Schildts & Söderströms www.sets.fi
Schildts & Söderströms Första upplagan, 2018 ISBN: 978-951-52-4521-2
Redaktör för den finska upplagan: Päivi Putkonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk Design: Jaana Rautio (Gravision Oy) Den finska upplagans ombrytning: Jaana Rautio (Gravision Oy) Den svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Illustrationer: Kalleheikki Kannisto (Rectoverso graafinen suunnittelu), Kauko Kyöstiö (Spatio Oy), Seppo Leinonen seppo.net) © Hannele Cantell, Heikki Jutila, Sirpa Lappalainen, Sanoma Pro Oy © Ralf Carlsson och Schildts & Söderströms
Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.
Innehåll 1
Att behärska världen med hjälp av geografi ....................................................5
2
Geomedia .........................................................................................................................12
3
Marken skälver...............................................................................................................22
4
Man kan förbereda sig för vulkanutbrott .......................................................34
5
Stormar och översvämningar är de vanligaste naturriskerna .............44
6
Orsakerna till klimatförändringen och de regionala följderna ............59
7
Att förbereda sig för och anpassa sig till klimatförändringen.............68
8
Användningen av naturresurser...........................................................................74
9
Från engångsekonomi till kretslopps- och bioekonomi .........................89
10
Utvecklingen och välfärden är ojämlikt fördelade i världen ................98
11
Globala risker och lösningar för mänskligheten ...................................... 107
12
Regionala risker........................................................................................................... 120
Begrepp .......................................................................................................................... 126
3
GEOS 1 En värld i förändring
GEOS 2 Den blå planeten
• aktuella händelser i världen • naturrisker, miljörisker och mänsklighetens risker • orsaker och följder av riskerna samt sätt att förutse och motverka risker. • geomedia och ungdomars möjligheter att påverka världen
• jordklotets naturvetenskapliga fenomen och landskap • orsaker och följder av naturfenomen • geomedia och sätt att studera naturgeografi
GEOS 3 En gemensam värld • världens kulturer samt kulturgeografiska fenomen och företeelser • orsaker och följder av mänsklig verksamhet på lokal och global nivå. • geomedia och sätt att studera kulturgeografi
4
1
Att behärska världen med hjälp av geografi
Geografin hjälper oss att förstå landskap och händelser i världen Olika mediekällor, såsom tidningar, tv, radio och internet, ger oss dagligen information om aktuella händelser i världen. Geografi är ett läroämne och vetenskapsområde som berättar varför olika områden i världen och fenomen som sker där är just sådana som de är. Inom geografin behandlas många miljöfrågor och möjligheterna att lösa dem. Därför är geografi ett aktuellt och viktigt läroämne där kunskaperna behövs både i vardagslivet och inom många yrken. Med hjälp av det du lär dig kan du också fundera över hur regioner och fenomen kommer att förändras i framtiden. ■ Ushuaia, Argentina
■ Hongkong
Geografi hjälper oss att förstå varför världens regioner är olika, hur människorna lever i dessa regioner och hur regionerna förändras. [ 1 ] Att behärska världen med hjälp av geografi 5
Geografin granskar omgivningen ur ett regionalt perspektiv Geografisk forskning är alltid knuten till regioner, det vill säga geografisk information är regional. Ett forskningsobjekt kan vara allt från ett litet bostadsområde till en världsomspännande, det vill säga global, miljö. Med hjälp av geografiska frågor får man information om regionala särdrag och om framtiden samt om orsakerna till och följderna av olika fenomen. Inom geografin är forskarna särskilt intresserade av växelverkan mellan människan och miljön, exempelvis hur klimatet inverkar på människornas liv. Förmåga att fundera över geografiska frågor och svaren på dem och hur olika fenomen växelverkar handlar om geografiskt tänkande. Hur inverkar turismen på områdets natur och på livet för lokalbefolkningen?
Med hjälp av geografisk information går det att besvara frågorna om området.
Var i världen är bilden tagen? Härled det utgående från bilden.
Varför är det här området ett omtyckt semestermål?
Varför består stranden av sand? Varifrån har sanden kommit?
Hur skulle man kunna förbättra trivseln i området och gynna en hållbar utveckling?
Från vilka delar av världen har det kommit turister till området?
Inom geografin undersöker man naturens och människans verksamhet Geografi fungerar som en bro mellan natur- och samhällsvetenskaper. Där intresserar man sig för både naturens och människans aktiviteter inom olika regioner. Målet för den naturgeografiska forskningen är både den livlösa och den levande naturen. Fenomen som utforskas kan vara exempelvis jordytans former, klimatet, vegetationen eller vattendragen. Inom kulturgeografin å andra sidan, undersöker man människans verksamhet, såsom livsmedels produktion, energikällor eller turism. 6
Delområden inom naturgeografin
Geografer i arbete Vulkanforskare Naturgeografen Heidi Soosalo har specialiserat sig på vulkanologi.
klimatologi undersöker klimat i olika regioner och på olika platser
biogeografi undersöker organismernas regionala utbredning
NATUR GEOGRAFI
hydrogeografi undersöker vatten ur ett geografiskt perspektiv
geomorfologi undersöker jordytans former
Diplomat Geografen Antti Putkonen arbetar på Utrikesministeriet. Han har representerat Finland som diplomat i Österrike, Tanzania och Schweiz.
Delområden inom kulturgeografin turism geografi
stadsgeografi befolkningsgeografi
kulturens geografi
KULTUR GEOGRAFI
politisk geografi
utvecklingsgeografi
Forskar i ung domars umgänge Forskaren inom kulturgeografi Noora Pyyry har undersökt hur ungdomar umgås i köpcenter och deltar i stadslivet i Helsingfors och San Francisco.
ekonomisk geografi historisk geografi
Miljöforskare Samhällsgeografen Tuija Mononen har utrett livsmedelsproduktionens och gruvdriftens inverkan på miljön.
medicinsk geografi
Geografin kan också indelas utgående från om man forskar i världsomspännande fenomen eller i något regionalt. Inom den allmänna geografin undersöker man exempelvis klimatförändringen och dess effekter eller världens befolkning och dess flyttningsrörelser. Inom regionalgeografin får man däremot en helhetsbild av ett visst områdes natur och mänskliga aktiviteter. Objekt för forskningen kan vara så olika områden som till exempel Stockholm, Finland eller Sydamerika.
Geografisk information är tvärvetenskaplig Endast få fenomen är rent naturgeografiska eller kulturgeografiska. Geografin är till sin natur tvärvetenskaplig, det vill säga man förenar information från olika vetenskapsområden. För att till exempel lösa miljöproblem krävs det information från olika områden. Tack vare tvärvetenskapligheten är studier i geografi till nytta inom de flesta yrken.
Framställer kartor Kauko Kyöstiö, som studerat geografi, framställer kartor med hjälp av platsinformation. Politiker och opinionsbildare Läraren i geografi och biologi Hanna Halmeenpää är politiker och riksdagsledamot. Hon har med verkat aktivt som opinionsbildare i miljöfrågor.
[ 1 ] Att behärska världen med hjälp av geografi 7
Inom geografin forskar man också om risker I riskgeografin forskar man om jordklotet och de risker som drabbar människan. Risker klassificeras enligt hur de uppkommer. Risker i naturen, såsom jordbävningar och meteoritnedslag, hör helt och hållet ihop med naturens egna aktiviteter. Risker inom mänskligheten är helt beroende av den mänskliga aktiviteten. Till dem hör exempelvis befolkningstillväxten och krig. Till risker för mänskligheten räknas också tekniska risker, såsom exempelvis avbrott i överföringen av information och elektricitet. Många risker beror på att människorna orsakar störningar i naturens normala verksamhet. Dessa risker kallas miljörisker. Till miljöriskerna räknas exempelvis klimatförändringen, nedsmutsningen av haven och överutnyttjandet av naturtillgångarna. Miljöriskerna hör också i viss mån samman med övriga naturrisker och risker för mänskligheten. Exempelvis kan risker relaterade till sjukdomar och skadedjur klassificeras som naturliga risker men å andra sidan handlar de också om risker i förhållande till människan och naturen, så de kan även klassificeras som miljörisker. Exempelvis riskerna med sjukdomar och skadedjur också klassificeras som naturliga risker men å andra sidan hör de också ihop med växelverkan mellan människan och naturen och kan således klassificeras som miljörisker. Risker kan också klassificeras utifrån deras läge och utbredning. Exempelvis är klimatförändringen en global risk medan en snöstorm är en mycket snäv lokal risk. Även riskernas varaktighet varierar. En jordbävning varar några tiotals sekunder medan en torrperiod kan vara flera tiotals år. Risker kan även klassificeras utifrån hur ofta de slår till. Stora meteoriter träffar jorden endast i undantagsfall medan översvämningar drabbar olika platser årligen.
Klassificering av risker
Naturrisker exempelvis vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamier Miljörisker exempelvis klimatförändringen och sinande naturtillgångar
Risker för mänskligheten exempelvis fattigdom och flyktingskap
Exempel på riskklassificering och egenskaper
UTBREDNING OCH LÄGE
uppträder i vida områden
VARAKTIGHET
varar länge
Ö
F
ofta eller länge
F
Ö
ÅTERKOMST
8
F
T
Ö
T
T
R
T
tropisk cyklon (naturrisk)
Ö
Ö: ökenspridning (naturlig risk som hör samman med samspelet människa-miljö.
F
F: fattigdom (mänsklig risk).
R
R: rörläckage (mänsklig risk)
R
uppträder i begrän sade områden
R
varar kort tid
sällan eller kortvarigt
En hållbar livsstil minskar riskerna på jorden Man kan skydda sig mot de flesta av riskerna på jordklotet. Exempelvis ges varningar för tropiska cykloner och tsunamier, så att människor kan evakuera de riskområden som drabbas. Många miljörisker kan också förhindras eller dämpas. Exempelvis upptäckte man under 1980-talet att ozonskiktet tunnades ut. När det blev förbjudet att släppa ut ozonnedbrytande gaser i atmosfären, lyckades man minska ozonuttunningen och problemen minskade gradvis. Detta är ett bra exempel på att även allvarliga problem kan lösas genom internationella avtal och förändringar i mänskligt beteende. En måttlig användning av naturtillgångar och en i övrigt hållbar livsstil är i en nyckelposition när det gäller att förhindra eller förbereda sig för miljörisker. En enskild person kan exempelvis påverka genom att köpa färre nya varor och i stället återanvända gamla. Vi kan även påverka vår energiförbrukning. Förutom detta behövs lagstiftning på kommunal och nationell nivå samt internationella avtal för att förhindra miljöriskerna.
En hållbar livsstil är en livsstil där man försöker leva enligt principerna för en hållbar utveckling.
Dimensionerna i hållbar utveckling med ett köpcentrum som exempel Ekologisk hållbarhet
Social hållbarhet
• Hur har uppvärmningen eller avkylningen förverkligats? Vilken energikälla används?
• Kommer man till platsen med allmänna trafikmedel?
• Hur mycket vatten använder man? • Hurdana förpackningsmaterial används? Hur ska de återvinnas?
• Finns det funktions hinder eller är platsen tillgänglig för dem som har någon funktionsnedsättning? • Får även ungdomar vistas fritt i området? Hur har man beaktat barn och gamla människor i planeringen? • Är arbetskraften lokal?
Ekonomisk hållbarhet • Säljer man produkter från lokala företag i affärerna? • Hur många av produkterna som är till salu kommer från multi nationella företag?
Kulturell hållbarhet • Säljer man lokala produkter i affärerna? • Hur är arkitekturen anpassad till landskapet? Finns det traditionella drag från området i byggnaderna?
I planeringen av ett köpcentrum, vid byggandet och i verksamheten måste man ta alla dimensioner av hållbar utveckling i beaktande. Bilden visar ett köpcentrum i Dubai. [ 1 ] Att behärska världen med hjälp av geografi 9
I kursen ”En värld i förändring” behandlar vi aktuella sakfrågor i världen
Globaliseringens delområden kultur
ekonomi
G L O B A L I S E R I N G
samhälle
miljö
politik
Denna kurs heter En värld i förändring. Under kursen följer vi aktuella nyheter från olika delar av världen. Även författarna av denna bok har styrts av nyhetsflödet. Hållbar utveckling och globalisering anknyter till många teman inom geografin och därför är de centrala i denna bok. Med globalisering avses en världsomspännande växelverkan mellan olika områden och mellan människorna som bor där. Växelverkan sker när människor flyttar eller reser eller när råvaror och produkter transporteras från ett ställe till ett annat. Med globalisering avses också spridning av idéer och kulturfaktorer, undertecknanden av politiska avtal samt penningtransaktioner i internationella nätverk. Globaliseringen innebär många fördelar, såsom möjligheten att resa, köpa utländska varor från en näthandel eller att hålla kontakt med vänner som bor i andra länder. Globaliseringen innebär dock också allvarliga risker, såsom illegal narkotika- och vapenhandel, spridning av sjukdomar samt världsomspännande problem med informationssäkerheten. I geografistudierna är det viktigt att granska både positiva och negativa effekter av fenomen.
Sammanfattning • Geografin förklarar varför olika regioner i världen och de fenomen som sker där är just så som de är. • Inom geografin behandlas orsaker till, följder av och lösningar på olika miljöfrågor. • Geografin undersöker naturens och människans verksamhet och den växelverkan som sker samt pågående förändringar. • Geografin indelas i natur- och kulturgeografi samt i allmän och regional geografi. • Att presentera geografiska problem fördjupar förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av aktuella nyheter. • Geografi behövs inom de flesta yrken. • Riskgeografin undersöker risker som hotar jordklotet och människan. Riskerna kan klassificeras enligt uppkomstsätt, omfattning, varaktighet, återkomst samt efter hur stor skada de åstadkommer. • Hållbar utveckling och globalisering anknyter till många teman inom geografi. Globalisering avser en världsomspännande växelverkan mellan olika områden och mellan människorna som bor där.
10
UPPGIFTER 1. Geografin i nyheterna Surfa bland dagsnyheterna i olika medier. a. Vilka nyheter har att göra med naturgeografi? b. Vilka nyheter har att göra med kulturgeografi? c. Finns det nyheter som har att göra med risker? Vilka? d. Från vilka områden kommer nyheterna? e. Innehöll nyheterna också kartor, diagram eller bilder? Vad kan de tillföra nyheterna?
6. Riskklassificering Bekanta dig med förteckningen över risker och klassificera riskerna som naturrisker, risker orsakade av människans aktiviteter och miljörisker. befolkningstillväxten bett av djur djursjukdomar
2. Geografins delområden Förklara begreppsparen så att skillnaden mellan begreppen blir tydlig. a. regionalgeografi – allmän geografi b. naturgeografi – kulturgeografi c. global risk – lokal risk
erosion fattigdom flyktingskap funktionsstörningar i nätverken förstärkt växthuseffekt giftiga växter hungersnöd
3. Geografistudier och forskningsområden
jordbävningar
I Finland kan man studera geografi vid institutionen för geovetenskaper och geografi vid Helsingfors universitet, vid Östra Finlands universitets institution för historia och geografi, geografiska institutionen vid Uleåborgs universitet samt vid Åbo universitets institution för geografi och geologi. Vill du studera på svenska, kan du söka dig till Stockholms, Göte borgs, Uppsala, Umeå eller Lunds universitet i Sverige. Även vissa av de mindre svenska univer siteten erbjuder geografi. Bekanta dig med aktuell geografisk forskning på de olika geografiinstitutionernas webbsidor. Information ges också på det geografiska lärocentret Geopistes webbplats. a. Ge några exempel på de olika universitetens forskning i natur- och kulturgeografi. b. Vilken forskning är enligt dig mest intressant? Motivera. c. Finns det något forskningsämne inom geografin som överraskar dig? Vilket och varför?
jordskred krig kriminalitet kärnkraftsolyckor laviner luftföroreningar meteoriter ogräs som blir vanligare ojämlikhet oljeolyckor ozonuttunningen politiska konflikter skevare åldersstruktur skadedjur som blir vanligare snö och is stormar terrorism terrängbränder
4. Geografin i arbetslivet
torka
a. Räkna upp yrken där man behöver geografi. b. Var inom dessa yrken behövs information om regioner eller arbetssätt som hör till geografi?
trafikolyckor trängsel problem orsakade av urbaniseringen utsläpp av farliga ämnen
5. Globaliseringen
vattenbrist
Ge aktuella och konkreta exempel på hur globaliseringen tar sig uttryck a. inom ekonomin e. i miljöfrågor b. i politiken f. i sporten c. i kulturen g. i ditt eget gymnasium. d. i hur människor rör sig
vulkanutbrott växtsjukdomar översvämningar
[ 1 ] Att behärska världen med hjälp av geografi 11
2
Geomedia
I geografin använder man kartor och andra geomedia Geomedia är Informationskällor • observationer • mätningar och prover • intervjuer och förfrågningar • statistik • flyg- och satellitbilder • kartor • foton, videor och filmer • internet och andra aktuella nyhetskällor • litteratur • rumslig information Presentationssätt • tabeller, statistik • diagram • kartor • muntlig framställning • skriftliga rapporter • bilder och videor • teckningar, serier och animationer
12
Inom geografin införskaffas information på många olika sätt. Undersökningsmetoderna kan variera mellan allt från analyser av omfattande statistik till tolkning av en enskild människas upplevelser av en viss plats, exempelvis en stadsdel. I geografisk forskning används många slags geomedia både som informationskällor och vid presentation av resultaten. Med geomedia avses kartor, rumslig information, diagram, media, videor, bilder, skriftliga och muntliga källor samt andra sätt att inhämta och presentera information. Kartan är ett viktigt arbetsverktyg inom geografin. Kartan är en förminskad och förenklad bild av ett område som avbildas rakt uppifrån. Kartor kan utgående från sitt innehåll indelas i fysiska kartor och temakartor. På en karta finns mycket information som är knuten till platser, så kallad rums lig information, som består av läges- och egenskapsinformation. Med läges information avses att platser som ses på kartan alltid kan anges med antingen geografiska koordinater eller med ett namn. I terrängen kan en plats exakta läge bestämmas med hjälp av satellitpositionering. Egenskapsinformation avbildas å sin sida med karttecken, som berättar hur platser, som är markerade på kartan, är. För att samla in, spara, behandla och presentera geografiska data används ett datorbaserat geografiskt informationssystem, som förkortas GIS. Geografisk information används inom många yrken, exempelvis vid lokalisering av olycksplatser eller när geografer vill avgränsa ett undersökningsområde. Också många vardagliga tillämpare såsom navigatörer och söktjänster för vägvisning drar nytta av geografisk information.
Exempel på fysiska kartor (F) och temakartor (T) Fläskgrund
Terrängkarta (F)
Världsdelskarta (F)
Bölsviken
Bengtstorp
20
Östergård Barö
Storsved
Johannesberg
Daglösen
Potten
Kokmossen
Barölandet
Dragsudden
20
Hdl.
Långviken
20
Serv.
Böle
Hycklesund
Bölsträsket 10
0
Sk.
Ors
Bergvalla
500 m
Barösund
1:25 000
L
Väderkarta (T) L L
Pohjakartta: MML
Karta över befolkningstäthet (T)
H L
L
Invånare/km2 över 95 19 –95 4 –18 under 4
Alaska Havaiji
0
500
1000 km
0
200 km
0
500
1000 km
För att förstå nyheter och rapporter krävs kritiskt tänkande Med kritiskt tänkande avses att man sätter sig in i saker grundligt innan man bildar sig en uppfattning om dem. Det är alltid en god idé att kontrollera i andra källor att uppgifterna stämmer. Utmaningarna i världen kan ibland verka tröstlösa eftersom massmedierna bara lyfter fram vissa utvalda nyheter. Exempelvis behandlar finländska medier mest vårt eget land, Europa och saker som berör västvärlden. Media lyfter även fram katastrofer och problem som väcker största möjliga intresse hos så många som möjligt. Från utvecklingsländerna hör vi för det mesta bara negativa nyheter som gäller kriser. För att förstå nyheterna behövs också mediekritik. I verkligheten inträffar hela tiden i världen sådana händelser som inte behandlas i nyheterna. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att människorna i de grymma krisområden som visas i nyheterna fortsätter sitt dagliga liv och också får uppleva positiva händelser.
En fysisk karta avbildar saker som vi ser på jord ytan. Fysiska kartor är exempelvis kartor som avbildar små områden och kartor över världsdelar som avbildar vidsträckta områden. En temakarta visar något fenomen eller någon sak inom ett visst område, exempelvis befolknings täthet eller vegetation.
[ 2 ] Geomedia 13
Mediebevakning av nyheter relaterade till risker och riskområden När du följer aktuella nyhetshändelser i olika delar av världen, är det bra att förstå den geografiska bakgrunden i olika delar av världen. Kom ihåg att vara kritisk. När du läser nyheter som handlar om risker, kan du fundera på följande frågor: 1. Är nyheterna positiva eller negativa? Varför? 2. Hurdana nyheter passerar nyhetströskeln? Varför? 3. För vem är nyheten avsedd? 4. Finns det fel i informationskällan? Vem publicerade nyheten: en internationell nyhetsbyrå, en enskild redaktör eller någon annan? 5. Finns det en karta över områdets läge? 6. Varför är nyheterna fokuserade på vissa områden medan andra hamnar utanför?
7. Presenteras bakgrund och orsaker till fenomenet i nyhetshändelsen? Verkar det finnas brister i nyhetsmaterialet? 8. Är nyheten ensidig eller partisk? Kommer den att leda till ett visst perspektiv på fenomenet? På vilket sätt och varför? Går det att bevisa att nyheten är partisk? 9. Matchar rubriken nyhetsinnehållet? Ändrar du åsikt efter att ha läst hela artikeln?
Sammanfattning • I geografisk forskning används geomedia både som källor och för att presentera och informera. • Kartor kan utifrån sitt innehåll indelas i fysiska kartor och temakartor. • Geografisk information består av läges- och egenskapsinformation. • När man läser nyheter är det viktigt att vara mediekritisk. Att presentera geografiska problem hjälper en att förstå orsakerna till och följderna av händelserna som beskrivs i nyheten. Tilläggsinformation:
• Paikkatietoikkuna • Kartplatsen • Geopiste
• reittioppaat • Google Earth • Google Maps
UPPGIFTER 1. Olika kartor
3. Världsbilden från nyheterna
Undersök kartorna i denna bok. a. Vad avbildar de? b. Klassificera kartorna som fysiska kartor eller temakartor.
a. Följer du med nyheterna aktivt? b. Från vilka mediekällor får du dina nyheter? c. Hur tror du att de olika regionerna i världen beskrivs i nyheterna? Finns det skillnader mellan hur olika världsdelar beskrivs? d. Är nyheterna i allmänhet positiva eller negativa? e. Har du någonsin fått nyheter om hur man löser problem? f. Hur påverkar nyheterna enligt dig barn, unga eller andra människor? g. Studera bilderna i den här boken eller dagens tidning och täck omväxlande olika delar av bilden. Hur förändras perspektivet eller informationen i en bild, om du bara ser en del av bilden?
2. Geografi i vardagen Vilka informationskällor skulle du använda om du ville veta a. den snabbaste vägen mellan två punkter om du åker med allmänna färdmedel? b. det exakta läget för ditt semestermål? c. höjdförhållandena längs din vandringsled? d. temperaturen utomhus?
14
4. Naturgeografiska namn i Europa
0
400 km
Sätt ut rätt siffra på kartan. bergskedjor 1. Alperna 2. Apenninerna 3. Balkanbergen 4. Karpaterna 5. Kaukasus 6. Pyrenéerna 7. Skanderna 8. Uralbergen floder 9. Dnjepr 10. Don 11. Elbe 12. Loire 13. Neva 14. Oder
15. Po 16. Rhen 17. Rhône 18. Seine 19. Donau 20. Volga öar och arkipelager 21. Balearerna 22. Färöarna 23. Gotland 24. Dagö 25. Korsika 26. Kreta 27. Cypern 28. Ösel 29. Sardinien
30. Sicilien 31. Öland hav 32. Adriatiska havet 33. Barents hav 34. Egeiska havet 35. Svarta havet 36. Norska havet 37. Nordsjön 38. Vita havet 39. Medelhavet vikar och sund 40. Biscayabukten 41. Bosporen 42. Engelska kanalen 43. Gibraltarsundet
sjöar 44. Ladoga 45. Vänern 46. Onega halvöar 47. Apenninska halvön 48. Balkanhalvön 49. Jylland 50. Krim 51. Kolahalvön 52. Pyreneiska halvön 53. Skandinaviska halvön
[ 2 ] Geomedia 15
5. Europas stater och huvudstäder
0
400 km
a) Numrera Europas stater på kartan. b) Skriv in varje stat och dess huvudstad. 1. Albanien 2. Andorra 3. Belgien 4. Bosnien och Hercegovina 5. Bulgarien 6. Danmark 7. Estland 8. Finland 9. Frankrike 10. Grekland 11. Irland 12. Island 13. Italien 14. Kosovo 15. Kroatien
16
16. Lettland 17. Liechtenstein 18. Litauen 19. Luxemburg 20. Makedonien 21. Malta 22. Moldavien 23. Monaco 24. Montenegro 25. Nederländerna 26. Norge 27. Polen 28. Portugal 29. Rumänien 30. Ryssland 31. San Marino
32. Schweiz 33. Serbien 34. Slovakien 35. Slovenien 36. Spanien 37. Storbritannien 38. Sverige 39. Tjeckien 40. Turkiet 41. Tyskland 42. Ukraina 43. Ungern 44. Vatikanstaten 45. Vitryssland 46. Österrike
6. Namn i Afrika
0
1 000 km
Sätt ut rätt siffra på kartan. bergskedjor och högslätter 1. Atlasbergen 2. Etiopiska höglandet 3. Drakensbergen floder och sjöar 4. Kongo 5. Niger 6. Malawisjön 7. Oranjefloden 8. Zambezi 9. Blå Nilen 10. Tanganyikasjön 11. Tchadsjön 12. Vita Nilen 13. Victoriasjön vikar, öar och kanaler 14. Adenviken 15. Guineabukten 16. Kanarieöarna
36. Gambia 37. Ghana 38. Guinea 37. Guinea-Bissau 39. Kamerun stater 40. Kap Verde 21. Algeriet 41. Kenya 22. Angola 42. Komorerna 23. Benin 43. Lesotho 24. Botswana 44. Liberia 25. Burkina Faso 45. Libyen 26. Burundi 46. Madagaskar 27. Centralafrikanska 47. Malawi republiken 48. Mali 28. Demokratiska 49. Marocko republiken Kongo 50. Mauretanien 29. Egypten 51. Mauritius 30. Ekvatorialguinea 52. Mocambique 32. Elfenbenskusten 53. Namibia 33. Eritrea 54. Niger 34. Etiopien 55. Nigeria 35. Gabon 17. Komorerna 18. Madagaskar 19. Röda havet 20. Suezkanalen
56. Republiken Kongo 57. Rwanda 58. São Tomé och Príncipe 59. Senegal 60. Seychellerna 61. Sierra Leone 62. Somalia 63. Sudan 64. Swaziland 65. Sydafrika 66. Sydsudan 67. Tanzania 68. Tchad 69. Togo 70. Tunisien 71. Uganda 72. Västsahara 73. Zambia 74. Zimbabwe
[ 2 ] Geomedia 17
7. Naturgeografiska namn i Asien
0
1 000 km
Sätt ut rätt siffra på kartan. berg och högslätter 1. Himalaya 2. Kaukasus 3. Tibets högplatå hav, vikar och sund 4. Bengaliska viken 5. Berings hav 6. Berings sund 7. Sydkinesiska havet 8. Östkinesiska havet 9. Japanska havet 10. Gula havet 11. Ochotska havet 12. Persiska havet 13. Röda havet
18
floder och sjöar 14. Amur 15. Aralsjön 16. Bajkalsjön 17. Eufrat 18. Ganges 19. Indus 20. Yangtze 21. Jenisej 22. Kaspiska havet 23. Gula floden 24. Lena 25. Mekong 26. Ob 27. Tigris
halvöar och öar 28. Arabiska halvön 29. Borneo 30. Ceylon 31. Främre Indien 32. Filippinerna 33. Hokkaido 34. Honshu 35. Ostindiska övärlden 36. Java 37. Kamtjatka 38. Novaja Zemlja 39. Sachalin
40. Sulawesi 41. Sumatra 42. Taiwan 43. Bortre Indien 44. Nya Guinea
8. Stater i Asien
0
1 000 km
Sätt ut rätt siffra på kartan. 1. Afghanistan 2. Armenien 3. Azerbajdzjan 4. Bahrain 5. Bangladesh 6. Bhutan 7. Brunei 8. Cypern 9. Filippinerna 10. Förenade arabemiraten 11. Georgien 12. Indonesien
13. Indien 14. Irak 15. Iran 16. Israel 17. Japan 18. Jemen 19. Jordanien 20. Kambodja 21. Kazakstan 22. Kina 23. Kirgizistan 24. Kuwait 25. Laos
26. Libanon 27. Maldiverna 28. Malaysia 29. Mongoliet 30. Myanmar (Burma) 31. Nepal 32. Nordkorea 33. Oman 34. Pakistan 35. Qatar 36. Ryssland 37. Saudi-Arabien 38. Singapore
39. Sri Lanka 40. Sydkorea 41. Syrien 42. Tadzjikistan 43. Taiwan 44. Thailand 45. Turkiet 46. Turkmenistan 47. Uzbekistan 48. Vietnam 49. Östtimor
[ 2 ] Geomedia 19
9. Namn i Amerika
0
0
1 000 km
1 000 km
Sätt ut rätt siffra på kartan. berg 1. Anderna 2. Appalacherna 3. Klippiga bergen 4. Sierra Nevada hav och vikar 5. Hudsonviken 6. Karibiska havet 7. Mexikanska golfen floder och sjöar 8. Amazon 9. Eriesjön 10. Colorado 11. Huronsjön 12. Michigansjön 13. Mississippi 14. Missouri 15. Ontariosjön 16. Paraná 17. Saint-Lawrencefloden 18. Övre sjön
20
halvöar, öar och arkipelager 19. Arktiska öarna 20. Bahamaöarna 21. Florida 22. Galapagosöarna 23. Grönland 24. Stora Antillerna 25. Yucatán 26. Californiahalvön 27. Västindiska övärlden 28. Eldslandet stater 29. Argentina 30. Belize 31. Bolivia 32. Brasilia 33. Chile 34. Colombia 35. Costa Rica 36. Dominikanska republiken
37. Ecuador 38. El Salvador 39. Franska Guyana 40. Guatemala 41. Guyana 42. Haiti 43. Honduras 44. Jamaica 45. Kanada 46. Kuba 47. Mexiko 48. Nicaragua 49. Panama 50. Paraguay 51. Peru 52. Surinam 53. Uruguay 54. USA 55. Venezuela
10. Namn i Australien och Oceanien
0
1 000 km
Sätt ut rätt siffra på kartan. öar och arkipelager 1. Melanesien 2. Mikronesien 3. Polynesien 4. Tasmanien 5. (Nya Zeeland) Nordön 6. (Nya Zeeland) Sydön 7. Nya Guinea
stater 8. Australien 9. Fiji 10. Nya Zeeland 11. Papua-Nya Guinea
[ 2 ] Geomedia 21
■ Katmandu, Paikannimi Nepal
3
Marken skälver Litosfärplattorna rör sig långsamt
Jordklotets byggnad jordskorpan
ocean
0 km mantelns yttersta skikt
Jordens ytskikt består av sju stora och sex mindre litosfärplattor. Litosfären är det fasta ytskiktet av jordklotet och består av bergarter. I litosfären ingår jordskorpan och den yttersta delen av manteln. Både kontinenter och havsbottnar ingår i de stora litosfärplattorna. Därför ger den ofta använda benämningen ”kontinentplatta” en felaktig bild. Litosfärplattorna flyter ovanpå astenosfären, som hör till manteln, och rör sig 2–12 centimeter om året i förhållande till varandra. När de rör sig kan de kollidera med varandra, glida bort från varandra eller röra sig sidledes med varandra. Förutom de egentliga litosfärplattorna finns det också rikligt av små mikroplattor, så man känner inte ens till gränserna mellan alla plattor med säkerhet. kontinent jordskorpan jordskorpan litosfären
100 km
200 km
inre kärnan astenosfären
300 km
manteln
3 50
0 km
yttre kärnan
2 90
0 km
manteln 400 km
500 km
Indelningen i jordskorpa, mantel och kärna baserar sig på lagrens kemiska sammansättning. Indelningen i litosfären och astenosfären grundar sig däremot på deras fysikaliska egenskaper. Litosfären är fast sten, medan det sker långsamma strömningar i stenmaterialet i astenosfären.
22
Divergenszon
Kollisionszon djuphavgrav djuphavgrav
mittoceanisk rygg mittoceanisk rygg
veckberg veckberg
vulkan vulkan
stigande stigande magma magma platta platta 1 1
platta platta 1 1
platta platta 2 2
platta platta 2 2
plattans kant smälter plattans kant smälter astenosfären astenosfären
astenosfären astenosfären
I en divergenszon rör sig plattorna bort från varandra.
Plattorna kolliderar i en kollisionszon, den tyngre plattan sjunker ned under den lättare plattan och dess kant smälter.
Litosfärplattorna och riskområden för jordbävningar
150° 120°
90°
60°
30°
0°
30°
60°
Nazcaplattan
30°
a tl an
Sydamerikanska plattan
60°
Filippinska plattan
Afrikanska plattan
Stillahavsplattan
en rygg ka tis
Stillahavsplattan
it t
M
Kokosplattan
120° 150° 180°
Arabiska plattan
30°
0°
90°
Eurasiska plattan
Nordamerikanska plattan
Karibiska plattan
60°
Indisk-australiska plattan
Antarktiska plattan divergenszon
annan plattkontakt
kollisonszon
plattans rörelseriktning
jordbävningsområde
[ 3 ] Marken skälver 23
Jordbävningar beror på litosfärplattornas rörelser Hur en jordbävning uppstår
epicentrum
hypocentrum förkastning
= jordbävningsvågor
Plattornas rörelse sker i hypo centrum
Magnitudskalan Styrka
Observerade effekter
Under 3,0
Observeras i allmänhet endast med mätinstrument.
3,0–3,9 Kan observeras inomhus. Orsakar i allmänhet inga skador. 4,0–4,9 Fönster vibrerar. Orsakar inga märk bara skador. 5,0–5,9 Orsakar skador på byggnader. Glas och porslin går sönder. 6,0–6,9 Byggnader kan kollapsa. Dödsoffer i tätt bebyggda områden. 7,0–7,9 Byggnader och broar kollapsar inom stora områden. 8,0–
24
Fullständig förödelse i epicentrum, allvarliga skador inom en radie av hundratals kilometer.
En förkastning är en punkt där två litosfärplattor som hakat fast vid varandra rör sig i förhållande till varandra. Förkastningar uppträder överallt där två plattor rör sig i förhållande till varandra. Förkastningar kan även uppkomma i plattornas inre delar. Också i den finländska berggrunden finns det många förkastningar och när de rör sig kan det uppstå små jordskalv. Där litosfärplattorna möts, rör sig plattorna inte kontinuerligt utan kanterna kan låsa sig vid varandra på grund av friktion. Då ökar spänningen mellan plattorna gradvis, och när friktionen inte längre kan hålla plattorna på plats uppstår en jordbävning. Plattorna kan då röra sig flera meter på några sekunder. Eftersom rörelsen sker endast i en liten del av kontakten mellan plattorna, kan en minskad spänning på ett ställe öka spänningen någon annanstans. Av den orsaken uppstår det efter en större jordbävning ofta efterskalv under flera veckor eller månader. Platsen där jordbävningen sker kallas jordbävningens fokus eller hypo centrum. I allmänhet är hypocentrum beläget på ett djup mindre än 100 kilometer. Ju närmare jordytan det ligger, desto större skada orsakar jordskalvet. Den punkt på jordytan som ligger rakt över hypocentrum kallas epicentrum. Dit når skakningarna, det vill säga jordbävningsvågorna, först och där känns de som kraftigast.
Jordbävningen styrka mäts med momentmagnitudskalan För att mäta styrkan hos ett jordskalv används olika magnitudskalor, som visar den frigjorda mängden energi vid skalvet. Magnituden visar jordbävningens styrka i hypocentrum. Ju längre från hypocentrum observatören befinner sig, desto svagare känns skalvet. Det hittills kraftigast uppmätta jordskalvet inträffade i Chile 1960. Det hade en magnitud på 9,5. De kraftigaste jordbävningarna sker där plattorna kolliderar eller glider sidledes i förhållande till varandra. Mindre jordskalv kan inträffa också långt från kontakterna mellan två plattor. Även i Finland sker årligen tiotals små jordbävningar, men de flesta av dem kan endast upptäckas med hjälp av olika instrument.
Jordbävningar orsakar skada Kraftiga jordbävningar orsakar många slags skador. De flesta dödsfallen inträffar naturligtvis i områden med hög befolkningstäthet. När byggnader kollapsar, kommer människor inne i byggnaderna eller i närheten av dem att stängas in under rasmassorna. De byggnader som lättast kollapsar är byggda av lertegel och är vanliga i många utvecklingsländer.
Vilken typ av mark och berggrund man bygger på har också betydelse. Skakningarna vid en jordbävning kan åstadkomma att friktionen mellan partiklarna i en finkornig jord, exempelvis silt, och marken förlorar sin bärkraft. I så fall sjunker en del av husgrunderna och byggnader faller omkull. Fenomenet kallas likvifiering (förvätskning). Jordbävningarna orsakar också jordskred, varvid människor och byggnader begravas under jordmassorna. Speciellt i slumområden bygger man på branta sluttningar, där risken för jordskred är stor. Dammbrott eller floder som däms upp av jordmassor kan orsaka översvämningar. I många städer går det elkablar över gatorna och gasrör till bostäderna. När det inträffar en jordbävning kan de skadas och orsaka eldsvådor. Exempelvis i gamla trähusområden i Tokyo är detta ett stort bekymmer.
Rätt byggteknik kan minimera skadorna efter en jordbävning Den exakta tidpunkten eller styrkan hos en jordbävning kan inte förutsägas med dagens teknik. Riskområdena är väl bekanta men trots det sker en jordbävning alltid överraskande. Därför koncentrerar man sig på att minimera skadorna. I jordbävningsområden i rika länder, exempelvis i Kalifornien och Japan, har man redan under lång tid tagit risken för jordbävningar i beaktande när man bygger. Flexibla strukturer och tak görs smidiga, så att de inte ska brista även om byggnaden utsätts för skakningar. Husgrunder kan också konstrueras så att rörelser i jordytan i sig inte överförs till själva byggnaden.
Faktorer som ökar skadorna efter en jordbävning • styrkan (frigjord energi) • jordbävningens varaktighet • ett läge nära epicentrum • hypocentrum nära markytan • berggrundens och jordens sprödhet • hög befolkningstäthet i området • byggnader som lätt kollapsar • fattigdom och bristande räddningsresurser • kall eller regnig årstid efter skalvet
■ Los Angeles, USA
I Kalifornien har grunden i höga byggnader flexibla och ledade strukturer, så att inte rörelser i jorden eller berggrunden överförs direkt till den egentliga byggnadskonstruktionen. [ 3 ] Marken skälver 25
Skyddsåtgärder vid en jordbävning
1
Säkerhetsutbildning och katastrofhjälp reducerar mängden dödsoffer I jordbävningsområden i rika länder påbörjas säkerhetsutbildningen ofta redan i daghemmen. Att öva på att agera på rätt sätt när en jordbävning inträffar går till på motsvarande sätt som vi i Finland har brandövningar. Eftersom ett jordskalv oftast varar bara några tiotals sekunder, är det viktigaste att skydda sig mot fallande föremål under närmsta bord eller säng. Utomhus ska man springa till en öppen plats. När skakningarna upphör, ska man genast söka sig ut ur byggnader eftersom efterskalven kan få en byggnad som redan skadats under huvudskalvet att kollapsa. Efter ett jordskalv behövs ofta internationell katastrofhjälp: tält, filtar, medicin, livsmedel, rent dricksvatten och eventuellt fältsjukhus. Förutom bostäder, sjukhus och skolor förstörs också trafikleder och telekommunikationsförbindelser, vilket försvårar hjälpinsatserna.
2
En jordbävning i havet kan utlösa en tsunami En tsunami är en tidvåg som orsakas av en jordbävning på havsbottnen. Magnituden för jordbävningen ska vara minst 7. Lämpliga förhållanden för uppkomsten av en tsunami är subduktionszonen mellan två litosfärplattor, där plattan som skjuts nedåt långsamt böjer sig ned under den ovanliggande plattan. När den överliggande plattans kant studsar uppåt vid en jordbävning, lyfter den samtidigt upp hela den kilometertjocka vattenmassan som sätts i gungning. Detta skapar en våg som rör sig i alla riktningar från platsen för jordskalvet. En tsunami kan också bildas av ett explosivt vulkanutbrott, stora jordmassor som rasar ned i havet eller av en stor meteorit som landar i havet. En tsunamivåg avviker från vanliga, vindgenererade vågor, där endast ytvattnet rör sig. En tsunamivåg har väldiga dimensioner. Våglängden kan vara upp emot 200 kilometer. Vågen sträcker sig ända från havsbottnen upp till ytan, så djupet kan vara flera kilometer även om den vid ytan ser ut att bara vara någon tiotals centimeter hög. Den kan röra sig med en hastighet på över 800 km/h. På grund av den långa våglängden kan vågen vara svår att upptäcka på öppet hav och där ställer den inte heller till med någon skada. Vågen blir farlig först när den når en strand. En grund havsbotten börjar bromsa vågens framkant och vattnet som kommer bakom strömmar upp över framkanten, så att våghöjden kan stiga till tiotals meter.
3
■ Ishinomaki, Japan
26
Röda Korset och Röda Halvmånen är internationella hjälporganisationer med en god beredskap att ge katastrofhjälp överallt i världen.
■ Minamisoma, Japan
En tsunamivåg skiljer sig från vindgenererade vågor inte bara vad gäller hastighet och höjd utan också i det att de transporterar enorma vattenmassor långt upp på land. En tsunamivåg tar med sig bilar, byggnader och till och med stora fartyg, som kan hamna flera kilometer bort. 2 strand En tsunami slår till mot en
Uppkomsten av en tsunami på havet
1
2
1
2
1
3
1 platta 1
platta 2
3 3
4 vågtopp
5 vågdal
2
3
1. Tsunamier uppkommer i en subduktionszon. 2. Vid en jordbävning rör sig den ovanliggande plattans kant flera meter uppåt under ett ögonblick. 3. En del av den platta som böjer sig uppåt sjunker nedåt. 4. Den del som studsar uppåt lyfter vattenmassan (vågtopp). 5. Vid platsen för den nedsjunkande plattan faller vattnet nedåt (vågdal).
5
4
5
4
5
4
1. Det är vågdalen hos en tsunami som når kusten först. Därför sjunker vattnet och vattnet drar sig tillbaka uppemot hundratals meter. 2. På grunt vatten blir vågen långsammare och tornar upp sig. 3. När vågen når stranden, kan höjden vara ett par tiotal meter. 4. Vågen strömmar med hög hastighet långt inåt land. 5. Efter den första vågen följer ytterligare några vågor. [ 3 ] Marken skälver 27
Stilla havet och Indiska oceanen har tsunamivarningssystem
■ Khao Lak, Thailand
Främst förekommer tsunamier i Stilla havet, i ett område som kallas eldringen, eftersom det sker många jordbävningar där. Därför grundades redan under 1940-talet ett internationellt tsunamivarningssystem som täcker hela området. Ett motsvarande system för Indiska oceanen utvecklades efter tsunamin 2004. Systemen baserar sig på automatiska mätinstrument, som registrerar jordskalv på havsbottnen och variationer i havsytans nivå. Om en jordbävning inträffar nära kusten, måste en varning utfärdas snabbt eftersom tsunamin kan slå till mot en strand i närheten redan inom tio minuter efter skalvet. Så gick det 2011 i Japan. I trakterna av Stilla havet, exempelvis Japan, Hawaii och Alaska, har man i kuststäderna markerat evakueringsvägar, som leder från kusten mot högre platser. Längs vissa städers stränder, i några städer har man byggt massiva tsunamimurar som vanligtvis är bara några meter höga och som därför inte kan stoppa de allra högsta tsunamierna. Tilläggsinformation: Tsunamivarningsmärket påminner om tsunamin i Khao Lak 2004.
• earthquake.usgs.gov • tsunami.noaa.gov • seismologiska institutet, Helsingfors universitet
Hur en tsunamivåg framskrider i Stilla havet
21 h 18 h
Hawaii
15 h 12 h
9 h
Nazcaplattan
6 h
jordbävningens centrum
gräns mellan litosfärplattor
vågens
Sydamerikanska plattan
3 h
9 h framskridande
eldringen i Stilla havet
En kraftig jordbävning vid Chiles kust utlöste en tsunami som nådde Japan 21 timmar efter skalvet.
28
■ Taipei, Taiwan
Faser i samband med en tsunamivarning • Om en jordbävning i havet har en magnitud på mer än 6,5, sänder en seismometer ut en varning. • Centrum för jord bävningen bestäms och informationen skickas till ett tsunamivarningscentrum. Där fattas beslut om att utfärda en tsunamivarning till lokala centrum. ■ Stilla havet, Japan
• Efter det kontrollerar forskarna med hjälp av mätare för havsnivån om jordbävningen gett upphov till en tsunami. • Om en tsunami inte har uppstått, dras varningen tillbaka. Om en tsunami däremot uppstod, varnas invånarna i kustområdena.
Resultatet från seismometern visar hurdan jordbävning det handlar om. En boj i tsunamivarningssystemet mäter variationer i havsytenivån.
Sammanfattning • Jordklotet består av tre skikt: jordskorpan, manteln och kärnan. Jordkorpan och mantelns yttersta del bildar litosfären. • Litosfären är indelad i litosfärplattor, som rör sig i förhållande till varandra 2–15 cm per år. I en divergenszon rör sig plattorna bort från varandra, i en subduktionszon kolliderar de och i en transform förkastning glider de längs med varandra. • En jordbävning uppstår när kanterna av litosfärplattorna snabbt rör sig i en förkastning. • Magnitudskalan mäter mängden frigjord energi i en jordbävning. • Stora jordbävningar förstör byggnader, orsakar jordskred och sätter igång eldsvådor. • Man kan gardera sig mot jordbävningar med hjälp av byggnadsteknik och utbildning i säkerhet. • En jordbävning på havsbottnen kan ge upphov till tsunamivågor, som kan orsaka skador tusentals kilometer från platsen för jordbävningen. [ 3 ] Marken skälver 29
DET HÄNDER I VÄRLDEN
Jordbävningen i Nepal
Jordbävningar i Finland
I NEPAL INTRÄFFADE EN KRAFTIG JORDBÄVNING 25.4.2015.
BERGGRUNDEN I FINLAND hör till de stabilaste
Jordbävningen hade en magnitud på 7,8. Efter huvudskalvet följde kraftiga efterskalv ännu två veckor efter huvudskalvet. I jordskalvet omkom närmare 9 000 människor, av vilka den största delen begravdes under kollapsade byggnader. Människor råkade också ut för laviner och jordskred. I jordbävningen förstördes närmare en halv miljon byggnader. Totalt påverkade skalven livet för över 8 miljoner människor. Jordbävningen förstörde också en betydande del av landets fröproduktion och arbetsredskap inom jordbruket. Det var viktigt att ersätta dem eftersom sådden måste ske innan monsunperioden började i juni.
i världen, så i Finland sker inga skalv med en magnitud över 5. De finländska jordbävningarna beror på rörelser i den mittatlantiska ryggen och på landhöjningen och orsakas av spänningar längs brottlinjer i den urgamla berggrunden. Från skriftliga källor finner man ett par exempel på att jordskalv orsakat skador på byggnader. År 1626 förstörde en jordbävning kyrkan i Paltamo så allvarligt att man måste bygga upp den på nytt.
San Andreas-förkastningen mest betydande it-industri är koncentrerad. Det finns en stor risk för jordbävningar inom de närmsta decennierna. Eftersom det är omöjligt att förutsäga den exakta tidpunkten för ett jordskalv, har man också koncentrerat alarmsystem i området.
MELLAN STILLAHAVSPLATTAN och Nordamerikanska plattan ligger San Andreas-förkastningen, som hör till de mest undersökta förkastningarna i världen. I området ligger exempelvis miljonstäderna Los Angeles och San Francisco samt Silicon Valley, där världens
Med hjälp av dem är det möjligt att ge ett larm ungefär en minut före ett jordskalv. Då öppnas exempelvis dörrarna till brandstationer, så att inte brandbilarna ska bli kvar i garaget. Även tåg och hissar stoppas och till och med operationer på sjukhusen kan avbrytas.
■ San Andreas-förkastningen, Kalifornien, USA
San Francisco USA
Sa
n
Los Angeles San Diego
nia
for
li Ca
Stillahavsplattan
Nordamerikanska plattan
en ing stn ka ör
An d reas -f
Mexiko 0
200
400 km
Plattorna rör sig åt i stort sett samma riktning men med olika hastighet.
30
Tsunamin i Japan ÅR 2011 SKEDDE EN KRAFTIG JORDBÄVNING vid den
Nordamerikanska plattan
Eurasiska plattan
J A PA N
Sendai Fukushima Tokyo
Kobe
Stillahavsplattan Filippinska plattan subduktionssubduktionszon zon
Tsunami slog till mot miljonstaden
Japa ngra ven
japanska kusten. Den åstadkom en tsunami, med en höjd på minst 7,3 meter. Tsunamin drabbade bland annat städerna Sendai och Fukushima. Antalet dödsoffer var över 15 000 och de materiella skadorna beräknades till mer än 150 miljarder euro. Tsunamin skadade också avkylningssystemen vid kärnkraftverket i Fukushima, så att reaktorerna blev överhettade. Följderna blev explosioner, eldsvådor och utsläpp av radio aktiva ämnen i närheten av kraftverket, i atmosfären och havet. Fukushimaolyckan var den hittills värsta kärnolyckan i världen.
0
annan annan plattgräns plattgräns
200 km
jordbävningsjordbävningscentrum centrum
Sendai (11.3.2011)
Fyra tåg saknas i Japan (11.3.2011)
Öppna dörre n, stäng av g asen och göm dig und er bordet (12. 3.2011)
Japan bekräftar explosion i kärnkraftverk – ”evakuering inom en radie av 20 kilometer” (12.3.2011)
Tsunamin i Indiska oceanen 2004 Sumatra
INDIEN
I HAVET UTANFÖR SUMATRA i Indone-
sien inträffade en kraftig jordbävning 26.12.2004. Den åstadkom en tsunami som orsakade skada i flera av länderna längs Indiska oceanens kuster. De flesta dödsoffren, över 120 000, fanns i provinsen Aceh på Sumatra. Där slog tsunamin till med upp emot 25 meter höga vågor. Mest internationell uppmärksamhet fick dock tsunamin för att den slog till mot semestermål längs stränderna i Thailand där många europeiska och amerikanska turister firade julsemester. 179 finländare förolyckades i tsunamin 2004.
BANGLADESH Kolkata Dhaka MYANMAR (BURMA) Yangon THAILAND Bangkok
Bengaliska viken
Chennai
Eurasiska plattan
Colombo
Phuket
SRI LANKA Aceh
INDISKA OCEANEN Indisk-australiska plattan
MALAYSIA Kuala Lumpur Sumatra Singapore INDONESIEN
0
500 km
alityöntövyöhyke subduktionszon
Jakarta muu litosfäärilaattojen rajajordbävningscentrum järistyskeskus annan plattgräns
[ 3 ] Marken skälver 31
UPPGIFTER 1. Begrepp Vad betyder följande begrepp och hur skiljer de sig från varandra? a. litosfär och jordskorpa b. epicentrum och hypocentrum c. subduktionszon och divergenszon
Jordbävningen i Haiti Nordamerikanska plattan
HAITI Port-au-Prince
2. Jämförelse av två jordbävningar
a. b. c. d. e. f. g.
År 2010 skedde två kraftiga jordbävningar i Latin amerika. De skiljde sig dock från varandra i flera avseenden. Bekanta dig med jordbävningarna med hjälp av informationen nedan och svara på frågorna. I hurdana plattgränser inträffade jordbävningarna? Vilken av jordbävningarna var kraftigare? Gör en lista över orsaker till att jordbävningen i Haiti orsakade mer skada än jordbävningen i Chile. Hur reagerade man i Finland på jordbävningen i Haiti Varför orsakade bara jordbävningen i Chile en tsunami? Var slog tsunamin till? Varför blev skadorna efter tsunamin ganska små?
Information om jordbävningarna i Haiti och Chile Haiti
Chile
Datum
12.1.2010
27.2.2010
Klockslag
16.53
3.34
Magnitud (styrka)
7,0
8,8
Djup för hypo centrum (km)
13
35
Tsunami
ingen tsunami
högsta höjd 2,5 m
Antal döda
220 000
cirka 500
0
centrum för jordbävningen
Port-au-Prince. Skalvet skadade 60–80 procent av byggnaderna i Port-au-Prince. Det skadade också stadens flygfält och hamnen samt landsvägs- och telekommunikationerna. Haiti är en av världens fattigaste stater och redan före jordbävningen skedde våldsamma upplopp på grund av stigande mat- och bränslepriser. FN skickade 11 000 soldater till Haiti för att upprätthålla ordningen och för att trygga hjälpverksamheten. Från Finland skickades bland annat en mobil klinik, vattenreningsapparatur, hjälparbetare och ekonomisk hjälp. Ännu fem år efter jordbävningen var över 100 000 människor tvungna att bo i tillfälliga tältläger. Över 8000 personer har dött i kolera, som spred sig över landet via utländska hjälparbetare.
Jordbävningen i Chile CHILE Valparaiso Santiago
32
Haiti
Chile
Folkmängd (2010) (miljoner)
9
17
Folktäthet (2010) (inv./km2)
330
22
BNP (2009) (US dollar/inv.)
480
4 420
ARGENTINA Buenos Aires
Sydamerikanska plattan
Nazcaplattan Concepción Valdivia
subduktionszon
Information om Haiti och Chile vid tiden för jordbävningen
Karibiska plattan
200 km
förkastning
DOMINIKANSKA REPUBLIKEN
0
200 km
centrum för jordbävningen
Centrum för jordbävningen i Chile låg vid kusten, 90 km från landets näst största stad Concepción. Där förstörde jord bävningen vägar, sjukhus och andra byggnader. I Chile har kraftiga jordbävningar inträffat även tidigare, men detta var den kraftigaste på över 30 år. Jordbävningen utlöste en tsunami. Den orsakade stora skador i fiskebyar längs Chiles kust. Tsunamivarningen som getts i andra regioner kring Stilla havet nådde fram i tid och därför blev det endast få dödsoffer. Jordbävningen orsakade också andra problem i Chile, vilket syntes bland annat i plundring av affärer.
3. De kraftigaste jordbävningarna a. Var äger den största delen av de kraftigaste jordbävningarna rum? b. Hur skiljer sig det geografiska läget åt mellan de jordbävningar som krävt mest dödsoffer och de allra kraftigaste jordbävningarna? Hur förklarar du skillnaden?
Världens tio kraftigaste jordbävningar och de som krävt flest dödsoffer under åren 1990–2014Maailman kymmenen voimakkainta ja eniten kuolonuhreja aiheuttanutta maanjäristystä vuosina 1990–2014 Norra ishavet
Europa
Nordamerika
Asien
Atlanten Stilla havet
Stilla havet
Afrika Sydamerika
Indiska oceanen Australien
Södra ishavet Antarktis De kraftigaste jordbävningarna De jordbävningar som krävt flest dödsoffer De jordbävningar som varit både de kraftigaste och som krävt flest dödsoffer
4. Att överleva jordbävningar a. Hur kan man förbereda sig för jordbävningar? b. Hur kan man hjälpa jordbävningsoffer efter en jordbävning?
5. De senaste jordbävningarna
a. b. c. d. e.
Bekanta dig med USGS:s (United States Geological Survey) sidor på internet. Sök information om jordbävningar under den senaste tiden. Hur många jordbävningar med en magnitud över 6 har skett under de senaste 30 dagarna? Var har de inträffat? Gav något av dem upphov till en tsunami? Hur många människor upplevde en jordbävning som var åtminstone ganska kraftig? Ta reda på om någon jordbävning överskred nyhetströskeln i Finland. Om så skedde, vad hade hänt?
6. Jordbävningar i Finland
a. b. c. d.
Bekanta dig med Seismologiska institutets internetsidor om jordbävningar. Hur många jordskalv inträffade i Finland i fjol och hittills i år? Har det under detta år eller i fjol observerats något jordskalv i närheten av din hemtrakt? Varför förekommer jordbävningar också i Finland fast landet ligger långt från litosfärplattornas gränser. Har du själv upplevt en jordbävning? Hur kändes det?
7. Jordbävningar på semesterorter a. I vilka populära semestermål är det mest sannolikt för jordbävningar? b. Hur skulle du agera vid en jordbävning?
[ 3 ] Marken skälver 33