Fyke 7-9 Kemi 1 Lärarmaterial by Schildts & Söderströms

1A Innehållsförteckning

FyKe 7–9 KEMI

•

Jari Lavonen

FyKe 7–9

Anne Kangaskorte

•

Outi Pikkarainen

•

Heikki Saari

•

Jarmo Sirviö

•

Kirsi-Maria Vakkilainen

•

Jouni Viiri

KEMI LÄRARMATERIAL

Undersökning av ämnen och olika modeller

FyKe 7–9 KEMI Illustrationer: Pekka Könönen, Timo Suvanto och Timo Kästämä

Schildts&Söderströms www.sets.fi

Originaltitel: FyKe 7–9: Kemia – Opettajan materiaali 1 Översättare: Eva Wahlström/Arancho Doc

Redaktör för den finska upplagan: Marja Saarenvesi Redaktör för den svenska upplagan: Roland Juthman, Hans Nordman

Det här verket är en lärarhandledning.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Med giltig licens är det tillåtet att kopiera stordior och uppgiftskopior för undervisning.

För att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det krävs rättighetshavarens tillstånd. Kopiosto beviljar licenser för partiell kopiering av verk. Kontrollera era giltiga licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information om licenser lämnas av Kopiosto rf www.

ISBN 978-951-52-2911-3

Grafisk planering och ombrytning: Sari Jeskanen, Eija Högman

Innehåll – Undersökning av ämnen och olika modeller Kapitel

Kemins värld

Lektionsplanering

Lösningar till uppgifterna i arbetsboken

Lösningar till uppgifterna i läroboken

s. 8–10

s. 11–12

Uppgifterna 1–6 s. 13–15

I Undersökning av ämnen och olika modeller 1 Undersök ämnen på ett säkert sätt

s. 16–18

s. 19–22

Uppgifterna 7–17 s. 23–26

Innehållsförteckning

FyKe 7–9 KEMI Kapitel

Lektionsplanering

Lösningar till uppgifterna i arbetsboken

Lösningar till uppgifterna i läroboken

2 Ämnena har olika egenskaper

s. 27–29

s. 30–33

Uppgifterna 18–26 s. 34–36

3 Atomerna beskrivs med modeller

s. 37–39

s. 40–43

Uppgifterna 27–34 s. 44–46

4 Alla atomer i ett grundämne är likadana

s. 47–49

s. 50–53

Uppgifterna 35–46 s. 54–57

5 Föreningarna består av grundämnen

s. 58–60

s. 61–64

Uppgifterna 47–55 s. 65–68

6 Vatten är en förening mellan väte och syre

s. 69–71

s. 72–75

Uppgifterna 56–65 s. 76–79

–

s. 80

Har du koll? s. 81–83

Sammanfattning

Kemins värld

FyKe 7–9 KEMI

Kemins värld i

har

som i

studera som

reaktioner mellan en den kemiska forskningen sig

i att

dagliga till kemins som

sig utrustning inom kemin

kunskaper i Hur kommer du i kontakt med kemi under dagens dagligen produkter den kemiska kunskaper i kemi till dagligen i

med dagliga egenskap hos ett

en eller en ska namnen hur de att massan hos

med (s. 6–7) Hurdana

Sidorna 6–10 i läroboken, uppgifterna 1–6

Diskussion om bilderna i läroboken (s. 6) saker har

Motivation Frågor

att kan till temperatur

kemisk reaktion

måttenhet eller enhet

kan tro att fasta

men inte

kan alltid se ett i inte g sig i g massa g eller Kemins värld

kunskaper i kemi na i de olika

om det 1

det att kemin en att forskningen sig igenom de olika skedena i en med stordia 2 sig igen komma redskapen i kemisalen genom att

kemin

att

med

man deras till irriterande sig i att

utrustning del de

som en har med de riktiga namnen att komma utrustningen med att de det redskap de namnet eller ser en med utrustningen med uppgiftskopia med ett massan med en

3 sig i att

utrustning olika redskap som i namnge ger sedan dem efter hur de ser det 2 smutsigt har i ett ml konstaterar tar att dekanterglaset du ett dekanterglas i du har droppat en droppe du i det dekanterglaset – diskas omsorgsfullt efter

ge som

na (s. 8–9) Hurdan kemiutrustning har du tidigar

sig i att

Demo 1 Namnge

Begrepp

att

sig i att massan hos att en egenskap hos ett

5 6

en sammanfattning under testet du lektionsuppgifterna i

testet

ge en

en igenom instruktionerna

kan till med en

temperatur

ni i

Kemins värld

FyKe 7–9 KEMI

Laborationer och demonstrationer Laboration 1 Kärl och utrustning i kemisalen (E)

Laboration 2 Uppskattning och mätning av volymen eller massan av ett ämne (E)

Eleverna bekantar sig här med hur man mäter volymen med ett dekanterglas, ett Det är viktigt att känna till kärlen och utrustningen i kemisalen och att komma ihåg deras mätglas och en flaska. Eleverna får mäta massan hos en viss volym vatten respektive riktiga namn och var de förvaras. I laborationerna finns alltid en förteckning över utrust- koksalt på vågen. Innan eleverna mäter ska de göra en uppskattning av volymen eller ningen. När eleverna känner till namnet på utrustningen och var de förvaras kan de också massan. hitta den utrustning de behöver snabbare. Gör en överenskommelse om att när eleverna Tips och utförande har använt utrustningen ska de rengöra dem • Innan ni börjar är det bra att diskutera med och lägga dem tillbaka på sina rätta platser. eleverna med vilken noggrannhet man

Tips och utförande • I del A i laborationen övar eleverna kärlens och utrustningens namn, och dessutom var kärlen och utrustningen ska förvaras i kemisalen. • Det är ibland svårt att komma ihåg om namnets slutled är -glas eller -kolv. Minnesregel: en kolv (flaska) har en hals medan ett glas har raka kanter och smalnar inte av upptill. • Eleverna märker kanske att många redskap har fått namn efter någon egenskap. En trefot till exempel har tre ben. • B-delen kan göras i små grupper eller av hela klassen tillsammans.

Kemins värld

Aktiverande extramaterial Alternativ laboration: Gör en glasstav och forma ett glasrör I kopia 2 finns instruktioner för den alternativa laborationen. Innan ni börjar är det bra att låta eleverna öva sig i hur man använder bunsenbrännaren enligt instruktionerna på sidan 8 i arbetsboken.

mäter volym och massa till exempel när man ska baka. Måste man mäta mjölken med en milliliters noggrannhet och fettet med ett grams noggrannhet när man gör en bulldeg? (Nej, det behöver man inte.) • Diskutera varför 25 ml koksalt har en massa på ca 35 g och inte 25 g, medan 100 ml vatten har massan ca 100 g. • I del E märker eleverna att provrören i kemisalen är av mycket olika storlek. Efter mätningen kan eleverna diskutera och räkna ut hur mycket vätska i milliliter det finns i provröret om vätskeytan är på 3 cm höjd. • I del F lär sig eleverna hur man kan mäta volymen av ett oregelbundet format föremål som skillnaden mellan de två vattenytorna (vattenpelarnas höjd).

Kemins värld

FyKe 7–9 KEMI

Fundera mera 1 Vad betyder det när man säger att kemin är en experimentell naturvetenskap? en som reaktioner mellan reaktioner resultaten man hitta en modell en teori som 2 Vilka egenskaper hos ett ämne mäter vi i laborationerna och vilka beskriver vi? ofta ett massa som hur 3 Varför används enheterna milligram mg och milliliter ml i laborationerna? ofta

4 Varför kan man inte hetta upp ett vanligt dricksglas i bunsenbrännarens låga? eftersom det inte

Sammanfattande frågor Vad undersöker kemin? en

Tilläggsuppgifter för lärare Värmetåligt glasavfall som

reaktioner mellan • Vad kallas de som arbetar med eller forskar i kemi? kallas Vilka metoder hör till kemisk forskning? kemisk forskning till att planera samt att Varför är det viktigt att ha kunskaper i kemi? i dagliga i kunskaper i Vad är en storhet? egenskap hos ett eller ett fenomen kallas Hur betecknar man en uppmätt storhet? storhet med ett en

let in i papper

som i kemin ofta tillglas som kan inte i ska paketeras

Mikroredskap plast med i tiska som

eller prak-

i pr

mikrokan man mindre mikrotiterplatta med en ett ur emellertid att komma att plasten i mikrotiterplattan skadas om man ganiskt

Den kemiska industrin i Finland Den moderna kemiska industrin sig kunnande produkter

satsar produkter som

direkt

Kemins värld

konsumenhistoria i kemiska

I Undersökning av ämnen och olika modeller

FyKe 7–9 KEMI

Lösningar till uppgifterna i arbetsboken s. 4–5

Kemins värld

• •

• När mäter du någonting under dagen? • Vad använder du för mått?

Laboration

Eleverna mäter säkert längd, volym, tid och temperatur. Då använder de t.ex. linjal, litermått, klocka och termometer.

2 Uppskattning och mätning av volymen eller massan av ett ämne Gör mätningarna enligt anvisningarna. Skriv in din uppskattning och ditt mätresultat i tabellen. A Kärlets mätnoggrannhet

Säkerhet • Var försiktig när du hanterar glaskärl.

mätglas

1 Kärl och redskap i kemisalen A

Lär dig hur utrustningen ser ut och vad de heter.

1 Namnge utrustningen på bilderna. Ta läroboken till hjälp om du

vill.

Ta en 100 ml bägare. Fyll i vatten till mätstrecket för 50 ml. Uppskatta hur stor vattenvolymen är mätt med mätglas. Häll vattnet i mätglaset och avläs resultatet. Jämför resultaten. Uppskattning

bunsenbrännare

__________________________

dekanterglas __________________________

__________________________

dekanterglas

Mätresultat

48 ml

trefot

__________________________

E-kolv __________________________

__________________________

trådnät __________________________

__________________________

mätglas

__________________________ __________________________

Läraren visar en E-kolv med vatten. Uppskatta volymen: hur mycket vatten tror du att det är i kolven? Skriv in din gissning i tabellen. Titta på skalan på din egen kolv och bedöm på nytt vattenvolymen i lärarens kolv. Skriv in resultatet i tabellen (mätresultat). Uppskattning

Redskap • provrör • dekanterglas (bägare) (100 ml) • E-kolv (erlenmeyerkolv) (250 ml) • mätkolv (100 ml) • 2 mätglas (mätcylindrar) (100 ml) • digitalvåg

Ämnen • vatten • koksalt • en smal avlång sten

B Vattnets volym E-kolv

Laboration

Volymenheter 1 ml = 1 cm3 1 cl 1 dl 1 l = 1 dm3

Mätresultat

Avläsning av mätresultat

150 ml

C Koksaltets massa

Grupplaboration

koksalt

Vad saknas?

Stäng arbetsboken. Ställ kärlen och redskapen på bordet. En av eleverna vänder sig med ryggen mot bordet. Ta bort ett kärl eller ett redskap från samlingen på bordet.

Mät upp 25 ml koksalt i ett 100 ml mätglas. Uppskatta saltets massa: hur mycket tror du att det väger? Skriv in din gissning i tabellen. Ställ ett dekanterglas på vågen och nolla vågen. Häll koksaltet i dekanterglaset och väg det.

Eleven vänder sig om och säger namnet på det kärl eller redskap som saknas eller beskriver dess egenskaper. Om eleven inte kommer ihåg namnet får följande elev pröva, och så fortsätter man.

Kemins värld

0_35084_3_004_49_sv.indd 4-5

Kemins värld

Uppskattning

Kopiering är absolut förbjuden.

Mätresultat

35 g

100 ml

våg

När du mäter volymen av en vätska ska du avläsa vätskeytans lägsta punkt.

Avfallshantering • Ta till vara koksaltet och använd det på nytt.

Kemins värld

19.6.2012 13:56:44

I Undersökning av ämnen och olika modeller

FyKe 7–9 KEMI

s. 6–7

D Vattnets massa

Uppgifter under lektionen

mätflaska vatten

Fyll en 100 ml mätflaska eller ett 100 ml mätglas med vatten till märket. Uppskatta vattnets massa. Skriv in din gissning i tabellen. Ställ ett dekanterglas på vågen och nolla vågen. Häll vattnet i dekanterglaset och väg det. Uppskattning

Mätresultat

101 g

E Provrörets volym

?? Uppskatta provrörets volym. Skriv in din uppskattning i tabellen. Fyll provröret med vatten. Häll vattnet i ett mätglas och mät vattnets volym – den motsvarar provrörets volym. Uppskattning

a) petriskål

7 ______

b) mätkolv

1 ______

c) degeltång

4 ______

d) provrör

3 ______

e) tratt

2 ______

f) degel

5 ______

g) provrörshållare

6 ______

3) 4)

provrör

Mätresultat

2 – 20 ml

U2. a) Ringa in de ord som står för ämnen.

F Stenens volym sten

Uppskatta stenens volym. Skriv in din uppskattning i tabellen. Mät upp 40 ml vatten i ett 100 ml mätglas. Sänk försiktigt ned stenen i mätglaset. Mät stenens volym så att du jämför vattenytorna och räknar ut skillnaden. Uppskattning

U1. Kombinera redskap och namn.

vatten

mjölk

damm

ljud

orden

elektricitet

koksalt

rök

kärlek

äpple

sten

trä

guld

snabbhet

100 ml

40 ml

ljus värme

magnet

b) Titta på de ord som du inte ringade in. Varför är de inte ämnen? De begrepp som blir över har varken aggregationstillstånd eller ______________________________________________________________________ massa. ______________________________________________________________________

Mätresultat

t.ex. 62 ml – 40 ml = 22 ml

Kemins värld

0_35084_3_004_49_sv.indd 6-7

Kemins värld

Kopiering är absolut förbjuden.

Kemins värld

19.6.2012 13:56:46

I Undersökning av ämnen och olika modeller

FyKe 7–9 KEMI

Lösningar till uppgifterna i läroboken

________________________________________

Uppgift 1

Lösning 1

Vad undersöker en kemist?

Kemisterna undersöker experimentellt ämnen, företeelser (fenomen) och reaktioner mellan ämnen.

Uppgift 2

Lösning 2

Nämn tre saker som har att göra med kemi som du träffar på under dagens lopp.

Jag behöver dagligen olika ämnen: vatten, tvättmedel, textiler, metaller och livsmedel. Jag använder kemiska arbetsmetoder: jag löser upp fläckar på kläder och filtrerar kaffe eller te. Jag iakttar kemiska reaktioner, till exempel när bensin eller trä brinner.

____________________________________________

Lösning 3

____________________________________________

Uppgift 3

Mätresultatet blev 5 dl. a) Vilken storhet mättes? b) Vad är mätresultatets talvärde? c) Vad är mätresultatets enhet?

____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________

a) Man mätte volym.

____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________

b) Mätresultatets talvärde är 5.

____________________________________________

c) Mätresultatets enhet är deciliter dl.

____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________

Uppgift 4

Lösning 4

Vilken storhet mättes när resultatet blev a) 250 g b) 15 s c) 22 °C? Uppgift 5

____________________________________________

a) Man mätte massan. b) Man mätte tiden.

____________________________________________

c) Man mätte temperaturen.

____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________

Lösning 5

Rita bilder av följande redskap: a) kokflaska b) indunstningsskål c) trefot d) dekanterglas.

Kemins värld

a) E-kolv

b) indunstningsskåll

(erlenmeyerkolv) c) trefot

____________________________________________ ____________________________________________

d) dekanterglas

____________________________________________ ____________________________________________

I Undersökning av ämnen och olika modeller

FyKe 7–9 KEMI

Uppgift 6

Antoine Lavoisier, Dimitri Mendelejev, Louis Pasteur och Artturi Ilmari Virtanen var kända kemister. Välj en av dem och sök fram följande uppgifter om personen: a) födelsedatum och hemland b) studier c) forskningsmål eller uppfinning inom kemi d) forskningens eller uppfinningens betydelse idag.

Lösning 6 Antoine Lavoisier: a) Han föddes 26.8.1743 i Frankrike. b) Han studerade kemi, botanik, astronomi och

matematik. c) Han undersökte förbränning och visade experimentellt att ett ämne som brinner förenas med syre. Lavoisier visade experimentellt att syre har betydelse i organismernas andning. Han visade experimentellt på materiens oförstörbarhet vid förbränning, när han brände svavel och fosfor. Han utvecklade den kemiska nomenklaturen och namngivningssystemet. d) Det namngivningssystem som han utvecklade används fortfarande delvis. Hans resultat beträffande förbränning och materiens oförstörbarhet i reaktioner håller fortfarande sträck.

________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________

Dimitri Mendelejev: a) Han föddes 2.2.1834 i Ryssland.

____________________________________________

b) Han studerade kemi.

____________________________________________

c) Han ordnade grundämnena periodiskt enligt deras

egenskaper. d) Det periodiska system som han ställde upp bildar grunden för det periodiska system som används idag. Louis Pasteur:

____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________

a) Han föddes 27.12.1822 i Frankrike.

____________________________________________

b) Han studerade kemi och mikrobiologi.

____________________________________________

c) Han upptäckte att man genom värmebehandling

av vin kan förstöra de bakterier som gör att vinet surnar. Vinet höll då längre. d) Pasteurs metod (pastörisering) används för att få mjölk att hålla bättre.

Kemins värld

____________________________________________

____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________