GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring
GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring
Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mari Petrelius Mervi Viipuri Elisabet Palenius
Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring
är en lärobok i geografi för grundskolans årskurser 7–9. Geoiden-serien för årskurserna 7–9 Geoiden Förutsättning för liv Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring Geoiden Människan och kulturen
ISBN 978-951-52-4501-4
9 789515 245014
Schildts & Söderströms
Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Muuttuvat maisemat ja elinympäristöt Redaktör för den finska upplagan: Päivi Putkonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk planering: Jaana Rautio (Gravision Oy) Illustrationer: Vaidas Bagonas, Kalleheikki Kannisto Svenska upplagans ombrytning: Heidi Hjerpe / Kustmedia Ab Oy
© Hannele Cantell, Heikki Jutila, Rita Keskitalo, Juho Moilanen, Mari Petrelius, Mervi Viipuri och Sanoma Pro Oy. 2017 © 2019 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms
Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.
Första upplagan, 2019 ISBN: 978-951-52-4501-4
Innehåll
I LANDSKAP FÖRÄNDRAS 1. Geomedia är information om omvärlden ........................................................ 4 2. Olika kartor för olika behov............................................................................... 10 3. Människan och naturen omformar landskapet..............................................16 4. Landskapsområden i Finland........................................................................... 22 5. Landskap förändras i städer och på landsbygden......................................32 6. Vi påverkar det egna området..........................................................................38 GEOMEDIA Namn i Finland............................................................................................ 44 GEOMEDIA Analysera bilder av landskap..................................................................... 46
II GLACIÄRER OMFORMAR LANDSKAPET 7. Jorden har istider och värmeperioder............................................................48 8. Spår från istiden syns i landskapet................................................................. 52 9. Istiden påverkar fortfarande människors liv................................................. 60 GEOMEDIA Utforska närområdet................................................................................... 66 GEOMEDIA Upphovsrätt................................................................................................. 68 GEOMEDIA Att lära sig om landskap och modellering ............................................... 70
III MÄNNISKANS LIVSMILJÖER PÅ JORDEN 10. Bergsområden i olika delar av världen...........................................................72 11. Kusterna är tätt befolkade..................................................................................78 12. Ökat intresse för naturtillgångar i arktiska området....................................84 13. Rika industriländer i tempererade zonen...................................................... 90 14. Medelhavsområdet är ett populärt turistmål................................................ 96 15. Öknarna är glest befolkade.............................................................................1 02 16. I monsunområden odlas ris..............................................................................1 08 17. Människans verksamhet - ett hot mot regnskogar.................................... 1 1 4 GEOMEDIA Nyhetsbevakning.......................................................................................120 GEOMEDIA Bildanalys................................................................................................... 122
Begrepp............................................................................................................................... 124
3
#ortnamn#namnundersökning
Det finns många roliga och udda ortnamn i Finland. Namnforskare, som har tagit reda på varifrån ortnamnen kommer, menar att namnen ofta är förknippade med hur ett ställe ser ut eller med erfarenheter därifrån. Till kan en långsmal sjö heta Långsjön och 15 5 exempel Koulu 13 Koulu 5 kallio 1 ett 1högt ställe kan heta Storberget. sberget 2 4 14 . Namn på gator eller vägar anknyter ofta till platsens historia el12 Onnen- 66 ler ett särskilt tema. Till exempel har man stadsdelen Arabia i Helaukio Kustaa 4 8 efter platser i andra länder. Aadolfin singfors där man4 valt många gatunamn 5 3 7 4 50 Namnet Arabia valdes för att1det skulle passa ihop3 med de äld- puisto 3 re stadsdelarna Jerikohagen och Kanaansland som finns i närhe40 O-I. 45Skola 1 Meur- Pelasten. På den tiden5 var det 6vanligt att områden utanför centrum fick 72 . 2 70 manin tusas. 38 Pohjolan- ps namn efter platser som omtalas i 1Bibeln. En svensk porslinstillver7 Koskelan sairaala aukio 47 5 9. Forsby sjukhus kare grundade en fabrik i Arabia-området på 1870-talet. Fabriken Kello41 Kirkkofrigjorde sig från sin svenska ägareKoskelan i börjanvarikko av 1880-talet och tog mäki rinne Kuller36 von ps 8 Forsby stadsdelen depå 30då namnet Arabia 6Aktiefabrik. Arabiastran4 Kustaa Vaasan 3I9den nyare puisto 9 2 3 4 den har gatorna fått namn efter formgivare i Arabias porslinsfabrik.
Udda ortnamn i Svenskfinland
17
Bisaballen Gäddtarmen 11 20 Hevonkack 0 1 16 Horsbäck8 Kåtnäs Kalas2 10 tajanKäringskrevan 5 ranta 6. Likören 9. Mogenpört 2 5 Musblötan Oxhåli Katariina 1 Saksilaisen Pittjärv puisto 14 Museo 9. Museo Pundars Kuninkaan- 11 Rullepung kartanonRövass Koski- saari Sexsjön puisto Skiten Skithusgrund 18
5
1
161
2
4
6.
3
6.
147
14
135
5
9.
153
152
1 150
4
12
4
15 3
8
6c
130
6a
133
3b
3
6.
9.
1
8
5
2
8 1 4
4 67 1 . 1
3
5
P.koti Koulu 4
9. 7
10
5
11
4
23
9. 12 1 8 5
125
8
3a
5
23 12
8 11
17 9.
1
Arabian rantapuisto
8 5
Liikuntapuisto Rajasampaanps
2
10
6.
13 11 Toukops
1 27 5
10
3
2c
7
5
1
1
a
17
4
2
Flooranaukio
4
6.
1
5 11 6.
3
Nylanderin puisto
1 11
1
2
1
2
1
40
1 Ara-
1
2
aukio
Koulu 3
3 bianaukio Bokvilla- 5 2 ninpuisto 6.
12
2
8
8 20
14
1
2
5 4
2 2Väisälän-
4
kasvitieteellinen puutarha Kumpulan
22
2 3
8
Kumtähdenkenttä
8 6.
1
10
TOUKOLA Kirjasto Kaj Franckin aukio MAJSTAD Arabia
6.
1
Kumpulan 4
3
2
2
3
Erik Palménin aukio
9.
26
2
1
1a
3
2
6. 8
5
14
2
1
4
1
Gumtäkts15 dalen
8
9. 6.
2 1
2
3
41
3
3
21
11
19 Koiraps
1
6.
Arabianmäki
9.
15
2
A. I. Virtasen aukio
6.
6.
18
121
11
1
10
26
3 Kumpulanlaakso
P.koti
31
4 12
61
28
10 7
11 18
3
14
3 Benga-4 linps
3
Pornaistenni Borgnäse
P.koti
4
5 10
P.koti
1
32
49
Verkatehtaanpuisto
157
154
2 10 96 89
79
65
31
36
1
7
20
25
P.koti
7a
27
4
2
75
39
2
17 0 3
20
2
8
62
Uimala 14 31 42
6.
5
30
5
UMPULA UMTÄKT
4 1
12
44
2
6.
umpulan siirtolapuutarha Gumtäkts koloniträdgård
Kirkko
5
6.
9.
46
21
11
2
91
54
Asukasps
9.
166
1
4
2
13
11
6.
5
2
13
12
11
10
6.
10
2
3
1
14
27
12
Koulu
VANHAKAUPUNKI GAMMELSTADEN
8
3
29
13
12
3
6.
56
Annalankenttä
15
P.koti
Annala Anneberg
2
1
ÄPYLÄ OTTBY 12
37 P.koti
1
3
17
60
10
5
172
5
4 5
3
11
7 9. 4
6.
163
178
7
10
1
1
34
8
40
2
1
4
3
10
159
9.
3
2
5-1
6.
5
-3 25
2
11
10
7
4
5
19
6.
2
1
9. 11
KOSKELA FORSBY
100 m Lähde: Kiinteistövirasto, Helsinki
Arabianranta Arabiastranden
Toukolan rantapuisto Majstads strandpark
2
Olika kartor för olika behov Till vad används kartor? Hur kan du mäta längden på din skolväg?
KYPROS
SYYRIA
LIBANON
Tripoli
Euf
ISRAEL
Aleksandria Port Said
Bengasi
rat
Ti g
IRAN
ris
IRAK
Man delar in kartor i två Kairo typer utifrån innehållet. Fysiska kartor L I B Y Avisar vad det finns i terrängen, bland anSAUDIS a h a r a EGYPTI L i b y a n floder, bergskedjor och städer. Tematiska kartor Aha g gnat ar a a v i k k o ri är kartor som visar ett visst fenomen, till exempel beARABIA S a h e l folkningstäthet eller temperatur, med andra ord såIA MALI Ndant I G E R som inte syns i omgivningen. Ondurman ERITREA JEMEN TŠAD Man kan också Sdela U D A Nin kartor utifrån skalan. Niamey mako N’djaména Världs- och nationskartor visar stora områden.Somalian DärOuagadougou NIGERIA Etiopian am niemimaa ylänkö jo a för är de starkt förenklade och till exempel stora stäGHANA av Addis Abeba Ogbomosho ETELÄIbadan KESKI-AFRIKKA E T I O P I A Lagos der är markerade med bara S U D A Nen liten prick eller fyrBangui KAMERUN Lomé Abidjan Accra Yaoundé S O M A L I Aoch kant. Terrängkartor visar däremot små områden Douala UGANDA G u i n ea n l aht i KENIA Mogadishu K o n g o n Kampala har många detaljer. Där syns till och med små bäckar, KONGO a l l a s GABON Nairobi INTIAN skogsstigar, stora stenar och alla byggnader. Man kan vut KONGON Brazzaville VALTAMERI DEMOKRAATTINEN Pointe-Noire orientera medTASAVALTA en terrängkarta men i orienteringstävKinshasa TA N S A N I A Kananga AT L A N T I N Dar Es Salaam lingar använder man en speciell orienteringskarta. VA LTAM E RI u Suezin kanava
Siinai
Qattaran syvänkö
KUWAIT Persianlahti
Ni
ALGERIA
JORDANIA
ili
BAHRAIN
Luxor
na
ili
m
Port Sudan
er
Ni
en
N u b i a n a a v i k k o
Ti be s ti
in
Mt Tahat 2918
QATAR ARABIEMIIRIKUNNAT
Pu
Assuan
Nasserjärvi
OMAN
i
Ni
ge
Malakal
Wau
Port Harcourt
Juba
Kinsangani
o
ha en tin Län
Kalemie
Kowezi
Kitwe Ndola
Zambia
Bulawayo
51–200
Durban
en
1 – 50
50°
Mattby
no s Fin itan Ka
år d tb yg
n ge vä tts ko äs n el Ig rto He t te dö n rsi än ne ive Br m un ha rs ke fo Fis ng lsi äs He rn Sö äs gn et rg Ha to en gs p n vä am ke rn K svi ä Gr
Stensvik
Nordsjö
Jä
nd lu ga n e Ha ark la tsp ul sk
t ro
Id g Än
ESBO
Mellungsbacka
öl e
HELSINGFORS
metro under konstruktion
ka n ac sb äcke trum rd nb en ar a c Kv str Ö
Gå
tematisk karta Bo
40°
stb
30°
under 1
Ra
1000 km
sit et et
20°
Invånare / km2 över 200
Cap Vohimena
ve r
10°
Réunion (Frankrike)
ni
0°
Fianarantsoa
po
Maputo
Mbabane
Godahoppsudden
km
MAURITIUS Port Louis Saint-Denis
po
n
Maseru
rg Drakbe Kapstaden
MOQAMBIQUE
Antananarivo
SWAZILAND
LESOTHO
SYDAFRIKA
Moqambique kanalen
m
ne
Gaborone
Oranje
30°
Toamasina
Li
ök
B O T S WA N A K a l a h a r i Pretoria Johannesburg
)
i
ZIMBABWE
tematisk karta
MADAGASKAR
-u
ib
Windhoek
Blantyre Za m be s
Harare
NAMIBIA
Antsiranana
lto
m
Kauriin kääntöpiiri
Lusaka
si
Nampula
sö
a
Na
20°
be
o
Moroni
Aa
av
Zam
Ok
ng
KOMORIT
MALAWI Lilongwe
m
fysisk karta
m)
Malawia Ru vu m järvi
Likasi
Lubumbashi
en
ANGOLA
SE YCHE LLIT
Mbeya
ma joa va ta
10°
m)
Dodoma
Tanganjikajärvi
Manange
dd
Matadi
Luanda
Mombasa
Sansibar
Dr u
Cabinda (Angola)
ttu
VictoriaKigali järvi Kivu- RUANDA järvi Mwanza Bujumbura Kilimanjaro BURUNDI 5895
lu
Mbandaka
Franceville
På fysiska kartor har man markerat sådant som vi kan se i landskapet som vattendrag, vägar, städer och åkrar. En tematisk karta visar ett speciellt fenomen eller i ett visst område, exempelvis befolkningstäthet, temperatur eller rutter för kollektivtrafiken.
Mt. Kenya 5199
Ruwenzori 5119
Kong
SÃO TOMÉ ja PRÍNCIPE
Turkanajärvi
Ko ng o
PÄIVÄNT. GUINEA São Tomé Libreville
en
Malabo
ge
Moundou
Enugu
lm
Porto Novo
DJIBOUTI Djibouti Dire Dawa
ho
TOGO
Sarh
Iso h
NORSUNLUURANNIKKO Yamoussoukro
Abuja
Ras Dashen 4620
au t
BENIN
Darfur
Tšadjärvi
Nguru
Kano
Kä
Zinder
BURKINA FASO
Asmara
iili nN ine Sin ko inen N iili Va l
r
Khartum
a
Timbuktu
Med din telefon har du tillgång till mobila karttjänster som du får använda gratis. Där finns bland annat adresskartor och ruttkartor som du har nytta av om du snabbt behöver få veta var du är eller hjälp med att hitta till en viss plats. Det finns också terrängkartor över hela Finland på nätet. Det är ändå säkrast att ta med sig en tryckt terrängkarta i naturen eller ett tryckt sjökort på sjön. Papperskartan fungerar också när batteriet i telefonen har tagit slut eller om displayen har blivit våt.
rk
Misratah
Digitala kartor är lätta att komma åt
Bj ö
Sfax
t r e Fès u o v a s
Kaspianmeri
TURKKI
en
TUNISIA
Oujda
KREIKKA
MALTA
bo vik
l A t
ITALIA
Es
anger
abat a
Terrängkartan beskriver V ä l i m e r i noggrant små områden
Alger Constantine Tunis
Oran
kö
ESPANJA
insalmi
Sö
I
5 km
I Landskap förändras
11
Man mäter avstånd med hjälp av skalan Kartans skala är ett mått på hur mycket man har förminskat ett område då man har ritat kartan. Nertill på en karta finns ofta två typer av längdskalor. Den ena är en avståndsskala. Den ser ut som en linjal som kallas skalstock. Skalstocken mäter upp en sträcka på kartan och anger hur långt avstånd sträckan motsvarar i verkligheten. Den andra skalan kallas numerisk skala och skrivs med siffror. Den anger ett förhållande, till exempel 1: 25 000. Med den går det enkelt att räkna ut avståndet mellan orter. Men man måste komma ihåg att man inte kan lita på den numeriska skalan om man till exempel ändrar storlek då man kopierar en karta eller då man arbetar med digitala kartor. Som tur är har de flesta karttjänster ett verktyg som färdigt räknar ut och anger hur långa sträckor är i verkligheten. Numerisk skala 1 : 25 000 betyder att 1 cm på kartan motsvarar 25 000 centimeter, alltså 250 meter i terrängen.
1. Bild av landskapet
2. Tårtmodell av landskapet
3. Höjdkurvor höjdfixpunkt
1 km = 1 000 m, 1 m = 100 cm
Höjdkurvor anger höjden över havet Höjden i terrängen jämförs alltid med havsytans nivå. Havsytan har samma medelnivå överallt på jorden och är alltså nollpunkt. Du kan avläsa höjden på terrängkartor på tre sätt. Ett sätt är att söka en höjdfixpunkt som säger exakt hur många meter över havet en höjd är. Ett annat sätt är att börja från någon sjö eftersom vattenytans höjd över havet är utskriven på terrängkartan. Det tredje sättet är att titta efter höjdkurvor som syns som bruna linjer. Invid vissa höjdkurvor hittar du en siffra som anger höjden på en viss plats på en sluttning. Utifrån den kurvan kan du räkna ut höjden på andra ställen genom att räkna kurvorna uppför och nedför sluttningen. Utifrån höjdkurvorna får du också reda på formen på backar och hur branta sluttningar är. Ju närmare varandra höjdkurvorna är, desto brantare är sluttningen. Om sluttningen är så brant att kurvorna tar i varandra är det fråga om ett stup, men sådana branter har en egen symbol på kartan. 12
höjdkurva
vattenytans höjd över havet
Höjdkurvorna är angivna med fem meters mellanrum i höjdled, till exempel 5 m, 10 m och 15 m.
4. Profil av landskapet meter över havet
Martinsaaret
Val. kuntorata
Pikkulaki
Haarakankaat
Varkaanoja
Äk
äs
jok
i
Ylläs, Kolari, Finland
Isosuvanto
Su
oja
380
met
säalu
240
een
Lalvavuoma
Kesänk
Villenkämppä Autiotupa
raja
ioja
Vedenottamo Karitsaoja
Rovonreikä
Röhkömukanmaa
Kellokas Luontokeskus
Lehmijänkkä
Karitsapönkä
280
Kellostapuli
42.0
Varkaankuru
Isoniemi
Kuppisarvi
460
0
eitti
olk top on Lu
32
elkk
ar
Sadesuvanto
M oo tto rik
Tunturipalo
Iiskonjänkänpalo 420
260
Velhon kota
Kruununjänkkä
380
240
u
Niittysuvanto
Iiskonjänkkä
Laavu
Laavu Laavu
Varkaanlampi
Karankisvuoma
Pallas-Yllästunturin kansallispuisto
Kaivo 0
28
Kaulavaara
än
nk
njä
ko
Iis
oja
Kuopanlahti
Kuoppa
Pallas-Yllästunturin kansallispuisto
ilyr
Laskettelurinteitä
Kivik. asuinpaikka
i
280
Äk
äs
jok
Heinäjärvi 234.5
Matokallionjänkät
560
Ahojänkkä
Karankisselkä
Isopoika
260
Re
Haaskajänkkä
0
Kurkivuoma
Lauttasselkä
tke
22
0
0 34
Muotkaniemi
Keskinen laki
94
eitti
01
360
30
Kuopankielinen Kuerlinkat
Kuerkoski
Matokallio
Ahojänkänlaki
80
28
0
128.7
Juustomellanniva
etsä
700
Ylläs
alue en
60
Varaustupa
Ojanlatva
Laavu
Lauttasvuoma
ja
50
22
0
0
Tunturijärvenpalo
Laavu
0
asoja
Sulkuvuom
40
Laskettelurinteitä
0
en
Va
Sarvijänkkä
Iso Sarvilaki
l. ku
nto
rat
a
Kota
Koppelokoski
Lautt
300
Pikku Sarvilaki
300
Ahojänkäno
Malmivaara
Jyrisevänsaaret
raja
Jyrisevänjänkkä
56.0
0
Mustavuoma
ojam
Juustolinkka
40
Su
Viuhkola
Hietala
ja
ra
240
alue
etsä jam
Härkimännikkö
Suo
Kiimasijanmaa Laavu 303.5
26
0
Tuuliselkä 22
ojoki
Hot.
Mustavuoman lehtojensuojelualue
Tuusijänkkä
Laini
Laavu
Moottorikelkkareitti
0
oja
26
aran
lova
Pa
280
240
Vitikkopalo eli Uusipalo
320
Tunturijärvi
Juustomellanlaki
Sulkukuusikko
0
Hot.
Pi kk ulae no ja
rioja Tuntu
30.0
320
260
Kentänvuoma
Iso Lompolovaara
0
280
34
Tuusivaara 300
Pikku Kentänvuoma
300
36
Koppelolehto
Tunturipalo
Laavu
Pikku Lompolovaara
Niittykoski
0
Härkimännikönjärvi
22
0
200
Kaltiot
240
Uusi-Raappana
92 93
0
30
Kota 240
30 0
70.0 220
Ken
tä
Lehdonvuoma
Kaivo
Ylinen Vesakkosuvan
Tuuliselänvuoma
no
ja Rajajärvi
280
Ylinen Palovaara
noja noja
20
Re tkei lyr eitti
Luosujärvi
40.0
Kotalahti
Lompolovuoma
240
01
hä
rin oja
ka
Laavu
reitti
200
0
Kotarovanvuoma
Ylläsjärvi
200
Hautakuusikko
reitti lkka rike
Kaakkurilantto
Linkka
0
26
Linjalantto 203.2
Puhdistamo
kkareit
Navetantakusmaa
Pikkusaari
Ahvenlamminvuoma
Rämeniemi
0
24
0
220
200.2
200.2
Kalakenttä
Myllypalo Pitkäjärvi
Ru
Mutajä
on
a rvenoj
19
80
Man har anlagt skidorter i anslutning till höga backar och berg. Ju tätare det är mellan höjdkurvorna, desto brantare är sluttningarna. Där kan man åka i hög fart nedför backarna. 197.6
Haapalantto
211.3
220
205.7
212.0
ja
Iso Ahvenlampi
Välimaa
Mikonjänkkä
7
ao
Jokisuu
Linkankangas
Pitkäjärvi
218.9
Pitkäjärventieva
Kenttäniemi Välimaanlantot 202.8
220
Pikkujärvi
Syvä Mutajärvi
Matala Mutajärvi
skidlift hiihtohissi
ikel Mottor
Luosulahdenmukka Mäntylä
Kurkkiovaara
Mootto
22
Keroharjut
Kuusse
Mutajärventieva
Ahvenkangas ti
Isosaari
Niesasaivo
201.3
stenfält kivikko
192.1
Lahti Ketola
oja
ujärven
ki
Mutajärvenpalo
Aittajärvi
Aittamaa
0
Val.
30
Ylläsjärvi
Leikkik. Laavu
ta kuntora
280
200
väg tie
Rimminsalmi
Kpa
Pikk
195.1
rojo
Tieva Hot.
20
Sakasti
Niesalompolo
Ke
Pentinjärvi 198.9
Ahola
oja hti
elk
La
Riipisenharjut
rik
ujok i
Sakastinpäällysjärvi 196.0
Uimaranta
än
nn
Niesakangas eli Niesajoenmaa
220
Sulaoja
tto
191.8
Hanhilampi
Ylläsjärvi Moo
200
Luos
0
ntu Haapala
Takala
Hyyverova
höjdkurva korkeuskäyrä
Järvenpäätievat
Järvenpäänvuoma
Tuulijoki
Tu
Rajala
0
20
Ylineno
Palovaara
Sulanojanselkä
Mäki
Niesalahti
9404
Riipisenjärvi
ja
Rajala
Hot.
Luosu
Vesikkopalo
198.3
Junkanjänkkä
Pyyntikuoppia Uutela
Iso Järvenpääjärvi
94
21
196.4
Luosuvaara
206.5
Tuuliselänjärvi
0
200
Holisko
Salmenniemi
Ellinjänkkä
Tievanpäänjärvi
Torpa
Takavuoma
220
Rytijänkkä
220
Kaivo
Luosulompolo
Takajärvi
Järvitievat
Lehdonkuusikko
Tunturinhäntä
Lompolovaara
Sammallahdenmaa
220
194.8
Laavu
Pikku Ahvenlampi
194.9
04
94
Karijärvenoja
Takavuoma
Luosupalo
Rytijänkkä
210.2
Isopalo
Pietinpalo
0
20
njän
kä
no
itti
are
ja
Kotarovanjärvi
Pikku Ahvenkangas
Lompolon Kotarova
Ylläslompolo
Patoniemen saajot
201.1
192.3 Pikkulehto Muotkavuopio
Mo
Mäntyvaara Kotarova
20
Matala Karijärvi
0
Kotarova
Levävuoma
Syvä Karijärvi
Muotkarova
ottori
kelkk
197.7
Yllä Väh sjok äjok i el i i
Miko
Patoniemi
70.0
Lintutorni
201.2
Luontopolku
80
Kota
Muotkarovanjärvi
200
194.7
0
40
Niesakero
Karijärvenvuoma
Lompolovuoma
SAMMANFATTNING
Tarhajänkkä
34
0
• Kartor indelas i två typer utifrån innehåll: fysiska och tematiska kartor. På en fysisk karta syns
Kerojoki
Simppujärvi
Iso Hevosmaa
ku
300
Lompolonpääjärvi
203.2
ntopol
194.5
Tammitieva
Lompolovuoma
Metsästysmaja
Luo
Nivanniska
Lintutorni Kota
Lompolovuomalantto
20
0
195.5
20
objekt som man kan se i verkligheten, till exempel sjöar, berg och städer. En tematisk karta visar fenomen som inte syns i omgivningen, till exempel befolkningstäthet och temperatur. Lompolonpalo
Joukahaisvuoma
0
Tiekkosenmaa
Talvilaki
0
Palokannontieva
24
34
0
Pitkäsuvanto
Kielisenvuoma
Aatenhauta
Laavu
Myllykoski
0
22
i
Pikkupalo
200
20
269.4
Kuusselänvuoma
Nivanniskansaajo
0
280
Kerojärvi
Karijärvenlehto
Limpukkajärvi 199.0
Pikku Halinkojärvi 196.5
soja
Kaivo
Lehtoselkänen
Kylä
Vuopiosaajo
ujok
• Kartans skala anger hur mycket man har förminskat verkligheten när man har ritat kartan. • Höjden på en karta mäts från havsytans nivå som är noll meter. Om det står 56 på en plats på kartan 34
os
0
0
Vuopionniemi
20
Korkeantörmänmaa
0
Koivula
20
Pikku Hevosmaa
Lu
320
betyder det att just den platsen ligger 56 meter högre upp än havsytan, alltså 56 meter över havet. Höjdkurvor är ritade som bruna linjer. Tätheten mellan höjdkurvorna visar hur brant en sluttning är.
• Färgerna på kartan anger olika ytor i terrängen, till exempel blått står för vatten och gult för åker. Vägar återges med röda eller svarta linjer och bäckar med blå linjer. I teckenförklaringen, som också kallas legend, förklaras vad symbolerna betyder.
I Landskap förändras
13
norr
Man kan utläsa mycket från en karta
nordväst
Färgerna på terrängkartan motsvarar olika ytor i omgivningen. Vattenområden är blå, åkrar är gulbruna och parker är gröna. Man använder olika typer av linjer för att visa var det finns vägar, elledningar, diken och bäckar. Det finns också ett stort antal karttecken som motsvarar mindre objekt som byggnader, stenar, vass eller barrskog. Vad tecknen betyder förklaras i teckenförklaringen eller legenden, på kartan.
Trafiknät och ledningsförbindelser Trafiknät1och ledningsförbindelser 3
3
109
109
1234
54.7
strandlinje, vattenytans höjd över havet obestämd strandlinje, översvämningsområde, vass obestämd strandlinje, översvämningsområde, grund, stenar
grund, älv, stenar bredd över 5 m, damm, fors
ledkurva (20, 40, 60 m) mellankurva (5, 10, 15 m) ledkurva (20, 40, 60 m) hjälpkurva (2,5 mellankurva (5, 10, 15 m) hjälpkurva (2,5 m)
älv, bredd över 5 m, damm, fors bäck eller dike, bredd 5–2 m bäck eller dike, bredd 5–2 m bäck eller dike, bredd under 2 m, strömriktning, källa bäck eller dike, bredd under 2 m, strömriktning, källa
Byggnader bostads- och fritidshus, affärer samt allmänna Byggnader
åker, trädgård
åker, trädgård äng, park äng, park kalt berg, blockfält, stenfält, sandfält kalt berg, blockfält, stenfält, sandfält sten, träd, naturminnesmärke, fornlämning sten, träd, naturminnesmärke, fornlämning 0
14
barrskog, lövskog, blandskog, busksnår strandlinje, vattenytans höjd över havet 54.7
vass
elledning, transformator, stolpe
Höjddata Höjddata 60
0
sydost söder
försumpad mark lövskog, blandskog, busksnår barrskog,
stig, spång cykelväg, vinterväg järnväg cykelväg, vinterväg järnvägelledning, transformator, stolpe
Terräng Terräng
sydväst
lättframkomlig myr: kal, skogbevuxen försumpad mark
stig, spång
60
öster
svårframkomlig myr: kal, skogbevuxen lättframkomlig myr: kal, skogbevuxen
olika bilvägar
1234
väster
svårframkomlig myr: kal, skogbevuxen
olika bilvägar
1
nordost
500 500
1000 m 1000 m
byggnader bostadsoch fritidshus, affärer samt allmänna byggnader fabriks- och ekonomibyggnader samt lager fabriks- och ekonomibyggnader samt lager vindkraftverk, utsiktstorn, minnesmärke, plats förutsiktstorn, lägereld minnesmärke, vindkraftverk, plats för lägereld
Uppgifter 1. Objekt på terrängkartan
5. Karttecken
Studera kartan på s. 14 och se efter var de uppräknade objekten finns. Ta hjälp av teckenförklaringen. a) stor väg b) sjö c) åker
d) stig e) bostadsområde
f) hög backe g) skog
2. Fysisk och tematisk karta a) Är kartan på s. 14 en fysisk eller en tematisk karta? Motivera. b) Vilka av följande objekt och formationer kan du se på en fysisk karta: – älv – befolkningstäthet – nederbörd – järnväg – höjd över havet – bergarter i berggrunden?
3. Kartans skala Hur lång är en sträcka i verkligheten om a) kartan har skalan 1:25 000 och det uppmätta avståndet på kartan är 6 cm b) kartan har skalan 1:50 000 och det uppmätta avståndet på kartan är 4 cm?
4. Klä kartan i ord Arbeta i par och använd en karttjänst på nätet. Sök fram en terrängkarta slumpmässigt och tävla. Vem av er hinner berätta mer om en karta på en minut? Byt karta och turas om att berätta.
Vad betyder karttecknen på platserna A–Q på kartan på s. 14? Ta hjälp av teckenförklaringen.
6. Karttjänster på nätet Gör följande uppgifter med hjälp av webbaserade karttjänster. Skriv ”kartplatsen”, ”kartfönstret” eller ”Google Mina Kartor” som sökord. a) Sök ditt hem med hjälp av funktionen ortnamnssökning, adress. b) Sök upp skolan på kartan. c) Hur lång är din skolväg fågelvägen? d) Hur lång är den skolväg som du oftast brukar gå? e) Mät skolvägen en gång till med hjälp av en ruttplanerare. Använd till exempel sökordet vägbeskrivning eller ”reittihaku”. Kom du till samma resultat? f) Sök fram en satellitbild eller ett flygfoto (de kallas ortofoton på vissa sidor) av ditt hem på någon karttjänst. Vad ser du på bilden som inte syns på kartan?
7. Höjd över havet Studera kartan här nedanför. Ta hjälp av teckenförklaringen på s. 14 och svara på frågorna. a) Hur många meter över havet är – vattenytan i Lillträsk – höjdkurva X – höjdkurva Y? b) Hur hög är toppen väster om X räknat från stranden av Skomakarträsk? c) Mot vilket väderstreck sluttar den brantare sidan? d) Åt vilket håll rinner vattnet mellan Skomakarträsk och Lillträsk? Motivera ditt svar.
I Landskap förändras
15
#egna landskapet#bästa landskapet I ett vackert landskap ser man till exempel …
gamla byggnader
spännande detaljer storslagen utsikt
snö och is
höga skyskrapor
frodig växtlighet
berg vatten
Machu Picchu, Peru
16
4
Landskapsområden i Finland Hur ser ett typiskt finländskt landskap ut? Vilket område tycker du är vackrast i Finland?
Landskapsområden har sina särdrag Ett landskapsområde är ett stort område där landskapet har många gemensamma drag. När man har delat in Finland i landskapsområden har man utgått från de mest typiska egenskaperna, som höjdskillnader och mängden och typen av vattendrag. Vegetationen, berggrunden och spår från istiden är andra utmärkande drag i landskapet. Landskapet kan vara ganska omväxlande inom ett landskapsområde men det finns ändå någon egenskap som är mer synlig än de andra. Finland indelas i sex landskapsområden: Lappland, Österbotten, Vaarafinland, Insjöfinland, Södra Finland och Skärgårdsfinland. På kartan här bredvid ser du gränserna mellan landskapsområdena. Landskapet förändras ändå inte helt plötsligt vid en gräns utan övergår småningom i en annan typ. Landskapen kan alltså likna varandra ganska mycket trots att de ligger på varsin sida om en gräns.
Finlands landskapsområden
Lappland Finland indelas i sex landskapsområden.
Österbotten
Vaarafinland
Insjöfinland
Södra Finland Skärgårds0 finland
100 km
Människans verksamhet är anpassad till naturförhållanden Vid indelningen i landskapsområden har man beaktat både naturgeografiska egenskaper och människans verksamhet i området. Verksamheten är ungefär densamma om naturförhållandena är likartade. Till exempel klimatet bestämmer i hög grad hurdant jordbruk man kan bedriva. Det är mest lönsamt att odla i Södra Finland där marken är bördig och klimatet lämpar sig för odling. De karga ödemarkerna i Lappland är i sin tur lämpliga renskötselområden. Klimatet måste vara tillräckligt varmt om man ska lyckas med äppelodling. Därför odlar man mest äpplen på Åland och i Södra Finland. Vissa industrier som såg-, cellulosa- och pappersindustrier har i tiderna varit beroende av närheten till vattendrag. Man har flottat virke längs vattendragen och från forsarna har man fått elektricitet. Därför finns många sågverk och pappers- och cellulosafabriker i Insjöfinland än i dag.
Intresset för långfärdsskridsko har ökat mycket i Finland under de senaste åren. Det går speciellt bra att åka långfärdsskridsko i Södra Finland för där är snötäcket på isarna tunnt och ibland är det blankis.
I Landskap förändras
23
Stora Sådik 20
Skärgårdshavets forskningsinstitut Saaristomeren tutkimuslaitos
Lembergsviken
Siikakari Själö
Ns.omr. Ls.alue
Pilkari
20
Kapell Kappeli
20
Nurmisfjärden Nurmistenaukko
Nurmisholm Nurminen
15
Lilla Rilot Pikku Riihiluoto
Korkiasaari
Bastuholmen Saunasaari
Myllymäki
Västanlid
Själö Seili
Kummelgrundet
Kirkkoniemi
Kronviken
Kuddholmarna Lehmäsaaret
Lammasluoto
Dalbo 20
20
15
Nybo
Skärgårdsfinland 7.3
Kaslot
Lilla Sådik
Ålderman
Stora Rilot Iso Riihiluoto
2.4
Ns.omr. Ls.alue
Solvik
Katavaluoto
Kolkan Kolkka
Kolkankarit
5
Kaslot ören
Fyrbergen
Ns.omr. Ls.alue
25
3.0
Björkholmen
nan Matinkari
Östergrundet
Mustlot
Rilot fjärden
2
Ns.omr. Ls.alue
Taslot
Ns.omr. Ls.alue
Forngravar Muinaishautoja
Nicklot
Holmen
Majlot
Raumedet 10
Norrfladan
Berghydda
Vårkulla
01
Jungfrudans Jatulintarha
7
Brandst. Paloas.
Kohagen 20
Nystu
Rokal
Möviken
Trappbergen
Hagalund
180
is strö
Solhem
Gammelviken
Smedas
Kyrkviken
Rödbergen
Getholmen
Brännholm
Tomtåkern
Ernholm
Uttis
10
Ulvudden
1000 Storkärrs bergen
2000
15
20
Ängsdal
mmen
Sk
Västerträsket
itu
3.7
Björnåkern
Gåtafall
Aspö, Pargas
bä
ck
Sjötorp
Bårnholm
Östland
Korsfjärden
Usinit
20
Snäckvik
Kalvholm
Norrudd
40
Lökvik
Korsgrunden
Mörholmen
Norråkern
Torparskogsberget
Piparby
3.0 Byberget
Västergård
Braxviken
Kaulot Korsudden
Mossaudden
Keisjärv
20
Österträsket
Bodäng
Falkbranten
Kuckulot
10
Ängholm
Bojärv Nyåkern
Strömsudden
Biskop
Norrgård
Söderby
Gladagrund
20
Kronängen
Skarpåkern
sö strö
Biskopsö
Södergård
2.4
30
Mörholms sundet
Letlax
Ängholm
Lökgrundet
Näspäran
20
20
Korsnäs 20
Åvasbergen
Svartklev
et
Kolpära viken
Raitok
Gladagrundet
Skjutbana Ampumarata
sk dik
Kaskisudd
Norrgård
Talludden
Lusklot
Yttarnäs päran
Storträ
Matalot
Dalkarby viken Getholm
Skutudden
Estholm
Trattarna
20
Tallholm
Länsman
Piparby viken
Laggarviken
Revet
Lillängs strömmen
Rikullen
Nybacka
Svarvas udden
Svedjeåkern
10
Korsnäs
an
Bränndal
Lillandet
Träskesbrantarna
Sandåkern
LIlla Hästholmen
Varvudden
Rösundet
Stenhammarn Strandhem
Bockholmsviken
Ålviks bergen
Länsmansgrunden
Hästen
Kalvholmen
Ålviken
3 02 12
Metklobb
Nyhage
2.4
Näs
Björnbo
Grangrundet
Rågårds Nynäs
Annenäs
Letlax
Nämarholmen
http://pikakartta.fi/ Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 04/2014 aineistoa. Hästholm
10
Lillviken
20
4000 m
Bockholm
Druckis
Skogsbo
3000
Mickelssons grynnorna
20
Degeräng
Mjölnars
Bockholm
Norrströmmen
10
0
Gråå
Ulriksdal
Berghäll
20
Hemåkern
Till Skärgårdsfinland räknas Åbolands och Ålands skärgård. Landskapet är sönderskuret och består av havsfjärdar 1:25 000 Grännäs och ett stort antal öar. De minsta skären och kobbarna är trädlösa klippöar ➀, men det finns också stora öar ➁ med skog ➂. Ju längre ut från fastlandet man kommer, desto mindre växtlighet finns det. Vissa öar består mest av kala berg ➃. På sådana ställen där jordmånen består av mull och kalk växer frodig, lundartad vegetation för klimatet är milt i Skärgårdsfinland. 20
Böls strömmen
Lähde: MML
Storskogen
20
7.5
Raggfjärden
Gyllfallen
Korsudd skogen
25
Fårskogen
Lillträsket
3
Korsudden
10
Sjöhaga
Hindersböle
Kungen Filhagen
Österäng
Korssunds udden
1 cm kartalla vastaa 250 metriä maastossa. Storgård Keskipiste (TM35FIN) E: 217900 N: 6684700
Sänkängen
Vikom
Missvik päran
Lillträsket
Forngravar Muinaishautoja
Strandkulla
Forngrav Muinaishauta 20
Sunnanslätts bergen
Ramsdal
Vikom viken
Österpäran
Jättekastet
Ålsved
Dragonängen
Lillhägnan
Tvarbergen
Näset
Kvarnudden
Nickåkern
Högberget
Västerudda
Blomdal
Sysilax holmen
Strömsbergen
1 km
180Björnängen
snäs viken
10
Mörudden
20
1:50 000
Hästhaga bergen 20
Gjutan
Tallgrund
Snoet
Ramsdals bergen
Grenogrund
Kvarnberget
Korssundet
Bredviken
Norrgård
0
Kanan
Björkdal
Rumpudden
Gåsholm
Djäkensäckarna
Krogströmmen Vikgrundet
Väcklax Storkärr
Lånholm Lilla Lånholm
Sågudden
Klockarbergen
Torpet
Tallgrund
Entallsgrund
20
mmen
Betesnäs
Potten
Ramsdals fjärden
Lövdal
Fallnäs
Idr. Urh.
5.1
Rågrund
Killingholm
2.4
Mörtviken
Skallfogdudden Kyrka Kirkko
Funk
Gammelnäs
Böle
Nagu Nauvo
20
Vikperä
Blömans fladan
Brinkas
10
Röhagen
Lövdal
Killingholms sund
Oxgrunden
F.hus S.talo
Kyrkbacken
Näsåkern
Vikperä
Nilsas grundet
Berglund
Sutarholm
Lilla Likholm
Likholm Getgrund
Strandars
6.0
25
Oxhagen
0
Skola Koulu
Sutarnäs
10
Majholm
Hummelängen
10
Badstrand Uimaranta
Kivimäki
Ängesnäs
20
Svingrundet
Ytternäs
Kärrhagen
Viksberg
Husbergen
Idr. Urh.
Storskogs hagen
Sunnanland
Moängen Björkäng
Torpgård
10
Päraängen
Prästgårdsviken
Loman
Skuddängen
Sutarnäs
Ns.omr. Ls.alue
Prästgårdsfjärden
20
20
Käldö
Ramsö
Sundåkern
Ledervik åkrarna
Lönnbo
Prästgården
Östergård Sandlax
Letikon
Björkgrundet
Västersundet
Annelund
Östergård
Vällingsängen
Lindhagen
Vallmo viken
Kemmo
ga ta ra slin nto ons Ku Moti
Sellmo
Forngrav Muinaishauta
12
Ramsö
Storkemmo
6.0
Hvits Rauhala Kärras
Kemmopäran
Nygård
Finby
2.6
Stubbhem
Finnäs
Hot.
Fårskogen
Berghem
Lusholm Fagervik
3.0
Rokal
Grankulla
20
Kopparbergen
Grannas
Vallmo
Norrpäran
Koikari
Strömmen
Lakort
Fallskogen
Granbergs brantarna
Norreds berget
Fårskogen
3.0
Hemfladan
Rödjan Skogsåkern
Ns.omr. Ls.alue
Norrkulla
Björkholm sund
Strömsudden
Piruberget Hasselboda
Ekholm
Bocktornsbrantarna
Hästholm
Klippan
4.3
Rögrundet
Lassasberget
illträsket
Käldö fjärden
Långgrund Prostgrund
Fridhem
Länsmansgrund
Packais
Rundgrund Skoggrund
35
Apagrundet
7.3
Urksor udden
Hemsundet Myllbäck
Pantholm
Pantholms sund
Malmarna
20
Björkholm
Karlberg
Valacken
Långstrand
1
Visspäran
Kaiplot sund
Åkerudda
Svartö
Mastberget
10
20
Skutgrundet
Döviken
Svartö
Björkhem
Vuorela
Majlot sund
Ryssugnar Ryssänuuneja
Koirinokka
Ns.omr. Ls.alue
30
Blindsund
20
Kaiplot
Urksor
Pumpstation Pumppuamo
Mielisviken
Ns.omr. Ls.alue
Sandpäran
Taslot edet
Ns.omr. Ls.alue
4
Svartholm
4.3
Taslot udden
15
Norrsundet
Norrudda
2.4
2.4
Jaakkoberget
Kolkan
Nystrand
Ns.omr. Ls.alue
Rävberget
Jungfrun
7.3
Kråkan
Vättjan
7.3
20
Kaslot grunden
Rödgrundet
Dalkarby
Glosudden
Sundängen
Glosbergen
Ollkärr
Glosåkern Kulaspära 15
Gröndal
Lakiston
Lalax
Mangrundet
Skogsgärdan
20
Purs päran
Fridhem
20
Lavola
Kamskall viken
Maren
Lalax kärret
Sandpära
Lecknit
Korsudden
Rågrundet
Ekholms ören
Lindvik
Ekholm
Halsholm
Svaluholm
20
Hässjeholm
Algrundet
Brännskär
Sundåkern
Ekholm
Nygård
Grötholm
Hummelgrund
Anisor 20
Högberget
Vadet Sandvik
Bodäng
sil Ma
Bötet
Lillkvivas
24
Ängholm
Bjennäs
Lisagrund
Sommarö sund Långskär
Klobbfjärden
Lindvik
Torparäng
Tallholm
la
su n
d
Peholmarna
Kvarnfladan Fårgrundet
Gammelstu
Gladagrund Långudden
15
Skituören
5
Horsholm
Forngrav Muin.hauta
20
Högsar viken Alören
Näsholm
Klobban
Kamskall fjärden
Lampen
Långklev
Fårgrund
20
20
Träskdal
2.8
Mastbrant
Laxgrundet
Vatlax bötet
Lillträsket
20
Klobben
Mörholm
Vatlaxviken
a brantarna
Bastvik Storsund
Klobbnäs
Orrgrund
Fladan
Tammisholm
ngholm
Edsdal
Sandvik
Byberget
Anisor fjärden
Kamskall
Hästen
Ladilotarna
Hassellund
Högsar
Vatlax
10
Högholm
Skötgrund
Hingsthagen
20
Kamskall
Tratten
Högsar Hemåkern
Tobaksgrund
Gräggholm
Mattgrund
Högsar
Lampbergen
Maggholm
Liniholm Enholm
Smörasken
1201 9
Purs
Låset
Långholm
Storträsket
Lalax åkern
järden
Svalbo
20
Lalax päran
Storkvivas
Klementsholm
15
Tratten Vedaudden
Hästbergen
Västanland Solhem
Dalarna
12023
äs holmen
Storkärr
Södra Finland
Dalbo
60
11
Rummelsberget
Paturs
Ängsdal
Blomsterkulla
Koivurinne
Bakskogen
Rummeln
ken
sbäc
an Myr
Bollberget
19.0
Myrslätten
Bäckesängen
40
Solbacka Åkernäs
70
20
Ängsholmsfälten
Nykulla
Björkbacka
80
Kullbacken
Gällberget
20
20
Björ
Pulkbacka
Myrans 27.7
40
Asphagen
Myranskärret
Baståsen 60
Haga 20
40
Korpis
Uimar. Badstr.
Mörsbacka Labbas
Muinaishautoja Forngravar
ki
Glasmästars
Bergbo
Nyåker
Ritabacka
Nybacka
Pölans
Västergård
40
Östergård 71.0
1
Kasaberget
Kittelberget
Hästböle
Storskogen
5
Stickhyveldammen
Vargklevsberget
60
Skeppars
Slåttkärr
Västergård
Lähde: MML
Kohagen
Hagabacka 40
Hjortronmossen
Norrgård
Torpåkern
Tju
Näset Bölefälten
Sydvästra Finland och området söder om Salpausselkä hör till landskapsområdet Södra Finland. Området ligger vid 1:25 000 Finska viken och reser sig högst tvåhundra meter över havsytan. Ett sådant område kallas lågland. Den vanligaste jordarten är lera och genom de vidsträckta lermarkerna rinner flera små älvar ➀. Den leriga marken passar för odling och det finns mycket åkrar ➁ i området. Klimatet är varmare i Södra Finland än i resten av landet och på många ställen växer lövskog ➂. Piltböleberget
Lövkullaberget
1 cm kartalla vastaa 250 metriä maastossa. Keskipiste (TM35FIN) E: 338940 N: 6674640 Södergård Rävberget
Vargvändan
0
40
1000
60
Bråtan
2000
3000
Kohagen
Mattas
4000 m
Mars
Bastuåkern
Floralund 14
1:50 000
40
Ls.alue
1 km
Ängesbacka
Ugnsleven
Anta
40
Grottberget
Paloasema Brandst. Muin.hauta Forngr.
Jättekasberget
60
11
Pytberg
0
Palmgårdsmossen
Palmgårdsbergen
40
Hiidenkirnu Jättegryta
40 Grytängen
Skolåkern
Svartbäck
39.5
Aspkärr
Storberget
Limberg
Stentagsberget Muinaishauta Forngrav
Björnberget
3
Reps
Långberget
Ls.alue Ns.omr.
Muinaishauta Forngrav
Storpotten
Framberget
Repsberget
Heikängen
60
Solgård
20
Kullängen
Storpottsberget
Stormansbacken
Messmyrabäcken
Skällberget
Ängen
Bredåsen
0
Muinaishauta Forngrav
Rikärr
Fallängen
Messmyra
Bakkärret
Vihreäkumpu Uutela
11 3
Rikärret
Framskogen
Västerkulla
Övre Västergård
Mellangårdskullen
10 Ludikulla
Smeds
Storpotten
Lappers
Bredslätt
Norrkulla
5
60
Päivärinne
Storkråkas
Gårdsböle
Solbacka
Storängen
14
Hagaberget
Brännängen
Grönkulla Urh. Idr.
Bocks
Dammen
n
Prästkulla
1113
Dalbacka
40
Ängsdal
Lillkullen
rkå
Malmgård
Hundbacken
en
Aiskosbäck 40
Kyrkängen
Ky
Åkerkulla
S.talo F.hus
40
Veja
en
äck
nsb
20
Vikarfall
Gårdskulla
jo
40
11149
Lillkråkas Postis
ko
Tornberget
Vejans Braskis
rk
en
Hästhagen
Aiskosåkern
Grönskog
Bockberg
ck
60
Tuomela
Hemän
Museo
Haga
Ki
bä
Storängen
Fjäll 20
Fårhagen Villakullen
Vejansslätten Lill
Muinaishautoja Forngravar Kalkberget
Supu
Tallbacka
Rintiåsen
80
49.8
20
Ryssåkern
Aiskog
Norrbacka
Fårträsk
Gustavbäck
'
Storäng
Nysvidja
Vejanskärren
Dammbacka
Kaporia
Bytars
Torvströmossen
Brunnibergen
11
25
Kolsarn
Munks
Bertils
lle björka Fridl.
Nygård
Storrutan
Gammelgård
kuja . koivu
40
Rauh
Kallberget
Svartträsk 64.0
2
Kokkila Kockis
Rauh. Fridl.
Mullmossaskogen
80
Störsby
Ådal
20
Koulu Skola
Häs
Kakarträsk
Brännängen Terv.as.
S
Ruddammen 49.8
18.0
Pyöli
60
Mosabacka
Bäcks
Myrberget
Suninhaka
Tallbac Krevola
Pulkbackaskogen
1
15
40
Kettuvaara
Grodträsk 53.1
Lilla Dansbacka
Ängsholm
Suosilmä
60
Vallaanseppä
Stormossen
Åvik
Sortalaberget
Pyöli
Uutela
Storängen
40
Mahlamäki
Ängskulla
Luonnonsuojelualue Naturskyddsområde
Suni
Urh. Idr.
40
Höjbergen
20
60
Virkkala Virkby
Rummelbacka
Hiidenkirnu Jättegryta
60
Vallaa
Koulu
14
Kinnerkulla
Storberget
Fatja
9
80
Patursberget
Yli-Paila
6 11
Vesit.
Rasiberget
Dalamalmsberget
http://pikakartta.fi/ Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 04/2014 aineistoa.
Mossahalsen
Halikko, Salo
I Landskap förändras
25
Insjöfinland
2
3 1
0
1:100 000
2 km
Lähde: MML
Sjöar ➀ och stora skogar är typiska för landskapet i Insjöfinland. Där finns flera av de största sjöarna i Finland, som Saimen, Päijänne, Kallavesi och Näsijärvi. Sjöarna har i allmänhet oregelbunden strandlinje och i Saimen finns dessutom många öar. De största sjöarna finns i sprickbildningar i berggrunden och därför kan man se branta klippväggar på en del stränder. Sjöarna bildades då inlandsisen skrapade och tog med sig löst material ur sprickorna som fylldes med vatten då isen smälte. På många ställen i sjölandskapet kan man se åsar ➁. De består av sand och stenar och bildades då inlandsisen smälte. Åsarna sträcker sig från nordväst mot sydost. Vegetationen består mest av barrskog ➂, men på stränderna växer främst alar, aspar och andra lövträd. Saimen, Puumala
26
a
Saarakkalanrinta
67
85
Mösinginkytö
Tuuli
Kivenneva Hautaneva
45
Kärhys
Ahonkylä
Koulu
Aavala
Österbotten
Jyrä
Peltoniemi
Sihtola
70
40
40
Sil ta oja
Tervah.
Jupakka
Kylänpää
Oksiluoma
85
Arola
Luoma
80
Lutakko
Vettenranta
Puhdistamo
Rupulivuori
60
Penttilä
Isoluhta
Puskanoja
40
17407
Palanutkallio
Niittyranta
Kuivas-Nikkola
Kahrakuusi
17407
Herkooli
Isovuori Salomaa
Puistola
Järvenmaa
Ala-Nikkola
Niemi
Yrttikivenrämäkkä
Kota
Knuutti-Nikkola
Yrjölä
Nikkola
Sikavuori
Yrttikivi
Pitkärämäkkä
Vihtakallio
Knuuttilanmäki
Laurila
Koivumäki Koppelomäki
40
Rauh.Koivukuja
Alho
Käpälärämäkkä
Käpälämäki
Tu
om
40
Karmanttali
Vainio
4
a
Navettamäki
75
ilu
17
om
Pirilänkonto
1
65
Kokko
85
2
Nikkolankonto
Pajuranta
70
Nikkolanneva
60
Pirilä
Savivuori
Karmanttalinneva
Viljamaa
oja
Iso-
Elomaa
Pirilänneva
Pahkasalo
Ämmänperkiö
Ojala
3
Marjaharju
Hasulanneva 50
Niemelä
Pinomäki
Tervah.
Ämmänperkiöntausta
Murjunmännikkö
Röyskölä
Kujanpää
Kiviniemi
Niemelänkylä 67
Köykkä
Ala-Tuominiemi Jalostuskeskus
Kuhnala
Saveenrämäkkä
Kattilaneva
Palonmäki
Saranpää Viertomäki
60
Untola
Välimäki Palonkylä
Raitila
Tuominiemi
Riihikorvenmäki
Honkavaara
Laavu
Tuominiemi
Kivikytö 50
Luhtalanmäki
Rantala
Kivenmaa
75 lku
Tynjälä
po in pä Se p
45
Liikala
Hautala
Siltala
Rinta-Luhtasela Lehtola
Ritola
Ojala-Röyskö
Nevanperä
3
Vääräpettu
Mäntyvaara
ma sluo
Lemmikee
Koulu
Hietaharjunmäki
Vaaranmaa
Peltola Myllyniemi
Kuntorata
Kaivo
Latvala
Rintasalo
Tuore
Eetunkytö
Hakola
75
Ritola
Urh.
ja
Ritomaa
Viertola
Mäntylä
Uitto
Peltokangas
Merao
1
Tuomikylä
Viitanen
70
70
65
1744
Napustanmäki
Koulu
55
Lampinen
Röyskölänkuja
Kaaronoja
80
Kivenneva
Korpela
ILMAJOKI
Viitala
65
e
60
4000 m
Pettu tie
oja
Perkiönkorpi
1740 4
Mäntykoski
Avuttomanmäki
Savunen
Yli-Savunen
Jätehuoltokeskus
Ränkimäki
Huhtimäki
Torppa
Laskunmäki
Palomäenkorpi
Pinoviidanneva
70
70
Isolammi
a iluom Tuom
Hautapakka
Kenkkilä
70
70
Pinoviidanmäki 80
Pömpölönkorpi
Rajala
Lammasviidanmäki
1
Kettuvuori
Uitto
Valkoinenkallio
Rinta
Lammasviidanneva
Saunaneva
Välimäki
Peltomaa Ala-Risku
ko
Ko ja
no
Pinoviidankydöt
Lukkarinsaari
Kaupinmurto
Peräluhta
Viemerö
Keski-Risku
Känänluhta
Haavistonmäki
Letto
Kyro älv, Storkyro Luhta
Heikinkallio
Letonpellot
Kaunismäki
Kolmensillanneva
Ahonen
Hietaharju Lähde: MML
http://pikakartta.fi/ Viinamäki Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 04/2014 aineistoa. Kaivola
Haapamäki
Palverannankallio
Vähämäki
Pettumäki Kaunismäki
vii da
3000
Urh.
Tomuton
as
2000
mm
1000
don
Laavu
Hämeenkorpi
Pihlaja
Österbotten har tidigare varit havsbotten. Jord som lagrades på havsbottnen har jämnat ut ytformerna i landskapet. Området är flackt och därför finns det många myrar ➀ i Österbotten. Genom landskapet rinner flera storaSavusmäki älvar som svämmar över i samband med snösmältning och långvariga regn och orsakar skador på byggnader och odlingar. Många myrar är torrlagda genom utdikning ➁. På det sättet har man fått mera mark för jord- och skogsbruk. Vattnet rinner längs diken till åar och älvar. Åkrarna och bebyggelsen ligger som pärlband längs älvarna ➂. 70
Harakanmäki
nti
70
vuo
0
Kolmensillanoja
Riistavalli
1
Vesivuoto
65
cm kartalla vastaa 250 metriä maastossa. (TM35FIN) E: 280400 N: 6964160 1:25 000 1Keskipiste
8
7 73
Uhveri
Koski Tervakallio Vesi
1:50 000
Lammi
1 km
La
Vakavuori
55
0
Hastinkallio
Perkiönoja
Huhtimäki
Haapala
I Landskap förändras
27
Tervahauta
Merenlampi 194.3
220
Kide Pieni Kallovaara
84
Kaatiosärkkä
52
Merensuo
Venakkosuo
220
Vaarafinland
200
Aukeasuo
200
puro atio Ka
Iso Kallovaara
Kaksilampisensuo 202.6
uro
np
re Me
Kivisuo
Kuusela
Matala-aho
Äimispuro
Kestilä
Äimislampi 194.6
Pyöreäsuo
200
Aumala
Tervahauta Tervahauta
Hetesuo
Peurakorpi
Peurajärvi
Tervahauta
Tervahauta
Au
ma
Tervahauta
1
Ahovaara
Hovinsuo
Mustikka-aho
lan
puro
Laattainsuo
Haravavaara
Hovi Raatolampi
Tervahauta
Haravasuo
198.7
2.7
Kylmälahti
19255
Tasanko
6.0 223.9
Jussi-Pentin koski
Ra
ato
Raatovaara
pu
Tervahauta
220
Tervahauta
5.1
Tervahauta
Kuikkalampi
Koivuranta
20
Kaatio
Katajalahti
Tervahauta
240
Tervahauta
2.0
1.9
180.7
Lautakang
Laitinen 11.5
Nurmela
Tervahauta
Palosuo
10
Iso Syrjäslampi 7.2
6
3.5 0.6
Pa
Vietto
11.5
6.7
Isosuo
Rajala
220
uro Tervahauta
180
6
Vesakkosuo
18
0
13.5 10
Tervahauta
175.5
12.5
19
0
0 20
10
5.0
9.0 5.0
6.4 0.16.8
19.0
3 6
Ahvenlammit
Huuhkaja 201.4
15 3
9.0
4.5 12.5
2.2
10
0
240
9.2
10
räp Mä kä
14.0
Laavu 9.9
16.5 10
3
Kalliojärvenkangas
200
200
15.5
2000
3000 4.4
4000 m
Tervahauta
7.6 http://pikakartta.fi/ Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 04/2014 aineistoa. 7.9
Muorinlampi
1.5
25 30 32
Hepovaara
Häntäsuo
20
0
ro taja
Pitkäjärvi 196.0
Pe
201.5
3
6.6
Haarajärvenkangas 19
typ
n Mä uro
9 25 19
Löttövaara
203.6 Tervahauta
200
5.9
Veteläsuo
3
1.5
Martinlampi
Ylimmäinen Leväjärvi
3
Mäntylampi
Niemisuo
Isosuo
i
235
Katiskalahti
uvu
sjo
ki
Pystykoski
1.5
Tervahauta
Venesuonsärkät
Kokkokangas 200
Tervahauta
Vilminautio
Uunonsaareke Peurakorpi
Ulpukkalammit
Tervahauta
220
Kataja
Niittykoski
202.8
Kapustavaara
Venesuo
Alasuo
Alasuonlammit
Roni Tervahauta
Rakkisalo
Keräsenlampi
Musta-Maija
Roninkangas
203.6
0
22
Raatolampi
0
La
reitt
Haapovaara
184.1
Venekangas 200
20
lkka
7.2
Tervahauta
Venejärvi
Salmilampi
Mäntylampi
orike
3.7
Huosiaislammit
ä
ev
his
3
Paska-Martti
ott Mo
Kalliolampi
Polvilammit
Venekoski Tö
Parvalampi
3
Polvilampi 196.9
3
7.8
199.2
Jäkälälampi
5.3
Kinnusenkangas 1.5
6
190.6
7.7
Teeriniemi
Pajusuo
11.1
192.6
202.1
Kinnusenaho
196.9
3
Särkijärvi
Tervahauta
Rekilammit
1.5 Pieni-Martti
Niemilampi
Mäntyjärvi
7.3
Rekijärvi 6
Kuikkaniemi
Hiekkalahti
219.4
180.9
196.9
206.2
Matosuo
196.2
6
0.6
Matolammit
9
Keskimmäinen Leväjärvi
0
u
220
6.5
Polvilampi
6.0
25
22
olk
Laavu
Katajasuo
4.2
Katajalammit
Alimmainen Leväjärvi
np
Särkivaara
Käränkävaara och Rintasenvaara, Lieksa
200
204.5
tra
1.5
Törkylampi 8.5
3
Särkilammit
Ka
uro
11.4
6.2
8.4
180
pu
12.6 6
Matokangas
Konnunsuo
Iso Pajulampi
15
Kylmälahti
240
3
200
Haarajärvenniemi
23
3
11.0
Matop
Konnunkangas
3
13.3
178.4
5.4
3
Torviniemi
Häntälampi
Konnunvaara
6
Autiotupa
Torvilahti 8.3
202.0
15
13.0
Viitasaari
Lähde: MML
Laavu
Tervahautoja
Rahkasuo
Rahkalampi 4.0
Konnunlammit
17.6
4.6
Katajakankaat
2.4
Haarajärvi
Marjoniemi
6 3
5.3
17.0
190.7
0
191.7
6
Salkosuo
200
200.4
Jämäsjärvi 10
20
200
28
7.3
Tervahauta
3 6
Hepolampi
Pikku Sopenlampi
Haaralampi
3.4
20
Likolahti
Vaarafinland är ett kuperat höglandsområde där det växer skog. Högland betyder att området höjer sig mer än tvåhundra meter över havet. Till Vaarafinland hör nästan hela Norra karelen, Kajanaland och området kring Kuusamo. Ordet vaara kommer från finskan och betyder skogsklätt berg ➀. Bergen består av en ovanligt hård bergart som står Kolmisoppi emot erosion. De är rester av en gammal, nednött bergskedja i östra Finland. Den vanligaste jordarten i Vaarafinland, Katajajärvi liksom i hela landet, är morän. Vaarafinland är glest befolkat och där finns stora barrskogar ➁. Det finns vidsträckta vildmarker i Vaarafinland och i Lappland.
Pajusuo
0
Kalmoniemi
Louhisaari 3.3 6.4
1.9
5.0
177.5
Lapinniemi
7.3
Heposuo
194.4
3 194.0
Marjokangas
Kalmolahti
3
8.5
10
6.7
Haarasuo
3 10
9.6
0.8
4.9
8.0
Tervahauta
Tervahauta
Salkolampi
11.0
1000
0.8
6
15
Mäkäräsuo
187.2
9.0
6.1
Huuhkajanvaara
Liimatanvaara
0 Mäkärälampi
12.3 Kalmosaari
5.5
15.0
3
uro
6
0
13.8
9.0
Miettula
18
3.0
Kaislalampi
Metsästysmaja
5.0
8.8
cm kartalla vastaa 250 metriä maastossa. 1:25 000 1Keskipiste (TM35FIN) E: 617880 N: 7098960
Yhteissuo
1.5
175.5
Tervahauta
Istuma-aho
2
Salkokangas
Tervahauta
Kalliojärvi
1 km
Tervahautoja
10
4.4
0
Isokorpi
Tervahauta
Matala-aho
16.5
Rytisuo
1:50 000
Kivivaaranhäntä
3
Kymmensylisenkangas
20
Risteli
Siirtola
Tervahauta
lop
0.9
11.0 6
Tervahautoja 0
225.6
Hamppulampi
Pitkäniemi 3
19
Kukkula
Heimarilampi
Tuppivaara
Tervahauta
6.5
176.0
Kivivaara
Kanerva
Tuppivaara
Ahovaaransuo
7.4
175.5
ro
Kymmensylinen
10
14.5
Pitkälahti
Pitkänlahdensuo
Kivipu
Känttyräkangas
Pieni-Kaatiainen
Ranta-aho
Hetesuo
3
Pieni-Kaatio
181.4
Katajasuo
Risteli
Jaakonvaara 2
Tervahauta
Iso-Kaatiainen
Katajaniemi
ro
6
Palokangas
Tervahauta
Ylä-Raunio
220
Lappland 2
3
0
1:100 000
1
2 km
Finlands största vildmarksområden finns i Lappland. Där reser sig höga fjäll med kala toppar ➀. På många fjälltoppar finns ofta stora fält med frostsprängda stenar, så kallade blockhav ➁. Mellan fjällen finns myrar ➂ och stora skogar där det växer mest barrträd. Ju längre norrut man kommer, desto glesare är skogarna och till sist når man skogsgränsen där det inte finns skog alls. De höga sluttningarna och fjälltopparna är också trädlösa. Många orter i den nordligaste delen av Lappland har samiska namn. Saana, Enontekis
I Landskap förändras
29
Analysera kartor och bilder från olika landskapsområden Studera och jämför kartorna och bilderna på sidorna 24–29 och svara på frågorna. 1. Myrar – Hur syns utdikningen av myrar på kartorna? Sök fram utdikade myrar på kartorna. – I vilka landskapsområden har man dikat ut speciellt många myrar? 2. Jordbruk – Hur syns jordbruket på kartorna och bilderna? – I vilka landskapsområden finns det mycket jordbruk? Varför? 3. Ytformer i terrängen – Hur syns höga backar, berg och fjäll på kartorna? – Från vilka landskapsområden är de foton där man ser höga backar och fjäll? 4. Vattenområden – Hur syns olika vattenområden på kartorna? – I vilka landskapsområden finns stora vattenområden? 5. Vägar och byggnader – Hur är vägar utmärkta på kartor? – Med vilka färger är byggnaderna utmärkta? Vad betyder färgerna? 6. Skogar – Vilken färg visar var det finns skog? – Ser man på bilderna om skogen i ett område är barrskog eller lövskog? 7. Människans aktivitet – Vilka karttecken använder man för att visa människans verksamhet? Sök fram olika karttecken som visar människans verksamhet. Hitta åtminstone ett på varje karta. – I vilket landskapsområde finns färst karttecken för människans verksamhet?
Analysera landskapsbilden
Vad ser du i landskapet?
Vad kallas den ljusgula jordart som syns på bilden?
Vilket landskapsområde passar bilden bäst ihop med? Motivera.
30
Vad gör folk i området? Härled svaret utifrån folks klädsel och vad de bär på.
Var i Finland kan det här landskapet finnas?
Varför har man byggt gångbanan som syns i mitten på bilden?
Uppgifter 1. Det mest attraktiva landskapsområdet a) Numrera Finlands landskapsområden från det som du tycker är mest attraktivt till det minst tilltalande. b) På vilken plats kom det landskapsområde där du bor? c) Jämför din lista med några klasskamraters. Diskutera varför ni kanske har olika ordningsföljd.
2. Landskapsbilder på nätet a) Sök fram bilder från olika landskapsområden på nätet. Välj den bild som du tycker är bäst i varje område. b) Jämför de bilder som du har valt med klasskamraternas bilder. Du kan också dela en länk med dina bilder till klassens elever.
3. Landskap i hembygden a) Rita eller fotografera ett landskap i din hemtrakt. b) I vilket landskapsområde ligger din hemtrakt? c) Har din hemtrakt sådana särdrag som är typiska för landskapsområdet? Hur och varför skiljer det sig om det är annorlunda?
4. Särdrag i landskapsområden Hur skiljer sig landskapsområdena från varandra? Nämn något särdrag i varje landskapsområde.
5. En egen stereotypisk karta Rita en stereotypisk karta över Finland. Du kan använda en tom kartbotten eller dra upp gränserna på fri hand. Rita och märk ut saker i olika delar av Finland. Du kan ta hjälp av kartan på s. 22 för att komma igång.
6. Att bygga i olika landskapsområden Du är med i ett projekt där ditt team har till uppgift att bygga motorvägar. Studera fotona och kartorna på sidorna 24–29. Ställ upp en tabell där du listar saker som – försvårar byggandet – underlättar byggandet.
7. Gallup om landskapsområden a) Gör en intervju med några personer som inte går eller arbetar i skolan. Ställ frågor om deras uppfattning om de sex landskapsområdena i Finland. b) Jämför resultaten med dina kunskaper om landskapsområdena. Vilka skillnader lägger du märke till?
8. Satellitbilder av landskap Använd en karttjänst och titta på satellitbilder från Finland. a) Sök en typisk bild för varje landskapsområde. Fäst en platsmarkör om det går. b) Se på bilden i en tredimensionell vy om det går. c) I vilket landskapsområde är det stora höjdskillnader? d) I vilket landskapsområde finns det stora vattenområden? e) I vilket landskapsområde finns det många stora städer? f) I vilket landskapsområde finns det mycket åkrar?
9. Landskap nära och fjärran a) Välj två landskapsbilder: en från det här avsnittet och en från avsnitten 10–17. b) Skriv namnen på områdena. c) Jämför landskapen. Gör en lista med likheter och olikheter i landskapen.
I Landskap förändras
31
Människans verksamhet – ett hot mot regnskogar Vad syftar begreppet regnskog på?
17
Vilka produkter från regnskogen har du använt?
Regnskogen är tät och artrik Nära ekvatorn lyser solen starkare än på andra ställen på jorden och därför är det varmt året om. Då fuktig luft stiger uppåt bildas lågtryck och molnen ger ifrån sig häftiga regn så gott som varje dag. Den typiska vegetationen i sådant klimat är tät och artrik regnskog. Världens största regnskogsområden finns i regionen kring Amazonfloden i Sydamerika, i Kongo i Afrika och på öarna i Sydostasien.
En urinvånare i Amazonas regnskog kommer hem med fisk efter en lyckad fångstresa. Urbefolkningen fiskar i olika områden längs Amazonfloden för att undvika överfiske. Urbefolkningens möjligheter att försörja sig på traditionellt vis försvåras bland annat genom dammbyggen i Amazonfloden och dess bifloder.
Dagarna är varma och regniga i regnskogen I regnskogen går solen går upp klockan sex varje morgon. Himlen är oftast klar under förmiddagen och temperaturen ligger kring tjugo grader. Mitt på dagen då solstrålningen är starkast stiger temperaturen till cirka trettio grader. Luften blir fuktig då marken och växterna avger vatten. Vattenångan, som följer med i den uppåtstigande luften, kondenseras och det bildas regnmoln. Fram mot eftermiddagen är molnen tunga och då bryter kraftiga regn och åskväder ut. Vid ekvatorn går solen snabbt ned omkring klockan sex och efter en liten stund är det helt mörkt. Soluppgången och solnedgången tar bara några minuter och därför har området kring ekvatorn kort gryning och skymning.
Xingufloden, Amazonas, Brasilien
III Människans livsmiljöer på jorden
115
Regnskogarna är glest befolkade
Skövlingen av regnskogen är ett hot mot dem som lever där
Det är svårt för människan att leva och arbeta i hett och fuktigt klimat. Därför är bosättningen ganska gles i regnskogarna. Där bor många små folkgrupper. Största delen av dem lever i små, isolerade byar djupt inne i regnskogen. Indianfolken i regnskogarna livnär sig på det som finns i naturen. De fångar och samlar allt de behöver i naturen som mat, mediciner, byggnadsmaterial och mycket annat. Vissa indianstammar ägnar sig också åt småskaligt jordbruk. Många avlägsna byar saknar vägar till omvärlden och befolkningen kommer sällan i kontakt med andra människor än byborna. Det beror på att det är svårt att ta sig fram långa sträckor genom den tätvuxna regnskogen, som dessutom är sönderskuren av floder. Eftersom man inte kan färdas med bil åker man till exempel med kanot längs floderna i stället.
Regnskogarna avverkas i allt snabbare takt och därför är de hotade. Skogarna röjs undan för att ge utrymme åt stora odlings- och betesmarker. En annan orsak till avskogningen är att man använder tropiskt virke som råvara inom möbelindustrin. Under de senaste åtta åren har regnskogarnas yta minskat med hälften av den ursprungliga. Regnskog som en gång har huggits ner är vanligen borta för alltid. Utan träd som skyddar marken ökar markerosionen och artrikedomen minskar då växt- och djurarter ersätts av andra arter. Dessutom blir marken näringsfattig eftersom näringsämnen som är bundna i träden försvinner då man forslar bort virke ur regnskogen. Det är nästan omöjligt att plantera ny regnskog i stället för den som har skövlats. Avskogningen leder till att många arter riskerar dö ut på grund av att de inte klarar sig i andra miljöer. Avverkningen drabbar också invånarna i byarna. Utan den omgivande regnskogen kan urbefolkningen inte längre försörja sig och hitta mat. De förlorar sina hem och till sist också den unika kulturen.
Barnen på bilden är achuar-indianer. De samlar maniok som är viktig basföda för invånarna i regnskogen. Maniok, som också kallas kassava, används som potatis. Manioken är giftig om den inte tillagas innan man äter den.
Amazonas, Ecuador
116
Illegal avverkning av regnskogar förstör livsmiljöerna för många arter, till exempel orangutanger. Skövlingen bidrar också till klimatuppvärmningen när det inte finns träd som upptar koldioxid. Orsaker till att regnskogen förstörs
Hur kan man bidra till att rädda regnskogen?
• Fattigdom bland invånarna
• Informera nyinflyttade i regnskogen om ätliga frukter,
• Jordbruk: befolkningen röjer skog för att få
nötter och medicinalväxter
odlings- och betesmark
• Träden används som
– råvara till möbler och papper – energikälla
• Regnskog omvandlas till odlingsmark, betesmark
för nötkreatur och plantager som ägs av storbolag – palmoljeplantager (palmolja används ofta i färdigmat, kex, potatischips, choklad, vegetabilisk glass, margarin, tvål, tvättmedel, kosmetika och biobränsle) – sojaplantager där man odlar sojabönor som blir djurfoder (åt kor, grisar och kyckling) – banan-, kakao-, sockerrörs-, kaffe-, te- och tobaksplantager
• Undvik produkter som framställs i regnskogen. – minska körande med bil och moped – cykla, gå eller åk rullskridsko – välj produkter som produceras på ett hållbart sätt, t.ex. Fairtrade-märkta produkter som bananer, socker, kaffe, te och choklad – välj inhemska och europeiska träslag, bambu, rotting och FSC-märkta produkter, d.v.s. produkter som kommer från hållbart skötta skogar – köp inte kläder i onödan, återanvänd i stället
• Välj ekologisk bomull
– bomullsplantager – betesmarker för nötkreatur
• Byggande av städer och vägar
• Regnskog sparas då man bygger städer och vägar
• Naturliga skogsbränder
III Människans livsmiljöer på jorden
117
Den biologiska mångfalden är störst i regnskogen Uppskattningsvis hälften av världens växt- och djurarter lever i regnskogen. På ett område lika stort som en fotbollsplan kan det finnas hundratals trädarter och enormt många djurarter. Vi använder begreppet biologisk mångfald för att beskriva hur stor variationen är och hur många olika arter det finns i ett område. Den biologiska mångfalden är större i regnskogen än någon annanstans och därför är det viktigt att regnskogarna bevaras.
Artrikedomen är så stor i regnskogen att alla arter inte ens är upptäckta ännu. Man undersöker okända arter hela tiden och hoppas finna nyttoväxter som kan nyttjas som livsmedel eller mediciner. Regnskogens växter använder koldioxid från luften i fotosyntesen och samtidigt släpper de ut syre. Då regnskogen skövlas stiger koldioxidhalten och bidrar till den globala uppvärmningen. Därför är det viktigt att stoppa regnskogsskövlingen.
Regnskogens skikt 50 m
kolibri
40 m tukan
30 m
ozelot 20 m
10 m
Sumatratigern och orangutangen förlorar sina livsmiljöer då regnskogarna i Indonesien ersätts med palmoljeplantager. Genom att köpa sådan kosmetika, som inte innehåller palmolja från plantager i regnskogen, kan du bidra till att skydda djuren.
tapir
0m
Regnskogens växter växer i skikt. Trädkronorna bildar ett enhetligt tak som släpper igenom väldigt lite ljus. Därför är det skuggigt på marken.
SAMMANFATTNING
• Regnskogen har fått sitt namn av att det regnar nästan varje dag. Alla tropiska regnskogar finns i närheten av ekvatorn där det alltid är varmt. Regnskogarna har inga årstider som här i Finland utan det är varmt och regnigt året om.
• Regnskogarna är glest befolkade. Regnskogsfolken lever isolerade i små byar. De samlar mat, fiskar, jagar och hittar allt de behöver i naturen.
• Regnskogarna är hotade på grund av att man hugger ner dem och gör utrymme för odlingar och betesmark. Det mesta av regnskogens näringsämnen är bundet i växterna. I skövlade områden spolas näringsämnen ur marken då det regnar. Därför växer det aldrig upp ny regnskog där skogen har huggits ner.
• Det är viktigt att bevara regnskogarna eftersom artrikedomen är så stor och många arter finns
ingen annanstans än där. Om regnskogen förstörs försvinner många arter och den skadan kan aldrig repareras.
118
Uppgifter 1. Förhållanden i regnskogen a) Beskriv växt- och djurlivet i regnskogen utifrån bilderna i textboken. b) Beskriv hurdant klimatet är i regnskogen vid olika tider på året. Ta hjälp av klimatdiagrammet på s. 114.
7. Produkter från regnskogen a) Ta reda på vilka produkter från regnskogen som importeras till Finland. b) Vilka av produkterna har du använt? c) Välj en produkt. Ta reda på hur du kan försäkra dig om att tillverkningen av produkten förstör regnskogen så lite som möjligt.
2. Regnskogar i världen Studera kartan som visar regnskogarnas utbredning på s. 114. a) I vilka världsdelar växer regnskog? b) Skriv namnet på ett land med mycket regnskog i var och en av världsdelarna med regnskog i a-uppgiften.
8. Palmolja a) Studera skissen och beskriv hur du och palmoljan bidrar till att regnskogen förstörs.
3. Regnskogen förstörs Välj tre orsaker till att regnskogen förstörs och beskriv skyddsåtgärder mot förstörelsen.
4. Skyddet av regnskogen Gör en tankekarta om olika sätt att skydda regnskogen.
5. Regnskogar på kartan a) Vilken av följande symboler på kartan är det säkraste tecknet på att det växer regnskog i ett viss område: – grön färg – tätt nätverk av floder – stort antal städer? b) Motivera ditt svar.
b) Vad har personen på bilden att påstå om skövlingen av regnskogen. Hitta på två slagkraftiga slogans.
6. Djur i regnskogen Välj ett intressant djur som lever i regnskogen och gör en presentation. margay, långsvanskatt
!
III Människans livsmiljöer på jorden
119
Nyhetsbevakning 1. Nyhetsbevakning a. Håll utkik efter nyheter där man rapporterar om händelser i olika länder i världen. Sök material från olika nyhetskällor (till exempel i dagstidningar eller på internet) under en vecka. b. Ta med dig det material som du har samlat till geografilektionen. c. Gå igenom nyheterna i grupp. d. Välj en nyhet som ni tycker är angelägen eller fick er att fundera på hur det kommer att gå i landet. Presentera nyheten för de andra grupperna. e. Placera nyheterna i rätt land på en världskarta. f. Fortsätt nyhetsbevakningen på motsvarande sätt under de följande fem veckorna. g. Sortera nyheterna, till exempel positiva och negativa nyheter, ekonomiska och politiska nyheter, nyheter som beskriver naturfenomen och människans verksamhet. h. Räkna hur många nyheter ni hittade från olika halvklot. i. Vad rapporterade man mest om under nyhetsbevakningen? j. Gör ett nyhetscollage till exempel på tavlan, fotografera eller spela in en video med gruppens nyheter. v städdag n 2015 ble e g a mtion och d ts e h ar lyxkonsu p lvständig p o jä S st t n e 3 400 flyktingar räddade på s presid Medelhavet under – Tanzania t i noveckoslutet m presiden g so e d korruption d ä tr ll så Italiens inrikesminister medde id makten Magufuli ti lar att 124 500 hn Pombe an efter ett halvt år v are. Jo migranter har kommit till Ital ra led h red ien i år. vember oc ner honom som en b a ik många afr år i Vietnam nbrist Värsta torkan på 90 s av mat- och vatte ba ab dr m so m de – EU bistår 2 miljoO ger ett bidrag på H EC n ne io iss m etnam. Ett EU-kom abbas av torkan i Vi ay. dr m so m de l til ner euro l Paragu beviljades också til motsvarande bidrag
Världens längsta tågtunnel är över 57 kilometer lång – en jättelik bred borr tog sig genom Alperna En ny tunnel under Alperna förväntas korta av restiden för passagerar- och godståg mellan Mellan- och Sydeuropa.
120
Kina vill bygga en tågtunnel under Mount Everest
Omfattande fiskdöd i Australien – titta på en videofilm Hundratusentals döda fiskar hittades i Darling River i Australien. Det är andra gången på kort tid som ett stort antal fiskar hittats döda på samma område. eten av av en rörledning i närh USA stoppar byggandet Dakota indianreservat i North av en motsätter sig byggandet Ursprungsbefolkningen miljarder dollar. rörledning som kostar 3,8
2. En jordenruntresa Du ska åka på en jordenruntresa tillsammans med en klasskamrat. Planera rutten tillsammans. 1. Målet är att ni på ett eller annat sätt ska ta er över alla världshav (Atlanten, Indiska oceanen, Stilla havet, Norra Ishavet och Södra Ishavet). 2. Bekanta er med alla de sju världsdelarna. (Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Antarktis, Europa och Oceanien) 3. Föreställ er att ni besöker en intressant stad (ett samhälle) i varje världsdel. Bekanta er med städerna med hjälp av karttjänster på nätet. Gör en anteckning om var och en av städerna: namn, en sevärdhet, invånarantal och valuta. 4. Välj städerna så att ni besöker alla de områden som presenteras i avsnitten 10–17 (bergsområden, kuster, polarområden, tempererade zonen, områden med hårdbladsvegetation, öknar, monsunområden och regnskogar). 5. Skriv resplanen i häftet eller i elektronisk form. Bifoga bilder och nyheter som ni hittar i tidningar och på nätet. 6. Presentera planen för hela klassen.
Världsdelar och världshav NORRA ISHAVET
EUROPA
NORDAMERIKA
ASIEN
ATLANTEN STILLA HAVET
AFRIKA STILLA HAVET
SYDAMERIKA
INDISKA OCEANEN
N V
AUSTRALIEN och OCEANIEN
Ö S SÖDRA ISHAVET ANTARKTIS
III Människans livsmiljöer på jorden
121
Bildanalys 1. Första intrycket av bilden Titta snabbt på bilderna på det här uppslaget. Skriv tre ord som beskriver det du först kommer att tänka på för varje bild.
2. En noggrannare studie av bilderna a. Räkna upp minst fyra saker som du lägger till på varje bild. b. Beskriv varje bild med minst två adjektiv. c. Vad händer på bilderna? d. Jämför dina svar med någon annans.
Langkawi, Malesia
122
3. Inlevelse
4. Bildens budskap
Föreställ dig att du själv är med på bilderna. a. Vad skulle du uppfatta omkring dig? b. Hurdana känslor skulle du ha? c. Vad skulle du vilja göra sedan?
a. Skriv bildtexter till alla bilder. Texterna ska stöda åsikten att regnskogen ska skyddas. b. Stryk under i dina bildtexter: positiva saker med grönt och negativa med gult. Vad fanns det mera av?
ASIEN
K r ä f t an s vändkrets
Fotografierna och kartorna har ett gemensamt tema: skyddet av regnskogen. Temat har valts för att man vill påverka den som ser på bilderna.
Stilla havet
Indiska ekvatorn
c. Rangordna bilderna med början från den 2000 som är viktigast för skyddet av regnskogarna. Hur tänkte du när du ordnade bilderna?
1950
oceanen
Borneos regnskogar 1950
2000
2010
2020
2010
2020
oranki
III Människans livsmiljöer på jorden
123
GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring
GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring
Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mari Petrelius Mervi Viipuri Elisabet Palenius
Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring
är en lärobok i geografi för grundskolans årskurser 7–9. Geoiden-serien för årskurserna 7–9 Geoiden Förutsättning för liv Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring Geoiden Människan och kulturen
ISBN 978-951-52-4501-4
9 789515 245014
Schildts & Söderströms