Geoiden 7 Aktivitetsbok by Schildts & Söderströms

AKTIVITETSBOK

GEOIDEN Förutsättningar för liv

Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mari Petrelius Mervi Viipuri Charlotte Elf-Grandin

Geoiden Förutsättningar för liv är en lärobok i geografi för grundskolans årskurser 7–9. Geoiden-serien för årskurserna 7–9 Geoiden Förutsättningar för liv Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring Geoiden Människan och kulturer

ISBN 978-951-52-4581-6

9 789515 245816

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Geoidi Elämän edellytykset tehtäväkirja Redaktör för den finska upplagan: Aino Kalpio Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk planering: Johanna Junkala Illustrationer: Vaidas Bagonas, Pertti Heikkilä (Cosmograf), Kalleheikki Kannisto (Rectoverso graafinen suunnittelu), Kauko Kyöstiö (Spatio Oy), Seppo Leinonen, Heidi Metsälä, Anni Tolvanen Svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Första upplagan, 2018 ISBN: 978-951-52-4500-7

Innehåll I

Färdigheter i geografi

Geografi finns överallt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Kartan beskriver jordklotet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Positionsbestämning med gradnät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

II Ljus och värme behövs för liv 4.

Liv på jorden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Jorden i rymden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

III Ren luft är en mänsklig rättighet 6.

Olika klimat och väder på jorden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Klimatförändringen påverkar framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Människans aktivitet påverkar luftens kvalitét. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

IV Utan vatten finns inget liv 9.

Vattnet cirkulerar på jorden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

10. Våra gemensamma hav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 11. Rent vatten är en nödvändighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

V Människan använder jordskorpans naturresurser 12. Jorden har en fast yta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 13. Fördelar och nackdelar med gruvdrift. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 14. Vi förbrukar för mycket naturresurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

VI Alla behöver näring 15. Näringsväxter odlas inom olika vegetationszoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 16. I världen äter man varierande animaliska livsmedel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 17. Maten är ojämnt fördelad på jorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Geografi finns överallt

1. Självutvärdering Fundera på varje påstående och välj det alternativ som stämmer in på dig bäst. Påstående

Håller Delvis av Delvis av helt med samma annan åsikt åsikt

Av annan åsikt

Attityd a. Geografi är ett intressant läroämne.

b. Jag studerar flitigt hemma. c. Jag studerar flitigt i skolan. d. När jag inte förstår, ber jag om hjälp. e. Jag följer med nyheter och aktuella händelser från olika platser i världen.

Kunskap f. Jag kan organisera jordklotet, min egen näromgivning, kommunen, Europa och Finland i storleksordning från störst till minst. g. Jag kan namnge världsdelarna på kartan. h. Jag kan berätta om jordklotets olika klimat- och vegetationszoner. i. Jag känner till orsaken till dygns- och årstidsväxlingar. j. Jag känner till förutsättningarna för liv på jorden.

Färdigheter k. Jag känner till upphovsrätten och försöker följa den. l. Jag vet vilken studieteknik som fungerar bäst för mig. m. Jag kan använda kartor och diagram som källor till information. n. Jag kan använda karta, kompass och GPS utomhus. o. Jag kan göra en småskalig undersökning. p. Jag kan använda en kartatlas och en digital karta. q. Jag kan arbeta i grupp.

2. Mental karta Rita en världskarta utgående från minnet. Namnge de världsdelar och världshav du kommer ihåg. Placera ut detaljer på kartan t.ex. länder, städer och sevärdheter. Du kan om du vill placera sidan liggande.

3. Resor på kartan a. Färglägg länder du besökt med rött på kartan. b. Färglägg tre länder eller områden med blått som du skulle vilja besök i framtiden. Berätta för en kompis varför du skulle vilja resa till dessa områden.

4. Världsnyheter Titta igenom dagens nyheter och sök upp utrikes nyheter. a. Skriv in i tabellen vilket land och världsdel nyheter är ifrån. b. Från vilket land fanns det mest nyheter? c. Från vilken världsdel fanns det mest nyheter? d. Ifall du skulle läsa igenom en brasiliansk dagstidning, från vilken världsdel tror du de flesta nyheter då skulle härstamma ifrån? Land

Världsdel

5. Information av ett foto Besvara frågorna med hjälp av bilden.

a. Var är de flesta byggnader placerade? b. Hurdant vattenområde ses på bilden? c. Vilka hobbymöjligheter finns det i området? d. Var på bilden är det kallt? Motivera. e. Fundera på varför idrottsplanen är byggd på sin nuvarande plats. f. I vilket land tror du att bilden är tagen?

Positionsbestämning med gradnät

1. Väderstrecken a. Namnge väderstrecken på bilden på svenska och finska. b. Skriv ut de engelska förkortningarna inom parenteserna. 1. ( ) 8.

7. ( ) 6.

3. ( ) 4.

5. ( )

2. Väderstrecksorientering a. Rita en rutt i rutnätet. Börja från den utmärkta bokstaven K. Följ instruktionerna på sidan om rutnätet. b. Vad för mening bildas av de bokstäver du rört dig över? 3 rutor nordost (startrutan räknas inte med) 2 rutor syd 2 rutor öst 2 rutor syd 1 ruta sydväst 2 rutor sydost 5 rutor väst 4 rutor nordväst 3 rutor nord 2 rutor öst

Q W E R T Y U

O P Å A

F G Q W G H E R H J C S D H R A R J W T T K V D S

E S F K Q R A L B F

A K T E D L A Y N B E G Å L

E R S K M U G Ö H H

P Ö Z

A Ö N

F Ä Ö J

O Ä X T R Ä B O D V N K I M C Y Å O V P S Z S

U B V U P Z N A M R Ä N Y N B

O X C Å A X N Ä

T R E W Q M N B V C X Z

3. Halvklot Namnge de mörklagda halvkloten.

4. Bredd- och längdgrader a. Förstärk ekvatorn med röd färg och nollmeridianen med blått. b. Skriv in Kräftans och Stenbockens vändkrets på rätt rad under bilden. c. Skriv in södra och norra polcirkeln på rätt rad under bilden. 0°

1 60°

30°

0°

30°

60°

4 1 2 3 4

5. Gradnätet Ange koordinaterna för punkterna A–D. 90° N

60° N

A 30° N

0°

C D

30° S

60° S

90° S 180° W

150° W

120° W

90° W

60° W

30° W

0°

30° E

60° E

90° E

120° E

150° E

180° E

6. Länder a. Använd en atlas eller kartan längst bak i boken för att ta reda på vilka länder det är frågan om i 1–3. 80° W

30° E

50° E

0°

10° N 30° S

b. Identifiera länderna 4–6. c. Skriv in rätt gradtal för länderna 4–6.

Havanna

Bangkok

Ankara

6. © Kopiering förbjuden

7. Koordinatkorsord a. Vilka länder gömmer sig bakom koordinaterna?

1. 10° N, 20° E

2. 20° S, 140° E

3. 60° N, 100° W

4. 20° N, 20° W

5. 40° N, 100° W

6. 45° N, 24° E

7. 40° N, 40° E

8. 1. 2. 3. 4. 5.

b. Sök upp huvudstäderna för länderna i korsordet. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Liv på jorden

1. Solsystemet Namnge delarna av solsystemet. 1. 2. 3. 4. 1

2 3

4 5

7 8 9

2. Universums beståndsdelar a. Kombinera rätt del av universum med rätt förklaring. b. Numrera delarna i storleksordning från den minsta till den största (den minsta delen av universum med nummer 1) Begrepp galax

Förklaring roterar runt en stjärna

universum en helhet som består av miljontals med stjärnor och andra himlakroppar måne

en himlakropp som utstrålar värme och ljus

stjärna

roterar runt en planet

planet

består av en oräknelig mängd galaxer

solsystem en centralstjärna och de himlakroppar som kretsar runt den

3. Himlakroppar Kryssa för rätt alternativ. Det kan förekomma flera kryss på en och samma rad. Planet

måne

Solen

a. störst b. minst c. roterar runt Solen d. roterar runt en planet e. utstrålar värme f. reflekterar solens ljus g. det samma som en stjärna

4. Förutsättning för liv a. Varför är det möjligt för liv att existera på jorden men inte på månen? b. Vad måste man ta med sig till månen för att kunna överleva där?

5. Atmosfären och magnetfältet a. Varför är det viktigt att det finns syre i atmosfären?

b. Varför är det viktigt att det finns koldioxid i atmosfären?

c. Varför är det viktigt att det finns ett ozonlager i jordens atmosfär?

d. Varför är det viktigt att jorden har ett magnetfält?

6. En rymdsond för information om mänskligheten a. Vilken bok skulle du sätta med på en rymdsond för att berätta om livet på jorden? På vilket språk skulle boken vara skriven på? Motivera ditt svar.

b. Vilken artist musk skulle du sätta med på en rymdson för att berätta om livet på jorden? Motivera ditt svar.

c. Skriv in i pratbubblan två saker som du tycker är viktiga och som du skulle vilja berätta om för utomjordingar om livet på jorden.

7. Exoplaneter Jordliknande exoplaneter upptäckta vid röd dvärgstjärna – viktigt steg mot att hitta liv i universum Sju planeter som är ungefär lika stora som jorden har upptäckts runt en dvärgstjärna, ”bara” 39 ljusår från solen. Åtminstone sex av dem är i en zon där det varken är för varmt eller för kallt för att det ska kunna finnas flytande vatten. Exoplaneterna kretsar relativt nära den lilla röda dvärgstjärnan Trappist-1 i stjärnbilden Vattumannen. Stjärnan beskrivs som ”ultrakall”, med en temperatur på under 2 500 grader celsius. Planeternas omloppsbanor runt Trappist-1 är kortare än den Merkurius har runt vår egen sol. – Om du står på någon av de nyligen upptäckta planeterna och tittar mot dvärgstjärnan så skulle det ljus som träffar dina ögon vara mörkrött och ungefär 200 gånger svagare än det som kommer från vår egen sol, kommenterar Amaury Triaud, forskare vid Cambridge- universitetet i Storbritannien. Det motsvarar den belysning som råder i slutet av en solnedgång på jorden. Men det skulle ändå kunna vara ganska varmt eftersom Trappist-1 sänder ut infrarött ljus, vilket värmer upp huden. – Och där är troligen vackert, eftersom man då och då kan se stora planeter passera, till och med två gånger så stora som månen. Lite beroende på vilken av planeterna du står på och vilken du tittar mot, tillägger Triaud. Liv på exoplaneterna? Särskilt på Trappist-1f tror forskarna att förutsättningarna kan vara goda för att det ska kunna finnas liv, eftersom den verkar röra sig på ett lämpligt avstånd från sin stjärna. Den exakta temperaturen på planeterna avgörs av hur väl den kan hålla värme inne - om den till exempel har en atmosfär eller inte – men det har man inte kunnat mäta än.

Röda dvärgstjärnor är oerhört långlivade. De kan lysa i hundratals miljarder år; otaliga gånger universums nuvarande ålder. Så det eventuella livet nära röda dvärgstjärnor har gott om tid att anpassa sig och utvecklas. Å andra sidan tror forskarna att var och en av de upptäckta planeterna invid Trappist-1 har en bunden rotation, och alltid riktar samma sida mot stjärnan. Det innebär till exempel att halva planeten har natt hela tiden. Forskargruppen menar ändå att det inte behöver vara problematiskt. Planeterna kan nämligen ha tillräckligt tjocka atmosfärer som fördelar värmen. – Om det finns liv på någon av de här planeterna så har vi realistiska chanser att få reda på det med säkerhet. De här exoplaneterna är lämpliga mål för det, till skillnad från de som har upptäckts tidigare, menar Amaury Triaud vid Cambridge-universitetet. Den röda dvärgstjärnan Trappist-1 är nämligen liten och svag. Teleskopen som riktas mot den bländas då inte så mycket som när de fokuserar på starkare stjärnor. Triaud förklarar att man till exempel kan komma fram till vilka gaser planeterna invid Trappist-1 avger. Vattenrika planeter kan till exempel avge syre, utan att där för den skull behöver finnas liv. – Men vissa kombinationer av metangas, syre eller ozon och koldioxid uppkommer endast om det finns liv. Eller åtminstone är risken mycket, mycket liten att vissa slags kombinationer skulle uppstå utan liv, säger Triaud. Härnäst kommer forskarna att försöka ytterligare stärka bevisen för att planeterna är jordliknande. Dessutom kommer man att ta reda på vad exo planeterna består av.

a. Vad är exoplaneter?

b. Hur har man hittat exoplaneterna kring Trappist-1?

c. Hur tror de att de kan hitta liv på planeterna?

Rent vatten är en nödvändighet

1. Grundvatten a. Sätt ett kryss i rutan varifrån man kan få grundvatten

flod

bottnen på havet

bottnen på en sjö

borrbrunn

källa

regnvatten

b. Varför är grundvatten värdefullt?

2. Avloppsvatten a. Från hur många ställen bildas det avloppsvatten? Räkna hur många diskhoar, lavoarer, wc:n och golvbrunnar det finns hemma hos dig.

diskhoar

wc:n

lavoarer

golvbrunnar

Avloppsvatten bildas tillsammans från

ställen.

b. Vilken sorts avfall och kemikalier innehåller avloppsvattnet från ditt hem? c. Varför får dessa ämnen inte släppas direkt ut i havet? d. Hur skulle man kunna minska mängden avloppsvatten?

3. Dricksvatten och avloppsvatten a. Förklara vad som händer med vattnet vid de numrerade platserna på bilden. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. b. Färglägg med rött det ställe på bilden där vattnet är smutsigast. c. Färglägg med blått den del av vattnets väg där vattnet är drickbart.

6 7

4. Vattenkorsord 1. Ställe som tar hand om orenat vatten 2. En plats där grundvattnet når markytan

6. Åsar och randbildningar är bra ställen för det här

3. Ca 3% av allt vatten på jorden

7. Döda havet har en hög halt av detta ämne

4. Vattnet i sjöar, floder, älvar

8. Stor källa med vatten i öknen

5. Fyller på grundvattenreserverna

9. En blandning av sött- och saltvatten 10. Hål varifrån man tar grundvatten

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Lösningsord:

5. Påståenden om vatten a. Hur kan man påstå att en finländare använder i medeltal 500 hinkar vatten dagligen? b. På vilket sätt kan man motivera påståendet att Finland importerar vatten från Asien? c. På vilket sätt kan man påstå att byggandet av en brunn förbättrar flickors möjlighet att gå i skolan i Afrika?

6. En nyhet från en bild a. Ta reda på hur toaletterna fungerar på rymdstationen ISS samt i olika världsdelar på Jorden. b. Fundera på vilka toalettalternativ som är de mest miljövänliga.

Skriv en kort nyhet om de olika toalettalternativen. RUBRIK:

Fördelar och nackdelar med gruvdrift

1. Begrepp Kombinera rätt begrepp med rätt beskrivning. a. jordskorpa

Stenens beståndsdel som består av flera av dessa.

b. bergart

Ett fenomen där berg och sten bryts sönder i mindre delar.

c. jordart Ett fenomen där material transporteras bort och samtidigt nöter på jordytan. d. vittring

Beståndsdel i mineraler.

e. erosion Naturresurser i jordskorpan som man använder för att tillverka t.ex. dryckesburkar och datorer. f. mineral

Jordmånens beståndsdel.

g. grundämne

Berggrundens beståndsdel.

h. metall

Yttersta delen av jordklotet som består av berggrund.

2. Vittring och erosion Skriv med hela meningar vad som händer eller har hänt på bilderna.

1. 2.

3. Jordskorpans naturresurser

16.

1. En gruva som finns på jordytan 2. Består av mineraler 3. Mineraler, metaller och stenar från jordskorpan som människan behöver 4. En naturresurs från jordskorpan som används som bränsle i kärnkraftverk 5. Ett fossilt bränsle i vätskeform 6. Fossilt bränsle i gasform 7. Ett material som innehåller sand, grus och sten samt vatten som används till exempel husgrunder 8. Ett mineral som används t.ex. vi tillverkning av ögonskugga 9. En naturresurs från jordskorpan som man kan tillverka maskindelar eller dryckesburkar av 10. Ett fenomen där mineraler från stenar frigörs i jordmånen 11. Fast fossilt bränsle 12. Används vid tillverkningen av betong och asfalt 13. Chefrens pyramid i Egypten är byggd av denna bergart 14. Tvingar ofta barn och unga att arbeta i gruvor 15. Ett fenomen där jordytan nöts

1. 2. 3. 4. 5. 6.

8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15.

16.

4. Användning av naturresurser Placera in de olika sakerna/produkterna i rutorna i tabellen i enlighet med vilka naturresurser som används vid produkternas tillverkning. grundstrukturer för landsvägar dryckesburkar kosmetik Sten

papper telefoner statyer proteser husgrunder mediciner byggnader inredning tillverkning av betong

Jordmaterial

Mineraler

Metaller

5. Metaller i elektronik Cu Al Cu Cu

Au Ta Cu

Au Cu

Sn Cu

Cu Au

Au Al

aluminium guld koppar tenn tantal

Kartta on yksinkertaistettu

Au Cu Au Al Au Sn Au

Ta Cu Cu Sn Al Au

Sn Cu

Al Au Cu Sn

Al Al Al Cu Cu Al Au Au Cu

Au Cu Al

Sn Sn Au Ta Sn Cu Cu Au Sn Au Cu

Al Al

Cu Cu Sn

Au Sn Sn Al Au

Au Au Au Cu

Au Sn Cu Ta

Cu Au

a. Räkna upp världsdelar där man bryter aluminium. b. Namnge tre nordamerikanska länder där man bryter guld. c. Namnge fyra afrikanska länder där man bryter koppar. d. Namnge fyra asiatiska länder där man bryter tenn. e. Räkna upp tre länder i världen där man bryter tantal. f. Ta reda på vad man använder tantal till. g. Fundera på vad som skulle hända ifall aluminiumresurserna skulle ta slut.

6. Fossila bränslen a. Räkna upp fossila bränslen. b. På vilket sätt har de fossila bränslena uppstått? c. Till vad använder man fossila bränslen? d. Vilka följder har användningen av fossila bränslen? e. Hur kunde man minska på användningen av fossila bränslen? f. Färglägg nio länder på kartan som har stora fossila bränsleresurser i världen. Använd kartor som hjälpmedel. Länder som har stora fossila bränsleresurser

USA

Ryssland

Kina

Saudiarabien

Iran

Australien

Indien

Kanada

Kazakstan

Vi förbrukar för mycket naturresurser

1. Mina prylar a. Välj fyra saker eller prylar som du har med dig just nu. Skriv in dem i rutorna. b. Dra ett streck över de saker som du nödvändigtvis inte behöver eller som du skulle klara dig utan. c. Fundera på fyra saker eller prylar som du verkligen behöver och som du inte skulle klara dig utan. Skriv in dem i rutorna. d. Jämför era svar med varandra.

2. Användning av jordskorpans naturresurser Fyll i tabellen. Orsaker till att man använder för mycket av jordskorpans naturresurser

Följder av förbrukningen av naturresurser

Sätt som man kan minska förbrukningen av naturresurser

3. Återvinning av en telefon Du har bestämt dig för att köpa en ny telefon. Vad lönar det sig att göra med den gamla telefonen? Placera alternativen i rätt ordning. Numrera det bästa alternativet med nummer 1.

Lämna i skrivbordslådan Ge som present till en kompis Föra till återvinningscentralen Föra till det vanliga sopkärlet Återlämna till telefonaffären

4. Demonstration mot konsumtion Föreställ dig att du deltar i en demonstration där man motsätter sig överkonsumtion av naturresurser. Gör en skylt eller poster som du skulle ta med dig till demonstrationen.

5. Jeansens livscykel a. Hur många par jeans äger du? b. I vilket land är dina jeans tillverkade? Färglägg och namnge länderna på kartan. c. Jeansens väg från bomullsåkrarna till butiken och din klädhylla är lång och komplicerad. Nedan är ett exempel på jeansens livscykel. Namnge länderna som är delaktiga i jeansens livscykel. 1. Bomull som behövs för tillverkningen odlas i Indien. 2. Av bomullen gör man tråd i Kina. 3. Tråden färgas i Kina. 4. Av tråden väver man tyg i Kina. 5. Tyget skärs och sys till jeans i Bangladesh. 6. Jeansen färdigställs med sandblästring i Marocko. 7. Jeansen packas och transporteras till butiker t.ex. till Finland. 8. Konsumenten köper och använder jeansen ett par år. 9. Konsumenten för de gamla jeansen till återvinning. 10. Återvinningscentralen transporterar jeansen t.ex. till Mali.

6. Sadias berättelse Läs berättelsen och besvara frågorna. Jag är Sadia från Bangladesh och är 19 år gammal. Jag arbetar som sömmerska i en kläd fabrik. Mitt jobb är väldigt enformigt. De senaste tre månaderna har jag sytt sömmar på jeans. Arbetsdagen är ofta 10 timmar lång. Under den tiden har man en timme lunch och tre tillåtna wc-pauser. Jag får 28 euro per månad som lön. Det räcker inte till för att köpa mat eller betala hyran på min bostad. Därför är jag tvungen att göra mycket övertidsarbete. Det betalas inte alltid lön för övertidsarbete, men ibland nog. Största delen av lönen går till mat eftersom priset på mat har stigit kraftigt på en kort tid. Mina föräldrar är redan gamla och sjuka så jag försöker även försörja för dem. Vi får inte tillräckligt med mat utan vi lider av hunger och undernäring. Den ständiga hungern och undernäringen ökar risken för sjukdomar och sänker min effektivitet på jobb. Jag brukar gå till jobb även då jag är sjuk. Om jag inte skulle gå på jobb skulle jag inte få lön och jag kunde förlora jobbet. Ifall jag skulle bli gravid skulle det vara en säker orsak till att få sparken. Äldre sömmerskor ger de sparken åt hela tiden. Som orsak anges för långsamt arbetstakt. Äve jag är rädd för att förlora jobbet. Jag funderar ofta på vem som köper de jeans som jag har sytt. Var bor hen? Hur mycket betalar hen för jeansen? Jag har hört att det kostar 20 cent för fabrikens ägare att låta sy ett par jeans. I den del länder betalar konsumenten sedan 100 euro för jeansen. Det är nästan lika mycket som lönen under ett helt år. Ibland får jag vara med och färdigställa jeansen så att de ser slitna ut. Det görs med sand blästring och det bildas stora mängder sanddamm. Då man andas in det hamnar sanden i lungorna. Det har orsakat obotlig dammlunga (pneumokonios). Jag vet att jag kan dö i sjukdomen. a. Du kan köpa jeans för 20 euro. Vad beror det billiga priset på? b. Vilka orsaker kan leda till att man får sparken på Sadias arbetsplats? c. Vad skulle företagen och fabrikscheferna kunna göra för att Sadias liv skulle bli bättre? d. Vad skulle konsumenter som du kunna göra för att Sadias liv skulle bli bättre? © Kopiering förbjuden