Geoiden 7 Textbok blädderex by Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Geoidi Elämän edellytykset Redaktör för den finska upplagan: Päivi Putkonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk planering: Jaana Rautio (Gravision Oy) Illustrationer: Vaidas Bagonas, Kalleheikki Kannisto Svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Första upplagan, 2018 ISBN: 978-951-52-4500-7

Innehåll I FÄRDIGHETER I GEOGRAFI 1. Geografi finns överallt........................................................................................... 4 2. Kartan beskriver jordklotet ................................................................................ 10 3. Gradnätet visar positionen..................................................................................16 GEOMEDIA Världsgeografi.........................................................................................................22 GEOMEDIA Upphovsrätt.............................................................................................................24

II LJUS OCH VÄRME BEHÖVS FÖR LIV 4. Liv på jorden......................................................................................................... 26 5. Jorden i rymden....................................................................................................32 GEOMEDIA Modellering..............................................................................................................38

III REN LUFT ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET 6. Klimatet och vädret på jorden varierar...........................................................40 7. Klimatförändringen påverkar framtiden..........................................................46 8. Människans aktivitet påverkar luftkvaliteten................................................ 52 GEOMEDIA Geografisk information och diagram................................................................58

IV UTAN VATTEN FINNS INGET LIV 9. Vattnet cirkulerar på jorden ............................................................................. 60 10. Haven är gemensamma..................................................................................... 66 11. Rent vatten är en nödvändighet.......................................................................72 GEOMEDIA Kartfärdigheter........................................................................................................78

V MÄNNISKAN ANVÄNDER JORDSKORPANS NATURRESURSER 12. Jorden har en fast yta......................................................................................... 80 13. Fördelar och nackdelar med gruvdrift.............................................................86 14. Vi förbrukar för mycket naturresurser............................................................ 92 GEOMEDIA Att lära sig begrepp...............................................................................................98

VI ALLA BEHÖVER NÄRING 15. Näringsväxter odlas inom olika vegetationszoner....................................100 16. I världen äter man varierande animaliska livsmedel.................................106 17. Maten är ojämnt fördelad på jorden............................................................... 112 GEOMEDIA Undersök och påverka........................................................................................ 118

Begrepp...............................................................................................................................120

#geografi #geomedia

Geografin uppmuntrar dig till att bekanta dig med andra kulturer och platser. Den leder dig på en upptäcktsfärd runt jorden.

På geografilektionerna lär du dig att läsa och använda kartor, diagram, bilder och annan geomedia.

Geografi är alltid aktuellt. Då du läser nyheter behöver du kunna fakta om olika platser. Geografin hjälper dig att förstå varför det sker naturkatastrofer på en del platser på jorden och vilka följder de har.

Geografi finns överallt I vilka situationer har du varit tvungen att använda en karta? Hurdana foton tar du?

Geografi är till nytta i vardagen

kommunikationschef

forskare

diplomat riksdags

ledamot

nätproducent

kart

stadsplanerare

områdeskoordinator

u-landsexpert konsult expert på geodata

informatör företagare

planerare

Geografer använder satellitbilder till hjälp i sitt jobb. Geografen på bilden undersöker satellitbilder för att upptäcka miljöförändringar.

Man har stor nytta av geografisk information och geografiska färdigheter. Det är mycket lättare att följa med nyheter när vi kan läsa en karta och förstå saker som hör ihop med naturen och olika kulturer. Geografi är också viktigt inom olika yrken. När man till exempel planerar nya cykelvägar i en stad är det mycket man måste beakta som terrängformer och vattendrag samt människans cykelvanor. På så sätt blir de nya cykelvägarna lättanvända och de utnyttjas till fullo. Man har undersökt geografiska fenomen väldigt länge. De första kartor na gjorda av människor är väggmålningar som är gjorda cirka 6000 år före vår tideräknings början. Människan har alltid haft ett behov av att förstå naturen och hitta förklaringar till naturfenomen.

geolog

Geografin undersöker naturfenomen och fenomen som hör ihop med mänsklig aktivitet samt växelverkan mellan människan och naturen. Man söker efter svar på frågorna vad, var, varför och hur. I geografin undersöker man regioner. Regionen man undersöker kan vara hur stor eller liten som helst, exempelvis ett vägavsnitt, en by, ett havsområde, ett land, en världsdel, eller hela jordklotet.

ritare

journalist

kommun-

direktör

lärare

miljöchef

Geografi behövs i många yrken.

I Färdigheter i geografi

Geomediafärdigheter får du möjlighet att träna på geomedia-uppslagen som du hittar i den här boken.

Geografisk information är geomedia Det är lättast att förevisa resultat och fenomen med hjälp av geografisk forskning som kartor, bilder eller modeller. Exempelvis visar en färdplanerare den snabbaste bussrutten, anger tidpunkten och hållplatsen där du ska stiga på för den väg du sökt efter. Du kan själv rita en bild över ett typiskt finländsk landskap för en utländsk kompis. Då använder ni geomedia, det vill säga söker och visualiserar geografisk information. Det som gör geomedia till en central del av geografin är att informationen alltid är kopplad till ett visst område eller plats. Geomedia och färdigheten att använda olika sorters geomedia behöver du förutom i skolan även i vardagen. I samband med nyheter finns det ofta diagram, kartor och bilder som beskriver nyheten mer noggrant än en lång text. Geomedia förekommer inte alltid i digital form. Också handritade kartor, diagram och ritningar är geomedia.

Geografisk information och diagram 1. Huvudstadsregionens luftkvalitet

Nurmijärvi

Tuusula

Positionsdata och egenskapsdata kombineras med varandra i geografisk information.

Olika kartlager

Kerava

Sipoo Vantaa

Espoo

Helsinki

Kauniainen

a) Gör digitala klimatdiagram med datan (1–3).

En orts klimatdata är egenskapsdata.

b) Kombinera diagrammen med platserna A–C på kartan. A

c) Vilken av platserna är varmast?

Geografisk information som vägar, byggnader och mätresultat av olika slag kan skiljas från varandra i olika kartlager. Vihti

2. Klimatdiagram digitalt

1 De största vägarna i huvudstadsregionen och Helsingfors-Vanda flygplats

d) Vilken av platserna är kallast? e) Vilken av platserna är torrast?

f) Vilken av platserna är regnigast? g) Ange två egenskaper om varje diagram med vars hjälp du kunde sluta dig till dess plats på jordklotet.

Kirkkonummi

Nurmijärvi

Vihti

Tuusula

Kerava

Sipoo Vantaa

Espoo

2 Huvudstadsregionens kraftverk

Månad Temperatur (°C) Nederbörd (mm)

Nurmijärvi

Tuusula

Kerava

Sipoo Vantaa

Espoo

Månad Temperatur (°C) Nederbörd (mm)

3 Huvudstadsregionens kommuner

Månad Temperatur (°C) Nederbörd (mm)

Helsinki

Huvudstadsregionens luftkvalitet Nurmijärvi

Tuusula

Kerava

Sipoo Vantaa

Espoo

M 26 299

A 26 300

M 26 250

J 26 169

J 25 151

A 26 139

S 26 151

O 27 187

N 26 206

D 26 296

J –28 8

F –28 8

M –26 7

A –17 5

M –7 7

J 5 8

J 9 22

A 6 32

S 1 20

O –9 17

N –20 11

D –25 9

J 17 40

F 16 30

M 15 30

A 13 40

M 10 30

J 8 20

J 8 40

A 8 40

S 10 40

O 12 40

N 13 40

D 15 50

Kauniainen

Kirkkonummi

Vihti

F 26 264

Helsinki

Kauniainen

Kirkkonummi

Vihti

J 26 304

4 Till den här kartan har man förenat kartlagren 1, 2 och 3.

Nurmijärvi

Vihti V ihti

Tuusula

3. Tolka en väderkarta

Kerava

Sipoo Vantaa

Espoo

Helsinki

Tolka kartlagren och kartan över luftkvaliteten. Besvara frågorna.

NO2-halter (kväveoxid) hög

-8

-6

måttlig

låg

a) vilkendera påverkar luftkvaliteten mest: trafiken eller kraftverken?

-4

b) varför kan luftkvaliteten vara dålig även på sådana platser där det inte finns stora vägar eller kraftverk? c) luftkvaliteten mäter man oftast på fyra meters höjd. Varför syns trafikens föroreningar bättre i mätresultaten än kraftverkens utsläpp? d) vilken av huvudstadsregionens huvudvägar är mest trafikerad? Ta reda på vägens namn.

Rovaniemi

b) använd väderkartan som hjälp för att utreda varje orts väder (egenskapsdata). Ex.

Uleåborg

-3

-2 1Vasa

4 20

-2

-1

-6

-2

KUOPIO Positionsdata (koordinater): Egenskapsdata (väderinformation) Vindriktning (från vilket väderstreck blåser det): Temperatur: Molnighet: Nederbörd:

-7

-5

utmärlta på kartan.

Kirkkonummi

Egenskapsdata kan vara väderinformation om en ort. Positionsdata innebär ortens koordinater. a) ta reda på koordinater för de orter som finns

Kauniainen

Åbo

Joensuu

Villmansstrand

3 3

III Olika klimat och väder på jorden

Då du studerar geografi utnyttjar du geomedia. Exempel på geomedia är olika kartor, diagram och foton. Läroboken är fylld med geomedia.

Geomedia från Rio de Janeiro g ra °C 40

m Rio de Janeiro Brasilien

mm 350

300

250

200

150

-10

100

-20

J F MAM J J A S ON D

Nyheter

rt o

n Smutsvatte yter och skräp fl avet omkring i h Janeiro runt Rio de

Rio de Janeiro, Brasilien

r ve

-30

På

a Di

S atell

itb

ild

SPARA VATTEN! Posi

ti o

F ot

Rio de Janeiro 23° S, 43° W

I Färdigheter i geografi

Det finns mycket information i bilder

Foton har upphovsrätt

Foton är viktiga arbetsredskap i geografin liksom i många andra ämnen. Det finns massor med information i foton som man kan utnyttja genom att ställa de rätta frågorna om fotona. Det finns många olika frågor man kan ställa och ingen är mer rätt eller fel än den andra. I geografin börjar frågorna oftast med frågeorden: vad, var, varför och hur? Formuleringen av frågan spelar ingen roll. Det viktiga är att modigt våga ställa frågor och fundera på svar till dem. Ju mera geografi du kan, desto mera får du ut av bilderna.

Alltid då du tar ett foto äger du upphovsrätten till bilden. Även om du publicerar bilden på nätet har andra personer inte rätt att använda din bild utan lov. Du har inte heller rätt att använda andra personers foton på nätet, i föredrag eller andra skolarbeten utan att ha bett om lov från den som äger bilden. Om du själv inte har foton inom något ämne du arbetar med lönar det sig att söka efter bilder med öppen licens. Bilder, texter och annat innehåll med öppen licens får användas, kopieras och förändras av andra än upphovsmannen. Via olika bildtjänster hittar man miljontals foton under öppen licens. Dem får man använda fritt, på vissa villkor. Kom alltid ihåg att be om lov om du fotar andra människor. Även om du får lov att ta ett foto måste du ändå separat fråga om lov för att få publicera det på nätet.

De här frågorna hjälper dig att ta reda på var bilden är tagen.

Vad fångar din uppmärksamhet först på bilden? Hurdan växtlighet ser du på bilden? Kan du se något vattendrag, ett hav, en sjö eller flod på bilden? Ser du berg eller andra terrängformer? Hurdant klimat är det på platsen där bilden tagits? Hurdana människor ser du på bilden? Vad gör människorna på bilden? Är bilden ny eller gammal? Hitta själv på flera frågor om bilden!

Tamil Nadu, Indien

Uppgifter 1. Uppfattning om geografi a) räkna upp fem saker som du har lärt dig i skolans om geografi. b) vad har du lärt dig om geografi någon annanstans än i skolan? c) jämför dina listor med någon klasskompis.

2. En dag som geograf Du har fått jobb som geograf. Skriv en kort redogörelse över din arbetsdag. Du kan fundera på följande saker i din rapport: a) var arbetar du? b) vilket specialkunnande kräver ditt jobb? c) hurdana arbetskläder har du? d) var arbetar du? utomhus eller inomhus? e) vilka arbetsredskap använder du under din arbetsdag?

3. Geografi på nätet Sök info på nätet med sökordet geografi. a) vilka är de tre första sökresultaten? b) jämför dina sökresultat med en klasskompis. Varför kan era sökresultat skilja sig från varandra?

6. Placera ett foto på kartan Ta ett foto av någon plats i din närmiljö och presentera det på en lektion. De övriga eleverna ska försöka placera ut fotot på kartan. Fundera tillsammans, a) Vilka element på fotot är till hjälp då man ska placera det på kartan b) Hurdant är ett bra foto?

7. Geografi i media Sök upp en nyhet som tar upp saker som berör geografi. Presentera nyheten för klassen och motivera varför du tycker att nyheten handlar om geografi.

8. Foton och andra verk med öppna licenser På nätet hittar man många bilder vars upphovsrätt är markerade med Creative Commons- symbolerna nedan. a) Ta reda på vad de olika symbolerna betyder. b) Ta reda på hur du kan använda öppen licens på dina egna foton.

4. Självgjord geomedia a) välj två platser i din kommun, till exempel skolan och ditt hem. b) rita en karta över din hemkommun och märk ut dina valda platser på kartan. c) rita en rutt mellan de två platserna och rita också ut allt man kan se på vägen. d) presentera din karta för klassen.

5. Bildtolkning Se på fotot på sid 7. a) Hitta på fem frågor om bilden. b) Byt frågor med en klasskompis och besvara hens frågor. c) Gå igenom frågorna och svaren tillsammans.

I Färdigheter i geografi

#jorden #livsmiljöer Djenné, Mali

Genom att titta på en en bild kan man få reda på mycket om ett områdes människor och livet på den platsen. Vad kan du dra för slutsatser med hjälp av de här bilderna? Använd geografins basfrågor som hjälp: vad, var, varför och hur. Tokio, Japan

Kartan beskriver jordklotet Hurdana kartor har du själv använt? Hur ser jorden ut från rymden?

Kartan anger positionen

Geodata hjälper oss att hitta tjänster

Man kan ange sin egen position på många olika sätt exempelvis ”jag bor på norra halvklotet” eller ”mitt hem är nordost om Åbo”. Åt en kompis kan man också säga att man bor bredvid R-kiosken på Torg gatan. Ibland är det ändå nödvändigt att ange sin position exakt, och för det behöver man en karta och ett gradnät. Olika karttjänster anger position er med hjälp av satelliter. Med satellitpositionering kan man ange sin plats väldigt noggrant nästan var som helst på jorden.

Geografiska informationssystem erbjuder tjänster som vi använder nästan dagligen. Med geodata menar man information om områden som går att kombinera på olika sätt enligt användarens behov. En turist vill exempelvis snabbt hitta en bra restaurang medan en ung person vill kanske veta var närmaste skatepark finns. Man kan använda kartan i telefonen, pekplattan eller navigatorn. När man vandrar eller seglar är det också bra att ha med sig en papperskarta och kompass, eftersom batteriet i telefonen kan ta slut eller bli skadat under resan. Det är bra att öva använda karta och kompass innan man åker på resa.

På NASAs, dvs. USA:s federala myndighet för luftoch rymdfart, hemsidor kan du bekanta dig med olika satellitbilder och besöka olika spännande platser på jorden bekvämt från din egen dator. Venedig, Italien

I Färdigheter i geografi

Jorden är en blå planet

Det finns fem kontinenter men sju världsdelar

Största delen av jordens yta är täckt av vatten. Då man tittar på jorden från rymden ser den nästan helt blå ut. Därför kallar man också jorden den blå planeten. Det finns fem stora världshav på jorden: Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen, Södra ishavet och Norra ishavet.

En kontinent är ett stort landområde som är helt omgivet av vatten. Det finns fem kontinenter på jorden: Eurasien, Afrika, Amerika, Australien och Antarktis. Den eurasiska kontinenten består av Europa och Asien. Den amerikanska kontinenten består av Nordoch Sydamerika. Världsdelar finns det sju av. Från den största till den minsta är de: Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Antarktis, Europa och Oceanien. Världs delarna avgränsas av annat än bara hav. Bergskedjor som Kaukasus och Uralbergen avgränsar Asien från Europa. Världsdelar kan också avgränsas med hjälp av smala landområden, så kallade näs, som Panamanäset mellan Nord- och Sydamerika och Sueznäset mellan Asien och Afrika.

Det är inte för skojs skull man kallar jorden för den blå planeten. På satellit bilder kan man se att över 70 % av jordens yta är täckt av vatten.

Världsdelar och världshav

Världen illustreras smidigt med hjälp av en karta.

NORRA ISHAVET

EUROPA

NORDAMERIKA

ASIEN

ATLANTEN STILLA HAVET

AFRIKA STILLA HAVET

SYDAMERIKA

INDISKA OCEANEN

N W

E S SÖDRA ISHAVET ANTARKTIS

AUSTRALIEN och OCEANIEN

En bra karta innehåller skala och legend På en karta visar man jordens yta rakt ovanifrån. Kartan är en förminskad och förenklad bild av ett specifikt område. Färgerna och tecknen som finns på kartan gör den lättare att läsa och tolka. På en karta är det omöjligt att få in all information som finns för ett område. Därför är kartan en generalisering av verkligheten. En bättre bild av jorden får man då man visar jordytan på en jordglob. På jordgloben är områdena i rätt storlek och form och avstånden mellan dem är rätt. När man visar jordytan på en papperskarta lyckas man bara få en av de ovanstående sakerna korrekt. När man gör kartor måste man besluta sig för vilka saker man vill att syns på kartan och vad man lämnar bort. Kartinnehållet och skalan förändras beroende på kartans användningsområde.

Skalan berättar hur mycket avstånden är förminskade. En storskalig karta beskriver ett område väldigt noggrant. Exempel på storskaliga kartor är stads kartor där man tydligt kan se skolor, sjukhus och gatunamn. En skala på en storskalig karta är exempelvis 1: 10 000. När man beskriver stater eller kontinenter använder man småskaliga kartor. På dem beskriver man områden allmänt och man kan inte urskilja detaljer. En småskalig karta kan exempelvis ha skalan 1: 20 000 000.

På en bra karta är både färgerna och tecknen förklarade i kartlegenden. Kartan innehåller mycket information.

I Färdigheter i geografi

Med hjälp av skalan kan man ange avstånd mellan olika platser Skalan behöver man då man vill ange avstånd en mellan olika platser i terrängen. Man kan ange skalan som en längdskala eller en numerisk kartskala. Längdskalan är som en linjal med vars hjälp man kan mäta avståndet mellan platser. Den numeriska skalan

Bölsviken

Bengtstorp

Östergård Barö

Storsved

Johannesberg

Daglösen

Hdl. Serv.

Böle

1 cm på kartan motsvarar 250 m i terrängen.

Barösund Häggudd

Jutans

Abborrholmsudden

Kummeludden

Längdskala

Ors

Bergvalla

Fibbholmen Möviken

Med hjälp av kartskalan är det lätt att räkna ut avstånd i terrängen.

Åsberget

1:25 000

Numerisk skala 1 : 25 000 1 cm på kartan motsvarar 25 000 cm dvs. 0,25 km i terrängen. 25 000 cm = 250 m Gunnarskärr 500 m = 0,25 km 20

Hättvik

Sk.

Hycklesund

Bölsträsket

Pohjakartta: MML

När man använder en numerisk skala måste man kunna omvandla centimeter till större enheter. På en längdskala ser man genast hur långt ett avstånd i centimeter på kartan är i naturen.

Kokmossen

Barölandet 20

berättar vad en centimeter på kartan motsvaras av i verkligheten. Exempelvis betyder skalan 1: 50 000 att en centimeter på kartan är 50 000 centimeter i verkligheten, det vill säga 500 meter i terrängen.

SAMMANFATTNING

• I smarttelefoner och andra mobilapparater finns det kartor med vilkas hjälp man kan

bestämma sin position eller söka snabbaste rutten mellan sitt hem och en kompis hem med. Om man till exempel går på vandring eller åker ut och segla behöver man ändå alltid ha med sig en papperskarta och en kompass, eftersom batteriet i telefonen kan ta slut eller telefonen kan gå sönder.

• Jorden kallas för den blå planeten. Från rymden ser jorden helt blå ut på grund av att över 70 % av jordens yta är täckt av vatten.

• På jorden finns det fem världshav: Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen, Södra ishavet och Norra ishavet.

• Det finns fem kontinenter: Eurasien, Afrika, Amerika, Australien och Antarktis. Det finns sju

världsdelar eftersom Eurasien består av två delar, Europa och Asien. Även Amerika är delat i två delar, Nord- och Sydamerika. Australien är en del av Oceanien.

• Kartan är en förenklad version av ett visst område. Med hjälp av kartor kan man orientera sig från en plats till en annan. Kartsymbolerna och skalan hjälper dig när du ska tolka kartan. En välgjord karta har en legend som förklarar hur symboler och färger används.

Uppgifter 1. Förklara orden

5. Avstånd i Europa

a) världsdel b) kontinent c) karta

a) Mät med en linjal avstånden mellan följande städer på kartan i. Helsingfors - Villmanstrand ii. Stockholm - Oslo iii. Paris - Berlin b) Bekanta dig med en karttjänst i mobilen. Mät med hjälp av karttjänsten avstånden mellan ovanstående städer igen. Jämför era resultat.

2. Kartsymboler a) Studera kartan på sid 13 och berätta vilka olika saker som förklaras i legenden. b) Hur visar man höjden över havet på kartor?

6. Världsdelar och stater

3. Bli bekant med kartan a) Rita en karta över skolgården. Kom ihåg att även rita en legend och en kartskala. b) Fundera tillsammans med dina klasskompisar i vilka situationer ni har använt olika sorters kartor.

Världsdel

4. Olika kartor På olika sorters kartor används det olika sorters skalor. a) Räkna med hjälp av skalorna på kartorna hur många kilometer en centimeter på skalan motsvarar i verkligheten. b) Berätta med hjälp av några meningar vad varje karta visar.

1:10 000 000

a) Kopiera tabellen och lägg till rader om det behövs. b) Fyll i tabellen med alla världsdelar och från varje världsdel två stater och deras huvud städer. Använd kartorna i slutet av boken som hjälp.

1:2 500 000

Stater

Huvudstäder

a) b)

1:10 000

I Färdigheter i geografi

#hem #karta

Ville: Mojn! Var är ni nu? Peter: Vid ”någon” kyrka. Ville: Var där? Peter: På ett torg framför huvud ingången till kyrkan. Ville: Inte vet jag var det där är… Vad är er adress? Peter: Alexandersgatan 3. Ville: OK, jag kollar upp det. Ses snart!

Med telefonens eller navigators hjälp hittar du lätt rätt även i en främmande miljö.

Gradnätet visar positionen Var finns Finland? Hur kan man kalla på hjälp vid en olycka om man inte vet var man är?

Ekvatorn delar jorden i en nordlig och en sydlig del Ekvatorn dvs. breddgraden 0° delar jordklotet i två delar, det norra (N = North) och det södra (S= South) halvklotet. Till det nordliga halvklotet hör alla landområden som finns norr om ekvatorn ända till nordpolen. Till det sydliga halvklotet hör alla landområden som finns söder om ekvatorn, ända till sydpolen. De linjer som på kartan går i samma riktning som ekvatorn kallas för breddgrader (latituder). Då man rör sig från ekvatorn mot nordpolen ökar gradtalet från 0 till 90 grader. Nordpolens gradtal är därmed 90°N. På samma sätt anger man gradtalen från ekvatorn mot sydpolen, 90°S.

N – nord NW – nordväst

NE – nordost

W – väst

E – öst

SW – sydväst

SE – sydost S – syd

Halvkloten

Breddgrader

pohjoinen norra pallonpuolisko halvklotet Ekvatorn päivän0° tasaaja

90° 80° 70° 60° 50° 40°

päivänEkvatorn tasaaja

30° 20° 10° 0°

eteläinen pallonpuolisko södra halvklotet

Ekvatorn delar jordklotet i två halvklot, det norra (N) och det södra (S).

I Färdigheter i geografi

På jordklotet finns det fem namngivna breddgrader På båda sidor om ekvatorn finns det två namngivna breddgrader (latituder). På norra sidan om ekvatorn finns Kräftans vändkrets (23,5°N) och norra pol cirkeln (66,5°). På södra sidan om ekvatorn finns Stenbockens vändkrets (23,5°S) och södra polcirkeln

(66,5°). Breddgraderna på jorden är olika långa. Ekvatorns längd är 40 075 kilometer och polcirklarna är 15 988 kilometer långa.

Quito, Ecuador

Då man geocachar utnyttjar man informationen om längd- och breddgrader. Namnet Ecuador härstammar från ekvatorn eftersom den går rakt igenom landet.

Jordens breddgrader 90° N 66,5° N 60° N

norra polcirkeln

30° N 23,5° N Kräftans vändkrets

0°

23,5° S 30° S

Ekvatorn

Stenbockens vändkrets

60° S 66,5° S

södra polcirkeln

90° S 180°W 150°W 120°W 90°W 60°W 30°W 0°

30°E

60°E 90°E 120°E 150°E 180°E

Längdgraderna från pol till pol Med hjälp av längdgraderna (meridianerna/longituderna) kan man ange sin position i öst-västlig riktning. Man har kommit överens om att 0-meridianen går genom observatoriet i Greenwich i London. 0-meridianen och den 180° längdgraden delar in jorden i ett östligt (E= öst) och ett västligt (W = väst) halvklot. Om din kompis börjar gå österut från Greenwich och du går västerut längs med samma breddgrad, kommer ni att mötas på andra sidan jorden vid den 180° längdgraden.

År 1884 kom man överens om att 0-meridianen skulle gå genom observatoriet i Greenwich. Vid nordpolen byter 0-meridianen namn och blir på andra sidan jordklotet den 180:e längdgraden. Därmed delar den jordklotet i två halvklot, det östra och det västra. Att kunna använda en karta är en del av medborgar färdigheterna som alla borde öva sig i. Även kunskaper i hur man använder en kompass är bra att lära sig. Längdgrader 0-meridianen 0-pituuspiiri

östra itäinen halvklotet pallonpuolisko

0-pituuspiiri 0-meridianen

läntinen

W västra pallonpuolisko halvklotet Indelningen i ett östligt och ett västligt halvklot får sin början från 0-meridianen. Den delar jordklotet i en östligt (E) och en västlig (W) del.

I Färdigheter i geografi

64°

Kajaana

Umeå Östersund

Karleby

Örnsköldsvik

Idensalmi

Pi el

Vasa Sundsvall

Gradnätet bygger på längd- och breddgrader

Seinäjoki

Päijän ne

Björneborg

När man kombinerar längd- och breddgrader påFalunen Gävle Borlänge och Sandviken karta får man ett gradnät. Med hjälp av gradnätet koordinater kan man ange en plats exakta position. Upsala Västerås 60° Man anger först breddgraden och sedan längdgraden. Märsta Eskilstuna Tukholma Helsingfors koordinater är ungefär 60°N (nordlig Katrineholm Södertälje bredd) och 25°E (östlig längd).

Joensuu

Jyväskylä

62°

Valkeakoski Tavastehus

Nyslott

Reso

Åbo

Riihimäki Salo

Vanda

Lojo

Esbo

n s j ö t e r Ö s 100 km

Heinola

Lahtis

Varkaus

Sordavala

S:t Michel

Nokia Tammerfors

Raumo

Kuopio

Saim

en Imatra

Lahdenpohja

Villmansstrand Kouvola

Hyvinge Träskända Kervo Kotka Borgå

Helsingfors

Laatokka Sankt Petersburg Volhov Kolpino

60° N 25° E Sosnovyi Bor Gattšina ESTLANDNarva

Tallinn

25°

20°

Priozersk

Viborg

Puškin

30°

Helsingfors position är ungefär 60°N, 25°E.

90° N

New Orleans 30° N, 90° W

Canberra 30° S, 150° E

60° N

30° N

N 0°

ekvatorn

E S

30° S

60° S

90° S 180°W 150°W 120°W 90°W 60°W 30°W 0°

30°E

60°E 90°E 120°E 150°E 180°E

Jordklotet kan indelas i fyra sektorer. Som hjälpmedel använder man ekvatorn och 0-meridianen. Alla platser som finns på norra halvklotet och på den västra sektorn anger man med °N, och °W, exempelvis New Orleans 30°N, 90°W.

SAMMANFATTNING

• Jordklotet är indelat i ett nordligt och ett sydligt halvklot samt ett östligt och ett västligt halvklot. Grunden för indelningen är ekvatorn och 0-meridianen.

• En plats position på jorden kan man ange med hjälp av längd- och breddgrader. Bredd

graderna går i samma riktning som ekvatorn, vars gradtal är 0°. Områden norr om ekvatorn hör till det norra halvklotet och områden söder om ekvatorn hör till södra halvklotet.

• Längdgraderna går från nordpolen till sydpolen och genom Greenwich i London. Då man rör sig österut från London är man på det östra halvklotet och då man rör sig västerut är man på det västra halvklotet.

• När man kombinerar bredd- och längdgraderna på kartan bildar de ett gradnät som täcker hela jorden.

Uppgifter 1. Kompassrosen och väderstrecken a) rita en kompassros och skriv in väderstrecken på svenska, finska och engelska.

2. Sammandrag över kapitlet innehåll a) berätta med egna ord i ett par meningar vad som är viktigast i kapitlet. Skriv ner dina meningar i ditt häfte.

3. 0-meridianens stater a) vilka europeiska stater hittas längs med 0-meridianen? b) vilka afrikanska stater hittas längs med 0-meridianen?

4. Stater på olika håll av jordklotet Ta reda på följande länders positioner. Är de på norra eller södra halvklotet? a) Australien b) Mexiko c) Brasilien

5. Koordinater för städer Ange följande städers koordinater. Avrunda talen till närmaste hela gradtal. a) Krakow b) Sydney c) México d) Bueno Aires.

6. Geocaching Ta reda på vad geocaching betyder och vad man behöver för utrustning för det.

7. Tips från världen a) Vilken stor flodmynning finns vid ekvatorn? b) Genom vilken stor öken går 0-meridianen? c) Vad heter världens högsta bergstopp? Tips: den finns på östra och norra halvklotet. d) Vilken är världens största ö? Tips: den finns på norra och västra halvklotet.

8. Världsomsegling Rita ut rutten för den kända kappsegling en Volvo Ocean Race på kartbottnen du får av din lärare. Använd koordinaterna nedan. Kopiera tabellen och komplementera den med de platser som saknas. Reserutt Hamn 1

Plats

Koordinater

Alicante, Spanien

33˚S, 18˚E

10˚N, 76˚E

Singapore

Qingdao, Kina

22˚S, 43˚W

42˚N, 71˚W

53˚N, 9˚W

Göteborg, Sverige

10 11

59˚N, 18˚E St:Petersburg, Ryssland

I Färdigheter i geografi

Världsgeografi Alldeles i början på en atlas hittar man innehållsförteckningen. Den berättar på vilka sidor kartor över olika världsdelar finns. Exempelvis kan man hitta kartor, diagram och annan information om Europa på sidorna 28–35.

I slutet av en atlas finns det ett alfabetiskt ordnat index som innehåller alla ortnamn i atlasen. Om flera platser på jorden har samma namn anges även landets namn efter ort namnet. Aberdeen (Stor britannien) finns på sid 30, i ruta E3.

På sid 30 högst uppe på sidan finns bokstavan (E) och till vänster på sidan siffran (3). Aberdeen ligger i rutan som bildas i skärningspunkten av kolumn E och rad 3.

Behärska världsgeografi Leta reda på följande platser med hjälp av en karta. I slutet av boken hittar du kartor. Du kan också använda olika kartor du hittar på nätet. Placera ut alla orter på ett kartbotten du får av din lärare. Östafrika och Madagaskar

1. Världens öknar

2. De största städerna i världen

Atacama (Sydamerika)

Delhi (Indien) Mexico City (Mexiko) Mumbai (Indien) New York (USA) Seoul (Sydkorea) Tokyo (Japan)

Gobiöknen (Asien) Arabiska öknen (Arabiska halvön) Stora Sandöknen (Västra Australien) Sahara (Afrika)

3. Bergskedjor i världen Alperna Anderna Apenninerna Appalacherna Atlasbergen Himalaya

5. Världshav Atlanten Södra ishavet Indiska oceanen Norra ishavet Stilla havet

Klippiga bergen Karpaterna Kaukasus Pyrenéerna Skanderna Uralbergen

4. De största öarna i världen Baffinön Borneo Grönland Madagaskar Nya Guinea

6. De största sjöarna i världen Huronsjön (Nordamerika) Kaspiska havet (Asien) Ladoga (Europa) Titicacasjön (Sydamerika) Victoriasjön (Afrika) Övre sjön (USA)

7. De längsta floderna i världen Amazon (Sydamerika) Yangtze (Asien) Jenisej (Asien) Gula floden (Asien) Mississippi (Nordamerika) Nilen (Afrika)

Kina

8. De största länderna enligt area i världen Argentina Australien Brasilien Indien

Kanada Kina Ryssland USA

I Färdigheter i geografi

UpphovsrĂ¤tt

Bekanta dig med upphovsrätten 1. Du har upphovsrätten till de verk du skapat, till exempel teckningar, föredrag, videor och bilder. Vad betyder upphovsrätt? 2. Du har hittat en bild på nätet på Australiens aboriginer. Bilden är märkt med CC-BY NC SA-licenser. Ta reda på vad det betyder. 3. På HBL:s nätsidor har du hittat en bild du skulle vilja kopiera och dela med andra. På bilden finns inget utmärkt om upphovsrätten. Får du kopiera och dela bilden? Motivera. 4. Du har hittat bilden nedan på nätet och vill använda den i ditt blogginlägg. Hur ska du gå till väga? Skottska höglandet, Storbritannien

Lisää kopiokissan aineistoja löydät osoitteesta www.opettajantekijanoikeus.fi/kopiokissa

5. Ta reda på vilken licens som ger dig lov att låta bli att nämna vem som äger verket.

I Färdigheter i geografi