Ordval litteratur 7-9 blädderex

ordval litteratur omslag_Layout 1 2014-08-14 13.24 Sida 1

Li ra tt e tu r

ORDVAL

Litteratur

Boken ingår i serien Ordval som även omfattar handböckerna Ask och Embla samt övningsboken Ordval Språk. Serien kompletteras av en CD-skiva med ett mångsidigt ljudmaterial.

ORDVAL

O

rdval Litteratur är en övningsbok i litteratur för årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen. Övningsuppgifterna är indelade i temahelheter och behandlar sagor och myter, den västerländska litteraturens historia samt litteraturen i dag. Boken presenterar också novell- och diktanalys genom såväl övningsuppgifter som exempel. Dessutom behandlas filmanalys.

Pirkko Höckerstedt w Iris Ritamäki-Johansson w Marie Sund

Arbetsbok i modersmål och litteratur för åk 7– 9

SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.42 Sida 4

4

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.42 Sida 5

1

Inneh책ll

2 1.

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.

Sagor, myter och fabler

3.

Litteraturhistoria

............................................

....................................................

3

8 17

Antiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Medeltiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Ren채ssansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Upplysningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Romantiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Realismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Naturalismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Symbolismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Modernismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Efter modernismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Litteratur p책 2000-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

4.

Att analysera noveller

5.

6.

............................................

116

Att analysera dikter

...............................................

132

Att analysera filmer

...............................................

152

4 5 6 5

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 37

Medeltiden

N.C. Whyeth (1882–1945) har illustrerat många klassiker, bl.a. Robin Hood, Robinson Crusoe och Tom Sawyer.

Den här illustrationen är ur The Boy’s King Arthur och föreställer ett av medeltidens mest berömda kärlekspar.

Medeltiden sträcker sig från ungefär 500-talet till 1400-talet. För de mesta var den medeltida litteraturen bunden till kyrkan. Förutom religiös litteratur skrevs också riddarhistorier under medeltiden.

1: Titta på målningen och ta reda på vilket kärlekspar som är avbildat. Du kan läsa om det här paret i historier om Kung Arthur. Vilka andra kärlekspar förekommer i medeltida berättelser?

37

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 38

2: Läs utdraget ur Den Gudomliga Komedin (Divina Commedia utkom ca 1310) skriven av Dante Alighieri (1265–1321). Dante och Vergilius rör sig genom helvetet och diskuterar det de ser. Läs mer om Den Gudomliga Komedin (s. 234 i Embla).

Ur Inferno och liksom han, som blev av björnar hämnad, utav Elias vagn och av det spann, som drog den upp till himlen, plötsligt rämnad, allenast lågan skönjde, vilken brann runtom dem och profeten uppåt förde och likt en eldstod lyste och försvann, så bar var eld, som sig i klyftan rörde, på ett förborgat rov: i var och en av dem en syndig ande hemma hörde.

Jag stod på bron och sträckte mig från den, så att jag – fast ej kullstött – fallit hade, om jag ej fattat tag i klippan, men Vergilius till min iver märke lade. ”Ser du, där dväljas andarna. Envar svept i sin egen lågas dräkt”, han sade. ”Ditt ord, min mästare”, gav jag till svar, ”bekräftar blott min aning - redan brände en fråga på min läpp: Vem månne, har sitt hem i lågan med itudelt ände lik den som Eteokles och hans bror från bålet, där de brändes, uppåt sände?” ”Odysseus”, svarte han, därinne bor med Diomedes. De tillsammans lida det straff som samfällt illdåd frambesvor, och inneslutna i sin låga kvida de över trähästknepet, som en port för ädel romersk stamfar lät uppglida

Tolkning av Aline Pipping (1965)

A

Diskutera vad som händer i texten.

B

Vilket versmått är texten skriven på? _________________________________________________________________________

38

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 39

C

Vad är typiskt för detta versmått? _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

D

Förklara begreppet intertextualitet med hjälp av texten. _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

3: Skriv början till en egen islänningasaga. Din text ska omfatta både en uppräkning av dina förfäder och en beskrivning av dig som person, bl.a. utseende, egenskaper och tankar.

Här ser du ett exempel på en islänningasaga: Ur Gunnar

på Hlíðarendi

Gunnar hette en man, frände till Unn. Rannveig hette hans mor. Hon var dotter till Sigfus, son till Sigvat Röde, som blev dräpt vid Sandholafärja. Gunnars far hette Hamund och var son till Gunnar Baugsson, som Gunnarsholt är uppkallat efter. Hamunds mor hette Hravnhild och var dotter till Storolv, son till Häing. Stotrolv var bror till Hravn lagsagoman. Storolvs son var Orm starke. Gunnar Hamundson bodde på Hlidarende i Fljotslid.

Han var storväxt och stark och mer vapenför än någon annan. Om han ville kunde han hugga och kasta spjut lika bra med den ena handen som med den andra, och han kunde svinga sitt svärd så snabbt att man tyckte sig se tre i luften på en gång. Med båge sköt han bäst av alla och träffade alltid det han sköt på. Han kunde hoppa högre än sin egen höjd klädd i full rustning, och lika långt bakåt som framåt. Han simmade som en säl, och det fanns ingen lek, där det lönade sig för någon att tävla med honom. Det har sagts, att ingen skall ha varit hans jämlike. Han var vacker till utseendet, med ljus hy, rak och kraftigt framskjutande näsa, livliga, blå ögon och röda kinder. Hans hår var stort, föll väl och hade vacker färg. Han var den mest höviske av män, modig, givmild och lugn, vänfast och noga i vänval. Han var en välbärgad man.

Ur Njáls saga som skrevs i slutet av 1200-talet. tolkning av Hjalmar Alving (1995) 39

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 40

4: Hildegard av Bingen är en av de få kvinnliga medeltida författare som man känner till. Henne kan du läsa om i Embla (s. 233). Läs hennes text som heter Den fjärde visionen. Diskutera hur själen beskrivs i olika situationer.

Den fjärde visionen Om att Gud skapat firmamentet och människan så att de till sin uppbyggnad liknar varandra mycket och hur detta avspeglar sig i människans själ.

XVI. I människans runda huvudform visar sig firmamentets runda form och i huvudets riktiga och välavvägda mått speglar sig firmamentets riktiga och välavvägda mått.

Sålunda har huvudet runt om sitt rätta mått, liksom även firmamentet är uppbyggt efter samma mått, så att det till varje del finner det riktiga omloppet och så att ingen del överskrider någon annan på ett otillbörligt sätt. Gud har nämligen format människan med firmamentet som förebild och stärkt hennes kraft med elementens makt. Han har stadigt infogat världskrafterna i människans innersta så att människan drar in dem och utstöter dem genom sin andning, liksom solen, som lyser upp jorden, sänder ut sina strålar och åter drar dem tillbaka till sig. Människohuvudets rundning och symmetri har därmed den innebörden att själen syndar på grund av köttets begär men inriktar sig sedan på rättfärdighet i ångerfull suckan. Sålunda visar sig även i detta en symmetri, eftersom själen i samma mån som den njuter av att synda även ängslas över att få plågas på grund av synden. Sålunda behärskar den sig genom vördnadsfullhet. Själen får genom denna vördnad en stabilitet, den gläder sig inte åt synden utan handlar med köttet genom köttets begär. Till och med om människan vältrar sig i synder kallas hon ofta tillbaka från dem, besegrad av själens vördnad. På detta vis underkuvas kanske själen av den köttsliga naturen. Så länge kropp och själ lever tillsammans finns det därför en konflikt dem emellan. Ty närhelst köttet förlustar sig i synd lider själen. Så uppstår även i de onda själarna en stor förvirring, då ju dessa aldrig skulle kunna utplåna ångern i de rättfärdigas själar, medan de själva för egen del på grund av det enorma hatet mot Gud inte känner någon ånger över vad de gjort. Beträffande dessa saker visar själen rundhet och jämvikt till sin natur då kunskapen om det goda alltid kämpar mot kunskapen om det onda och vetskapen om det onda bjuder motstånd mot vetskapen om det goda. Det ena blir nämligen prövat genom det andra. Kunskapen om det goda är dock som fullmånen eftersom den med goda gärningar övervinner köttet. Underkuvas däremot själen då är den som en måne i nedan, vars runda form endast ses som en skugga.

Ur Om guds verk (1173) i Kvinnliga filosofer från medeltid till upplysning (1998) översättning av Anna-Karin Malmström-Ehrling

40

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 116

Att analysera noveller

116

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 117

Novellanalys Att analysera en text betyder att man studerar hur författaren gått till väga för att uppnå en viss effekt med sin text.

Berättarperspektivet Du kan börja med att analysera vem som berättar, alltså berättarperspektivet. I stort sett finns det tre olika. Den allvetande berättaren som vet allt om personerna och också vad som hänt tidigare och vad som senare kommer att ske. Författaren berättar då i tredje person. Jagberättaren ser på händelserna ur sin egen synvinkel, vilket gör att läsaren lätt identifierar sig med berättaren medan den iakttagande berättaren registrerar händelserna som en filmkamera.

1: Vilken är berättarsynvinkeln i följande utdrag ur Philip Teirs novellsamling Akta dig för att färdas alltför fort (2011)?

A

Jag blev packad redan ganska tidigt på julafton.

Klockan var säkert inte mer än fyra.

Jag började dricka glögg medan alla utom mamma var ute och lekte på skridskobanan.

Det var helt mörkt ute på isen, man såg bara några svarta skuggor mot grått och min syrras vita skridskor som åkte omkring, det såg ut som om någon viftade med en reflex i luften.

Ur Skridskobanan

_________________________________________________________________________

B

Den första natten Thomas sov i sitt nya rum kunde han höra små djur som rörde sig i väggen precis vid huvudkudden. Efter ett par veckor vande han sig. Varje gång det började röra sig knackade han lite i väggen för att det skulle bli tyst.

För att ta sig till vardagsrummet måste han gå genom Annas rum. Nästan allt i Annas rum var rosa, svart, vitt eller silver. Hon kom aldrig in i hans rum, bara om hon ville låna hans mp3-spelare. ”Ligger du här och runkar?” sa hon, och plockade mp3-spelaren från hyllan.

Ur Flock

_________________________________________________________________________

117

4

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 118

C

Det var i början av december. Alexander, en mörk tioåring som den här hösten helt oväntat och häftigt hade drabbats av målbrott, stod på gården och väntade på sin pappa som gått in för att hämta sin digitalkamera. När han böjde sig ner för att knyta sina skosnören kunde han se sin pappas ben närma sig bilen. ”Du är väl inte nervös?” Pappan tryckte på nyckeln för att låsa upp dörrarna och bilen gav ifrån sig sitt lilla ljud, ch-chk, som ett väluppfostrat husdjur redo att lyda sin ägares alla befallningar.

Ur Vit mans slav

_________________________________________________________________________

2: Skriv följande scen ur de tre olika berättarperspektiven.

En 14-årig flicka står vid godishyllan i närbutiken. Precis när hon stoppar den tredje karamellpåsen i rockfickan känner hon en hand på sin axel.

A

Allvetande berättaren _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

B

Jagberättaren _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

C

Iakttagande berättaren _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

118

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 119

Inledningen Man kan inleda en novell med: en återblick, en tanke, en dialog, in medias res – dvs. mitt i en händelse – eller med en person- eller miljöskildring.

3: Skriv fem olika inledningar. Du kan t.ex. utgå från scenen i uppgift 2.

1

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

2

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

3

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

4

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

5

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

4: Vilken typ av inledning har Philip Teir valt i sina noveller som presenteras i uppgift 1? _________________________________________________________________________ 119

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 120

5: Hur inleder Runar Schildt sin novell Häxskogen (ur Häxskogen och andra noveller, 1920)?

Och åter hade Jacob Casimir förspillt en dag. Genom voilegardinernas schackbrädsmönster sipprade eftermiddagssolen obönhörligt in och förkunnade för honom vad han också annars var djupt medveten om: att en outnyttjad arbetsdag höll på att gå till ända, som så mången gjort det förut.

_________________________________________________________________________

Miljö och personskildringen Medan du läser vidare iakttar du miljö- och personskildringen. Författaren kan skildra miljön och personerna väldigt detaljerat eller välja att enbart komma med antydningar.

6: Vilken uppfattning får du om Betsy, en av huvudpersonerna i Runar Schildts novell En sparv i tranedansen (1912)?

Hon grälade på en jungfru och använde så fula ord att Erik blev riktigt flat. Strax därpå kom hon inrusande i salongen.

– Har du väntat? var hennes enda hälsning. I stället för att räcka handen åt Erik gick hon rakt fram till trymån och började spegla sig från alla sidor. Men hon var så bedårande vacker i sin körsbärsröda balklänning, att Erik ögonblickligen ursäktade allt det andra.

7: Beskriv en lärare i skolan. Läs upp beskrivningen och låt de övriga gissa vem beskrivs. Gör samma sak med en miljö.

Tiden När du analyserar tid i en novell ska du fundera på när händelserna utspelas och hur lång tid som skildras i novellen. Dessutom ska du kommentera hur författaren byggt upp sin novell. Berättar han kronologiskt, i den ordning allt händer, använder han sig av återblickar s.k. flash-backs eller parallellhandling?

120

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 121

Slutet Slutet brukar ofta vara avgörande för vad vi tycker om novellen. Författaren kan servera oss slutet så vi får veta hur det gick eller så får vi lov att själva fantisera ihop ett slut, s.k. öppet slut. Ibland kopplar författaren ihop slutet med inledningen så att texten blir en sluten cirkel.

Språket Ytterligare ska du kommentera språket. Finns det bildspråk? Är språket vardagligt? Är meningarna korta eller långa? Finns det beskrivande adjektiv? Är en stor del av novellen dialog? Talar personerna på olika sätt och vad avslöjar det i så fall om dem.

Kom ihåg att det inte är så fiffigt att påstå att språket är gammaldags i en novell som är skriven på 1800-talet. Det är bara nu det verkar ålderdomligt.

8: Kjell Westö skildrar två bröder i sin novell Bruno ur Utslag och andra noveller (1989) Vilken bild för du av bröderna utgående från språket?

Kenneth: ”Mor bodde i en sömnigt trivsam förstad ute i väster, inte många kilometer från min barndoms platser. Hon såg sliten ut i sin trea, var ännu kortare än jag mindes och håret hade grånat. Mellan raderna om hennes ekonomi, Brunos ohälsa och min skoltid skulle jag läsa mig till att hon var ensam.”

Thomas: ”Morsan sliter ut filttofflorna här hemma bara. Jag förstår inte varför hon inte går ut.

Inte överhuvudtaget. Sitter bara i den där jävla soffan och lyssnar på sin radio. Halvmörkt i rummet.”

Konflikten och vändpunkten Slutligen ska du studera hur författaren bygger upp spänningen i novellen. I alla berättelser finns det en handling som bygger på en konflikt. Konflikten är det som sätter i gång berättelsen. När det är som mest spännande närmar vi oss vändpunkten i novellen. Efter det kan man kanske lista ut hur den kommer att sluta.

9: Vilken tror du att konflikten är i utdragen nedan? ”Ja, god dag, det är Miina Mottonen som talar, jag jobbar som EU-granskare vid TE-centralen och vi tänkte besöka er gård för att kontrollera att era angivna uppgifter är riktiga. Vi beräknar vara där om en timme. Passar det er?” Det fanns bara ett svar på den frågan.

Ur Tusen och en gris i Tro hopp och pizza (2006) av Ann-Luise Bertell 121

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 122

Rikki ville ringa upp Finnair, säga att om en passagerare vid namn Hannes Sundell kom med morgonplanet från London så skulle han ringa hem genast.

Ika sa att det om något skulle väcka Hannes’ misstankar.

Rikki ville lägga på säkerhetskedjan.

Ika sa att hon inte kunde låsa ut sin sambo.

Ur Triangel i Utslag och andra noveller (1989) av Kjell Westö

Thomas stod i dörrspringan och gnuggade sig i ögonen och såg hur hans syster hällde någonting från en stor flaska in i en mindre cocacola-flaska, hur hon sprang in på toaletten och hällde vatten i den stora glasflaskan igen. ”Om du säger nåt till mamma dödar jag dig.”

Ur Flock i Akta dig för att färdas alltför fort (2011) av Philip Teir

Temat Du ska också skriva vilket temat är i novellen. Exempel på teman är: olycklig kärlek, utanförskap, mobbning, hämnd. Allra sist kan du fundera om titeln på novellen har någon speciell betydelse.

Gestaltning Speciellt i noveller gäller det att kunna läsa mellan raderna och det är något du blir skickligare på ju mer du läser. Bra författare skriver inte rakt ut hur något är utan de visar. Det kallas att gestalta.

Titta på exemplet! I stället för att skriva direkt ut att mamma är dum kan du få fram samma sak genom att gestalta känslan.

Mamma är dum.

122

När jag kom hem från skolan ropade jag glatt: – Mamma, gissa vad som hände idag?

– Nå.

– Jag blev bjuden på Rosas födelsedagsfest.

– Så trevligt. Är den direkt efter skolan?

– Nå nej. På kvällen, förstås.

– Är hennes föräldrar hemma? Om hennes föräldrar inte är hemma kan du inte gå på festen.

– Men alla andra får gå. Det är bara jag som behandlas som en baby ännu! ropade Anna och smällde igen dörren så att katten flydde under soffan.

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 123

10: Gestalta karaktärer. Läs upp dem och låt klasskamraterna gissa vilken karaktär det är frågan om. Välj ett av alternativen: A

Pappa var nervös.

B

Jag var lycklig som aldrig förr.

C

Vår lärare var jättearg på oss.

D

Min bror/syster är sur.

E

Min bästa vän är ledsen.

11: Gestalta en känsla och stämning.

Utgå från bilderna. Använd igen syn-, hörsel-, känsel-, lukt- och smaksinnet.

123

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 124

Här är ett exempel ur Philip Teirs novell Flock i Akta dig för att färdas alltför fort (2011).

Vad känner Thomas och hurdan är stämningen? ”Vem där?” frågade Hammarn. Hans röst var både gäll och hotfull, som ett djur som fått vittring om en fara och gör sig berett att försvara sig. Thomas kikade försiktigt fram bakom trädet och möttes av ett par ögon son var gula och satt mycket tätt ihop.

Thomas försökte desperat få tyst på telefonen medan han höll andan. Han hörde hur Hammarn kom närmare, hans steg i den hårda snön, ljudet av hela hans kropp som ekade mot träden och skolbyggnaden.

12: Läs beskrivningen och gestalta känslan och stämningen.

A

Det är julafton och hela släkten sitter i salen och väntar på julgubben.

B

Maja har fått ett sms mitt under matematiklektionen av en kille hon länge varit förtjust i. Hon är inte säker på om han menar allvar eller driver med henne.

C

Du är ensam hemma. Plötsligt ser du någon smyga runt huset.

D

Alla sitter och läser novellen Ge dagen tillbaka. Plötsligt säger Lisa: ”Jag hatar er alla.”

Exempel på novellanalys Här kan du läsa ett exempel på hur man kan analysera novellen Grill-Hildas.

Grill-Hildas

124

Tage ställer sin moped på grillens norra sida. Det står redan ganska många mopeder där fast det är tidigt på kvällen. De flesta kommer med moped, men det står också några bilar på gården, gul Opel Manta, svart BMW. Tage vet redan vem som sitter där inne i grillen. De samma som alltid. Råttan, Robert, Bärra, Bengt och Ruben. Och så några till.

Kväll ut och kväll in. Det är juni men det kunde börja snöa när som helst. Tage rör på sina stela fingrar, sju kilometer är långt utan vantar. Himlen är lika röd som fingrarna.

Ett litet rökmoln kommer ur hans mun då han blåser på sina händer. Han hänger sin hjälm på styret och går mot dörren. Grill-Hildas. Grillen mitt i byn på små pelare. Byggd av fuskstock med fuskknutar. Ingen har orkat måla den så den är mest gråaktig. Som en liten fågelholk, alla utanför undrar vad de egentligen håller på med där inne. En lördagskväll som den här är det inte många vanliga godisköpare som vågar sig in. Tage kommer in och röken väller mot honom, gänget sitter där som vanligt, svartklädda fågelungar som snart ska klättra ut och störta till marken. Inne i holken är det varmt och tryggt.

Kropparna sitter tätt intill varandra. Plastrosorna slokar i fönstren. Tage tvekar i dörröppningen. Icke Picke Pö bodde på en ö, ön började brinna, alla började springa, utom Icke Picke Pö, han var redan död. Han går in. De röker. Alla röker som tokiga. Grill-Hilda är astmatiker och får hostattacker av tobaksrök. Hon skriker som en vilde då de röker och alla bara skrattar åt henne.

Ikväll är hennes vikarie här. En ung ljushårig kvinna från grannbyn. Ingen kände

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 125

henne först då hon kom. Sedan hördes det att hon är Lill-Bjarnes dotter. Han jobbar åt staten. Lill-Bjarne är väldigt kort men stor i käften. Han drar sig inte för att slåss mot skattemyndigheterna. Det sägs att han en gång vann en stor rättegång mot skatteverket som blev tvunget att köpa huset han bor i åt honom. Men ingen vet säkert. Grill-Hilda är arg hela tiden, det är roligt. Grannbyflickan är lik sin far, stor i käften. Hon har någonting annat i ögonen och skiter i om gästerna röker. Hon är här för pengarna. Hon ska bli sociolog egentligen. Hon sitter och läser hela tiden då hon inte säljer något. Tage brukar alltid läsa vad hennes böcker heter. Ikväll läser hon Arketyper och drömmar av C. G. Jung. Hon kokar kaffe bara på begäran. Tage skulle ha lust att fråga henne vad boken handlar om. Ingen säger någonting. Alla kvällar börjar här på grillen. Och många slutar också här. Det finns inte så mycket att göra. Men ikväll är det faktiskt dans, ungdomsföreningen fyller sjuttio år. Snart ska alla ta sina mopeder och bilar och köra i kapp mot danspaviljongen.

Tage har druckit några öl redan hemma i ladan innan han tog mopeden till grillen.

Bengt och Bärra börjar flina genast då han ställer sig framför disken. De andra vänder sig om. Han är van. Hela hans liv har de skrattat åt honom. Egentligen vet han inte varför.

Han har slutat med att försöka vara en av dem. Men han vill inte sitta hemma med morsan och se på TV om kvällarna. Han har för mycket finnar och fett hår. Han behandlar finnarna varje kväll med Clearasil men satan heller, de försvinner inte. Bara fler och fler dyker opp. Gula kratrar som exploderar då man trycker på dem. Hans mamma är besatt av hans finnar. Hon vill alltid klämma dem, hon får en kick då pormasken sprutar ut. Han säger alltid nej men kan inte hindra henne. Hon får alltid sin vilja fram. Hon är som en vettvilling då det gäller hans finnar. Han hatar henne då hon går där hela dagarna i sin morgonrock. Hon går aldrig ut. Bara sitter där vid köksbordet och röker. Röker som de gör här inne på grillen. Och så steker hon korv till kvällen. Med cigarretten i mungipan.

En gång var hon på hans lillebrors julfest. Hon svettades som ett djur och han skämdes. Lika bra att hon stannar inne. Han hatar rök. Han ska flytta till Sverige eller bli någonting annat stort. Han är bättre än alla här inne på grillen. Fast ingen vet det. Ännu.

De böjer ner sina huvuden mot bordet. Rör i sina kaffekoppar. Viskar och fnissar. Han är klädd exakt som de. Kör rätt moped. Ilskan flammar upp inom honom. Ikväll ska de få se på fan. »Itt röött Marlboro», säger han åt grannbyflickan. »Ho gambäl e do, har do ID», säger den fittan tillbaka. Han skulle kunna slå henne på käften. Direkt. Rakt in i hennes flinande tryne. Det är klart att han inte är arton, men alla andra får ju tobak. »Tagge e fy liitin», hörs det från Ruben. »Tagge tråor att han får tobak.»

Fnissningarna sprider sig i rummet. Fnysningarna. Ruben är hans klasskompis, då de var små så brukade de leka tillsammans. Fånga och dressera grodor. En gång grillade de en groda och åt upp den. Som i Frankrike. »Ta on på tissan, så får do.» Det är Bärra som vågar öppna käften. Han och hans lillebror Bengt har alldeles nyligen fått lov att komma till grillen om kvällarna, de har religiösa föräldrar. Eller så rymmer de. Tage är inte säker. Bengt och Bärra ler heligt där de sitter bredvid spelautomaten.

Förra sommaren var det fest hemma hos Bengt och Bärra i höghuset då föräldrarna var på konferens. Hela gänget var uppe på taket för att ta ner en parabolantenn som tillhörde vietnameserna. Bengt ryckte loss antennen och i det samma föll han ner från taket, tre våningar rakt ner. Han var så full att inte ett enda ben gick sönder. Han steg genast upp och fortsatte festen.

Bengt och Bärra gör vad som helst för att få vara med Robert och Råttan, de stora pojkarna. De som egentligen redan borde finnas på andra orter för att studera eller arbeta 125

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 126

men som av någon anledning övervintrar från år till år. Kör med bil runt, runt en grill, år ut och år in. Och så en runda runt byn. »Nej, viis pittin. Hon vaar så till se om du visar pittin, gör he no Tagge.» Det är Robert.

Alla är plötsligt överens, som vanligt då Robert säger någonting, också grannbyflickan.

Sorlet stiger i lokalen, det känns som om det kunde hända någonting i kväll. Alla tittar på honom nu. Han har blivit intressant. Han ser att nu är det möjligt. Ibland öppnas cirkeln och han bjuds med. Att bli en av dem. »Lovar do me, att jag får tobak om jag gör e», säger han åt grannbyflickan. »Jo jag bjuder de på itt paket», kluckar hon tillbaka.

Hon påminner svagt om en höna i sin vita t-tröja med röda bokstäver. Han knäpper upp byxorna och så gör han det. Visar sig för hela grillen. En kvinna på väg in backar hastigt ut. Grannbyflickan skrattar, och gänget vid borden skrattar så att de ligger på borden. »Nå ta hiid tobak no tå», säger han, »do lova jo.» »Vad tråodd do, Lill-Tagge? Att do sko få tobak bara fyr att do visa kuken. In så ful kuk har jag aldri siitt i heila mitt liv», säger grannbyflickan hånfullt. Han hatar henne. Han svänger sig om mot bordet och ser på alla de flinande ansiktena, det öppna föraktet som möter honom.

Tage vänder sig tillbaka mot grannbyflickan bakom disken och känner plötsligt att han är pissnödig. All öl ska ut. Han hör gänget frusta bakom honom. Det spränger i hela honom, det är någonting som måste ut nu. Det ska hända någonting speciellt den här kvällen. Tage tar fram pitten, siktar ordentligt och så pissar han. Pisset sprutar ut över karamellerna, lösgodiset och chokladstängerna. Han är väldigt pissnödig. Han har hållit sig en bra stund. Han siktar på grannbyflickan men han når henne inte. Hon har backat in mot väggen och cigarretterna. Hennes ansikte ser helt annorlunda ut nu. Han skakar pitten ordentligt och stoppar den tillbaka in i jeansen. Pisset droppar ner från hyllorna.

Det är det enda som hörs. Dropp, dropp. Annars är det tyst. Ingen säger ett knäpp.

Röken stiger mot taket. Han tar två röda Marlboro från hyllan och flickans bok och går ut. Ute skiner solen. Han kastar tobaken i papperskorgen. Sedan sätter han sig på sin moped och kör iväg mot danspaviljongen.

Ur Tro, hopp och pizza (2006) av Ann-Luise Bertell

Att få nog

I novellen Grill-Hildas beskriver Ann-Luise Bertell en vanlig kväll i en liten österbottnisk by, där det inte händer speciellt mycket. Därför hänger ungdomarna i Grill-Hildas kiosk och där utspelas också händelserna i novellen.

Novellen ingår i samlingen Tro, hopp och pizza, som utkom 2006. I novellen fokuserar Bertell på det enahanda, gråa och tråkiga och kiosken blir nästan en symbol för ungdomarnas liv i byn. Bertell berättar att det alltid är samma människor där och beskriver byggnaden så här: ”Grillen mitt i byn på små pelare. Byggd av fuskstock med fuskknutar. Ingen har orkat måla den så den är mest gråaktig.” Eftersom alla röker som galningar är den lika grå på insidan. Det hopplösa understryks av att också plastrosorna slokar i fönstren.

Bertell ger läsaren en bild av marginaliserade ungdomar som

126

ordval litteratur tryck_Layout 1 2014-08-13 12.43 Sida 127

redan borde ha flyttat bort från byn för att studera eller arbeta men ”som av någon anledning övervintrar från år till år.

Kör med bil runt, runt en grill, år ut och år in.” Bertell lyckas genom att använda upprepningar exakt fånga känslan av hopplöshet.

Huvudpersonen Tage, platsar bra till det yttre i miljön. Det enda man får veta om honom är att han har finnar, fett hår och att han hatar sin mamma och tobaksrök. Dessutom står han utanför gemenskapen. Så här skriver Bertell: ”Hela hans liv har de skrattat åt honom. Egentligen vet han inte varför. Han har slutat med att försöka var en av dem.” Ändå är han klädd precis som de andra och kör också rätt moped.

Själv upplever sig Tage som bättre än de andra på grillen, för han har i alla fall framtidsplaner. ”Han ska flytta till Sverige eller bli någonting annat stort”, skriver Bertell.

Händelserna sätter igång när Tage kommer till kiosken och vill köpa cigaretter men grannbyflickan vägrar sälja till honom eftersom han är för ung. Åt de andra har hon nog sålt.

Därefter fortsätter trakasserierna i form av förolämpningar och fnissningar. Tills Robert säger: ” Nej, viis pittin. Hon vaar så till se om du visar pittin, gör he no Tage.” Tage antar vadet för han tror att det är ett sätt att komma in i gemenskapen.

Det visar sig dock vara ett falskt hopp. Trots att han blottat sig får han inga cigaretter utan möts av hån och öppet förakt. Vändpunkten inträffar när Tage inser att han är pissnödig och siktar på grannbyflickan. ”Pisset droppar ner från hyllorna. Det är det enda som hörs.” Tage har äntligen fått tyst på gänget i kiosken. Novellen slutar med att Tage tar två paket cigaretter, som han sedan kastar i papperskorgen.

Språket i novellen påminner om talspråk eftersom meningarna mycket korta och ibland t.o.m. ofullständiga. För att öka känslan av att det är någon som berättar Tages historia är de få replikerna skrivna på österbottnisk dialekt. Att den är skriven ur ett allvetande berättarperspektiv men ändå ur Tages eller pojkgängets synvinkel ökar känslan att det är en muntlig berättelse. För att få fram det omtalas försäljarna på grillen som Grill-Hilda och Lill-Bjarnes dotter eller grannbyflickan medan pojkarna nog har namn.

Ann-Luise Bertell är skicklig på att antyda stämningar. När Tage kommer till kiosken är det så kallt att det finns risk för snöfall men när han går ut ur den skiner solen.

Miljö- och personskildringen är knapp men ändå tillräcklig för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om miljön och personerna.

Temat i novellen är mobbning. Kanske Ann-Luise Bertell velat visa vad som får människor att begå desperata handlingar. Det var tur för Bengt, Bärra, Robert och Råttan att Tage bara var beväpnad med sin pitt.

127