6
En stugbok om då, nu och sen Stuga, villa, bod, kolonilott, fritidshus, torp, slott eller koja. I den här boken kan du skriva ner allt om ditt fritidshus. Byggnadsår, renoveringar, väderobservationer. Kontaktuppgifter, utflyktsmål, festminnen, trädgårdsplaner, recept. Att göra-listor, högtidsfirande, framtidsdrömmar. Och mycket mer. Låt boken bli ett samlat verk om fritidshuset, med allt viktigt och minnesvärt på ett ställe. För att användas och begrundas av dig och dina nära, nu och i framtiden.
Del 1 Allt om huset Del 2 Livet i huset
Bevara och ta reda på husets historia Nybyggt, halvgammalt eller lastgammalt. Oberoende av byggår finns det en historia att berätta och bevara kring varje hus. Du som husägare är en del av historien. Fotografera bygget eller renoveringarna. Skriv korta bildtexter för att komma ihåg exakt vad bilden föreställer, det är lätt att glömma allt som gjorts under en bygg- eller renoveringsprocess. Samla allt i en mapp eller ett dokument. Det här är intressant och ibland nödvändigt för dig att återkomma till, och också viktigt för framtida ägare. Sätt ut en förfrågan om någon har bilder eller information om ditt hus på lokala Facebooksidor och i olika grupper. Privatpersoner kan ha intressanta historier om och fotografier från ditt hus. Sök gamla lagfarter, exempelvis via Lantmäteriet eller Riksarkivet. I lagfarterna anges info om ägare, köpeskilling och hur ägarbyten har skett. Ofta kan det krävas lite släktforskning för att ta reda på husets historia. Om du känner till namnen på tidigare ägare finns det många släktforskningssajter där du kan söka mera information.
16
Sänd ut en förfrågan till lokala museer och arkiv, de kan ha bevarad info om tidigare ägare och annat som berör ditt hus. Om du känner till tidigare ägares namn kan du söka på namnen i olika nätbaserade tidningsarkiv och eventuellt hitta intressanta artiklar om händelser i huset. Via Riksarkivet kan du också söka på namn i gamla kyrkböcker och hitta information om de som bott i huset. Själva huset kan berätta en hel del om vad som hänt under åren och vem som bott där. Finns det gamla tapeter? Spara dem och kolla i tapetarkiv via exempelvis Museiverket/ Riksantikvarieämbetet, där kan finnas info om under vilka årtionden tapeterna producerats. Välbeställda gårdar hade råd med tapet, medan man i torp och mindre hus ofta använde äggoljetempera för att sätta färg på väggarna. Om stockstommen är sågad eller yxad berättar också något om de som bott i huset. Sågen kom på 1800-talet, men det var inte alla som hade råd med sådana moderniteter och då var yxan ett självklart val. I de flesta hus finns tidningar och hälsningar bevarade i golv och väggar. De ger information om byggnadsår och renoveringar. Kom ihåg att lämna några tidsdokument och hälsningar i väggar och golv i samband med bygge och renovering.
Källa: Curatio, Byggnadsvårdsföreningen i Åboland
17
Förändringar, förbättringar, underhåll Utbyggnad, ny el, fasadbyte, dränering, isolering, fönsterrenovering, bastubygge, terrass, staketmålning, golvslipning ... Listan är ofta lång på genomförda projekt vid sommarnöjet. Lista allt som blivit gjort, stort som smått. Vad gjordes, vem utförde jobbet, vilka var utmaningarna, finns det viktiga detaljer att komma ihåg för framtiden?
Tidpunkt, år
Vad gjordes?
Observera!
18
Att göra! Månad för månad Tömma dass, olja terrass, rensa stuprännor, boka sotare, tvätta fönster, skura badtunna, musta äpplen, röja uthus, tvätta mattor … Årstidsväxlingar för med sig en hel del uppgifter vid ett fritidshus. Fyll i årligen återkommande sysslor, månad för månad.
26
Planer Det finns alltid något som kunde förbättras, förändras eller byggas vid ett fritidshus. Eller något som helt enkelt måste göras, enligt lagen. Ibland är det enkelt, som att måla ett fräscht lager färg på postlådan eller skruva upp några krokar i farstun. Andra gånger är det lite mer krävande projekt, som att tapetsera ett rum eller måla ett golv. Och så finns det de där stora projekten kring värme, avlopp, el, tak och fasad. Lista alla kommande projekt, stora som små. De som är realistiska, och de som än så länge bara existerar i fantasin. Kategorisera projekten enligt när de ska göras. Nu (så snabbt som möjligt), sen (om något år eller två), framtiden (inom fem till tio år) och dagdrömmar (en vacker dag).
44
Del 2
Livet i huset Tillvaron i ett fritidshus är i bästa fall vilsam och otvungen. Som en fredag fylld av möjligheter – alla veckans dagar. Det finns såklart inslag av rutiner och måsten, men oftast gott om utrymme för vila, fest och observation av vardagen på ett bekvämt avstånd. Kanske kan man plocka med sig de bästa insikterna från tillvaron i fritidshuset och anpassa dem till vardagen. Eller så får fritidshuset vara just vad det är och inte så mycket mer. En fristad från den yttre världen, som alltid är redo att bjuda på rofyllt och kravlöst varande då det behövs en paus från vardagen.
Favoritmenyer Vissa rätter lämpar sig bättre än andra i sommarstugan. För att de innehåller få ingredienser och inte genererar så mycket disk. För att de är snabblagade när det finns hängmattor, simturer och utflykter som lockar mer än matlagning. Eller för att de är invecklade och tidskrävande och just den sortens meditativ utmaning lediga dagar i sommarstugan ger rum för. Lista matfavoriterna i huset, så är det lätt att komma ihåg, handla och förbereda nästa gång det är dags att duka fram något gott.
Frukostfavoriter
Lunchfavoriter
66
Tomatsallad med bondost 4 portioner 250 g bondost 400–500 g färggranna tomater 1 knippe sommarlök 3 msk olivolja 2 msk balsamvinäger Salt, peppar
1. Skölj löken och skiva tunt, även den gröna blasten. 2. Skiva osten. 3. Skölj tomaterna och skiva grovt. 4. Lägg tomaterna och osten på ett serveringsfat och fördela löken över. 5. Rör ihop olivolja och vinäger till en vinägrett. 6. Skeda vinägretten över tomaterna och osten och smaka av med salt och peppar.
92
Mat Ät och stöd lokalt. Ofta finns det förteckningar över traktens närmatsproducenter på kommunens webbsida och i turistbroschyrer. Ha listan nära till hands och välj lokalt när det är dags att bunkra upp med basvaror som mjöl, ägg, grönsaker, kött, fisk, frukt, bär och honung. Om du fiskar, testa att tillaga också de fiskar som kanske inte vanligtvis får följa med in i köket, såsom mört och braxen. Undvik matsvinn med bekväma lösningar för att transportera mat till och från sommarstugan. Var noga med att kylkedjan inte bryts under varma dagar. En rymlig kylväska, kylklabbar och durabla glasburkar gör det lätt att transportera mat och hålla koll på rester. Servera uppiffade rester dagarna före hemfärd, såsom varma mackor med de sista ostkanterna, tacos med grönsakerna som sett bättre dagar, eller plockbricka med röror, snacks och brödkanter som blivit över. Med lite finhackade örter på toppen blir det mesta som nytt. Köp mat och produkter utan förpackningar när det går. Ha en korg, tygkasse och återanvändningsbara grönsaks- och fruktpåsar redo i hallen, cykelkorgen, bilen eller båten. Undvik engångskärl på utflykter och fester och inför disk- eller köksturer om det är möjligt. Plocka allt skogen och naturen bjuder på – nässlor, lingon, trattkantareller ... Det är inte alltid det går att prioritera tid för att plocka och ta tillvara, men redan en näve blåbär till en av sommarens alla frukostar känns som en vinst.
125
Huset i framtiden Stora projekt eller mera vila – hur ser vardagen i sommarstugan ut om några år? Kanske köket bytt färg och gården förvandlats till en lummig oas. Firas julen här? Är alla projekt avklarade, eller står nya på listan? Dröm smått, stort, fritt och förutsättningslöst om allt som kommer att hända framöver.
134