Ordresan 5 Ryggsäcken Textbok

Ryggsäcken

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Redaktör: Lari Assmuth Omslagsillustration: Margareta Sandin Illustrationer: Margareta Sandin Omslag, grafisk formgivning, ombrytning: Fredrika Ottosson

© 2021 Schildts & Söderströms, Malin Klingenberg & Hanna Lundström

Kopieringsförbud

Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Mer information ger Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Utgiven med stöd av Stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur.

ISBN 978-951-52-5297-5

Hej!

Det här är Ryggsäcken, din nya textbok som du kommer att läsa under årskurs 5!

Det här kommer du att vara med om under läsåret:

• Du kommer att möta flera olika slags texter när du läser den här boken, till exempel berättelser, nyhetstexter, insändare och dikter.

• Du kommer att öva dig på att hitta information som finns inne i texterna, men också information som kräver att du tolkar texten du läser. Att tolka en text är att leta efter ledtrådar för att förstå mer än det som sägs rakt ut.

• Du kommer att öva dig på att hitta information också i bilder, eftersom bilder är viktiga för tolkning.

• Du kommer att få se exempel på hur man ska skriva olika typer av texter.

• Du kommer att få läsa om resande ur olika perspektiv: Att resa långt, att resa i tiden, att resa nära, att resa inombords, att resa i r ymden, att resa i fantasin och att stanna hemma.

När du är klar med den här boken kommer du att vara en skicklig och mångsidig läsare som kan ta till sig flera olika slag av texter. Lycka till på färden! Börja gärna din läsresa genom att bläddra i boken och hitta ett uppslag som du tycker särskilt mycket om!

KAPITEL

1. Överraskningen

Del 1 – Resa långt

T EXTTYP SID A

BERÄTTELSE 8–11

2. Två pussar, fyra pussar… ingen puss! KOLUMN 12–13

3. På äventyr och Spöktricket

4. Halsbandet

BLOGGINLÄGG 14–17

BERÄTTELSE 18–21

5. Checklista för en hållbar resa LISTA 22–23

Del 2 – Resa i tiden

KAPITEL

6. U tdrag ur Valans spådom

7. Sk rikande Viola

8. B arn hittade vikingaskatt

9. De t försvunna smycket

T EXTTYP SID A

DIKT 26–27

BERÄTTELSE 28–31

NYHET 32–33

BERÄTTELSE 34–37

10. K olvinge – Tidens väv RECENSION 38–39

Del 3 – Resa nära

KAPITEL T EXTTYP SID A

11. Resa utan sällskap

BERÄTTELSE 42–45

12. Södervik – Eriksborg – Matildestad TIDTABELL 46

13. Lyckans ost BERÄTTELSE 47–50

14. Punktering och punk NOTIS 51

15. Förbjud halvtomma bilar! INSÄNDARE 52–53

Del 4 – Resa inombords

KAPITEL

16. Hjärnan

17. Monstret

18. Känslorna vi känner

19. Snöret

20. På insidan

T EXTTYP SID A

INFOGRAFIK 56

BERÄTTELSE 57–59

FAKTATEXT 60–61

BERÄTTELSE 62–64

DIKT 65–68

Del 5 – Resa i rymden

KAPITEL

21. Vikarien

22. Stephen Hawking – en inspirerande forskare

23. Meteorit slog ned i Danmark

24. Så fungerar en rymddräkt

25. Rymdskräck

T EXTTYP SIDA

BERÄTTELSE 70–73

PERSONPORTRÄTT 74 –75

NYHET 76–77

INFOGRAFIK 78–79

BERÄTTELSE 80 –83

Del 6 – Resa i fantasin

KAPITEL

26. En stökig värld

27. “Det finns ett spel för varje människa”

28. Nymålat

29. Automobilen

30. Eva Frantz lever ett liv fullt av ord

T EXTTYP SIDA

BERÄTTELSE 86–89

INTERVJU 90–92

BERÄTTELSE 93–97

ROMANINLEDNING 98–103

PERSONPORTRÄTT 104–105

31. Minecraft – ett spel med oändliga utmaningar RECENSION 106–107

Del 7 – Stanna hemma

KAPITEL

32. Myskväll

33. ”Det är viktigt att skapa tid

T EXTTYP SIDA

BERÄTTELSE 110–113

INTERVJU 114–115 och plats för avslappning”

34. Ett, två … tagning

35. Zakirs kolagrottor

36. Normalt att vara som jag

BERÄTTELSE 116–119

RECEPT 120–121

BLOGGINLÄGG 122–125

Överraskningen

Det är kväll. Ylva tittar på teve med sin storebror Olle och sin lillasyster Olivia. Pappa och mamma sitter i köket och pratar.

– Ylva, Olle, kan ni komma hit? säger pappa. Vi har en grej vi skulle vilja prata om! Pappa låter allvarlig. Ylva får orolig känsla i magen. Har hon gjort något dumt?

Hon ser att Olle också har fått en rynka i pannan.

Men mamma och pappa ser inte ett dugg arga ut. Puh.

– Jag ska på arbetsresa till Estland om två veckor, säger pappa. Vill ni komma med? Olle och Ylva tittar på varandra. De har aldrig varit utomlands förr.

– Jaaa! ropar de på en gång, och sedan måste de hoppa och skutta lite, för de är så glada.

– Ni kommer vara borta från söndag till onsdag, så ni behöver få ledigt från skolan, men det ordnar sig, säger mamma.

– Vad ska du och Olivia göra här hemma? Kan inte ni också följa med? frågar Olle.

– Olivia är lite för liten för att få ut något av resan, och jag kan inte vara ledig från jobbet. Men vi hittar säkert på något roligt vi också, säger mamma.

Tiden mellan överraskningen och resan går fort och långsamt på samma gång. Men till slut är det lördag. I morgon åker de!

– Har du sett mina vinterkläder? ropar Olle från sitt rum.

– De är i garderoben, svarar pappa.

– Var är min uppblåsbara krokodil då? ropar Olle efter en stund.

– I garaget, säger pappa. Vad behöver du allt det här till?

– Resan, så klart, säger Olle.

– Ta med dig vad du vill, men du måste bära det själv och allt ska rymmas i kappsäcken jag lånade åt dig av Nilssons, säger pappa. Olles ögon blir stora.

– Det kommer aldrig gå, säger han. Titta!

Ylva och pappa kikar in i Olles rum. Hans säng är överfull med saker. Han har bland annat tänkt ta med sig sin karatedräkt, åtta påsar snabbnudlar, en stor flaska läsk, tre serieböcker, alla sina skolböcker, en jättestor schampoflaska och en pokal han vann i en tävling för några år sedan. Pappa skrattar.

– Du behöver verkligen inte allt det här. Ta med dig kläder och underkläder för fyra dagar, pyjamas, tandborste, något att läsa och en telefonladdare. Det räcker!

Olle kliar sig i huvudet.

– Oj då. Jag har tänkt på det mesta, utom det där du räknade upp, säger han.

– Det är ingen fara, säger pappa. Du har fortfarande gott om tid innan vi åker.

Ylva känner sig plötsligt lite konstig.

– Pappa, jag mår illa, säger hon. Pappa lägger handen på Ylvas panna.

– Det är nog bara resfeber, tror han. Det kommer gå över så fort vi är på väg.

LÄSFÖRSTÅELSE

Sant eller falskt?

1. Olivia är för liten för att komma med på resan.

2. Olle är bra på att planera sin packning.

3. Y lva är sjuk.

Svara på frågorna med hela meningar.

4. Vad tycker pappa att Olle ska packa?

5. Vad betyder det att man har resfeber?

6. Varför tror du att pappa har lånat en resväska av Nilssons?

Två pussar, fyra pussar... ingen puss!

Jag är fotbollsproffs och har spelat i Frankrike i två år. Innan jag flyttade hit hade jag hört att folk här hälsar på varandra genom att pussas. I stället för att skaka hand, kram eller bara säga ”Hej” så pussas man. Jättekonstigt, tyckte jag. Jag skulle nog aldrig få för mig att börja pussa halvbekanta människor i Finland. Ju närmare min flytt kom, desto mer nervös blev jag över dessa kindpussar. Hur gör man egentligen? Är det bara en puss eller flera? Spelar det någon roll vilken

kind man pussar? Tänk om jag gör fel... Jag ville inte göra bort mig när jag skulle träffa mitt nya lag. Som tur var fanns svaren på mina frågor på Youtube. Jag hittade en väldigt bra video där det demonstrerades exakt hur dessa kindpussar skulle gå till. Det visade sig att man inte skall pussa varandra på riktigt, utan bara trycka kinderna mot varandra och göra ett pussljud i luften med munnen. Läpparna rör alltså aldrig den andra människan. Vilken tur att jag fick reda på detta innan jag hann

”Jag skulle nog aldrig få för mig att börja pussa halvbekanta människor i Finland.”

råka ge min tränare en stor blöt puss! Tänk vad pinsamt!

En annan viktig sak jag lärde mig var att det är olika antal pussar som gäller beroende på var i Frankrike du befinner dig. I södra Frankrike är det fyra pussar, i Paris där jag bor är det två pussar.

Jag flyttade till Paris och var lite nervös inför mitt första möte med mina lagkompisar, men som tur var gick allt bra och jag har lärt mig kindpussa som en riktig fransyska.

Fast precis när jag började känna mig bekvän med kindpussarna kom coronaviruset. Nu gäller det att hålla avstånd och nu är det slut med pussandet. Nu måste jag i stället lära mig nya sätt att hälsa på folk.

LINDA SÄLLSTRÖM

Ålder: 32 år.

Uppvuxen: I Korso. Bor: I Paris.

Gör: Spelar fotboll. Gillar: Choklad och kaniner.

LÄSFÖRSTÅELSE

Sant eller falskt?

1. L inda Sällström håller på med en bollsport.

2. I o lika delar av Frankrike hälsar man på olika sätt.

3 L indas favoritdjur är hund.

Svara på frågorna med hela meningar.

4. Var hittade Linda information om kindpussar?

5. Varför var det så viktigt för Linda att få reda på hur man hälsar i Frankrike?

6. Hur tror du Linda kände sig när hon märkte att hon kunde hälsa på rätt sätt? Varför?

PÅ ÄVENTYR 28 augusti

Pappa, Olle och jag är i Estland! Det är första gången jag reser utomlands och det är jättespännande. Tyvärr åkte vi inte flyg utan båt. Det är lite synd för jag har alltid varit nyfiken på hur det känns att flyga.

Vi ska vara här i fyra dagar. Pappa är på en kurs och vi har fått åka med! Petrus (vår lärare) gav mig ledigt, men jag fick i läxa att skriva om resan. Först var jag lite sur, för hallå, jag är faktiskt ledig från skolan och då borde jag väl inte behöva jobba! Men sen föreslog mamma att jag kan blogga om resan och ge den texten åt Petrus också.

Medan pappa är på möten får Olle och jag vara på hotellet. Då tittar vi på teve eller är på telefonerna, och när vi inte orkar göra det tittar vi ut genom fönstret. Folk ser ut ungefär som hemma. Olle blev förvånad då han märkte det, han hade nog trott att folk skulle klä sig konstigt eller ha tre ögon eller nåt sånt.

Jag älskar att vara här! Gamla stan i Tallinn är så stämningsfull. Om det inte var för att det vimlar av turister och folk som bor här skulle det nästan kännas som om jag var med i Bröderna Lejonhjärta. I går då vi gick genom gamla stan blundade jag och kände mig lycklig. Jag lyssnade på alla som pratade estniska men plötsligt hörde jag någon som pratade svenska, som sa: "Vad är det som stinker? Mårten är du säker på att du inte har trampat i hundskit?" Olle och jag kunde nästan inte hålla oss för skratt!

I ett gathörn sålde en tant rostade kastanjer. Pappa köpte en strut åt oss, och jag trodde det skulle smaka som kola eller något annat gott. Men det var jätteäckligt! Så fort vi hade kommit runt hörnet spottade jag ut min kastanj och sen fick Olle och pappa äta upp resten.

SPÖKTRICKET

29 augusti

Hej igen!

Vi bor på ett hotell som är gammalt och knarrigt och väldigt fint. Fast en turist sa åt mig på engelska att hon inte hade kunnat sova på hela natten för att det spökade så mycket. Hon sa det som om det var helt självklart att spöken finns. Olle fnös bara. Jag fick lust att retas med honom. När pappa var borta gick Olle på toa, och då passade jag på. Jag tog skärpet från en morgonrock och band fast det i en stol. Sen ropade jag åt Olle att jag skulle gå ner till hotellets lilla kiosk och köpa godis, men istället gömde jag mig bakom gardinen. När Olle kom ut från toan och trodde att han var ensam i rummet drog jag i skärpet och stolen såg ut att flytta sig själv ungefär en meter över golvet. I glipan mellan gardinerna såg jag att Olles ögon blev alldeles runda av skräck. Då hoppade jag fram och ropade "bu", och Olle ramlade nästan omkull, han blev så skraj. Haha!

LÄSFÖRSTÅELSE

Sant eller falskt?

1. D e flesta i Estland har tre ögon.

Y lva och Olle har ätit rostade kastanjer.

En turist tror att det spökar på hotellet.

Svara på frågorna med hela meningar.

Vad har Petrus gett Ylva i läxa?

B erätta minst tre saker som Ylva och Olle har varit med om i Tallinn.

Hur skulle du göra om du ville skrämma någon?

Halsbandet

Fyra dagar har gått i ett huj. Ylva, Olle och pappa går mot hamnen med sina kappsäckar.

– Det känns som om vi har glömt någonting, säger pappa och kliar sig i huvudet.

Olle kommer genast på vad det är.

– Vi har ju inga presenter till Olivia och mamma!

Pappa jämrar sig.

– Å nej! Du har rätt! Nu blir det bråttom!

Ylva får syn på på ett högt, smalt och rött hus med ett fint skyltfönster på första våningen.

– Där, säger hon.

En klocka i dörren plingar hemtrevligt då de stiger in. Bakom disken står en ung tjej med ljust, långt hår och öronen fulla av silverringar.

– Tere! säger hon och ler.

– Tere, mumlar Ylva och Olle.

– Hej, säger pappa på svenska.

Pinsamt.

Här finns massor av småsaker. En hylla är full av choklad. Det finns magneter och nyckelringar och små minnen från Tallinn.

Ylva går genast fram till disken, och en ställning där det hänger smycken.

Kedjorna är gjorda av silver. Varje smycke har en medaljong av färgat glas.

– De är fina, säger pappa, som har ställt sig bredvid henne.

– Ett gult till Olivia och ett rött till mamma, föreslår Ylva. Precis samtidigt råkar hon få syn på ett halsband som ligger lite bakom de andra. Det skiftar i blått och turkost, och är det finaste smycke Ylva någonsin har sett! Pappa lyfter upp ett halsband, men rynkar pannan då han ser prislappen.

– Det var dyrt, säger han.

– Inte så värst. De är handgjorda. Av mig, säger expediten på svenska.

Ylva ser på pappas min att han inte trodde expediten förstod vad han sa. Pappa försöker släta över.

– Jaha, oj då, äkta hantverk…, säger han och tittar noggrant på halsbanden, som om hantverk var hans största intresse. Olle har hittat en hylla med tovade yllefigurer.

– Se vad gullig! Den här skulle Olivia tycka om! säger Olle och plockar upp en liten, orange räv med pigga ögon. Pappa tittar på klockan.

– Vi hinner inte fundera mera nu. Olivia får en räv och mamma får ett halsband, bestämmer han snabbt.

De lägger presenterna på disken. Expediten slår in summan i kassaapparaten och pappa betalar. Ylva sneglar på det vackra halsbandet igen.

– Jag tar det här, säger hon snabbt och ger expediten halsbandet. – Har du råd? frågar pappa.

Han ser inte ut som om han tycker det är en bra idé.

– Jo! Jag har födelsedagspengarna jag fick av farmor, säger Ylva. Nästan alla Ylvas pengar kommer gå åt. Men när hon lägger fram sedlarna på disken känner hon i magen att det är rätt val. Halsbandet ska hon spara så länge hon lever. Varje gång hon har det på sig kommer hon minnas sin första utlandsresa.

LÄSFÖRSTÅELSE

Sant eller falskt?

1. Y lva, Olle och pappa har varsin stor ryggsäck på ryggen.

2. Y lva tycker bäst om ett halsband som är rött.

3. Olivia får en orange räv med pigga ögon.

Svara på frågorna med hela meningar.

4. Hur ser expediten ut?

5. V ilken sorts butik har Ylva, Olle och pappa kommit till?

6. Varför tror du pappa inte verkar glad över att Ylva vill köpa ett eget halsband?

Checklista för en hållbar resa

Att upptäcka världen är fantastiskt! Det finns oändligt många intressanta platser att besöka. Resor kan ge upplevelser, minnen och fina möten människor emellan. Numera vet vi rätt mycket om hur vårt resande påverkar klimatet. Vi vet också att det blir allt viktigare att resa hållbart, alltså på ett sådant sätt att naturen och människorna kan må så bra som möjligt.

Kanske du har hört talas om Förenta nationerna? Det är en organisation som vill förändra världen till det bättre, och till FN hör väldigt många länder. Det fina är att alla länder som är med i FN har bestämt sig för att arbeta tillsammans för att lösa problem och ta itu med utmaningar. I framtiden ska allt fler få uppleva jämlikhet, utbildning och ren natur.

VILL DU UPPTÄCKA VÄRLDEN OCH GÖRA DIN RESA HÅLLBAR? DÅ KAN DU TÄNKA PÅ DET HÄR:

Undersök din resas klimatavtryck!

Det betyder att du tar reda på hur din resa påverkar naturen. Då kan du göra bra val nu och i framtiden!

Fundera på olika fordon när du planerar din resa! Tåg har ett mindre klimatavtryck än flyg, och en cykelsemester belastar naturen mindre än långa bilresor.

Läs på om landet och kulturen!

Artighet kan betyda olika saker på olika ställen.

Ska du bo på hotell? Spara vatten på samma sätt som hemma: duscha en kort stund och skicka din hand duk i tvätten bara om det verkligen behövs.

Ska du äta lyxig frukost? Ta hellre flera små portioner än en stor, så minskar du på matsvinnet.

Fråga var fisken har simmat och var kon har betat om du äter kött på restaurang! Då får du veta mer om matens ursprung samtidigt som du visar att du bryr dig.

Njut av ditt äventyr! Pröva lokala delikatesser som inte finns hemma! Ta reda på vad det finns att se, höra och upptäcka på platsen du besöker!

Prata med dina kompisar om att resa hållbart! Då blir det fler som bryr sig för varje resa som görs.

LÄSFÖRSTÅELSE

Sant eller falskt?

1. K limatavtrycket beror på de val man gör.

2. A rtighet är samma sak överallt.

3. D et finns flera sätt att minska vattenförbrukningen på en resa.

Svara på frågorna med hela meningar.

4. Vad kan du göra för att visa att du bryr dig om miljön när du besöker en restaurang?

5. V ilka saker är viktiga för en bra framtid enligt FN?

6. Vad tror du skulle hända om alla skulle bestämma sig för att resa hållbart?

Utdrag ur Valans spådom

Valans spådom är en väldigt gammal text som ingår i verket Eddan. Eddan är en samling fornnordiska texter från 1200-talet. Texterna i Eddan är mytologiska, vilket innebär att de handlar om väsen och gudar. Eftersom Valans spådom är så gammal innehåller den en hel del ord som inte längre används. När man läser texter med gamla ord kan man använda olika strategier: försöka förstå helheten, slå upp enskilda ord eller fråga en kompis.

5.

Solen kom från söder i sällskap med månen på höger hand över himlaranden. Solen ej visste, var salar hon hade, månen ej visste, vad makt han hade, stjärnorna ej visste, var de skimra skulle

6.

Då drogo alla makter till sina domaresäten, högheliga gudar, och höllo rådslag; åt natt och nedan namn de gåvo uppkallade morgon och middag också, eftermiddag och afton, för att med åratal räkna.

7. Asarne möttes

på Idavallen, timrade höga tempel och altar, smedjor byggde, smycken gjorde, skaffade sig tänger och skapade verktyg

Sant eller falskt?

LÄSFÖRSTÅELSE

1. D ikten handlar om hur himlavalvet blev till.

2. Dikten berättar om en tid då de fornnordiska gudarna samlades för första gången.

3. Idavallen är en plats i nordisk mytologi.

Svara på frågorna med hela meningar.

4. V ilken mening i dikten tycker du bäst om?

5. På vilka ställen i texten kan du se att texten är väldigt gammal?

6. Vad gjorde asarna (gudarna) på Idavallen?

Skrikande Viola

Mio, Alma och Lea är hos sin farmor och farfar. Det regnar ute och alla har tråkigt. Lea vill spela på sin telefon. Mios hund Olle står vid dörren och gnäller, så Mio tar ut honom. Men Alma vet inte vad hon ska göra. Hon ställer sig mitt i rummet och kniper ihop ögonen. Sedan snurrar hon runt, runt i rummet med pekfingret utsträckt medan hon räknar. – ... arton, nitton, tjugo! Hon stannar. När hon öppnar ögonen pekar hennes finger på bokhyllan, och fotoalbumen som står i en lång rad. Hon tar ett av albumen och kryper upp i soffan mellan farmor och farfar.

– Kan ni inte berätta något från förr i tiden? frågar hon, och pekar på en bild. Bilden är liten och suddig. Farfar står bredvid farmor. De har armarna om varandra.

Farmor tar på sig läsglasögonen och farfar drar huvudet bakåt för att se bilden bättre.

– Farmor och jag hade just förlovat oss, jag tror det här var första dagen vi hade ringarna på oss, säger farfar.

– Nämen, säger farmor och pekar på en annan bild i albumet. Där är ju Viola! Minns du den där dagen… Farmor och farfar börjar berätta i munnen på varandra.

– Den var ju alldeles ny! – Och så tappade hon den!

– Som hon grät och skrek! Hon betedde sig som att livet var slut.

– Vadå? frågar Alma, och farmor och farfar tar det från början.

Farmor och farfar hade just flyttat in i sitt nybyggda hus i Södervik, och deras goda vän Viola var på besök. Viola bodde egentligen i en större stad, och hade klätt upp sig för att imponera på farmor och farfar. På klänningen hade hon fäst en stor vikingabrosch som hennes fästman Kalle hade köpt åt henne.

– Men just innan hon skulle åka hem igen upptäckte hon att hennes smycke var försvunnet! säger farmor.

– Vi letade överallt, säger farfar. – Men hur vi än letade var smycket borta, fortsätter farmor. Viola ropade att hon aldrig skulle våga träffa Kalle igen och att han skulle bli så arg på henne för att hon var så slarvig.

– Hon trodde att han skulle slå upp förlovningen, och att hela bröllopet skulle gå i stöpet. Ja, hon skrek och tjöt som om hon hade brutit ett ben, säger farfar och skrattar.

– Blev han hemskt arg? frågar Alma.

– Nej, inte alls! När Kalle kom och hämtade Viola var hon alldeles rödgråten och Kalle trodde först att hon hade varit med om en olycka. När Viola berättade om broschen började han skratta. ”En billig marknadsbrosch, det är väl ingenting att

tjuta över?” sa han, och då blev Viola arg istället för ledsen, berättar farmor.

– Hon var både arg över att han skrattade åt henne, och över att han hade köpt ett billigt smycke åt henne, istället för ett dyrt, säger farfar.

– Men det tog bara några minuter, så var de sams igen, säger farmor. Och sen gifte de sig. De är fortfarande gifta!

– Jag tror jag ska ringa henne, säger farfar. Vi var ju så goda vänner alla tre. Och plötsligt så har det gått trettio år, och man har tappat kontakten.

Alma tänker på framtiden. Kommer hon och hennes bästa vän Sara att vara vänner då de är vuxna? Eller kommer det plötsligt att ha gått trettio år utan att de har träffats? Trettio år känns som en evighet. Det är bäst att hon ringer Sara på en gång.

Men hon hinner bara plocka upp telefonen, så slamrar det i dörren. Det är Mio. – Alma! Klä på dig fort! Jag har hittat ett mysterium!

Sant eller falskt?

1. D et regnar ute.

LÄSFÖRSTÅELSE

2. V iola skrek och tjöt för att hon hade brutit benet.

3. F arfar, farmor och Viola träffas fortfarande ofta.

Svara på frågorna med hela meningar.

4. Vad gjorde Viola för att imponera på farmor och farfar?

5. Varför blev Viola arg på sin fästman?

6. D en här berättelsen slutar med en cliffhanger. Vad betyder det?

Barn hittade vikingaskatt

Några barn hittade en vikingaskatt när de var ute och

letade efter metmask i skogen.

Några barn var ute på en promenad och letade efter mask som de kunde fiska med.

Men istället hittade de någonting annat. När barnen grävde i marken hittade de fynd från en vikingagrav. Barnen hittade bitar av en yxa, en kniv och ett svärd. De hittade även andra små bitar av saker som kan vara från vikingatiden.

– Barnen grävde en bit bort i skogen och började ropa efter en stund att de hittat en

skatt. Javisst, en ”skatt” tänker man ju som vuxen, men så började de hitta mer saker och då blev vi fundersamma om vad de egentligen grävt upp, säger studenten Ronja Bågling, som var med barnen när de gjorde fyndet, till SVT Nyheter

Nu ska fyndet skickas till experter. Experterna kommer kunna säga exakt när sakerna användes. Men de tror att de kan vara tusen år gamla.

Texten har ursprungligen publicerats den 14 juli, 2018 i MiniBladet (minibladet.se) som ett samarbete mellan MiniBladet och Sydsvenskan.

LÄSFÖRSTÅELSE

Sant eller falskt?

1. B arnen hittade kärl och smycken från vikingatiden.

2. B arnen hade gått ut för att gräva efter vikingaskatter.

3. D et går att få reda på hur gamla de hittade föremålen är.

Svara på frågorna med hela meningar.

4. Vem är Ronja Bågling?

5. När insåg Ronja att barnen kanske hade hittat en skatt?

6. Vad tror du barnen kände när de fick höra att de hade hittat en skatt?

Det försvunna smycket

Mio står i dörren hos farmor och farfar. Han har upptäckt något spännande.

– Alma! Klä på dig fort! Jag har hittat ett mysterium!

Alma hoppar i kläderna så fort hon bara kan.

– Vad är det för ett mysterium? frågar Alma.

– I bästa fall är det en skatt! Skynda dig!

– Jag tar hand om Olle, säger farfar, och sveper in Mios leriga hund i en handduk.

Alma och Mio småspringer över bakgården. En massa skator blir skrämda och flyger skränande sin väg. Mio stannar vid ett stort träd.

– Jag tänkte gå med Olle en bit längs landsvägen, men så började han dra i kopplet, nosa på trädet och gräva med tassarna. Titta!

Mio pekar. Olle har grävt upp marken närmast stammen, och hittat en liten öppning i trädet. Någonting sticker ut därifrån.

Alma sätter sig på huk. Hon känner försiktigt med fingrarna.

– Tur att Olle inte skadade sig! Det känns som … vass metall, säger hon. Men jag kan inte se vad det är.

– Inte jag heller. Vi måste ha något att gräva med!

Alma och Mio går till farmors och farfars redskapsskjul. Där finns allt möjligt

användbart. Mio hittar en rostig sked och Alma hittar en stor spik. Sedan går de tillbaka och börjar gräva. Alma är glad. Äntligen händer det något spännande!

De får gräva en god stund för att få fram hela öppningen i trädets stam. Sedan lirkar de och drar en lång stund för att få ut föremålet. Men det lyckas inte.

– Det går inte, säger Alma.

– Det måste gå, säger Mio. Om grejen har rymts in, måste den rymmas ut. Fast kanske den kan ha kommit in i trädstammen någon annanstans än i hålet under marken? Alma lyser upp.

– Kanske det finns ett till hål högre upp?

Har inte farmor och farfar en sån där pinne med gripklo i ändan, som man kan plocka upp saker från marken med?

De går tillbaka till skjulet, och snart hittar Alma verktyget.

– Här kan vi sticka in det, säger Mio, och pekar på ett större hål en bit högre upp på stammen. Alma sticker in gripklon. Mio knackar på det mystiska föremålet med skeden så

det åker in i den ihåliga stammen på nytt. Efter flera försök lyckas Alma gripa tag i det, och kan försiktigt dra upp det genom trädets stam och ut genom det större hålet.

Det är ett gammalt smycke. Det är fläckigt och slitet.

– Tänk om det är från forntiden, säger Mio. Från stenåldern! Eller järnåldern, eller vad det nu heter!

– Vi kan ta det till hembygdsmuseet. Kanske vi får hittelön, säger Alma.

– Kanske vi blir kända! säger Mio. Arkeologerna från Södervik!

– Kanske vi får en egen teveshow, säger Alma.

– Fast först visar vi det för farmor och farfar och Lea.

Inomhus är det torrt och skönt. Farmor och farfar har dukat fram bullar och saft, och en brasa sprakar i den öppna spisen.

– Hur gick det? frågar farfar då de sitter vid bordet.

– Bra! Vi hittade en skatt, säger Mio. Han har redan sköljt jorden från föremålet och torkat det med en handduk.

– Det satt fast inuti en trädstam! säger Alma och håller fram deras fynd. Farmor och farfar tittar på smycket. Sedan stirrar de häpet på varandra.

– Nämen! Det kan inte vara sant! säger farfar.

– Violas brosch! säger farmor.

Va? Menar farmor och farfar att det här var smycket som fick Viola att gråta och skrika på sjuttiotalet? Det är ju jättefult!

Mio och Lea har inte hört om skrikande Viola, så Alma, farmor och farfar hjälps åt att berätta.

– Hur kan det ha hamnat inne i trädet? frågar Mio.

Det kan ingen svara på.

LÄSFÖRSTÅELSE

Sant eller falskt?

1. S katorna blir rädda för Olle.

2. A lma och Mio använder en motorsåg för att få ut smycket ur trädet.

3. S katten är ett smycke som tappades bort på sjuttiotalet.

Svara på frågorna med hela meningar.

4. V ilka verktyg använder Alma och Mio för att få ut föremålet ut trädstammen?

5. Varför vill Alma att de ska visa föremålet på hembygdsmuseet?

6. Hur föreställer du dig att det gick till när smycket hamnade i trädstammen?

Kolvinge – Tidens väv

Kolvinge är första boken i en serie, Tidens

väv, och jag hoppas detta kommer att innebära att huvudpersonen Jorun kommer att fortsätta det tidsresande hon påbörjar här, för det här tycker jag om.

Boken börjar med att Jorun och pappa hittar en mystisk man i sin trädgård, halvt frusen till döds. När han vaknar till liv och ser Jorun så mumlar han något om Oden och ”den sistfödda”. Hur halvdöd han än verkar har han försvunnit när den ditkallade ambulanspersonalen kommer för att rädda honom. Kvar ligger en ensam svart fjäder.

Denne man är Kolvinge, och han luktar illa, kan förvandla sig till en fågel och är den som ser till att skuffa in Jorun i den magiska tidsvirvel som tar henne tillbaka till vikingatiden. Tidsresandet går lite fel, så hon landar inte där det var tänkt utan ett antal mil (eller dagsresor) därifrån. Nu måste hon ta sig dit hon måste för att göra det hon ska och dessutom ta sig tillbaka till sin egen tid. Det låter som vilken fantasybok som helst, men faktum är att det är inte det som blir grejen med den här boken. Inte för mig, i alla fall. Nä, för här får det fantastiska

stå tillbaka för det fysiska: så här var det på vikingatiden. Så här kändes kläderna (skaviga), så här smakade maten (märkligt), så här behandlades trälarna (dåligt), så här såg husen ut (trånga och rökiga). Men det är alls ingen bok där beskrivningar lastas på varandra och blir faktabok i historia - nejdå, det blir en levande miljö där vi följer Jorun på hennes äventyr.

Och Jorun visar sig alltså vara ”den sistfödda” i en släkt av tidsresenärer. Nu är jag nyfiken på vad som händer henne härnäst. Eller ”när”.

Titel: Kolvinge

Serie: Tidens väv 1

Författare: Kerstin Lundberg Hahn & Maud Mangold

Utg år: 2019

Förlag: Rabén & Sjögren

Carola Landin, bloggare på carolinalandin.blogspot.com.

Sant eller falskt?

LÄSFÖRSTÅELSE

1. K olvinge har magiska krafter.

2. A mbulanspersonalen lyckas rädda Kolvinge.

3. J orun måste resa till ett annat land för att klara en utmaning.

Svara på frågorna med hela meningar.

4. T ill vilken genre hör den här boken?

5. Varför tycker skribenten om boken?

6. J orun reser till vikingatiden, men till vilken tid skulle du vilja resa?