Krister Lillas
Full koll
skrivövningar för elever i åk 5–6
Innehåll Innehåll Till eleven Till läraren Bortblåsta bisatser Början saknas Grötkokare och andra typer När och var Vem gör vad? Det kan sägas på många sätt Det hörs på ljudet Pratsamma typer Längre, längre … Vid pyramiderna Djurförsök Kryssa rätt Bildkryss Dåliga domslut Ingen kontroll Från det ena till det andra … … och tillbaka igen Prata goja Prata mera goja Mottagaren styr Uppdiktat Bruksanvisning Plockbart Svar på tal Mycket kort Turen i naturen
3 4 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 28 29 30 31
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilken tavla Ram till salu Rutinerad e-post Rymdkort En skruv lös Vilket väder Lätt som en plätt Nattliga rapporter Festkommittén ordnar I idrottskretsar ABC-språk Vokala funderingar Mångtydiga ord Jag tycker att … Frågor ger svar Svar ger text Hemligheten i tornet Vilse på nätet Mitt liv som spindel I Afrika På rymmen i blodomloppet Dagens hjälte Faster Alma skaffar en båt I framtiden Mänskliga djur Lämnad ensam En trummis berättar En sista reflektion
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
32 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 41 42 43 44 45 46 46 47 48 49 50 50 51 52 53 54 56
Till eleven
Till läraren
Den här boken är gjord i ett enda syfte – att hjälpa dig att bli en bättre skribent. Vad du än har tänkt syssla med i framtiden är det bra kunna skriva på ett välformulerat och lättfattligt sätt. Ditt språk bidrar nämligen till den bild omgivningen har av dig. Behärskar du ditt språk bra, ger det ett intryck av att du är en ordningsfull och ansvarstagande person, som är duktig på det du gör. Boken innehåller olika typer av uppgifter, i vilka du får träna upp din språkkänsla, din förmåga att formulera dig, din kreativitet och din fantasi. Vissa uppgifter resulterar i lite längre texter, vissa i enskilda meningar och vissa i bara några ord. De instruktioner och exempeluppgifter som finns på varje sida ger vägledning om hur du ska ta dig an de olika övningarna. Om de inte hjälper ska du be din lärare om hjälp. På en del sidor finns rader att skriva på, men då det saknas rader ska du med din lärare komma överens om var du skriver. Använd mycket fantasi, men var samtidigt mån om att använda ett vårdat språk.
Denna bok är tänkt som ett kompletterande material, när det gäller skrivträning och språkuppfattning i åk 5–6. Den innehåller övningar kring meningsbyggnad, formuleringskonst och ordkunskap, syftande till att locka till kreativt skrivande. I vissa fall är en del förkunskaper bra att ha, men jag har strävat efter att göra övningarna sådana, att det inte nödvändigtvis krävs en vuxens instruktioner för att man ska komma igång. Det kan ändå vara bra att prata lite om t.ex. huvudsatsbisats och anföring, för att eleverna ska få största möjliga behållning av materialet. Många av övningarna utmynnar i korta ”uppsatser”. Kom på förhand överens om ramarna för dessa – längd, stil, redovisning, målgrupp osv. – så att eleverna vet under vilka premisser de jobbar. Det är du som lärare som avgör t.ex. hur många av stödorden som bör ingå i en uppsats. Jag kan tänka mig att vissa övningar fungerar bra som läxor, men eftersom skrivandet också bör vara en rolig och inspirerande aktivitet, kanske en del övningar kan vara helt fria från tvång, bedömning och deadlines. Använd i vilket fall som helst materialet så som det gagnar din grupp bäst.
Lycka till med skrivandet och låt texterna ta dig till nya världar!
Lycka till i uppgiften att fostra duktiga skribenter! Krister Lillas, författare
4
Bortblåsta bisatser Bisatser finns till för att förtydliga det som huvudsatsen säger. Här är några huvudsatser, som alla behöver en fortsättning. Fyll i denna fortsättning och sätt in ordet i parentesen på ett lämpligt ställe. Exempel: Tom lyssnar på musik, tills… (skogen) Tom lyssnar på musik, tills pappa sänder iväg honom ut i skogen för att plocka svamp.
1. Marina gäspar högljutt, när… (kylskåp) 2. Varje morgon äter Olle gröt, fastän… (fisksoppa) 3. Under skolbänken ligger en röd tröja, eftersom… (utomhus) 4. Lilla Maria tänker på troll, så att… (blunda) 5. Farbror Frans klipper gräs, innan… (faster Emilia) 6. På den stora ängen kunde man spela boll, medan… (kaffekopp) 7. Alla vill klappa grisen, trots att… (skylt) 8. Annas kusin var glad, tills… (bord och stolar) 9. Båtägaren hittade hem i mörkret, fastän… (ficklampa) 10. Boken var tjock, därför att… (klok) 11. Ingen kunde sova, förrän… (trumpet) 12. Varje månad har vi klassfest, sedan… (lärare) 13. Kan du vissla, innan… (försvinner) 14. Terese målade staketet, eftersom… (burken med färg) 15. I trädgården bodde två sorkar, fastän… (skrämma) 16. Han skrek åt oss, att… (inte bråttom) 17. I rymden finns det stora monster, trots att… (astronauter) 18. På två minuter tvättade Harald bilen, medan… (cykeln) 19. Alla i staden deltog, när… (djurpark) 20. Till slut gick Eva hem, eftersom… (marsvin)
5
Början saknas De här bisatserna saknar huvudsats och det går inte alls för sig. Innehållet blir liksom på hälft. Fyll i en lämplig huvudsats i början, så att det blir en mening med det hela. 1. …, eftersom han inte gillade äppelpaj. 2. …, när det inte ville börja brinna. 3. …, trots att klockan inte var mera än sju. 4. …, medan den andra polisen öppnade bakluckan. 5. …, så att hon inte skulle bli ledsen igen. 6. …, tills det inte fanns något vatten kvar på golvet. 7. …, så att hela huset inte skulle rasa ihop. 8. …, att han skulle lägga sig ner på golvet. 9. …, som inte heller visste var utgången fanns. 10. …, eftersom jordgubbarna började bli mogna. 11. …, därför att det tjutande larmet var fruktansvärt starkt. 12. …, när han skulle betala i kassan. 13. …, trots att de andra hade väntat mycket längre. 14. …, medan Lars-Fredrik höll i. 15. …, så att jag kan messa till min kompis. 16. …, när hon inte ville komma in i värmen. 17. …, då Amanda gjorde en rolig grimas. 18. …, för att inte slå huvudet i isen. 19. …, innan mamma kom hem. 20. …, förrän jag ser det.
6
Grötkokare och andra typer Sätt in bisatser som börjar med som i följande korta meningar. Ta modell av exemplet och låt bisatserna berätta något om ”personen” det är frågan om. Bisatserna bör inledas och avslutas med kommatecken. Exempel: Boris kokar gröten.
Boris, som äger sju undulater, kokar gröten.
1. Indianen log.
9. Polisen sjunger också.
2. Pia-Malena hostar.
10. Elof skottar snö.
3. Hertigen köpte ett slott.
11. Gubben köpte fyra till.
4. Tore gäspade.
12. Balettflickan skrattar.
5. Eva-Lena blev arg.
13. Bussen krockar.
6. Häxan spelar kort.
14. Plogbilen startade inte.
7. Nisse har flyttat.
15. Hästen halkade.
8. Lisa-Britt skalade äpplen.
7
När och var Adverbial är ord och uttryck som bland annat svarar på frågorna när och var (tid och plats). Om du i en mening vill använda adverbial av dessa båda typer fungerar det ofta bra att börja meningen med tidsuttrycket och avsluta med platsuttrycket. Bygg ut följande korta satser med tids- och platsadverbial och placera dem enligt exemplet. Notera också att subjekt och predikat byter plats, när du placerar ett adverbial först.
När? Var?
Exempel: Jag äter gröt. Varje morgon äter jag gröt i hängmattan.
1. Flygplanet nödlandade. 2. Solen skiner. 3. Bonden hugger ved. 4. Lucian halkade. 5. Mormor bakade en tårta. 6. Sparvarna kvittrade. 7. Du köper två biljetter. 8. Vi skrattade hejdlöst. 9. Den efterlyste gömde sig. 10. Hon läste en hel deckare. 11. Jag promenerar. 12. Fotbollslaget vann stort. 13. Alla sökte efter den borttappade nyckeln. 14. Pappa planterar blommor. 15. Boxaren hoppar rep.
8
Vem gör vad? Här gäller det att para ihop rätt början med rätt slut. Välj själv ett lämpligt bindeord, som binder ihop de två satserna, men kom ihåg att variera binde ordet. Skriv ut hela meningen. 1. Harald satte sig i sin soffa och sedan orkade han inte stiga upp igen. 2. I dag åker mormor hem … 3. Olivia åkte inte taxi hem … 4. Jag öppnade inte låset med min egen nyckel … 5. Lisa kör trampbil … 6. Den lilla flickan hittade en skattkista … 7. Oskar blev glad då han fick resa till Grekland ... 8. Bilisten trampade gasen i botten ... 9. I boken kunde man läsa om många spännande äventyr … 10. Tanten i affären ville inte betala genast … 11. Clownen Blunder halkade på samma bananskal flera gånger … 12. Simvakten hoppade i med kläderna på … 13. Simvakten hoppade än en gång i med kläderna på … 14. De två rånarna smet från platsen i en ljusbrun skåpbil … 15. På söndag kommer farbror Elof … 16. I den gamla kvarnen fick svalan ungar …
… kaptenen hade själv varit med om alla. … han ville inget hellre. … i morgon har hon vattengymnastik. … då ska vi ha skoj. … hon kunde inte öppna den. … ingen höll på att drunkna. … hennes bror knuffar på. … sedan orkade han inte stiga upp igen. … någon höll på att drunkna. … den hade byggt sitt bo där. … polisen följde efter. … jag använde en rostig gaffel. … det skulle han aldrig ha gjort. … alla barnen fnissade. … hon promenerade hela vägen. … hon ville diskutera priset först.
9
Det kan sägas på många sätt En replik kan sägas på många olika sätt. Därför kan man också använda många olika ord, när man beskriver hur någon säger något. Hitta på en replik på minst fem ord och fyll i vem som säger den. Exempel: – Vem är det som har använt min tandborste? hojtar Niklas.
1. ________________________________________________ viskar _______________ 2. ________________________________________________ väser _______________ 3. ________________________________________________ säger _______________ 4. ________________________________________________ stammar ____________ 5. ________________________________________________ hostar ______________ 6. ________________________________________________ ropar _______________ 7. ________________________________________________ fräser _______________ 8. ________________________________________________ förklarar _____________ 9. ________________________________________________ vrålar _______________ 10. ________________________________________________ berättar _____________ 11. ________________________________________________ morrar ______________ 12. ________________________________________________ gnäller ______________ 13. ________________________________________________ undrar ______________ 14. _______________________________________________ ber _________________ 15. ________________________________________________ avslöjar _____________ 16. ________________________________________________ vet _________________ 17. ________________________________________________ gastar ______________ 18. ________________________________________________ kvider _______________ 19. ________________________________________________ flämtar ______________ 20. ________________________________________________ gråter _______________
10