Schildts & Söderströms www.sets.fi
Schildts & Söderströms Första upplagan, 2018 ISBN: 978-951-52-4526-7
Redaktör för den finska upplagan: Päivi Putkonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk Design: Jaana Rautio (Gravision Oy) Den finska upplagans ombrytning: Jaana Rautio (Gravision Oy) Den svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Illustrationer: Kalleheikki Kannisto (Rectoverso graafinen suunnittelu), Kauko Kyöstiö (Spatio Oy), Aija Nuoramo © Hannele Cantell, Heikki Jutila, Sirpa Lappalainen, Mari Sorvali och Sanoma Pro Oy © Ralf Carlsson och Schildts & Söderströms
Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.
Innehåll 1
Kunskaper i naturgeografi är nödvändiga för människans aktiviteter .........................................................................................4
2
Jordens planetariska rörelser ................................................................................11
3
Atmosfären och vindarna ........................................................................................24
4
Vattnets kretslopp, regn och hav .........................................................................34
5
Väderfenomen ...............................................................................................................48
6
Temperaturzonerna och klimatet ........................................................................57
7
Marken, jordarter och vegetationszoner ........................................................65
8
Jordklotets byggnad och endogena processer ...........................................75
9
Vittring och erosion hör till de exogena processerna ...............................91
10
Glaciärerna omformar landskapet ................................................................... 101
11
Hur man tolkar naturlandskap .......................................................................... 113
Begrepp .......................................................................................................................... 124 Bildkällor ........................................................................................................................ 140
3
■ Beirut, Libanon
1
Kunskaper i naturgeografi är nödvändiga för människans aktiviteter Det är nödvändigt att förstå hur naturen fungerar
■ Vietnam
4
När är den bästa tiden att åka till Venedig på solsemester? Varför flyger passagerarflygplanen på en höjd av cirka tio kilometer? Varför förekommer det ofta störningar i radiotrafiken under perioder med norrsken? Varför lönar det sig för en jordgubbsodlare att vattna sin odling under en frostnatt? Och varför ska man i en stad förvänta sig ett varmare och regnigare väder än ute på den omgivande landsbygden? Varför måste vi ha skottår vart fjärde år? Var och varför lönar det sig att installera solpaneler? Människan är en del av naturen. Frågorna visar att många av människans aktiviteter, såsom trafik, byggande och utnyttjande av naturresurser förutsätter en förståelse för den växelverkan som äger rum mellan människan och naturen. Under de senaste årtiondena har denna balans rubbats eftersom vi använder för mycket av naturresurserna. I vissa projekt har man föreställt sig att man kan styra naturen och använda den i stor utsträckning. Exempelvis har den tidigare jättestora Aralsjön nästan helt försvunnit för att vatten från floder som tidigare har strömmat in i sjön har använts för bevattning av åkrar. Detta tankesätt och denna aktivitet har gett upphov till några av världens svåra miljöproblem. För att människan även i framtiden ska kunna leva på jordklotet, måste vi ovillkorligen förstå hur naturen fungerar. Därför är geografisk kunskap och förståelse viktigare än någonsin. Det behövs också kritiskt tänkande och förmåga att skilja mellan riktig och felaktig information.
Inom naturgeografin undersöker man naturen inom ett visst område Det finns inte längre några outforskade områden på jordklotet som inte har kartlagts, med undantag av oceandjupen. Många områden och fenomen har undersökts i detalj. Vi behöver fortsättningsvis ny information om naturen och i synnerhet om dess inverkan på människans aktiviteter. Målet för naturgeografisk forskning är både den icke levande och den levande naturen. Mål för forskningen är till exempel jordens ytformer, klimatet, vegetationen och vattendragen. Dessa kan man undersöka på global nivå, eller så kan forskningen rikta in sig på något visst snävare område, exempelvis de arktiska områdena. Forskningsområden inom naturgeografin Biogeografi
Paleogeografi
Klimatologi
Geomorfologi
Hydrogeografi
Inom paleogeografin undersöker man jord klotets och dess landskaps historia. Inom biogeografin undersöker man organismernas geografiska utbredning. Inom klimatologin undersöker man platsers och regioners klimat och de faktorer som inverkar på klimatet. Meteorolo gin, som är en vetenskap som ligger nära klimatologin, sysslar med att förutsäga vädret. Inom geomorfologin undersöker man jord klotets ytformer. Inom hydrogeografin undersöker man fenomen anknutna till vatten och vattendrag. Delområden inom hydrogeografi är bland annat oceanografi och glaciologi.
■ Norra ishavet
Forskarna får information om miljöförändringar genom mätningar. Istäcket har blivit tunnare i de arktiska havsområdena, vilket visar på att klimatet har blivit varmare. [ 1 ] Kunskaper i naturgeografi är nödvändiga för människans aktiviteter 5
Geografiska frågor ger information
Den Finlandsfödde geologen Adolf Erik Nordenskiöld undersökte tillsammans med sin expedition nordliga polarområden i slutet av 1800-talet. Varför har området sjöar på just dessa platser?
Vilken berggrund och vilka jordarter finns det i området? Hur får man information om dem?
6
När forskningsresande på sin tid undersökte okända platser och regioner var frågorna vad och var viktiga för dem. När karteringen framskred, kunde man samla allt mera information om platsernas och regionernas egenskaper, så att man även kunde svara på frågan hurdan. Förklaringarna som utarbetades var närmast katalogliknande beskrivningar av områdets natur. I beskrivningarna berättades det om det undersökta områdets berggrund och jordarter, om vattendragen, klimatet samt om vegetationen och djurlivet. Man berättade också om områdenas kultur med hjälp av enkla skildringar. En sådan schematisk områdesbeskrivning var ofta tungläst. Senare fördjupade forskarna förståelsen för regioner genom att söka svar på frågorna hur och varför. Naturgeograferna började ta reda på hur olika platser och regioner har utvecklats till det de är och hur människan växelverkar med naturen. Geografen karterar och beskriver inte längre enbart, utan förklarar och strävar också efter att förstå områdets karaktär. Förutom att svara på enskilda frågor är målet för den geografiska forskningen att utarbeta begrepp och teorier som beskriver objekt och fenomen.
Hur och varför har landskaps formerna förändrats under tidens gång och hur kommer de att förändras i framtiden?
Hurdant väder har området? Hur varierar det under årstiderna?
Var kan detta landskap vara beläget?
Hur har människan förändrat landskapet genom sina aktiviteter?
Vad för slags vegetation finns det i området? Varför just denna vegetation?
Hur kan människor bo i området på ett hållbart sätt?
Inom naturgeografin används geomedia mångsidigt Inom naturgeografin analyseras den inhämtade informationen och geomedia på olika sätt beroende på vad man vill ha reda på. Om man vill utreda exempelvis jord- vatten- eller luftkvalitet, kan analysmetoderna likna dem som används i fysik och kemi. Om man däremot forskar i hur landskap förändras, kan man analysera fotografier och gamla kartor samt människors berättelser och skrifter. När man forskar är det alltid viktigt att kunna granska informationen kritiskt. Man måste bland annat bedöma om informationen är tillförlitlig och mångsidig och om analysen och slutsatserna av analysen har gjorts noggrant. Ett viktigt skede är presentation och publicering av information från olika faser av studien. Det kan vara en god idé att visualisera informationen på olika sätt med geomedia. Förutom text kan man visualisera genom att använda sig av tabeller, diagram, kartor, bilder och andra grafiska metoder. Tidningar, tv, internet och sociala medier är publiceringsmetoder där man kan förmedla forskningsinformation i korthet. Förutom att forskarna måste kunna forska, måste de också ha förmåga att förmedla resultaten av sin forskning på ett intresseväckande sätt. Dagens naturgeografer använder sig också mycket av teknik som hela tiden utvecklas. Nuförtiden är geomedia huvudsakligen i elektronisk form. Exempelvis använder man sig ofta av datormodellering och satellitbilder. Med hjälp av dessa metoder kan naturgeograferna förklara och förutsäga bland annat miljöförändringar.
Geomedia innebär informationskällor • observationer • mätningar och prov • intervjuer och för frågningar • statistik • flyg- och satellitbilder • kartor • fotografier, videor och filmer • internet och andra aktuella nyhetskällor • litteratur • rumslig information (geoinformatik) presentationssätt • tabeller, statistik • diagram • kartor • muntliga föredrag • skriftliga rapporter • fotografier och videor • teckningar, bildserier och animationer
Olika skeden i geografisk forskning
Insamling av material (med geomediala källor*)
Analys av det insamlade materialet
Presentation av resultat (och visualisering med hjälp av geomedia)
kartor
kartor
flyg- och satellitbilder
fotografier
statistik
diagram
fotografier
teckningar
filmer
tabeller
observationer
videor och animationer
litteratur
slutsatser och tolkningar
[ 1 ] Kunskaper i naturgeografi är nödvändiga för människans aktiviteter 7
NATURGEOGRAFIN I ANVÄNDNING
Naturgeografisk information behövs i vardagslivet Till exempel när man ska bygga ett hus vid en strand • Solstrålning g byggnadens riktning och fönstrens placering.
■ North Carolina, USA
• Höga vågor och höjning av havsytan g bygg på en högre plats eller på pelare.
• Blåst, för ändringar i väderleken, salt från havet g hållbara byggnads material
• Berggrund och markkvalitet g husgrund
En naturgeograf i arbete SANNA VAALGAMAA studerade
naturgeografi på universitetet. Det som lockade henne till naturgeografin var i synnerhet intressanta fältkurser. När Sanna skulle skriva sin pro gradu specialiserade hon sig på vattendrag och miljöförändringar. Som biämnen studerade hon kemi, biologi och miljövetenskap, som hon hade nytta av i specialiseringsstudierna. Efter magisterexamen erbjöds hon en möjlighet att fortsätta med bottensedimentforskning i internationella forskningsprojekt, och i samband med det skrev hon sin doktorsavhandling, som handlade om botten sediment i södra Finlands kust vatten. Efter doktorsavhandlingen hittade hon en platsannons där ett konsultföretag inom miljöområdet sökte en vattenspecialist. Sanna sökte och fick jobbet. Arbetsbilden utvecklades senare till att omfatta en betydligt bredare del av vattensektorn. Typiska arbetsuppgifter inom konsultsektorn är exempel8
vis att göra kvalitetsbedömningar av bottensediment relaterade till muddrings- och deponeringsprojekt i hamnar och handlingsplaner för projekten, sköta företags miljö- och vattentillståndsärenden, göra miljökonsekvensbedömningar (MKB) vid stora investeringsprojekt samt olika spridningsmodeller (buller och kemikalieolyckor). Numera ingår också allt fler av de uppgifter som hör till företagsansvar. Det innebär före-
tagens ansvar för de sociala effekterna av sin verksamhet. Förutom miljöfrågor rör det också den sociala och ekonomiska dimensionen. Typiska arbetsuppgifter som har med företagsansvar att göra är utveckling och rapportering av företagsansvaret. En geografs utbildning innehåller såväl miljö som samhälleliga ämnen, så det är en utmärkt utgångspunkt för olika arbetsuppgifter som berör miljöoch företagsansvarsfrågor.
Sanna Vaalgamaa förbereder ett test av hur miljögiftiga ämnen bryts ned genom effekten av solljus i naturvatten.
Forskningsämnen bland naturgeografistuderande Vulkanism i Japan – en fallstudie av vulkanen Sakurajima
Sårbarheten hos naturmiljöer i nordliga, arktiska regioner
Förändringar i Östersjöns vattenkvalitet
Exempel på naturgeografiska forskningsrubriker Miljöeffekter av oljeförädling i Borgå
Förändringar hos vegetationen i Taita Hills-området i Kenya utifrån satellitbilder
Kartering av natur områden i Karhunkierros i Kuusamo
Förändringar i huvudstadsområdets landskap under de senaste decennierna
Begränsning av och anpassning till klimatförändringen samt modellering av klimatförändringen
Trafikens inverkan på åars vattenkvalitet och strömning med Aura å som exempel
I en geopark får man erfarenheter av naturen ROKUA GEOPARK, som ligger i när-
heten av Uleåborg, är Finlands första objekt i Unescos program för geovetenskap och geoparker (IGPP). I programmet ingår över hundra geoparkobjekt i olika delar av världen. Geoparkernas uppgift är att värna om internationellt värdefulla och unika geomiljöer samt att använda dem i undervisning, forskning och för hållbar turism. Tillsammans berättar geoparkerna om jordens fascinerande, nästan fem miljarder år långa utveckling, där faser förknippade med naturvetenskapliga fenomen i varje geo park kan ses i sin rätta miljö. Exempelvis berättar Rokua Geo p ark berättelsen om hur Rokua, Ule älvdal och Ule träsk föddes efter den senaste istiden, det vill säga Weichsel. Inom området ligger också internationellt stora och tydliga formationer från inlandsisens avsmältningsfas, som kraftigt har påverkat områdets övriga utveckling och landskaps-
bilden. Rokua Geoparks geologiska uppkomsthistoria kan också nära kopplas samman med den levande naturen och uppbyggnaden av kulturmiljöer. Den som är intresserad av äventyr och naturobjekt kan lära sig både om naturformer och om den växelverkan som råder mellan människan och naturen. Mikko Kiuttu, projektledare och geolärare i Rokua Geo-
park är ämneslärare i geografi och biologi till utbildningen. Som huvudämne har han studerat naturgeografi. I sitt arbete får han kombinera sina naturgeografiska kunskaper med undervisning, turism, regional utveckling och utveckling av en hållbar livsstil samt ett omfattande internationellt nät verkssamarbete.
[ 1 ] Kunskaper i naturgeografi är nödvändiga för människans aktiviteter 9
Sammanfattning • Människan är beroende av naturen. Därför är det absolut nödvändigt för människan att förstå hur naturen fungerar. • Naturgeografin undersöker hur naturen fungerar och de förändringar som sker i den. • Den naturgeografiska forskningen sysslar med vatten och vattendrag, atmosfären, marken, berggrunden, vegetationen samt jordytans former och landskap. • Geografin söker svar på frågorna: vad, var, hurdan, hur och varför. • Inom naturgeografisk forskning samlar man in information som presenteras mångsidigt med hjälp av geomedia. Tilläggsinformation
• universitetens geografiska institutioner (Helsingfors, Joensuu, Uleåborg, Åbo) • Geopiste UPPGIFTER 1. Naturgeografi i nyheterna
5. Möjligheter att studera naturgeografi
Bläddra i den senaste tidens nyheter. a. Vilka naturgeografiska ämnen behandlas i nyheterna? b. Från vilka områden kommer nyheterna?
Bekanta dig med möjligheterna att studera naturgeografi på universitetens webbsidor för de geografiska institutionerna. a. Var kan du studera naturgeografi? b. Hurdana kurser i naturgeografi ges vid universiteten? c. Vilket studiealternativ eller vilken kurs intresserar dig? Motivera.
2. Påståenden Ta ställning till påståendena. a. Människan kan inte leva ens en enda dag utan naturen. b. Människan har fjärmat sig från naturen. c. En geograf vet nästan allt.
3. Yrken Räkna upp minst fem yrken där det behövs förståelse för hur naturen fungerar. Motivera varför.
6. Information om vädret via geomedia Bekanta dig med Meteorologiska institutets webbplats. a. På vilka olika sätt ger geomedia information om vädret och luften? b. Vilket är enligt dig det bästa sättet att presentera väderinformation med hjälp av geomedia? Och information om klimatet? Motivera.
4. Naturgeografi i bilder Vilka naturgeografiska saker upptäcker du i de här fotografierna? A
10
B
2
Jordens planetariska rörelser
Solen är en stjärna i Vintergatan Allt liv på jorden grundar sig på den strålningsenergi som kommer från solen. Solen är en av hundratals miljarder stjärnor i vår galax som kallas Vintergatan. Solens diameter är 109 gånger större än jordens diameter och volymen över en miljon gånger större än jordens. Solens massa utgör 99 procent av hela solsystemets massa. Solen roterar kring sin tänkta axel och rotationstiden är ungefär en månad.
I solens kärna sker fusionsreaktioner där väteatomer förenas till heliumatomer. I reaktionerna frigörs enorma mängder energi i form av gammastrålning. Temperaturen i kärnan är 15 miljoner grader.
Strålningen rör sig långsamt mot ytan och omvandlas under färden till mer långvågig strålning. Från solens yta sker olika utbrott av protuberanser och flarer.
Solens uppbyggnad
Solens yta, som ses från jorden, heter fotosfären. Den har en temperatur på 5 500 °C.
protuberans det yttersta gasskiktet, koronan konvektions skikt kärnan
fotosfären
skikt med strålning
solfläck flare (soleruption)
På solens yta kan man upptäcka områden som är mörkare än omgivningen, så kallade solfläckar. Solfläckarna är cirka tusen grader svalare än resten av fotosfären. Detta beror på att kraftiga magnetfält som hör samman med solfläckarna, förhindrar uppåtstigande gasströmmar att nå fotosfären. Förekomsten av solfläckar varierar i 11-års cykler. När det är mycket solfläckar kan vi uppleva mera norrsken, störningar i radiotrafiken och störningar i elektricitetsöverföringen på jorden.
[ 2 ] Jordens planetariska rörelser 11
Den elektromagnetiska strålningens våglängder
100 mm
synligt ljus: 700 mm rött
mikrovågor 10 mm 1 mm 0,1 mm infraröd strålning 0,01 mm 0,001 mm ultra- 100 nm violettstrålning 10 nm 1 nm röntgenstrålning 0,1 nm 0,01 nm
orange 600 mm gult
grönt
500 mm
blått
400 mm violett
gammastrålning 0,001 nm våglängd
magnetopausen
1m
bogchock
10 m
Solens heta yta strålar ut energi i ett jämnt flöde åt alla håll. Av strålningen är ungefär hälften synligt ljus och hälften infraröd strålning, det vill säga värmestrålning. Växternas fotosyntes på jorden grundar sig på vissa av det synliga ljusets våglängder medan den infraröda strålningen värmer luften, vattnet och marken. Dessutom sänder solen i viss mån ut ultraviolett strål ning, som till största delen absorberas av jordens atmosfär. Solen sänder också ut partikelstrålning, som i huvudsak består av elektroner och protoner och som kallas solvinden. Partikelstrålningen är dödlig även i små doser. Därför måste till exempel astronauter, kosmonauter och taikonauter använda speciella rymdkläder som skyddar mot strålningen när de gör rymdpromenader. Jordens magnetfält och atmosfären förhindrar partikelstrålningen att nå jordytan men partiklarnas kollisioner med atmosfärens gasmolekyler, ger i synnerhet i polarområdena upphov till norrsken respektive sydsken.
solv inde n
radiovågor
Solen strålar ut energi i rymden
Jordens magnetfält bildar magnetosfären som omsluter jorden och vars yttre gräns kallas magnetopausen. Partiklarna i sol vinden kolliderar med magnetfältet och då uppstår det en chockfront (bogchock).
Planetariska fenomen beror på jordens rörelser i rymden Jorden kretsar kring solen och månen kring jorden. Dessutom roterar jorden kring sin tänkta axel. Dessa rörelser inverkar på människans liv på många sätt. Exempelvis beror årstidsväxlingarna och växlingarna mellan dag och natt på dessa rörelser. Jordens rotation inverkar också på vindarnas riktning och på tidvattenrörelserna i havet. Dessa fenomen som beror på jordens rörelser kallas planetariska fenomen.
Jordens hastighet i sin bana är över 100 000 km/h. På grund av den höga hastigheten, kan en kollision även med en mindre meteorit orsaka stor skada.
12
Jorden kretsar kring solen ett varv om året Jorden kretsar runt solen i en ellipsformad bana, i vars ena brännpunkt solen ligger. I praktiken är jordens bana ändå närmast cirkelformad. Jorden är närmast solen i början av januari och som längst bort i början av juli. Medel avståndet mellan solen och jorden är ungefär 150 miljoner kilometer. På jorden tar ett varv kring solen ett år eller mer exakt 365 dagar 5 h 48 min 46 s.
Orsaker till årstidsväxlingarna
Stillestånd eller balans?
Det finns tre orsaker till att årstiderna växlar: 1. Jorden kretsar kring solen. 2. Jorden kretsar kring solen så att dess rotationsaxel bildar en 66,5 graders vinkel i förhållande till ekliptikan (jordbanans plan). Det kan sägas som att jorden står 23,5 grader snett i förhållande till en rät vinkel. 3. Jorden lutar alltid åt samma håll, så den lutar turvis från och turvis mot solen. Av dessa orsaker tar solen emot olika mängd strålning beroende på dess läge i omloppsbanan. Från mars till september får det norra halvklotet mer strålning än det södra halvklotet. Från september till mars är det tvärtom.
Solståndsdagarnas namn kommer sig av att dagens längd är lika överallt på jordklotet. Under stilleståndsdagarna bromsas förlängningen eller förkortningen av dagarna upp. Under ett år kommer den punkt där solstrålningen når jorden vinkelrätt att vandra inom det område som ligger mellan vändkretsarna. Under solståndsdagarna kommer denna punkt att nå någondera vändkretsen, stanna upp och återvända mot den andra vändkretsen.
Jordens läge i förhållande till solen under olika årstider vårdagjämning 21 eller 22 mars
4 sommarsolstånd 21 eller 22 juni
92 d 19 h
89 d
1
3 93 d 16 h
89 d 19 h
vintersolstånd 21 eller 22 december
Jordens rörelse kring solen är inte helt jämn utan den är snabbare när jorden är närmare solen, det vill säga när vi har vinter. Därför är vår vinter ungefär åtta dygn kortare än sommaren.
höstdagjämning 22 eller 23 september
2
Sommarsolstånd 1
Vintersolstånd På nordkalotten På nordkalotten är detär ljust det ljust hela dygnet. hela dygnet.
3
På nordkalotten På nordkalotten råder mörker. råder mörker. 0°
Kräftans Kräftans vändkrets vändkrets 0°
23,5° 23,5°
0°
Stenbockens Stenbockens vändkrets vändkrets
0°
På sydkalotten På sydkalotten råder mörker. råder mörker.
Vid sommarsolståndet träffar solstrålarna Kräftans vändkrets (23,5° N) rakt uppifrån. På det norra halvklotet är det då sommar och på det södra halvklotet vinter. Vid den norra polcirkeln och norr om den lyser solen då dygnet runt, midnattssol. Vid den södra polcirkeln och söder om den råder då midvintermörker eller polarnatt och solen når aldrig över horisonten.
På sydkalotten På sydkalotten är detär ljust det ljust hela dygnet. hela dygnet.
Vid vintersolståndet träffar solstrålarna Stenbockens vändkrets (23,5° S) rakt uppifrån. Då är det vinter på det norra halvklotet och på det södra är det sommar. Ljusförhållandena är då omkastade jämfört med sommarsolståndet: midvintermörker på nordkalotten och midnattssol på sydkalotten. Här i Finland kallas denna tid kaamos. Vid vårdagjämningen och höstdagjämningen träffar solstrålarna ekvatorn vinkelrätt och då är dagen 12 timmar lång överallt på jordklotet. [ 2 ] Jordens planetariska rörelser 13
Dagens längd den 21 juni Utsjoki Uleåborg Helsingfors Berlin Aten Kairo Nairobi Kapstaden
24 h 22 h 7 min 18 h 56 min 16 h 50 min 14 h 48 min 14 h 5 min 12 h 3 min 9 h 54 min
Dagslängden varierar mest i polarområdena Alla områden på jorden får ungefär lika många timmar dagsljus under ett år. Vid ekvatorn är dagslängden kring 12 timmar under alla månader. Ju längre bort från ekvatorn man går, desto mer beror dagslängden på årstiden. Jordklotet delas in i tre belysningszoner, vars gränser utgörs av polcirklarna och vändkretsarna. Belysningszonerna är tropikerna (mellan vändkretsarna; eng. tropic = tropik, vändkrets), mellanbredderna och kalottområdena.
Jordens belysningszoner
66,5° N
90° N Nordkalotten
Norra vändkretsen
mellanbredderna Kräftans vändkrets
23,5° N
tropikerna
0°
ekvatorn
Stenbockens vändkrets
23,5° S mellanbredderna
66,5° S
Sydkalotten
Södra vändkretsen
90° S
Inom kalottområdena, det vill säga områdena mellan polcirklarna och polerna, är variationen mellan årstiderna som allra störst. På polcirklarna är det i teorin en dag av midvintermörker och en av midnattssol, men ju närmare polerna man når, desto flera är dagarna med midnattssol och midvintermörker. Extremfallet når vi vid polerna där det är midnattssol ett halvår och midvintermörker den andra halvan av året. På mellanbredderna, det vill säga mellan polcirklarna och vändkretsarna, är skillnaden mellan dag och natt större ju närmare polerna vi går. Exempelvis i Helsingfors är dagslängden bara 6 timmar vid jul men hela 19 timmar vid midsommar. I Aten är dagslängden 9,5 timmar vid jul och 15 timmar vid midsommar. Den ljusa tiden förlängs av den relativt långa skymningstiden som beror på att solen går ner och upp i en relativt liten vinkel. Lite av solljuset under horisonten återspeglas i atmosfären så att ljuset kommer till marken även om solen inte längre är synlig. Solstrålningen träffar alltid marken snett på mellanbredderna. Området mellan vändkretsarna kallas tropikerna. Inom tropikerna lyser solen på en given punkt rakt uppifrån, det vill säga från zenit, under två dagar per år. Skillnaden mellan årstiderna är liten. Vid ekvatorn är dagslängden kring 12 timmar och mörkret faller snabbt eftersom solen lyser i en brant vinkel bakom horisonten. Den för oss bekanta skymningen är obekant.
14
Solens infallsvinkel inverkar på temperaturen Hur mycket värme som når jordytan beror framförallt på strålningens infalls°C 30 vinkel: i ju mindre vinkel strålningen träffar jordytan, över desto större yta 20 ska den inkommande värmen fördelas och desto mindre värmer den jordy10 tan. Vid ekvatorn varierar infallsvinkeln mellan 66,5 och 90 grader, det vill 0 –10 säga varje årstid är det rikligt med värmestrålning. Därför är temperaturskill–20 J F M A M J J A S O N D naderna mellan årstiderna synnerligen små. Singapore
°C 30 20 10 0 –10 –20 J F M A M J J A S O N D
Helsingfors, Finland
Effekten av den infallande strålningens vinkel på den mängd strålning som når jordytan
°C
°C
Strålningens infallsvinkel är liten
30
30
20
20
10
10
0
0
–10
–10 –20 J F M A M J J A S O
–20 J F M A M J J A S O N D
Helsingfors, Fin
Singapore
Strålningens infallsvinkel är stor
solen
Solens infallsvinkel inverkar på de månatliga medeltemperaturerna. I Helsingfors är infallsvinkeln liten, i synnerhet vintertid. I Singapore, som ligger på ekvatorn, är infallsvinkeln stor under hela året.
I Helsingfors (60° N) varierar solens infallsvinkel mellan 6,5 grader (jul) och 53,5 grader (midsommar). Skillnaden mellan vinter och sommar är mångfaldig. Skillnaden blir ännu större genom att solen lyser endast några få timmar om dygnet under vintern. Då är de områden som ligger på Finlands breddgrader i huvudsak beroende av den värme som lagras i havsvattnet och på den värme som havsströmmar och vindar för med sig. Vid polerna är solens infallsvinkel även på sommaren bara 23,5 grader, så inte ens under sommaren värmer solen mycket.
Solens bana på himlen vid vårdagjämningen zenit
zenit
12.00
14.00 10.00
16.00
14.00 12.00
horisonten
16.00 18.00
18.00
8.00
W
W
10.00
90°
S
N
30°
S
N
8.00
6.00
E Vid ekvatorn lyser solen rakt uppifrån, det vill säga från zenit, vid vårdagjämningen.
6.00
E Vid Finlands sydkust (60° N) lyser solen i en 30 graders vinkel. Solen stiger och faller brant bakom horisonten.
[ 2 ] Jordens planetariska rörelser 15
Växlingen mellan dag och natt
Jordens rotation kring sin axel orsakar växlingarna mellan dag och natt Jordens tänkta rotationsaxel går genom polerna och jordens mittpunkt. Jorden snurrar runt denna axel en gång per dygn. Den tiden kallas ett stjärndygn och är 23 timmar och 56 minuter. Namnet kommer sig av att när ett stjärndygn har gått, förefaller en stjärna att åter vara i samma riktning, sedd från jordytan. Soldygnet är 24 timmar långt. När ett soldygn har gått, ser solen ut att vara i samma riktning sedd från jordytan. Skillnaden i längd mellan stjärndygnet och soldygnet beror på att under den tid när jorden roterar kring sin axel, har den hunnit förflytta sig framåt i sin bana i förhållande till solen. Vi märker inte jordens rotation om vi är på jordens yta eftersom även atmosfären rör sig med jorden. Vi kan uppfatta den genom att solen och de andra himlakropparna ser ut att förflytta sig under dygnet. Eftersom jorden snurrar från väster mot öster, ser himlakropparna ut att röra sig i motsatt riktning på himlen. Den lättaste följden av jordens rotation att upptäcka är växlingen mellan dag och natt. Solen lyser alltid upp halva jorden. Om vi skulle se jorden från rymden, skulle vi upptäcka hur gränsen mellan ljus och mörker, som markerar gryningen, långsamt rör sig från öster mot väster.
Jordens yta är alltid till hälften belyst och till hälften i skugga.
Tideräkningen grundar sig på himlakropparnas rörelser faser. Antalet månader är 12 och deras längd är antingen 29 eller 30 dygn. Årets längd blir då 354 dygn, och därför är tideräkningen inte relaterad till årstiderna. Exempelvis infaller fastemånaden ramadan vid olika tidpunkt under olika år. I den västerländska tideräkningen är kalendern tätt bunden till årstiderna med hjälp av skottdagarna. Under de år som är jämnt delbara med fyra lägger vi i slutet av februari till en 29:e dag. Dessutom bör vi också lägga på minnet att av de år som är delbara med 100 är endast de som är delbara med 400 skottår. Exempelvis var år 2000 skottår men år 2100 är inte det. Den islamska tideräkningen börjar från det att profeten Muhammed flydde från Mecka till Medina. Detta år är i den västerländska kalendern år 622.
Dygnet, månaden och året är grundenheterna i vår tideräkning. De har alla med himlakropparnas rörelser att göra. Jordens rotation kring sin axel tar ett dygn, månaden är månens omloppstid runt jorden och året jordens omloppstid kring solen. Problemet med tideräkningen är att tiderna för dessa rörelser inte är jämnt delbara med varandra. Om en månad definieras som tiden mellan två nymånar blir den 29,5 dygn. Jordens omloppstid kring solen är cirka 365,25 dygn. Under ett år kretsar månen kring jorden 12,4 gånger. I den västerländska tideräkningen är antalet månader jämnt 12 genom att de olika månaderna innehåller olika antal dygn. Kalendermånaderna är således inte knutna till månens faser. I den islamska kulturen använder man sig däremot av månkalendern, som följer månens
1437
1438
3.10.
16
1439
2017
2016
1440
22.9.
islamska kalenderns nyår
1441
2019
2018 12.9.
1442
1.9.
1443
2021
2020 20.8.
islamska kalendern
1444
2022 10.8.
30.7.
1445
2023 19.7.
västerländska kalendern
1446
2024
2025
8.7. skottår
27.6.
Jordklotet är indelat i tidszoner
0° längdgraden
Jordens omkrets mätt med ett gradnät är 360°. Om den indelas i 24 tidszoner, är varje tidszon 15° bred. I princip har orter som är belägna på samma längdgrad samma tid. I praktiken följer gränserna mellan tidszonerna i allmänhet statsgränserna. Dessutom har en del stater tagit i bruk en tidszon som grundar sig på något annat än sin egen soltid. I till exempel Väst- och Central europa vill många stater ha klockorna på samma tid som grannländerna. USA, Ryssland och liknande stora länder är indelade i flera tidszoner. Nollpunkten för tidszonerna är nollmeridianen som löper genom Greenwichobservatoriet utanför London. Denna tidszon kallas UTC, det vill säga koordinerad universaltid. Därifrån, i österut belägna tidszoner går klockorna före Londontid, till exempel två timmar före i Finland (UTC+2). På motsvarande vis går klockorna efter Londontid i länder som ligger väster om nollmeridianen. må På den motsatta sidan av jordklotet, tvärs genom Stilla 9:00 havet, går den internationella datumlinjen Den löper i huvudmå 10:00 sak längs den 180 längdgraden. När man korsar datumgränsen, må 11:00 kommer veckodag och datum att ändras. Om till exempel må Ryssland, som ligger på västra sidan av Berings sund, har mån12:00 dag morgon, är det på andra sidan sundet, i Alaska, bara söndag må 13:00 morgon när de vaknar.
ekvatorn
Tidszonerna är 15 längd grader breda.
Tidszonerna må 8:00
må ti 6:00
må 7:00
ti 5:00
ti 4:00
internationella datumgränsen
ti 3:00 ti 2:00 ti 1:00 må 24:00 må 23:00 må 22:00
må 14:00 må 15:00
må 16:00
Tidszonerna -12
-11
-10
-9
-8
-7
-6
-5
-4
-3
-2
-1
0
+1
+2
+3
+4
+5
må 17:00
må 18:00
+6
+7
+8
må 19:00
må 21:00 må 20:00
+9 +10 +11 +12
-4 -3
-6
-1
-5 -9
0
-8
+3
+1 +2
-7 -6
-4 -5
0
-3½
0 -5
-4
+7
+6 +4 +4 +5 +8 +2 +3½ +5 +5¾ +1 +2 +3 +6 +4½ +5½ +4 +6½ +7 +3 +1
+1
+9
+10
-3 +2
+12
+10
+2
+7
+11
+8½ +9
+8
internationella datumgränsen
0
+5
+9 +11
+3 +8 +9½ +10
+12
+12
[ 2 ] Jordens planetariska rörelser 17
Corioliskraften vänder rörelseriktningen
Jordens rotationshastighet 60° 50° 40°
70°
80° 90°
0 km/h 570 k m / h Helsingfors
830 k m /h
30° 20° 10° 0°
ek v
ato r n
1 67 0 k m / h
Alla punkter på jordytan åker under ett dygn ett varv kring jorden. Vid ekvatorn är ett helt varv 40 000 km, i Helsingfors 20 000 km och i Utsjoki under 14 000 km. Om du stod med fötterna på nord- eller sydpolen, skulle du under ett dygn bara snurra runt dina fötter. På bilden visar pilarna de motsvarande rotations hastigheterna.
Som en följd av jordens rotation kommer rörelser på jordytan, i luften och i havet på det norra halvklotet att avvika mot höger från rörelseriktningen. På det södra halvklotet vrider rörelserna mot vänster. Fenomenet kallas coriolis effekten. Corioliskraften inverkar kraftigare på rörelserna ju längre bort från ekvatorn man rör sig. Corioliskraften inverkar inte på rörelser vid ekvatorn. Att förstå principerna för corioliseffekten hjälper oss att föreställa oss rutterna för vindsystemen och havsströmmarna på jordklotet. Corioliskraften inverkar exempelvis på vindarnas riktning. Även alla virvelvindar, såsom cykloner, tornador och tromber beror på corioliseffekten. Havsströmmarna bildar under inverkan av corioliskraften stora virvlar, som på norra halvklotet rör sig medsols och på södra halvklotet motsols i oceanerna. Corioliseffekten inverkar även på läget för de stora klimatområdena. Exempelvis är det den som vänder den varma Golfströmmen mot den norska kusten, där vintrarna tack vare den är märkbart varmare än på samma breddgrader på Grönland.
Corioliseffekten a.
b.
c.
Helsingfors
Helsingfors
ekvato rn
ekvato rn e k va
to r n
e k va
to r n
a. Föreställ dig att en pil skjuts från en stor pilbåge på nordpolen mot ett mål som ligger i Helsingfors. Under tiden, när pilen avviker från sin bana, har Helsingfors på grund av jordens rotation hunnit förflyttas en ganska lång väg österut. Pilen passerar väster om Helsingfors. När man ser det på marken eller på en karta, verkar pilen avvika åt höger i förhållande till färdriktningen. b. Föreställ dig att en pil skjuts från ekvatorn längs 25° östmeridianen mot Helsingfors. I så fall skulle både pilbågen och måltavlan vara i rörelse. Eftersom pilbågen vid den tid skottet avlossas, rör sig österut med en hastighet på 1 670 km/h, behåller pilen sin riktning och rör sig mot norr. Till en början innebär detta bara att pilen inte blir efter i förhållande till jordens rotation. När den närmar sig polen är dock den österut riktade kraften större än hastig heten hos jordytan under den. Därför ser pilen ut att avvika mot öster, det vill säga höger om färdriktningen. c. På det södra halvklotet är motsvarande rörelser riktade åt vänster.
18
Jordens och månens rörelser leder till tidvatten
■ Coverack, Storbritannien
Med tidvatten avses att havsytan regelbundet stiger och sjunker, vilket orsakas av kombinationen av jordens, månens och solens dragningskrafter samt jordens rotation. Med hjälp av dessa fenomen kan vi ge en förklarande basmodell för hur tidvattnet fungerar, där en viss plats har stigande havsyta, det vill säga flod två gånger per dygn och sjunkande havsyta, ebb, två gånger. Tidvattnet är verksamt bara i vissa delar av haven. I verkligheten inverkar även havens och kontinenternas former på hur vattnet kan strömma från en plats till en annan. I vissa havsområden förklaras tidvattenrörelserna bättre av det faktum att månens dragningskraft får vattnet i havsbassängen att svänga från ena sidan till den andra, och då kan rytmen mellan flod och ebb avvika avsevärt från basmodellen..
I Coverack kan skillnaderna mellan ebb och flod vara 5,5 m.
Basmodell för tidvattensfenomenet 1. Månen drar till sig vattnet i havet, så att det närmast månen uppstår en stor utbuktning, som inom det drabbade området upplevs som flod. På motsvarande sätt är det ebb där vattnet har strömmat bort mot utbuktningen.
ebb
4 månen
2
1
flod
3
3. Eftersom jorden roterar kring sin axel, kommer den högsta punkten för tidvattnet att röra sig från öster mot väster. 4. Samtidigt kretsar dock månen kring jorden, så att tidvattnets fyra faser inte inträffar under ett dygn utan det tar 24 timmar och 50 minuter. Därför inträffar tidvattnet inte heller vid samma tid varje dag.
Nipflod nymåne
solen
Springflod
Springflod
halvmåne
fullmåne
solen
ebb
solen
flod
2. Även på jordens motsatta sida uppstår en utbuktning. Den uppstår där jordens och månens gemensamma dragningskraft är som minst. Ju mindre kraft som drar vattnet mot jordens medelpunkt, desto högre kan vattenytan stiga.
Även solen inverkar på tidvattnet. Solens dragningskraft är ungefär hälften av månens. Tidvattnet är som kraftigast vid nyoch fullmåne när solen, jorden och månen ligger i linje med varandra. Den då extra höga tidvattensvågen kallas springflod. På motsvarande sätt är variationerna i höjd som minst när jorden, månen och solen står i 90 graders vinkel i förhållande till varandra. För denna låga tidvattensvåg används namnet nipflod.
[ 2 ] Jordens planetariska rörelser 19
ATT LEVA PÅ EN PLANET
Turismen i Lappland bygger på planetariska fenomen TURISMEN I LAPPLAND drar på
många sätt nytta av det speciella med planetariska fenomen. Norrskenet, som är en effekt av partikelstrålningen från solen, kan man också se mycket längre söderut men i Lappland är det mer sevärt. Orsaken är läget närmare den magnetiska nordpolen, som genom jordens magnetfält drar solvindens partiklar mot sig. En annan orsak är den lägre ljusföroreningen, det vill säga mängden belysning som beror på människan. Turister kommer också för att beundra midnattssolen, som i nordligaste Lappland varar över två månader. På vintern kommer de för att förundras över polarnatten, vilket dock inte under den snöiga tiden innebär fullständigt mörker dygnet runt. Om man står på toppen av ett högt fjäll kan man
även på långt avstånd norr om polcirkeln se solen över horisonten mitt i polarnatten. För många är det redan i sig en upplevelse att korsa polcirkeln. Polcirkelns läge bestäms enligt lutningsvinkeln för jordens rotations
axel. När axelns lutningsvinkel förändras, ändrar även polcirkeln läge. Just nu förflyttar sig polcirkeln mot norr med 14,5 meter om året. Efter tusentals år börjar den förflytta sig igen mot söder.
■ Lappland, Finland
Kartan över tidszonerna lever
20
tidszonerna och bestämde sig för att följa respektive zons normaltid. Samoa, som ligger i Stilla havet bytte år 2011 tidszon till en tidszon som ligger på andra sidan av den internationella datumgränsen för att underlätta handelsförbindelserna med Australien. Vid midnatt den 29.12 hoppade man över ett dygn, direkt till den 31.12. Nordkorea beslöt år 2015 att fira 70-årsjubileet för befrielsen från den japanska ockupationen genom att grunda en ny tidszon, som är UTC+8½. I maj 2018 beslöt Nordkorea att återvända till samma tidszon som Sydkorea UTC +8
östra halvklotet
Havaii 10° N
ekvatorn
0°
Kiribati Tokelau Samoa
Fiji
10° S
Amerikanska Samoa Tonga
internationella datumgränsen
MAN SKULLE TÄNKA SIG att kartan över tidszonerna var en av de mer bestående kartorna eftersom tidszonerna grundar sig på jordens rotation. I verkligheten är till hörigheten till en viss tidszon ett politiskt beslut, och därför sker förändringar nästan årligen. I Ryssland ändrades tidszonerna under åren 2010 och 2014. År 2010 minskades antalet tidszoner från 11 till 9 när tidszoner slogs samman. Det var speciellt på grund av önskemål från näringslivet som denna ändring gjordes. Samtidigt övergick Ryssland till sommartid året runt. År 2014 gick man tillbaka från de år 2010 sammanslagna
Nya Zeeland
Tahiti 30° S
Stilla havet västra halvklotet
180°
160° W
Sommartid AV VÄRLDENS STATER är det unge-
fär en tredjedel som ställer fram klockan till sommartid, en tredjedel som gjort det någon gång och resten har aldrig gjort det. Sommartid används mest i Europa och Nordamerika. Fördelen med sommartid anses vara energibesparing som beror
på att tyngdpunkten för mänskliga aktiviteter ligger under kvällstid, och tack vare sommartiden kan man utnyttja dagsljuset längre på kvällarna. I Finland har det betydelse främst under vår och höst. Som en nackdel räknas att omställningen av klockorna leder till problem inom datatekniken,
vilket å andra sidan är ganska lätt att åtgärda vid programmeringen. För nattgående trafik leder det till problem med tidtabellerna. Den största nackdelen anses dock vara att störningar i dygnsrytmen leder till hälsoproblem. För en del människor tar det lång tid att anpassa sig till den nya dygnsrytmen.
Stater som använder sig av sommartid
Tilläggsinformation
• Astronomiska föreningen Ursa • NASA • tide-forecast.com i bruk
åtminstone testat
aldrig använt
Sammanfattning • Från solens yta strålar det ut energi åt alla håll, huvudsakligen i form av synligt ljus och infraröd strålning. • Jordens rörelser i rymden ger upphov till planetariska fenomen. • Jordens rotationsaxel står i 66,5 graders vinkel i förhållande till ekliptikan (jordbanans plan). • Jorden lutar alltid åt samma håll när den rör sig runt solen. Därför får norra och södra halvklotet turvis mera strålning från solen. Årstidsväxlingarna beror på detta. • Jordens rotation leder till växlingen mellan dag och natt samt till att himlakropparna ser ut att röra sig på himlen. • Corioliskraften leder till att rörelser på det norra halvklotet vrider sig åt höger och på det södra halvklotet åt vänster. Längs ekvatorn har corioliskraften ingen inverkan på rörelser. • Tidvattnet uppkommer genom inverkan av jordens rotation samt jordens, månens och solens gemensamma dragningskrafter.
[ 2 ] Jordens planetariska rörelser 21
UPPGIFTER 1. Begreppspar Vilken är skillnaden mellan följande begrepp? a. sommarsolstånd och vintersolstånd b. soldygn och stjärndygn c. tropikerna och kalotterna d. zenit och horisont e. ebb och flod
2. Årstidsväxlingarna a. Vilken är orsaken till årstidsväxlingarna? b. Hur skiljer sig årstiderna i trakterna kring ekvatorn från årtiderna i Finland? c. Varför skiljer ländernas årstider sig från varandra?
3. Påståenden om planetariska fenomen Stämmer följande påståenden? Motivera. a. Solen är synlig lika länge på nordpolen och på sydpolen. b. Vid polcirkeln varar polarnatten ett halvår. c. Du är på semester i Sydafrika. Mitt på dagen vänder du ansiktet mot Finland. Solen lyser rakt i ansiktet. d. Du är på resa i New York. Du ringer din mamma klockan 5 på morgonen lokal tid för att säga god natt. e. Klockan 12 vid midsommar står du mitt på ekvatorn med en bredbrättad hatt på huvudet. Din skugga bildar en rund fläck runt fötterna. f. I Nya Zeeland kan du uppleva midnattssol på julaftonen.
4. Vad beror följande himlafenomen på? a. solnedgången b. månens faser c. norrsken
■ Brighton, Storbritannien
22
5. Tidvattnet
a. b. c. d. e. f. g.
I Brighton, som ligger vid Engelska kanalen, följer tidvattnet den teoretiska modellen väl. Besvara följande frågor utgående från tidvattenkalendern. Hur många gånger per dygn är det flod? Vid vilken tid var vattnet som högst den 18 juli? Vid vilken tid var vattnet som lägst den 18 juli? Hur stor var skillnaden mellan flod och ebb som mest 17–21 juli? Hur stor var skillnaden mellan flod och ebb som minst 17–21 juli? Varför ökar skillnaden mellan flod och ebb mot slutet av perioden? Rita ett linjediagram som visar havsytans nivå i Brighton 17–18 juli. Markera klockslagen på x-axeln och havsytans nivå på y-axeln. 17.7.
Klockslag
Vattenstånd (m)
flod
10.59 23.10
5,90 5,70
ebb
04.55 17.16
1,40 1,50
18.7.
Klockslag
Vattenstånd (m)
flod
11.38 23.48
5,90 6,00
ebb
05.35 17.56
1,20 1,30
19.7.
Klockslag
Vattenstånd (m)
flod
12.15
6,10
ebb
06.14 18.33
1,10 1,20
20.7.
Klockslag
Vattenstånd (m)
flod
00.25 12.50
6,10 6,20
ebb
06.50 19.09
1,00 1,10
21.7.
Klockslag
Vattenstånd (m)
flod
00.59 13.24
6,20 6,40
ebb
07.25 19.43
0,90 1,00
6. Dagslängden på olika platser
1
Diagrammen 1-5 visar dagslängden för fem orter under ett år den 21 varje månad. Kombinera diagrammen med platserna A–E på kartan. A. Utsjoki (70° N) B. Helsingfors (60° N) C. Paris (49° N) D. Nairobi (1,5° S) E. Kapstaden (34° S)
24 18
A
D
12
B
N
6
C
0
2
J F M A M J J A S O N D
24 18 12
7. Tidszonerna
6
D
a. Räkna ut med hjälp av kartan på sidan 17 vilken veckodag och tid det är i följande städer när det är fredag klockan 20.00 i Helsingfors. – Bagdad (Irak) – Beijing (Kina) – Honolulu (Hawaii, USA) – Los Angeles (USA) – Rio de Janeiro (Brasilien) b. Ta med hjälp av tidszonstjänster på internet reda 24 på vilken veckodag och vilket klockslag det är på 18 dessa orter just nu. Använd sökordet ”time zones”. 12 c. Vilken inverkan har tidszonerna på ditt liv?
0
3
8. Corioliseffekten
12 6 0
4
Dagslängd (h)
J F M A M J J A S O N D
24 18
Nattens längd (h)
12 6
J F M A M J J A S O N D
0
a. Vad är corioliseffekten och vad beror den på? 24 b. På kartan nedan finns pilar som visar rörelserna för 18 havs- och luftströmmar. Vilka av dem är möjliga enligt corioliseffekten? 12
5
J F M A M J J A S O N D
24 18 12
6 0
24 18
E
6 0
J F M A M J J A S O N D
6
J F M A M J J A S O N D
0 24
J F M A M J J A S O N D
18 12 6 0
d a
24 18
b
e
J F M A M J J A S O N D
i l
j
12 6
f c
g
0
J hF M A M J J A S O N D
k
24 18 12 6 0
J F M A M J J A S O N D
[ 2 ] Jordens planetariska rörelser 23
■ Okinawa, Japan
3
Atmosfären och vindarna
Atmosfärens gassamman sättning i homosfären övriga 1 %
syre O 2 21 %
kväve N 2 78 %
24
Atmosfären består av gaser I atmosfären finns det tusentals, i huvudsak gasformade, kemiska föreningar och grundämnen. Den största delen av atmosfären utgörs av kväve och syre. Endast en liten del är koldioxid och ädelgaser, såsom argon och helium. Dessutom finns det vattenånga i atmosfären. I atmosfärens nedre del finns också stoftpartiklar av naturligt ursprung, såsom saltkristaller från haven, damm från jorden, vulkanaska och pollen. De partiklar som är orsakade av människan utgörs i huvudsak av sot från förbränningsprocesser, sulfater och olika organiska föreningar. Människans aktiviteter inverkar också kraftigt på atmosfärens gassammansättning, och som en följd av detta måste organismerna anpassa sig till förändrade levnadsförhållanden.
Gas
Andel %
kväve (N2)
78,1
Atmosfären delas in i skikt
syre (O2)
20,9
argon (Ar)
0,93
koldioxid (CO2)
0,04
neon (Ne)
0,0018
helium (He)
0,0005
Atmosfären kan delas in i skikt utifrån gassammansättning eller temperaturförhållanden. Utgående från gasernas densitet delas atmosfären in i två skikt. Den nedre delen kallas homosfären, där de olika gaserna är jämnt blandade. Den sträcker sig cirka 100 kilometer upp från jordytan. Eftersom lufttrycket tack vare luftmassans tjocklek är som högst närmast jordytan, är även densiteten högst i atmosfärens nedre del. Därför kommer atomer och molekyler att kollidera med varandra och håller gaserna i atmosfärens nedre delar väl blandade. När man rör sig uppåt, sjunker lufttrycket, gasmolekylerna är glesare och kollisionerna mellan dem är färre. Där kommer gasmolekyler med olika massa på grund av jordens gravitation att fördelas i olika skikt. Denna skiktade övre del av atmosfären kallas heterosfären. I dess lägsta del finns tyngre syre- och kvävemolekyler. Ovanför dem finns lättare gaser, i huvudsak helium och väte.
metan (CH4)
0,00017
krypton (Kr)
0,00011
väte (H2)
0,00005
ozon (O3)
0,000004
Atmosfärens uppbyggnad och skikt enligt temperaturen Höjd över havet km 600
lufttryck hPa
570 exosfär
540
0,00000001
510 480 450 420 390 360
4. termosfär
330
0,0000001 norrsken
300 270 240
jonosfär
0,000001
210 180 150
0,00001 temperatur
120
0,0001
90 60 30 0
0,001 0,01
meteoriter 3. mesosfär
2. stratosfär
0,1
ozonskikt
1. troposfär -50 °C
0 °C
1 10 100 500 1 000
1. Troposfären är cirka 18 kilometer tjock vid ekvatorn och cirka 8 kilometer vid polerna. Temperaturen sjunker i detta skikt med 6,5 grader för varje kilometer man rör sig uppåt. Även lufttrycket sjunker kraftigt när man går uppåt. Troposfären innehåller den största delen av atmosfärens massa och nästan alla väderfenomen som vi kan se, exempelvis molnen, uppträder i just detta nedersta skikt av atmosfären. Troposfären utgör ett förråd för de viktigaste gaserna för livet, och en del av vattnets kretslopp äger rum här. Gaserna i troposfären, det vill säga vattenånga, kol dioxid, metan, ozon, kolväten och kväveoxider släpper genom solens kortvågiga strålning men förhindrar den långvågiga värmestrålningen som reflekteras från jordytan att genast ta sig ut i rymden. De verkar på detta sätt som växthusgaser och håller temperaturen i atmosfärens nedre del på en nivå som är lagom för livet. 2. I stratosfärens övre del är lufttrycket ungefär 1/1 000 av vad det är vid havsytan. I dess undre del är det cirka –50 grader, men vid ungefär 25 kilometers höjd börjar temperaturen stiga och i den övre delen av stratosfären är den nästan densamma som på jordytan. I stratosfären finns ozonskiktet, som är nödvändigt för livet på jorden eftersom det absorberar den största delen av solens ultravioletta strålning. När strålningen absorberas av ozonmolekylerna ökar temperaturen i stratosfären. Den inkommande solens strålning splittrar syremolekylerna till syreatomer som lätt för enas med andra atomer och molekyler. På så vis uppstår bland annat ozon (O3). Mest ozon finns på en höjd av 15–30 kilometer i stratosfären. 3. I mesosfären är materian mycket gles och lufttrycket är lågt. Temperaturen ligger på minusgrader eftersom detta skikt endast absorberar en liten del av solens strålnings energi. Meteoroider från rymden kolliderar här med atmosfären och vi kan se dem som glödande stjärnfall, det vill säga som meteorer. 4. Den översta delen av atmosfären är termosfären, vars yttre del har en temperatur på uppemot 2000 °C. Temperaturen beror på energi från solens mycket kortvågiga strålning. Eftersom materien i termosfären är mycket gles, har den ändå inte någon värmande effekt. Syre- och kvävemole kylerna ligger i skikt enligt sin massa. Den undre delen av termosfären kallas jonosfären, där strålningen från solen spjälkar atomer till joner, som på verkas av jordens magnetfält. Protoner och elektroner i solvinden skapar norrsken i jonosfären när de träffar atomer och joner i atmosfären. Eftersom jordens magnetfält styr partiklarna i solvinden i närheten av polerna, förekommer norrsken huvudsakligen i närheten av polerna.
Gränszonen, där atmosfären övergår i den öppna rymden, kallas exosfären.
50 °C
[ 3 ] Atmosfären och vindarna 25
Lufttrycksskillnader ger upphov till vindar Hur vinden uppstår
Luftens rörelse i atmosfärens övre del
vind
H
L
Ett lågtryck uppstår där luft, som värmts av solen, stiger uppåt. Högtryck bildas där luften sjunker nedåt. Vinden blåser från högtrycket mot lågtrycket.
Vindriktningen på de olika halvkloten
L 0°
Varaktiga lufttrycksområden skapar planetariska vindar H
norra halvklotet södra halvklotet
L
H
H högtryckscentrum L lågtryckscentrum Vinden
26
Atmosfärens vikt skapar ett lufttryck mot jordytan. Inom meteorologin, det vill säga den vetenskap som handlar om atmosfären och vädret, använder man enheten hektopascal (hPa) för lufttrycket. Vid havsytans nivå är det normala lufttrycket 1 013 hPa, och det sjunker när man rör sig uppåt. När solen värmer jordytan, värms även luften och den utvidgas. Det leder till att densiteten minskar och den stiger uppåt. Då utsätts jordytan för ett lägre tryck och det uppstår ett lågtryck. Den uppåtstigande luften kyls av, och slutligen upphör stigningen i troposfärens övre del. Där börjar luften strömma ut åt sidorna, bort från den uppåtstigande luften. Den avkylda luften har en hög densitet och därför sjunker den mot jordytan, där det uppstår ett hög tryck när den når jordytan. På grund av tryckskillnaderna börjar luften strömma från områden med högtryck mot områden med lågtryck. På så sätt utjämnas lufttrycksskillnaden. Den luftström som rör sig nära jordytan kallar vi vind. Vinden namnges efter vilket håll den blåser från. Vindstyrkan mäts i allmänhet i meter per sekund. Om lufttrycksskillnaden är stor mellan hög- och lågtrycket, är vinden kraftig. På en väderkarta syns den stora skillnaden genom att isobarerna, det vill säga linjer som visar lufttrycket, ligger nära varandra. Inom ett lugnt område är lufttrycksskillnaderna små och isobarerna långt ifrån varandra. Det är inte bara lufttrycksskillnaderna som inverkar på vindriktningen utan också jordytans friktion, jordens dragningskraft och corioliseffekten som beror på jordens rotation. På norra halvklotet vrider corioliseffekten vinden åt höger och på södra halvklotet åt vänster. Av denna orsak riktar sig inte vinden rakt mot lågtryckets centrum, utan på norra halvklotet börjar luften strömma medsols kring ett högtryck och motsols kring ett lågtryck. På södra halvklotet är riktningen för luftströmmarna tvärtom.
Olika områden på jordklotet får olika mängder solstrålning. Det beror på att jorden är ett klot. På grund av de regionala skillnaderna i mängden solstrålning utvecklas bestående låg- och högtrycksområden på jordklotet. Dessa bestående lufttryckskillnader mellan låg- och högtryck utjämnas på jordytan, och därmed uppstår varaktiga planetariska vindar som blåser i samma riktning. Eftersom solens zenitalläge varierar i nordsydlig riktning under olika årstider, kommer även läget för lufttrycksområdena och vindarna att förändras enligt det.
De planetariska vindarna polarområdets polarområdets högtryck högtryck
1. Eftersom tropikerna värms upp mer än andra regioner, uppstår där ett bestående lågtrycksområde, det ekvatoriala lågtrycket. Den luft som stigit vid ekvatorn strömmar i troposfärens övre del mot polerna. 2. Avkyld luft sjunker nedåt i trakterna av den 30 breddgraden och bildar hästbreddernas högtrycksområden på både norra och södra halvklotet. Eftersom luftströmmen i dessa områden är riktad nedåt, mot jordytan, är vinden på markytan svag. 3. Från hästbreddernas högtrycksområden mot ekvatorn blåser stabila passadvindar. På norra halvklotet gör corioliseffekten att vindarna kallas nordost passaden och på södra halvklotet sydost passaden. 4. Vindarna från hästbreddernas högtryck vrider sig också i riktning mot polerna. Coriolis effekten vrider till en början dessa vindar så att de blåser från sydväst på norra halv klotet respektive från nordväst på södra halvklotet, men närmare polarområdena blåser de på båda halvkloten som väst vindar. Förenklat kallas det område där vindarna rör sig från hästbredderna mot polerna för västvindsbältet.
HH55 66
PFJ PFJ
77 LL polarfronten
polarfronten
44
STJ STJ
hästbreddernas hästbreddernas högtryck högtryck
HH 2
Kräftans Kräftans vändkrets vändkrets
2
33 ekvatoriala ekvatoriala lågtrycket lågtrycket
ekvatorn ekvatorn
LL 11
33
5. I polarområdena, som nås av solstrålningen i flack vinkel, trycks kalluft ned mot jord ytan. Där uppstår bestående polära högtrycksområden.
hästbreddernas hästbreddernas högtryck högtryck
6. Vindarna från polarområdena blir på grund av den kraftiga corioliseffekten ostvindar.
HH
Stenbockens Stenbockens vändkrets vändkrets
22
STJ STJ
7. Den kalla luften från polarområdet möter den varma luften som västvindarna har transporterat från hästbredderna. Denna plats, där två olika luftmassor möts, kallas polarfronten.
44
LL
PFJ PFJ
polarfronten polarfronten
77
66
HH högtrycksområde högtrycksområde L L lågtrycksområde lågtrycksområde PFJ PFJpolarfrontjetströmmen polarfrontjetströmmen STJ STJsubtropiska subtropiskajetströmmen jetströmmen
HH55
polarområdets polarområdets högtryck högtryck
Luftens cirkulation i troposfären
ostvind nordpolen H H= högtryck
västvind 60° N L polarfronten
nordostpassaden
30° N H hästbredderna
ekvatorn L
sydostpassaden
västvind
30° S H hästbredderna
ostvind
60° S L polarfronten
sydpolen H
L= lågtryck [ 3 ] Atmosfären och vindarna 27
I troposfärens övre del finns det jetströmmar
Exempel på hur polarfront jetströmmen rör sig på norra halvklotet
150° W
180° 30° N
polarfrontjetströmmen 150° E
varm luft 60° N 120° WKesämonsuuni
120° E
kall luft
90° W
90° E
L
Kräftans vändkrets 60° W
varm luft
L
60° E
30° W
30° E 0°
0
juni
I troposfärens övre del, på 10–15 kilometers höjd, finns jetströmmar där luftmassorna möts. De är kraftiga (30–120 m/s) luftströmmar som rör sig från väster mot öster. Polarfrontjetströmmen, som snabbt slingrar sig fram däruppe, får luften i luftmassorna från polerna och mellanbredderna att gå i vågor som bildar låg- och högtryck. Växlingarna mellan dem påverkar vädret i norra Europa. I Europa kan polarfrontjetströmmens läge variera mellan medelhavsområdet och Spetsbergen. Inom troposfären övre del finns flera kraftiga luftströmmar som beror på att luftmassor möts. I den övre delen av hästbreddernas högtryck förekommer västliga, subtropiska jetströmmar, och ungefär på den 60 breddgraden kan det under vintern uppträda en arktisk respektive antarktisk västlig luftström. I tropikerna i Asien och Afrika uppträder dessutom en ostlig jetström under sommaren. Flygplanstrafiken drar ofta nytta av dessa jetströmmar.
1000 km
Talvimonsuuni Vintermonsunen sämonsuuni H
Kräftans vändkrets L äftans vändkrets
ni
L
januari
0
0 1000 km
1000 km
vinden
Sommarmonsunen Kesämonsuuni lvimonsuuni
L
Kräftans H vändkrets äftans vändkrets
nuari
L
juni
0
0 1000 km
Talvimonsuuni vinden
28 Kräftans vändkrets
H
1000 km
Monsunvindarna är regionala årstidsvindar Förutom planetariska vindar förekommer det dessutom regionala vindar på jordklotet, och riktningen för dem varierar beroende på årstid. Sådana vindar är monsunvindarna, som beror på den ojämna uppvärmningen av land och hav. Under norra halvklotets vinter, när solens zenitalläge är på södra halvklotet, avkyls kontinenterna i norr, exempelvis Asien, snabbt och då uppstår det ett kraftigt högtrycksområde. Eftersom de omgivande haven avkyls långsammare, uppstår det ett lågtrycksområde över dem. Det innebär att vindarna hos vintermonsunen blåser från kontinenten mot havet. Vinden från kontinenten är torr. Under sommaren värms landområdet kraftigt och då uppstår ett lågtryck. Lågtrycksområden uppstår över Stilla havet och Indiska oceanen. Vinden som blåser från havet mot kontinenterna för med sig massor av fuktig luft. När den fuktiga luften når kontinenten, måste den stiga uppåt och dess vatten kommer ned i stora mängder i form av sommarmonsunen. Förutom i Asien förkommer monsunvindar exempelvis längs kusterna av Guineabukten i Afrika samt kring Mexikanska golfen och i de norra delarna av Australien.
Tammikuu Det ekvatoriala lågtryckets läge i januari och juni Tammikuu
norra polcirkeln
Januari
H
norra polcirkeln
H
H
Tam
H
Kräftans vändkrets
norra polcirke
H
Kräftans vändkrets ekvatorn Kräftans vändkrets
ekvatorn Stenbockens vändkrets
förhärskande vind förhärskande ekvatoriala vind lågtrycket högtrycksK ekvatoriala lågtrycket område K högtrycksområde
Stenbockens vändkrets
H
H
H
H
H
H
ekvatorn
södra polcirkeln
Stenbockens vändkrets
södra polcirkeln
förhärskande vind
Heinäkuu
Juli, som ovan
ekvatoriala lågtrycket
Heinäkuu
norra polcirkeln
K högtrycksområde
norra polcirkeln
H
södra polcirkeln
Hei H
Kräftans vändkrets
H
norra polcirke
H
Kräftans vändkrets ekvatorn
H
ekvatorn Stenbockens vändkrets
H
H
H
Stenbockens vändkrets
H
H
H
Kräftans vändkrets
ekvatorn
södra polcirkeln
Stenbockens vändkrets
södra polcirkeln
I januari befinner sig det ekvatoriala högtrycket huvudsakligen på södra halvklotet och i juni på norra halvklotet. Även kontinenternas läge har betydelse: lågtrycken utvecklas snabbare över land under sommaren eftersom kontinenterna värms snabbare än haven.
södra polcirkeln
■ Mumbai, Intia
I Indien är monsunregnen kraftiga och orsakar ofta övervämningar. [ 3 ] Atmosfären och vindarna 29
Lokala vindar De lokala vindarna är småskaliga och ändrar enbart riktning under dygnet.
Land- och sjöbrisen
sjöbrisen
landbrisen
L
H
H
L
Vid haven och vid stora sjöar uppstår land- och sjöbris. Under dagen värmer solen jordytan, så att det uppstår ett lågtryck och vinden blåser från havet mot land. På kvällen och under natten avkyls landytan snabbare än vattnet och då vänder vinden och börjar blåsa mot havet. Landbrisen är dock ganska svag på natten. I fråga om uppkomstsättet påminner land- och sjöbrisen om sommar- och vintermonsunen. Monsunvindarna varierar efter årstiderna, land- och sjöbrisen enligt tid på dagen.
Berg- och dalvinden
H
da
H
H
d vin rg be d vin rg be
nd lvi da nd lvi da
H
L
n n l vi al vi d
H L
L
H
be
in d
L
d
L
d
L
utstrålning utstrålning från jordytan från jordytan
in d
solstrålning solstrålning
v v rg e rg b
I bergstrakter uppstår ofta berg- och dalvindar. Under den tid av dagen när solen lyser, värms en dalsida upp och i dess övre del uppstår ett lågtryck. Dalvinden blåser då från dalen mot bergen. Under natten svalnar dalsidans övre del på grund av utstrålning och då blåser kall luft ned i dalen som en kall bergvind, som har många namn beroende på var i världen man befinner sig.
Kalla fallvindar
H
Centralmassivet
mistral
H L
30
mi
s t ra
l
Medelhavet
L
Även kalla fallvindar som uppstår inom ett bergsområde är lokala vindar. En kall fallvind uppstår när luften på hög höjd avkyls på grund av kraftig utstrålning och sjunker genom att den är tyngre än den omgivande luften. Ett sådant tillstånd kan vara i flera dagar.
En varm fallvind
Föhneffekten ger en varm fallvind 1. När en fuktig luftmassa stiger över ett berg, kommer dess innehåll av vatten att kondensera till vattendroppar. Vid kondensationen frigörs värme och därför avkyls den stigande luften med endast 5 °C per kilometer.
0 °C 2
1
2. Efter att ha stigit över bergen, kommer luften att värmas med 10 °C/km, när den sjunker.
+10 °C Skanderna
+5 °C Norska havet
Namn på lokala vindar i olika områden Namn
Område
mistral
södra Frankrike
bora
Balkanhalvön
pampero
Anderna
Varma fallvindar
föhn
Alperna, Skanderna
chinook
Kordillererna (Nordamerika)
Lokala vindar i öknar
harmattan
nordvästra Afrika
scirocco
norra Afrika
Kalla fallvindar
Föhn är en varm lokal vind, från en varm vind i Alperna. När varm luft från högtrycksområdet kring Medel havet blåser mot ett lågtryck i norr, måste den stiga över bergen. När luftens stiger, kyls den av och vatten ångan i den kondenserar till moln på Alpernas syd sluttning. Den nu torra luften, som passerat Alperna, sjunker nedåt på nordsluttningen och värms kraftigt. Den varma vinden smälter snön i bergen och kan orsaka laviner. Ett liknande fenomen uppträder även i Skanderna. I de norra delarna av Alperna är föhn vinden också en bra förklaring till många fenomen. Den påstås orsaka huvudvärk, trötthet och dåligt humör. Föhnvinden anses också vara orsak till kollisioner mellan bilar eftersom den anses påverka människors sinnen och körstil.
■ Mont Blanc, Italy
I Alperna förekommer både varma fallvindar och berg- och dalvindar.
[ 3 ] Atmosfären och vindarna 31
ATMOSFÄRENS EFFEKTER PÅ MÄNNISKANS LIV
Atmosfären inverkar på strålningen från solen JORDENS MAGNETFÄLT skyddar mot solens partikelstrålning, men atmosfären skyddar också mot annan skadlig strålning från solen. Syre- och kvävemolekyler i termosfären absorberar kortvågig gamma- och röntgenstrålning, som är skadlig för livet. Den långvågiga radiostrålningen från solen reflekteras av elektroner som frigjorts i jonosfären. På samma sätt fungerar även jonosfären som reflektor för radiovågor från jordytan. Av den solenergi som når jordytan är cirka sju procent UV-strålning. Det finns tre slag av ultraviolett strålning. Den mest kortvågiga och starkaste UVC- strålningen absorberas helt av ozonskiktet. Ozonskiktet stoppar också det mesta av den skadliga UVB-strålningen. UVA-strålningen når vid klart väder den största delen av jordytan. Evolutionsmässigt har de levande varelserna anpassat sig till denna kortvågiga ultravioletta strålning genom ytbeläggning av kitin, hudfärg samt päls eller fjädrar. UV-strålningen är ändå skadlig för fotosyntesen hos växterna och den kan ge hudcancer och skador på ögonen. Till följd av människans aktiviteter har CFC-föreningar, som förstör ozonskiktet, nått atmosfären. Därför har ozonskiktet
Jetströmmarna påverkar vädret och flygtrafiken JETSTRÖMMARNA i den övre delen av atmosfären inverkar på utvecklingen av lågtryck och därmed på vädret. Jetströmmarnas långvågiga slingrande kan också få konsekvenser för vädrets storskaliga utveckling under vintern genom att arktisk kall luft kan strömma långt ner på kontinenten. I Europa kan de strömma ända ned till Medelhavet och i USA till landets mellersta eller södra delar, där det då talas om ”jultomtens hämnd”. På motsvarande sätt, om jetströmmen är svagare, kan vintern i Nordeuropa vara ovanligt mild. Jetströmmarna är till nytta för flygtrafiken, eftersom de kan spara både tid och bränslekostnader. Å andra sidan kan jetströmmarna skapa obehaglig turbulens.
32
tunnats ut märkbart, speciellt nära polarområdena, och den ultravioletta strålningen på jordytan har ökat. km
elektromagnetisk strålning
termosfären 300
radiovågor
jonosfären gamma- och röntgenstrålning
200
100 mesosfären stratosfären ozonskiktet troposfären jordytan
UV-strålning synligt ljus, radiovågor lite UV-strålning värmestrålning
Intressen som har att göra med luften ■ Cairns, Australien
Vid hängflygning utnyttjar man de uppåtstigande luftströmmarna.
■ Räyskälä, Finland
Man kan segelflyga även i Finland. År 2014 arrangerades världsmästerskapen i segelflygning i Räyskälä.
■ Göreme, Turkiet
Från en varmluftsballong kan man betrakta landskapet ur ett fågel perspektiv.
Tilläggsinformation
• Meteorologiska institutet • Meteorologiska världsorganisationen WMO Sammanfattning • Atmosfären består i huvudsak av kväve, syre, olika ädelgaser och koldioxid samt vattenånga. • Atmosfärens nedre del kallas homosfären, som består av en blandning av gaser, och den övre delen kallas heterosfären, där gaserna bildar egna skikt. • Atmosfären kan delas in i fyra delar enligt temperaturen: troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären. • Skikten i atmosfärens övre del skyddar jorden från solens skadliga strålning. • Ozonskiktet, som skyddar jorden mot UV-strålning, ligger i stratosfären. • Vindarna uppstår på grund av tryckskillnader och blåser från hög- mot lågtryck. Corioliseffekten, friktionen mot jordytan och jordens gravitation inverkar också på vindens riktning. • Kring ekvatorn finns ett bestående lågtrycksområde och vid polerna högtrycksområden. • Från hästbreddernas högtryck blåser passadvindarna mot ekvatorn och västvindarna mot polerna. • Vid polarfronten möts västvindarna från hästbredderna med ostvindarna från polerna. • Jetströmmarna förekommer i troposfärens övre del och inverkar på uppkomsten av låg- och högtryck vid polarfronten. • Monsunvindarna är regionala och ändrar riktning beroende på årstiderna. • De lokala vindarna är små och kortvariga vindar.
[ 3 ] Atmosfären och vindarna 33
UPPGIFTER 1. Begrepp
5. Vindar
Förklara begreppen. a. homosfär b. stratosfär c. lågtryck d. passad e. jetström
Kombinera vindarna med rätt grupp. A. monsunvinden
1. planetariska vindar
B. mistral
2. årstidsvindar
C. nordostpassaden
3. lokala vindar
D. sydostpassaden
2. Att fundera över
E. föhnvinden
a. Hur skulle jorden vara utan atmosfären? b. Hur kan du skydda dig mot farlig UV-strålning? c. Varför kallas hårtork fön? d. När och varför blåser det kalla vindar? e. Hur drar människan nytta av vinden?
F. pampero
6. Lokala vindar Vilka lokala vindar uppträder i följande områden? a. norra Sverige b. Nepal c. Kuba d. Kroatiens kust
3. Atmosfärens gassammansättning a. Vilka gaser finns det mest av i troposfären? b. Hur mycket koldioxid finns det i atmosfären? c. Vilka ämnen finns i atmosfären förutom gaser?
7. Monsunvindarna
4. Egenskaper hos atmosfärens olika skikt Gör en tabell över atmosfärens olika skikt, det vill säga egenskaperna hos troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären: höjd över havsytan, temperatur, gassammansättning och betydelse.
Sök på internet vilka effekter monsunvindarna haft på Asien under de senaste åren.
8. Planetariska vindar Vilka planetariska vindar dominerar på de platser som är markerade A-F på kartan?
C
norra polcirkeln
B Kräftans vändkrets
D ekvatorn
F
Stenbockens vändkrets
A södra polcirkeln
E
34