SL4 Lag och rätt blädderex by Schildts & Söderströms

Laura Karppinen • Maria Hongisto-Mäenpää Akseli Salmi • Johanna Bonäs

Lag och rätt MEDBORGARENS LAGKUNSKAP

MEDBORGARENS LAGKUNSKAP

Boken inspirerar läsaren att aktivt delta i samhället. Ett aktivt medborgarskap förutsätter att man känner till sina rättigheter och vet hur man kan främja rättvisa. Vi hoppas att boken ska väcka intresse för lag och rätt både i den egna vardagen och i samhället.

Lag och rätt

SL4 Lag och rätt har skrivits i enlighet med de nya läroplansgrunderna för gymnasiets fjärde fördjupade kurs i samhällslära. Boken beskriver grunderna för Finlands rättssystem och behandlar de viktigaste rättigheterna, förmånerna och skyldigheterna. En viktig målsättning är att öka förståelsen för varför lagar stiftas och ser ut som de gör, och på vilket sätt samhälleliga förändringar syns i vår lagstiftning. Genom olika rättsfall konkretiseras rättvisans gång och rättsliga argument. Den tydliga texten bygger på aktuell forskning och det pedagogiska materialet har utarbetats av erfarna lärare. Uppgifterna i boken uppmuntrar till att lära sig genom att själv ta reda på fakta och erbjuder övning i färdigheter som är viktiga i samhällslära.

SL4

ISBN 978-951-52-4518-2 K 30

9 789515 245182

Schildts & Söderströms

Lag och rätt MEDBORGARENS LAGKUNSKAP

Laura Karppinen Maria Hongisto-Mäenpää Akseli Salmi Johanna Bonäs

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Finska förlagans titel: Kanta 4 Kansalaisen lakitieto Redaktör för den finska upplagan: Milla Härmä Redaktör för den svenska upplagan: Siv Fogelholm Bildredaktör: Milla Härmä Förlagans layout: Virve Kivelä Ombrytning: Petteri Kivekäs och Jukka Iivarinen, Vitale

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Första upplagan 2019 ISBN 978-951-52-4518-2

Till läsaren SL4 Lag och rätt har skrivits i enlighet med de nya läroplansgrunderna för gymnasiets fjärde fördjupade kurs i samhällslära. Boken beskriver grunderna för Finlands rättssystem och behandlar de viktigaste rättigheterna, förmånerna och skyldigheterna. De grundläggande och mänskliga rättigheterna och hur de förverkligas samt våra lagstadgade möjligheter att påverka vårt vardagsliv löper som en röd tråd genom boken. I boken introduceras de viktigaste principerna i vårt rättssystem. En viktig målsättning är att öka förståelsen för varför lagar stiftas och ser ut som de gör, och på vilket sätt samhälleliga förändringar syns i vår lagstiftning. Genom olika rättsfall konkretiseras rättvisans gång och rättsliga argument. På det här sättet kan den studerande lättare reflektera över sin egen roll i samhället utifrån ett rättsligt perspektiv. Boken utmanar den studerande att ta ställning i olika rättsliga frågor och med hjälp av de olika exemplen bilda sig en egen ståndpunkt. Ett aktivt medborgarskap förutsätter att man känner till sina rättigheter och vet hur man kan främja rättvisa. Vi hoppas att boken ska väcka intresse för lag och rätt både i den egna vardagen och i samhället. Givande lässtunder! Läroboksförfattarna

Författare

Laura Karppinen, VH, jurist, Helsingfors universitet Maria Hongisto-Mäenpää, FM, äldre lektor i historia och samhällslära, Helsingin yhteislyseon lukio Akseli Salmi, FD, rektor, Arkadian yhteislyseo Johanna Bonäs, FD, lektor i historia och samhällslära, Vasa övningsskola

Rätt och rättsordning 1

Grundläggande fakta om rätt

De grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna

Rättssystemet och domstolarna

Avtal

Du lär dig

På det första uppslaget till varje huvudavsnitt sammanfattas lärandemålen för avsnittet.

skillnaden mellan lagligt och rättvist vad grundlagen och de grundläggande

rättigheterna är

centrala lagar och juridiska begrepp vad som avses med bindande avtal hur du söker rättslig information på

nätet.

För eget eller andras bruk? Finska tullen har skärpt övervakningen av införsel av alkohol till Finland. Om tullen misstänker att den mängd alkohol som du vill föra in i landet överstiger vad du själv kan konsumera kan du åläggas att betala skatt på alkoholen.

Högsta domstolen har prejudikaträtt

prejudikat ett avgörande från Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen i en fråga där det finns oklarheter i lagstiftningen; prejudikaten vägleder de lägre rättsinstanserna

I varje kapitel finns ett eller flera rättsfall som hjälper studeranden att forska och öva sig i juridisk argumentation.

I Finland är de beslut som en domstol fattar endast bindande för parterna i själva rättegången. Domstolarna är således inte bundna av tidigare domar utan kan i teorin avgöra liknande fall på helt olika sätt från gång till gång. I praktiken strävar lägre rättsinstanser efter att följa de prejudikat (beslut) som Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen gett i sådana rättsfrågor som lagen inte ger några entydiga svar på. Domstolarna är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten men gör det oftast, eftersom prejudikaten uppfattas som mer eller mindre bindande. Om en lägre rättsinstans kraftigt avviker från ett prejudikat och inte motiverar avvikelsen kommer domen troligtvis att upphävas om den överklagas.

Lagstiftningsarbetet beskriver lagstiftarens syfte

Rättsfall Person A skrev ett inlägg i en tråd på sociala medier där han riktade allvarliga hot mot statsministern, finansministern och vissa riksdagsledamöter. Polisen överlämnade hans text till de personer som ansvarade för ministrarnas och riksdagsledamöternas säkerhet. De som hoten riktades mot hade inte känt till texten. Högsta domstolen friade A och dömde honom inte för olaga hot eftersom en person enligt strafflagen kan dömas för olaga hot endast om den som har hotats också har upplevt sig hotad. I det här fallet kunde de som hotades inte känna sig hotade eftersom de inte kände till hoten.

Då domstolarna tolkar lagar kan de också använda sig av det bakgrundsarbete som har gjorts under själva lagberedningen. Då regeringen överlåter en lagproposition till riksdagen medföljer protokoll med allt det förarbete som regeringen har gjort för att motivera behovet av den nya lagen. Efter att ha tagit del av materialet ger riksdagens utskott ett utlåtande över lagförslaget. Dessa motiveringar och utlåtanden ger viktig bakgrundsinformation om syftet med lagen, vilket kan vara till hjälp då en lag ska tolkas. Alla dessa dokument finns tillgängliga för allmänheten på riksdagens webbplats. Till de nationella rättskällorna hör också juridisk litteratur i form av rättsvetenskapliga studier och en rad andra studier som utreder följder och konsekvenser av olika samhälleliga fenomen. Sådana rättskällor kan dock endast användas som komplement till andra rättskällor, aldrig som primära rättskällor för att tolka lagen.

Högsta domstolens beslut HD 2013:50

förhandsavgörande besked som EU-domstolen lämnar till en nationell domstol om hur en EU-rättslig regel ska tolkas

Med stöd av detta prejudikat kan tingsrätterna i fortsättningen endast döma personer för olaga hot om de som har hotats har varit medvetna om hotet. På motsvarande sätt påverkar domar som Europeiska unionens domstol och Europadomstolen fäller hur domstolar i Finland avgör ärenden i liknande fall. Ibland kan det vara oklart hur EU-rätten ska tolkas i ett visst ärende, och då måste den nationella domstolen begära ett förhandsavgörande av EUdomstolen i ärendet.

Uppgifter 1. Definiera följande begrepp:

3. Du upplever att tingsrättens dom i ett fall där du har

a) grundlag b) förordning c) EU-förordning d) direktiv

Rättsfall Person A och B åtalades för att ha fört in starksprit från Tyskland till Finland utan lov. Högsta domstolen bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande om EU-rätten tillåter medlemsstaterna att stifta lagar som förbjuder invånarna att föra in starksprit där alkoholhalten överstiger 80 procent utan speciella myndighetstillstånd. EU-rätten slog fast att det inte finns några hinder för en sådan nationell lagstiftning om syftet med lagen är att skydda medborgarnas hälsa och säkerhet. Högsta domstolen dömde både A och B för att olagligt ha fört in alkohol i landet.

varit inblandad kränker dina mänskliga rättigheter. Skissa upp en modell över hur du kan gå till väga för att föra ärendet ända upp till Europadomstolen för ett avgörande.

2. Vilka ärenden behandlas av följande domstolar?

a) b) c) d) e) f)

Högsta domstolens beslut HD 2007:11

förarbete de utredningar och lagtextförslag med motiveringar och kommentarer som ligger till grund för en lag, till exempel regeringens propositioner och riksdagens utskottsbetänkanden

tingsrätten hovrätten Högsta domstolen Arbetsdomstolen Europeiska unionens domstol Europadomstolen

4. Vilka principer följer domstolarna när de tolkar lagar

om det finns utrymme för tolkningar i lagen? 5. Vad innebär det att EU-domstolen kan ge ett

förhandsavgörande? 6. Vilka olika rättsnormer består rättsordningen i

Finland av? (Studentprovet i samhällslära våren 2013)

Rätt och rättsordning

Rättssystemet och domstolarna

I slutet av varje kapitel finns repeterande uppgifter som stöder individuell och kollaborativ inlärning.

Gaudeamus igitur och mössan på huvudet! Gymnasielagen bestämmer hur studentexamen ska se ut.

Grundlagen är grunden för all lagstiftning

lag rättsregel som riksdagen stiftar förordning republikens president, statsrådet och ministerierna kan med stöd av lagen ge kompletterande föreskrifter och tydliggöra eller precisera innehållet i lagar som riksdagen stiftar myndighetsföreskrift myndigheter har fått befogenhet av riksdagen att besluta om vissa delar av sin verksamhet genom att ge ut myndighetsföreskrifter

De viktigaste rättskällorna i Finland är Finlands lag, den europeiska unionsrätten (EU-rätten) och internationella överenskommelser som Finland har undertecknat. Dessa rättsregler är bindande för alla i Finland. Den viktigaste nationella rättskällan är grundlagen. Den är grunden för all annan lagstiftning i Finland. I grundlagen definieras förhållandet mellan individ och stat. Den innehåller också bestämmelser om hur offentlig makt får utövas i Finland. I grundlagen finns den finska demokratins grundprincip: Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen. De vanliga lagarna som riksdagen stiftar, de förordningar som republikens president, statsrådet och ministerierna utfärdar och de myndighetsföreskrifter som lägre myndigheter kan utfärda är utöver grundlagen viktiga nationella rättskällor. Grunderna för individens rättigheter och skyldigheter anges i lagen, så att medborgarna kan påverka sina egna rättigheter och skyldigheter via de riksdagsledamöter som representerar dem. Förordningar och myndighetsföreskrifter kan utfärdas endast med stöd av grundlagen eller vanlig lag, där det också står vilket statligt organ eller vilken myndighet som har rätt att utfärda sådana. I förordningar och myndighetsföreskrifter kan lagstadgade rättigheter och skyldigheter endast förtydligas. I gymnasielagen står det till exempel att studentexamen kostar och att Undervisnings- och kulturministeriet avgör hur stor avgiften är. Ministeriet har alltså rätt att fastslå avgiftens storlek genom en förordning. Rättskällornas hierarki Internationella avtal, till exempel Europakonventionen

EU-rätten och internationell rätt Som medlem av Europeiska unionen är Finland skyldigt att följa Europeiska unionens rättsakter, och en del av de rättsregler som antas inom EU är direkt bindande för Finland. De två viktigaste typerna av EU-rättsakter är förordningar och direktiv. EU:s förordningar, som inte ska blandas ihop med de förordningar som presidenten och statsrådet kan utfärda i Finland, är direkt bindande för EU:s medlemsstater utan att en separat nationell lag stiftas. Som exempel kan nämnas den dataskyddsförordning som trädde i kraft i EU i maj 2018. Syftet med förordningen var att stärka privatpersoners skydd vid hantering av personuppgifter. Numera måste till exempel personer under 16 år ha tillstånd av vårdnadshavare då de använder sig av sociala medier. Men det är tillåtet för medlemsländerna att lagstifta om en ännu lägre åldersgräns som får vara minimum 13 år.

De centrala begreppen i avsnittet är skrivna med fet stil. De viktigaste begreppen förklaras också i marginalen. Svåra begrepp förklaras alltid i brödtexten.

rättsakt fullständig lag, förordning eller direktiv som godkänts av EU EU:s förordning lag som är bindande och gäller direkt i alla medlemsstater

Europeiska unionens förordningar och direktiv

Finlands grundlag

Lagar Rangordningen innebär att en rättskälla lägre ner i hierarkin aldrig får stå i strid med en rättskälla högre upp.

Rätt och rättsordning

Förordningar

Tyck ! till

Ta ställning till påståendet.

Internationella lagar borde inte få köra över Finlands egen lagstiftning.

Helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

Myndighetsföreskrifter

Rätt och rättsordning

ycker d dt

Riksdagens talman Eero Heinäluoma tar emot ett medborgarinitiativ till en tydligare lag om upphovsrätt i november 2013. Riksdagen för kastade medborgarinitiativet efter omröstning.

Är upphovsrätten för stark? Digitaliseringen innebär en stor utmaning för upphovsrätten. Ännu för 20 år sedan kopierades musik från kassett till kassett på kassettbandspelare. Numera kan man ladda ner och dela musik av hög kvalitet på ett ögonblick tack vare datorer och internet. Den nya teknologin har komplicerat ansvars- och tolkningsfrågorna gällande upphovsrätten. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är tillåtet på nätet. Enligt en undersökning gjord av Institutet för kriminologi och rättspolitik (Krimo) år 2012 hade en stor del av 15- och 16-åringarna olagligt laddat ner program, spel och annat material på nätet. Upphovsrättsliga frågor diskuteras flitigt. År 2014 behandlade riksdagen ett medborgarinitiativ där undertecknarna krävde en tydligare lag om upphovsrätt. Det finns flera medborgarrörelser som vill göra inskränkningar i upphovsrätten. De som förespråkar en mildare upphovsrätt betonar att det i dag är väldigt enkelt att kopiera andras material och sprida det vidare på nätet och således begå brott. Lagen borde ändras så att inte en hel generation stämplas som brottslingar. Andra argument som lyfts fram är att skyddet av upphovsrätten för online-material inkräktar på vår rätt till ett ostört privatliv och förbrukar stora myndighetsresurser. Förbud mot kopiering försvårar också våra möjligheter till lagligt bruk av olika verk, eftersom ett verk blir känt i samma stund som det sprids på nätet. Förespråkarna för en stark upphovsrätt hänvisar till att de som skapar kreativa verk också ska ha rätt att få ersättning för sitt arbete. Piratism, det vill säga att olovligt kopiera och sprida exemplar av skyddade verk till allmänheten, skapar många problem i samhället. Affärsverksamheten har utvecklats så mycket under de senaste åren att upphovsrättskyddat material på nätet också kan spridas lagligt i dag.

Syftet med lagförslaget är att rätta till orätt visa metoder och straff, som till exempel husrannsakan och skadestånd på hundratusen tals euro. Samtidigt förbättras både vetenska pens och utbildningens ställning eftersom varken forskning eller studier längre begränsas av ickekommersiellt utbildningsmaterial och risker för lagöverträdelser och upphovsrätts intrång. Uttalande av Veli-Matti Partanen, ordförande för Gröna ungas och studerandes förbund, i samband med att förbundet tog ställning för medborgarinitiativet En förnuftigare upphovsrättslag den 4.2.2013.

Jag håller med Honkonen (HS Kultur 25.9) när han citerar skådespelaren Kevin Spacey: om folk erbjuds det de vill ha är de också redo att betala för det, hellre än att stjäla. Det ligger i var och ens intresse att det utveck las nya fungerande och rätt prissatta tjänster. Honkonen är dock själv en av dem som har undertecknat medbor garinitiativet, som skulle ta bort kravet på lagliga källhänvisningar. Han vill med andra ord legalisera piratism. Varför skulle någon i så fall längre vilja eller våga investera i lagliga tjänster eftersom dessa måste konkurrera med avgiftsfria tjänster? Hur ska låtskrivare och författare kunna försörja sig själva och sina familjer om deras arbeten fritt får laddas ner utan att de får någon ersättning? Kaija Kärkinen, ordförande för Suomen musiikintekijät ry, Helsingin Sanomat 30.9.2013

Upphovsrättslagen måste vara rättvis både för folket och upphovsmännen. I den nuvarande lagstiftningen saknas den här balansen. Det är inte hållbart att 71 % av ungdomarna årligen gör sig skyldiga till brott mot upphovsrätten. Medborgarinitiativet En förnuftigare upphovsrättslag skulle inte göra piratism lagligt, utan endast ändra lagstiftningen så att det skulle bli lättare att följa den. Det skulle också bli enklare att utveckla nya lagliga tjänster på nätet. I bästa fall skulle initiativet stärka den kreativa sektorn i Finland. Ett gemensamt ställningstagande från de politiska partiernas ungdomsförbund för medborgarinitiativet En förnuftigare upphovsrättslag 4.2.2013.

Uppgifter

TÄHÄN KUVA?

1. Hur skiljer sig de politiska ungdomsförbundens och

Kaija Kärkinens åsikter från varandra? 2. På vilket sätt kan skribenternas bakgrund inverka på

deras ställningstaganden? 3. Bedöm om upphovsrättslagen borde förnyas och

motivera dina åsikter.

122

Konsumentskydd, upphovsrätt, skuld

123

Boende

103

Vad tycker du?-uppslagen visar konkret för studeranden hur samhälleliga fenomen kan betraktas ur en juridisk synvinkel. Uppslagen uppmuntrar studeranden till att bilda en egen uppfattning och illustrerar hur den samhälleliga diskussionen om lag och rätt går till. Vad är viktigare: lagen eller djurens rätt till ett gott liv? År 2009 smygfilmade djurrättsaktivister svingårdar i Finland. Filmerna fick stor uppmärksamhet när de publicerades på nätet. Många blev upprörda av bilderna på de lidande svinen, medan djurägarna krävde att upphovsmännen bakom filmerna skulle dömas till straff bland annat för grov ärekränkning och brott mot den offentliga friden.

Offentlig maktutövning baseras på lag I Finland måste all offentlig maktutövning basera sig på gällande lagar och förordningar. Denna viktiga princip kallas rättsstatsprincipen och garanteras i Finlands grundlag. En rättsstat kännetecknas av att rättsskyddet och de grundläggande fri- och rättigheterna garanteras i grundlagen och annan lagstiftning. Eftersom myndigheterna är bundna av att följa gällande lagar kan de inte godtyckligt fatta beslut som berör landets invånare. Tyck ! till

Tyck till!-frågorna låter studeranden fundera på sina egna ståndpunkter genom att ta ställning till frågor som behandlas i texten. Den egna stånd punkten placeras på en Likert-skala, som ofta används i opinionsundersökningar. 1 = helt av annan åsikt och 5 = helt av samma åsikt.

Finlands grundlag innehåller grundläggande regler om Finlands statsskick samt vilka grundläggande fri och rättigheter landets invånare har; inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagen

Ta ställning till påståendet.

Lagar måste alltid följas.

Helt av annan åsikt

rättsstat en stat där all offentlig maktut övning måste grunda sig på lag och där de grundläggande fri och rättig heterna garanteras i grundlagen; oberoende domstolar kan pröva lagligheten i alla beslut

Helt av samma åsikt

Rätt och rättsordning

Lär d

ig Så här läser du bostadsannonser Inför ett bostadsköp är det bra att bekanta sig med terminologin i bostadsannonser. I bostadsannonsen framgår de faktorer som är viktigast ur juridisk synvinkel när du ska köpa bostad.

Prova själv! Beräkna de månatliga utgifterna för bostaden. Du betalar köpesumman med 10 000 euro av dina egna besparingar. Resten finansierar du genom att ta ett banklån på 20 år med en effektiv årsränta på 3 %. Du kan vid behov använda bankernas egna räntekalkylatorer som finns på nätet.

Exempeluppgift

Uppslagen i slutet av huvudavsnitten uppmuntrar studerandena till att utforska fenomen och till att lära sig hitta rättslig information och besvara uppgifter om rättsfall.

Sparbanksvägen 24 Hagnäs, Helsingfors

a) Skuldfritt pris är köpe summan plus den del av bolagslånet som hänför sig till bostadsaktierna. Ett bostadsaktiebolag finansie rar ofta större renoveringar genom lån. b) Köpesumma är den summa som köparen betalar till säljaren. c) Skötselvederlaget är den summa som aktieägarna betalar till bostadsaktie bolaget varje månad för bolagets löpande utgifter. d) Bolagsvederlaget är skötselvederlaget plus den del av bolagets lån som aktieägarna betalar till bostadsaktiebolaget månatligen.

102

Boende

e) VVS står för värme, ventilation och sanitet, vilket oftast innebär omfattande och kost samma renoveringsarbeten på tusentals euro per enskild aktieägare i bostadsaktiebolaget.

Boyta

40 m2

Typ

aktielägenhet, 2r+k+b

Kvadratmeterpris

3 000 €/m2

Skuldfritt pris

120 000 €

Köpesumma

100 000 €

Skötselvederlag

303,10 €/mån

Bolagsvederlag totalt

523,40 €/mån

Vattenavgift

12 €/mån/pers.

Planerade renoveringsarbeten VVS-sanering inleds på hösten Utförda renoveringsarbeten

takrenovering 2013, lägenhetens fönster och balkongdörr 1998, rörrenovering 1964

Inlösningsklausul

ingen inlösningsrätt

Tomtens ägare

Helsingfors stad

Arrendetid

31.12.2020

Värmesystem

fjärrvärme

Arrendeavgift

50 000 €/år

f) I en del bostadsaktie bolag finns en inlösnings klausul som innebär att aktieägarna har förköps rätt till alla aktier som säljs i bolaget. Aktieägarna kan ha rätt att lösa in en lägenhet inom en viss tid från ett köp till samma pris som köpesumman. g) Huset är byggt på en arrendetomt som arrende ras av Helsingfors stad. Staden kan höja arrende avgiften då arrendetiden löper ut. Kostnaderna för arrendet ingår vanligtvis i bolagsvederlaget.

Boyta

29 m2

Bostadstyp

aktielägenhet, 1 r + k

Kvadratmeterpris

3 448 m2

Skuldfritt pris

100 000 €

Köpesumma

85 000 €

Skötselvederlag

200 €/mån

Bolagsvederlag totalt

333,40 €

Vattenavgift

10 €/pers./mån

Planerade renoveringsarbeten

renovering av gården

Utförda renoveringsarbeten

VVS-sanering 2013

Inlösningsklausul

aktieägarna har inlösningsrätt inom två veckor från köpet

Tomtens ägare

egen tomt

Värmesystem

elvärme

Innehåll I

Rätt och rättsordning

1 Grundläggande fakta om rätt Vad innebär rätt? 14 Offentlig maktutövning baseras på lag 15 Rättsvetenskapen delas in i olika rättsområden 17 Alla människor har rättskapacitet 18 Rättshandlingsförmåga 19

2 De grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna Mänskliga fri- och rättigheter tillhör alla Mångfalden av grundläggande rättigheter De grundläggande fri- och rättigheterna kan också begränsas

22 23 27

3 Rättssystemet och domstolarna Grundlagen är grunden för all lagstiftning EU-rätten och internationell rätt Lagar ska tolkas i enlighet med de grundläggande rättigheterna Domstolarna avgör enskilda ärenden Domstolarna i Europa Högsta domstolen har prejudikaträtt Lagstiftningsarbetet beskriver lagstiftarens syfte

28 29 30 32 33 34 35

4 Avtal Tvingande och dispositiva lagar 36 Avtal är bindande 36 Ogiltiga avtal gäller inte 39 Jämkning av avtal 40 Att hitta juridisk information på nätet 42

II Familj och arv

5 Alla barn har rätt till omvårdnad Vilka är barnets föräldrar? 46 Adoption 48 Vårdnadshavarens uppgift är att ta hand om barnet 49 Ingen ska behöva skämmas över sitt förnamn 50 Barnet får föräldrarnas efternamn 51 Föräldrarna ansvarar för barnets underhåll 52 Barnets ställning vid skilsmässa 52

6 Juridiska skillnader mellan samboförhållande och äktenskap Sambor har inget ekonomiskt ansvar för varandra Makarnas rättigheter och skyldigheter i äktenskapet Domstolen upplöser ett äktenskap Makarna har giftorätt i varandras egendom Ett äktenskapsförord utesluter giftorätten

55 57 59 60 64

7 Arv och testamente Arv regleras i lag 66 Bröstarvingarna ärver i första hand 67 Ett arv kan fördelas genom testamente 68 Ett testamente ska ha en viss form 72 Är laglotten motiverad? 74 Den dödas egendom delas i ett arvskifte 76 Hur besvaras frågor som berör arv? 80

III Boende

8 Hyresförhållandet regleras av hyreslagen Hyresavtalet fastställer villkoren för ditt boende Hyresgästens ansvar Att säga upp ett hyresavtal Hävning av hyresavtal Vräkning av hyresgäst

85 87 87 88 89

9 Ett bostadsköp är ett stort beslut Köp av bostadsaktier 91 Köpebrevet anger villkoren för köpet 92 Köp av bostad i byggskedet 92 Fastighetsköp 93 Viktiga handlingar och utredningar i samband med köpet 95 Köparen är skyldig att granska bostadens skick före köpet 96 Bolagsstämman fattar beslut i ett bostadsaktiebolag 97

10 Fel vid bostads- och fastighetsköp Kvaliteten på bostaden måste motsvara det som avtalats 99 Följder av fel vid bostadsköp 99 Så här läser du bostadsannonser 102

IV Konsumentskydd, upphovsrätt, skuld

104

11 Dina rättigheter som konsument Konsumentskyddet reglerar förhållandet mellan konsument och näringsidkare Konsumenterna skyddas både som grupp och enskilt Konsumentavtal är bindande Ångerrätt vid distansförsäljning Försenad leverans Varan eller tjänsten måste motsvara överenskommelsen Säljaren har rätt att reparera fel Reklamation av felaktiga varor och tjänster Konsumentskydd inom Europeiska unionen

106 107 108 109 110 112 114 115 116

12 Upphovsrätten skyddar rätten till ett verk Den som har skapat ett verk får upphovsrätt till det 118 Upphovsrätten består av ekonomiska och moraliska rättigheter 119 Kränkning av upphovsrätten 120 Är upphovsrätten för stark? 122

13 Skulder måste betalas Det finns olika typer av skulder 124 Gäldenären och borgensmannen ansvarar för skulden 125 Skulder måste betalas tillbaka 127 Hjälp vid skuldproblem 128 Att besvara uppgifter om rättsfall 130

V Arbete

132

14 Arbetslivets regler Arbetsavtalet är grunden för en anställning Arbetsavtalet och arbetsgivarens anvisningar måste respekteras Minimivillkoren för anställningen är lagstadgade Ett kollektivavtal kan vara allmänt bindande Arbetstagarna har rätt att organisera sig fackligt Arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter Arbetstagarens rättigheter Arbetstiden regleras av lagar

134 135 136 137 138 139 140 142

15 Anställningens upphörande och arbetskonflikter Regler vid avslutande av ett arbetsförhållande Hävning av arbetsavtal Lösning av konflikter på arbetsplatsen

144 146 147

VI Straff- och processrätt

148

16 Ett brott är en gärning som är straffbelagd enligt lag Våra grundläggande rättigheter skyddas i strafflagen Bestämmelserna om brottsrekvisit Nödvärn och nödtillstånd När är en handling straffbar?

150 151 152 152

17 Från brott till straff Polisen utreder brottet i en förundersökning 155 Åtalsprövning 158 Tingsrätten delger stämningen till den misstänkta 158 Rättegången i ett brottmål 159 Rätten friar eller fäller svaranden 161

18 Påföljder av brott Tingsrätten dömer den skyldiga till straff 163 Böter är det lindrigaste straffet 165 Ett fängelsestraff kan vara villkorligt eller ovillkorligt 165 Samhällspåföljd i stället för fängelse 167 Övriga påföljder av brott 168 Är straffen i Finland rimliga? 170

19 Behandlingen av tvistemål i domstol I ett tvistemål avgörs meningsskiljaktigheter mellan två parter Förlikning vid tvistemål Kärande yrkar på dom mot svarande i tvistemål

172 173 173

20 Spelreglerna i en rättegång En dom går att överklaga till hovrätten 176 Högsta domstolen beviljar besvärstillstånd i speciella fall 177 En rättegång kan bli dyr 178 Det finns alternativ till en rättegång 178 Att söka rättshjälp 179 Att besvara frågor om brott 181

VII Förvaltning och miljö

182

21 Myndigheterna sköter den offentliga förvaltningen Myndigheter fattar beslut och erbjuder tjänster Förvaltning baserar sig på lag Myndigheter fattar beslut i administrativa ärenden Hur gör man om man är missnöjd med ett myndighetsbeslut? Både offentlighet och sekretess är viktiga principer

184 185 187 188 189

22 Miljö- och naturskydd Miljölagstiftningen gäller all fysisk miljö Myndigheterna övervakar verksamhet som påverkar miljön Miljö- och naturskydd är ett globalt ansvar Allemansrätten ger oss möjlighet att vistas i naturen

191 192 193 194

23 Markanvändning och byggande p åverkar miljön Markanvändningsplanering 196 Det går att påverka planläggningen 197 Den som vill bygga något måste söka bygglov 198 Ansvar för avfall 198 Att skriva ett bra essäsvar i lagkunskap 199 Centrala begrepp 200 Bildkällor 208

Rätt och rättsordning 1 Grundläggande fakta om rätt 2 De grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna 3 Rättssystemet och domstolarna 4 Avtal

Du lär dig skillnaden mellan lagligt och rättvist vad grundlagen och de grundläggande

rättigheterna är

centrala lagar och juridiska begrepp vad som avses med bindande avtal hur du söker rättslig information på

nätet.

Grundläggande fakta om rätt Vad innebär rätt?

rätt lagen i ett land eller område och dess tillämpning/någons lagstadgade rättighet/domstol/det som anses vara rättvist moral vår uppfattning om vad som är rätt och riktigt, gott eller ont etik den vetenskapliga disciplin som studerar vad vi upplever som rätt och fel, gott och ont rättsordning en stats eller ett områdes lag stiftning och hur den tillämpas lagstiftning den helhet av lagar som är i kraft/ stiftandet av nya lagar rättsnorm påbud eller förbud i en lag eller förordning; kan också basera sig på oskriven rätt laglighet i enlighet med gällande lag legal laglig rättvisa ett beslut överensstämmer med allmänhetens syn på vad som är rättvist och rimligt legitimitet ett rättssystems eller ett annat systems berättigande och godtagbarhet rättsstatsprincip all offentlig maktutövning baserar sig på lagstiftning

Rätt och rättsordning

Föreställ dig att din make lider av en dödlig sjukdom. Det finns en medicin som skulle kunna rädda makens liv, men den är mycket dyr och ni har inte råd att köpa den. Om du stjäl medicinen från apoteket begår du ett brott. Om du låter bli dör din make. Hur skulle du välja att handla i den här situationen? Denna fiktiva händelse visar att det finns olika sätt att tolka vad som är rätt och fel. Det som ur en moralisk synvinkel kan uppfattas som rätt eller fel behöver inte alltid överensstämma med gällande lagstiftning. Rätt är inte samma sak som moral och etik. Moral är vår uppfattning om vad som är rätt och riktigt eller gott och ont när det gäller mänskliga handlingar. Etik är den vetenskapliga disciplin som studerar moralen. Vår rättsordning baserar sig däremot på lagstiftning. Moralen vägleder oss att göra vad som innerst inne känns rätt, medan lagen fastslår vad vi får eller inte får göra i en viss situation. Att bryta mot moraliska regler kan leda till att du blir illa omtyckt av andra. Att bryta mot lagen kan däremot få straffrättsliga följder. Begreppet rätt kan betyda olika saker i olika situationer: Rätt kan vara en stats eller ett områdes rättsordning, det vill säga hela lagstiftningen och hur den tillämpas, till exempel Finlands rätt eller EU-rätten. Rättsordningen består av alla gällande rättsnormer. Rätt kan innebära någons lagstadgade rättighet till något: ”En arbetstagare har rätt till lön för utfört arbete.” Rätt kan vara synonymt med en domstol: ”Rätten dömde gärningsmannen till två års fängelse.” Rätt kan innebära rättvisa, det vill säga vad som anses som rätt och riktigt: ”Det var rätt att han dömdes till skadestånd.” Laglighet innebär att något, till exempel ett beslut, har stöd av gällande lagstiftning och är legalt. Rättvisa å sin sida innebär att ett beslut överensstämmer med allmänhetens syn på vad som är rättvist och rimligt. Alla lagar som riksdagen stiftar är giltiga och ska följas, men de lagar som riksdagen stiftar måste också vara legitima, det vill säga berättigade och allmänt accepterade. I lagstiftningsarbetet ska centrala rättsprinciper följas. Lagarna får inte inskränka mänskliga rättigheter och demokrati eller bryta mot rättsstatsprincipen. Det innebär att i en rättsstat såsom Finland kan riksdagen inte till exempel stifta en lag som gör det möjligt att döma en person till ett fängelsestraff utan en rättegång.

Vad är viktigare: lagen eller djurens rätt till ett gott liv? År 2009 smygfilmade djurrättsaktivister svingårdar i Finland. Filmerna fick stor uppmärksamhet när de publicerades på nätet. Många blev upprörda av bilderna på de lidande svinen, medan djurägarna krävde att upphovsmännen bakom filmerna skulle dömas till straff bland annat för grov ärekränkning och brott mot den offentliga friden.

Finlands grundlag innehåller grundläggande regler om Finlands statsskick samt vilka grundläggande fri- och rättigheter landets invånare har; inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagen

Ta ställning till påståendet.

Lagar måste alltid följas.

Helt av annan åsikt

rättsstat en stat där all offentlig maktut övning måste grunda sig på lag och där de grundläggande fri- och rättig heterna garanteras i grundlagen; oberoende domstolar kan pröva lagligheten i alla beslut

Helt av samma åsikt

Rätt och rättsordning

Rättsområden sakrätt

obligationsrätt

immaterialrätt

idrottsrätt

förmögenhetsrätt

kvarlåtenskapsrätt (t.ex. testamente)

finansrätt

arbetsrätt statsförfattningsrätt

familjerätt (t.ex. äktenskap)

miljörätt

handelsrätt

personrätt

allmän civilrätt

förvaltningsrätt

särskild privaträtt

processrätt

straffrätt

statsrätt

nationell offentlig rätt folkrätt

internationell privaträtt

CIVILRÄTT

OFFENTLIG RÄTT

RÄTT

De olika rättsområdena delas i allmänhet in i civilrätt, även kallad privaträtt, och offentlig rätt. Rättsområdena utvecklas och förändras, och det uppstår nya rättsområden när samhället förändras. För tillfället håller till exempel kommunikationsrätten på att utvecklas till ett eget rättsområde. rättsskydd rätten till en rättvis rättegång och god förvaltning i en rättsstat

Rätt och rättsordning

Rättsskydd innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd mot godtyckliga ingripanden från myndigheternas sida. Till rättsskyddet hör förutom rättsstatsprincipen också rätten till en rättvis rättegång och garantierna för god förvaltning. Var och en har enligt grundlagen rätt att få sin sak behandlad av en domstol eller myndighet utan ogrundat dröjsmål. Var och en har också rätt att få ett beslut som gäller ens egna rättigheter eller skyldigheter prövat av en domstol. Rätten att söka ändring är också en viktig del av rättsskyddet, alltså möjligheten att söka ändring i beslut som har fattats av en myndighet eller domar som har givits av en domstol.

Rättsvetenskapen delas in i olika rättsområden Juridiken delas in i olika rättsområden beroende på vad som regleras i lag. Det går att bryta ner juridiken i många olika rättsområden, men man utgår från en indelning i civilrätt, även kallad privaträtt, och offentlig rätt. Civilrätten reglerar rättsförhållanden mellan privatpersoner och juridiska personer som företag, föreningar och organisationer. Den offentliga rätten reglerar rättsförhållandet mellan myndigheter och privatpersoner, myndigheter sinse mellan, till exempel mellan stat och kommun samt stater emellan. Olika rättsområden har utvecklat sina egna rättsprinciper som styr hur lagstiftningen formas. Inom familjerätt är utgångspunkten att lagarna ska skydda den svagare parten. Inom avtalsrätt är en central princip att vi har avtalsfrihet och att avtal är bindande. Inom rättsvetenskapen studeras också olika allmänna teoretiska frågor som är gemensamma för alla rättsområden. Det kallas allmän rättslära och dit hör till exempel rättsteori och rättsfilosofi.

Finlex är justitieministeriets offentliga och avgiftsfria internettjänst för rättsligt material. Här finns bland annat Finlands lag, Högsta domstolens prejudikat, myndighetsbeslut, statsfördrag och regeringspropositioner.

rättsområde gällande lagstiftning inom ett visst delområde av juridiken, t.ex. internationell civilrätt privaträtt, de lagar som reglerar förhållandet mellan privatpersoner samt mellan privatpersoner och juridiska personer, dvs. föreningar och företag offentlig rätt de lagar som styr statliga och kommunala myndigheters organisation och förvaltning, reglerar förhållandet mellan myndigheter samt mellan privatpersoner och myndigheter

I Finland erbjuder Helsingfors universitet och Åbo Akademi juridisk utbildning på svenska. Studerandena på bilden hör till ämnesföreningen Stadga vid Åbo Akademi.

Rätt och rättsordning

Alla människor har rättskapacitet fysisk person människa juridisk person ett företag, en verksamhet eller en organisation som har juridiska rättigheter och skyldigheter rättskapacitet rättsförmåga, det vill säga förmåga att vara föremål för rättigheter och skyldigheter, till exempel äga egendom

rättssubjekt fysiska eller juridiska personer med rättigheter och skyldigheter

Såväl fysiska som juridiska personer har rättskapacitet. Fysiska personer är människor, medan juridiska personer är registrerade föreningar, aktiebolag, stiftelser, religionssamfund, staten och kommuner. Rättskapacitet, eller rättsförmåga, innebär att man har lagstadgade rättigheter och skyldigheter. Både fysiska och juridiska personer kan till exempel äga egendom. De kan också bli skyldiga att ersätta skador som de orsakar. Fysiska personer har rättskapacitet från födseln tills de dör. Människor har alltså rättskapacitet just därför att de är människor. Juridiska personers rättskapacitet grundar sig på lagstiftningen. Ett registrerat religionssamfund kan till exempel äga ett församlingshus, medan ett privat bibelsällskap inte kan köpa en samlingslokal i bibelsällskapets namn. Det är först när bibelsällskapet registreras som ett religionssamfund som det får rättskapacitet. Vissa rättigheter och skyldigheter innehas uteslutande av fysiska personer. En naturskyddsförening kan till exempel inte skriva ett testamente där de testamenterar bort egendom, eftersom endast fysiska personer kan upprätta testamenten. Juridiska personer kan däremot stå som förmånstagare i ett testamente. Djuren och naturen saknar rättskapacitet. Ditt husdjur kan inte ärva dig, och din skog kan inte få lön. Å andra sidan har varken ditt husdjur eller din skog några skyldigheter. Husdjur är alltid någons lösa egendom, medan skogsfastigheten är någons fasta egendom. Vi människor har däremot lagstadgade skyldigheter gentemot både djuren och naturen. Det finns en djurskyddslag som slår fast att djur ska behandlas väl och skyddas mot lidande, smärta och plåga. Enligt grundlagen har alla ett ansvar för naturen, miljön och vårt kulturarv.

Rättssubjekt fysiska personer = människor

juridiska personer

privaträttsliga • aktiebolag • registrerade föreningar • stiftelser

Rätt och rättsordning

offentliga • staten • kommuner • församlingar

Rättshandlingsförmåga Rättshandlingsförmåga är inte detsamma som rättskapacitet. Rättshandlingsförmåga innebär att någon har rätt att ingå bindande rättshandlingar, till exempel underteckna ett avtal eller stämma någon. En person med rättshandlingsförmåga kan, genom att skriva en fullmakt, ge någon annan rätt att företräda personen när bindande rättshandlingar ingås. En fullmakt är ett skriftligt avtal där fullmaktsgivaren (huvudmannen), ger ett ombud, fullmaktstagaren, rätt att företa alla eller vissa rättshandlingar i huvudmannens ställe. Man kan till exempel ge någon annan fullmakt att sälja den egna bostaden. Juridiska personer kan alltid företa sådana rättshandlingar som är möjliga för just juridiska personer. Juridiska personer kan till exempel ingå avtal, men inte ingå äktenskap. Fysiska personer har däremot inte automatiskt rättshandlingsförmåga. Omyndiga personer, det vill säga personer som inte fyllt 18 år och sådana vuxna som omyndigförklarats genom ett domstolsbeslut, saknar enligt lagen full rättshandlingsförmåga. Omyndiga får bara företa sådana rättshandlingar som är vardagliga och inte så betydelsefulla med hänsyn till omständigheterna. Numera är det ovanligt att vuxna omyndigförklaras. Om en fullvuxen person inte själv kan sköta sina ekonomiska angelägenheter på grund av till exempel minnessjukdom eller psykisk ohälsa, och familjemedlemmarnas stöd

rättshandlingsförmåga förmåga att själv ingå bindande rättshandlingar, till exempel avtal fullmakt skriftlig befogenhet att utföra rättshandlingar för någon annans räkning fullmaktstagare en person som ingår rättshandlingar i någon annans ställe fullmaktsgivare en person som ger någon annan fullmakt att företa rättshandlingar i personens ställe rättshandling handling som är av rättslig betydelse, t.ex. att ingå avtal eller skriva testamente omyndig en person som saknar rättshandlingsförmåga, personer under 18 år eller personer som har omyndigförklarats av en domstol

I Finland är det tillåtet att gifta sig från och med 18 års ålder.

Här blir det inte fråga om ett litet skadestånd. Ungdomar misstänks ha tänt tre bränder i Sibbo i juli 2017, bland annat den här servicebyggnaden intill en idrottsplan i Söderkulla.

intressebevakare en person som i egenskap av vårdnadshavare eller enligt ett förordnande sköter en omyndig persons egendom och ekonomi eller är utsedd att hjälpa en myndig person att sköta sina ärenden

inte räcker, utses i första hand en intressebevakare åt personen. En intressebevakare kan vara en släkting eller närstående vän med tillräcklig erfarenhet och kompetens för att sköta uppgiften. Om inte detta är möjligt kan tingsrätten utse en allmän intressebevakare som sköter uppgiften. En person som har fått en intressebevakare kan fortsättningsvis behålla den egna rättshandlingsförmågan, men det är också möjligt att begränsa en persons rättshandlingsförmåga genom ett domslut. Tingsrätten kan delvis omyndigförklara en person genom att till exempel fatta beslut om att personen inte får lyfta lån Rättsligt ansvar vid olika åldrar 0 år

15 år

18 år

rättskapacitet

ersättningsskyldig

straffrättsligt ansvar

omyndig

Rätt och rättsordning

myndig

eller sälja en viss egendom utan intressebevakarens godkännande. Som en sista utväg kan en person helt omyndigförklaras och förlorar då all rättshandlingsförmåga. Vårdnadshavarna är vanligtvis intressebevakare för sina minder åriga barn. Med en intressebevakningsfullmakt kan en fullvuxen person själv på förhand bestämma vem som ska bli intressebevakare om personen i ett senare skede av livet inte längre klarar av att sköta sina egna ärenden. Både fysiska och juridiska personer har rättsansvarighet, det vill säga ett juridiskt och ekonomiskt ansvar för följderna av sina handlingar. Rätts ansvarighet innebär att man är skyldig att ersätta skador som man har för orsakat och att man kan dömas till straff för brott som man har begått. Alla är skyldiga att ersätta skador, även omyndiga och omyndigförklarade, men i sådana fall jämkas vanligtvis skadeståndet så att det är skäligt med tanke på gärningsmannens ålder och utvecklingsnivå. Straffrättsligt ansvar har man först från och med 15 års ålder.

intressebevakningsfullmakt skriftligt dokument där en person utser någon att sköta sina ärenden i ett senare skede av livet om personen inte klarar av dem själv längre rättsansvarighet en person har rättsligt ansvar för följderna av sina handlingar straffrättsligt ansvar de förutsättningar som måste uppfyllas för att en person ska kunna dömas i domstol, dvs. personen var tillräknelig och minst 15 år då brottet begicks

Uppgifter 1. Förklara följande begrepp:

a) rättsordning b) rättsskydd c) rättsstat d) fysisk person e) juridisk person f) straffrättsligt ansvar g) rättskapacitet h) rättshandlingsförmåga 2. På vilka grunder har en finsk medborgare rätts

kapacitet och rättshandlingsförmåga? (studentexamen våren 2014) 3. Din mormor har börjat glömma saker och ibland

verkar det som om hon inte riktigt vet om det är 1950-tal eller 2000-tal. Det oroar dig eftersom risken är stor att mormor glömmer att betala sina räkningar eller slösar bort alla sina besparingar. Vilka åtgärder vore det ur juridisk synvinkel förnuftigt att vidta för att förhindra att mormor får problem med ekonomin?

5. Ali 17 år har sparat pengar till en moped. Han hittar

en lämplig moped via ett företag som säljer begagnade motorfordon, men blir förvånad då försäljaren kräver att också Alis föräldrar måste närvara och godkänna köpet. Hur kan säljaren motivera ett sådant krav? 6. Jere, Jare och Mohammed 14 år samt Lena och Lina

15 år tillbringar en lördagskväll i en lekpark. När någon flippar med en tändare får Jere en snilleblixt: ”Hör ni, ska vi kolla hur det ser ut när ett stuprör brinner?” Sagt och gjort. Ungdomarna börjar fylla stupröret på en byggnad i lekparken med torra löv och tänder på. Det dröjer inte länge förrän hela byggnaden står i lågor. Ungdomarna sticker från platsen i samma stund som de hör brandbilarnas sirener, men lekparkens övervakningskameror har fångat ungdomarna på bild och det går att identifiera dem. Bedöm vilka de rättsliga följderna blir för ungdomarna.

4. Du ska åka utomlands som utbytesstudent. Vissa

bank- och skatteärenden kan du fortsättningsvis sköta på nätet, men inte alla. Hur kan du försäkra dig om att dessa ärenden kan skötas på rätt sätt medan du befinner dig utomlands?

Rätt och rättsordning

ig Lär d Att hitta juridisk information på nätet Det finns en uppsjö av juridisk och rättslig information på nätet, men det är viktigt att granska och värdera informationen källkritiskt. Källans tillförlitlighet kan bedömas genom att granska följande kriterier: Kommer det fram vem som upprätthåller webbplatsen och ansvarar för informationen? Är det ett företag, en myndighet, en medborgarorganisation eller någon som behärskar ämnet som står bakom informationen? Kommer det fram när informationen har skapats och senast uppdaterats? Finns det kontaktuppgifter till personer som du kan vända dig till om du behöver tilläggsinformation om innehållet? Det finns alltid skäl att förhålla sig skeptisk till information på olika internetforum där juridiska frågor diskuteras. Det finns ingenting som garanterar att personen bakom signaturen ”Jurist” faktiskt är en utbildad jurist. Juridiska frågor är därtill ofta alltför komplexa för att någon ska kunna ta ställning till vad som är rätt eller fel utifrån en kort beskrivning där den som beskriver rättsfallet inte nödvändigtvis har presenterat alla fakta av betydelse för fallet. Finlex (www.finlex.fi) är en gratis offentlig internettjänst med rättsligt material som upprätthålls av Justitieministeriet. I Finlex hittar du följande rättskällor: Finlands lag centrala avgöranden från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, ett urval avgöranden från hovrätterna, förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna samt sammandrag av avgöranden från Europadomstolen myndigheternas beslutsmaterial: föreskrifter från ministerier och centrala ämbetsverk, justitiekanslerns beslut och allmänt bindande kollektivavtal regeringspropositioner och propositionernas förarbete. På Justitieministeriets webbplats oikeus.fi finns information om hur rättsväsendet fungerar i Finland. Här finns information om domstolarna, åklagarämbetet, rättshjälpsbyrån och utsökningsämbetet. Nättjänsten innehåller också information om hur du uträttar ärenden vid rättsväsendet och ger svar på vanliga rättsfrågor i vardagen, till exempel om äktenskap och om hur du kan ansöka om besöksförbud mot någon. Därtill finns det flera aktörer med kopplingar till olika rättsområden som upprätthåller egna webbsidor med juridisk information, till exempel: Konkurrens- och konsumentverket, www.kkv.fi: här finns information om konsumentskydd och kontaktuppgifter till kommunernas ekonomi- och skuldrådgivare www.ihmisoikeudet.net: en gemensam webbplats för flera människorättsorganisationer med grundläggande fakta om de mänskliga rättigheterna (på finska) Kopiosto, www.kopiosto.fi: övervakar upphovsrättsavtal och ger råd i frågor som gäller upphovsrätt Garantistiftelsen, www.takuu-saatio.fi: ger hjälp och råd till skuldsatta personer.

Rätt och rättsordning

Modelluppgift Sök information på nätet om vad gymnasielagen anger om lärarnas rätt att kontrollera de studerandes väskor och skåp. Gymnasielagen finns på finlex.fi. Du hittar den genom att välja svenska som huvudspråk och skriva in gymnasielagen i sökfältet.

Lagar och förordningar finns i Finlex under sitt formella namn och författningsnummer. Genom att klicka på författningsnumret kommer man till själva lagen. Varje lag har en innehållsförteckning till höger där du lätt kan navigera till det stycke du är intresserad av.

Lagtexter är indelade i kapitel och paragrafer, som anges då man hänvisar till en lag. Utdraget nedan är från Gymnasielagen 26 § 1 mom.

Prova själv! 1. Sök information på nätet om vilket straff som kan utdömas för äventyrande

av trafiksäkerheten. 2. Ta reda på var du kan hitta tillförlitlig information om juridiska frågor i

anslutning till en skilsmässa.

Rätt och rättsordning

Laura Karppinen • Maria Hongisto-Mäenpää Akseli Salmi • Johanna Bonäs

Lag och rätt MEDBORGARENS LAGKUNSKAP

MEDBORGARENS LAGKUNSKAP

Lag och rätt

SL4

ISBN 978-951-52-4518-2 K 30

9 789515 245182

Schildts & Söderströms