Geoiden 9 Aktivitetsbok by Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Geoidi Ihmiset ja kulttuuri Redaktör för den finska upplagan: Aino Kalpio Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk planering: Johanna Junkala Illustrationer: Vaidas Bagonas, Tuuli Hypén, Kauko Kyöstiö (Spatio Oy), Seppo Leinonen, Heidi Metsälä, Aija Nuoramo Svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Första upplagan, 2020 ISBN: 978-951-52-4673-8

Innehåll I Människan och kultur 1.

Jordklotet är människans hem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Världens befolkningsmängd växer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Människan har olika kulturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Fattiga och rika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Mänskliga rättigheter är till för alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

II Världen i förändring 6.

Människor flyttar nära och långt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Växande städer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Näringsgrenar förändras

Trafiken ökar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10. Gränser förändras och flyttas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 11. Konflikter mellan områden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 12. Med regionplanering siktar man mot framtiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

III En hållbar livsstil 13. En hållbar livsstil beaktar miljön

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

14. Bioekonomi är hållbar ekonomi

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

15. Vi skyddar Östersjön tillsammans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Jordklotet är människans hem

1. Orsaker till att områden är tätt eller glest bebodda Vilka naturförhållanden leder till att ett område är tätt eller glest bebyggt? Sätt ett krux i rutan vid varje påstående.

tätt- glest bebyggt bebott

a. varmt klimat

g. höglandsområden i tropikerna

b. kallt klimat

h. monsunregn

c. lite nederbörd

i. floddalar

d. bördig jordmån

j. kuster

e. höga berg

k. regnskogar

f. öknar

l. glaciärer

2. Hus anpassade för olika klimat

Rita in i rutorna hus som är anpassade för olika klimatzoner. a. Ett klimat med kalla vintrar och rikligt med snö. b. Ett klimat med torr- och regnperiod. Under regnperioden förekommer det översvämningar. c. Ett klimat där det regnar väldigt lite och största delen av året är det väldigt hett. b.

Notera att det på kartan även blir ett område utan färg.

3. Finlands befolkningstäthet Ge rutorna i kartbeskrivningen olika färger. Färglägg sedan kartan i de rätta färgerna. Ett tätbefolkat område runt Helsingfors.

Ett område som är tätbefolkat och där det finns väldigt få ställen där ingen bor. Ett område som till största delen är obebott. Ett område som är tätbefolkat runt älvarna men obebott mellan älvdalarna. Ett område med gles befolkning, helt obefolkade områden finns enbart runt de stora sjöarna.

4. De största länderna enligt befolkningsmängd På kartan finns länderna med störst befolkningsmängd numrerade från 1–10. Namnge länderna. 1.

10.

9 3 6

10 7 5

1 2 8

5. Likheter och skillnader mellan länder Bekanta dig med beskrivningarna av olika länder på sid 6–7 i läroboken. a. Jämför Japan och Bangladesh med varandra. Skriv in i rutorna minst två skillnader och två likheter. Japan och Bangladesh Skillnader

Likheter

b. Jämför Egypten och Island med varandra. Skriv in i rutorna minst två skillnader och två likheter. Egypten och Island Skillnader

Likheter

c. Försök utifrån lärobokens kartor över befolkningstäthet sluta dig till vilket land exemplen beskriver. Skriv in bokstaven för landet i rutan.

A. Bangladesh B. Egypten C. Island D. Japan E. Finland

6. Temakarta över befolkningstäthet Gör en temakarta över befolkningstätheten i Europa. a. Klassificera länderna i tabellen enligt deras befolkningstäthet i fyra klasser. Skriv in gränsen mellan klasserna i kartbeskrivningen. b. Välj färg enligt följande: hög befolkningstäthet representeras av mörk färgnyans och låg befolkningstäthet av ljus färgnyans. c. Färglägg länderna i Europa enligt färgerna. d. Var i Europa finns de mest tätbefolkade länderna? e. Var i Europa finns de mest glest befolkade länderna? f. Vad beror skillnaderna i befolkningstäthet mellan länderna på?

Befolkningstäthet (inv./km2) Nederländerna 412 Belgien 366 Storbritannien 256 Tyskland 231 Luxemburg 210 Italien 203 Schweiz 200 Kosovo 173 Tjeckien 137 Danmark 131 Polen 118 Frankrike 118 Portugal 115 Slovakien 111 Albanien 111 Serbien 107 Ungern 107 Slovenien 103 Österrike 102 Moldavien 102 Turkiet 98 Spanien 94 Rumänien 91 Grekland 84 Nordmakedonien 82 Kroatien 75 BosnienHerzegovina 75 Ukraina 74 Irland 67 Bulgarien 64 Litauen 46 Montenegro 45 Vitryssland 45 Lettland 31 Estland 28 Sverige 22 Finland 18 Norge 16 Ryssland 8 Island 3

Befolkningstäthet (inv./km2) – – – 500 km

–

Världens befolkningsmängd växer BEFOLKNINGSMÄNGD I VÄRLDEN

a. Hur många människor finns det på jorden? b. Hur många människor tror man att det kommer att finnas på jorden år 2100? c. Rita ett stapeldiagram där ena stapeln är den nuvarande befolkningsmängden och den andra stapeln den uppskattade befolkningsmängden år 2100.

Miljarder invånare

1. Befolkningsmängden i världen

13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

2. Begrepp

Nuläge

Prognos för år 2100

a. Skriv in i schemat begreppen naturlig befolkningstillväxt, nativitet och mortalitet. Placera ut +/– och = i schemat på rätt ställen.

b. Definiera flyttningsrörelse. c. På vilket sätt påverkar flyttningsrörelser befolkningsmängden?

3. Tolka diagram Studera diagrammet över befolkningstillväxten i olika delar av världen. a. Ge diagrammet en rubrik. b. Vilken typ av diagram är det frågan om: stapel-, linje- eller cirkeldiagram? c. Varför passar den här typen av diagram bra för att beskriva fenomenet? d. I vilket område är befolkningstillväxten störst? e. I vilka områden är befolkningstillväxten ungefär som förut? f. Skriv två bildtexter till diagrammet. Den ena bildtexten ska vara hoppfull och den andra oroväckande.

miljoner människor

Rubrik: 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1950

prognos Asien

Afrika

1960

1970

1980

1990

2000

2010

2020 år

Europa Latinamerika Angloamerika Australien och Oceanien

Hoppfull bildtext:

Oroväckande bildtext:

4. Befolkningstillväxten i Afrika Läs texten om befolkningstillväxten i Afrika. Man uppskattar att befolknings mängden i Afrika kommer att ha fyrdubblats till slutet av århundradet. Afrikanska kvinnor föder i medeltal 4,7 barn. Världens högsta medeltal för barn/kvinna är i Niger (7,6 barn per kvinna). Därefter följer Somalia (6,6) och Mali (6,3). I fattiga länder skaffar man flera barn speciellt för att barnen kan hjälpa familjen med arbete och förtjäna familjens levebröd. Barndödligheten är däremot hög och alla barn överlever inte till vuxen ålder. I praktiken finns det inte lika många barn i familjen som antalet födda. Botswana är ett land där befolknings strukturen har förändrats. Tack vare gott statsskick och utlandshjälp har Botswana kunnat utveckla samhället. Kvinnorna i landet har fått utbildning och möjlighet att använda hälsovårdstjänster. Till följd av det här har fertilitetstalet kommit ner till en hållbar nivå, 2,5 barn per kvinna.

500

1000

1500 km

Stat

Huvudstad

Befolkningsmängd

a. Skriv ut de nämnda länderna på kartan på rätt ställe. b. Skriv in länderna och deras huvudstäder i tabellen. c. Sök reda på befolkningsdata för länderna och komplettera tabellen. d. Varför skaffar man många barn i flera afrikanska länder? e. Varför och på vilket sätt har Botswana lyckats förändra på fertilitetstalet per kvinna?

5. Befolkningspyramider Studera befolkningspyramiderna. a. Jämför pyramiderna (1 & 2) samt befolkningsdatan i tabellen (land A, B och C). Kombinera pyramiderna med rätt befolkningsdata. Motivera. åldersgrupp

100+ 95−99 90−94 85−89 80−84 75−79 70−74 65−69 60−64 55−59 50−54 45−49 40−44 35−39 30−34 25−29 20−24 15−19 10−14 5−9 0−4

män

15 10 miljoner

Stat:

åldersgrupp

kvinnor

män

5,0 2,5 miljoner

10 15 miljoner

100+ 95−99 90−94 85−89 80−84 75−79 70−74 65−69 60−64 55−59 50−54 45−49 40−44 35−39 30−34 25−29 20−24 15−19 10−14 5−9 0−4

kvinnor

2,5 5,0 miljoner

Stat:

Motivering:

Befolkningsmängd (miljoner invånare)

Stat A

Stat B

Stat C

1,3

320

Förväntad livslängd (år)

Antal barn i medeltal (fertilitetstal)

4,5

1,5

1,9

Observera att det i tabellen förekommer data för en extra stat.

b. På vilket sätt skiljer sig befolkningsmängden mellan de två länderna i befolkningspyramiderna? c. På vilket sätt skiljer sig de olika åldersklasserna (barn, ungdomar, seniorer) från varandra i dessa länder? d. Vilka förändringar i befolkningsmängden sker troligen inom de kommande 25 åren i de här länderna? Gör en prognos utifrån befolkningspyramiderna. e. Det kan även ske förändringar i befolkningsmängden som man inte kan förutse med hjälp av befolkningspyramider. Vilken typ av förändringar kan det handla om? © Kopiering förbjuden

Människan har olika kulturer

1. Finländsk kultur Ta ställning till följande påståenden. Besvara påståendena genom att markera någon av siffrorna 1–5. 1 = helt av annan åsikt, 5 = helt av samma åsikt a. Finländsk mat är god.

1 2 3 4 5

b. Det är trevligt att bada bastu.

1 2 3 4 5

c. Jämställdheten mellan könen förverkligas bra i Finland.

1 2 3 4 5

d. Det skapas bra musik i Finland.

1 2 3 4 5

e. Det är lätt att lära sig finska jämfört med andra språk.

1 2 3 4 5

f. Finländsk arkitektur och formgivning är uppskattad.

1 2 3 4 5

g. Finländarna är familjecentrerade.

1 2 3 4 5

h. Finländare blir lätt ivriga.

1 2 3 4 5

i. Det är lätt för utlänningar att komma överens med finländare.

1 2 3 4 5

j. Dagvård och utbildning är bra arrangerat i Finland.

1 2 3 4 5

k. Jag tycker om Finland.

1 2 3 4 5

l. Jag är stolt över Finland.

1 2 3 4 5

2. Stereotypier om finländskhet a. Det är lätt hänt att man generaliserar, det vill säga har förutfattade åsikter om människor och områden. Det kallas stereotypier. Rita eller skriv ner några stereotypier som förknippas med Finland eller finländare. b. Vilka stereotypier förknippar du själv om människor eller områden? Ge exempel. c. Vilka problem kan stereotypier ställa till med?

3. Regionala kulturella drag

a. Skriv eller rita in på kartan olika kulturella drag som förknippas med olika regioner i världen. Det kan handla om mat, språk, musik, klädstil eller byggnadsstil. b. Jämför din karta med dina klasskompisar. Vilka regioner är det svårt att ge kulturella drag? Vad kan det bero på? c. För vilka regioner är det lätt att komma på kulturella drag? Vad kan det bero på? d. Vilka regioners kultur skulle du vilja lära dig mera om? Motivera ditt svar.

4. Kultur och natur Ge exempel på hur naturen märks som en del av finländarnas a. hobbyer: b. matkultur: c. boende och byggande: d. språk och ordförråd: persiska 60 malajiska/ indonesiska japanska 130 65 marathi 75 italienska 65

urdu 65 engelska 335

5. Världsspråk Bekanta dig med de mest talade språken i världen enligt bilden. Efter varje språk finns antalet talare i miljoner. a. Ringa runt de språk som du själv kan tala eller förstår.

vietnamesiska 70

hindi 270

ryska 170

tyska 80

javanesiska 85 tamil 70

lahnda 90

koreanska 80 portugisiska 205

kinesiska 1 200 (det är frågan om flera olika talade språk men med gemensamt skriftspråk)

b. Sträcka under de språk som du känner till. c. Varför syns inte finska/svenska i bilden?

telugu 75

arabiska 250

franska 80

turkiska 75

spanska 400

bengali 190

d. Ta reda på i vilka regioner som språken i tabellen talas. Ge två exempelländer för varje språk samt i vilken världsdel länderna finns. språk

land 1 och världsdel

land 2 och världsdel

Engelska Bengali Portugisiska Arabiska Spanska

6. Kulturella förändringar På vilket sätt har följande saker förändrats under din och dina föräldrars livstid. Rita eller skriv in i tabellen. Du kan även intervjua dina föräldrar. Förändringar under min livstid

Förändringar under mina föräldrars livstid

Telefoner och annan kommunikation

Mode och hur man klär sig

Mat

Fritid och hobbyer

Fattiga och rika

1. Mänsklig utveckling på jorden Undersök kartan över indexet för mänsklig utveckling (HDI) på sid 24. a. Med vilka kriterier räknar man ut indexet för mänsklig utveckling? b. Vad är skillnaden mellan HDI och BNP? c. Räkna upp länder från olika världsdelar som har ett högt HDI-index. d. Räkna upp länder från olika världsdelar som har ett lågt HDI-index. e. Vad är Finlands HDI-index?

2. Öka välmåendet På vilka sätt ökar följande faktorer välmåendet i utvecklingsländer? a. läskunnighet

c. preventivrådgivning och tillgång till preventivmedel

b. wc och avloppsnätverk

d. datorer

3. Fattiga och rika i Finland och Indien Ett land som utvecklats väldigt mycket under de senaste årtiondena är Indien. Medelklassen har blivit rikare tack vare grundandet av industri och tjänster. Det finns även en del människor som är väldigt rika, rikare än någon finländare. Samtidigt lever en stor del av befolkningen i extrem fattigdom. En del av dem bor i byar på landsbygden där det inte finns el eller avlopp och som man endast når via små stigar. Människorna utför tungt fysiskt arbete på åkrarna och är utsatta för vädrets nycker. Torka, störtregn, erosion och skadeinsekter försvårar livet. Allt fler av Indiens fattiga bor i slumområdena eller på gatan i landets många miljonstäder. Inkomsten fås genom korta snuttjobb eller genom att tigga på gatan. Andra problem i städerna är föroreningarna, kaotisk trafik och bostadsbrist. En annan stor utmaning i Indien är försvarandet och uppmärksammandet av flickors och kvinnors rättigheter. Många saker har ändå förbättrats för de fattiga i Indien. Allt fler har fått en möjlighet till åtminstone ett par års skolgång och blir läskunniga. Detta har gett människor möjlighet att påverka och komma framåt i livet. I framtiden finns det hopp om att datatekniken skulle kunna underlätta människors liv även på landet.

Finland anses vara ett exempel på ett land som är jämlikt utvecklat. Skillnaderna i levnadsstandard mellan fattiga och rika är mindre än i många andra länder. Trots det har andelen fattiga ökat i Finland. Brödköerna där människorna kan få gratis mat var tänkta att vara en tillfällig lösning men de har blivit permanenta. Också i Finland finns det hemlösa människor utan en fast bostad. Arbetslösheten och skuldsättningen har också ökat i Finland. På senaste tiden har marginaliseringen av ungdomar i samhället blivit ett orosmoln då allt fler ungdomar blir utan studie- och arbetsplats. Ett stort problem i Finland är mental ohälsa. Jämfört med de fattiga i Indien har ändå de fattiga i Finland det bättre ställt då samhället kan hjälpa dem. I Finland har vi ett system där man betalar ut arbetslöshetsunderstöd och andra sociala stödförmåner. Det finns även flera organisationer som hjälper mindre bemedlade personer. I Indien med en befolkningsmängd på 1,3 miljarder människor kan samhället inte ge samma sorts trygghet. Istället förlitar man sig på hjälp och stöd från familjen och släkten.

Läs texten om Finland och Indien. a. Strecka med röd färg under de ord eller nyckelbegrepp som förknippas med fattigdom. b. Strecka med blå färg under de ord eller nyckelbegrepp som förknippas med rikedom och välfärd. c. Vad är Indiens största problem med välfärden enligt dig? d. Vad är Finlands största problem med välfärden enligt dig? e. Gör en sammanfattning av texten på tre meningar. f. Räkna upp lösningar som kunde minska på fattigdomen.

4. Målen för hållbar utveckling: Agenda 2030 FN:s generalförsamling har godkänt målen för hållbar utveckling fram till 2030. Målen beskriver lösningar med vilka man försöker öka människans och naturens välmående samt minska fattigdomen i världen.

a. Vilka mål tycker du är viktigaste för framtiden? Välj fem. b. Vilka mål är sämst förverkligade i världen? Välj två. c. Vilka mål tycker du är ganska bra förverkligade i världen? Välj två. d. Vilka mål tycker du redan har förverkligats i Finland? Välj två. e. Vilka mål har inte förverkligats i Finland? Välj två. f. Jämför dina svar med dina klasskompisar. Vilka skillnader finns det?

5. Olika utvecklingsländer a. Ta reda på fakta och komplettera tabellen om tre olika utvecklingsländer. Mexiko

Nepal

Förenade Arabemiraten

Huvudstad Världsdel där landet finns Befolkningsmängd BNP/inv. (US dollar) Näringsgrenar

Välfärdsproblem i landet

b. Om du skulle resa till någon av dessa länder, vad skulle du vilja se och göra?