Hi6 Kulturmöten

Hi6

Globaliseringen har krympt världen och lett till större kulturell, politisk och ekonomisk samverkan mellan människor. Samma typer av litteratur, film, mat och livsstilar förekommer i alla världsdelar.

Trots att den nationella eller kulturella identiteten inte längre är lika självklar är den fortfarande viktig för många. Som läsare får du bland annat insyn i hur kulturella värderingar och världsbilder kommer till uttryck i vardagslivet och i sociala relationer. Du får också konkreta tips på hur du kan hantera, förstå och bemöta situationer där du träffar personer från andra kulturer.

Kulturmöten

HI6 Kulturmöten är ett läromedel för gymnasiets sjätte modul i historia. I läromedlet får du lära dig spännande fakta om världens olika kulturer och granska möten och växelverkan mellan europeiska och utomeuropeiska kulturer under olika historiska tidsperioder.

Hi6

Kulturmöten Växelverkan mellan kulturer i en global värld

HI6 Kulturmöten är ett samarbete mellan forskare och lärare och tar fasta på den nyaste forskningen.

Läromedlet innehåller mångsidiga repetitions-, essä- och dokumentuppgifter med anvisningar om hur de ska besvaras.

Växelverkan mellan kulturer i en global värld

Jari Aalto | Vuokko Aromaa | Simo Heininen | Hannu Juusola Klaus Karttunen | Kauko Laitinen | Johanna Perheentupa Mikko Saikku | Johanna Bonäs

978-951-52-5064-3

Schildts & Söderströms

Maailman kohtaavat Kulttuurienkulttuurit kohtaaminen

Kulturmöten Växelverkan mellan kulturer i en global värld

Jari Aalto | Vuokko Aromaa | Simo Heininen | Hannu Juusola | Klaus Karttunen Kauko Laitinen | Johanna Perheentupa | Mikko Saikku | Johanna Bonäs

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Kaikkien aikojen historia 6 Maailman kulttuurit kohtaavat Redaktör för den finska upplagan: Minna Sallanen Redaktör för den svenska upplagan: Siv Fogelholm Bildredaktör: Noora Susi och Minna Sallanen Förlagans layout: Sari Väkelä Omslag: Lena Malm Ombrytning: Virve Kivelä och Lena Malm Kartor: Spatio Oy, Kauko Kyöstiö © Jari Aalto, Vuokko Aromaa, Simo Heininen, Hannu Juusola, Klaus Karttunen, Kauko Laitinen, Johanna Perheentupa, Mikko Saikku och Edita Publishing Oy © Johanna Bonäs och Schildts & Söderströms 2020 Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Utgiven med stöd av Finlandssvensk Bokkultur.

Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Första upplagan 2020 ISBN 978-951-52-5064-3

Till läsaren

I modulen Globala kulturmöten (Hi6) får du som studerande lära dig spännande fakta om världens olika kulturer. I modulen granskas möten och växel­verkan mellan europeiska och utomeuro­peiska kulturer under olika historiska tidsperioder. Globaliseringen har krympt världen och lett till större kulturell, politisk och ekonomisk samverkan mellan människor. Samma typer av litteratur, film, mat och livsstilar förekommer i alla världsdelar. Trots att den nationella eller kulturella identiteten inte längre är lika själv­ klar i en alltmer globaliserad värld är den fortfarande viktig för många.

HI6 Kulturmöten behandlar Mellanösterns, Indiens, Afrikas, östra Asiens, Nord- och Sydameri-

Amerikas historia

De nya växter, djur och mikroorganismer som nu började skeppas över Atlanten i båda riktningarna brukar kallas det columbianska utbytet. To-

D

bak, tomat, kakao, majs och potatis är exempel på nya växter som européerna tog med sig hem från

e första spanjorerna och portugiser-

den nya världen, medan hästar, nötboskap, får, ris,

na som landsteg på de karibiska öarna i slutet av 1400-talet trodde att de

hade kommit till Indien. Därför döpte de öarna till Västindien. I själva verket mötte de för européerna nya och okända folk som hade bott på

vete, socker och kaffe är exempel på växter och

RYSSLAND Berings sund

djur som européerna tog med sig till Amerika. Ty-

Alaska

Kalaallit Nunaat

(USA)

(Grönland, Danmark)

värr förde de också ofrivilligt med sig främmande

ISLAND

bakterier och virus som människor, djur och växter i den nya världen saknade motståndskraft mot. De

den amerikanska kontinenten i tiotusentals år.

här sjukdomarna orsakade en ekologisk och demo-

Det fanns ingen enhetlig kultur på den nya kontinenten. I det som vi i dag kallar Latinamerika härs-

grafisk katastrof utan motstycke i Amerika.

KANADA

kade tre stora högkulturer före européernas an-

I slutet av 1700-talet frigjorde sig de nordame-

1931 (1867)

komst: inka, maya och aztekerna. Dagens USA och Kanada var befolkat av jägar- och samlarfolk som levde i stamsamhällen.

San Francisco

vånarantalet mångdubblades samtidigt som USA

främst till följd av nya smittsamma sjukdomar. På

GUATEMALA 1838 EL SALVADOR 1838

vissa områden ersattes lokala folk helt av invan-

NICARAGUA 1838

(Ecuador)

GUYANA 1966 1830 SURINAM 1975 Georgetown Franska Paramaribo Guayana

1830

den Amazonflo

ECUADOR 1830

förändrade helt den demografiska strukturen på

PERU Lima

1822

Cusco

BOLIVIA

rades av spanjorer och portugiser. I Nordamerika tursfär och i Latinamerika uppstod en latinamerikansk kultursfär. Den stora mängden guld och

1825

Huvudspråk

ter och fransmän, medan Latinamerika koloniseuppstod en angloamerikansk och en fransk kul-

Brasilia

La Paz

Kontakterna mellan Amerika och Europa var

1838

engelska spanska portugisiska franska holländska självständighetsår

edande supermakt

mångkulturalism

PARAGUAY 1811 CHILE

Asunción

1815

URUGUAY 1828

San¢ago

alla världsdelar. USA har sedan dess tagit sig rollen som hela världens polis.

De latinamerikanska kolonierna blev självständiga från Spanien och Portugal under 1800-talet,

BRASILIEN

1821

kontinenten.

underkastas européerna

• Latinamerikas länder väg till • USA:s västvärldens l

största och amerikansk populärkultur spreds till

Caracas

VENEZUELA Bogotá

COLOMIBIA Quito

högkulturer

• Ursprungsamerikanerna

kultur. USA:s ekonomi och militär blev världens

HONDURAS 1838

Galapagosöarna

sin egen vilja. Européernas upptäckt av Amerika

Centrala teman:

• Tidiga amerikanska

balt dominerande roll inom politik, ekonomi och

HAITI 1804 DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 1844

JAMAICA 1962 BELIZE 1981

COSTA RICA 1838 PANAMA 1903

S t i l l a h a v e t ekvatorn

KUBA 1934

Viktiga begrepp:

• präriefolk i Nordamerika • belägringsvallar • Irokesförbundet • maya • inka • Azteker • conquistadorer • slavar • plantageekonomi • rassegregering • kreol • indianreservat • Vilda västern teorier om • olika integration och

dan andra världskrigets slut har USA haft en glo-

BAHAMAS 1973

MEXIKO 1821 Mexico City

industrialiserades och expanderade västerut. Se-

A l a n t e n

New Orleans

över sitt eget land och deras antal sjönk drastiskt

livliga. Nordamerika koloniserades först av brit-

väg för landets framtida roll som supermakt. In-

i

1776

Ursprungsbefolkningen förlorade kontrollen

ten. I det senare fallet fördes människorna dit mot

ca. Utvecklingen i USA under 1800-talet banade

Delawarefloden New York Washington D.C.

USA

Amerikas ursprungsbefolkning underkastaropeiska kolonialmakternas ekonomiska system.

Asien och Afrika komma till den nya kontinen-

krig och grundade USA, United States of Ameri-

O§awa

des snabbt européerna och införlivades i de eu-

drande européer. Snart började också folk från

rikanska kolonierna från Storbritannien efter ett

Québec

Missis si p p

I början av varje huvudkapitel finns ett inledande uppslag där kapitlets centrala teman och viktiga begrepp presenteras. Kartan kopplar ihop kapitlets tema med en plats och en tid.

kas, Arktis och Australiens kulturområden. Läromedlet tar speciellt fasta på möten och växelverkan mellan de europeiska och utomeuropeiska kulturerna. Som läsare får du bland annat insyn i hur kulturella värderingar och världsbilder kommer till uttryck i vardagslivet och sociala relationer. Du lär dig också att kulturell mångfald är en viktig del av europeisk kultur.

Strukturen i läromedlet är utformad så att den stöder studierna och förbereder inför modulprov och studentprovet i historia. Du får en helhetsbild av de centrala teman som modulen innehåller och du kan repetera dem genom att läsa de inledande upp­slagen och sammandragen efter varandra.

Montevideo Buenos Aires

ARGENTINA 1810

men de nya självständiga länderna blev ekonomiskt och politiskt dominerade av USA och Europa.

Under 1900-talet har det skett vissa framsteg i Latinamerika delvis på grund av revolutioner och delvis på grund av reformer, men levnadsstandarden ligger fortfarande långt efter Nordamerika och Europa. Ännu i början av 2020-talet beräknas hälften av invånarna på landsbygden i Latinamerika leva i fattigdom.

andra ädelmetaller som skeppades från Amerika gjorde många europeiska länder rika. Samtidigt öppnades nya handelsvägar som främst gynnade Europas borgarklass.

136

Am e ri kas ku l t u r er

Falklandsöarna (Storbritannien)

Benämningen indian är ursprungligen skapad av europeiska kolonisatörer som kom till Amerika i slutet av 1400-talet och inte en benämning som de människor som kallats indianer själva valt. Dagens amerikanska ursprungsbefolkning vill i första hand identifieras med det folk de tillhör, till exempel apache, navajo eller pawnee, men som samlingsnamn på alla amerikanska urfolk föredrar man i USA Native Americans, medan den kanadensiska ursprungsbefolkningen (exklusive inuiterna) vill kallas First Nations. I Latinamerika används benämningen ursprungsbefolkning.

A mer i k a s k u l t u r er

137

Me llanö ste rn i dag Up p g i f t e r

Samhällelig debatt

I slutet av varje underkapitel finns repetitionsuppgifter som också uppmuntrar till självständigt arbete.

Sammandraget i slutet av huvud­ kapitlet återger i koncentrerad form det viktigaste i kapitlet och situationen i den aktuella regionen i dag.

Internet har gjort det lättare för speciellt ungdomar att söka och sprida information. Sedan 1990-talet har satellit-tv ändå påverkat samhället i större utsträckning än internet. Tack vare satellit-tv har människorna i regionen kunnat ta del av en annan verklighetsbeskrivning än den som presenteras i de statsägda och regeringsstyrda arabiska tv-kanalerna.

Förutom nyheter sänder satellitkanalerna en rad debattprogram där politik, religion och samhälle diskuteras. I debatterna möts personer med olika åsiktsinriktningar, till exempel islamister, konservativa fundamentalister, feminister och liberaler. I de statsägda mediebolagen i de auktoritära regimerna finns inget utrymme för avvikande åsikter eller fri debatt.

På kort sikt ledde den arabiska våren till ett öppnare diskussionsklimat och utökad yttrandefrihet i en del arabländer, till exempel Egypten, men sedan 2014 har yttrandefriheten strypts i land efter land. Oberoende journalister utövar självcensur av rädsla för repressalier i en av världens farligaste regioner för journalister.

I

början av år 2011 inleddes en

liknande inbördeskrig som i Syri-

understött olika parter i kriget. USA

serie demonstrationer mot

en med massiva flyktingströmmar

och Ryssland har också bistått olika

landets odemokratiska och

som följd. Egypten är ett bra exem-

sidor militärt under inbördeskriget.

Vilka var de största utmaningarna i Mellanöstern när regionens länder blev självständiga efter kolonialstyret?

korrupta regering i flera tunisiska

pel på hur svårt det är att genomfö-

Hundratusentals syriska flyk-

städer. Under demonstrationer-

ra en politisk förändring i regionen.

tingar har sökt asyl i Europa, också

na användes bland annat sociala

Det syriska upproret började

i Finland. De europeiska staternas

2

Vilka effekter har den ökade religiositeten haft i Mellanöstern sedan 1970-talet?

medier för att mobilisera demon-

som en protest mot landets presi-

oförmåga att hantera mängderna

stranterna som till en stor del var

dent Bashar al-Assad och det rege-

människor som flyr i kombination

unga och utbildade. De krävde fria

rande Baathpartiet år 2011. Etnis-

med ekonomisk kris i euroområ-

3

Regimen i många muslimska länder har en negativ inställning till internet. Vad beror det på?

val, demokratiska reformer och res-

ka, religiösa och politiska konflikter

det, rädsla för terrorattacker och

1

Biljettkassan i en biograf i Teheran. Flera iranska filmer och skådespelare har fått internationellt erkännande. Den iranska manusförfattaren och regissören Asghar Farhad har vunnit två Oscar i kategorin bästa icke-engelskspråkiga film. Han kunde inte ta emot sin andra Oscar 2017 eftersom USA:s regering införde inreseförbud mot Iran och sex andra muslimska länder samma år.

pekt för mänskliga rättigheter. Pro-

mellan landets invånare ledde till

valframgångar för radikala höger-

teströrelserna som snabbt spreds

att situationen urartade i ett in-

partier har lett till att många EU-

över hela den arabiska världen

bördeskrig där flera olika parter

länder har skärpt sin flyktingpoli-

började kallas ”den arabiska vå-

med olika intressen stred mot va-

tik. Flyktingarna har blivit föremål

ren”. I Egypten och Tunisien ledde

randra. I början trodde många att

för politisk kamp i en del länder.

protesterna till att landets auktori-

kriget skulle leda till regimens fall,

De olika staternas sätt att hantera

tära ledare tvingades avgå och fria

men al-Assads regeringstrupper,

flyktingarna har utmanat rättssta-

val ordnades. I Libyen, Syrien och

som fick stöd av Ryssland, lycka-

ten, grundläggande europeiska de-

Jemen ledde protesterna till inbör-

des slå ner allt motstånd. År 2020

mokratiska värderingar och mänsk-

deskrig.

är kriget inte över, men al-Assad har

liga rättigheter.

I Egypten störtades diktatorn

gått stärkt ur konflikten. Kriget har

Under de senaste åren har ny-

Hosni Mubarak efter massiva de-

lett till hundratusentals döda och

hetsrapporteringen från Mellanös-

monstrationer på Tahrirtorget i Kai-

minst tre miljoner flyktingar. Över

tern präglats av oroligheter och

ro. Han dömdes till livstids fängel-

hälften av Syriens befolkning le-

våld, vilket har gjort att många har

se, men frikändes senare. I de fria

ver som flyktingar i andra länder år

en ensidigt negativ bild av hela re-

val som ordnades efter Mubaraks

2020. Inbördeskriget i Syrien som

gionen. De flesta människor i Mel-

avgång vann det islamistiska Mus-

har haft sekteristiska inslag har lett

lanöstern lever ändå inte i en krigs-

limska brödraskapet både presi-

till fördjupade klyftor mellan de

zon. För dem går livet sin gilla gång

dent- och parlamentsvalen. Lan-

sunni- och shiamuslimska regimer-

med allehanda vardagsbekymmer

dets nya president Muhammed

na i Mellanöstern eftersom de har

precis som i resten av världen.

Mursis oförmåga att lösa Egyptens

Jerusalem är en helig stad för judar, kristna och muslimer. Miljontals pilgrimer besöker staden varje år. Pilgrimer från olika håll i världen samlas i Jerusalems gamla stad på långfredagen för att gå Via Dolorosa, smärtans väg.

ekonomiska problem samt rädslan för ett islamistiskt styre ledde till nya protester. Det nya upproret ledde till att Egyptens armé, som bestod av den gamla regimens män, genomförde en statskupp och tog tillbaka makten. Militärkuppen understöddes av liberala egyptier och västvärlden, som befarade att situationen annars skulle urarta i ett

Mella n östern s k u ltu rer

Historiska färdigheter Så här besvarar du en essäfråga

•

ditt svar, till exempel med hjälp • Strukturera av en tankekarta på ett skilt papper innan du börjar besvara frågan.

ska skrivas i löpande text med hela ord • Svaret och meningar. Använd ett sakligt språk. in ditt svar i stycken enligt de teman som • duDelabehandlar.

Strukturera • ordningsföljd.upp svaret i en logisk • Använd korrekt terminologi. för och motivera viktiga orsaker och • Redogör följder. Berätta alltid när och var den händelse du redogör för har ägt rum.

konkreta exempel och placera • Gein händelsen i ett större historiskt sammanhang.

Kanaklata Barua (1924– 1942) är en indisk frihetskämpe och martyr.

Hon var ledare för Indiens äldsta och största studentorganisation. År 1942 sköts hon till döds av polis under en fredlig protestmarsch mot det brittiska styret. Hon var bara 17 år när hon dog.

Redogör för hur kolonialväldet upphörde och vil­ ka konsekvenser det hade för ett kulturområde utanför Europa. Välj själv området.

Studentprovet i historia våren 2012

2. Prova själv Välj ett område utanför Europa och diskutera hur det europeiska kolonial­ väldet uppstod i området i fråga.

Studentprovet i historia hösten 2016

Ta reda på fakta om Indiens befolkning, ekonomi, utbild­ ningsnivå och miljö i dag. Du kan till exempel ta fram fakta om invånarantal, befolkningsstruktur, läskunnighet, andelen indier med högskoleexamen, bruttonationalproduktens stor­ lek, Indiens andel av världshandeln, andelen indier som har till­ gång till mobiltelefon och internet, Indiens ekologiska fotavt­ ryck och koldioxidutsläpp.

Sammanställ informationen i statistik som du presenterar. An­ vänd ett kalkylprogram för att göra egna tabeller eller diagram.

Svarsanvisningar

här frågan är öppen för många olika svars­ • Den alternativ, till exempel Indiens väg till självständighet

Reflektera över vilken information statistiken ger om Indien i dag och framtida utmaningar. Om du vill kan du jämföra Indi­ en med något annat land.

från Brittiska imperiet.

det inledande stycket kan du till exempel kort • Iredogöra för när den indiska självständighets­ processen inleddes och placera in den i ett stör­ re historiskt sammanhang. Du kan till exem­ pel skriva att Indiens självständighet inledde den världsomfattande avkolonialiseringen som genomfördes i de europeiska kolonierna efter andra världskriget.

I följande stycken kan du mera i detalj redogöra för • orsakerna till och följderna av självständighetspro­

cessen i Indien. Viktiga orsaker till självständighe­ ten är till exempel indisk nationalism, första och andra världskriget, Storbritanniens ekonomiska nedgång och vaga löften om större autonomi för Indien samt liberala idéer i väst. Viktiga följder av självständigheten på kort sikt är Indiens delning i två (senare tre) stater och de religiösa och etniska konflikter med stora flyk­ tingströmmar som följde på den. På lång sikt har Indien utvecklats till en av världens starkaste eko­ nomier och en regional stormakt. Presentera någon central aktör i självständighetsprocessen. I fallet In­ dien spelade Mahatma Gandhi och hans passiva motstånd mot brittiska kolonialstyret en viktig roll.

Sammanfatta dina viktigaste iakttagelser i ett avs­ • lutande stycke och redogör för vilka positiva respek­ tive negativa följder slutet på kolonialväldet ledde till i Indien.

96

3. Sök information

1. Övningsuppgift

Var noga med att besvara själva frågan. Läs igenom frågan noga och notera eventuella delfrågor innan du besvarar den.

Järnvägsstationen i Mumbai (f.d. Bombay) är en bra metafor för dagens Indien, vars administration vilar på koloniala traditioner samtidigt som man lyfter fram egna traditioner och en egen nationell identitet.

Det var britterna som byggde järnvägsstationen i Bombay på 1800-talet. Den namngavs efter drottning Victoria. Efter självständigheten har både järnvägsstationen och staden fått nya indiska namn.

I n d i ens k ul t urer

I nd i e ns k ul t ure r

97

Så undviker du kulturkrockar

På uppslaget ”Så undviker du kulturkrockar” får du konkreta tips på hur du kan hantera, förstå och bemöta situationer när du träffar personer från andra kulturer.

Afrika

��

Allra sist i varje huvudkapitel finns ett uppslag där du får öva dig i att besvara olika typers studentexamensuppgifter.

Den första uppgiften på uppslaget innehåller tydliga svarsanvisningar. I den andra uppgiften får du prova på att själv lösa motsvarande uppgift.

Den tredje uppgiften visar hur du kan hitta mer information om innehållet i kapitlet.

Gör så här:

Undvik det här:

Stressa inte. Reservera tid för att Hälsa på alla både när du anländer till en tillställning och när du går.

• umgås • Använd och lära känna folk. Avbryt gärna båda händerna. I vissa länder skakar kvinnor och män inte hand med varandra.

aldrig ett välkomst- eller avskedstal.

inte. Kom ihåg att tillönska alla en riktigt god hälsa.

va att du underskattar honom eller

som ni har kommit överens om.

ögonen alltför länge.

att gå rakt på sak i en disdu träffar en afrikan ska du fråga hur hen mår samt hur de övriga • Undvik • När kussion. Din motpart kan upplefamiljemedlemmarna mår oberoende av om du har träffat dem eller Afrika betraktas ofta som en helhet, trots att det är

Det finns många spår av den europeiska koloni-

världens näst största kontinent med över 50 stater.

altiden i Afrika. Franska och engelska är fortfarande

Inom Afrika ryms en mängd olika kulturer, seder och

officiella språk i många länder, arkitekturen i städer-

vanor. Saharaöknen är en viktig kulturell skiljelinje i

na påminner om europeisk arkitektur och i flera före

Afrika. De nordafrikanska staterna hör till den islamis-

detta brittiska kolonier är det vänstertrafik som gäl-

ka kultursfären, medan de flesta stater söder om Sa-

ler. Landsbygden befinner sig i en övergångsfas där

hara har influerats av kristendomen. Olika naturreli-

den äldre generationen försöker hålla fast vid tradi-

gioner är också viktiga och utövas ofta parallellt med

tioner, medan den yngre allt mera anammar den väs-

kristendomen och islam. De största kulturella skillna-

terländska livsstilen. Penningekonomi och lönearbete,

derna finns kanske ändå mellan stad och landsbygd.

mediernas påverkan och förändrade familjestruktu-

Livet i en modern storstad skiljer sig mycket från livet

rer präglar samhället. Afrikanska ungdomar påverkas

i en traditionell by.

både av västerländsk ungdomskultur och av det traditionella stamsamhället.

Kollektivets kraft

henne och uppfatta dig som ofördu anländer till ett möte ska du notera den hierarkiska ordning• När skämd. en. Hälsa först på de personer som är högst i rang.

Var lyhörd för vad din motpart vill Visa respekt och aktning för alla som är äldre än du själv.

• tala • Förbered om och anpassa dig till honom dig på att du kommer att väcka uppmärksamhet och få • många frågor eller henne. ifall du som kvinna reser ensam i Afrika. måttligt med alkohol och en tillställning ska du aktivt delta i underhållande aktiviteter, till • Drick • Påexempel uppträd inte berusad. I vissa afrisång och dans. kanska länder ska du helt undvika är möjligt att det varken finns kniv eller gaffel vid middagen. I så • Det alkohol. fall tar du maten med hjälp av en brödbit som du håller i höger hand. förknippas inte med har en annan inställning till tid än finländare. Förbered dig • Ögonkontakt • Afrikaner ärlighet. Undvik att titta någon i på att det avtalade mötet inte nödvändigtvis börjar exakt den tid

Finland och Afrika

sen före enskilda individers välbefinnande. Familjen är viktig och består utöver föräldrar och

missionärer har varit aktiva i Afrika sedan • Finska 1870-talet då Finska missionskyrkan inledde sin

barn också av mor- och farföräldrar, vuxna syskon, syskonbarn och andra släktingar. Många

verksamhet i Ovamboland i dagens Namibia.

Alla afrikanska kulturer är kollektivistiska. I kollektivistiska kulturer sätts gemensamma intres-

äktenskap ingås för familjens bästa och i vissa kulturer tillämpas polygami. Alla afrikaner hör också till en stam eller en klan, också de som bor i städerna. Staten har inte samma centrala roll som i Finland.

Det afrikanska samhället är mycket hierarkiskt. Man respekterar och ser upp till ledaren oberoende av om han är äldst i byn eller chef för ett storföretag, men alla har sin plats i samhället och ett värde, också en främling. Många afrikanska samhällen är patriarkala. Kvinnor har inte samma möjligheter att delta i det offentliga livet som män, men inom familjen förväntas kvinnan däremot bidra till familjens försörjning.

I Afrika har samtalet en viktig social funktion. Afrikaner är kända för att vara kommunikativa och talar gärna, också med främlingar. Den muntliga berättartraditionen har spelat en stor roll i Afrika söder om Sahara där många språk länge saknade skriftspråk. Många berättelser har förts vidare genom sång och dans, som också har en central position inom den afrikanska kulturen.

skolböcker och reseberättelser innehåller ofta • Äldre många fördomar om Afrika. musik och dans har påverkat finsk jazz, • Afrikansk blues- och rockmusik. bedriver sedan många år tillbaka utveck• Finland lingssamarbete med flera afrikanska länder. Finska

Juliette Sossou och Pedro Aibéo på det finsk-afrikanska kulturcentret beläget i byn Grand-Popo i Benin, i västra Afrika. Centrets målsättning är att fördjupa kunnandet om Afrika i det finländska kulturlivet, att främja samarbetet mellan finländska och afrikanska konstnärer och att stöda kulturutbyte mellan Finland och Benin.

frivilligorganisationer har byggt skolor, grävt brunnar, vaccinerat och främjat olika projekt inom teknologi, informationsteknik och miljö.

finns afrikaner som bor och arbetar i Finland och • Det finländare som bor och arbetar i Afrika. Flera afrikanska länder är också populära turistmål bland finländarna.

68 Ku ltu re r i Afrik a

A f r i kas kul tur er

69

Innehåll En mångkulturell värld

8

Är den egna kulturen bäst?

9 Europeisering 9 Mångkulturalism 10 Stereotyper 11 Kulturområden 12

Historiska färdigheter 14

1 Mellanösterns kulturer 16 Kulturområdet Mellanöstern

18

1. Medeltidens islamiska värld

20

Ett muslimskt imperium uppstår En islamisk kultur tar form Islams politiska betydelse

20 22 23 Islamisk rätt 24 Den islamiska världen expanderar 25 Muslimerna och medeltidens Europa 26

2. Mellanöstern moderniseras Framväxten av en europeisk stormakt Islamisk modernism De första islamisterna Nationalism i Mellanöstern

3. Motsättningar mellan den

muslimska världen och västvärlden

28 28 29 30 31

50

Afrikanska kulturer möter islamisk och europeisk kultur 52 4. Tidiga kulturer

54

Samlar- och fångstkulturer 54 Bantuexpansionen 55 Fjärrhandeln och islam 56

5. Slavhandeln Arabiska slavhandeln Transatlantiska slavhandeln

6. Den vita mannen tar

över Afrika

58 58 59

61

Missionärerna 61 Afrika delas mellan européerna 62 Afrika under kolonialt styre 63

7. Frihetens vindar blåser

över Afrika

66

Kolonierna blir självständiga

66 68 Arvet från kolonialtiden 70 Afrikas möjligheter och utmaningar 72

Så undviker du kulturkrockar

Afrika i dag 73 Historiska färdigheter 74 33

Självständiga stater 33 Konflikter 34 Religionens inflytande växer 35 Så undviker du kulturkrockar 36

Slöjan – en omtvistad tradition inom islam

38 Sökandet efter en muslimsk identitet 39 Muslimer i Finland 41 Islamiska regimer uppstår 42 Våldsbejakande islamism 43 Den arabiska våren 44 Samhällelig debatt 46

Mellanöstern i dag Historiska färdigheter

2 Afrikas kulturer

47 48

3 Indiens kulturer

76

Indien – en kulturell mötesplats

78

8. Indiens äldre historia

80

Tidiga kulturer i Indien 80 Hinduismen 81 Mauryariket 82 Guptariket 83 Islam och stormogulerna 84

9. Från koloni till självständig stat 85 Européerna kommer till Indien Brittiskt herravälde Nationalism och kamp för självständighet Indien som självständig stat

Så undviker du kulturkrockar Tre kända indier

85 86 88 89 92 94

Indien i dag

95

Historiska färdigheter

96

4 Östasiatiska kulturer

98

Kulturell växelverkan mellan Östasien och Europa

100

10. Kina – de klassiska

filosofiernas land

102

Den kinesiska filosofin Harmoni och balans Konfucianismen och daoismen

11. Från kejsardynasti till folkrepublik

102 103 103

105

Kina enas 105 Hankineser och främmande folk 106 Vetenskap 107 Från beundran till arrogans 109 Hundra år av förnedring 110 Folkrepubliken Kina 111 Kina efter Mao 112 Världens största ekonomi 114

12. Japan – soluppgångens land 116 Japans tidiga historia 116 En japansk kultur uppstår 117 Utländskt inflytande över Japan 118 Japan isolerar sig från omvärlden 119 Japans gränser öppnas under Meijirestaurationen 120 Japansk imperialism 121 Religionen i Japan 123 Japan efter andra världskriget 124 Så undviker du kulturkrockar 126

13. Det delade Korea Landet mellan Kina och Japan Nord- och Sydkorea

128 128 129

Östasien i dag

131

Historiska färdigheter

132

5 Amerikas kulturer

134

Amerikas historia

136

14. Ursprungsamerikanerna

138

Samlare och jägare Ursprungsamerikanerna i Nordamerika Sydamerikas ursprungsbefolkning

138 139 141

15. Mötet mellan européer

och amerikaner Spanska och portugisiska erövrare Engelska och franska erövrare Slavarbetskraft från Afrika

16. Nordamerika

143 143 144 145 146

De brittiska kolonierna 146 Drömmen om USA 147 Slaveriet förbjuds 148 Ursprungsamerikanerna fördrivs 149 Ekonomisk tillväxt i det moderna Nordamerika 150 Första världskriget och den stora depressionen 151 USA vinner andra världskriget 152 Nordamerika i dag 153 Så undviker du kulturkrockar 156

17. Latinamerika Koloniernas frigörelse Samhälleliga problem Latinamerika som USA:s bakgård Latinamerika efter andra världskriget Latinamerika i dag

Karibien

158 158 159 160 162 163 164

Amerika i dag

165

Historiska färdigheter

166

6 Arktiska kulturer

168

170

18. Urfolken i norr

172 172 174

184

Den ojämna kampen mellan Australiens urfolk och européerna 186 19. Australien före den

europeiska bosättningen De första australierna Världens äldsta kulturer Aboriginernas samhällsstruktur Drömtiden – världens begynnelse

20. En brittisk koloni Terra nullius Främlingar landstiger i Australien Aboriginerna – ett rasifierat folk Aboriginerna gör motstånd

21. Ett vitt Australien

De arktiska folken och trycket utifrån

Arktiska och subarktiska kulturer Samerna och andra eurasiska urfolk Inuiterna i Nordamerika och på Grönland De arktiska folkens situation i dag

7 Australiens kulturer

Australien söker sin identitet En minoritet i eget land Aboriginerna blir medborgare i sitt eget land Urfolkens situation i dag

Maorifolket på Nya Zeeland

188 188 189 190 191 192 192 193 193 193 195 195 196 197 198 200

177 178

Australien i dag

201

Historiska färdigheter

202

Arktiska kulturer i dag

181

Ordlista

204

Historiska färdigheter

182

Bildkällor

212

En mångkulturell värld

Västerländsk kultur Latinamerikansk kultur Ortodox kultur Islamsk kultur Afrikansk kultur Kinesisk kultur Japansk kultur Buddhistisk kultur Indisk kultur

Den amerikanska statsvetaren Samuel P. Huntington (1927–2008) är mest känd för boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order (1996) där han delade in världen i sex till åtta större civilisationer utgående från kultur. Huntingtons sätt att klumpa ihop världens länder efter civilisationstillhörighet har fått mycket kritik. På vilka grunder kan man ifrågasätta hans indelning?

M

ed kultur avses alla de praktiska lösning­

Temat för den här modulen är kulturmöten förr

ar och verksamhetsformer som män­

och nu. Under modulen behandlas olika kulturer från

niskor har utvecklat för att möta olika

för­historisk tid fram till dagens globala marknads­

utmaning­ar. Vetenskap, konst, teknik, värderingar

ekonomi. I dag förenas vi människor på ett helt an­

och sedvänjor är exempel på områden där vår kul­

nat sätt än någonsin tidigare i historien genom eko­

tur återspeglas. Kultur innebär med andra ord en ge­

nomi, teknik och media. Det har lett till att kulturer har

menskaps andliga och materiella prestationer som en

närmat sig varandra. I dag lever en stor del av världens

helhet. Människor har använt sig av olika strategier för

människor i samhällen som kännetecknas av etnisk

att klara av utmaningar beroende på när och var de

och kulturell mångfald med invånare som talar olika

har levt. I dagens storstäder krävs till exempel and­

språk, har olika religion och olika livsstil. I ett mång­

ra lösningar på praktiska problem än i de tidiga flod­

kulturellt samhälle kan olika kulturer existera sida vid

dalskulturerna, och det här återspeglar sig i kulturen.

sida och värderas lika.

8 En mån gkultu r el l v ä r l d

Är den egna kulturen bäst?

I de flesta kulturer uppfattas den egna kulturen som överlägsen andra. Den västerländska kulturen är inget undantag. Redan i antikens Grekland kallades de som inte talade grekiska barbarer. ”Bar-bar” stod för de obegripliga ljud som grekerna tyckte att andra folk gav ifrån sig.

Utlänningar kunde inte bli medborgare i antikens Grekland utan ansågs vara slavar av naturen. Också romarna såg sin kultur som överlägsen andra. Det fanns ändå redan under den här tiden filosofer som sade att alla människor var en del av en allmänmänsklig kultur utöver den egna lokala kulturen.

Den tidiga kristendomen betonade idén om alla människors lika värde inför Gud, men det hindrade inte kristna från att under vissa perioder förfölja och diskriminera människor med annan tro. När spanjorerna koloniserade Amerika under 1500-talet mötte de för dem främmande kulturer. Spanjorerna imponerades av maya-, inka- och aztekkulturernas uppfinning­ ar och smarta påfund, men de hade motstridiga uppfattningar om hur de skulle förhålla sig till ursprungsbefolkningen. En del menade att ursprungsbefolkningen, som de kallade indianer, endast passade som slavar, medan andra inte tolererade slaveri med motiveringen att alla människor är födda fria.

På 1700-talet började filosofer allt mera kritisera de rådande sociala missförhållandena och maktstrukturerna. Under den här tiden ökade intresset för främmande kulturer. De som studerade dem sökte efter alternativ till den europeiska samhällsmodellen. En av dem var den franska filosofen Jean-Jacques Rousseau som menade att så kallade naturfolk var ädlare och ärligare än européerna som civilisationen hade förstört.

Det var först under romantiken på 1800-talet som européerna började erkänna värdet av andra kulturer. Enligt romantikens ideal skulle man inte rangordna livsstilar, utan alla individer och folk formade sina liv på ett unikt sätt som varken var bättre eller sämre än något annat. Samtidigt växte ändå nationalismen fram vars bärande idé var det egna folkets och den egna kulturens överlägsenhet gentemot andra.

Europeisering Fram till våra dagar har en stor del av Europas historia varit vinnarnas, härskarnas och erövrarnas historia. Världshistorien har presenterats utgående från hur den europeiska civilisationen har koloniserat världen. Andra kulturers prestationer har förminskats trots att de har varit viktiga också för Europas utveckling. Ett exempel är islamisk kultur som har fått lite uppmärksamhet trots att en stor del av den moderna europeiska vetenskapen primärt utvecklades av arabiska vetenskapsmän.

I början av 1900-talet upplevdes främmande folk som exotiska och de utnyttjades flitigt inom marknadsföringen av olika produkter.

Europeiska företag kommersialiserade icke-europeiska folk i vinstsyfte.

E n må n g k u l t u rel l vä rl d 9

Fram tills nyligen har västerländsk historieforskning skildrat Europas historia som en framgångshistoria. Den europeiska kolonialiseringens negativa effekter för ursprungs­ befolkningarna har tonats ner, till exempel den kulturella omprogrammering som ursprungsbefolkningen i Nordamerika och Australien utsattes för. Européerna tvingade dem att bo i reservat, där de lärde sig att deras egen kultur var sämre än den europeiska kulturen. Det ledde till att många urfolk började försöka efterlikna européernas sätt att leva.

Historieforskningens uppgift är ändå varken att beskriva vinnarnas historia eller stöda rå­ dan­de maktstrukturer. Forskningen kan granska både historien och samtiden ur ett kritiskt perspektiv och erbjuda alternativa förklaringar till historiska fenomen. I dag har grupper som tidigare ofta hamnade i skuggan av makthavare och härskare, till exempel kvinnor, barn och

10 En mån gkultu r e l l v ä r l d

minoriteter, fått en synligare roll. Intresset för andra kulturer har också ökat.

Mångkulturalism Få kulturer är eller har varit totalt isolerade från andra. De flesta kulturer har ständigt växel­ verkat med andra. Kunskap och idéer har i alla tider spridits genom handel och folk som flyttat till nya områden. I dag har de flesta delar av världen utforskats av turister och i större städer Resebranschen är en av de näringar som har växt snabbast och genererat mest pengar under senare delen av 1900-talet. I dag är det många som lyfter fram de negativa aspekterna av den ökande turismen, till exempel den hårda belastningen på miljön och de stora hotellkedjornas negativa effekter på den lokala ekonomin. Många gamla traditioner har också blivit ”turistifierade” som massajernas show på bilden. Men turismen har också ökat det kulturella utbytet mellan världens folk och bidragit till större ömsesidig kännedom om olika kulturer.

Idrotten är en global mångkulturell rörelse som förenar världens folk.

Fotboll är en av världens mest populära sportgrenar.

finns vanligtvis flera kulturer representerade.

Den ständiga växelverkan mellan olika kulturer har gjort att kulturerna har påverkat varand­ ra och förändrats. Samhällen har gått i riktning mot mångkulturalism, men vägen dit har inte alltid varit fredlig. Ibland har kulturmöten resulterat i våldsamheter och konflikter, men då har det vanligtvis också handlat om en kamp om makt och resurser.

Också i dag ifrågasätts mångkulturalismen som idé, det vill säga alla kulturers lika värde.

Det finns finländare som bejakar kulturella särdrag på andra håll i världen, men inte uppvisar någon tolerans för samma särdrag i den egna närmiljön.

Det uppstår lätt missförstånd och gräl om man inte kan kommunicera på ett gemensamt språk, men osämjan kan också bero på att man har vitt skilda uppfattningar gällande yttrande­ frihet, jämställdhet eller andra centrala principer.

Stereotyper Vi bär alla på stereotyper, det vill säga förenklade generaliserande uppfattningar om människor från andra kulturer och deras sett att leva. Stereotyper hjälper oss att kategorisera det vi varseblir för att lättare kunna hantera en komplex omvärld. Samtidigt som de underlättar vårt liv kan de vara farliga eftersom de vilseleder oss.

Stereotyper förenklar vår uppfattning om världen. Amerikaner med breda dollargrin eller svältande afrikaner är exempel på stereotyper.

Stereotyper förekommer ofta inom reklam och populärkultur, till exempel i filmer, serietidningar och musik. I tidiga amerikanska västernfil-

mer gestaltades ofta ursprungsbefolkningen som blodtörstiga vildar, för att i senare filmer bli naturbarn som levde i harmoni med naturen. Båda framställningarna är generaliserande och beaktar inte särdragen hos de många olika folkslag som bor på den amerikanska kontinenten.

Läroböcker har också bidragit till att sprida stereotyper om utomeuropeiska folk och kulturer. I en geografibok från slutet av 1930-talet kunde de finländska skolbarnen läsa att ”afrikaner har skarpa sinnen, vilket ofta är fallet med vilda folk, och deras mentala förmågor är inte fullt så svaga som man tidigare har trott”. Författarnas syfte var att sprida en mera positiv bild av afrikaner, men de visar i stället att de upp­lever sin egen kultur som överlägsen afrikanernas.

I värsta fall används stereotyper för att diskriminera och nedvärdera individer och grupper utanför den egna kulturen. Alla stereotyper är inte rasistiska, men negativa stereotyper för­ knippas ofta med rasism. Om vi lär oss att känna igen och kritiskt granska stereotyper blir det lättare för oss att undvika generaliserande uppfattningar om andra människor.

E n må n g k u l t u rel l vä rl d 11

Kulturområden Tillsammans utgör vi människor med alla våra språk, traditioner och erfarenheter en väldig färgpalett av olika samhällen. För att underlätta förståelsen av världen har forskare försökt dela in grupper, länder och världsdelar i olika kultur­områden utifrån till exempel språk, religion, värderingar eller kulturell identitet hos en större grupp människor.

Forskare har redan länge försökt dela in världens kulturer på olika sätt. Ett känt exempel är den indelning i civilisationer som historikerna Arnold J. Toynbee och Oswald Spengler gjorde i början av 1900-talet. De använde bland an-

12 En mån gkultu r e l l v ä r l d

nat religion, språk, politiskt system och en gemensam historia som grund för sin kulturindelning. Det är bra att komma ihåg att indelningar som deras alltid bygger på generaliseringar och att det inte finns bara ett sätt att kategorisera kulturer.

Den amerikanska statsvetaren Samuel P. Huntingtons verk Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning (1996) väckte liv i debatten om kulturområden. Boken blev mycket upp­ märksammad och hårt kritiserad av många.

Kulturmöten kan ske på många nivåer och i olika sammanhang.

På bilden uppträder systrarna Petra och Noora Sirola från Tammerfors tillsammans med den berömda japanska idolen Pinky.

Centrala begrepp: Huntingtons huvudtes var att världen efter Sovjet­unionens kollaps och kalla krigets slut hade återförts till ett normaltillstånd av kamp mellan kulturer eller civilisationer. Han förutspådde att den västerländska kulturen skulle utmanas av islamisk och kinesisk kultur och att det skulle upp­ stå konflikter mellan dessa civilisationer.

De värsta konfrontationerna skulle ske i gräns­områden mellan de här civilisationerna.

Trots att en del av Huntingtons teser har besannats ska man komma ihåg att det inte finns entydiga gränser mellan olika kulturområden. Inom de flesta kulturområden finns en mångfald av kulturer. Dessutom förändras kulturer ständigt genom växelverkan både inom och mellan kulturer. Trots vissa brister är Huntingtons uppdelning av världen i kulturområden användbar eftersom den hjälper oss att strukturera världen enligt kultursfärer.

Därför används den också i det här läromedlet.

I dagens globaliserade värld rör sig både kunskap och människor mellan traditionella kulturområden snabbare än någonsin. Att människor accepterar mångfald och strävar efter att hitta gemensamma beröringspunkter mellan olika kulturer är en förutsättning för att kulturer och kulturkretsar ska kunna samexistera. Många av de utmaningar som vi står inför i dagens värld är också globala. Klimatförändring­ arna, sinande råvaru- och naturresurser och pandemier är exempel på globala utmaningar som påverkar alla människor på jorden.

Urfolk En folkgrupp med egen kultur som har bott i ett geografiskt område före det har erövrats eller koloni­ serats av ett annat folk eller en annan stat, till exempel samerna i norra Skandinavien/Finland och aboriginerna i Australien.

Antropologi Vetenskap som studerar människo­släktet ur ett socialt eller kulturellt perspektiv. Biologisk antropologi studerar evolutionen och människans fysiska egenskaper.

Inom kulturantropologi studerar man människan i kultu­ rella och sociala sammanhang Assimilation En process då en individ eller grupp över­ ger sin egen kultur och anpassar sig till majoritetsbefolk­ ningens kultur genom att anta deras språk, seder, värde­ ringar och beteendemönster.

Etnologi Läran om folk, det vill säga studiet av människor som kulturvarelser i grupp.

Etnocentrism Man betraktar och bedömer världen utifrån sin egen position och sina egna erfarenheter, och utgår från att bara de är relevanta.

Eurocentrism Man betraktar världen ur ett europeiskt eller västerländskt perspektiv och under­värderar ickevästerländska samhällen.

Hybridkultur En kultur som innehåller komponenter från flera olika kulturer.

Integration En process där man anpassar sig till majori­ tetskulturen samtidigt som man bevarar sin egen kultur, till exempel sitt språk och sin religion.

Kulturell identitet Olika sätt på vilka människor definierar och positionerar sig själva utifrån före­ ställningar kring kultur och kulturella skillnader.

Mångkulturalism Ett samhälle där man främjar etnisk mångfald och kulturella skillnader.

Rasism Föreställning om att människorna kan delas upp i raser där den egna rasen är överlägsen andra. Rasister har fördomar mot andra folk och bedömer dem enligt vilka de är, inte enligt vad de gör.

Segregering Ett samhälle där männi­skor med olika bakgrund, inkomst, etnicitet med mera lever åtskilda från varandra. Segregering kan vara frivillig eller ofrivillig.

Stereotyp En förenklad förklaring om hur någon annan är, till exempel generaliserande föreställning­ar om alla som tillhör en viss kultur eller grupp.

E n må n g k u l t u rel l vä rl d 13

Historiska färdigheter Bildanalys – vad kan bilden berätta?

1. Ta reda på bakgrundsinformation om bilden.

och i vilket sammanhang • När har bilden producerats eller publicerats?

är det för typ av bild och • Vad vad är syftet med bilden? Är det till exempel en pressbild, en skämtteckning eller reklam?

information får du • Vilken genom att läsa bildtexten?

2. Beskriv bilden.

• Vad händer på bilden? är personerna på • Vilka bilden? Vilken samhällsklass eller grupp representerar de?

Vad gör de?

vilken miljö utspelar sig • Ibilden?

Hur kan du se det? det symboler på bilden • Finns och vad representerar i så fall dessa symboler?

3. Sammanfatta resultaten av din bildanalys i uppgiften.

14 En mån gkultu r e l l v ä r l d

Den ursprungliga bildtexten: ”Skolan börjar. Uncle Sam: ’Barn! Ni måste lära er följande saker vare sig ni vill eller inte. Men vänd er om och titta på era klasskamrater, Snart är ni lika lyckliga som de.’”

1. Övningsuppgift S tudera skämtteckningen som har publicerats i den amerikanska tidskriften Puck vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet. a) Hur verkar farbror Sam, som är en symbol för USA, förhålla sig till olika folkgrupper i och utanför USA? (10 p) b) Hur kan begreppen assimilering, segregering, rasism och imperia­ lism relateras till det som utspelar sig på bilden? (10 p)

Svarsanvisningar

a-delen bör du notera att barnen bak i klassen represen­ • I b-delen ska du noga förklara vad termerna betyder. Dela • Iterar delstater i USA. De här barnen läser lydigt sina böcker. in texten i olika stycken och förklara varje begrepp skilt, Barnen på den främsta raden ger ett mera bångstyrigt int­ ryck. De representerar Kuba, Puerto Rico, Hawaii och Filip­ pinerna. Barnet vid dörren representerar USA:s ursprungs­ befolkning. Han håller sin bok upp och ner. Barnet som tvättar fönster representerar USA:s svarta befolkning, me­ dan barnet som ännu står utanför klassrummet och vill in föreställer Kina. Olika grupper är åtskilda från varandra och har tilldelats olika uppgifter.

relatera sedan begreppen till bilden. USA:s assimilerings­ politik symboliseras av hur farbror Sam försöker tvinga de bångstyriga barnen som representerar USA:s kolonier att efterlikna de lydiga barnen, som representerar de ameri­ kanska delstaterna, dvs. USA. Segregeringen syns i bilden genom att olika grupper är isolerade från varandra i klas­ srummet och har tilldelats olika uppgifter. I imperialistisk anda har eleverna inget annat val än att anpassa sig till farbror Sam, det vill säga den amerikanska överhögheten.

2. Prova själv Studera reklambilden för ett ameri­ kanskt tobaksbolag från 1885. a) Hur framställs förhållandet mel­ lan de två männen på bilden och vem representerar de? b) Vad är bildens budskap och av vilken orsak vill man sprida det här budskapet?

3. Sök information Bilda grupper och leta tillsammans efter olika stereotyper, till exempel européers uppfattningar om afrikaner, asiater eller amerikaner, eller tvärtom. Det finns exempel på stereotyper både i det förgångna och i nutid. Titta till exempel på reklamer, filmer, tv-serier och serietidning­ ar. Gör en presentation baserad på era observationer där ni reflekterar över hur de stereotyper som ni har hittat kan påverka människors upp­ fattningar om varandra.

E n må n g k u l t u rel l vä rl d 15