Hälsa 3

Hälsa

Hälsa

HÄLSOKUNSKAP FÖR GYMNASIET

HÄLSOKUNSKAP FÖR GYMNASIET

3

H ÄL SA O CH FO R S K N I N G

HÄLSOKUNSK AP FÖR GYMNASIET

3

HÄL SA OCH FO R SK N I NG

HÄL SA O CH FO R S K N I N G

Hälsa! 1 Hälsokunskapens grunder Hälsa! 2 Ungdom, hälsa och vardag Hälsa! 3 Hälsa och forskning

Hälsa

K 59 ISBN 978-951-52-3638-8

9 7 8 9 5 1 5 2 3 6 3 88

Schildts & Söderströms

Mikael Fogelholm Helena Huuhka Paula Reinikkala Tuula Sundman Lise-Lotte Flemming

Innehåll

Forska i hälsa

1 Vetenskaplig forskning till nytta för hälsan ............................................. 6 Vad är vetenskaplig forskning? 6 Från vetenskaplig rapport till nyhet 11  Uppgifter 14

2 Att planera en undersökning ..............................................................................16 Allting börjar med en fråga 16 Kvalitet eller kvantitet 19 Val av forskningsupplägg 20 Att välja försökspersoner 24  Uppgifter 25

3 Att undersöka hälsovanor .....................................................................................26 Hur kan man samla in data? 26 Att undersöka matvanor 27 Att undersöka motionsvanor 28 Att undersöka andra levnadsvanor 32 Är forskningsmetoderna pålitliga? 34  Uppgifter 35

4 Funktionsförmåga och ergonomi....................................................................36 Funktionsförmågan visar vad vi klarar av 36 Konditionstester 38 Ergonomi och arbetsförmåga 41  Uppgifter 44

Från sjukvård till hälsovård

5 Hälsans och sjukdomarnas historia ..............................................................46 Hur har man tidigare förklarat sjukdomar? 46 Sjukdomar, krig och slumpen har styrt utvecklingen av medicinen 50  Uppgifter 55

6 Den finländska sjukvården ...................................................................................56 Grunden för hälsovården lades på 1800-talet 56 Finland satsade på folkhälsan på 1900-talet 59 Hälsovården på 2000-talet 61  Uppgifter 65

7 Patient i Finland .............................................................................................................66 På läkarens mottagning 66 Patientens rättigheter 76  Uppgifter 79

8 Hälsoteknologi ................................................................................................................80 Teknologi för patientens bästa 80 Teknologi för att främja välmåendet 85  Uppgifter 90

Bilagor

BILAGA 1: Minneslista för vetenskapliga undersökningar ........................91 BILAGA 2: Hur skriver man hänvisningar i en vetenskaplig text? ........92 BILAGA 3: Test av den fysiska prestationsförmågan ......................................93 BILAGA 4: Mätning av blodtrycket ..............................................................................94 Begrepp .........................................................................................................................................95

1 VETENSKAPLIG FORSKNING TILL NYTTA FÖR HÄLSAN Ska man vända sig till

byäldsten i frågor som rö

r hälsan?

Vad är det för nytta med forskning om bananflugor?

Kan man lita på den se

naste forskningen?

ie Vad gillar med

rna?

Vad är vetenskaplig forskning?

Hälsokunskap är tvärvetenskaplig Kunskapen om hälsa berör flera olika vetenskaps­ områden. För att kunna förstå sjukdomar och hälsa måste man känna till något inte bara om medicin, utan också om till exempel biologi, sociologi,

geografi, teknik, psykologi, ekonomi och etik. På samma sätt överskrider skolans hälsokunskap ämnesgränserna, och du kan ha nytta av den kunskapen också inom andra läroämnen.

Klinisk medicin Hurdan motion och diet kan förebygga att typ 2-diabetes bryter ut?

Etik Får diabetes påverka vem som väljs till en tjänst?

Ekonomi Vilka kostnader förorsakar diabetes samhället?

Psykologi Hur påverkar diabetesdiagnosen en människa psykiskt?

Biologisk medicin Hur förändras funktionen hos betacellerna i bukspottskörteln vid diabetes?

DIABETES

Sociologi Finns det skillnader i förekomsten av diabetes mellan olika yrkesgrupper?

Geografi Varför är förekomsten av typ 1-diabetes lägre i ryska Karelen än i Norra Karelen i Finland?

Teknik Förbättrar en självdoserande, bärbar insulinpump diabetikerns vård?

Många frågor och fenomen inom hälsoområdet – som att förebygga och sköta diabetes – förutsätter att man samlar kunskap från flera olika vetenskapsområden.

6

Inom vetenskaplig forskning innebär den här tvärvetenskapligheten i bästa fall att samma sak studeras från olika synvinklar genom att man utnyttjar olika vetenskapsområdens metoder och styrkor. Ett sådant samarbete förutsätter flexibla forskare med förmåga att ta till sig annorlunda vetenskapliga metoder och tillvägagångssätt.

Vardagskunskap kan inte generaliseras Människan har i alla tider sökt efter kunskap för att klara av olika situationer i livet. Var ska jag hitta mat? Hur får jag åkern att ge bättre skörd? Hur kan jag förhindra att jaktbytet förstörs? Hur ska jag kunna sova bättre och vakna utvilad? Varför får jag inga vänner? Hur ska jag undvika att bli sjuk på sommarlovet? Hur ska jag göra för att leva så länge som möjligt?

På de här frågorna och andra har människan sökt svar på många sätt. Det har gett oss vardagskunskap: ▶ Man gör som det varit brukligt, det vill säga så som alla andra gör. ▶ Man prövar och ser vad som händer, med andra ord genom försök och misstag. ▶ Man ber en kamrat eller någon annan person man har förtroende för om råd. Tidigare fanns det ofta en byäldste i byarna som man vände sig till i de mest besynnerliga ärenden. ▶ Man använder sig av massmedier, det vill säga lyssnar på radio, läser tidningar och tidskrifter, tittar på teve. ▶ Man söker information på internet, där veten­ skaplig information blandas med människors erfarenheter.

Alla de här sätten att skaffa information på kan leda till ett gott slutresultat. Men vardagskunskapen kan också vara felaktig. Enskilda personers er­ farenheter kan inte alltid göras allmängiltiga.

Vardagskunskapen ger inte heller alltid svar på vad som är orsaken till ett visst resultat. Du kanske börjar äta brustabletter med c-vitamin i april och känner dig piggare redan efter några veckor. Det är lätt att dra slutsatsen att det lönar sig att äta extra c-vitaminer. Men i samma veva har våren

kommit, solen skiner, det är ljusare och du kanske till och med rör på dig mer än under vintern.

Vardagskunskapen gör inte systematiskt skillnad på de här faktorerna, och därför kan slutsatserna bli felaktiga.

Vetenskaplig kunskap inhämtas systematiskt Vetenskaplig kunskap skiljer sig från vardags­ kunskap på många sätt: ▶ Vetenskaplig kunskap inhämtas med hjälp av metoder som det vetenskapliga samfundet (forskarna) har godkänt. ▶ Forskningsresultaten och metoderna som an­ vänts i forskningen publiceras så att alla (eller åtminstone andra forskare) kan ta del av och även kritisera dem. Den här granskningen av gelikar, det vill säga andra forskare, är ett av den vetenskapliga forskningens viktigaste kännetecken. ▶ Vetenskaplig kunskap är kumulativ, den stöder sig inte på enskilda forskningsresultat. En under­ sökning som är till synes avgörande för något problem har ofta föregåtts av tiotals eller hundra­ tals andra undersökningar som tillsammans har lett till slutresultatet. När det gäller vardags­ kunskap däremot nöjer sig många med en positiv erfarenhet eller en enda människas råd.

Som ett exempel på det här har vi en artikel om en viktig studie om mervärdeslivsmedlet Benecols effekter, som publicerades i en högt ansedd ameri­ kansk vetenskapstidskrift år 1995. Växtsterolernas

undersökning som är till ” En synes avgörande för något problem har ofta föregåtts av tiotals eller hundratals andra undersökningar som tillsammans har lett till slutresultatet.”

7

En enda undersökning räcker inte för att avgöra hur en sjukdom ska behandlas. I de finländska gängse vårdrekommendationerna (www.kaypahoito.fi) graderas evidensstyrkan i fyra klasser.

Evidensstyrkan är ett mått på hur väl vetenskapligt underbyggd den studie är som den rekom­ menderade behandlingen baserar sig på.

A. Stark evidens

• Det är osannolikt att framtida forskning skulle förändra bedömningen av effekten.

• Det finns åtminstone två högklassiga studier med liknande resultat.

B. Måttligt stark evidens

• Framtida forskning kan ha betydelse för bedömningen av effekten.

• Det finns bara en högklassig studie eller flera med något motstridiga resultat.

C. Svag evidens

• Framtida forskning påverkar sannolikt bedömningen av effekten.

• Det finns många högklassiga studier men med betydande motstridigheter i resultaten.

D. Evidens saknas

• Bedömningen av effekten är mycket osäker.

• Experter kan ge ett utlåtande som grundar sig på deras bästa möjliga uppfattning om effekten.

kolesterolsänkande effekt hade emellertid beskri­ vits vetenskapligt första gången redan på 1950-talet.

Efter det behövdes många medicinska studier för att man bättre skulle förstå hur växtsteroler kan användas för att sänka kolesterolhalten i blodet.

Inte heller det var tillräckligt, utan dessutom kräv­ des livsmedelsteknologisk forskning för att visa hur växtsteroler kan tillsättas i livsmedel. Det behövdes alltså nästan 40 år av aktiv forskning innan man från de första iakttagelserna hade av­ ancerat till praktisk tillämpning.

Eftersom enskilda undersökningar inte räcker till för att tydliggöra vetenskapliga rön gör fors­ karna ofta systematiska översikter. Där presenteras, analyseras och sammanfattas publikationer som behandlar samma ämne. Publikationerna som används i översikten måste anges tydligt. Författa­ ren kan inte välja endast sådana forskningsresultat som stöder de egna åsikterna. Om man kombine­ rar och gör nya statistiska analyser på basis av resultaten från flera tidigare studier talar man om metaanalys. Det är på sätt och vis en studie om studier inom forskningsområdet.

Grundforskning och tillämpad forskning Hur lång tid det tar från att en vetenskaplig under­ sökning genomförs tills resultaten av den tillämpas varierar. Grundforskning ökar förståelsen av olika saker och fenomen, men har inte nödvändigtvis något tydligt mål för sin praktiska tillämpning.

8

Grundforskning inom hälsa utförs ofta i ett laboratorium på försöksdjur eller cellmodeller.

Laboratorie­skötaren eller bioanalytikern på bilden pipetterar ett prov i en NanoDrop-apparat som mäter protein- och nukleinsyrehalter.

Alla betydelsefulla framsteg inom sjukvård och förebyggande hälsovård har ändå fått sin början i upptäckter inom grundforskningen, även om man kanske inte har förstått deras betydelse just då.

Tillämpad forskning är genast från början inriktad på praktisk tillämpning, eller åtminstone på att få resultat som bidrar till att upptäcka nya användningsområden. Men det är svårt att dra en klar gräns mellan grundforskning och tillämpad forskning.

En form av tillämpad forskning inom medici­ nen är klinisk forskning, som ger kunskap om vården av sjukdomar, men också om diagnostise­ ring och förebyggande av sjukdomar och om re­ habilitering. Läkemedelsforskning är typisk klinisk forskning, men hit hör även till exempel forskning om motionens inverkan på blodtrycket. I kliniska studier används friska eller sjuka människor som försökspersoner. Klinisk forskning utförs mest på universitetssjukhusen.

Frivilliga försöks­ personer kan också hittas via tidnings­ annonser. Annonsen berättar i stora drag vem som kan delta i undersökningen och vad som förväntas av dem.

Etiska frågor inom hälsoforskningen Den vetenskapliga forskningen styrs av noggranna etiska föreskrifter. Etiska frågor är speciellt viktiga inom hälsovetenskaplig och medicinsk forskning, eftersom försöksobjekten är människor och man ofta inkräktar på folks integritet till exempel när man tar blodprov. I Finland styrs den medicinska forskningen av lagen: varje medicinsk studie måste godkännas av sjukvårdsdistriktets etiska nämnd.

Ett liknande system finns på andra håll i världen, och därför är det i praktiken omöjligt att publicera medicinska forskningsresultat utan ett positivt etiskt utlåtande.

Man får inte undersöka vare sig människor eller försöksdjur i onödan. Etiskt god forskning är nödvändig eftersom den ger tilläggsinformation eller viktigt stöd för tidigare kunskap. Under­ sökningen måste planeras väl och undersöknings­ materialet ska vara tillräckligt stort för att resul­ taten ska bli tillförlitliga.

LIDER NI AV DEPRESSION?

i depression för en internatioVi söker personer som insjuknat icinen ges i tablettform (gängnell klinisk läkemedelsstudie. Med studiemedicinen eller ett med ans mm tillsa in se depressionsmedic ksperson om ni uppförsö lig placebo­preparat). Ni kan vara en lämp ng inte har hjälpt ineri edic nsm essio depr rjad lever att en tidigare påbö depressionsnder anvä inte llet er tillräckligt bra. Personer som för tillfä otillstånd följs häls nas agar Delt ien. stud i a delt medicin kan också . noggrant upp under studiens gång och omfattar 14 besök. En lämpStudien räcker ungefär 20 veckor lig försöksperson – är 18–65 år gammal – är fysiskt frisk – är inte gravid eller ammar om än depression – har inte någon annan psykisk sjukd aka eller för mycket alkohol – använder inte regelbundet psykofarm d annat: Symptom på depression kan vara blan motivation och sse intre ande – nedstämdhet, brist het nlös söm het, – trött – känsla av värdelöshet och skuld och försämrat minne – försämrad koncentrationsförmåga en – förändringar i aptit ta beslut – hopplöshetskänsla, svårigheter att – dödstankar Skäliga resekostnader som upp Att delta i studien är kostnadsfritt. ider i samband med besöken kommer på grund av studien och målt och deltagandet kan avbytas ien, stud i delta att ersätts. Det är frivilligt när som helst. Studien ...

9

Användningen av människor i medicinska studier styrs av lagens föreskrifter. Det mest centrala är att försökspersonerna är frivilliga och att de har rätt att dra sig ur undersökningen när som helst utan att vara tvungna att uppge orsaken. Försöks­ personerna måste få tillräckligt med information, både muntlig och skriftlig, så att de förstår vad som görs i studien och varför, vilka deras rättig­ heter och skyldigheter är och vilka eventuella fördelar och risker studien är förknippad med.

Efter att ha tagit del av informationen ger försöks­ personerna skriftligen sitt samtycke till att delta i studien. Om försökspersonen är minderårig undertecknar en av föräldrarna tillståndet.

Många saker som rör hälsa och sjukdom kan åtminstone till en början inte testas på människor.

Om man vill studera ett läkemedels effekt kanske man först är tvungen att orsaka en sjukdom. Man kan inte med vett och vilja göra människor sjuka och därför behövs försöksdjur. De vanligaste försöksdjuren är råttor och möss, men också mindre (t.ex. bananfluga) och större djur (t.ex. kanin, hund, apa) används.

Etiken i samband med användningen av för­ söksdjur har väckt livlig diskussion. Några anser att man inte ska använda försöksdjur över huvud taget. Det har till och med hänt att motståndare orsakat skadegörelse i laboratorier eller hemma hos forskare. Dessvärre är det så att många fenomen som rör hälsa inte går att undersöka utan försöks­ djur. Diskussionen om djurförsök och etik har ändå lett till att bestämmelserna har skärpts. Det finns en internationell målsättning att försöka ersätta, minska och förändra djurförsöken.

Förutom de etiska frågorna i samband med genomförandet av studien förutsätts också ett etiskt handlande när forskaren rapporterar och publicerar resultaten. Man får till exempel inte citera andra utan att ange källan. Man får inte förändra resultat, till exempel så att man utelämnar sådana resultat som inte stämmer överens med det för­ väntade. Man får givetvis inte heller dikta ihop resultat. Tråkigt nog är konkurrensen så hård även i den vetenskapliga världen att inte alla bryr sig om rent spel.

Att förbättra etiken i samband med djurförsök är en internationell målsättning.

Djurförsök ska ersättas med till exempel datakalkylerings­ modeller så långt det är möjligt. Ett alternativ är att försöka använda ryggradslösa djur i stället för ryggradsdjur i djurförsöken.

Man använder färre djur. Man testar så många djur som krävs för studiens tillförlitlighet men inte fler.

10

Man förändrar försöken så att den stress och smärta och det lidande djuren utsätts för minimeras.

Från vetenskaplig rapport till nyhet Från studie till publikation Resultaten av vetenskapliga studier presenteras vanligen i vetenskapliga facktidskrifter. Inom bland annat samhällsvetenskaper är det också vanligt att resultaten ges ut i bokform. Innan en vetenskaplig tidskrift publicerar en artikel skickas manuskrip­ tet till två eller tre oberoende experter (forskare) som både ger ändringsförslag och avgör rapportens vidare öde: 1) godkänns utan ändringar (ovanligt), 2) godkänns, om ändringsförslagen genomförs tillräckligt bra, 3) förkastas.

Forskningsrapporten avancerar på samma sätt som forskningsprocessen som beskrivs i bilaga 1: från forskningshypotesens uppkomst till genomförandet av studien och vidare till resultat och slutsatser. Hälsovetenskapliga forsknings­ rapporter har oftast följande uppbyggnad: 1. Rubrik och författare 2. Abstrakt eller sammanfattning (ungefär 200 ord): Beskriver i korthet studiens bakgrund och målsättning, de viktigaste metoderna och re­ sultaten samt slutsatserna.

3. Inledning: En koncentrerad litteraturöversikt.

Vad vet vi om ämnet sedan tidigare? Vilka iakttagelser gav uppslag till den här studien?

Hurdan ny kunskap ger studien? Vilken är forskningsfrågan eller hypotesen som studien utgår från?

4. Metoder: Apparaturen, försökspersonerna och forskningsmetoderna beskrivs samt metoderna som använts för att analysera resultaten. I en vetenskaplig rapport ska metoderna egentligen beskrivas så väl att en annan forskare som är insatt i ämnet ska kunna upprepa studien på samma sätt. En noggrann beskrivning hjälper också andra forskare att bedöma om studien har genomförts så väl att den kan ge svar på forskningsfrågorna.

Undersökningsresultat offentliggörs och diskuteras i tidskrifter och på vetenskapliga kongresser.

5. Resultat: De viktigaste resultaten presenteras med hjälp av figurer, tabeller och text. Oerfarna forskare vill gärna berätta om allting som upp­ mätts, men en bra rapport innehåller resultat som valts ut redan på förhand. Beslutet får dock inte fattas enligt vilka resultat som verkar intres­ santa och vilka som inte är det.

6. Diskussion: I den här delen jämför man de egna resultaten med andras, diskuterar orsaker till skillnader eller likheter och gör en kritisk analys av den egna undersökningens styrkor och svagheter. Till slut förväntas forskaren dra allmänna slutsatser om resultatens betydelse, till exempel hur de kan tillämpas praktiskt eller om det finns behov av mera forskning.

7. Källor: En förteckning över alla studier eller andra källor som hänvisats till i rapporten. I bilaga 2 finns exempel på olika system att göra hänvisningar.

8. Tillkännagivanden: Forskarna kan tacka dem som på ett avgörande sätt har hjälpt till att genomföra studien eller skriva rapporten. Det är också brukligt att tacka utomstående finan­ siärer (t.ex. Finlands Akademi, stiftelser eller fonder, företag).

11

Att läsa vetenskapliga nyheter kritiskt Vetenskapliga forskningsresultat som rör hälsa intresserar folket och därför också medierna.

Eftersom få människor läser vetenskapliga fack­ tidskrifter är det viktigt att medierna förmedlar vetenskapsnyheter i en lättfattlig form till hela folket. Men ibland kan den information som me­ dierna förmedlar orsaka mera förvirring än för­ ståelse. Därför är det bra att kunna förhålla sig kritiskt till det man läser eller hör.

Den vetenskapliga kunskapen som finns om ett ämne kan bygga på tiotals eller hundratals studier. Trots det intresserar sig medierna ofta för enstaka studier. Allmänheten får lätt bilden att man just nu har upptäckt något nytt som kull­ kastar alla gamla teorier. Så ligger det sällan till i verkligheten. Även en studie vars resultat verkar alldeles lysande måste upprepas för att man ska kunna lita på att den håller streck.

Förutom enskilda och nya forskningsrön älskar medierna också konflikter. Personer som går emot den rådande uppfattningen får oftast mera utrymme i spalterna. Till exempel får personer som talar för en kolhydratfattig diet mycket ut­ rymme och synlighet i medierna i förhållande till deras antal. Allmänheten kan lätt förledas att tro att det är frågan om en äkta argumentation fors­ kare emellan. I själva verket är det ofta bara ett fåtal forskare som har en avvikande åsikt vid sådana ”konflikter”.

Misstro och kritik som riktas mot kunskap och vetande är naturligtvis viktig, men ofta är det mera frågan om att man vill motsätta sig majoritetens åsikt. Liknande fenomen ses ofta i till exempel diskussioner om klimatförändringen.

Massmedierna använder sig ofta av experter som delar med sig av sina åsikter och kommente­ rar nya forskningsrön. För att kunna förhålla sig rätt till massmediernas nyheter är det viktigt att kunna bedöma experterna. Vem är det som inter­ vjuas eller kommenterar ämnet? Har personen en sådan utbildning eller yrkesställning att hen kan anses vara sakkunnig? Näringsterapeuter till exempel är universitetsutbildade experter på ma­ tens hälsoverkningar. Många läkare som är spe­ cialiserade på inre medicin är också väl insatta i sambanden mellan kost och hälsa. Men om den intervjuade är biolog, ortoped, ingenjör, natur­

12

terapeut eller en ”självlärd expert” på närings­ frågor bör man vara uppmärksam.

Kan en expert hamna i en intressekonflikt?

En representant för ett företag har synpunkter som är positiva gentemot företagets produkter. En för­ säljare av naturprodukter anser att naturpreparat är en förutsättning för hälsa, medan en bageri­ direktör prisar brödets hälsoverkningar.

Intressekonflikter kan förekomma också utan kommersiella avsikter. Djurskyddsorganisationer kan till exempel förringa forskningsrön som visar att djurförsök är viktiga. En sakkunnig inom en organisation som arbetar för en viss sak kan med­ vetet eller omedvetet välja sådana källor som stöder den egna organisationens målsättningar.

HÄR FÅR DU INFORMATION

▶ www.duodecimlehti.fi (Kirjoitusohjeet – tidskriften Duodecims skrivregler) ▶ www.kaypahoito.fi (God medicinsk praxis – vårdrekommendationer) ▶ www.aka.fi (Finlands Akademi) ▶ www.laakarilehti.fi (Kirjoittajalle – Finlands läkartidnings skrivregler) ▶ www.tekes.fi (Innovations­ finansieringsverket TEKES) ▶ www.thl.fi (Institutet för hälsa och välfärd) ▶ www.research.fi (Research.fi – utbildnings-, forsknings- och innovations­verksamhet i Finland)

SAMMANFATTNING

Informationens grunder Vardagskunskap • testar • frågar en kamrat • gör som man alltid gjort

Vetenskaplig information • systematisk • kunskapen ackumuleras • etiska regler

Vetenskaplig forskning Grundforskning • kan inte tillämpas genast • ökar förståelsen • görs ofta i laboratorium

Tillämpad forskning • tillämpningen inom räckhåll • nya produktidéer • bättre vårdpraxis

Att informera om vetenskap Vetenskaplig publikation • för andra forskare och fackmän • kollegial granskning/ refereegranskning • kritisk diskussion

Vetenskap i massmedierna • nyhetsvärde • konflikter • olika typer av experter

13

Uppgifter

1. Kan du begreppen?

Förklara följande begrepp som handlar om vetenskaplig forskning.

a. grundforskning b. tillämpad forskning c. klinisk forskning d. evidensgrad

2. Grundforskning eller klinisk forskning?

Nedan listas forskningsprojekt som Finlands Akademi har finansierat. Försök utgående från rubriken slå fast om det är fråga om grundforskning eller om studien är inriktad på klinisk tillämpning.

Motivera ditt svar.

4. Forskningsrapportens uppbyggnad

Rapporter om vetenskaplig forskning som är skrivna på främmande språk har ofta också ett sammandrag, abstrakt, på ett inhemskt språk. Avsikten med det är främst att hjälpa yrkesmän, till exempel läkare, att hålla sig uppdaterade om viktiga forskningsresultat. Ett bra sammandrag har samma uppbyggnad som den egentliga rapporten.

Nedan ser du ett sammandrag av en forskningsrapport. Försök hitta studiens bakgrund, beskrivningen av försöks­ personerna, metoderna och resultaten samt slutsatserna.

Duodecim, 2010; 126 (17): 1983, författare: Riitta Luoto (översättning)

a. Riklig fettvävnad är en riskfaktor för benstommen – kan D-vitamin hjälpa? b. Bredspektrumvirusläkemedel som behandling vid hantavirusinfektion. c. De molekylära mekanismerna bakom emaljskador förorsakade av antibiotika och yttre skador. d. Användning av hemtest vid sållning för livmoderhalscancer. e. Identifiering av genetiska faktorer som disponerar för tidigt beroende med hjälp av personerna själva och deras bästa vänner. f. Lokalisering av de språkliga funktionerna i människans hjärna.

3. Vetenskapliga publikationer

Jämför en vetenskaplig artikel skriven av en forskare med en artikel som en veten­ skapsredaktör för en dagstidning eller en tidskrift har skrivit. Vilka väsentliga likheter och skillnader kan du upptäcka?

14

Man behöver energi för att växa, men äter flickor i tonåren mindre än pojkar i samma ålder, vilket iakttagelser i vardagslivet tyder på?

Amerikanska forskare kallade 225 frivilliga 8–17-åringar (hälften pojkar, hälften flickor) till en experimentell studie för att undersöka den energimängd ungdomarna fick i sig under lunchen (Shomaker L.B. m.fl., Am J Clin Nutr 2010; 92: 123). Studien inleddes bland annat med en läkarundersökning och bedömning av pubertets­ utvecklingen. Efter en standardiserad försöksfrukost tillbringade försökspersonerna förmiddagen i stillhet i laboratoriet fram till lunch. Vid lunchen fick de äta så mycket de ville från dukat bord.

Energiinnehållet i maten och drycken som de hade valt mättes. Av försökspersonerna avbröt 19 stycken sitt deltagande i studien.

Oberoende av utvecklingsskede åt pojkarna i genomsnitt större portioner än flickorna. Ju längre de var hunna i sin pubertetsutveckling desto mera mat åt de, men resultaten skilde sig klart åt mellan könen. De pojkar som befann sig i ett senare skede

5. Tvärvetenskaplig forskning

Din uppgift är att studera ätstörningar hos manliga idrottare ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.

a. Vilka vetenskapsgrenar kan användas för den här studien? b. Formulera utgående från varje vetenskaps­ gren en fråga som beskriver företeelsen.

Använd frågorna i bilden på sidan 6 som exempel.

6. Hälsokunskap i medierna

Leta upp en tidnings- eller tidskriftsartikel som handlar om ungas hälsa och där en intervju med en sakkunnig ingår.

a. Granska den intervjuade kritiskt. Verkar personen pålitlig? Kan personen eventuellt befinna sig i någon intressekonflikt?

Motivera dina slutsatser. b. Fundera på artikeln som helhet. Hur pålitlig verkar informationen i artikeln vara?

7. *** Studentexamen hösten 2009

En tidning slog upp nyheten om chokla­ dens hälsoeffekter enligt texten nedan.

Vilka andra upplysningar om studien i fråga bör läsaren få för att bättre kunna bedöma tillförlitligheten i forsknings­ resultaten?

Choklad skyddar

av puberteten åt i genomsnitt ungefär 500 kcal mera (i genomsnitt 1955 ± 70 kcal) än de yngre pojkarna (1413 ± 92 kcal, p < 0,001). Flickorna i förpuberteten åt i genomsnitt mindre (905 ± 140 kcal) än de äldre flickorna (1388 ± 68 kcal). Längd och vikt påverkade inte resultatet: endast skillnaderna mellan könen kvarstod när man kontrollerade för andra faktorer.

Försöket kan anses lyckat eftersom den egna uppskattningen av mängden mat oftast är en under­ uppskattning. Den förbrukade mängden mat uppmättes noggrant i försöket. Man kan naturligtvis fråga sig om studien har lockat ungdomarna att äta mer än normalt. Om det var så skulle flickorna kanske ha ökat sitt födointag lika mycket som pojkarna. Hur som helst torde det vara onödigt att gräla om köttbullarnas antal vid skollunchen eller hemma vid middagen – men om lunch- eller middagssällskapet består av mest pojkar är det bäst att steka några extra köttbullar.

■ Regelbundet intag av kakao och chok lad verkar sänka blodtrycket, konstateras det i en stud ie från Nederländerna.

Studien omfattade 470 män som var över 65 år gamla. Männens blodtryck mättes två gån ger under studiens gång. De intervjuades om sin diet tre gånger med fem års mellanrum. Dessutom anal yserades männens ålder, viktindex, mediciner och livsstil. En tredjedel av männen intog ingen kakao alls.

De som åt mest kakao, ca 4 gram om dag en, hade ett systoliskt blodtryck som var 3,7 mmHg och ett diastoliskt blodtryck som var 2,1 mm Hg lägre än hos dem som knappt åt någon kakao alls.

Kakaons hälsoeffekter kan bero på flavo nolerna som anses vara bra för hälsan och som det finns rikligt av i kakao. Duodecims nyhetsservice . (övers.)

Tidskriften Hyvä Terveys, april 2005

15

2 ATT PLANERA EN UNDERSÖKNING Vad tänker forskaren på

i början?

Är åldern en störfaktor?

Hur kan man studera äldres vardag?

Från vilket ord kommer N

begreppet intervention?

n bli förem är kan forskare

ål för lottdragn

ing?

Allting börjar med en fråga DET HÄR HANDLAR DET OM

Vad är det man studerar och varför?

Behövs nytt undersöknings­ material?

Vilket forsknings­ upplägg?

Beskrivande information eller siffror?

Val av stickprov?

• slumpvis • selektivt • bortfall

• tvärsnittsundersökning • fall-kontrollstudie • longitudinell studie • experimentell studie

• kvalitativ • kvantitativ

• teoretisk • empirisk

• forskningsfråga

Planering av en undersökning från frågeställning till val av sampel.

Vad vill jag studera och varför?

En undersökning inleds med att forskaren formu­ lerar ett problem, en forskningsfråga. Frågan berättar vad hen vill studera och varför. Forskaren kan närma sig forskningsfrågan utifrån ett allmänt

16

intresse för ett visst ämne eller undersöknings­ objekt. Men det räcker inte till för att göra en forskningsplan. Forskaren måste precisera sitt in­ tresse och ringa in ämnet och det som ska studeras.