samhällslära Palmqvist van den Berg Rantala Luther
schildts & söderströms
samhällslära
Palmqvist van den Berg Rantala Luther
schildts & söderströms
Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Me nyt I Finsk redaktör: Anna-Reetta Sipilä Svensk redaktör: Siv Fogelholm Grafisk formgivning, ombrytning och symboler: Per Oskar Joenpelto, MAO Design Illustrationer: Pekka Rahkonen Den finska upplagan © 2016 Riia Palmqvist, Marko van den Berg, Jukka Rantala och Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy Den svenska upplagan © 2016 Annika Luther och Schildts & Söderströms KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi.
Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Första upplagan ISBN 978-951-52-3827-6 Finnprinters 2016
Till läsaren Välkommen att studera samhällslära! Serien Vi i tiden visar att samhällslära är ett praktiskt ämne som handlar om vardagen. Här får du öva dig i att föra fram dina åsikter och kunskaper. Bokens fyra kapitel inleds med en aktivitet som introducerar kapitlets tema. De berättande texterna länkar ämnet samhällslära till din egen vardag. I samband med varje berättande text finns en fördjupande faktatext. Med hjälp av bokens aktiviteter får du öva dina samhällsfärdigheter på flera olika sätt. Vi i tiden ger dig praktiska redskap för att påverka samhället och samarbeta med andra. Låt dig inspireras och bli inspirerad att påverka din omgivning! Författarna
5
6
Vi i tiden – Innehåll
Innehåll Vi i Västervik skola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Aktivitetsguide . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
I SKOLAN
12
1. Samhällslära lär oss samarbeta . . . . . . . . . . . . . . . . 14 2. Gemensamma beslut i gemensamma frågor . . . . . . . . . 18 3. Alla elever hör till elevkåren . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 4. Vem städar efteråt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
HEMMA
30
5. Jämlikt och rättvist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 6. Alla familjer har egna regler . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 7. Vuxna har ansvar för att skydda barnen . . . . . . . . . . . 40
EKONOMI
44
8. Egna pengar och andras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 9. Pengar växer inte på träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 10. Planera dina inköp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 11. Dyra hobbyer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
KONSUMTION
60
12. Reklam riktar sig också till barn . . . . . . . . . . . . . . . 62 13. Reklamen berättar inte allt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 14. Som kund kan du välja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 15. Det är viktigt hur du väljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74
7
Vi i Västervik skola
Fatima Abdulla Familj: mamma,
Alexander Koskinen Vivian Wickström Familj: mamma och
blandrashunden Trubbel Intressen: musik, särskilt rap och hip-hop, gör också egna låtar Övrigt: Vill bli proffsmusiker och göra egna låtar. Har bland annat gjort raplåten Sexgångersjueförtitu (för att lära sig multiplikationstabellen) och uppträtt med sången Jultomten finns inte på klassens egen julfest.
8
Vi i tiden – Vi i Västervik skola
Familj: mamma, pappa,
13-årig storasyster och 7-årig lillasyster Intressen: scouter, simning, gitarr och alla tänkbara digitala spel med mycket ljud Övrigt: Bra på matematik, drömmer om ett jobb inom spelbranschen. Vill bli rik. Använder mycket tid och energi på att övertyga sina föräldrar om att ålders rekommendationerna för spel är just bara rekommendationer.
pappa, 9-, 7- och 5-åriga småbröder och en 6 månader gammal lillasyster, inneboende farmor Intressen: korgboll, läsning Övrigt: Talar svenska, finska, somaliska och arabiska. Drömmer om en framtid som korgbollsproffs. Gillar också fantasy och upprätt håller lokalbibliotekets fansidor för en ungdomsfantasyserie. Försöker liva upp diskussionen på sidorna och hoppas att också pojkarna ska hitta serien.
Susanna Emil Kråkström
Backman
Familj: pappa, styvmamma, 5-årig halvbror och 2-årig halvsyster Intressen: schack Övrigt: Har förmågan att göra sig absolut osynlig i en grupp, en bra egenskap för den som tänker sig en framtid som hemlig agent.
Familj: två mammor, 16-årig storasyster och den svarta katten Pontus Intressen: ridning, piano, scouter Övrigt: Ambitiös, duktig i skolan och vill att alla ska veta det. Tar energiskt itu med olika uppgifter.
Igor Ivanov Familj: mamma
Kalle Nyholm,
och pappa
klasslärare
Intressen: balett, violin och konstskola Övrigt: Fenomenal tecknare. Alexander har redan erbjudit honom jobb på sin framtida spelfirma.
Familj: okänd, eventuellt sambo med någon, kanske ett husdjur Intressen: Har han något annat intresse än skolan?
9
Aktivitetsguide
tation Presen
café Popup
t
Debat
Du försvarar en åsikt och ditt par motsätter sig den. Åsikterna lottas ut för varje debatt. Nu är det alltså inte fråga om vad du tycker på riktigt, utan om hur bra du är på att motivera en åsikt.
10
Vi i tiden – Aktivitetsguide
Samlas kring ett bord och bekanta er med ämnet för just det här bordet. Diskutera ämnet och flytta sedan till nästa ämne vid nästa bord. En i er grupp stannar kvar vid bordet och berättar om er diskussion för nästa grupp. Byt bord några gånger.
Gör presentationer om olika forskningsresultat, till exempel i form av ett pressmeddelande, en plansch, en dokumentärfilm eller en nyhetsöversikt. Filma dokumentären eller nyhetsöversikten med era telefoner och bearbeta den med ett editerings- eller filmprogram. På nätet hittar ni också gratis underlag för bloggar och nyheter som är lätta att använda. Skriftliga presentationer gör ni med ett textbehandlingsprogram. Använd gärna ett färdigt underlag. Det finns också program för bildcollage som ni kan använda. Kom ihåg: Skriv ett manus innan ni börjar filma!
rta
ppska
Begre
arbete
Grupp
Drama
När ni jobbar med drama studerar ni ett ämne med teaterns hjälp. Börja med uppvärmning, det vill säga bekanta er med ämnet. Kom också överens om spelreglerna. Efter det lever ni er in i dramat och i avslutningsskedet diskuterar ni hur den här metoden kändes och vilka nya tankar ni fick. Utvärdera hur ni själva och de andra lyckades med dramat. Kom ihåg: Ingen behöver uppträda om den inte vill. Alla måste respektera varandras arbete.
Hitta på olika sätt att bilda grupper eller par. Pröva till exempel att lotta ut grupperna. Be läraren om tips på hur ni kan göra! Bestäm gruppernas storlek enligt vad ni ska jobba med. Det viktiga är att alla får möjlighet att säga sin åsikt och motivera den.
Med hjälp av en begreppskarta kan du samla både dina tankar och dina kunskaper. En begreppskarta är alltid personlig! Fundera först på vad du vet om ämnet du ska studera. Leta upp det mest omfattande begreppet i texten och använd det som rubrik. Samla sedan allt du vet, detaljer och kanske bilder runt rubriken. Dra pilar mellan begrepp och fakta så man ser hur de hänger ihop. En begreppskarta gör du lätt för hand, på datorn med ett textbehandlingsprogram eller en särskild app för begreppskartor.
ju Interv
Ta reda på vilka åsikter andra har om det ämne ni jobbar med. Fundera ut frågor på förhand. Banda eller filma intervjun, men kom ihåg att först be den ni intervjuar om lov.
11
I skolan
12
Vi i tiden – I skolan
arbete
Grupp
Diskutera parvis eller skriv ner a. fem olika känslor som du kan känna när du för första gången träffar din nya klass b. fem olika känslor som eleverna i en klass kan känna när de får en ny klasskamrat c. hur era förhandsuppfattningar förändras när ni lär känna varandra d. de förhandsuppfattningar du får om du hör att din nya klasskamrat • är från stan • är från landet • spelar ishockey • spelar schack • älskar att läsa.
13
1. Samhällslära lär oss samarbeta
”
Nu har jag någonting nytt och intressant till er, säger Kalle Nyholm och går fram till datorn.
– Ska vi jobba på nätet igen? frågar Alexander medan Kalle otåligt
trummar med fingrarna och väntar på att datorn ska starta. – Starta nu då ditt snigelskrälle, muttrar Kalle till datorn och vänder sig
sedan mot klassen: – I dag ska vi börja med samhällslära! Hela klassen stirrar på Kalle. Ingen förstår vad det är fråga om. – Med samhälls… menar du alltså samma samhälle som rapparna sjunger om? undrar Vivian. – Om du ger mig ett exempel så kanske jag kan säga mera, svarar Kalle. – Nå ungefär … makten hos eliten, sätter fattiga i skiten, polisen jagar dig
omkring och riksdagsmän gör ingenting , rappar Vivian rytmiskt. Emil vänder sig om och stirrar häpet på Vivian. – Jaha. Och vilket var budskapet i den låten, tycker du? undrar Kalle. – Förstod du inte? Att saker sköts dåligt. Att polisen och riksdagsmännen inte gör vad de borde och att en del har massor av pengar och andra ingenting. Är inte samhället precis sånt? – Delvis kanske, svarar Kalle. – Men samhället är egentligen alla vi människor och de grupper vi bildar. – Det där kan jag redan! En familj är en liten grupp och vår klass är en större grupp. Och skolan är en ännu större grupp, förklarar Susanna förståndigt för alla som vill höra på. – På vilket sätt skulle vår skola vara en grupp? undrar Sergei. Kalle böjer sig fram och tittar honom stint i ögonen.
14
Vi i tiden – I skolan
– Tänk själv! Vad har en familj, en klass och en skola gemensamt? Jo, alla tre har egna regler och egna sätt att fungera! Kalle blir så ivrig att han svarar på sina egna frågor. – Men hur hör riksdagsmännen till samhället? avbryter Alexander. – Samhället har olika nivåer. I Finland väljer man riksdagsmän och ger dem makt att bestämma om vilka lagar och regler som ska gälla för alla, svarar Kalle. – Aha, nu förstår jag varför rapparna kritiserar dem! ropar Vivian och trummar mot pulpeten. – Men i den här skolan bestämmer ju rektorn, påpekar Susanna. – Får rektorn bestämma allt? Är hon en diktator? Alexander låter ilsken. – Nej, självklart får hon inte bestämma allt, svarar Kalle lugnande och fortsätter. – Vi lärare får också vår röst hörd och ni elever förstås! – Det där är bara ljug! Lärarna förbjöd precis allt som vi planerat för julfesten! protesterar Susanna och flera i klassen nickar instämmande.
15
– Men er idé om tomtarnas sångtävling var faktiskt inte så speciellt … julig, invänder Alexander. – I samhällsläran får ni alltså lära er spelregler och metoder som gör att alla kan samarbeta. Kalle harklar sig igen för han börjar bli lite hes. – Vilka saker skulle ni vilja påverka här i skolan?
Var och en av oss ansvarar själv för många av de viktigaste besluten i livet. Du behöver stöd av andra människor, ingen kan klara sig helt ensam i samhället. Du behöver också andra människor till exempel när du blir sjuk eller känner dig ensam och vill ha sällskap. För att kunna samarbeta med andra måste du ta hänsyn till andra människors åsikter och till hur du själv påverkar dem. Också i en skola behövs det många slags människor. Utan städarna, skolvärden och kökspersonalen fungerar inte vardagen för elever och lärare. Alla som arbetar i skolan bildar en gemenskap. En gemenskap är alltså en grupp människor som har något gemensamt, till exempel liknande intressen. Vårt samhälle består av många olika grupper som har något gemensamt. Det kan till exempel vara en familj, en skola eller ett idrottslag. Gruppen har oftast också gemensamma mål och följer samma regler. I samhällsläran övar du dig på att fungera inom olika grupper och påverka gemensamma frågor.
16
Vi i tiden – I skolan
Drama
Skolans ordningsregler Eleverna i Gammelbacka skola tycker att skolans ordningsregler är orättvisa. Tänk er att ni går i Gammelbacka skola. a. Läs igenom reglerna en i taget och fundera över om de innehåller orättvisor. b. Gör upp egna ordningsregler som ni tycker är rättvisa.
Gammelbacka skolas ordningsregler 1. Alla äter samma mat eftersom det är besvärligt och arbetsdrygt med specialdieter. Om en elev inte kan äta skolmaten får hen ta med egen lunch hemifrån. 2. I vår skola bestämmer de vuxna allt. På det sättet sparar vi tid och besvär.
r ingarna fö Läs anvisn älj en sidan 8. V å p t a m a r d ppför e ge l o c h u ordningsr r ntomim fö a p n e m o den s sa om får gis de andra s r det handla l e g e r n e vilk ed t t s e d an m ä s t r o F . om d ä r ni pantomim n a n n a n e tvis. ln mer rät e g e r t r jo g
3. I vår skola älskar rektorn folkdans och spelmansmusik och därför uppträder vi alltid med det på skolans fester. 4. På rasterna gör eleverna läxor eller något annat nyttigt. 5. I vår skola får man inte ha mössa på sig i matsalen. 6. I vår skola gäller de här reglerna inte de duktigaste eleverna.
17
2. Gemensamma beslut i gemensamma frågor
”
Hur tycker ni att vi skulle kunna öva oss på att ta hand om gemensamma frågor? säger Kalle och tittar ut över klassen.
– Vad menar du med gemensamma frågor? undrar Fatima. – Men du säger ju alltid att vi måste ta hand om våra egna saker,
protesterar Susanna. Kalle fortsätter snabbt: – Jo, vissa saker, till exempel läxor eller pulpetstädning, måste var och en sköta själv. Men det finns också gemensamma frågor, till exempel ordningen i klassen, biblioteksböcker och fester. – Kan vi inte ordna en fest här i skolan? Sergei ser ivrig ut. – Jo! Jag älskar fester! ropar Fatima. – Jag kan uppträda om ni vill, ropar Vivian. – Hej hej
hej, vill du dansa med mej …
– Lugn Vivian, lugn! Hurdan fest skulle ni vilja ordna då? frågar Kalle. – Vi vill ha disco! Eller danstävling! föreslår Fatima. – Jag avskyr att dansa! protesterar Alexander och Emil ser panikslagen ut. Sergei har redan hunnit applådera förslaget, men när han ser Emils min föreslår han: – Ska vi försöka hitta en kompromiss? Nånting som alla gillar? – Bra Sergei! Allas åsikter räknas! berömmer Kalle.
18
Vi i tiden – I skolan
– Just det. Ingen av oss har bättre eller viktigare åsikter än de andra, säger Vivian och sneglar åt Susannas håll. – Och den som skriker högst har inte heller viktigare åsikter än den som pratar lite tystare, säger Alexander långsamt och flyttar sig närmare Emil som tiger och stirrar ner på sina skor. – Var inte rädda för att säga er åsikt, säger Kalle uppmuntrande. – Alla kan påverka gemensamma frågor. Nu föreslår jag att vi håller ett möte. Så går det till i en demokrati. Var och en får vara ordförande i tur och ordning. Jag föreslår att Susanna börjar. – Och vem ska vara sekreterare då? undrar Vivian. – Hmm, nu ska vi se … Jag föreslår Alexander. Det är viktigt att nån skriver upp det vi kommer överens om. – Dessutom behöver vi två rösträknare, Fatima och Sergei. Räkna hur många som räcker upp handen när jag läser upp de olika förslagen! Susanna pratar så att spottet yr. – Hurdan fest vill vi ha? Disco? Spökfest? Djurutställning? Maskerad? Sergei och Fatima räknar händer. – Okej, omröstningen är klar. Det blir maskerad! Susanna är förtjust. – Ska vi vara i skolans matsal? Där finns en scen! ropar Vivian glatt. – Om vi ska vara där måste vi be rektorn om tillstånd, påminner Kalle.
19
– Kan vi gå direkt? säger Sergei och stiger upp. – Gå, gå, ler Kalle och Sergei försvinner med Fatima i hälarna. Kalle vänder sig till resten av klassen och frågar: – Känner ni till någon annan metod än omröstning för att lösa konflikter?
När man beslutar om gemensamma frågor är det viktigt att alla får säga sin åsikt. Säg vad du tycker också om det först känns otäckt. Om du bara sitter tyst är du ju inte med och bestämmer. Lika viktigt är det att lyssna på andra och respektera deras åsikter. Öva dig också på att motivera dina åsikter. Varför tycker du att en viss sak är viktig? Varför borde ni göra som du föreslår? I en grupp är det klart att alla inte tycker exakt lika. I stället för att gräla får ni då diskutera er fram till en kompromiss. En kompromiss innebär att alla ger efter lite, men också får igenom en del av vad de önskar sig. För att ni ska komma till en kompromiss måste alla lyssna på varandra och på allvar vilja lösa problemet. Om ni inte lyckas komma överens röstar ni och då blir det som de flesta, majoriteten, vill. Också om alla måste få sin röst hörd i en demokrati fattar de vuxna i allmänhet de viktigaste besluten. I stora allmänna frågor, till exempel riksdags- och presidentval, måste man vara medborgare i Finland och över 18 år gammal för att få rösta.
20
Vi i tiden – I skolan
arbete
Grupp
Ett år på en öde ö Tänk er att ni ska bo ett år på en öde ö. Det enda ni får ha med er är saker som finns på listan till höger. Studera listan och svara på frågorna. a. Välj först ut fem saker på listan som du själv skulle ta med.
Ficklampa , tändstic ksask, tä sovsäck, k lt, niv, g affe l, y xa g evär, en , stekpann a, låda patro n e r (20 st.), serietidnin g ar, först ahjälpsväsk (som g år a, radio med bat te rier), met k onservöp spö, pnare, git arr, sax, p k okbok, t arasoll, unna, tvål, t a n d tejprulle, borste, nödrak et, r e p, k or tlek, smar t tele fon, penna , a r betshands spade, solg k ar, lasög on.
b. Bilda grupper på 3–5 personer och välj fem saker som ni alla är överens om. c. Hur gjorde ni den gemensamma listan? d. Hur skiljer sig gruppens lista från era egna listor? e. Varför kan det vara svårare att göra en gemensam lista? Vad gjorde ni för att komma överens? f. Diskutera era erfarenheter med de andra grupperna.
21
3. Alla elever hör till elevkåren
”
Rektorn sa att alla fester i Västerviksskolan ordnas i samarbete med elevkåren. Vad är elevkåren? Fatima och Sergei är tillbaka i
klassen och ställer sin fråga till Kalle. – Jag har hört att alla skolor har en elevkår, säger Alexander. Emil nickar
instämmande. – Vem vet något mera om elevkåren? frågar Kalle.
22
Vi i tiden – I skolan
– Alla elever i skolan hör till elevkåren, det här har vi ju pratat om hur många gånger som helst, suckar Susanna. – Här på skolans hemsida står det att elevkåren ska ”stärka elevernas påverkningmöjligheter”. Den ska också ”främja skolans elevers gemensamma aktiviteter”. Förstår någon vad det betyder? Vivian kisar med ögonen för att kunna läsa den lilla texten på sin telefon. – I fjol fick elevkåren bestämma hurdana klätterställningar vi skulle ha på skolgården. Minns ni inte ens det? Susanna pekar ut genom fönstret. – Just det. Vi har ju också röstat fram en elevkårsrepresentant för klassen varje år. Blev det inte du sist, Alexander? frågar Fatima. – Alla klasser har valt en egen representant till elevkårens styrelse. Styrelsemedlemmarna representerar alla skolans elever. Alexander talar som om han läste ur en bok. – Och på vårens sista möte får alla representanter glass! Nu låter han som vanligt igen. – Aha, det var därför du så gärna ville bli vald! Susanna är fortfarande sur över att klasskamraterna röstade på Alexander och inte på henne. – Om alla klasser i skolan hela tiden ordnade fester och discon i matsalen skulle vi ju inte få plats att äta, säger Sergei och himlar med ögonen. – Men då måste vi väl helt enkelt lämna in ett förslag till styrelsen. Hur gör vi det? – På nästa styrelsemöte föreslår jag att vår klass ordnar en maskerad. Alexander ser sig omkring och fortsätter: – Jag ber att ordföranden tar med vårt förslag på föredragningslistan. Det är alltså en lista där man skriver ner allt som ska behandlas. Kalle nickar nöjt åt att Alexander sköter undervisningen i dag. – Och sen ordnar vi maskeraden med resten av elevkåren, hojtar Vivian. Jag vet redan vad jag ska klä ut mig till! Hon ropar så högt att nästan ingen hör när Kalle frågar: – Vilka frågor kan skolans elevkår alltså påverka?
23
Rektorn och skolans direktion har ansvar för skolans verksamhet, men eleverna kan också påverka vad som händer i skolan. I många skolor ber man eleverna säga vad de tycker innan man fattar beslut. Det här är viktigt eftersom eleverna ju faktiskt är experter på att gå i skola. De har ofta bra förslag för hur klasserna kan göras mysigare och hurdana lekställningar det borde finnas på skolgården.
Som elev kan du få fram dina åsikter bland annat via elevkårsstyrelsen. Elevkårens styrelse representerar hela elevkåren, det vill säga alla skolans elever. Elevkårsstyrelsen består av representanter för varje klass. Före elevkårsvalet diskuterar klassen ofta vad som behövs för att bli en bra representant. Elevkåren kan vara med och bestämma om vilka maträtter som serveras i skolans matsal och själv ordna friluftsdagar och fester. Också elevernas föräldrar kan påverka skolan, till exempel via föreningen Hem och skola eller skolans egen föräldraförening. I föräldraföreningen sitter föräldrar som vill vara med och jobba för skolans och elevernas bästa.
24
Vi i tiden – I skolan
arbete
Grupp
FÖ R E MÖ TE T Drama
Möte om gemensamma frågor Öva er i att hålla möte i grupper på 4–5 elever. a. Välj ärenden från listan här nedanför eller hitta på egna aktuella ärenden. Var och en får föreslå ett ärende till föredragningslistan. Skriv ner föredragningslistan på papper, dator eller pekplatta. b. Skriv en möteskallelse.
v Möteskallelsen måste skickas ut i tid. Skri s. när mötet börjar och slutar och var det håll tas Redogör också för vilka ärenden som ska et. upp på mötet och vem som bjuds in till möt
U ND ER MÖ TE T
r På mötet behövs en ordförande som lede ver diskussionen och en sekreterare som skri ner vad som beslutas. den Innan mötet avslutas är det bra att ordf öran er kort repeterar besluten. Samtidigt bestämm man när nästa möte ska hållas.
c. Välj en ordförande och en sekreterare för mötet. Ordföranden öppnar mötet och leder diskussionen. d. Gå igenom föredragningslistan punkt för punkt och låt var och en säga sin åsikt. När alla sagt sitt diskuterar ni och fattar beslut. Rösta om det behövs. e. Visa till sist ert protokoll för de andra grupperna.
Förslag till ärenden på föredragningslistan • Sittordning för klassen • Minskning av bioavfall i matsalen • Temadag i klassen • Godisstrejk för hela klassen • Planering av rastaktiviteter • Bytesdag för böcker och spel • Talangjakt • Någon annan aktuell fråga
25
Vår serie i samhällslära Vi i tiden I Vi i tiden I Vi i tiden I Vi i tiden II Vi i tiden II Vi i tiden II
elevbok aktivitetshäfte digital lärarhandledning elevbok aktivitetshäfte digital lärarhandledning
978-951-52-3827-6 isbn