Geoiden 8 Aktivitetsbok by Schildts & Söderströms

AKTIVITETSBOK

GEOIDEN GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring

Landskap och livsmiljöer i förändring

Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mervi Viipuri Elisabet Palenius

AKTIVITETSBOK

Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring är en lärobok i geografi för grundskolans årskurser 7–9. Geoiden-serien för årskurserna 7–9 Geoiden Förutsättningar för liv Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring Geoiden Människan och kulturer

ISBN 978-951-52-4674-5

9 789515 246745

Schildts & Söderströms

AKTIVITETSBOK

GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring

Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mervi Viipuri Elisabet Palenius Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Geoidi Muuttuvat maisemat ja elinympäristöt Redaktör för den finska upplagan: Marja Penttinen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk planering: Johanna Junkala Illustrationer: Vaidas Bagonas, Pertti Heikkilä (Cosmograf), Kalleheikki Kannisto (Rectoverso graafinen suunnittelu), Kauko Kyöstiö (Spatio Oy), Seppo Leinonen, Heidi Metsälä, Aija Nuoramo, Marja Penttinen, Katri Virtalaakso Svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Första upplagan, 2019 ISBN: 978-951-52-4674-5

Innehåll I Landskap förändras 1.

Geomedia är information om omvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Olika kartor för olika behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Människan och naturen omformar landskapet

Landskapsområden i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Landskap förändras i städer och på landsbygd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Vi påverkar det egna området . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

II Glaciärer omformar landskapet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Jorden har istider och värmeperioder

Spår från istiden syns i landskapet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Istiden påverkar fortfarande människors liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

III Människans livsmiljöer på jorden 10. Bergsområden i olika delar av världen

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

11. Kusterna är tätt befolkade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 12. Ökat intresse för naturtillgångar i arktiska området. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 13. Rika industriländer i tempererade zonen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 14. Medelhavsområdet är ett populärt turistmål

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

15. Öknarna är glest befolkade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 16. I monsunområden odlas ris

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

17. Människans verksamhet – ett hot mot regnskogar

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Geomedia är information om omvärlden

1. Information om områden Kryssa för de källor du skulle använda för att få fram geomedia i följande fall. Situation

terräng- karta

tv- nyheter

ruttplanerare

klimatdiagram

foto

a. Du vill veta hurdant vädret blir på hemorten i morgon. b. Du ska åka till en ort i utlandet som du inte har besökt tidigare. Du vill ta reda på hurdan packning du behöver. c. Du ska ta reda på hur man enklast kommer till den ort där ditt lag har bortamatch.

2. Kartor Hurdan karta skulle du använda om du a. ska ge dig ut på en joggingrunda b. vill bonga sevärdheter på en resa c. ska åka hem till en ny vän d. vill veta hur lång din skolväg är e. ska ta reda på hurdan grund som behövs till en ny byggnad?

3. Ett område uppifrån sett

Jämför flygbilden med kartan. a. Vilken är skillnaden mellan flygbilden och kartan? b. Vad finns på kartan men inte på flygbilden? c. Skulle du använda en flygbild eller en karta då du ska studera strandlinjen i ett vattendrag i närheten? Motivera. d. Vilkendera skulle du använda om du ska utforska hurdan service det finns i en stad. Motivera.

4. Statistik och diagram Studera statistiken över Finlands framgångar i vinter-OS. Finländska medaljer i vinter-OS 1924–2018 Guld Silver Brons Sammanlagt

Längdskidåkning

Backhoppning

Speed Skating

Nordisk kombination

Freestyle

168

kid ds ng Lä

a. Vad har man utgått ifrån då man har rangordnat idrottsgrenarna i tabellen?

nin

Curling

tåk

sty

Alpint

Fre e

mb Nor ina disk tio n

ka tin

Snowboard

nin

Ishockey

nin

Skidskytte

Konståkning

Totalt

åk

Gren

b. Rita ett stapeldiagram som visar antalet finländska guldmedaljer. c. Sätt rubrik på diagrammet. d. Skriv en kort bildtext. e. Tabeller och diagram innehåller samma information om ett ämne. I vilket fall skulle du hellre använda en tabell? f. I vilket fall skulle du hellre välja ett diagram. g. Vilket sätt är bättre att redovisa statistik på? Motivera.

5. Från foto till skiss Rita en enkel skiss utifrån fotot.

Terrängkartan är noggrann och användbar

1. Symboler på terrängkartan Rita eller färglägg karttecknen på terrängkartan. a. bostadshus

f. stor sten

b. barrskog

g. vass i sjö

c. lövskog

h. stig

d. åker

i. bilväg

e. äng

j. bäck

2. Väderstreck a. Cirkeln här bredvid föreställer ett område i en skog. Hur långt är ett avstånd i verkligheten om det är en centimeter på bilden?

b. Rita in en rutt enligt anvisningarna. Använd linjal då du drar linjerna. 1. Börja från mittpunkten och gå 400 m mot väster. 2. Gå sedan 200 m mot sydost. 3. 600 m mot norr. 4. 400 m mot sydost. 5. 200 m mot sydväst. 6. 200 m mot söder. 7. 400 m sydost. 8. 600 m nordost. Nu är du framme.

1 cm på bilden motsvarar meter.

1:20 000

Till vilken bokstav kom du?

3. En text blir en karta Rita en karta enligt instruktionerna. Använd skalan i nedre kanten och samma färger och karttecken som på en terrängkarta.

1. Mitt på kartan går en väg i nord-sydlig riktning. 2. I nordost finns en sjö som är 300 m i diameter. 3. En älv rinner från södra delen av sjön mot sydost. 4. På sydvästra stranden av sjön finns en stuga. 5. I den östra delen av sjön växer vass. 6. Söder om sjön utmed älven finns en åker. Åkern är 300 m från norr till söder och 200 m från väster till öster. 7. Längs höger sida av vägen går en elledning. Den har en förgrening till stugan. 8. I nordvästra hörnet på kartan finns en backe som är 30 m högre än omgivningen. 9. I sydvästra hörnet på kartan finns en stor myr. 10. Väster om vägen växer barrskog och på den östra sidan lövskog.

100

200

300

400

500 m

Simolanvuori 29 86

Rauhala 12 0

4. Tolka terrängkartan Peltola Ilonen

Rimmi

Elomaa

Rimminvuori 12

Mäenpää

Koivumäki

Ruokojärvi

Koivula

106.3

Leppäkorpi

Ruokola

Uimar.

S.talo

Muurankorpi

Lähde: MML

Komula

Krääkkiö

Mansikkaniemi

200

400 m

Komu

a. Punkterna H och X är inritade på terrängkartan. Hur långt är avståndet mellan punkterna då Vainio-Komu

Oravalinna

kartan har skalan 1:14 000?

b. Ringa in med rött Mäki-Komu 1. bostadshuset med uthus på gården 2. myren kartalla vastaa 150 metriä maastossa. 0 500 piste (TM35FIN) E: 307232 N: 6794485 3. backen med kal topp 4. källan invid skogsvägen Kankaanpää 5. stället där elledningen går över vägen.

Iso Oravajärvi

106.7 1000 m

http://pikakartta.fi/ Rantakallio Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 04/2014 aineistoa.

Mattila

c. På kartan finns de fyra linjerna C, D, E och F och här nedanför ser du fyra markprofiler. Para ihop profilerna med rätt linjer på kartan. Skriv linjens bokstav i rutan.

pelto åker äng niitty kalt berg avokallio myr suo

d. Sök upp punkt G på kartan. Räkna ut höjden på punkt G med hjälp av höjdkurvorna. e. Sök upp linjen som går från punkt A till punkt B. Beskriv vad som finns vid linjen. f. Vilken väg skulle du gå för att komma från punkt H till punkt I. Rita in rutten på kartan. g. Föreställ dig att du står på punkt X och tittar ut över sjön. Rita en bild av landskapet du ser.

Bergsområden i olika delar av världen

1. Världens bergskedjor

a. Märk ut bergskedjorna med nummer på kartan. b. Färglägg bergskedjorna med brunt. c. Är bergskedjan ung eller gammal? Kryssa för i tabellen. d. Skriv in i vilka länder bergskedjorna finns. Bergskedja

Gammal/Ung Går genom följande länder

1. Appalacherna 2. Klippiga bergen 3. Pyrenéerna 4. Atlasbergen 5. Uralbergen 6. Anderna 7. Skanderna 8. Alperna 9. Karpaterna 10. Kaukasus 11. Himalaya

2. Klimatdiagram för Quito a. Rita ett klimatdiagram för Quito.

°C 40

°C

114

127

150

115

b. Beskriv hur nederbörden och temperaturen varierar i Quito.

mm 350

300

250

200

150

-10

100

-20

-30

Quito, Ecuador

J FMAM J J A S OND

c. När är den bästa tiden att besöka Quito? Motivera ditt svar. d. Ta reda på hur högt över havet Quito ligger.

3. Gamla och unga veckberg a. Rita ett gammalt och ett ungt veckberg i rutorna. b. Beskriv deras typiska drag under bilderna. 1.

4. Världsdelarnas högsta berg a. Skriv namnen på den högsta bergstoppen i varje världsdel. b. Ange hur höga topparna är. Asien Sydamerika

Nordamerika

Afrika Europa

Burj Khalifa

5. Nyhet från ett vulkanutbrott a. Sök fram information om ett vulkanutbrott som nyligen har inträffat. b. Skriv ett kort reportage om utbrottet. Åtminstone följande fakta ska framgå: vulkanens namn och land, datum när utbrottet började och hurdana skador som uppstod. c. Du kan rita en bild om du vill. d. Sätt en rubrik på nyheten.

6. Förändringar i bergslandskap a. Ringa in och numrera de ställen där människan har omformat landskapet. b. Vilka problem har människans verksamhet orsakat? Skriv svar under bilderna.

Kusterna är tätt befolkade

1. Världens tio största fiskenationer a. Märk ut länderna med nummer på kartan. Ta hjälp av en atlas. b. Skriv in namnen på ländernas huvudstäder i tabellen.

Stat

Huvudstad

1. Kina 2. Indonesien 3. USA 4. Peru 5. Ryssland 6. Japan 7. Indien 8. Chile 9. Vietnam 10. Myanmar

2. Välj rätt fisk till mat Bekanta dig med WWF:s fiskguide på nätet eller som app. a. Känn igen de tre mest fångade fiskarterna.

• torsk • sardell (en sillfisk) • tonfisk

b. Skriv ner fiskarter som man gärna kan äta. De är märkta med grönt i fiskguiden. c. Skriv ner fiskarter som man helst ska undvika. De är märkta med rött i fiskguiden. Ät gärna

Låt bli

d. Varför uppdateras fiskguiden från år till år?

3. Turistreklam Planera reklam för ett resmål på kusten. Rita eller limma in passande bilder som gör din reklam lockande.

4. Nedskräpning i haven Varje minut hamnar ett lastbilslass plast i haven. Avfallet följer med havsströmmarna och i Stilla havet har en stor plastö, som innehåller över 100 miljoner ton skräp, bildats. Plasten, som djur får i sig med maten, orsakar hälsoproblem både för dem själva och för alla som äter djuren, också människan. Om vi fortsätter använda haven som soptunna kommer det att finnas mer plast än fisk i haven 2050.

a. Rita en bildserie om nedskräpning i haven. b. Sätt en rubrik för serien.

5. Finländarnas mest populära fritidsresor till utlandet a. Rita ett stapeldiagram som visar de sex länder/områden (utom Norden och Baltikum) som finländarna gör mest fritidsresor till. Finländska fritidsresor 2018 Land

Finländska resenärer under ett år

Finländska resenärer under ett år 500 000 450 000

1. Spanien utom Kanarieöarna

470 000

2. Kanarieöarna

350 000

3. Tyskland

310 000

300 000

4. Italien

260 000

250 000

5. Grekland

250 000

200 000

6. Ryssland

240 000

150 000

7. Storbritannien

220 000

100 000

8. Turkiet

160 000

50 000

9. Frankrike

140 000

10. Kroatien

140 000

400 000

b. Färglägg de länder som finländarna reser mest till på sin fritid.

Ökat intresse för natur tillgångar i arktiska området

1. Namn i arktiska området a. Skriv namnen på stater i arktiska området.

b. Skriv namnen på havsområden, halvöar och öar.

11 4

13 18 14

5 0

1000

2000 km

Stater Havsområden, halvöar och öar

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

2. Begrepp Förklara begreppen. a. permafrost b. tundra c. arktiska området d. antarktiska området

3. Klimatet i arktiska området Inuvik, Kanada J °C mm

–27 –26 –22 –12 13

–8

–21 –24

a. Rita ett klimatdiagram för Inuvik.

°C 40

mm 350

300

250

200

150

b. Beskriv hur nederbörden och temperaturen varierar under året.

-10

100

-20

-30

J F M AM J J A S O N D

c. Hur många månader är medeltemperaturen över noll grader? d. Räkna ut hurdan vegetation det finns i Inuviktrakten. e. Vilka problem medför det kalla klimatet för bosättningen i området? f. Sök upp Inuvik på kartan och ange koordinaterna för staden. Beskriv också stadens läge i Kanada och i förhållande till havsområden och Nordpolen.

4. Mänsklig verksamhet i arktiska områden a. Varför har man inte jordbruk i arktiska områden? b. Hur påverkar permafrosten byggande? c. Varför är många länder intresserade av vattenområdena i Norra Ishavet? d. Varför betalar man högre löner åt dem som arbetar i arktiska områden? e. Varför kan den globala uppvärmningen leda till ökad utvinning av naturtillgångar i arktiska områden?

5. Klimatförändringen i arktiska området a. Fyll i tankekartan utifrån texten i läroboken och sådant som du lärt dig på annat håll. Använd till exempel följande nyckelord: trafik, djur, byggande, naturtillgångar, is och snö. b. Ringa in de effekter som du tycker är positiva med grönt och negativa med rött. Jämför din tankekarta och det du har ringat in med de andra elevernas svar.

Klimatförändring i arktiska området

6. Sameland Vadsø

Tromsø

Alta

Harstad Kiruna

Bodø

Rovaniemi Luleå Uleåborg

Piteå Trondheim Östersund

RYSSLAND

Umeå FINLAND

NORGE

Oslo

Uppsala SVERIGE

Helsingfors

Stockholm ESTLAND

100

200 km

samernas saamelaisten hembygdsområde kotiseutualue Sameland Saamenmaa gränsen för Sameland saamenmaan raja städer med kaupungit, joissa saamelaisasutusta samebosättning

Studera kartan och en karta över Finland. Besvara frågorna. TANSKA a. Var ligger Sameland?

LATVIA

LIETTUA

b. Vilka tre kommuner i norra Finland bildar största delen av samernas hembygdsområde? VENÄJÄ

SAKSA PUOLA

c. I vilka huvudstäder bor många samer? d. Varför finns det samer utanför Sameland? e. Många unga samer flyttar till storstäder. Hur påverkar det samekulturen? f. Märk ut platser som du har besökt i Sameland.

AKTIVITETSBOK

GEOIDEN GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring

Landskap och livsmiljöer i förändring

Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mervi Viipuri Elisabet Palenius

AKTIVITETSBOK

ISBN 978-951-52-4674-5

9 789515 246745

Schildts & Söderströms