Vår serie i samhällslära Vi i tiden I elevbok Vi i tiden I aktivitetshäfte Vi i tiden I digital lärarhandledning Vi i tiden II elevbok Vi i tiden II aktivitetshäfte Vi i tiden II digital lärarhandledning
SAMHÄLLSLÄRA 978-951-52-3826-9 ISBN
Aktivitetshäfte
Palmqvist van den Berg Rantala Luther
SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS
Aktivitetshäfte 1 Riia Palmqvist – Marko van den Berg – Jukka Rantala – Annika Luther
namn
SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS
Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Me nyt I Taitojen vihko Finsk redaktör: Anna-Reetta Sipilä Svensk redaktör: Siv Fogelholm Omslag: Kalle Nuuttila Seriens logo: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Grafisk formgivning och ombrytning: Anna Polkutie Illustrationer: Pekka Rahkonen Den finska upplagan: © 2016 Riia Palmqvist, Marko van den Berg, Jukka Rantala och Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy Den svenska upplagan: © 2016 Annika Luther och Schildts & Söderströms KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en arbetsbok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera och ändra det här verket eller delar av det. Kopiostos kopieringslicenser gäller inte arbets- och övningsböcker. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.
ISBN 978-951-52-3826-9 Keuruskopio 2016
INNEHÅLL I SKOLAN 1. Samhällslära lär oss samarbeta ……….……….……….……….………6 2. Gemensamma beslut i gemensamma frågor ……….……….…10 3. Alla elever hör till elevkåren ……….……….……….……….……….…14 4. Vem städar efteråt? ……….……….……….……….……….……….………18 I SKOLAN – tankar om det du lärt dig……….……….……….……….22 HEMMA 5. Jämlikt och rättvist……….……….……….……….……….……….……….26 6. Alla familjer har egna regler ……….……….……….……….……….…30 7. Vuxna har ansvar för att skydda barnen ……….……….……….…34 HEMMA – tankar om det du lärt dig ……….……….……….……….…38 EKONOMI 8. Egna pengar och andras ……….……….……….……….……….………42 9. Pengar växer inte på träd ……….……….……….……….……….………46 10. Planera dina inköp ……….……….……….……….……….……….………50 11. Dyra hobbyer ……….……….……….……….……….……….……….………54 EKONOMI – tankar om det du lärt dig ……….……….……….………58 KONSUMTION 12. Reklam riktar sig också till barn ……….……….……….……….……62 13. Reklamen berättar inte allt……….……….……….……….……….……66 14. Som kund kan du välja……….……….……….……….……….……….…70 15. Det är viktigt hur du väljer ……….……….……….……….……….……74 KONSUMTION – tankar om det du lärt dig……….……….……….…80 Hemuppgifter ……….……….……….……….……….……….……….……….…84
I SKOLAN
Alla människor är unika, men vi har också mycket gemensamt. 1. Gå långsamt runt i klassrummet. Varje gång du möter en klasskamrat ber du hen säga vilken av meningarna i rutorna som passar in på hen. Skriv hens namn i rutan. När du fyllt en vågrät eller en lodrät rad ropar du BINGO!
2.
4
Om tiden räcker till försöker du få ihop flera bingorader. Jag har flugit i flygplan.
Jag gillar att läsa.
Jag har en katt.
Jag älskar matematik.
Jag spelar fotboll.
Jag har musik som hobby.
Jag äter ofta glass.
Jag har födelsedag i november.
Mitt förnamn har fyra bokstäver.
Jag har inga syskon.
Jag simmar som en fisk.
Jag har vita strumpor på mig i dag.
RITT VAL (hitta själv på en mening).
Min älsklingsfärg är grön.
Mitt släktnamn har sex eller flera bokstäver.
Jag har flera syskon.
Jag läser gärna serier.
Jag har en hund.
Min skolväska är svart.
Mina strumpor är randiga.
Jag kan slicka mig på näsan.
Jag är bra på att vissla.
Jag är född i april.
Jag tycker om att vara i skogen.
Jag äter gärna grönsaker.
Tänk dig att du deltar i fototävlingen
I skolan
#Mina bästa vänner . Hurdan bild skickar du in? Rita en skiss.
3. a. Skriv klart meningarna:
Jag har roliga minnen från
På fritiden brukar jag .
I skolan händer det ofta att
.
Min favoritmaträtt är .
.
Jag blev skrämd när
Jag skulle vilja bli bättre på att .
Jag har varit i
.
Min älsklingsfärg är .
.
Jag är bra på att .
b. Jämför dina svar med någon klasskamrats. Hur mycket skiljer sig era svar? Var har ni svarat lika?
1. 5
1. Samhällslära lär oss samarbeta Lär dig föra fram din åsikt. Öva dig på att lyssna till andras åsikter.
6
1.
Vad är en gemenskap?
2.
Samhället är uppdelat i olika mindre enheter eller grupper, till vilka grupper hör du? Skriv och rita.
I skolan
3.
Intervjua någon ur personalen på din skola. Fråga till exempel: a. Vilken uppgift har du i skolan?
b. Hur och när samarbetar du med andra?
c. Vad tycker du är viktigt när man jobbar tillsammans?
d. Vad tycker du om påståendet: ”Samarbete med andra är en viktig del av mitt arbete.”?
4. Läs påståendena nedanför. Tycker du lika? Skriv in J för ja och N för nej. Motivera! a. Det är roligare att jobba tillsammans än ensam.
b. Det man gjort tillsammans, t.ex. en berättelse, är ofta bättre än något man gjort ensam.
c. Alla måste få beröm när de varit med och gjort något bra.
d. I grupparbeten är det en som jobbar medan de andra tittar på.
e. I grupparbeten behöver man inte jobba lika hårt som när man jobbar ensam.
f. I en grupp kan en person bestämma vad de andra ska jobba med.
2.
7
Meningen med gemensamma spelregler är att ge alla en trygg och trevlig miljö. Reglerna gäller alla. Bekanta er med er egen skolas ordningsregler.
5.
Varför behövs det ordningsregler i skolan?
6.
Vilka av följande saker nämns i er skolas ordningsregler? Kryssa för.
skolområdets gränser
förvaring av kläder användning av mobiltelefon skolmaten att följa instruktioner skolresor användning av cyklar osakligt språkbruk mobbning läxor arbetsro under lektionerna
8
7.
Välj ut det du tycker är viktigast ur listan ovanför. Varför är det viktigast? Motivera.
8.
Finns det några ordningsregler du skulle vilja ändra på? Vilka och hur? Motivera.
Koulu
9. a. Välj tre punkter på listan här nedanför som du tycker borde finnas med i alla skolors ordningsregler. Kryssa för dem. Jag sköter mina läxor. Jag följer skolans regler. Jag är vänlig mot alla. Jag är en god kamrat. Jag har ett gott bordsskick i matsalen. Jag tvättar händerna före maten. Jag kommer i tid till skolan. Jag ger arbetsro åt andra under lektionerna. Jag gör som de vuxna i skolan säger. Jag behandlar alla mina klasskamrater jämlikt.
b. Motivera dina val.
3. 9
2. Gemensamma beslut i gemensamma frågor Alltid kan man inte göra som man vill. Ofta når man målen bäst genom en kompromiss.
1.
Öva på att framföra dina åsikter. Då blir du bättre på det.
Vad anser du om påståendena nedanför? Välj Motivera dina åsikter.
påstående
a.
Eleverna borde få vara med och bestämma vilken mat som serveras i skolan.
b. Eleverna borde få vara med och bestämma vad som köps till skolbiblioteket.
c.
10
Skolan borde ordna temadagar då eleverna får ta med sig egna leksaker och spel.
I skolan
om du tycker lika,
åsikt
om du inte gör det.
motivering
2. Förklara. b. demokra ti
iss
rom omp
a. k
c. omröstning
3.
Vad behövs för att man ska nå en kompromiss?
4.
Berätta om en situation när du själv kompromissat.
4. 11
Det är bra att vara modig och säga till när man är av annan åsikt. Nästan vad som helst kan diskuteras konstruktivt.
5.
När samarbetade du senast med andra?
6.
Alla som fyllt 18 år får rösta i riksdags- och kommunalval. I kyrkoval får man rösta redan som 16-åring. a. Varför får man inte rösta i riksdags- och kommunalval innan man fyllt 18?
b. Tycker du att 16-åringar borde få rösta också i riksdags- och kommunalval? Varför?
c. Hurdana val har du själv röstat i?
7.
Vilka gemensamma frågor skulle du själv vilja påverka a. i skolan b. hemma c. i samband med dina hobbyer?
12
I skolan
8.
Tänk dig att du är med om att göra en videopresentation för en internationell sångtävling. Din uppgift är att berätta om Finland och hur det är att vara finländare i dag. Du får bara ta med tre personer i filmen. a. Vilka tre av personerna på listan skulle du ta med i din videofilm? Kryssa för. Motivera dina val. statsministern en populär sångare/sångerska en ungdom med invandrarföräldrar som är född och uppvuxen i Finland en engelsk journalist som skrivit en bok om Finland vem som helst som valts ut genom lottning
b. Vem skulle du välja som inte finns på listan? Motivera ditt val.
9. Gör ett bildmanuskript för videon. Skriv ner vad den ska handla om.
5. 13
3. Alla elever hör till elevkåren I elevkåren övar du dig i att fatta beslut och påverka gemensamma frågor.
1.
Svara på frågorna. a. Vem är din klassrepresentant i elevkårsstyrelsen? Skriv in namnet. b. Vem är handledande lärare för din skolas elevkår? Skriv in namnet.
NAMN:
Elevkårens styrelse
NAMN:
Handledande lärare
c. Hur mycket vet du om vad elevkårsstyrelsen sysslar med?
d. Vilka egenskaper tycker du att man borde ha för att bli medlem av elevkårens styrelse? Motivera.
14
I skolan
2.
Hurdana erfarenheter har du av elevkårens verksamhet i din skola? Kryssa för. Jag har deltagit i tillställningar som elevkåren ordnat. Jag har fått information om olika tillställningar av elevkåren. Jag har varit klassrepresentant i elevkårens styrelse. Jag har varit med om att lämna in förslag till elevkåren. Jag har varit med om att välja klassrepresentant till elevkårens styrelse.
3.
Vilka frågor tycker du att elevkåren i din skola borde jobba med?
4.
På vilka andra sätt än via elevkåren kan du påverka i din skola? Motivera.
6. 15
Samarbete ger styrka. När man jobbar tillsammans går det mesta lättare än om man gör allt själv.
5.
Ringa in ett av mottona nedanför. Rita det du kommer att tänka på när du läser mottot.
!
tyrka
S
6.
rs e ge rbet
ama
lla för en!
Din klass ska ordna en basar. Hur kan ni samarbeta med t.ex. a. andra klasser
b. kökspersonalen
c. vaktmästaren
d. Hem och skola (föräldrarna)
16
En för alla, a
I skolan
rka!
ns är vi sta
a Tillsamm
7.
Vem kan du samarbeta med när du vill göra följande saker? Motivera. a. öva till prov
b. hitta på något roligt på fritiden
c. ordna en klassresa
d. hitta en bortsprungen kanin
e. ordna en klassfest
7. 17
IG M DET DU LÄRT D
AR O I SKOLAN – TANK
redan ycket om m u d te s 2. Vad vis arna? före timm
1. Vad var intr essantast? Mot
ivera.
4. Vad skulle d
u ha velat lära
tt för dig?
helt ny 3. Vad var
22
I skolan
dig mera om?
5.
Hur bra är du på följande saker? Färglägg rätt mängd bollar (5 = mycket bra, 1 = jag behöver mera övning).
Jag vet varför regler behövs vad man menar med demokrati hur man fattar demokratiska beslut i gemensamma frågor vad en kompromiss är hur man löser konflikter konstruktivt hur man håller möten hur man ger konstruktiv kritik
Jag kan ge konstruktiv kritik ta emot konstruktiv kritik
Hur deltog du själv under lektionerna i samhällslära? Jag var aktiv. Jag gav arbetsro. Jag deltog i par- och grupparbeten. Jag deltog aktivt i diskussioner och förde fram min egen åsikt.
23