Ordresan 5 Aktivitetsbok

Ryggsäcken

JEANETTE FRIIS-DÖNSBERG & IRINA JOHANSSON

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Redaktör: Lari Assmuth Omslag, illustrationer: Margareta Sandin Omslag, grafisk formgivning, ombrytning: Fredrika Ottosson

Övriga illustrationer och bilder: Shutterstock, Ilari Välimäki (s. 58), Schildts & Söderströms (s. 141, 177 & 181), Lena Frölander-Ulf (s. 172–173), Christel Rönns (s. 178–179).

Första upplagan 2021

© 2021 Schildts & Söderströms, Jeanette Friis-Dönsberg & Irina Johansson

Kopieringsförbud

Det här verket är en aktivitetsbok.  Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera och ändra det här verket eller delar av det. Kopiostos kopieringslicenser gäller inte arbets- och övningsböcker. Mer information ger Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Utgiven med stöd av Stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur.

INNEHÅLL

Sid.

INNEHÅLL DEL 1 4

Att hälsa 5

B logginlägg och nätkommentar 6 –8

Resa med kajak 9–10

Listor 11–12 Verb 13–15

E eller ä? 16–19

UTVÄRDERING DEL 1 20–21

INNEHÅLL DEL 2 22

Den poetiska Eddan 23–24 Vikingarnas texter 25–30 Instruktioner 31–32

Bilder i vår vardag 33–36

Recension 37–38

Adjektiv 39–42 Ng-ljudet 43–45

UTVÄRDERING DEL 2 46–47

BOKRAPPORTER 1–3 48–53

INNEHÅLL DEL 3 54 Repliker och citat 55–57

Hunden Roope samlar flaskor 58–60 Notiser 61–63 Åsikter och argument 6 4–70 Adverb 71–73

Räkneord 74–76 J-ljudet 77–79

UTVÄRDERING DEL 3 80–81

INNEHÅLL DEL 4 82

Vårt fantastiska hjärta 83–86 D som i dikt 87–89

Alla hjärtans dag 9 0–94

Substantiv 95–99

Prepositioner 100–102 Å eller o? 103–105

UTVÄRDERING DEL 4 106–107

BOKRAPPORTER 4–6 108–113

Sid.

INNEHÅLL DEL 5 114

P resentation 115–116

Rymdresan 117–120

Skiljetecken 121–124

Pronomen 125–127

Sj-ljudet 128–130

Rymdspelet 131

UTVÄRDERING DEL 5 132–133

INNEHÅLL DEL 6 134

S ammansatta ord 135–136

Personporträtt 137

Fånga läsarens intresse 138–140

Bildanalys 141

Spelrecensioner 142–143

Satsdelar, ord som delar en sats 144–145

Tj-ljudet 146–147

UTVÄRDERING DEL 6 148–149

BOKRAPPORTER 7–9 150–155

INNEHÅLL DEL 7 156

S olrosor och sallad 157–158

Hur låtar låter 159–160 Krocket 161–167

E-post och brev 168–171

Hur bild och text samverkar 172–181

UTVÄRDERING: Jag som skribent 182

UTVÄRDERING: Jag som läsare 183–184

Det här är Ryggsäcken , din nya aktivitetsbok som du kommer att jobba i under årskurs 5. I textboken möter du olika slags texter och i aktivitetsboken fördjupar du ditt kunnande. Du får lära dig att bygga upp och skapa liknande egna texter. För att dina texter ska bli så bra som möjligt får du även öva språkriktighet. Delarna i textboken hänger ihop med motsvarande delar i aktivitetsboken.

INNEHÅLL

I den här delen får du – diskutera olika sätt att hälsa – lära dig om blogginlägg och nätkommentarer – öva läsförståelse med en reportagetext om paddling – lära dig om listor – repetera ordklassen verb och verbens böjning – träna att stava ord på e eller ä.

MÅL

I den här delen vill jag lära mig:

ATT HÄLSA

Läs kolumnen Två pussar, fyra pussar, ingen puss av Linda Sällström i textboken och titta på bilderna på människor som hälsar.

Diskutera i par eller i grupp

1. Hur hälsar ni på varandra i familjen? Hur gör ni på morgonen och på kvällen, eller om ni träffar släktingar?

2. Hur hälsar offentliga personer på varandra, till exempel presidenter och kungligheter?

3. Hur hälsar man på djur? Hurdana hälsningar har du fått av katter och hundar?

4. H ar du lagt märke till olika sätt att hälsa när du har varit på någon resa eller när du har tittat p å ett program?

5. Hur gillar du att hälsa på andra människor? Varför gillar du en viss hälsning bättre eller sämre?

6. Ö nskar du att vi också i Finland skulle kindpussas? Eller kindpussas även finländare ibland och i s å fall i hurdana situationer?

BLOGGINLÄGG OCH NÄTKOMMENTAR

En blogg är en dagbok på nätet. Det betyder att vem som helst kan läsa den. I textboken skriver Ylva en reseblogg där hon berättar om familjens resa till Tallinn. Bloggar kan handla om till exempel resor, bakning, mode, någon hobby eller sport.

En blogg innehåller också ofta bilder.

Föreställ dig att du har en egen blogg. Vad handlar just din blogg om? Är det kanske en matlagningsblogg, en blogg om friidrott eller en där du skriver ner sådant som du varit med om och funderat på? Skriv ett blogginlägg om ett valfritt ämne. Om du vill kan inlägget vara skrivet av en påhittad person. När du har skrivit klart kan du bifoga en bild till inlägget. Ta ett foto eller klipp ut en bild som passar till texten ur en tidning.

Ett blogginlägg går oftast att kommentera. Det betyder att den som har läst texten kan skriva en hälsning till den som skrivit inlägget. Om man har en blogg är det vanligt att man vill få kommen tarer på sina inlägg. På det sättet kan man diskutera det man skrivit med andra som också är intresserade av till exempel resor. När du skriver kommentarer på nätet är det viktigt att du håller en trevlig ton så att du inte gör någon ledsen. På nätet använder många alias. Ett alias är ett påhittat namn som kan användas ifall du vill vara anonym. Men helst ska du kommentera under eget namn.

Läs minst två av dina klasskompisars blogginlägg. Kommentera inläggen i deras aktivitetsböcker. Din kommentar kan till exempel handla om något som du tycker att var intressant eller roligt i inlägget. Eller lärde du dig något nytt när du läste din kompis text? Du kan också berömma bilden eller ställa en fråga till den som har skrivit inlägget. Kom ihåg att underteckna kommentaren!

Här ska dina klasskompisar kommentera ditt blogginlägg. Nätkommentar 1:

SAMARBETA

Jag som skrev den här kommentaren heter:

Nätkommentar 2:

Jag som skrev den här kommentaren heter:

Diskussion i par eller grupp

Har du råkat ut för otrevliga nätkommentarer? Hur kändes det?

Vad kan du göra ifall du får en otrevlig eller skrämmande kommentar på nätet?

Varför är det bäst att skriva nätkommentarer under eget namn?

När är det okej att använda ett alias?

Vad är viktigt att tänka på när du publicerar bilder på nätet?

Skapa en klassblogg där ni bloggar om skolvardagen. När ni skriver och publicerar bilder på nätet är det viktigt att era föräldrar vet om det och ger sitt tillstånd till det.

JOBBA VIDARE

SAMARBETA

Paddlingsäventyr med för mycket ärtsoppa

Bajsvatten, forsar och en unik natur mötte oss under vårt paddlingsäventyr. Att paddla är roligt, men man måste vara försiktig. Annars kanske man gör som jag och tappar kameran.

I år valde de flesta finländare att inte åka utomlands på grund av coronaviruset. Jag var en av dem. Tillsammans med Oscar Byman paddlade jag kajak genom halva Finland. Resan tog nästan tre veckor och innehöll många upplevelser.

Den första dagen paddlade vi i motvind. Nästa dag ösregnade det. Den tredje dagen välte jag upp och ner

med min kajak. Ändå var det ett av de roligaste äventyren vi har varit på.

Gammal skolbok

Allting var Oscars idé. Han hade läst en gammal skolbok skriven av Zacharias Topelius och hittat ett intressant kapitel om att det rinner vatten hela vägen från mellersta Finland till Finska viken. Vi

ville testa om det stämmer så vi beslöt oss för att paddla rutten. Vi tog också med oss hjul för att vid behov kunna dra kajakerna på land.

Bajsvatten

Resan tog tjugo dagar. Under den tiden stötte vi på flera hinder. I staden Jyväskylä paddlade vi i bajsvatten och

Läs texten Paddlingsäventyr med för mycket ärtsoppa av Frans Villanen i Hbl Junior. Svara sedan på frågorna med hela meningar.

DET ÄR ROLIGT ATT PADDLA. Visste du att det går att paddla hela vägen från staden Jyväskylä till Finska viken? Det är ungefär 600 kilometer.

måste bära kajakerna upp för branta trappor. Då förstod vi hur viktigt det är att planera rutten noggrant.

Den tredje dagen var vi oförsiktiga i en fors. Det ledde till att jag hamnade upp och ner i vattnet och tappade min kamera. Då lärde vi oss två saker: att knyta fast kameran bättre och att alltid ta i land med kajakerna och se hur forsen ser ut innan vi paddlar. Om forsen känns för svår är det bättre att passera den till fots med kajakerna.

Fina upplevelser

Trots utmaningarna var resan väldigt lyckad. Vi sov mestadels i tält och lagade vår mat själva. Vi fyllde på mat lagret i en butik var tredje dag.

Oftast blev det ärtsoppa, grillkorv, ris och bönor. De maträtterna kommer

vi nog knappast vilja äta mer av det här året.

Packa smart

Maten tog upp en hel del av vårt för varingsutrymme. Därför var det tur att vi inte hade så många par kläder med oss. Tjugo par kalsonger hade nog inte rymts med. Fem par fick räcka.

Man behöver inte ha så mycket kläder med på ett äventyr. Huvudsaken är att man packar allting vattentätt så att det hålls torrt.

Slussar

Från start till mål hade vattnet en hö jdskillnad på drygt hundra meter. Det betyder att vi i princip åkte nerförs backe hela vägen. För att göra det möjligt att åka nerförsbacke fanns

det flera slussar längs resan. En sluss är ungefär som en hiss, men mycket roligare.

Överlag är det väldigt roligt att paddla kajak. Men det lönar sig att börja försiktigt, man behöver inte paddla 600 kilometer under sin första gång.

Viktig utrustning när du paddlar längre sträckor

• tält

• mat

• trangia (att laga mat på)

• vatten

• sovsäckar

• varma kläder

1. Vem handlar texten om?

2. Varför valde pojkarna att åka på en paddlingstur?

3. På vilket sätt hänger författaren Zacharias Topelius ihop med den här resan?

4. N är märkte pojkarna att det är viktigt att planera sin paddlingsrutt noga?

5. Vilka risker finns det med att paddla i forsar?

6. Varför kommer pojkarna knappast att äta ärtsoppa eller grillkorv på länge?

7. Vad är viktigast när man packar inför en paddlingsresa?

8. Hur långt paddlade pojkarna under sin resa?

9. Förklara följande ord: b ajsvatten, sluss, trangia, kraftverk

10. H ar du paddlat någon gång? Om du har, berätta om dina erfarenheter? Om inte, skulle du vilja prova på paddling?

FRANS

LISTOR

Ibland kan du skriva en lista istället för en längre text. Exempel på olika listor är: inköpslistor, att-göra-listor och komma ihåg-listor. Skriver du en inköpslista till dig själv, är det inte så viktigt med språket, men skriver du för någon annan får du några språkråd här.

Lista A

Om du inleder din lista med en mening, ska du skriva enligt exemplet. Punkterna inleds med ord ur samma ordklass. Till vilken ordklass hör de fetstilta orden?

När jag reser klimatsmart

ska jag tänka på vilket/vilka färdmedel jag åker med

är det viktigt att planera resan, för att undvika t.ex. onödigt körande

funderar jag på att äta lokalt producerad mat.

Lista B

Du kan också räkna upp olika saker i din lista. Skriv den då enligt exemplet. Kolla noga var det ska vara stor bokstav och punkt i den här typen av listor.

Var i listan har du stor begynnelsebokstav?

Var ska du placera kolon?

Var ligger punkten?

För min resa ska jag packa:

underkläder

tandborste och tandkräm

några t-skjortor och ett par jeans

något att läsa

en laddare.

1. A nteckna tio saker som du lärde dig under å rskurs fyra. Skriv din lista antingen enligt m odell A eller B.

2. L äs texten Checklista för en hållbar resa i t extboken och fundera på vilken form av lista d et är frågan om i den texten. Svar:

Skriv nu en egen inköpslista, att göra-lista eller kom-ihåg-lista som din kompis ska läsa. Om du skriver en inköpslista kan du tänka på vad det är du handlar för. Är det en fest, eller ska du laga makaronilåda? Då köper du lite olika saker, inte sant? Då kan du inleda till exempel med Jag ska köpa: (se exempel B på förra sidan)

Hur skulle en lista se ut, om du fick bestämma själv? Gillar du att skapa egna listor, utan språkliga begränsningar? Varsågod, nu får du visa hur en kreativ lista kan se ut. Du kan sedan jämföra den med listan till vänster och diskutera skillnaderna med ditt par. Gör din kreativa lista här!

JOBBA VIDARE

att äta

VERB

Ord som hör till ordklassen verb berättar vad någon gör. I grundform har verben ordet att framför sig. Till exempel att hoppa, att sjunga, att glädjas.

Hur låter följande verb i grundform? Skriv in i tabellen enligt exemplet.

åt dansar skriker lät kom

bakar grät lånar lyckades cyklat

sprungit kämpade funderar sydde sår

talat flina klippte ritar firade

Välj fem av verben och skriv meningar där de ingår. Stryk under verben i dina meningar.

När vi talar och skriver böjer vi verben i olika tidsformer, tempus. Det finns fem tempusformer. Verbets tempusform berättar när något händer.

I tabellen finns verb i olika tempus. Fyll i de tomma fälten.

presens nutid preteritum dåtid perfekt dåtid pluskvamperfekt dåtid futurum framtid

skriver skrev har skrivithade skrivit kommer att / ska skriva mejlade har slutat

hade tappat ska uppträda hade ljugit har chattat krattade simmar spelade har sovit

hade lyssnat ska resa

hade umgåtts har drömt hjulade bloggar glömde ska dansa

Tre av verben är ursprungligen engelska ord som försvenskats. Hittar du orden? Skriv dem i grundform på raderna.

Skriv en kort text där du presenterar och beskriver en person eller ett djur. Skriv åtminstone fem meningar. Skriv texten i presens.

Exempel: D et här är Ylva. Hon är elva år gammal. Hon har två syskon, Olle och Olivia. Ylva tycker om att pyssla

Vad kommer att hända imorgon eller nästa vecka i din karaktärs liv? Skriv fem meningar i futurum.

Exempel: Ylva ska åka till Tallinn med Olle och pappa. De kommer att vara där i fyra dagar. De ska äta på restaurang.

Skriv en berättelse om din karaktär. Välj om du skriver berättelsen i presens eller preteritum. När du skriver berättelser är det viktigt att du inte växlar tempus mitt i texten. Då kan läsaren ha svårt att följa med i handlingen.

JOBBA VIDARE

E ELLER Ä?

Ord med e-ljud stavas antingen med e eller med ä. Det finns en del minnesregler som du kan använda sig av för att komma ihåg när du ska använda e och när det är ä som gäller.

Ord som stavas med e

De flesta namn stavas med e. Melvin, Kevin, Lea, Elli, Petrus (undantag Märta och Märit)

Framför j kommer e. lejon, hej, feja

Räkneord stavas med e. sex, tretton, femton

Verk som inte gör ont. konstverk, verktyg, verka, verkligen

Ord som stavas med ä

Ord som börjar med vänvänlig, vänskap, vänster

Ord med änännu, än, förrän

Ord som börjar med jämjämföra, jämvikt, jämn

Värk som gör ont. tandvärk.

Kevin tänker på resan som han ska göra på höstlovet. Familjen åker den trettonde oktober till ett land där det finns lejon. Kevin har glömt vad landet heter, men han vet att det ligger i Afrika.

Alla i familjen vill resa, utom Kevin. Han skulle hellre stanna hemma med sin bästa vän Paula och gå och titta på konstverk på Piratmuseet.

Kanske kunde han låtsas att han har fått huvudvärk och slippa resan på det sättet.

Då ropar mamma från köket: “Kevin, har du packat klart?” Det går runt i huvudet på Kevin och han svimmar. Mamma hör ett duns och springer in till Kevin. “Hur mår du min lilla älskling?” frågar mamma.

Kan du klura ut vilka orden är?

Vågrätt

4. S kriver du med

5. A nnat ord för staket

S kolarbete som du gör hemma

8. Bra, bättre...

11. I fall dina byxor r amlar ner kan du behöva ett par sådana

14. Å rets första månad

16. S ka du göra när du m öter någon

Lodrätt

1. M otsatsen till tung/svår

2 . M otsatsen till elak

3. Här sitter brottslingar inspärrade

7. A nnat ord för skrämd

9. A nnat ord för möta

10. Hit för du cykeln eller bilen om den är trasig

12. A nnat ord för oändlig

13. A nnat ord för högt berg

15. Kan du bli inför ett p rov eller uppträdande

16. I fall du inte vet vilket kön en person är kan du använda de tta pronomen

4.

15.

12.

7.

Hittar du ordet som inte innehåller ett e-ljud?

Kan du skilja på följande ord? De uttalas lika men har olika betydelser beroende på hur du stavar dem. Välj rätt ord och skriv det på raden.

– på dig, sa dansläraren till Lyra.

streck / sträck

Nästa tisdag ska jag ordna en eftersom jag fyller år!

fest / fäst

I skogsbrynet dansade en liten

– Mio, vill du ? frågar Kevin glatt.

– Vilken tid ska jag dig? undrar mamma.

Pappa körde Paula fram till dörren.

– Var matematikprovet eller svårt? frågade mormor Zakir.

Krokodilen kan vara en riktig

I kön stod flera

elva / älva leka / läka vecka / väcka enda / ända lett / lätt best / bäst men / män sett / sätt

– Har du min skolväska? frågar Alma.

Diskutera parvis på vilket sätt ordens betydelse ändras beroende på vilken bokstav de stavas med. Använd en ordbok ifall du är osäker på vad något av orden betyder. Har du hört till exempel ordet best tidigare?

SAMARBETA JOBBA VIDARE

Fyll i texten med rätt ord

en värk ett verk huvudvärken

krävdes häxmor kändes

strategi det stora verket greppa

recept växter koncentration

jämna

Trots bestämde flickan sig för att läsa Brott och straff av Dostojevskij. Hon undrade ifall kan botas med , kanske inte. Läsningen flöt trögt och det alldeles för mycket för att hon skulle det enorma persongalleriet. Läsningen som plågor och flickan bestämde sig för att byta . Hon blandade ihop en dryck på ett hemligt

som bara kunde lagas på örter och , som hennes hade i sitt lager.

Instruktioner till repetitions- och utvärderingsbladen

Efter varje del i aktivitetsboken kommer ett kort repetitionsblad. Det fungerar även som utvärdering av det som behandlats i delen. Ni ska alla göra uppgifterna tillsammans i klassen, läraren berättar när det är dags. Bläddra inte i boken medan ni gör uppgifterna.

När alla är klara med uppgifterna ska du byta bok med din bänkgranne. Tillsammans med läraren går ni sedan igenom uppgifterna och de rätta svaren till dem. Om svaret är rätt får du anteckna en poäng eller flera, beroende på uppgiften. Om svaret är fel blir det inga poäng. När du får tillbaka din egen bok med de rättade uppgifterna kan du kolla om det är något du ännu behöver öva lite på. Om allting eller det mesta är rätt kan du det viktigaste i den här delen!

Lycka till!

MINNS DU DET HÄR?

Vilka ord hör till ordklassen verb?

Skriv minst fem verb i grundform.

Ge exempel på fem ord där e-ljudet stavas med bokstaven ä.

Du ska åka på naturutflykt med några av dina vänner. Ni kommer att vara borta hela dagen. Du behöver matsäck på utfärden. Hur ser din inköpslista ut? Är det något annat du behöver komma ihåg eller tänka på?

Inköpslista

Kom ihåg!

Hur lyckades du med din lista?

Vad är viktigt att komma ihåg när du deltar i diskussioner på nätet? Nämn minst en sak.

1 p Du fick / 12 p

En kommentar av din lärare:

INNEHÅLL

I den här delen får du – lära dig om Eddan – lära dig om vikingarnas runskrift – öva läsförståelse med en faktatext om vikingar – öva dig att skriva instruktioner – öva dig att analysera bilder – skriva en recension – repetera ordklassen adjektiv och komparation av adjektiv – träna att stava ord med ng-ljudet.

MÅL

I den här delen vill jag lära mig:

DEN POETISKA EDDAN

Snorre Sturlason levde på Island på 1100–1200-talet. Han var den mest kända skalden i Norden under den här tiden. Han skrev Den poetiska Eddan. I den finns texter om medeltida gudar och hjältar.

Här är ett utdrag ur en av dikterna i Eddan. Den heter Gripes spådom. Gripe härskade över många länder. Han var mycket vis och kunde se in i framtiden. Här pratar han med Sigurd som var en känd drakdödare.

Gripe:

Du blir, Sigurd, störst under solen, främst av alla furstar på jorden, fri från all fruktan, frikostig med guld, vacker att skåda, vis i ditt tal.

Sigurd:

Säg mig då, kung, så klok som du är, om du kan skåda Sigurds öde. Vad händer först till fördel för mig när jag rider bort ifrån din borg?

Vad betyder det att diktutdraget är en del av en spådom?

Gripe:

Först skall du, furste, hämnas din far och lindra Eylimes alla sorger. Du slår Hundings hårda söner. Trots deras styrka är segern din.

Nämn tre saker som du får veta om hur det kommer att gå för Sigurd.

Vad betyder ordet fruktan?

Vad gör den som hämnas?

Hur ser en drakdödares dag ut? Rita och skriv!

Här är ett utdrag ur en dikt som heter Hávamál. Den innehåller levnadsregler.

1

Gå inte in i okänt hus innan du spejat och spanat ditin, ty ovisst är att veta var dina ovänner sitter på salarnas bänkar.

2

Var hälsad, värd! Här har kommit en gäst. Var ska en sådan sitta? Harmsen blir den som sätts i ett hörn långt ifrån hövdingens högsäte.

3

Eld behöver den som kommer in och är kall om knäna. Mat och kläder behöver den man som färdats över fjället.

4

Vatten behöver en långväga gäst, handduk och välkomstord. Gästfritt bemötande vill han gärna ha och tillstånd att tala fritt.

5

Vett behöver den som vida färdas, hemma är livet lätt. Ett fån tycks den som ingenting fattar och kommer till klokt folk.

Varför är det riskabelt att gå in i ett okänt hus?

Enligt dikten finns det sådant som är viktigt att komma ihåg om man besöker någon eller själv får besök.

Om du får besök var ska din gäst få sitta?

Nämn tre saker som en långväga gäst behöver.

Vad menas med att gäster ska få tala fritt?

Förklara vad orden vett och fån betyder. Ta hjälp av en ordbok.

Hur skulle dina levnadsregler se ut? Skriv!

JOBBA VIDARE

VIKINGARNAS TEXTER

Vikingarna var nordiska sjöfarare, krigare och handelsmän. De skrev inga böcker eller längre texter utan använde sig av forntida skrivtecken som kallas runor. Dem tecknade de på sina personliga ägodelar, träbitar eller på runs tenar. I runorna berättade de om sin vardag. Vikingarna använde ett runalfabet som kallas futharken. Runsvenskan är en av de äldsta formerna av svenska och den användes under medeltiden.

Det finns inga runstenar i Finland. Sverige har mest runstenar i världen. En av de kändaste runstenarna där heter Rökstenen.

Källa: Grundskoleboken.se

Varje tecken i futharken står för ett ljud och en betydelse.

Källa: Kort runhistorik, privat.banhof.se

Varför tror du att runalfabetet kallas just futharken?

fuÞarkhniastblmR f, v u, v, o p, th a, o, e r k, g h n

runaljudbetydelserunaljudbetydelse

boskap regn troll, jätte visdom, asagud resa, ridning, vagn sår hagel nöd, nödvändighet

Läs igenom vilka betydelser tecknen har. Vad berättar tecknen om vikingarnas vardag?

i, e, y, j a s t b m l y, r

is god årsväxt sol Tyr (en gud) björk man vatten idegran

Källa: Runor, forntida.se

Skriv ditt namn med runskrift.

Skriv en egen runa. Fundera först vad du vill skriva och försök sedan formulera din runa på stenen. Texterna på runstenarna handlade ofta om den som skrivit runan, varifrån hen kom och vilka äventyr hen hade varit med om.

Vikingarnas språk finns kvar i vår vardag i vissa namn, till exempel Freja, Atle, Ylva, Hilda, Saga, Turid, Tor, Ulf, Sune, Einar, Odin, Viking. Ta reda på vad namnen betyder! Känner du någon som har ett vikinganamn?

JOBBA VIDARE

Jobba i par

Läs följande text parvis. Ni kan dela upp texten och läsa högt för varandra eller så kan ni läsa texten tyst för er själva.

Vikingarna levde huvudsakligen i Skandinavien under 800–1100-talet. Ordet viking härstammar antagligen från det att vikingarna levde vid vikar och fjordar.

Vikingarna är mest kända för sina plundringståg där de rörde sig med sina drakskepp som var gjorda för att användas i krig. På sina krigsfärder hade vikingarna med sig runda sköldar och svärd. På huvudet hade de hjälmar som skydd.

Alla vikingar var inte krigare och rövare. Vikingasamhället hade tre klasser. Överst fanns rika män, kungar och hövdingar, som ägde mycket land och hade egna tjänare. I mellersta klassen fanns hantverkare, bönder och handelsmän och deras familjer. Den lägsta klassen bestod av trälar, alltså slavar som tvingades tjäna sina hövdingar.

Vikingabyarna bestod av låga hus som var byggda av trä och gräs. På en del öar fanns det inte träd och då byggdes husen av torv. I husen bodde ofta både djur och människor och inne var det både fuktigt och rökigt. Husen hade inga fönster eftersom de skulle ha släppt in för mycket kyla. I städerna bodde människor och djur i skilda byggnader. Städerna var viktiga handelsplatser och de blev också ofta anfallna av fiender som ville röva värdefulla saker. Därför hade städerna ofta murar omkring sig eller höga jordvallar som skydd.

Vikingarna åt mycket bröd och kött och om somrarna också bär. De drack öl och mjölk. Inne i husen fanns

sällan ugnar så de tillredde sin mat i gropar som fylldes med glödheta stenar. Vikingarna var skickliga hantverkare och tillverkade det mesta själv. Det fanns inga maskiner så allt gjordes för hand. De första skandinaviska mynten är från vikingatiden. Gudarna som vikingarna dyrkade kallas asar eller asagudar. Kända asagudar är överguden Oden och åskguden Tor. Vikingarna offrade gåvor till gudarna eftersom de trodde att gudarna då skulle behandla dem väl.

När en viking dog kremerades kroppen på ett bål. Senare började vikingarna begrava sina döda i marken. Vikingarna trodde att de dödas själar levde vidare i nästa värld och med kropparna begravdes föremål som själarna kunde ha nytta av efter döden.

På 1000-talet blev allt flera vikingar besegrade och utdrivna från flera länder. Vikingarna slog sig ner på nya platser och började blandas med lokalbefolkningen. Det här ledde till att vikingatraditionerna sakta började försvinna. På 1000-talet fick kristendomen starkare fotfäste i Skandinavien och det här gjorde att man inte längre trodde på asagudarna.

Idag använder vi ännu vikinganamn t.ex. i våra veckodagar. På Shetlandsöarna, där många vikingar bosatte sig, firar man ännu idag en stor midvinterfest i februari där invånarna klär ut sig till vikingar. Och vår jultomte har vissa likheter med vikingarnas tanke om att asagudarna i midvintertid for över himlarna och hade trevliga saker med sig i present!

När ni har läst klart texten ska ni tillsammans svara på följande frågor:

Vilket slags text är det här? Motivera ert svar.

Är den här texten sann eller påhittad?

Titta på styckeindelningen i texten. Hur många stycken innehåller den?

Vilket stycke handlar om vad vikingarna åt?

Vilket stycke handlar om hur vikingarna bodde?

Vilket stycke handlar om slutet på vikingatiden?

Vad finns allra sist under texten och varför?

En faktatext ska basera sig på trovärdiga källor

En faktatext är en text som handlar om något ämne, som en person, ett land eller en händelse. Det som står i texten är sant. En faktatext ska inte innehålla åsikter eller ta ställning. Om man har hämtat information från nätet, från en intervju med en person eller ur en bok ska man alltid skriva var man hittat informationen. Då vet läsaren hur hen kan kontrollera att det som står i texten är sant. De böcker, tidningar eller webbsidor du använder för att skriva din text kallas källor. I slutet av din text ska du berätta vilka källor du har använt, du ska skriva en källförteckning. I källförteckningen räknar du upp vilka källor du har använt och vem som skrivit dem. Det är också bra att ange vilket år boken är utgiven eller vilket datum du hämtade information från en webbsida.

En källförteckning kan se ut såhär:

Vikingar av Mats Vänehem (2015)

Riktiga vikingar! av Bengt-Erik Engholm (2017)

Vikingar: en faktabok av Philip Steele (2016) http://www.ungafakta.se/lattlast/vikingar/ (21.03.2021)

Du kan läsa många texter och samla fakta från olika källor när du planerar din text. Men för att texten ska bli din egen är det viktigt att du inte skriver av något direkt från din källa. Skriv istället om informationen så att den inte liknar texten i källan för mycket.

Minns du ännu vad det stod i faktatexten om vikingar?

Repetera innehållet ifall du behöver och svara på frågorna.

När fanns det mest vikingar?

Berätta hur vikingarnas klassamhälle såg ut.

JOBBA VIDARE

Vad trodde vikingarna att hände efter döden?

Varför började antalet vikingar minska på 1000-talet?

Vad betyder följande ord: vik plundra sköld torv mynt kremera

Ta reda på hur en vikingahjälm kunde se ut och rita en.

INSTRUKTIONER

En instruktion är en text som berättar för dig hur du ska göra i olika sammanhang. När du köper till exempel en ny telefon eller ett nytt spel så får du instruktioner med din produkt så att du ska veta hur du ska använda den. När du bakar eller lagar mat följer du kanske ett recept som innehåller instruktioner. Och hur är det, kan du reparera ditt cykeldäck ifall du fått en punktering? Eller behöver du följa en instruktion där varje steg i processen beskrivs tydligt?

Det här är viktigt när du skriver en instruktion:

Instruktioner är ofta numrerade för att det ska vara t ydligt i vilken ordning du ska göra de olika momenten. D u kan använda uttryck som först, efter det, som fö ljande, sedan och till sist. I e n instruktion ska du uttrycka dig kort och tydligt. E n instruktion kan också innehålla bilder som stöd.

Instruktioner innehåller ofta en verbform som kallas imperativ. En imperativ är en uppmaning.

Följ exemplet och skriv imperativformer av valfria verb. I första spalten ska du skriva verbet i grundform och i den andra i imperativ. Ibland låter både grundformen och imperativen lika.

grundform infinitiv uppmaning imperativ att springa Spring! att skriva Skriv! att öppna Öppna!

Det kommer ofta besökare till er skolmatsal. De vet inte alltid hur man ska göra där. Skriv en instruktion till besökarna.

Har du ett föremål hemma som du tror att alla inte kan använda? Skriv en instruktion till föremålet. Ta med det till skolan. Känner dina klasskompisar till vilken funktion föremålet har? Om inte, klarar de av att använda det med hjälp av din instruktion?

JOBBA VIDARE

BILDER I VÅR VARDAG

Har du tänkt på hur många bilder du möter dagligen? Det finns bilder och symboler så gott som överallt. I trafiken, i köpcentrum, i skolan, till och med ute i naturen och hemma kan du råka på bilder av olika slag.

Fundera på vilka slags bilder eller symboler du kan se i de här olika sammanhangen. Skriv ner dina exempel.

Rita en eller flera av de bilder eller symboler du nämner i föregående uppgift.

Bilder berättar

En bra bild berättar mycket. Bilder som finns inne i texter hjälper läsaren att förstå innehållet bättre.

När du analyserar en bild kan du ställa följande frågor:

Vad ser jag på bilden?

Vad känner jag när jag ser på bilden?

I fall bilden finns i en text kan du fundera varför just den h är bilden har använts? Vad tror du att den som valt b ilden vill föra fram?

Titta på bilden och svara på frågorna under den.

Vad ser du på bilden? Titta noga och försök hitta och beskriva även små detaljer.

Vilka känslor väcker bilden hos dig?

I en hurdan text kunde den här bilden finnas?

Skriv en text där du utgår ifrån bilden i föregående uppgift. Varifrån kommer skeppen och vart är de på väg? Skriv din text i dagboksform eller som en berättande text.

Välj en dagstidning eller ett reklamblad, en skolbok eller en bok med illustrationer och titta på en bild. Läs sedan texten som hör ihop med bilden. Berättar bilden något som inte kommer fram i texten?

Fundera på symboler som kan se lika ut oberoende av var du befinner dig i världen. Vilka exempel kommer du på? Varför är det viktigt att en del symboler ser precis lika ut i hela världen?

Symboler

RECENSION

En recension är en text där skribenten berättar sin åsikt om till exempel en bok, en film, en tv-serie, ett spel eller en konstutställning. I en recension ska du kort berätta om det du recenserar, men det viktigaste är dina egna tankar och åsikter om det du har läst eller upplevt. Du ska också berätta vem du tror att kan vara intresserad av just den här boken, filmen, spelet eller de här konstverken.

Du kan hitta recensioner i tidningar eller på nätsidor. I textboken i del 2 finns ett exempel på en recension av boken Kolvinge av Kerstin Lundberg Hahn och Maud Mangold.

En bokrecension kan inledas med ett kort referat av vad boken handlar om. Berätta riktigt kort vad boken handlar om och vad som händer. Du ska inte avslöja något spännande eller hur boken slutar. Beskriv också personerna och miljön i boken och berätta vilken genre den hör till.

Efter det här ska du skriva om dina egna åsikter. Det här är den viktigaste delen av recensionen. Berätta också varför du tycker som du gör. Vad tycker du om i boken? Finns det något som du inte gillar? Är det något som är speciellt med just den här boken? I den här delen kan du också skriva om författarens språk och vad du tycker om det. Är boken lättläst eller innehåller den också svårare ord och meningar? Fundera också på budskapet i boken. Vilka tankar väcker boken hos just dig?

Till sist ska du skriva vem du rekommenderar ska läsa boken. Du ska inte rekommendera boken för någon enskild person eller kompis, utan skriv hurdana personer du tror att skulle tycka om att läsa boken.

Svara parvis på följande frågor innan du börjar skriva din egen recension. Vad kan man skriva en recension om?

Vad betyder det att du ska motivera dina åsikter i en recension?

SAMARBETA

Ge två exempel på positiva åsikter som du kan använda i en recension.

Ge två exempel på negativa åsikter som du kan använda i en recension.

Nu ska du få skriva en egen recension. Du kan använda dig av checklistan när du skriver. Då får du med alla delar i din text.

Vem har skrivit boken och vilken genre hö r den till?

Vad hände i boken?

B erätta om de viktigaste händelserna. D et räcker med fem exempel.

Vilka personer var med?

B erätta något om deras yttre egenskaper (utseende) och deras inre egenskaper (personlighet).

H urdan var miljön i boken?

Var utspelar sig handlingen? Beskriv miljön. Vad tyckte du att författaren gjorde bra?

Vad tyckte du att författaren borde ha g jort annorlunda?

H urdana personer tror du att skulle tycka o m att läsa boken?

När din recension är klar ska du byta text med ditt par. Läs igenom varandras recensioner och ge respons. Skriv ner två saker som du tyckte var bra med recensionen. Ge också en konstruktiv kommentar. Vad kan din klasskompis tänka på när hen skriver en recension nästa gång?

Klasskompisens respons på min recension

SAMARBETA

ADJEKTIV

Adjektiv är ord som du kan använda för att beskriva substantiv. Adjektiven berättar hur en person, ett djur eller en sak är eller ser ut. Adjektiven böjs enligt sitt huvudord som oftast är ett substantiv.

Ringa in adjektiven. Det finns 20 stycken. Förklara vad följande ord betyder: rosig rofylld fluffig räfflad flink

gubbe fulsträng gladslott paraplysprangros hård molnbetala fluffigsnabb storrofylldhörlurar

rosiggranska blååtta litenhon rund halräfflad skärmtårta hjärtafisk flink

trött piruettskida långsamfotboll nöjdrikorange

Beskriv substantiven i meningarna med adjektiv. Böj adjektiven så att de står i rätt form. I slutet får du hitta på fem egna meningar som innehåller adjektiv.

Exempel: Viktor har en gitarr. Han visar sitt instrument för Lyra. fin glänsande

Sara köper en godispåse. Hon packar ner den påsen i ryggsäcken.

Olle har virkat ett snöre i slöjden. Det snöret är

På måndag går Ylva till det biblioteket. Där är hyllorna fulla av böcker. Har du en penna?

Såg pappa den fågeln som flög förbi?

Jag är !

Amir bakar bullar. De är fyllda med mandlar.

Jonna använder ögonskugga.

Komparation

Adjektiven går att böja i tre olika former. Det kallas att komparera, att jämföra. Böjningsformerna kallas positiv, komparativ och superlativ. Adjektiven kan böjas regelbundet eller oregelbundet.

Komparera följande adjektiv enligt exemplet i tabellen. tung, gammal, ivrig, stor, ren, tung, god, dålig, smutsig, billig

positiv komparativ superlativ sprallig spralligare spralligast

Vilka av adjektiven i tabellen kompareras oregelbundet? Skriv dem på raderna.

En del adjektiv kompareras med mer och mest. Hur skulle du komparera följande adjektiv? positiv komparativ superlativ förstående skadad sympatisk praktisk

JOBBA VIDARE

SAMARBETA

Skriv en text på 100 ord som innehåller så många adjektiv som möjligt. Berätta om någon som åker på en resa. Läs upp din färdiga text för en klasskompis. Fundera tillsammans på om det händer något speciellt med en text som innehåller många adjektiv!

NG-LJUDET

Ng-ljudet stavas oftast med ng så som i springa, ringa, sång och lång. Ng-ljudet stavas med n, framför bokstaven k, så som i tank, bank, hink och smink . Ng-ljudet stavas med g , framför bokstaven n så som i regna, dygn och stygn .

Fyll i texten. Välj passande ord, kanske lär du dig samtidigt något om vikingar?

Vissa av orden får du använda flera gånger.

vikingarna vikingatiden långskepp hövding

många armringar hängsmycken

pågick i ca 250 år från 800-talet till mitten av 1000-talet.

var upptäckare, erövrare, handelsmän och grundare av nationer, men främst var de sjöfarare. De färdades i

Visste ni, att upptäckte Amerika nästan 500 år före Columbus?

Under fanns inte ännu länderna Norge, Danmark och Sverige, utan var lojala mot en , som härskade på ett mindre område än vad de skandinaviska länderna är i dag.

Metallsmederna tillverkade olika slags smycken, till exempel spännen, och

Förklara följande ord

upptäckare erövrare handelsman nation en hövding att färdas att härska gunga bänk lugn

Kan du rimma på följande ord? Ge två exempel.

Diktamen

Ska det faktiskt alltid vara punkt i slutet av en mening? Det låter som en lögn! Är det inte meningar två, som faktiskt avslutas med annorlunda punktering, hallå! Öppna ögonen på min signal, du kan även använda linjal. Alla behöver vi träning, inte minst i ng-formulering. Kan du redan skriva kung, regn och sänka, då är inte detta något för dig att betänka.

Vågrätt

kan

tjuven

Växter behöver

här för

har

annat

växa

timmar?

gör de som tävlar

I s tället för att dra en kabel kan man dra det här

ör att leda ström

Synonym för härskare

K roppen mår bra när den får

P reteritum av verbet slinka

D en som inte har pengar är

Lodrätt

När något är svårt,

det

Synonym till glänsa

E n rund sak

ntonym till kort

MINNS DU DET HÄR?

Vilka ord hör till ordklassen adjektiv?

1 p

Komparera följande adjektiv: fantastisk, farlig, lång, ung, magisk

Ge fem exempel på ord med ng-ljud som stavas enligt samma mönster som orden i spalterna. Du behöver alltså inte fylla i alla rutor.

positiv komparativ superlativ skinka kung ugn PST!

5 p

15 p

Du kan ha hjälp av att fundera på om orden rimmar på andra ord!

Nämn två saker som är viktiga då du skriver en faktatext.

p

Här kan du dokumentera vilka böcker du hunnit läsa hittills.

BOKRAPPORT 1

Rapporten ska vara ifylld senast:

Jag har läst: (bokens titel)

Boken är skriven av:

Eventuella illustrationer är gjorda av:

Bokens tema:

Exempel på teman vänskap sport sann fakta fantasi djur

humor äventyr spänning deckare vardag annat

Bokens huvudperson:

Bipersoner i en bok är oftast hjälpare eller motståndare till huvudpersonen. Hjälparen försöker hjälpa huvudpersonen att lösa ett problem medan motståndaren motarbetar hen.

Biperson eller bipersoner:

Skriv inom parentes om personen är en hjälpare eller en motståndare.

Handling. Berätta kort vad som händer i boken utan att avslöja spännande detaljer.

Egna tankar om boken. Skriv vad du tyckte om boken. Motivera ditt svar, skriv alltså varför du tyckte något var bra eller dåligt.

Rita någon händelse i boken som du tyckte var speciellt spännande eller rolig.

Så här många stjärnor ger jag boken (ringa in):

Min lärares kommentar:

BOKRAPPORT 2

Titel:

Författare: Illustratör: Berätta om bokens huvudperson med minst femtio ord. Berätta hur hen ser ut och hurdan personlighet hen har. Vilka är till exempel personens starka sidor? Har hen några sämre sidor? Du kan välja egenskaper ur rutan och använda dem då du skriver.

rättvis spontan flexibel tålig känslig

rolig försiktig humoristisk kreativ social

otålig energisk ärlig fantasifull nyfiken

impulsiv charmig envis kreativ

Rapporten ska vara ifylld senast: modig blyg varmhjärtad tillbakadragen vänlig

Vilket problem möter huvudpersonen i boken? Berätta hur hen löser sitt problem.

Rita en bild av huvudpersonen. Använd färger!

Känner du igen dig i huvudpersonen? Är ni lika eller olika?

Så här många stjärnor ger jag boken (ringa in):

Min lärares kommentar:

BOKRAPPORT 3

Titel:

Författare: Illustratör:

Berätta kort vad boken handlar om och hur den slutar.

Rapporten ska vara ifylld senast:

Skriv en egen fortsättning på boken. Hur gick det sedan? Skriv minst tvåhundra ord.

Så här många stjärnor ger jag boken (ringa in):

Min lärares kommentar: