Ordval språk 7-9 blädder by Schildts & Söderströms

ordval språk omslag_Layout 1 2014-08-13 12.17 Sida 1

ORDVAL

Sp r

Språk

Boken ingår i serien Ordval som även omfattar handböckerna Ask och Embla samt övningsboken Ordval Litteratur. Serien kompletteras av en CD-skiva med ett mångsidigt ljudmaterial.

åk

ORDVAL

rdval Språk är en övningsbok i svenska och språkvetenskap för årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen. Eleven uppmuntras att reflektera kring och utveckla sin språkliga kompetens genom övningsuppgifter i brukstextanalys, skrivteknik, språkriktighet och grammatik. Övningsuppgifterna behandlar också det svenska språkets historia, språklig variation samt de övriga nordiska språken. Dessutom ingår uppgifter om medie- och reklamanalys.

Pirkko Höckerstedt w Iris Ritamäki-Johansson w Marie Sund

Arbetsbok i modersmål och litteratur för åk 7– 9

SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

ordval spr책k tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 4

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-14 13.19 Sida 5

Innehåll

2 1.

Böckerna på biblioteket

Lässtrategier

6 Informationssökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Namnkunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 ............................................

..........................................................

Att läsa faktatexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att läsa skönlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skrivteknik Textgenrer

............................................................

.................................................................

13 14 18

24 34

Språkriktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Grammatik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Ordklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Fraser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Satsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112

Språklig variation

.................................................

Språken i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svenskans historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Språken i Norden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svenskan i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Medier

.................................................................

Reklam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Källkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tidningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Argumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sociala medier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Radio och TV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

124 125 127 132 139

144 145 146 147 149 150 153

Bilagor Bilaga 1: Att skriva med en text som utgångspunkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Bilaga 2: Stipendieansökan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Bilaga 3: Anngannguujuk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 5

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 13

Lässtrategier För att bli en god läsare måste man träna läsning och det borde man göra varje dag. Att vara en god läsare betyder att man kan läsa en text relativt snabbt och att man förstår vad man läser. För att lättare nå målet kan man tillämpa olika strategier. De vanligaste strategierna är: att sammanfatta texten, att ställa frågor till den, att klargöra otydligheter och att förutspå handlingen.

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 14

Att läsa en faktatext Hur ska jag läsa en faktatext? 1 Börja med att skumläsa hela texten, vilket betyder att du läser igenom hela texten snabbt för att få en uppfattning vad den handlar om. 2 Titta noggrannare på bilderna och rubrikerna. 3 Läs efter det texten med en penna i handen och stryk under nyckelorden. Du kan också rita en tankekarta. 4 Därefter funderar du på sådant som redan är bekant för dig. 5 Om det finns ord du inte förstår ska du ta reda på vad de betyder. Du kan också ställa frågor till texten. Frågorna börjar ofta med ordet varför. 6 Till sist sammanfattar du innehållet med egna ord.

Här ser du hur du kan göra när du läser för att lära dig innehållet i en faktatext

Massmedierna eller den fjärde statsmakten Informationssamhället Finland

Vid sidan av de tre makterna i staten som vi brukar tala om dvs. den lagstiftande, den dömande och den verkställande makten, används ofta uttrycket ”den fjärde statsmakten” då man avser dagspressen. Ursprungligen var det bara dagstidningarna som benämndes så, men numera avser man också andra massmedier såsom TV, radio och framför allt kommunikationen på nätet. Massmediernas viktigaste uppgift har ansetts vara att bevaka dem som har makten och att på sätt och vis vara en ”vakthund” som tjänar medborgarna. I dag är massmedierna en integrerad del av politiken. Politiken klarar sig inte utan medierna, men fortfarande gäller benämningen "den fjärde statsmakten" för den fria pressen, som inte kan styras av dem som har makten i staten. Det är mediernas uppgift att dels förmedla fakta om händelser, men också att tolka och analysera det som händer omkring oss och i politiken. För hundra år sedan var dagstidningarna de huvudsakliga informationskällorna för det som hände i världen. Radion blev vanlig på 1930–40-talen och televisionens segertåg i världen nådde Finland 14

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 15

på 1960-talet. Då trodde man att taket var nått för informationsförmedling från hela världen i realtid. Nu vet vi att det inte finns några gränser för informationsflödet. It-teknikens utveckling har lett till att hemdatorn kan förmedla all världens nyheter och information till våra laptoppar. På köpet följer tyvärr också en massa skräp och till och med olagligt material. En annan följd av internetrevolutionen, som många forskare varnar för, är att det uppstår klyftor mellan dem som har tillgång till den nya informationsvärlden och dem som är utestängda från den. För dem som kan kommunicera på nätet är det möjligt att föra fram sitt budskap direkt till människor världen över, en möjlighet som varken radio, teve eller böcker har.

Ur Ungdom och samhälle (2012) av Tom Back, Sören Sandholm, Ulf Sourander och Christina Stolpe

Besvara frågorna! De här frågorna hittar du svar på genom att noggrant läsa texten.

Den övergripande frågan lyder: Vad är den fjärde statsmakten? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Vad är massmedier? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Vilken är för- och nackdelen med internet? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 16

Frågor som du behöver tidigare kunskap till är:

Vad betyder fri press? _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

Varför är det illa att inte alla har tillgång till internet? _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

Under vilka omständigheter är det bra att nå ut med information till alla människor? _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

I den här texten behöver kanske orden integrerad, realtid och informationsförmedling förklaras. Förklara vad orden betyder! _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

Sammanfattningen kan se ut så här: Den fjärde statsmakten brukar man kalla massmedierna: dagstidningar, radio, tv och internet, för att deras uppgift är att informera om sådant som händer i samhället och bevaka dem som har makten i samhället. I dag är man rädd att det uppstår en klyfta mellan dem som behärskar it-tekniken och dem som inte gör det.

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 17

2: Diskutera: A

Via vilket medium får du information om vad som händer i världen?

Kommer du på någon skandal som avslöjats av massmedier?

Vem är Julian Assange, Chelsie Manning och Edward Snowden?

Vad är Wikileaks?

3: Läs texten på s. 11 i Embla och försök lära dig vad en myt är genom att använda samma strategier som har beskrivits i avsnittet Att läsa en faktatext?

4: Läs texten Binamn och försök lära dig vad binamn är genom att göra på samma sätt som i exemplet med massmedier. Binamn

Binamn är namn som inte är officiella för- eller släktnamn. Man kan skilja mellan positiva smeknamn och negativa öknamn, även om det förstås inte alltid är helt klart vad den som fått ett binamn själv tycker om det. En del smeknamn är förkortningar av långa namn eller namn som är krångliga att uttala. Kristina har blivit Kerstin, Krista, Stina och Tina medan Georg har fått former som Göran, Jörgen och Örjan. Nuförtiden uppfattar vi inte längre dem som smeknamn, utan som separata namn. I en del språk är det vanligt att man av samma namn har olika former som man använder beroende på sammanhanget. Den ryska Jekaterina kallas till exempel för Katja eller Katjosja bland sina vänner, medan Alexandr kan kallas för Sasja, Sanja, Sjora eller Sjurik. Binamnen behöver förstås inte ha något att göra med bärarens officiella namn, utan man kan få ett binamn till exempel på grund av en egenskap, en händelse eller någonting annat som associeras till bäraren. Under vikingatiden fanns det till exempel kungar som hette Harald Hårfager, Sven Tveskägg och Erik läspe och halte. Binamn kan också uppkomma för att man inte vet vad någon egentligen heter, men behöver ett namn för att kunna prata om personen. En brottsreporter väljer kanske att döpa den okända inbrottstjuven till Kattkvinnan, eftersom polisens enda ledtråd är några hårstrån från en siameskatt. 17

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 18

Att läsa skönlitteratur När du läser en fiktiv text måste du kunna något som kallas att läsa mellan raderna. Det betyder att du under läsningen försöker lista ut vad som kommer att hända och varför det har hänt. Om du är en ovan läsare hittar du inte sammanhanget i en text och då blir den obegriplig och tråkig. Ledtrådarna finns i själva texten men också i ditt huvud dvs. i dina erfarenheter. Eftersom alla människor har litet olika erfarenheter kommer man att uppfatta texten på olika sätt, vilket gör ett samtal om litteratur spännande. Så här kan det gå till när du läser en fiktiv text. Exempel: Linda och Janne suckade. Det fanns ingen film hemma som de inte redan hade sett. Det var redan fjärde dagen de tillbringade framför skärmen alternativt i soffan. – Gå och hämta din spargris så hämtar jag min, sa Linda i ett plötsligt utbrott av energi. – Pengarna räcker precis. Vi kan t.o.m. köpa sockervadd. Utan att det står i texten vet du att Linda och Janne är uttråkade. Du vet också att de har sommarlov och att de hittills bara sett på film eller spelat datorspel. Plötsligt kommer Linda på att de ska tömma sparbössorna och fara till Borgbacken. Nu kan det ju hända att du aldrig varit på Borgbacken och därför har en annan tolkning av vart de far. Om man någon gång ätit sockervadd vet man i alla fall att de far till ett ställe där man roar sig för att sockervadd brukar säljas på nöjesfält eller cirkus.

1: Exempel: Magdalenas mamma hade just stannat utanför Hartwall Arena och släppt av henne. Magdalena kände sig ensam och litet rädd bland alla tjutande flickor. Hon var arg på Lotta. Om bara Lotta hade sett sig för hade hon inte behövt stå ensam här. Till all tur var det en varm och ljus kväll. Hon tröstade sig med tanken att hon kanske skulle bli One less lonely girl.

Besvara frågorna och berätta hur du kom fram till svaren: I vilken stad är Magdalena? Hur har hon kommit till Hartwall Arena? Varför är hon där? Vilken årstid är det? Vad har hänt Lotta? Alla de här frågorna kan du besvara utgående från vad du vet från tidigare.

2: Exempel: Lasse var ute på promenad med Buster. Plötsligt fick han syn på något vitt och satte iväg i full fart. Där låg Lasse med skorna fulla av snö och förbannade sin syster. Det var ju hon som hade velat ha Buster. När han skulle resa sig märkte han att det gjorde ont. Han kände efter i fickan men den var tom. Hur skulle han nu ta sig hem och var fanns hundrackan? Varför hade han inte tagit den van18

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 19

liga vägen. Där hade det i alla fall funnits en chans att någon av Anderssons varit på väg hem. Han svängde sig om och såg att gårdslampan tänts, men han visste att det inte var någon vits att ropa på hjälp. Nu var goda råd dyra.

Besvara frågorna och diskutera hur du kom fram till svaren. Vilken årstid är det? Vilken tid på dygnet är det? Vad fick Buster syn på? Var bor Lasse? Vilka känslor hyser Lasse för hunden? Varför är Lasse illa ute? Hur tror du att det går för Lasse?

3: Nu får du öva på skönlitteratur; på en novell av Tove Jansson som heter Korrespondens.

Korrespondens Dear Jansson san Jag är en flicka från Japan. Jag är tretton år och två månader. Den åttonde januari blir jag fjorton år. Jag har en mamma och två små systrar. Jag har läst allt som ni har skrivit. När jag har läst läser jag en gång till. Då tänker jag på snö och att man får vara ensam. Tokyo är en mycket stor stad. Jag lär mig engelska och studerar mycket allvarligt. Jag älskar er. Jag har en dröm att bli lika gammal som ni och lika klok som ni. Jag har många drömmar. Det finns en japansk dikt som heter haiku. Jag sänder en haiku på japanska till er. Den är om körsbärsblommor. Bor ni i en stor skog? Förlåt att jag skriver till er. Jag önskar er en god hälsa och ett långt liv. Tamiko Atsumi

Vad får du veta om Tamiko Atsumi i det här brevet?

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 20

Dear Jansson san Min nya födelsedag idag är mycket viktig. Er present är mycket viktig för mig. Alla beundrar er present och bilden av en liten ö där ni bor. Den hänger över min säng. Hur många ensamma öar finns det i Finland? Får vem som vill bo där? Jag vill bo på en ö. Jag älskar ensamma öar och jag älskar blommor och snö. Men jag kan inte skriva hur de är. Jag studerar mycket allvarligt. Jag läser era böcker på engelska. På japanska är era böcker inte på samma sätt. Varför är det olika? Jag tror att ni är lycklig Var mycket försiktig med er hälsa. Ett långt liv önskar er Tamiko Atsumi Dear Jansson san Det har gått en lång tid, det har gått fem månader och nio dagar som ni inte har skrivit till mig. Har ni fått mina brev? Har ni fått presenterna? Jag längtar till er. Ni måste förstå att jag studerar mycket allvarligt. Nu berättar jag för er om min dröm. Min dröm är att resa till andra länder och tala de nya ländernas språk och lära mig förstå. Jag vill kunna tala med er. Jag vill att ni skall tala med mig. Ni skall tala om för mig hur man beskriver att inte se andra hus och att ingen kommer på vägen. Jag vill förstå hur man skriver om snön. Jag vill sitta vid era fötter för att lära mig. Jag samlar pengar för att resa. Nu sänder jag en ny haiku. Den är om en mycket gammal kvinna som ser blåa berg långt borta. När hon var ung såg hon dem inte. Nu orkar hon inte komma till dem. Det är en vacker haiku. Jag ber er om att vara försiktig. Tamiko

Vad är det som gör Finland spännande för Tamiko? Vilka känslor uttrycker Tamiko i de här breven? Vad väntar hon sig av författaren?

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 21

Dear Jansson san, Ni skulle fara på en stor lång resa, nu har ni rest i mer än sex månader. Jag tror att ni har kommit tillbaka igen. Vart reste ni, min Jansson san, och vad lärde ni er på er resa? Kanske tog ni med er kimono. Den har samma färger som hösten har och hösten är tiden för att färdas. Men ni har talat så mycket om att tiden blir kort. Min tid blir lång medan jag tänker på er. Jag vill bli lika gammal som ni och endast ha stora kloka tankar. Era brev bevarar jag i ett mycket vackert skrin på en hemlig plats. Jag läser dem på nytt vid solnedgången. Tamiko

Vad har Tamiko skickat som present till författaren? Vad har det stått i brevet av författaren? Dear Jansson san, En gång när ni skrev till mig var det sommar i Finland och ni bodde på den ensamma ön. Ni har talat om för mig att det mycket sällan kommer post till er ö. Då får ni många brev från mig på en gång? Ni säger att det känns skönt när båtarna går förbi och inte stannar. Men nu blir det vinter i Finland. Ni har skrivit en bok om vinter, ni har beskrivit min dröm. Jag vill skriva en berättelse så att var och en förstår och känner igen sin dröm. Hur gammal måste man vara för att skriva en berättelse? Men jag kan inte skriva den utan er. Varje dag är en dag av väntan. Ni har sagt att ni är så trött. Ni arbetar och det finns för många människor. Men jag vill vara den människa som tröstar er och beskyddar er ensamhet. Det här är en sorglig haiku om en som väntade på sin älskade för länge. Ni ser hur det gick! Men det är inte så bra översatt. Har inte min engelska blivit bättre? Evigt Tamiko

Vilken bok tror du att Tamiko syftar på? Vad har författaren skrivit i sitt brev till Tamiko?

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 22

Älskade Jansson san, tack! Ja, så är det, man behöver inte bli tillräckligt gammal, man bara börjar skriva en berättelse därför att man måste, om det man vet och känner till eller också om det man längtar efter, om sin dröm, det okända. O älskade Jansson san. Att man inte ska bry sig om de andra och vad de tycker och förstår, därför att medan man berättar har det endast att göra med berättelsen och en själv. Då är man ensam på ett riktigt sätt. Just nu vet jag allt om hur det är att älska den som är långt borta och jag ska skynda mig att skriva om det innan hon kommer närmare. Jag skickar en haiku igen, den är om en liten bäck som blir glad om våren så att alla lyssnar och får lust. Jag hinner inte översätta den. Lyssna till mig Jansson san och skriv till mig när jag ska komma. Jag har samlat pengar och jag tror att jag får ett stipendium för att resa. Vilken månad är den bästa och vackraste för vårt möte? Tamiko

Vad tror Tamiko i det här brevet? Vilka råd har hon fått av författaren?

Dear Jansson san Tack för ett mycket klokt brev. Jag förstår att skogen är stor i Finland och havet är stort men ert hus är mycket litet. Det är en vacker tanke att man borde möta en författare endast i författarens böcker. Jag lär mig hela tiden. Jag önskar er en god hälsa och ett långt liv. Er Tamiko Atsumi

Vad säger författaren nu direkt till Tamiko? Med vilken känsla reagerar Tamiko? Hur märks det?

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 23

Min Jansson san Det har snöat hela dagen. Jag kommer att kunna skriva om snön. Idag dog min mor. När man har blivit den äldsta i en familj i Japan kan man inte resa sin väg och man vill det inte. Jag hoppas ni förstår mig. Jag tackar er. Dikten är av Lang Shih Yiian som var en stor poet en gång i Kina. Den är översatt till ert språk av Hwang Tsu-Yii och Alf Henrikson. »Vildgässens skrin är gälla som hitbärs av vindar dova. Morgonens snö är mycken och vädret är molnigt och kallt. Inget jag har i mitt armod att ge dig i avskedsgåva mer än de blåa bergen som följer dig överallt.» Tamiko

Ur Resa med lätt bagage (1998) av Tove Jansson

Vad förstår Tamiko nu? Hur klarar hon av avböjandet utan att tappa ansiktet? Varför är det viktigt för henne att inte tappa ansiktet?

4: A

Beskriv vilka känslor Tove Jansson får fram genom över- och underskriften.

Skriv en av de fyra haikun som Tamiko skriver om i sina brev.

Skriv författarens svarsbrev till Tamikos sjätte brev.

Läs en faktatext om Tove Jansson och berätta om vad som är biografiska fakta i novellen.

Sök idolbrev på någon sångares eller skådespelares hemsida.

Skriv ett brev till din idol.

ordval spr책k tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 24

Skrivteknik

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 25

Styckeindelning När du skriver måste du alltid dela in texten i stycken för annars blir den för svår att läsa. Styckeindelningen visar också hur du byggt upp texten och vad som hör ihop. Dessutom ger den läsaren en möjlighet att ta en paus. Om du skriver för hand markerar du nytt stycke med indrag och om du skriver på dator kan du välja mellan indrag och blankrad vid nytt stycke.

1: A

Dela upp följande text i lämpliga stycken.

Skriv nyckelord för varje stycke.

Åska

Åska uppstår när varm luft en sommardag börjar stiga uppåt mot atmosfärens kallare lager.

Den kalla luften däruppe börjar i sin tur sjunka neråt eftersom den är tyngre. På det här sättet börjar luftmassorna byta plats och det uppstår en vertikalströmning. Den varma och fuktiga luften som stiger uppåt förtätas till moln som växer på höjden flera kilometer tills de når

köldgrader på flera tiotals minusgrader. Också om det är värmebölja nere på jorden kan det

vara upp till 50 grader kallt tio kilometer upp i luften. Högt däruppe i kölden uppstår det snöf-

lingor och iskristaller som är laddade med elektricitet, när iskristallerna kolliderar med varandra uppstår det ännu mera elektrisk energi som sedan urladdas i form av blixtar. För oss skulle

åskan bara vara ett skådespel på himlen om inte följderna skulle vara kännbara också nere på

jorden. När luftströmmarna och molnlagren börjar röra på sig börjar det blåsa och regna och

de elektriska urladdningarna söker sig, ner till jorden, det är då vi ser blixtar och hör åskan

mullra. Egentligen består blixten av två delar: det slingrande ljusbandet är en såkallad förur-

laddning, vars negativa elektriska laddning rör sig mot en positiv laddning som uppstår under

molnet närmare jorden. När den positiva laddningen urladdas slår huvudurladdningen snabbt upp från jorden mot molnet i den kanal som förurladdningen åstadkommit. Åskans mäktiga

dunder och brak uppstår när lufttrycket förändras snabbt. I den kanal där blixten rör sig uppvärms luften ögonblickligen till cirka 30 000 grader celsius, samtidigt försöker den utvidga sig

och det leder till sprängvågor. Om de här tryckvågorna kommer tillräckligt nära hör vi dem

efter en stund som hårda smällar. På över 20 kilometers håll hör man dem inte längre även

om man kan se blixtarna mot himlen. En enda blixt som når jorden innehåller mera elektrisk

energi än ett hushåll använder på ett dygn och sådana krafter är inte att leka med. Om blix-

tens elektriska laddning skulle passera genom en mänskokropp skulle hjärtat sluta slå och andningen förlamas, därför bör man skydda sig mot åskan.

Ur Mumins naturbok (2001) av Sami Malila Översättning av Myrika Ekbom

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 26

Stor eller liten bokstav

2: Skriv in rättelser i texten så att den innehåller stora bokstäver och skiljetecken. Dela in texten i stycken. underjordens härskare är hades enligt myten vaktar jättehunden

kerberos ingången till hades rike kerberos lär ha tre huvuden och en

ormsvans runtomkring underjorden flyter floden styx de själar som

hamnar ner i underjorden förs över styx på en färja som styrs av färj-

karlen karon havets härskare är poseidon han avbildas med en treudd i sin hand poseidon är zeus bror apollon är son till zeus han är bildning-

ens musikens och spådomskonstens gud han har en guldsträngad lyra i

handen och lagern är hans heliga träd apollon älskades högt av grekerna

och han symboliserar solen för dem apollons tvillingsyster heter artemis

och hon är jaktens gudinna hon beskyddar även gravida kvinnor den gud som symboliserar vin och glädje heter dionysos grekerna ordnade ofta

stora fester till hans ära även dionysos är zeus son hans kännetecken är

bland annat en vinstock en panter och ett ymnighetshorn

3: Stor eller liten bokstav på svenska? A

månader

_____________________

exempel:

_______________________

egennamn

_____________________

exempel:

_______________________

högtider

_____________________

exempel:

_______________________

dagar

_____________________

exempel:

_______________________

4: Skriv ditt födelsedatum på tre olika sätt. A

_______________________________

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 27

Sär- och sammanskrivning

5: A

Rätta så att texten på skyltarna ovan blir korrekt. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Skriv två ord som har förstavelsen jätte-. Vad ska du komma ihåg? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Förklara skillnaden: stekt kyckling lever stekt kycklinglever ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 27

ordval spr책k tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 68

Grammatik

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.34 Sida 69

Ordklasser Verb

1: Vad händer i texten? Ett litet troll plockar svamp. Han plockar alla sina favoritsvampar – blodriska, sillkremla och grynsopp. Han samlar så många svampar han får plats med i sin näverkorg. Trollet rensar svamparna och kokar soppa på allihop. Det blir en stor sats soppa, som han äter av i en vecka.

Skriv om texten ovan så att den beskriver någonting som hände i går. _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________

Jämför texterna och ringa in de ord du ändrade, både i exempeltexten och i din egen text. Liknar orden varandra? Förklara! _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ 69

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.35 Sida 70

2:Den mystiska damen

Tåget visslade. Det skulle precis avgå och alla passagerare skyndade sig ombord. Det var den sista avgången för dagen. Men på perrongen satt en dam i vit hatt. Bredvid henne stod en

brun säck. Kanske var den hennes? Damen verkade inte ha bråttom någonstans. Skulle hon

inte med tåget? Varför satt hon bara stilla? Det visste ingen. Dörrarna stängdes. Tåget började rulla framåt. Damen rörde inte en min. Det här var ett mysterium.

Vilka ord skulle du behöva ändra för att få handlingen i texten ovan att utspela sig just nu? Ringa in orden. Skriv hur du skulle ändra ovanför texten.

Vilken sorts ord är det som du ändrar? _________________________________________________________________________

Vad kallas det som du ändrar? _________________________________________________________________________

Verbformen för nutid kallas: ________________________________________________ Exempel: _______________________________________________________________ Verbformen för dåtid kallas: ________________________________________________ Exempel: _______________________________________________________________

Finita verbformer Presens, preteritum och imperativ är finita verbformer. Presens betyder nutid, preteritum betyder dåtid och imperativ är en uppmaningsform.

3: A

Ändra meningarna från nutid till dåtid! Ringa in verbet som du ändrar.

Innan soluppgången far Kalle på en skramlande cykel till ett stort hus i staden.

På gården utanför huset väntar han på sin chef.

Chefen anländer i bil.

Chefen berättar vilken gata som är Kalles i dag.

Den gatan sopar Kalle noga.

Han plockar upp alla papper och burkar som ligger och skräpar.

Då han är färdig ser gatan ut som ny.

Kalle tycker mycket om sitt arbete.

Innan stadens invånare hinner vakna är han redan klar.

10 Då cyklar han hem igen. 70

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.35 Sida 71

Böj verben också i imperativ.

_______________________________

6 ____________________________________

_______________________________

7 ____________________________________

_______________________________

8 ____________________________________

_______________________________

9 ____________________________________

_______________________________

10 ___________________________________

Infinita verbformer De infinita verbformerna är infinitiv (formen som står efter att) och supinum (formen som står efter har eller hade). Infinitiv är formen du slår upp på i ordböcker.

Att vänta i mörker Skuggorna blev längre och barnen började frysa. De ville helst gå hem, men de visste att de borde stanna kvar. Solen hade redan gått ner. Först då alla redan hade velat ge upp syntes en mörk figur på murens krön. Det måste vara den som skulle komma med budskapet!

Vilka verb som står i infinitivform finns i texten ovan? _____________________________________________________________________

Vilka verb står i supinumform? ____________________________________________________________________

5: Markera alla verb i texten! Det fanns en skog som bestod av bara små träd, alar och granar och rönnar och några björkar

och aspar. Det fanns en liten strandäng med lågt gräs, klöver, hundloka och tistel. Det fanns blå-

bärsris och stubbar och stenar med mossa på, precis som det brukar finnas på små öar som är

så oansenliga att ingen ens riktigt lägger märke till dem. Mitt på ön fanns ett litet berg.

Ön hade inget namn. Det fanns inga spår av att någon någonsin skulle ha brytt sig om att ta i

land. Långt ute till havs färdades de stora fartygen; ön var bara en liten flugfläck på deras radarskärmar. Tranorna i sin plogfärd söderut blickade framåt mot större och bördigare rastplatser. På sjökortet var den bara en liten ring, inte större än ett knappnålshuvud mitt i allt det blåa.

Ur Den första snön (2006) av Johan Bargum 71

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.35 Sida 72

6: Fyll i de verbformer som saknas.

1 2 3 4 5 6 7 8 9

infinitiv

presens

preteritum

att

då

_________________________

bar _________________________

brista _________________________ _________________________ _________________________

finna _________________________ gala _________________________ _________________________ _________________________

10 _________________________ knyta 11 _________________________ 12 _________________________ 13 _________________________ 14 _________________________ minnas 15 _________________________ 16 _________________________ 17 _________________________ 18 _________________________ svälta

19 _________________________ 20 _________________________ sätta 21 _________________________ 22 _________________________ 23 _________________________ 24 _________________________

_________________________ duger _________________________ döljer _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ gjuter _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ lyckas _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ smörjer _________________________ _________________________

svär _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ äter _________________________

_________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ log _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ nöp _________________________ _________________________ _________________________ _________________________

_________________________ _________________________ _________________________ vred _________________________ _________________________ _________________________

ordval spr책k tryck_Layout 1 2014-08-13 12.35 Sida 73

imperativ

supinum

har/hade

_________________________

ligg! _________________________

_________________________

sitt! _________________________

_________________________

bundit _________________________

_________________________

gett _________________________

_________________________

_________________________ visat _________________________ _________________________ v채x! _________________________ _________________________

_________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________

ordval språk tryck_Layout 1 2014-08-13 12.35 Sida 74

7: Fyll i verben som saknas i texten! 1

Mona _______ (sitta, preteritum) i solen och _______ (läsa, preteritum) en tidning.

Den handlade om gamla båtar, och båtar _______ (vara, presens) Monas stora intresse.

Hon gillar speciellt träbåtar som har _______ (byggas, supinum) för länge sedan.

Då hon _______ (bli, presens) stor ska hon _______ (köpa, infinitiv) sig en egen göteborgseka.

_______ (veta, presens) du hur en sådan _______ (se, presens) ut?

_______ (ta, imperativ) reda på om du inte redan vet!

Mona _______ (bläddra, preteritum) vidare i sin tidning.

Oj, om man bara hade _______ (ha, supinum) råd med en egen liten båt.

Mona skulle vilja _______ (döpa, infinitiv) sin båt till Havskatten.

10 Tillsammans hade de _______ (kunna, supinum) erövra alla hav.

8: A

Bläddra i dina läroböcker i naturvetenskap. Ta till exempel kemi- eller biologiboken. Vilken tempusform är vanligast? _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________

Varför är det så? _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________

9: Gå till skolbiblioteket och välj ut en roman med fin omslagsbild. A

Vilken bok valde du? _____________________________________________________________________________

Vilken tempusform är vanligast i din roman? _________________________________________________________________________