Geoiden 8 Textbok

GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring

GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring

Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mari Petrelius Mervi Viipuri Elisabet Palenius

Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring

är en lärobok i geografi för grundskolans årskurser 7–9.

Geoiden-serien för årskurserna 7–9 Geoiden Förutsättning för liv Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring Geoiden Människan och kulturen

ISBN 978-951-52-4501-4

9 789515 245014

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Muuttuvat maisemat ja elinympäristöt Redaktör för den finska upplagan: Päivi Putkonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk planering: Jaana Rautio (Gravision Oy) Illustrationer: Vaidas Bagonas, Kalleheikki Kannisto Svenska upplagans ombrytning: Heidi Hjerpe / Kustmedia Ab Oy

© Hannele Cantell, Heikki Jutila, Rita Keskitalo, Juho Moilanen, Mari Petrelius, Mervi Viipuri och Sanoma Pro Oy. 2017 © 2019 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser.

Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Första upplagan, 2019 ISBN: 978-951-52-4501-4

Innehåll

I LANDSKAP FÖRÄNDRAS 1. Geomedia är information om omvärlden ........................................................ 4 2. Olika kartor för olika behov............................................................................... 10 3. Människan och naturen omformar landskapet..............................................16 4. Landskapsområden i Finland........................................................................... 22 5. Landskap förändras i städer och på landsbygden......................................32 6. Vi påverkar det egna området..........................................................................38 GEOMEDIA Namn i Finland............................................................................................ 44 GEOMEDIA Analysera bilder av landskap..................................................................... 46

II GLACIÄRER OMFORMAR LANDSKAPET 7. Jorden har istider och värmeperioder............................................................48 8. Spår från istiden syns i landskapet................................................................. 52 9. Istiden påverkar fortfarande människors liv................................................. 60 GEOMEDIA Utforska närområdet................................................................................... 66 GEOMEDIA Upphovsrätt................................................................................................. 68 GEOMEDIA Att lära sig om landskap och modellering ............................................... 70

III MÄNNISKANS LIVSMILJÖER PÅ JORDEN 10. Bergsområden i olika delar av världen...........................................................72 11. Kusterna är tätt befolkade..................................................................................78 12. Ökat intresse för naturtillgångar i arktiska området....................................84 13. Rika industriländer i tempererade zonen...................................................... 90 14. Medelhavsområdet är ett populärt turistmål................................................ 96 15. Öknarna är glest befolkade.............................................................................1 02 16. I monsunområden odlas ris..............................................................................1 08 17. Människans verksamhet - ett hot mot regnskogar.................................... 1 1 4 GEOMEDIA Nyhetsbevakning.......................................................................................120 GEOMEDIA Bildanalys................................................................................................... 122

Begrepp............................................................................................................................... 124

3

#ortnamn#namnundersökning

Det finns många roliga och udda ortnamn i Finland. Namnforskare, som har tagit reda på varifrån ortnamnen kommer, menar att namnen ofta är förknippade med hur ett ställe ser ut eller med erfarenheter därifrån. Till kan en långsmal sjö heta Långsjön och 15 5 exempel Koulu 13 Koulu 5 kallio 1 ett 1högt ställe kan heta Storberget. sberget 2 4 14 . Namn på gator eller vägar anknyter ofta till platsens historia el12 Onnen- 66 ler ett särskilt tema. Till exempel har man stadsdelen Arabia i Helaukio Kustaa 4 8 efter platser i andra länder. Aadolfin singfors där man4 valt många gatunamn 5 3 7 4 50 Namnet Arabia valdes för att1det skulle passa ihop3 med de äld- puisto 3 re stadsdelarna Jerikohagen och Kanaansland som finns i närhe40 O-I. 45Skola 1 Meur- Pelasten. På den tiden5 var det 6vanligt att områden utanför centrum fick 72 .

2 70 manin tusas.

38 Pohjolan- ps namn efter platser som omtalas i 1Bibeln. En svensk porslinstillver7 Koskelan sairaala aukio 47 5 9.

Forsby sjukhus kare grundade en fabrik i Arabia-området på 1870-talet.

Fabriken Kello41 Kirkkofrigjorde sig från sin svenska ägareKoskelan i börjanvarikko av 1880-talet och tog mäki rinne Kuller36 von ps 8 Forsby stadsdelen depå 30då namnet Arabia 6Aktiefabrik.

Arabiastran4 Kustaa Vaasan 3I9den nyare puisto 9 2 3 4 den har gatorna fått namn efter formgivare i Arabias porslinsfabrik.

Udda ortnamn i Svenskfinland

17

Bisaballen Gäddtarmen 11 20 Hevonkack 0 1 16 Horsbäck8 Kåtnäs Kalas2 10 tajanKäringskrevan 5 ranta 6.

Likören 9.

Mogenpört 2 5 Musblötan Oxhåli Katariina 1 Saksilaisen Pittjärv puisto 14 Museo 9.

Museo Pundars Kuninkaan- 11 Rullepung kartanonRövass Koski- saari Sexsjön puisto Skiten Skithusgrund 18

5

1

161

2

4

6.

3

6.

147

14

135

5

9.

153

152

1 150

4

12

4

15 3

8

6c

130

6a

133

3b

3

6.

9.

1

8

5

2

8 1 4

4 67 1 .

1

3

5

P.koti Koulu 4

9.

7

10

5

11

4

23

9.

12 1 8 5

125

8

3a

5

23 12

8 11

17 9.

1

Arabian rantapuisto

8 5

Liikuntapuisto Rajasampaanps

2

10

6.

13 11 Toukops

1 27 5

10

3

2c

7

5

1

1

a

17

4

2

Flooranaukio

4

6.

1

5 11 6.

3

Nylanderin puisto

1 11

1

2

1

2

1

40

1 Ara-

1

2

aukio

Koulu 3

3 bianaukio Bokvilla- 5 2 ninpuisto 6.

12

2

8

8 20

14

1

2

5 4

2 2Väisälän-

4

kasvitieteellinen puutarha Kumpulan

22

2 3

8

Kumtähdenkenttä

8 6.

1

10

TOUKOLA Kirjasto Kaj Franckin aukio MAJSTAD Arabia

6.

1

Kumpulan 4

3

2

2

3

Erik Palménin aukio

9.

26

2

1

1a

3

2

6.

8

5

14

2

1

4

1

Gumtäkts15 dalen

8

9. 6.

2 1

2

3

41

3

3

21

11

19 Koiraps

1

6.

Arabianmäki

9.

15

2

A. I. Virtasen aukio

6.

6.

18

121

11

1

10

26

3 Kumpulanlaakso

P.koti

31

4 12

61

28

10 7

11 18

3

14

3 Benga-4 linps

3

Pornaistenni Borgnäse

P.koti

4

5 10

P.koti

1

32

49

Verkatehtaanpuisto

157

154

2 10 96 89

79

65

31

36

1

7

20

25

P.koti

7a

27

4

2

75

39

2

17 0 3

20

2

8

62

Uimala 14 31 42

6.

5

30

5

UMPULA UMTÄKT

4 1

12

44

2

6.

umpulan siirtolapuutarha Gumtäkts koloniträdgård

Kirkko

5

6.

9.

46

21

11

2

91

54

Asukasps

9.

166

1

4

2

13

11

6.

5

2

13

12

11

10

6.

10

2

3

1

14

27

12

Koulu

VANHAKAUPUNKI GAMMELSTADEN

8

3

29

13

12

3

6.

56

Annalankenttä

15

P.koti

Annala Anneberg

2

1

ÄPYLÄ OTTBY 12

37 P.koti

1

3

17

60

10

5

172

5

4 5

3

11

7 9.

4

6.

163

178

7

10

1

1

34

8

40

2

1

4

3

10

159

9.

3

2

5-1

6.

5

-3 25

2

11

10

7

4

5

19

6.

2

1

9.

11

KOSKELA FORSBY

100 m Lähde: Kiinteistövirasto, Helsinki

Arabianranta Arabiastranden

Toukolan rantapuisto Majstads strandpark

2

Olika kartor för olika behov Till vad används kartor?

Hur kan du mäta längden på din skolväg?

KYPROS

SYYRIA

LIBANON

Tripoli

Euf

ISRAEL

Aleksandria Port Said

Bengasi

rat

Ti g

IRAN

ris

IRAK

Man delar in kartor i två Kairo typer utifrån innehållet. Fysiska kartor L I B Y Avisar vad det finns i terrängen, bland anSAUDIS a h a r a EGYPTI L i b y a n floder, bergskedjor och städer. Tematiska kartor Aha g gnat ar a a v i k k o ri är kartor som visar ett visst fenomen, till exempel beARABIA S a h e l folkningstäthet eller temperatur, med andra ord såIA MALI Ndant I G E R som inte syns i omgivningen.

Ondurman ERITREA JEMEN TŠAD Man kan också Sdela U D A Nin kartor utifrån skalan.

Niamey mako N’djaména Världs- och nationskartor visar stora områden.Somalian DärOuagadougou NIGERIA Etiopian am niemimaa ylänkö jo a för är de starkt förenklade och till exempel stora stäGHANA av Addis Abeba Ogbomosho ETELÄIbadan KESKI-AFRIKKA E T I O P I A Lagos der är markerade med bara S U D A Nen liten prick eller fyrBangui KAMERUN Lomé Abidjan Accra Yaoundé S O M A L I Aoch kant.

Terrängkartor visar däremot små områden Douala UGANDA G u i n ea n l aht i KENIA Mogadishu K o n g o n Kampala har många detaljer.

Där syns till och med små bäckar, KONGO a l l a s GABON Nairobi INTIAN skogsstigar, stora stenar och alla byggnader.

Man kan vut KONGON Brazzaville VALTAMERI DEMOKRAATTINEN Pointe-Noire orientera medTASAVALTA en terrängkarta men i orienteringstävKinshasa TA N S A N I A Kananga AT L A N T I N Dar Es Salaam lingar använder man en speciell orienteringskarta.

VA LTAM E RI u Suezin kanava

Siinai

Qattaran syvänkö

KUWAIT Persianlahti

Ni

ALGERIA

JORDANIA

ili

BAHRAIN

Luxor

na

ili

m

Port Sudan

er

Ni

en

N u b i a n a a v i k k o

Ti be s ti

in

Mt Tahat 2918

QATAR ARABIEMIIRIKUNNAT

Pu

Assuan

Nasserjärvi

OMAN

i

Ni

ge

Malakal

Wau

Port Harcourt

Juba

Kinsangani

o

ha en tin Län

Kalemie

Kowezi

Kitwe Ndola

Zambia

Bulawayo

51–200

Durban

en

1 – 50

50°

Mattby

no s Fin itan Ka

år d tb yg

n ge vä tts ko äs n el Ig rto He t te dö n rsi än ne ive Br m un ha rs ke fo Fis ng lsi äs He rn Sö äs gn et rg Ha to en gs p n vä am ke rn K svi ä Gr

Stensvik

Nordsjö

Jä

nd lu ga n e Ha ark la tsp ul sk

t ro

Id g Än

ESBO

Mellungsbacka

öl e

HELSINGFORS

metro under konstruktion

ka n ac sb äcke trum rd nb en ar a c Kv str Ö

Gå

tematisk karta Bo

40°

stb

30°

under 1

Ra

1000 km

sit et et

20°

Invånare / km2 över 200

Cap Vohimena

ve r

10°

Réunion (Frankrike)

ni

0°

Fianarantsoa

po

Maputo

Mbabane

Godahoppsudden

km

MAURITIUS Port Louis Saint-Denis

po

n

Maseru

rg Drakbe Kapstaden

MOQAMBIQUE

Antananarivo

SWAZILAND

LESOTHO

SYDAFRIKA

Moqambique kanalen

m

ne

Gaborone

Oranje

30°

Toamasina

Li

ök

B O T S WA N A K a l a h a r i Pretoria Johannesburg

)

i

ZIMBABWE

tematisk karta

MADAGASKAR

-u

ib

Windhoek

Blantyre Za m be s

Harare

NAMIBIA

Antsiranana

lto

m

Kauriin kääntöpiiri

Lusaka

si

Nampula

sö

a

Na

20°

be

o

Moroni

Aa

av

Zam

Ok

ng

KOMORIT

MALAWI Lilongwe

m

fysisk karta

m)

Malawia Ru vu m järvi

Likasi

Lubumbashi

en

ANGOLA

SE YCHE LLIT

Mbeya

ma joa va ta

10°

m)

Dodoma

Tanganjikajärvi

Manange

dd

Matadi

Luanda

Mombasa

Sansibar

Dr u

Cabinda (Angola)

ttu

VictoriaKigali järvi Kivu- RUANDA järvi Mwanza Bujumbura Kilimanjaro BURUNDI 5895

lu

Mbandaka

Franceville

På fysiska kartor har man markerat sådant som vi kan se i landskapet som vattendrag, vägar, städer och åkrar. En tematisk karta visar ett speciellt fenomen eller i ett visst område, exempelvis befolkningstäthet, temperatur eller rutter för kollektivtrafiken.

Mt. Kenya 5199

Ruwenzori 5119

Kong

SÃO TOMÉ ja PRÍNCIPE

Turkanajärvi

Ko ng o

PÄIVÄNT. GUINEA São Tomé Libreville

en

Malabo

ge

Moundou

Enugu

lm

Porto Novo

DJIBOUTI Djibouti Dire Dawa

ho

TOGO

Sarh

Iso h

NORSUNLUURANNIKKO Yamoussoukro

Abuja

Ras Dashen 4620

au t

BENIN

Darfur

Tšadjärvi

Nguru

Kano

Kä

Zinder

BURKINA FASO

Asmara

iili nN ine Sin ko inen N iili Va l

r

Khartum

a

Timbuktu

Med din telefon har du tillgång till mobila karttjänster som du får använda gratis. Där finns bland annat adresskartor och ruttkartor som du har nytta av om du snabbt behöver få veta var du är eller hjälp med att hitta till en viss plats. Det finns också terrängkartor över hela Finland på nätet. Det är ändå säkrast att ta med sig en tryckt terrängkarta i naturen eller ett tryckt sjökort på sjön. Papperskartan fungerar också när batteriet i telefonen har tagit slut eller om displayen har blivit våt.

rk

Misratah

Digitala kartor är lätta att komma åt

Bj ö

Sfax

t r e Fès u o v a s

Kaspianmeri

TURKKI

en

TUNISIA

Oujda

KREIKKA

MALTA

bo vik

l A t

ITALIA

Es

anger

abat a

Terrängkartan beskriver V ä l i m e r i noggrant små områden

Alger Constantine Tunis

Oran

kö

ESPANJA

insalmi

Sö

I

5 km

I Landskap förändras

11

Man mäter avstånd med hjälp av skalan Kartans skala är ett mått på hur mycket man har förminskat ett område då man har ritat kartan. Nertill på en karta finns ofta två typer av längdskalor. Den ena är en avståndsskala. Den ser ut som en linjal som kallas skalstock. Skalstocken mäter upp en sträcka på kartan och anger hur långt avstånd sträckan motsvarar i verkligheten.

Den andra skalan kallas numerisk skala och skrivs med siffror. Den anger ett förhållande, till exempel 1: 25 000. Med den går det enkelt att räkna ut avståndet mellan orter. Men man måste komma ihåg att man inte kan lita på den numeriska skalan om man till exempel ändrar storlek då man kopierar en karta eller då man arbetar med digitala kartor. Som tur är har de flesta karttjänster ett verktyg som färdigt räknar ut och anger hur långa sträckor är i verkligheten.

Numerisk skala 1 : 25 000 betyder att 1 cm på kartan motsvarar 25 000 centimeter, alltså 250 meter i terrängen.

1. Bild av landskapet

2. Tårtmodell av landskapet

3. Höjdkurvor höjdfixpunkt

1 km = 1 000 m, 1 m = 100 cm

Höjdkurvor anger höjden över havet Höjden i terrängen jämförs alltid med havsytans nivå. Havsytan har samma medelnivå överallt på jorden och är alltså nollpunkt. Du kan avläsa höjden på terrängkartor på tre sätt. Ett sätt är att söka en höjdfixpunkt som säger exakt hur många meter över havet en höjd är. Ett annat sätt är att börja från någon sjö eftersom vattenytans höjd över havet är utskriven på terrängkartan.

Det tredje sättet är att titta efter höjdkurvor som syns som bruna linjer. Invid vissa höjdkurvor hittar du en siffra som anger höjden på en viss plats på en sluttning. Utifrån den kurvan kan du räkna ut höjden på andra ställen genom att räkna kurvorna uppför och nedför sluttningen. Utifrån höjdkurvorna får du också reda på formen på backar och hur branta sluttningar är. Ju närmare varandra höjdkurvorna är, desto brantare är sluttningen. Om sluttningen är så brant att kurvorna tar i varandra är det fråga om ett stup, men sådana branter har en egen symbol på kartan.

12

höjdkurva

vattenytans höjd över havet

Höjdkurvorna är angivna med fem meters mellanrum i höjdled, till exempel 5 m, 10 m och 15 m.

4. Profil av landskapet meter över havet

Martinsaaret

Val. kuntorata

Pikkulaki

Haarakankaat

Varkaanoja

Äk

äs

jok

i

Ylläs, Kolari, Finland

Isosuvanto

Su

oja

380

met

säalu

240

een

Lalvavuoma

Kesänk

Villenkämppä Autiotupa

raja

ioja

Vedenottamo Karitsaoja

Rovonreikä

Röhkömukanmaa

Kellokas Luontokeskus

Lehmijänkkä

Karitsapönkä

280

Kellostapuli

42.0

Varkaankuru

Isoniemi

Kuppisarvi

460

0

eitti

olk top on Lu

32

elkk

ar

Sadesuvanto

M oo tto rik

Tunturipalo

Iiskonjänkänpalo 420

260

Velhon kota

Kruununjänkkä

380

240

u

Niittysuvanto

Iiskonjänkkä

Laavu

Laavu Laavu

Varkaanlampi

Karankisvuoma

Pallas-Yllästunturin kansallispuisto

Kaivo 0

28

Kaulavaara

än

nk

njä

ko

Iis

oja

Kuopanlahti

Kuoppa

Pallas-Yllästunturin kansallispuisto

ilyr

Laskettelurinteitä

Kivik. asuinpaikka

i

280

Äk

äs

jok

Heinäjärvi 234.5

Matokallionjänkät

560

Ahojänkkä

Karankisselkä

Isopoika

260

Re

Haaskajänkkä

0

Kurkivuoma

Lauttasselkä

tke

22

0

0 34

Muotkaniemi

Keskinen laki

94

eitti

01

360

30

Kuopankielinen Kuerlinkat

Kuerkoski

Matokallio

Ahojänkänlaki

80

28

0

128.7

Juustomellanniva

etsä

700

Ylläs

alue en

60

Varaustupa

Ojanlatva

Laavu

Lauttasvuoma

ja

50

22

0

0

Tunturijärvenpalo

Laavu

0

asoja

Sulkuvuom

40

Laskettelurinteitä

0

en

Va

Sarvijänkkä

Iso Sarvilaki

l. ku

nto

rat

a

Kota

Koppelokoski

Lautt

300

Pikku Sarvilaki

300

Ahojänkäno

Malmivaara

Jyrisevänsaaret

raja

Jyrisevänjänkkä

56.0

0

Mustavuoma

ojam

Juustolinkka

40

Su

Viuhkola

Hietala

ja

ra

240

alue

etsä jam

Härkimännikkö

Suo

Kiimasijanmaa Laavu 303.5

26

0

Tuuliselkä 22

ojoki

Hot.

Mustavuoman lehtojensuojelualue

Tuusijänkkä

Laini

Laavu

Moottorikelkkareitti

0

oja

26

aran

lova

Pa

280

240

Vitikkopalo eli Uusipalo

320

Tunturijärvi

Juustomellanlaki

Sulkukuusikko

0

Hot.

Pi kk ulae no ja

rioja Tuntu

30.0

320

260

Kentänvuoma

Iso Lompolovaara

0

280

34

Tuusivaara 300

Pikku Kentänvuoma

300

36

Koppelolehto

Tunturipalo

Laavu

Pikku Lompolovaara

Niittykoski

0

Härkimännikönjärvi

22

0

200

Kaltiot

240

Uusi-Raappana

92 93

0

30

Kota 240

30 0

70.0 220

Ken

tä

Lehdonvuoma

Kaivo

Ylinen Vesakkosuvan

Tuuliselänvuoma

no

ja Rajajärvi

280

Ylinen Palovaara

noja noja

20

Re tkei lyr eitti

Luosujärvi

40.0

Kotalahti

Lompolovuoma

240

01

hä

rin oja

ka

Laavu

reitti

200

0

Kotarovanvuoma

Ylläsjärvi

200

Hautakuusikko

reitti lkka rike

Kaakkurilantto

Linkka

0

26

Linjalantto 203.2

Puhdistamo

kkareit

Navetantakusmaa

Pikkusaari

Ahvenlamminvuoma

Rämeniemi

0

24

0

220

200.2

200.2

Kalakenttä

Myllypalo Pitkäjärvi

Ru

Mutajä

on

a rvenoj

19

80

Man har anlagt skidorter i anslutning till höga backar och berg. Ju tätare det är mellan höjdkurvorna, desto brantare är sluttningarna. Där kan man åka i hög fart nedför backarna.

197.6

Haapalantto

211.3

220

205.7

212.0

ja

Iso Ahvenlampi

Välimaa

Mikonjänkkä

7

ao

Jokisuu

Linkankangas

Pitkäjärvi

218.9

Pitkäjärventieva

Kenttäniemi Välimaanlantot 202.8

220

Pikkujärvi

Syvä Mutajärvi

Matala Mutajärvi

skidlift hiihtohissi

ikel Mottor

Luosulahdenmukka Mäntylä

Kurkkiovaara

Mootto

22

Keroharjut

Kuusse

Mutajärventieva

Ahvenkangas ti

Isosaari

Niesasaivo

201.3

stenfält kivikko

192.1

Lahti Ketola

oja

ujärven

ki

Mutajärvenpalo

Aittajärvi

Aittamaa

0

Val.

30

Ylläsjärvi

Leikkik.

Laavu

ta kuntora

280

200

väg tie

Rimminsalmi

Kpa

Pikk

195.1

rojo

Tieva Hot.

20

Sakasti

Niesalompolo

Ke

Pentinjärvi 198.9

Ahola

oja hti

elk

La

Riipisenharjut

rik

ujok i

Sakastinpäällysjärvi 196.0

Uimaranta

än

nn

Niesakangas eli Niesajoenmaa

220

Sulaoja

tto

191.8

Hanhilampi

Ylläsjärvi Moo

200

Luos

0

ntu Haapala

Takala

Hyyverova

höjdkurva korkeuskäyrä

Järvenpäätievat

Järvenpäänvuoma

Tuulijoki

Tu

Rajala

0

20

Ylineno

Palovaara

Sulanojanselkä

Mäki

Niesalahti

9404

Riipisenjärvi

ja

Rajala

Hot.

Luosu

Vesikkopalo

198.3

Junkanjänkkä

Pyyntikuoppia Uutela

Iso Järvenpääjärvi

94

21

196.4

Luosuvaara

206.5

Tuuliselänjärvi

0

200

Holisko

Salmenniemi

Ellinjänkkä

Tievanpäänjärvi

Torpa

Takavuoma

220

Rytijänkkä

220

Kaivo

Luosulompolo

Takajärvi

Järvitievat

Lehdonkuusikko

Tunturinhäntä

Lompolovaara

Sammallahdenmaa

220

194.8

Laavu

Pikku Ahvenlampi

194.9

04

94

Karijärvenoja

Takavuoma

Luosupalo

Rytijänkkä

210.2

Isopalo

Pietinpalo

0

20

njän

kä

no

itti

are

ja

Kotarovanjärvi

Pikku Ahvenkangas

Lompolon Kotarova

Ylläslompolo

Patoniemen saajot

201.1

192.3 Pikkulehto Muotkavuopio

Mo

Mäntyvaara Kotarova

20

Matala Karijärvi

0

Kotarova

Levävuoma

Syvä Karijärvi

Muotkarova

ottori

kelkk

197.7

Yllä Väh sjok äjok i el i i

Miko

Patoniemi

70.0

Lintutorni

201.2

Luontopolku

80

Kota

Muotkarovanjärvi

200

194.7

0

40

Niesakero

Karijärvenvuoma

Lompolovuoma

SAMMANFATTNING

Tarhajänkkä

34

0

• Kartor indelas i två typer utifrån innehåll: fysiska och tematiska kartor. På en fysisk karta syns

Kerojoki

Simppujärvi

Iso Hevosmaa

ku

300

Lompolonpääjärvi

203.2

ntopol

194.5

Tammitieva

Lompolovuoma

Metsästysmaja

Luo

Nivanniska

Lintutorni Kota

Lompolovuomalantto

20

0

195.5

20

objekt som man kan se i verkligheten, till exempel sjöar, berg och städer. En tematisk karta visar fenomen som inte syns i omgivningen, till exempel befolkningstäthet och temperatur.

Lompolonpalo

Joukahaisvuoma

0

Tiekkosenmaa

Talvilaki

0

Palokannontieva

24

34

0

Pitkäsuvanto

Kielisenvuoma

Aatenhauta

Laavu

Myllykoski

0

22

i

Pikkupalo

200

20

269.4

Kuusselänvuoma

Nivanniskansaajo

0

280

Kerojärvi

Karijärvenlehto

Limpukkajärvi 199.0

Pikku Halinkojärvi 196.5

soja

Kaivo

Lehtoselkänen

Kylä

Vuopiosaajo

ujok

• Kartans skala anger hur mycket man har förminskat verkligheten när man har ritat kartan.

• Höjden på en karta mäts från havsytans nivå som är noll meter. Om det står 56 på en plats på kartan 34

os

0

0

Vuopionniemi

20

Korkeantörmänmaa

0

Koivula

20

Pikku Hevosmaa

Lu

320

betyder det att just den platsen ligger 56 meter högre upp än havsytan, alltså 56 meter över havet.

Höjdkurvor är ritade som bruna linjer. Tätheten mellan höjdkurvorna visar hur brant en sluttning är.

• Färgerna på kartan anger olika ytor i terrängen, till exempel blått står för vatten och gult för åker.

Vägar återges med röda eller svarta linjer och bäckar med blå linjer. I teckenförklaringen, som också kallas legend, förklaras vad symbolerna betyder.

I Landskap förändras

13

norr

Man kan utläsa mycket från en karta

nordväst

Färgerna på terrängkartan motsvarar olika ytor i omgivningen.

Vattenområden är blå, åkrar är gulbruna och parker är gröna. Man använder olika typer av linjer för att visa var det finns vägar, elledningar, diken och bäckar. Det finns också ett stort antal karttecken som motsvarar mindre objekt som byggnader, stenar, vass eller barrskog. Vad tecknen betyder förklaras i teckenförklaringen eller legenden, på kartan.

Trafiknät och ledningsförbindelser Trafiknät1och ledningsförbindelser 3

3

109

109

1234

54.7

strandlinje, vattenytans höjd över havet obestämd strandlinje, översvämningsområde, vass obestämd strandlinje, översvämningsområde, grund, stenar

grund, älv, stenar bredd över 5 m, damm, fors

ledkurva (20, 40, 60 m) mellankurva (5, 10, 15 m) ledkurva (20, 40, 60 m) hjälpkurva (2,5 mellankurva (5, 10, 15 m) hjälpkurva (2,5 m)

älv, bredd över 5 m, damm, fors bäck eller dike, bredd 5–2 m bäck eller dike, bredd 5–2 m bäck eller dike, bredd under 2 m, strömriktning, källa bäck eller dike, bredd under 2 m, strömriktning, källa

Byggnader bostads- och fritidshus, affärer samt allmänna Byggnader

åker, trädgård

åker, trädgård äng, park äng, park kalt berg, blockfält, stenfält, sandfält kalt berg, blockfält, stenfält, sandfält sten, träd, naturminnesmärke, fornlämning sten, träd, naturminnesmärke, fornlämning 0

14

barrskog, lövskog, blandskog, busksnår strandlinje, vattenytans höjd över havet 54.7

vass

elledning, transformator, stolpe

Höjddata Höjddata 60

0

sydost söder

försumpad mark lövskog, blandskog, busksnår barrskog,

stig, spång cykelväg, vinterväg järnväg cykelväg, vinterväg järnvägelledning, transformator, stolpe

Terräng Terräng

sydväst

lättframkomlig myr: kal, skogbevuxen försumpad mark

stig, spång

60

öster

svårframkomlig myr: kal, skogbevuxen lättframkomlig myr: kal, skogbevuxen

olika bilvägar

1234

väster

svårframkomlig myr: kal, skogbevuxen

olika bilvägar

1

nordost

500 500

1000 m 1000 m

byggnader bostadsoch fritidshus, affärer samt allmänna byggnader fabriks- och ekonomibyggnader samt lager fabriks- och ekonomibyggnader samt lager vindkraftverk, utsiktstorn, minnesmärke, plats förutsiktstorn, lägereld minnesmärke, vindkraftverk, plats för lägereld

Uppgifter 1. Objekt på terrängkartan

5. Karttecken

Studera kartan på s. 14 och se efter var de uppräknade objekten finns. Ta hjälp av teckenförklaringen. a) stor väg b) sjö c) åker

d) stig e) bostadsområde

f) hög backe g) skog

2. Fysisk och tematisk karta a) Är kartan på s. 14 en fysisk eller en tematisk karta? Motivera. b) Vilka av följande objekt och formationer kan du se på en fysisk karta: – älv – befolkningstäthet – nederbörd – järnväg – höjd över havet – bergarter i berggrunden?

3. Kartans skala Hur lång är en sträcka i verkligheten om a) kartan har skalan 1:25 000 och det uppmätta avståndet på kartan är 6 cm b) kartan har skalan 1:50 000 och det uppmätta avståndet på kartan är 4 cm?

4. Klä kartan i ord Arbeta i par och använd en karttjänst på nätet.

Sök fram en terrängkarta slumpmässigt och tävla.

Vem av er hinner berätta mer om en karta på en minut? Byt karta och turas om att berätta.

Vad betyder karttecknen på platserna A–Q på kartan på s. 14? Ta hjälp av teckenförklaringen.

6. Karttjänster på nätet Gör följande uppgifter med hjälp av webbaserade karttjänster. Skriv ”kartplatsen”, ”kartfönstret” eller ”Google Mina Kartor” som sökord. a) Sök ditt hem med hjälp av funktionen ortnamnssökning, adress. b) Sök upp skolan på kartan. c) Hur lång är din skolväg fågelvägen? d) Hur lång är den skolväg som du oftast brukar gå? e) Mät skolvägen en gång till med hjälp av en ruttplanerare. Använd till exempel sökordet vägbeskrivning eller ”reittihaku”. Kom du till samma resultat? f) Sök fram en satellitbild eller ett flygfoto (de kallas ortofoton på vissa sidor) av ditt hem på någon karttjänst. Vad ser du på bilden som inte syns på kartan?

7. Höjd över havet Studera kartan här nedanför. Ta hjälp av teckenförklaringen på s. 14 och svara på frågorna. a) Hur många meter över havet är – vattenytan i Lillträsk – höjdkurva X – höjdkurva Y? b) Hur hög är toppen väster om X räknat från stranden av Skomakarträsk? c) Mot vilket väderstreck sluttar den brantare sidan? d) Åt vilket håll rinner vattnet mellan Skomakarträsk och Lillträsk? Motivera ditt svar.

I Landskap förändras

15

#egna landskapet#bästa landskapet I ett vackert landskap ser man till exempel …

gamla byggnader

spännande detaljer storslagen utsikt

snö och is

höga skyskrapor

frodig växtlighet

berg vatten

Machu Picchu, Peru

16

4

Landskapsområden i Finland Hur ser ett typiskt finländskt landskap ut?

Vilket område tycker du är vackrast i Finland?

Landskapsområden har sina särdrag Ett landskapsområde är ett stort område där landskapet har många gemensamma drag. När man har delat in Finland i landskapsområden har man utgått från de mest typiska egenskaperna, som höjdskillnader och mängden och typen av vattendrag. Vegetationen, berggrunden och spår från istiden är andra utmärkande drag i landskapet.

Landskapet kan vara ganska omväxlande inom ett landskapsområde men det finns ändå någon egenskap som är mer synlig än de andra.

Finland indelas i sex landskapsområden: Lappland, Österbotten, Vaarafinland, Insjöfinland, Södra Finland och Skärgårdsfinland.

På kartan här bredvid ser du gränserna mellan landskapsområdena. Landskapet förändras ändå inte helt plötsligt vid en gräns utan övergår småningom i en annan typ. Landskapen kan alltså likna varandra ganska mycket trots att de ligger på varsin sida om en gräns.

Finlands landskapsområden

Lappland Finland indelas i sex landskapsområden.

Österbotten

Vaarafinland

Insjöfinland

Södra Finland Skärgårds0 finland

100 km

Människans verksamhet är anpassad till naturförhållanden Vid indelningen i landskapsområden har man beaktat både naturgeografiska egenskaper och människans verksamhet i området. Verksamheten är ungefär densamma om naturförhållandena är likartade.

Till exempel klimatet bestämmer i hög grad hurdant jordbruk man kan bedriva. Det är mest lönsamt att odla i Södra Finland där marken är bördig och klimatet lämpar sig för odling. De karga ödemarkerna i Lappland är i sin tur lämpliga renskötselområden.

Klimatet måste vara tillräckligt varmt om man ska lyckas med äppelodling. Därför odlar man mest äpplen på Åland och i Södra Finland.

Vissa industrier som såg-, cellulosa- och pappersindustrier har i tiderna varit beroende av närheten till vattendrag. Man har flottat virke längs vattendragen och från forsarna har man fått elektricitet.

Därför finns många sågverk och pappers- och cellulosafabriker i Insjöfinland än i dag.

Intresset för långfärdsskridsko har ökat mycket i Finland under de senaste åren. Det går speciellt bra att åka långfärdsskridsko i Södra Finland för där är snötäcket på isarna tunnt och ibland är det blankis.

I Landskap förändras

23

Stora Sådik 20

Skärgårdshavets forskningsinstitut Saaristomeren tutkimuslaitos

Lembergsviken

Siikakari Själö

Ns.omr.

Ls.alue

Pilkari

20

Kapell Kappeli

20

Nurmisfjärden Nurmistenaukko

Nurmisholm Nurminen

15

Lilla Rilot Pikku Riihiluoto

Korkiasaari

Bastuholmen Saunasaari

Myllymäki

Västanlid

Själö Seili

Kummelgrundet

Kirkkoniemi

Kronviken

Kuddholmarna Lehmäsaaret

Lammasluoto

Dalbo 20

20

15

Nybo

Skärgårdsfinland 7.3

Kaslot

Lilla Sådik

Ålderman

Stora Rilot Iso Riihiluoto

2.4

Ns.omr.

Ls.alue

Solvik

Katavaluoto

Kolkan Kolkka

Kolkankarit

5

Kaslot ören

Fyrbergen

Ns.omr.

Ls.alue

25

3.0

Björkholmen

nan Matinkari

Östergrundet

Mustlot

Rilot fjärden

2

Ns.omr.

Ls.alue

Taslot

Ns.omr.

Ls.alue

Forngravar Muinaishautoja

Nicklot

Holmen

Majlot

Raumedet 10

Norrfladan

Berghydda

Vårkulla

01

Jungfrudans Jatulintarha

7

Brandst.

Paloas.

Kohagen 20

Nystu

Rokal

Möviken

Trappbergen

Hagalund

180

is strö

Solhem

Gammelviken

Smedas

Kyrkviken

Rödbergen

Getholmen

Brännholm

Tomtåkern

Ernholm

Uttis

10

Ulvudden

1000 Storkärrs bergen

2000

15

20

Ängsdal

mmen

Sk

Västerträsket

itu

3.7

Björnåkern

Gåtafall

Aspö, Pargas

bä

ck

Sjötorp

Bårnholm

Östland

Korsfjärden

Usinit

20

Snäckvik

Kalvholm

Norrudd

40

Lökvik

Korsgrunden

Mörholmen

Norråkern

Torparskogsberget

Piparby

3.0 Byberget

Västergård

Braxviken

Kaulot Korsudden

Mossaudden

Keisjärv

20

Österträsket

Bodäng

Falkbranten

Kuckulot

10

Ängholm

Bojärv Nyåkern

Strömsudden

Biskop

Norrgård

Söderby

Gladagrund

20

Kronängen

Skarpåkern

sö strö

Biskopsö

Södergård

2.4

30

Mörholms sundet

Letlax

Ängholm

Lökgrundet

Näspäran

20

20

Korsnäs 20

Åvasbergen

Svartklev

et

Kolpära viken

Raitok

Gladagrundet

Skjutbana Ampumarata

sk dik

Kaskisudd

Norrgård

Talludden

Lusklot

Yttarnäs päran

Storträ

Matalot

Dalkarby viken Getholm

Skutudden

Estholm

Trattarna

20

Tallholm

Länsman

Piparby viken

Laggarviken

Revet

Lillängs strömmen

Rikullen

Nybacka

Svarvas udden

Svedjeåkern

10

Korsnäs

an

Bränndal

Lillandet

Träskesbrantarna

Sandåkern

LIlla Hästholmen

Varvudden

Rösundet

Stenhammarn Strandhem

Bockholmsviken

Ålviks bergen

Länsmansgrunden

Hästen

Kalvholmen

Ålviken

3 02 12

Metklobb

Nyhage

2.4

Näs

Björnbo

Grangrundet

Rågårds Nynäs

Annenäs

Letlax

Nämarholmen

http://pikakartta.fi/ Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 04/2014 aineistoa.

Hästholm

10

Lillviken

20

4000 m

Bockholm

Druckis

Skogsbo

3000

Mickelssons grynnorna

20

Degeräng

Mjölnars

Bockholm

Norrströmmen

10

0

Gråå

Ulriksdal

Berghäll

20

Hemåkern

Till Skärgårdsfinland räknas Åbolands och Ålands skärgård. Landskapet är sönderskuret och består av havsfjärdar 1:25 000 Grännäs och ett stort antal öar. De minsta skären och kobbarna är trädlösa klippöar ➀, men det finns också stora öar ➁ med skog ➂. Ju längre ut från fastlandet man kommer, desto mindre växtlighet finns det. Vissa öar består mest av kala berg ➃. På sådana ställen där jordmånen består av mull och kalk växer frodig, lundartad vegetation för klimatet är milt i Skärgårdsfinland.

20

Böls strömmen

Lähde: MML

Storskogen

20

7.5

Raggfjärden

Gyllfallen

Korsudd skogen

25

Fårskogen

Lillträsket

3

Korsudden

10

Sjöhaga

Hindersböle

Kungen Filhagen

Österäng

Korssunds udden

1 cm kartalla vastaa 250 metriä maastossa.

Storgård Keskipiste (TM35FIN) E: 217900 N: 6684700

Sänkängen

Vikom

Missvik päran

Lillträsket

Forngravar Muinaishautoja

Strandkulla

Forngrav Muinaishauta 20

Sunnanslätts bergen

Ramsdal

Vikom viken

Österpäran

Jättekastet

Ålsved

Dragonängen

Lillhägnan

Tvarbergen

Näset

Kvarnudden

Nickåkern

Högberget

Västerudda

Blomdal

Sysilax holmen

Strömsbergen

1 km

180Björnängen

snäs viken

10

Mörudden

20

1:50 000

Hästhaga bergen 20

Gjutan

Tallgrund

Snoet

Ramsdals bergen

Grenogrund

Kvarnberget

Korssundet

Bredviken

Norrgård

0

Kanan

Björkdal

Rumpudden

Gåsholm

Djäkensäckarna

Krogströmmen Vikgrundet

Väcklax Storkärr

Lånholm Lilla Lånholm

Sågudden

Klockarbergen

Torpet

Tallgrund

Entallsgrund

20

mmen

Betesnäs

Potten

Ramsdals fjärden

Lövdal

Fallnäs

Idr. Urh.

5.1

Rågrund

Killingholm

2.4

Mörtviken

Skallfogdudden Kyrka Kirkko

Funk

Gammelnäs

Böle

Nagu Nauvo

20

Vikperä

Blömans fladan

Brinkas

10

Röhagen

Lövdal

Killingholms sund

Oxgrunden

F.hus S.talo

Kyrkbacken

Näsåkern

Vikperä

Nilsas grundet

Berglund

Sutarholm

Lilla Likholm

Likholm Getgrund

Strandars

6.0

25

Oxhagen

0

Skola Koulu

Sutarnäs

10

Majholm

Hummelängen

10

Badstrand Uimaranta

Kivimäki

Ängesnäs

20

Svingrundet

Ytternäs

Kärrhagen

Viksberg

Husbergen

Idr. Urh.

Storskogs hagen

Sunnanland

Moängen Björkäng

Torpgård

10

Päraängen

Prästgårdsviken

Loman

Skuddängen

Sutarnäs

Ns.omr.

Ls.alue

Prästgårdsfjärden

20

20

Käldö

Ramsö

Sundåkern

Ledervik åkrarna

Lönnbo

Prästgården

Östergård Sandlax

Letikon

Björkgrundet

Västersundet

Annelund

Östergård

Vällingsängen

Lindhagen

Vallmo viken

Kemmo

ga ta ra slin nto ons Ku Moti

Sellmo

Forngrav Muinaishauta

12

Ramsö

Storkemmo

6.0

Hvits Rauhala Kärras

Kemmopäran

Nygård

Finby

2.6

Stubbhem

Finnäs

Hot.

Fårskogen

Berghem

Lusholm Fagervik

3.0

Rokal

Grankulla

20

Kopparbergen

Grannas

Vallmo

Norrpäran

Koikari

Strömmen

Lakort

Fallskogen

Granbergs brantarna

Norreds berget

Fårskogen

3.0

Hemfladan

Rödjan Skogsåkern

Ns.omr.

Ls.alue

Norrkulla

Björkholm sund

Strömsudden

Piruberget Hasselboda

Ekholm

Bocktornsbrantarna

Hästholm

Klippan

4.3

Rögrundet

Lassasberget

illträsket

Käldö fjärden

Långgrund Prostgrund

Fridhem

Länsmansgrund

Packais

Rundgrund Skoggrund

35

Apagrundet

7.3

Urksor udden

Hemsundet Myllbäck

Pantholm

Pantholms sund

Malmarna

20

Björkholm

Karlberg

Valacken

Långstrand

1

Visspäran

Kaiplot sund

Åkerudda

Svartö

Mastberget

10

20

Skutgrundet

Döviken

Svartö

Björkhem

Vuorela

Majlot sund

Ryssugnar Ryssänuuneja

Koirinokka

Ns.omr.

Ls.alue

30

Blindsund

20

Kaiplot

Urksor

Pumpstation Pumppuamo

Mielisviken

Ns.omr.

Ls.alue

Sandpäran

Taslot edet

Ns.omr.

Ls.alue

4

Svartholm

4.3

Taslot udden

15

Norrsundet

Norrudda

2.4

2.4

Jaakkoberget

Kolkan

Nystrand

Ns.omr.

Ls.alue

Rävberget

Jungfrun

7.3

Kråkan

Vättjan

7.3

20

Kaslot grunden

Rödgrundet

Dalkarby

Glosudden

Sundängen

Glosbergen

Ollkärr

Glosåkern Kulaspära 15

Gröndal

Lakiston

Lalax

Mangrundet

Skogsgärdan

20

Purs päran

Fridhem

20

Lavola

Kamskall viken

Maren

Lalax kärret

Sandpära

Lecknit

Korsudden

Rågrundet

Ekholms ören

Lindvik

Ekholm

Halsholm

Svaluholm

20

Hässjeholm

Algrundet

Brännskär

Sundåkern

Ekholm

Nygård

Grötholm

Hummelgrund

Anisor 20

Högberget

Vadet Sandvik

Bodäng

sil Ma

Bötet

Lillkvivas

24

Ängholm

Bjennäs

Lisagrund

Sommarö sund Långskär

Klobbfjärden

Lindvik

Torparäng

Tallholm

la

su n

d

Peholmarna

Kvarnfladan Fårgrundet

Gammelstu

Gladagrund Långudden

15

Skituören

5

Horsholm

Forngrav Muin.hauta

20

Högsar viken Alören

Näsholm

Klobban

Kamskall fjärden

Lampen

Långklev

Fårgrund

20

20

Träskdal

2.8

Mastbrant

Laxgrundet

Vatlax bötet

Lillträsket

20

Klobben

Mörholm

Vatlaxviken

a brantarna

Bastvik Storsund

Klobbnäs

Orrgrund

Fladan

Tammisholm

ngholm

Edsdal

Sandvik

Byberget

Anisor fjärden

Kamskall

Hästen

Ladilotarna

Hassellund

Högsar

Vatlax

10

Högholm

Skötgrund

Hingsthagen

20

Kamskall

Tratten

Högsar Hemåkern

Tobaksgrund

Gräggholm

Mattgrund

Högsar

Lampbergen

Maggholm

Liniholm Enholm

Smörasken

1201 9

Purs

Låset

Långholm

Storträsket

Lalax åkern

järden

Svalbo

20

Lalax päran

Storkvivas

Klementsholm

15

Tratten Vedaudden

Hästbergen

Västanland Solhem

Dalarna

12023

äs holmen

Storkärr

Södra Finland

Dalbo

60

11

Rummelsberget

Paturs

Ängsdal

Blomsterkulla

Koivurinne

Bakskogen

Rummeln

ken

sbäc

an Myr

Bollberget

19.0

Myrslätten

Bäckesängen

40

Solbacka Åkernäs

70

20

Ängsholmsfälten

Nykulla

Björkbacka

80

Kullbacken

Gällberget

20

20

Björ

Pulkbacka

Myrans 27.7

40

Asphagen

Myranskärret

Baståsen 60

Haga 20

40

Korpis

Uimar.

Badstr.

Mörsbacka Labbas

Muinaishautoja Forngravar

ki

Glasmästars

Bergbo

Nyåker

Ritabacka

Nybacka

Pölans

Västergård

40

Östergård 71.0

1

Kasaberget

Kittelberget

Hästböle

Storskogen

5

Stickhyveldammen

Vargklevsberget

60

Skeppars

Slåttkärr

Västergård

Lähde: MML

Kohagen

Hagabacka 40

Hjortronmossen

Norrgård

Torpåkern

Tju

Näset Bölefälten

Sydvästra Finland och området söder om Salpausselkä hör till landskapsområdet Södra Finland. Området ligger vid 1:25 000 Finska viken och reser sig högst tvåhundra meter över havsytan. Ett sådant område kallas lågland. Den vanligaste jordarten är lera och genom de vidsträckta lermarkerna rinner flera små älvar ➀. Den leriga marken passar för odling och det finns mycket åkrar ➁ i området. Klimatet är varmare i Södra Finland än i resten av landet och på många ställen växer lövskog ➂.

Piltböleberget

Lövkullaberget

1 cm kartalla vastaa 250 metriä maastossa.

Keskipiste (TM35FIN) E: 338940 N: 6674640 Södergård Rävberget

Vargvändan

0

40

1000

60

Bråtan

2000

3000

Kohagen

Mattas

4000 m

Mars

Bastuåkern

Floralund 14

1:50 000

40

Ls.alue

1 km

Ängesbacka

Ugnsleven

Anta

40

Grottberget

Paloasema Brandst.

Muin.hauta Forngr.

Jättekasberget

60

11

Pytberg

0

Palmgårdsmossen

Palmgårdsbergen

40

Hiidenkirnu Jättegryta

40 Grytängen

Skolåkern

Svartbäck

39.5

Aspkärr

Storberget

Limberg

Stentagsberget Muinaishauta Forngrav

Björnberget

3

Reps

Långberget

Ls.alue Ns.omr.

Muinaishauta Forngrav

Storpotten

Framberget

Repsberget

Heikängen

60

Solgård

20

Kullängen

Storpottsberget

Stormansbacken

Messmyrabäcken

Skällberget

Ängen

Bredåsen

0

Muinaishauta Forngrav

Rikärr

Fallängen

Messmyra

Bakkärret

Vihreäkumpu Uutela

11 3

Rikärret

Framskogen

Västerkulla

Övre Västergård

Mellangårdskullen

10 Ludikulla

Smeds

Storpotten

Lappers

Bredslätt

Norrkulla

5

60

Päivärinne

Storkråkas

Gårdsböle

Solbacka

Storängen

14

Hagaberget

Brännängen

Grönkulla Urh. Idr.

Bocks

Dammen

n

Prästkulla

1113

Dalbacka

40

Ängsdal

Lillkullen

rkå

Malmgård

Hundbacken

en

Aiskosbäck 40

Kyrkängen

Ky

Åkerkulla

S.talo F.hus

40

Veja

en

äck

nsb

20

Vikarfall

Gårdskulla

jo

40

11149

Lillkråkas Postis

ko

Tornberget

Vejans Braskis

rk

en

Hästhagen

Aiskosåkern

Grönskog

Bockberg

ck

60

Tuomela

Hemän

Museo

Haga

Ki

bä

Storängen

Fjäll 20

Fårhagen Villakullen

Vejansslätten Lill

Muinaishautoja Forngravar Kalkberget

Supu

Tallbacka

Rintiåsen

80

49.8

20

Ryssåkern

Aiskog

Norrbacka

Fårträsk

Gustavbäck

'

Storäng

Nysvidja

Vejanskärren

Dammbacka

Kaporia

Bytars

Torvströmossen

Brunnibergen

11

25

Kolsarn

Munks

Bertils

lle björka Fridl.

Nygård

Storrutan

Gammelgård

kuja . koivu

40

Rauh

Kallberget

Svartträsk 64.0

2

Kokkila Kockis

Rauh.

Fridl.

Mullmossaskogen

80

Störsby

Ådal

20

Koulu Skola

Häs

Kakarträsk

Brännängen Terv.as.

S

Ruddammen 49.8

18.0

Pyöli

60

Mosabacka

Bäcks

Myrberget

Suninhaka

Tallbac Krevola

Pulkbackaskogen

1

15

40

Kettuvaara

Grodträsk 53.1

Lilla Dansbacka

Ängsholm

Suosilmä

60

Vallaanseppä

Stormossen

Åvik

Sortalaberget

Pyöli

Uutela

Storängen

40

Mahlamäki

Ängskulla

Luonnonsuojelualue Naturskyddsområde

Suni

Urh. Idr.

40

Höjbergen

20

60

Virkkala Virkby

Rummelbacka

Hiidenkirnu Jättegryta

60

Vallaa

Koulu

14

Kinnerkulla

Storberget

Fatja

9

80

Patursberget

Yli-Paila

6 11

Vesit.

Rasiberget

Dalamalmsberget

http://pikakartta.fi/ Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 04/2014 aineistoa.

Mossahalsen

Halikko, Salo

I Landskap förändras

25

Insjöfinland

2

3 1

0

1:100 000

2 km

Lähde: MML

Sjöar ➀ och stora skogar är typiska för landskapet i Insjöfinland. Där finns flera av de största sjöarna i Finland, som Saimen, Päijänne, Kallavesi och Näsijärvi. Sjöarna har i allmänhet oregelbunden strandlinje och i Saimen finns dessutom många öar. De största sjöarna finns i sprickbildningar i berggrunden och därför kan man se branta klippväggar på en del stränder. Sjöarna bildades då inlandsisen skrapade och tog med sig löst material ur sprickorna som fylldes med vatten då isen smälte. På många ställen i sjölandskapet kan man se åsar ➁. De består av sand och stenar och bildades då inlandsisen smälte. Åsarna sträcker sig från nordväst mot sydost. Vegetationen består mest av barrskog ➂, men på stränderna växer främst alar, aspar och andra lövträd.

Saimen, Puumala

26

a

Saarakkalanrinta

67

85

Mösinginkytö

Tuuli

Kivenneva Hautaneva

45

Kärhys

Ahonkylä

Koulu

Aavala

Österbotten

Jyrä

Peltoniemi

Sihtola

70

40

40

Sil ta oja

Tervah.

Jupakka

Kylänpää

Oksiluoma

85

Arola

Luoma

80

Lutakko

Vettenranta

Puhdistamo

Rupulivuori

60

Penttilä

Isoluhta

Puskanoja

40

17407

Palanutkallio

Niittyranta

Kuivas-Nikkola

Kahrakuusi

17407

Herkooli

Isovuori Salomaa

Puistola

Järvenmaa

Ala-Nikkola

Niemi

Yrttikivenrämäkkä

Kota

Knuutti-Nikkola

Yrjölä

Nikkola

Sikavuori

Yrttikivi

Pitkärämäkkä

Vihtakallio

Knuuttilanmäki

Laurila

Koivumäki Koppelomäki

40

Rauh.Koivukuja

Alho

Käpälärämäkkä

Käpälämäki

Tu

om

40

Karmanttali

Vainio

4

a

Navettamäki

75

ilu

17

om

Pirilänkonto

1

65

Kokko

85

2

Nikkolankonto

Pajuranta

70

Nikkolanneva

60

Pirilä

Savivuori

Karmanttalinneva

Viljamaa

oja

Iso-

Elomaa

Pirilänneva

Pahkasalo

Ämmänperkiö

Ojala

3

Marjaharju

Hasulanneva 50

Niemelä

Pinomäki

Tervah.

Ämmänperkiöntausta

Murjunmännikkö

Röyskölä

Kujanpää

Kiviniemi

Niemelänkylä 67

Köykkä

Ala-Tuominiemi Jalostuskeskus

Kuhnala

Saveenrämäkkä

Kattilaneva

Palonmäki

Saranpää Viertomäki

60

Untola

Välimäki Palonkylä

Raitila

Tuominiemi

Riihikorvenmäki

Honkavaara

Laavu

Tuominiemi

Kivikytö 50

Luhtalanmäki

Rantala

Kivenmaa

75 lku

Tynjälä

po in pä Se p

45

Liikala

Hautala

Siltala

Rinta-Luhtasela Lehtola

Ritola

Ojala-Röyskö

Nevanperä

3

Vääräpettu

Mäntyvaara

ma sluo

Lemmikee

Koulu

Hietaharjunmäki

Vaaranmaa

Peltola Myllyniemi

Kuntorata

Kaivo

Latvala

Rintasalo

Tuore

Eetunkytö

Hakola

75

Ritola

Urh.

ja

Ritomaa

Viertola

Mäntylä

Uitto

Peltokangas

Merao

1

Tuomikylä

Viitanen

70

70

65

1744

Napustanmäki

Koulu

55

Lampinen

Röyskölänkuja

Kaaronoja

80

Kivenneva

Korpela

ILMAJOKI

Viitala

65

e

60

4000 m

Pettu tie

oja

Perkiönkorpi

1740 4

Mäntykoski

Avuttomanmäki

Savunen

Yli-Savunen

Jätehuoltokeskus

Ränkimäki

Huhtimäki

Torppa

Laskunmäki

Palomäenkorpi

Pinoviidanneva

70

70

Isolammi

a iluom Tuom

Hautapakka

Kenkkilä

70

70

Pinoviidanmäki 80

Pömpölönkorpi

Rajala

Lammasviidanmäki

1

Kettuvuori

Uitto

Valkoinenkallio

Rinta

Lammasviidanneva

Saunaneva

Välimäki

Peltomaa Ala-Risku

ko

Ko ja

no

Pinoviidankydöt

Lukkarinsaari

Kaupinmurto

Peräluhta

Viemerö

Keski-Risku

Känänluhta

Haavistonmäki

Letto

Kyro älv, Storkyro Luhta

Heikinkallio

Letonpellot

Kaunismäki

Kolmensillanneva

Ahonen

Hietaharju Lähde: MML

http://pikakartta.fi/ Viinamäki Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 04/2014 aineistoa.

Kaivola

Haapamäki

Palverannankallio

Vähämäki

Pettumäki Kaunismäki

vii da

3000

Urh.

Tomuton

as

2000

mm

1000

don

Laavu

Hämeenkorpi

Pihlaja

Österbotten har tidigare varit havsbotten. Jord som lagrades på havsbottnen har jämnat ut ytformerna i landskapet.

Området är flackt och därför finns det många myrar ➀ i Österbotten. Genom landskapet rinner flera storaSavusmäki älvar som svämmar över i samband med snösmältning och långvariga regn och orsakar skador på byggnader och odlingar.

Många myrar är torrlagda genom utdikning ➁. På det sättet har man fått mera mark för jord- och skogsbruk. Vattnet rinner längs diken till åar och älvar. Åkrarna och bebyggelsen ligger som pärlband längs älvarna ➂.

70

Harakanmäki

nti

70

vuo

0

Kolmensillanoja

Riistavalli

1

Vesivuoto

65

cm kartalla vastaa 250 metriä maastossa.

(TM35FIN) E: 280400 N: 6964160 1:25 000 1Keskipiste

8

7 73

Uhveri

Koski Tervakallio Vesi

1:50 000

Lammi

1 km

La

Vakavuori

55

0

Hastinkallio

Perkiönoja

Huhtimäki

Haapala

I Landskap förändras

27

Tervahauta

Merenlampi 194.3

220

Kide Pieni Kallovaara

84

Kaatiosärkkä

52

Merensuo

Venakkosuo

220

Vaarafinland

200

Aukeasuo

200

puro atio Ka

Iso Kallovaara

Kaksilampisensuo 202.6

uro

np

re Me

Kivisuo

Kuusela

Matala-aho

Äimispuro

Kestilä

Äimislampi 194.6

Pyöreäsuo

200

Aumala

Tervahauta Tervahauta

Hetesuo

Peurakorpi

Peurajärvi

Tervahauta

Tervahauta

Au

ma

Tervahauta

1

Ahovaara

Hovinsuo

Mustikka-aho

lan

puro

Laattainsuo

Haravavaara

Hovi Raatolampi

Tervahauta

Haravasuo

198.7

2.7

Kylmälahti

19255

Tasanko

6.0 223.9

Jussi-Pentin koski

Ra

ato

Raatovaara

pu

Tervahauta

220

Tervahauta

5.1

Tervahauta

Kuikkalampi

Koivuranta

20

Kaatio

Katajalahti

Tervahauta

240

Tervahauta

2.0

1.9

180.7

Lautakang

Laitinen 11.5

Nurmela

Tervahauta

Palosuo

10

Iso Syrjäslampi 7.2

6

3.5 0.6

Pa

Vietto

11.5

6.7

Isosuo

Rajala

220

uro Tervahauta

180

6

Vesakkosuo

18

0

13.5 10

Tervahauta

175.5

12.5

19

0

0 20

10

5.0

9.0 5.0

6.4 0.16.8

19.0

3 6

Ahvenlammit

Huuhkaja 201.4

15 3

9.0

4.5 12.5

2.2

10

0

240

9.2

10

räp Mä kä

14.0

Laavu 9.9

16.5 10

3

Kalliojärvenkangas

200

200

15.5

2000

3000 4.4

4000 m

Tervahauta

7.6 http://pikakartta.fi/ Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 04/2014 aineistoa.

7.9

Muorinlampi

1.5

25 30 32

Hepovaara

Häntäsuo

20

0

ro taja

Pitkäjärvi 196.0

Pe

201.5

3

6.6

Haarajärvenkangas 19

typ

n Mä uro

9 25 19

Löttövaara

203.6 Tervahauta

200

5.9

Veteläsuo

3

1.5

Martinlampi

Ylimmäinen Leväjärvi

3

Mäntylampi

Niemisuo

Isosuo

i

235

Katiskalahti

uvu

sjo

ki

Pystykoski

1.5

Tervahauta

Venesuonsärkät

Kokkokangas 200

Tervahauta

Vilminautio

Uunonsaareke Peurakorpi

Ulpukkalammit

Tervahauta

220

Kataja

Niittykoski

202.8

Kapustavaara

Venesuo

Alasuo

Alasuonlammit

Roni Tervahauta

Rakkisalo

Keräsenlampi

Musta-Maija

Roninkangas

203.6

0

22

Raatolampi

0

La

reitt

Haapovaara

184.1

Venekangas 200

20

lkka

7.2

Tervahauta

Venejärvi

Salmilampi

Mäntylampi

orike

3.7

Huosiaislammit

ä

ev

his

3

Paska-Martti

ott Mo

Kalliolampi

Polvilammit

Venekoski Tö

Parvalampi

3

Polvilampi 196.9

3

7.8

199.2

Jäkälälampi

5.3

Kinnusenkangas 1.5

6

190.6

7.7

Teeriniemi

Pajusuo

11.1

192.6

202.1

Kinnusenaho

196.9

3

Särkijärvi

Tervahauta

Rekilammit

1.5 Pieni-Martti

Niemilampi

Mäntyjärvi

7.3

Rekijärvi 6

Kuikkaniemi

Hiekkalahti

219.4

180.9

196.9

206.2

Matosuo

196.2

6

0.6

Matolammit

9

Keskimmäinen Leväjärvi

0

u

220

6.5

Polvilampi

6.0

25

22

olk

Laavu

Katajasuo

4.2

Katajalammit

Alimmainen Leväjärvi

np

Särkivaara

Käränkävaara och Rintasenvaara, Lieksa

200

204.5

tra

1.5

Törkylampi 8.5

3

Särkilammit

Ka

uro

11.4

6.2

8.4

180

pu

12.6 6

Matokangas

Konnunsuo

Iso Pajulampi

15

Kylmälahti

240

3

200

Haarajärvenniemi

23

3

11.0

Matop

Konnunkangas

3

13.3

178.4

5.4

3

Torviniemi

Häntälampi

Konnunvaara

6

Autiotupa

Torvilahti 8.3

202.0

15

13.0

Viitasaari

Lähde: MML

Laavu

Tervahautoja

Rahkasuo

Rahkalampi 4.0

Konnunlammit

17.6

4.6

Katajakankaat

2.4

Haarajärvi

Marjoniemi

6 3

5.3

17.0

190.7

0

191.7

6

Salkosuo

200

200.4

Jämäsjärvi 10

20

200

28

7.3

Tervahauta

3 6

Hepolampi

Pikku Sopenlampi

Haaralampi

3.4

20

Likolahti

Vaarafinland är ett kuperat höglandsområde där det växer skog. Högland betyder att området höjer sig mer än tvåhundra meter över havet. Till Vaarafinland hör nästan hela Norra karelen, Kajanaland och området kring Kuusamo.

Ordet vaara kommer från finskan och betyder skogsklätt berg ➀. Bergen består av en ovanligt hård bergart som står Kolmisoppi emot erosion. De är rester av en gammal, nednött bergskedja i östra Finland. Den vanligaste jordarten i Vaarafinland, Katajajärvi liksom i hela landet, är morän. Vaarafinland är glest befolkat och där finns stora barrskogar ➁. Det finns vidsträckta vildmarker i Vaarafinland och i Lappland.

Pajusuo

0

Kalmoniemi

Louhisaari 3.3 6.4

1.9

5.0

177.5

Lapinniemi

7.3

Heposuo

194.4

3 194.0

Marjokangas

Kalmolahti

3

8.5

10

6.7

Haarasuo

3 10

9.6

0.8

4.9

8.0

Tervahauta

Tervahauta

Salkolampi

11.0

1000

0.8

6

15

Mäkäräsuo

187.2

9.0

6.1

Huuhkajanvaara

Liimatanvaara

0 Mäkärälampi

12.3 Kalmosaari

5.5

15.0

3

uro

6

0

13.8

9.0

Miettula

18

3.0

Kaislalampi

Metsästysmaja

5.0

8.8

cm kartalla vastaa 250 metriä maastossa.

1:25 000 1Keskipiste (TM35FIN) E: 617880 N: 7098960

Yhteissuo

1.5

175.5

Tervahauta

Istuma-aho

2

Salkokangas

Tervahauta

Kalliojärvi

1 km

Tervahautoja

10

4.4

0

Isokorpi

Tervahauta

Matala-aho

16.5

Rytisuo

1:50 000

Kivivaaranhäntä

3

Kymmensylisenkangas

20

Risteli

Siirtola

Tervahauta

lop

0.9

11.0 6

Tervahautoja 0

225.6

Hamppulampi

Pitkäniemi 3

19

Kukkula

Heimarilampi

Tuppivaara

Tervahauta

6.5

176.0

Kivivaara

Kanerva

Tuppivaara

Ahovaaransuo

7.4

175.5

ro

Kymmensylinen

10

14.5

Pitkälahti

Pitkänlahdensuo

Kivipu

Känttyräkangas

Pieni-Kaatiainen

Ranta-aho

Hetesuo

3

Pieni-Kaatio

181.4

Katajasuo

Risteli

Jaakonvaara 2

Tervahauta

Iso-Kaatiainen

Katajaniemi

ro

6

Palokangas

Tervahauta

Ylä-Raunio

220

Lappland 2

3

0

1:100 000

1

2 km

Finlands största vildmarksområden finns i Lappland. Där reser sig höga fjäll med kala toppar ➀. På många fjälltoppar finns ofta stora fält med frostsprängda stenar, så kallade blockhav ➁. Mellan fjällen finns myrar ➂ och stora skogar där det växer mest barrträd. Ju längre norrut man kommer, desto glesare är skogarna och till sist når man skogsgränsen där det inte finns skog alls. De höga sluttningarna och fjälltopparna är också trädlösa. Många orter i den nordligaste delen av Lappland har samiska namn.

Saana, Enontekis

I Landskap förändras

29

Analysera kartor och bilder från olika landskapsområden Studera och jämför kartorna och bilderna på sidorna 24–29 och svara på frågorna.

1. Myrar – Hur syns utdikningen av myrar på kartorna?

Sök fram utdikade myrar på kartorna.

– I vilka landskapsområden har man dikat ut speciellt många myrar?

2. Jordbruk – Hur syns jordbruket på kartorna och bilderna?

– I vilka landskapsområden finns det mycket jordbruk? Varför?

3. Ytformer i terrängen – Hur syns höga backar, berg och fjäll på kartorna?

– Från vilka landskapsområden är de foton där man ser höga backar och fjäll?

4. Vattenområden – Hur syns olika vattenområden på kartorna?

– I vilka landskapsområden finns stora vattenområden?

5. Vägar och byggnader – Hur är vägar utmärkta på kartor?

– Med vilka färger är byggnaderna utmärkta? Vad betyder färgerna?

6. Skogar – Vilken färg visar var det finns skog?

– Ser man på bilderna om skogen i ett område är barrskog eller lövskog?

7. Människans aktivitet – Vilka karttecken använder man för att visa människans verksamhet? Sök fram olika karttecken som visar människans verksamhet. Hitta åtminstone ett på varje karta.

– I vilket landskapsområde finns färst karttecken för människans verksamhet?

Analysera landskapsbilden

Vad ser du i landskapet?

Vad kallas den ljusgula jordart som syns på bilden?

Vilket landskapsområde passar bilden bäst ihop med? Motivera.

30

Vad gör folk i området? Härled svaret utifrån folks klädsel och vad de bär på.

Var i Finland kan det här landskapet finnas?

Varför har man byggt gångbanan som syns i mitten på bilden?

Uppgifter 1. Det mest attraktiva landskapsområdet a) Numrera Finlands landskapsområden från det som du tycker är mest attraktivt till det minst tilltalande. b) På vilken plats kom det landskapsområde där du bor? c) Jämför din lista med några klasskamraters.

Diskutera varför ni kanske har olika ordningsföljd.

2. Landskapsbilder på nätet a) Sök fram bilder från olika landskapsområden på nätet. Välj den bild som du tycker är bäst i varje område. b) Jämför de bilder som du har valt med klasskamraternas bilder. Du kan också dela en länk med dina bilder till klassens elever.

3. Landskap i hembygden a) Rita eller fotografera ett landskap i din hemtrakt. b) I vilket landskapsområde ligger din hemtrakt? c) Har din hemtrakt sådana särdrag som är typiska för landskapsområdet? Hur och varför skiljer det sig om det är annorlunda?

4. Särdrag i landskapsområden Hur skiljer sig landskapsområdena från varandra?

Nämn något särdrag i varje landskapsområde.

5. En egen stereotypisk karta Rita en stereotypisk karta över Finland. Du kan använda en tom kartbotten eller dra upp gränserna på fri hand.

Rita och märk ut saker i olika delar av Finland.

Du kan ta hjälp av kartan på s. 22 för att komma igång.

6. Att bygga i olika landskapsområden Du är med i ett projekt där ditt team har till uppgift att bygga motorvägar. Studera fotona och kartorna på sidorna 24–29. Ställ upp en tabell där du listar saker som – försvårar byggandet – underlättar byggandet.

7. Gallup om landskapsområden a) Gör en intervju med några personer som inte går eller arbetar i skolan. Ställ frågor om deras uppfattning om de sex landskapsområdena i Finland. b) Jämför resultaten med dina kunskaper om landskapsområdena. Vilka skillnader lägger du märke till?

8. Satellitbilder av landskap Använd en karttjänst och titta på satellitbilder från Finland. a) Sök en typisk bild för varje landskapsområde.

Fäst en platsmarkör om det går. b) Se på bilden i en tredimensionell vy om det går. c) I vilket landskapsområde är det stora höjdskillnader? d) I vilket landskapsområde finns det stora vattenområden? e) I vilket landskapsområde finns det många stora städer? f) I vilket landskapsområde finns det mycket åkrar?

9. Landskap nära och fjärran a) Välj två landskapsbilder: en från det här avsnittet och en från avsnitten 10–17. b) Skriv namnen på områdena. c) Jämför landskapen. Gör en lista med likheter och olikheter i landskapen.

I Landskap förändras

31

Människans verksamhet – ett hot mot regnskogar Vad syftar begreppet regnskog på?

17

Vilka produkter från regnskogen har du använt?

Regnskogen är tät och artrik Nära ekvatorn lyser solen starkare än på andra ställen på jorden och därför är det varmt året om. Då fuktig luft stiger uppåt bildas lågtryck och molnen ger ifrån sig häftiga regn så gott som varje dag. Den typiska vegetationen i sådant klimat är tät och artrik regnskog.

Världens största regnskogsområden finns i regionen kring Amazonfloden i Sydamerika, i Kongo i Afrika och på öarna i Sydostasien.

En urinvånare i Amazonas regnskog kommer hem med fisk efter en lyckad fångstresa. Urbefolkningen fiskar i olika områden längs Amazonfloden för att undvika överfiske. Urbefolkningens möjligheter att försörja sig på traditionellt vis försvåras bland annat genom dammbyggen i Amazonfloden och dess bifloder.

Dagarna är varma och regniga i regnskogen I regnskogen går solen går upp klockan sex varje morgon. Himlen är oftast klar under förmiddagen och temperaturen ligger kring tjugo grader. Mitt på dagen då solstrålningen är starkast stiger temperaturen till cirka trettio grader.

Luften blir fuktig då marken och växterna avger vatten. Vattenångan, som följer med i den uppåtstigande luften, kondenseras och det bildas regnmoln.

Fram mot eftermiddagen är molnen tunga och då bryter kraftiga regn och åskväder ut.

Vid ekvatorn går solen snabbt ned omkring klockan sex och efter en liten stund är det helt mörkt.

Soluppgången och solnedgången tar bara några minuter och därför har området kring ekvatorn kort gryning och skymning.

Xingufloden, Amazonas, Brasilien

III Människans livsmiljöer på jorden

115

Regnskogarna är glest befolkade

Skövlingen av regnskogen är ett hot mot dem som lever där

Det är svårt för människan att leva och arbeta i hett och fuktigt klimat. Därför är bosättningen ganska gles i regnskogarna. Där bor många små folkgrupper. Största delen av dem lever i små, isolerade byar djupt inne i regnskogen. Indianfolken i regnskogarna livnär sig på det som finns i naturen. De fångar och samlar allt de behöver i naturen som mat, mediciner, byggnadsmaterial och mycket annat. Vissa indianstammar ägnar sig också åt småskaligt jordbruk.

Många avlägsna byar saknar vägar till omvärlden och befolkningen kommer sällan i kontakt med andra människor än byborna. Det beror på att det är svårt att ta sig fram långa sträckor genom den tätvuxna regnskogen, som dessutom är sönderskuren av floder. Eftersom man inte kan färdas med bil åker man till exempel med kanot längs floderna i stället.

Regnskogarna avverkas i allt snabbare takt och därför är de hotade. Skogarna röjs undan för att ge utrymme åt stora odlings- och betesmarker. En annan orsak till avskogningen är att man använder tropiskt virke som råvara inom möbelindustrin. Under de senaste åtta åren har regnskogarnas yta minskat med hälften av den ursprungliga.

Regnskog som en gång har huggits ner är vanligen borta för alltid. Utan träd som skyddar marken ökar markerosionen och artrikedomen minskar då växt- och djurarter ersätts av andra arter. Dessutom blir marken näringsfattig eftersom näringsämnen som är bundna i träden försvinner då man forslar bort virke ur regnskogen. Det är nästan omöjligt att plantera ny regnskog i stället för den som har skövlats.

Avskogningen leder till att många arter riskerar dö ut på grund av att de inte klarar sig i andra miljöer. Avverkningen drabbar också invånarna i byarna. Utan den omgivande regnskogen kan urbefolkningen inte längre försörja sig och hitta mat. De förlorar sina hem och till sist också den unika kulturen.

Barnen på bilden är achuar-indianer. De samlar maniok som är viktig basföda för invånarna i regnskogen. Maniok, som också kallas kassava, används som potatis. Manioken är giftig om den inte tillagas innan man äter den.

Amazonas, Ecuador

116

Illegal avverkning av regnskogar förstör livsmiljöerna för många arter, till exempel orangutanger. Skövlingen bidrar också till klimatuppvärmningen när det inte finns träd som upptar koldioxid.

Orsaker till att regnskogen förstörs

Hur kan man bidra till att rädda regnskogen?

• Fattigdom bland invånarna

• Informera nyinflyttade i regnskogen om ätliga frukter,

• Jordbruk: befolkningen röjer skog för att få

nötter och medicinalväxter

odlings- och betesmark

• Träden används som

– råvara till möbler och papper – energikälla

• Regnskog omvandlas till odlingsmark, betesmark

för nötkreatur och plantager som ägs av storbolag – palmoljeplantager (palmolja används ofta i färdigmat, kex, potatischips, choklad, vegetabilisk glass, margarin, tvål, tvättmedel, kosmetika och biobränsle) – sojaplantager där man odlar sojabönor som blir djurfoder (åt kor, grisar och kyckling) – banan-, kakao-, sockerrörs-, kaffe-, te- och tobaksplantager

• Undvik produkter som framställs i regnskogen.

– minska körande med bil och moped – cykla, gå eller åk rullskridsko – välj produkter som produceras på ett hållbart sätt, t.ex. Fairtrade-märkta produkter som bananer, socker, kaffe, te och choklad – välj inhemska och europeiska träslag, bambu, rotting och FSC-märkta produkter, d.v.s. produkter som kommer från hållbart skötta skogar – köp inte kläder i onödan, återanvänd i stället

• Välj ekologisk bomull

– bomullsplantager – betesmarker för nötkreatur

• Byggande av städer och vägar

• Regnskog sparas då man bygger städer och vägar

• Naturliga skogsbränder

III Människans livsmiljöer på jorden

117

Den biologiska mångfalden är störst i regnskogen Uppskattningsvis hälften av världens växt- och djurarter lever i regnskogen. På ett område lika stort som en fotbollsplan kan det finnas hundratals trädarter och enormt många djurarter. Vi använder begreppet biologisk mångfald för att beskriva hur stor variationen är och hur många olika arter det finns i ett område. Den biologiska mångfalden är större i regnskogen än någon annanstans och därför är det viktigt att regnskogarna bevaras.

Artrikedomen är så stor i regnskogen att alla arter inte ens är upptäckta ännu. Man undersöker okända arter hela tiden och hoppas finna nyttoväxter som kan nyttjas som livsmedel eller mediciner.

Regnskogens växter använder koldioxid från luften i fotosyntesen och samtidigt släpper de ut syre.

Då regnskogen skövlas stiger koldioxidhalten och bidrar till den globala uppvärmningen. Därför är det viktigt att stoppa regnskogsskövlingen.

Regnskogens skikt 50 m

kolibri

40 m tukan

30 m

ozelot 20 m

10 m

Sumatratigern och orangutangen förlorar sina livsmiljöer då regnskogarna i Indonesien ersätts med palmoljeplantager. Genom att köpa sådan kosmetika, som inte innehåller palmolja från plantager i regnskogen, kan du bidra till att skydda djuren.

tapir

0m

Regnskogens växter växer i skikt. Trädkronorna bildar ett enhetligt tak som släpper igenom väldigt lite ljus.

Därför är det skuggigt på marken.

SAMMANFATTNING

• Regnskogen har fått sitt namn av att det regnar nästan varje dag. Alla tropiska regnskogar finns i närheten av ekvatorn där det alltid är varmt. Regnskogarna har inga årstider som här i Finland utan det är varmt och regnigt året om.

• Regnskogarna är glest befolkade. Regnskogsfolken lever isolerade i små byar. De samlar mat, fiskar, jagar och hittar allt de behöver i naturen.

• Regnskogarna är hotade på grund av att man hugger ner dem och gör utrymme för odlingar och betesmark. Det mesta av regnskogens näringsämnen är bundet i växterna. I skövlade områden spolas näringsämnen ur marken då det regnar. Därför växer det aldrig upp ny regnskog där skogen har huggits ner.

• Det är viktigt att bevara regnskogarna eftersom artrikedomen är så stor och många arter finns

ingen annanstans än där. Om regnskogen förstörs försvinner många arter och den skadan kan aldrig repareras.

118

Uppgifter 1. Förhållanden i regnskogen a) Beskriv växt- och djurlivet i regnskogen utifrån bilderna i textboken. b) Beskriv hurdant klimatet är i regnskogen vid olika tider på året. Ta hjälp av klimatdiagrammet på s. 114.

7. Produkter från regnskogen a) Ta reda på vilka produkter från regnskogen som importeras till Finland. b) Vilka av produkterna har du använt? c) Välj en produkt. Ta reda på hur du kan försäkra dig om att tillverkningen av produkten förstör regnskogen så lite som möjligt.

2. Regnskogar i världen Studera kartan som visar regnskogarnas utbredning på s. 114. a) I vilka världsdelar växer regnskog? b) Skriv namnet på ett land med mycket regnskog i var och en av världsdelarna med regnskog i a-uppgiften.

8. Palmolja a) Studera skissen och beskriv hur du och palmoljan bidrar till att regnskogen förstörs.

3. Regnskogen förstörs Välj tre orsaker till att regnskogen förstörs och beskriv skyddsåtgärder mot förstörelsen.

4. Skyddet av regnskogen Gör en tankekarta om olika sätt att skydda regnskogen.

5. Regnskogar på kartan a) Vilken av följande symboler på kartan är det säkraste tecknet på att det växer regnskog i ett viss område: – grön färg – tätt nätverk av floder – stort antal städer? b) Motivera ditt svar.

b) Vad har personen på bilden att påstå om skövlingen av regnskogen. Hitta på två slagkraftiga slogans.

6. Djur i regnskogen Välj ett intressant djur som lever i regnskogen och gör en presentation. margay, långsvanskatt

!

III Människans livsmiljöer på jorden

119

Nyhetsbevakning 1. Nyhetsbevakning a. Håll utkik efter nyheter där man rapporterar om händelser i olika länder i världen. Sök material från olika nyhetskällor (till exempel i dagstidningar eller på internet) under en vecka. b. Ta med dig det material som du har samlat till geografilektionen. c. Gå igenom nyheterna i grupp. d. Välj en nyhet som ni tycker är angelägen eller fick er att fundera på hur det kommer att gå i landet. Presentera nyheten för de andra grupperna. e. Placera nyheterna i rätt land på en världskarta. f. Fortsätt nyhetsbevakningen på motsvarande sätt under de följande fem veckorna. g. Sortera nyheterna, till exempel positiva och negativa nyheter, ekonomiska och politiska nyheter, nyheter som beskriver naturfenomen och människans verksamhet. h. Räkna hur många nyheter ni hittade från olika halvklot. i. Vad rapporterade man mest om under nyhetsbevakningen? j. Gör ett nyhetscollage till exempel på tavlan, fotografera eller spela in en video med gruppens nyheter. v städdag n 2015 ble e g a mtion och d ts e h ar lyxkonsu p lvständig p o jä S st t n e 3 400 flyktingar räddade på s presid Medelhavet under – Tanzania t i noveckoslutet m presiden g so e d korruption d ä tr ll så Italiens inrikesminister medde id makten Magufuli ti lar att 124 500 hn Pombe an efter ett halvt år v are.

Jo migranter har kommit till Ital ra led h red ien i år. vember oc ner honom som en b a ik många afr år i Vietnam nbrist Värsta torkan på 90 s av mat- och vatte ba ab dr m so m de – EU bistår 2 miljoO ger ett bidrag på H EC n ne io iss m etnam. Ett EU-kom abbas av torkan i Vi ay. dr m so m de l til ner euro l Paragu beviljades också til motsvarande bidrag

Världens längsta tågtunnel är över 57 kilometer lång – en jättelik bred borr tog sig genom Alperna En ny tunnel under Alperna förväntas korta av restiden för passagerar- och godståg mellan Mellan- och Sydeuropa.

120

Kina vill bygga en tågtunnel under Mount Everest

Omfattande fiskdöd i Australien – titta på en videofilm Hundratusentals döda fiskar hittades i Darling River i Australien. Det är andra gången på kort tid som ett stort antal fiskar hittats döda på samma område. eten av av en rörledning i närh USA stoppar byggandet Dakota indianreservat i North av en motsätter sig byggandet Ursprungsbefolkningen miljarder dollar. rörledning som kostar 3,8

2. En jordenruntresa Du ska åka på en jordenruntresa tillsammans med en klasskamrat. Planera rutten tillsammans.

1. Målet är att ni på ett eller annat sätt ska ta er över alla världshav (Atlanten, Indiska oceanen, Stilla havet, Norra Ishavet och Södra Ishavet).

2. Bekanta er med alla de sju världsdelarna.

(Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Antarktis, Europa och Oceanien) 3. Föreställ er att ni besöker en intressant stad (ett samhälle) i varje världsdel.

Bekanta er med städerna med hjälp av karttjänster på nätet. Gör en anteckning om var och en av städerna: namn, en sevärdhet, invånarantal och valuta.

4. Välj städerna så att ni besöker alla de områden som presenteras i avsnitten 10–17 (bergsområden, kuster, polarområden, tempererade zonen, områden med hårdbladsvegetation, öknar, monsunområden och regnskogar).

5. Skriv resplanen i häftet eller i elektronisk form. Bifoga bilder och nyheter som ni hittar i tidningar och på nätet.

6. Presentera planen för hela klassen.

Världsdelar och världshav NORRA ISHAVET

EUROPA

NORDAMERIKA

ASIEN

ATLANTEN STILLA HAVET

AFRIKA STILLA HAVET

SYDAMERIKA

INDISKA OCEANEN

N V

AUSTRALIEN och OCEANIEN

Ö S SÖDRA ISHAVET ANTARKTIS

III Människans livsmiljöer på jorden

121

Bildanalys 1. Första intrycket av bilden Titta snabbt på bilderna på det här uppslaget. Skriv tre ord som beskriver det du först kommer att tänka på för varje bild.

2. En noggrannare studie av bilderna a. Räkna upp minst fyra saker som du lägger till på varje bild. b. Beskriv varje bild med minst två adjektiv. c. Vad händer på bilderna? d. Jämför dina svar med någon annans.

Langkawi, Malesia

122

3. Inlevelse

4. Bildens budskap

Föreställ dig att du själv är med på bilderna. a. Vad skulle du uppfatta omkring dig? b. Hurdana känslor skulle du ha? c. Vad skulle du vilja göra sedan?

a. Skriv bildtexter till alla bilder. Texterna ska stöda åsikten att regnskogen ska skyddas. b. Stryk under i dina bildtexter: positiva saker med grönt och negativa med gult.

Vad fanns det mera av?

ASIEN

K r ä f t an s vändkrets

Fotografierna och kartorna har ett gemensamt tema: skyddet av regnskogen. Temat har valts för att man vill påverka den som ser på bilderna.

Stilla havet

Indiska ekvatorn

c. Rangordna bilderna med början från den 2000 som är viktigast för skyddet av regnskogarna. Hur tänkte du när du ordnade bilderna?

1950

oceanen

Borneos regnskogar 1950

2000

2010

2020

2010

2020

oranki

III Människans livsmiljöer på jorden

123

GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring

GEOIDEN Landskap och livsmiljöer i förändring

Hannele Cantell Heikki Jutila Rita Keskitalo Juho Moilanen Mari Petrelius Mervi Viipuri Elisabet Palenius

Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring

är en lärobok i geografi för grundskolans årskurser 7–9.

Geoiden-serien för årskurserna 7–9 Geoiden Förutsättning för liv Geoiden Landskap och livsmiljöer i förändring Geoiden Människan och kulturen

ISBN 978-951-52-4501-4

9 789515 245014

Schildts & Söderströms