Perspektiv SL2

Samhällslära SL2 Ekonomikunskap (GLP2021)

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Pellentesque porta sapien quis placerat scelerisque. Phasellus laoreet neque eu metus rutrum, quis consectetur neque faucibus. Mauris vitae nunc nisi. Donec lectus leo, suscipit in ipsum sit amet, sodales pellentesque ligula. Nullam a varius erat. Donec ornare lorem eget aliquam pulvinar. Sed eu nunc est.

Perspektiv SL2 Ekonomikunskap

R E P

P S

V I T EK

R E P

E P S

V V I I T T K K E

DET FINLÄNDSKA E K O N O M ISAMHÄLLET KUNSKAP

Nullam at turpis ac lectus finibus suscipit.

Duis lobortis euismod libero, a scelerisque est tristique porta. Etiam porttitor libero eget rutrum pellentesque. Suspendisse laoreet cursus consectetur. Nulla tempus erat sit amet lacus sodales, ac fermentum eros vestibulum.

Sed pulvinar semper risus, eu ultrices justo porttitor nec. Nullam sagittis pretium turpis ut sollicitudin. Cras luctus placerat tristique.

KESTILÄ-KEKKONEN, AROMAA, KÄHKÖNEN, NIEMINEN, SALMI, BONÄS Schildts & Söderströms

KESTILÄ-KEKKONEN, AROMAA, KÄHKÖNEN, NIEMINEN, SALMI, BONÄS

JOHANNA BONÄS

Schildts & Söderströms Schildts & Söderströms

SL2

Innehåll I Ekonomins grunder

6 Hushållens inkomster och utgifter

1 Vad är ekonomi?

Hushållens inkomster

Vem är fattig?

Hushållens utgifter

Netto eller brutto?

Våra vanligaste skatter

Arbeta inte svart

Vad tycker du? Blir vi lyckliga av pengar?

Att hushålla med resurser

Ekonomi som vetenskap

2 Det ekonomiska kretsloppet

Samhällsekonomins aktörer

Störningar i samhällsekonomin

3 Olika ekonomiska system

Ett samhälle behöver ekonomiska regler

7 Låna pengar

Skuldebrev och banklån

Konsumentkrediter

Planekonomi

Crowdfunding

Marknadsekonomi

Ränta är priset på pengar

Blandekonomi

Olika räntor

Skulder måste betalas i tid

Vad tycker du? Ekonomiskt fria och ofria länder i världen

4 Ekonomisk tillväxt

8 Spara och investera

Alla kan och behöver spara

BNP – ett mått på tillväxt

Spara på bank

Hur skapas tillväxt?

Obligationer

Några reformer och händelser som har gynnat

Aktier

ekonomisk tillväxt i Finland

Fonder

Andra sätt att mäta ekonomisk tillväxt och välfärd

Avkastning

Hållbar ekonomisk tillväxt

Bokför och budgetera

Vad tycker du? Degrowth

Vad kostar småköpen

II Privatekonomi

III Näringsliv och företag

5 Privatkonsumtion

Vad är konsumtion?

9 Finland behöver framgångsrika företag

Från produktionssamhälle till konsumtionssamhälle

Finlands näringsliv och näringsstruktur

Hållbar konsumtion

Företagsstrukturen i Finland

Företagen skapar välfärd

10 Starta eget

Hur prissätts aktier?

Valutamarknaden växlar valutor

Hur blir man företagare?

Enskild näringsidkare

Aktiebolag

16 Finansmarknaden övervakas noga

Övriga företagsformer

Finansinspektionen

Konkurs

11 Företagen och marknaden

Företagsproduktivitet är viktigt

Marknaden och priset

Marknaden som hjälp mot koldioxidutsläpp

Spelregler i en marknadsekonomi

IV Internationell handel

VI Ekonomisk politik 17 Ekonomins berg- och dalbanor

Konjunkturcyklerna

Hög- och lågkonjunkturer

Ekonomisk politik

Ekonomiska kriser

12 En globaliserad värld

18 Europeiska centralbanken och penningpolitiken

Global handel

Centralbankernas uppgifter

Frihandel och ekonomiskt samarbete för fred

Europeiska centralbankssystemet

Protektionism och handelshinder

Prisstabilitet

13 Finlands utrikeshandel

Penningpolitik Valutapolitik

En internationaliserad ekonomi

Finländsk export och import

19 Offentliga sektorn och finanspolitiken

Internationella handelsorganisationer

Välfärd för alla

Det kinesiska undret

Skatter finansierar offentliga sektorn

Lär dig: Textanalys

Offentlig budgetering och ekonomiplanering

Arbete åt alla

Basinkomst åt alla?

Keynesiansk finanspolitik

Monetarism och nyliberalism

Keynesianismens återkomst

V Finansmarknaden 14 Finans- och kreditinstitut

Finansmarknadens uppgift

Kreditmarknaden

Vad är pengar?

15 Aktiemarknaden

Aktiemarknaden förmedlar kapital

20 Ekonomin och framtiden

Finlands ekonomiska framtidsutsikter

Globala ekonomiska utmaningar

Ordlista

I EKONOMINS GRUNDER

14

En introduktion till det ­samhällsekonomiska ­kretsloppet och grunderna i ekonomikunskap.

1 Vad är ekonomi?

2 Det ekonomiska kretsloppet 3 Ekonomiska system 4 Ekonomisk tillväxt

Du lär dig • vad ekonomi är och varför ekonomiska färdigheter är viktiga • det ekonomiska kretsloppet och den växelverkan som finns mellan privat­ hushåll, företag och samhälls­ekonomi • de vanligaste ekonomiska systemen och hur vi kan skapa hållbara ekonomiska system • hur man mäter ekonomisk tillväxt och varför tillväxt ses som både nödvändigt och problematiskt • centrala ekonomiska begrepp.

15

1 Vad är ekonomi?

Att hushålla med resurser Ekonomi är läran om att hushålla med begränsade resurser i förhållande till önskemål och behov. Ordet ekonomi kommer från grekiskans ”oikos” (hus) och ”nomos” (lag) och betyder ursprungligen ”att hushålla”, det vill säga att välja hur vi ska använda våra begränsade resurser. Resurser brukar beskrivas som tillgångar, alltså något som vi har nytta av. Att vara ekonomisk innebär att man kan hushålla med de resurser som finns så att de räcker.

Pengar är exempel på en resurs, men pengar i sig är inte värdefulla. Pengarnas värde ligger i att vi kan byta dem mot andra resurser. Vi byter tid och arbete mot pengar i form av lön. Sedan byter vi pengarna mot mat, bostad, kläder och trevliga upplevelser. Många drömmer om att bli ekonomiskt oberoende, det vill säga att ha så mycket pengar att de kan spendera dem hur de vill utan att behöva bekymra sig för att pengarna ska ta slut. Nästan alla har ändå en begränsad ekonomi. Därför måste vi lära oss att hushålla med våra pengar på ett ansvarsfullt sätt så att de räcker till det nödvändiga. Att hushålla är inte samma sak som att låta bli att konsumera.

Tvärtom kan vi genom goda investeringar få våra pengar att växa och skapa nya inkomster.

Alla varor och tjänster som vi köper utvinns eller tillverkas av naturresurser i någon form, men också de här resurserna är begränsade. Metaller, mineraler, olja och gas har avgörande betydelse för att vår ekonomi ska fungera. Fosfor från gruvor är ett exempel på en icke-förnybar naturresurs som riskerar att ta slut under 2000-talet.

Fosfor ingår i alla typer av konstgödsel och är oumbärligt för vår matproduktion. Också förnybara naturresurser som vatten, ren luft och bördig jord riskerar att ta slut eftersom vi under de senaste 100 åren har använt dem mycket snabbare än de förnyas. Världshaven är över­ fiskade och skogen avverkas i snabbare takt än den växer.

Om vi inte förändrar vårt beteende kan det få förödande konsekvenser för samhällsekonomin och vårt liv på jorden. Därför måste privathushåll, företag, organisationer och stater bli bättre på att hushålla med jordens begränsade resurser.

I ett vidare perspektiv är resurser som till exempel hälsa, utbildning, kärlek och kultur viktiga. Också sådana resurser behöver hanteras ekonomiskt. Hur vi väljer att ta vara på våra resurser avgör vilka möjligheter vi har att leva i välfärd. Därför behöver vi alla lära oss att bli ekonomiska och utnyttja de tillgångar vi har på bästa möjliga sätt.

Ekonomi som vetenskap

Finlands skogar har ett stort värde för hela samhället. Därför är det viktigt att hushålla med skogens råvaror så att också framtida generationer kan fortsätta att använda den.

16

I Ekonomins grunder

Ekonomi är också det vetenskapliga studiet av ekonomiska fenomen. Det finns flera olika utbildningsprogram inom ekonomi. På handelshögskolor och universitet i Finland kan man bland annat studera nationalekonomi, företagsledning, marknadsföring, redovisning, finansiell ekonomi och handelsrätt.

Nationalekonomi anses ha grundats som modern akademisk disciplin av skotten Adam Smith (1773–1790)

och räknas som en av de äldsta samhällsvetenskaper­na.

Nationalekonomi behandlar frågor om produktion och konsumtion på samhällelig nivå. Natio­­­­­nal­­­­­­­ekonomer forskar till exempel i hur politiska beslut påverkar ekonomin, vilka effekter vår ökande ­konsumtion har på miljön, vad som styr priset på varor och tjänster eller vilka följder olika begränsningar inom internationell handel kan få för ekonomin.

De övriga ekonomiska disciplinerna är förgreningar av nationalekonomi. Företagsledning och organisation, marknadsföring och redovisning handlar om hur enskilda företag organiserar sin produktion, marknadsför sina produkter, bokför sina inkomster och utgifter samt redovisar vinst och förlust. Finansiell ekonomi är den del av den ekonomiska forskningen som studerar kapitalmarknaden, det vill säga sparande och investeringar.

Handelsrätt studerar lagar som berör nationell och internationell handel.

Nationalekonomi brukar delas in i makro- och mikro­ ekonomi. Inom makroekonomin studerar man hela länders och staters ekonomier, medan mikroekonomin studerar enskilda företag eller människors beteende, till exempel hur företag agerar då de säljer varor och tjänster och vad som påverkar konsumenternas köpbeslut.

Ekonomi är precis som andra samhällsvetenskaper en så kallad mjuk vetenskap. Hårda vetenskaper som matematik och fysik bygger på kvantitativa metoder och förlitar sig på empiriska och testbara bevis. Oberoende

av vem som gör experimentet förväntas resultatet bli det samma. Mjuka vetenskaper som ekonomi, psykologi och pedagogik bygger ofta på kvalitativa icke-exakta mätbara metoder. Forskarens personliga värderingar och politiska ideologi kan påverka resonemang och slutsatser. Därför kan två ekonomer komma till helt olika slutsatser när de analyserar data för att förutspå vilka samhälleliga effekter en skattehöjning kan få.

Ekonomer har en bred och varierad arbetsmarknad med goda karriärmöjligheter också utanför högskolevärlden både inom den privata och offentliga sektorn.

Inom staten och kommunerna arbetar ekonomer som sakkunniga på ministerier och andra myndigheter. En egenföretagare behöver ha kunskaper i ekonomi. Alla större företag anställer ekonomiska rådgivare, analytiker, revisorer och controllers. Stora internationella organisationer som Amnesty, EU och Röda Korset behöver ekonomer. Många ekonomer arbetar också inom kapitalmarknaden på banker, börsen eller olika tradingfirmor.

Det behövs också journalister med ekonomiutbildning.

I Finland kan man studera ekonomi på högskolenivå på svenska vid Hanken i Helsingfors och Vasa samt vid Åbo Akademi. Ett av de största studentevenemangen under studieåret är Valborg. På bilden sätter Hankens studentkår studentmössan på statyn Havis Amanda vid Salutorget i Helsingfors, ett hedersuppdrag med över 100-åriga anor som ambulerar mellan studentkårerna i huvud­ staden.

I Ekonomins grunder

17

Lär dig

Ekonomiska begrepp Det ekonomiska språket innehåller många ord som kan vara svåra att förstå för en person som inte är insatt i ämnet. Ett nyhetsinslag om regeringens förslag till statsbudget eller en intervju med en VD för ett företag kan innehålla så många facktermer att själva innehållet i nyhetsinslaget eller intervjun blir obegriplig. Här får du lära dig hur det samhällsekonomiska kretsloppet fungerar, men också ett nytt språk. Begrepp som kan vara nya och svåra att förstå är svärtade och förklarade i texten. Dessutom finns det en kort förklaring av begreppet i en alfabetisk ordlista i slutet av boken. I slutet av kursen har du utökat ditt ordförråd med många nya facktermer och kan lättare följa med medierapporteringen och bilda dig en egen uppfattning. Du förstår vad banktjänstemannen säger när du ansöker om att få lyfta

ett lån och du har större möjligheter att delta i samhällsdebatten.

Inför studentprovet i samhällslära förväntas du behärska den terminologi som hör till ämnet. Det lönar sig att öva centrala ekonomiska, juridiska och samhälls­ vetenskapliga begrepp för att maximera dina poäng i provet. I en ekonomifråga förväntas du visa att du förstår och behärskar ekonomiska facktermer, till exempel inflation, budgetunderskott, bruttonationalprodukt och kreditinstitut. I vissa frågor uppmanas du direkt förklara begrepp, men också i andra frågor förväntas du använda dig av korrekt terminologi samtidigt som du förklarar vad de facktermer som du använder dig av betyder. Det är ofta en god idé att förklara de centrala begreppen i ditt svar redan i inledningen av ditt essäsvar.

Exempeluppgift Nedan ser du ett utdrag ur en helt vanlig artikel som publicerades på Svenska yle 14.9.2020. a) Förklara vad de svärtade orden betyder. b) Skriv en kort sammanfattning på högst tre meningar där du med egna ord förklarar innebörden i artikeln.

Finlands Bank och Etla: Ansvaret för den ekonomiska tillväxten ligger hos konsumenterna Två ekonomiska prognoser som publiceras i dag förutspår att Finland kravlar sig upp ur recessionen efter coronaepidemin snabbare än man har trott. Att komma tillbaka till det läge som rådde före epidemin tar ändå många år. Finlands Bank räknar med att den finländska ekonomin går back 4,7 procent i år.

I juni räknade man med en tillbakagång på sju procent. Näringslivets forskningsinstitut Etla är på samma linje: ekonomin krymper med 4,5 procent. Etla tror på en tillväxt på 3,2 procent nästa år, medan Finlands Bank är mer återhållsam och räknar med 2,7 procent. Bägge har samma analys: det är konsumenterna som ska stå för tillväxten nästa år. Den osäkerhet som coronaepidemin för med sig tär på industrins orderböcker och på företagens mod att investera. Även om den finländska ekonomin har tagit en mindre smäll än många andra länder har sysselsättningen minskat kraftigt. En del arbetstillfällen försvinner för gott. Någon snabb ökning av sysselsättningen är inte i sikte, då den ekonomiska tillväxten är långsam och befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att minska. Enligt Finlands Bank kommer både antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden att ligga betydligt under den nivå som rådde före pandemin.

Källor: STT, Finlands Bank, Etla

18

Prova själv!

Nedan ser du fyra frågor som har ingått i studentprovet i samhällslära. Lokalisera nyckelbegreppen i frågan och skriv ett inledande stycke till varje essäfråga där du förklarar de centrala begreppen som frågan kretsar kring.

Diskutera för- och nackdelar med delningsekonomi.

(Studentprovet i samhällslära hösten 2017)

På vilka sätt har ECB ”öst” ut pengar på marknaden under de senaste åren?

(Studentprovet i samhällslära hösten 2017)

Analysera hur två olika företag, en korvfabrik och en frisersalong, kan förbättra sin produktivitet.

(Studentprovet i samhällslära hösten 2018)

Diskutera vilka politiska åtgärder man kan vidta för att öka nyttan och minska olägenheterna med frihandel.

(Studentprovet i samhällslära hösten 2019)

Räntorna har varit exceptionellt låga efter finanskrisen 2007–2009. Diskutera vilka fördelar och nackdelar låga räntor har ur de enskilda medborgarnas och företagens samt ur statsfinansernas synvinkel.

(Studentprovet i samhällslära hösten 2019)

Analysera hur den offentliga sektorns över- och underskott samt skuldsättning utvecklades i Finland under åren 1985–2017, samt vilka faktorer som kan förklara denna utveckling.

(Studentprovet i samhällslära våren 2020)

19

2 Det ekonomiska kretsloppet Samhällsekonomins aktörer Med samhällsekonomi menas alla ekonomiska företeelser och aktiviteter i ett land och i förlängningen hela världsekonomin. Det ekonomiska kretsloppet visar hur pengar och andra ekonomiska tillgångar som varor och tjänster cirkulerar och byter händer i samhället. Vi deltar alla i det ekonomiska kretsloppet och påverkar samhällsekonomin genom olika ekonomiska beslut som vi tar.

Ett sätt att beskriva det ekonomiska kretsloppet är att se på samspelet mellan privata hushåll och företag.

En person som jobbar för ett företag får lön i utbyte mot det arbete hen gör för företaget. Företag köper med andra ord arbete av sina anställda, som i sin tur använder lönen till att köpa varor och tjänster från företag. Vissa hushåll äger också naturresurser, till exempel skog, som de kan sälja till företagen. De privata hushållens ekonomi kommer att behandlas närmare i avsnitt II medan företagens roll i samhällsekonomin behandlas närmare i avsnitt III. Det ekonomiska kretsloppet mellan privata hushåll och företag är en del av ett större kretslopp där också offentliga sektorn, finansmarknaden och utlandet ingår.

Offentliga sektorn, det vill säga staten och kommunerna, är beroende av de skatter som företag och privatpersoner betalar. Skatterna som offentliga sektorn samlar in används till transfereringar (pensioner, arbetslöshetsbidrag, studiebidrag m.m.) och tjänster (polis, utbildning, vård, infrastruktur m.m.) samt till olika former av ekonomiska stöd som direkt gynnar både privata hushåll och företag. Offentliga sektorn återkommer vi till i avsnitt VI. Finansmarknaden har som uppgift att omvandla någons besparingar till någon annans finansiering. Utan kreditinstitut, en juridisk term för banker och företag som har rätt att bevilja lån (kredit), och börshus där man till exempel kan köpa och sälja andelar i företag

20

I Ekonomins grunder

skulle samhällsekonomin stanna. Läs mera om finansmarknaden i avsnitt V. Finlands ekonomi är i dag sammanvävd med andra länders ekonomier och det ekonomiska kretsloppet innefattar därför också privata hushåll, företag, finansmarknaden och offentliga sektorn i andra länder. Handeln mellan länderna i världen har ökat snabbt speciellt under 2000-talet. I dag är en stor del av de varor och tjänster som vi konsumerar i Finland importerade från utlandet, samtidigt som finländska företag exporteras utomlands.

Vi ingår med andra ord i ett internationellt ekonomiskt kretslopp, vilket innebär att vår samhällsekonomi påverkas av händelser i andra länder. Ett litet land som Finland är mycket beroende av import och export. Utrikeshandeln och globaliseringen återkommer vi till i avsnitt IV.

Störningar i samhällsekonomin Man kan jämföra det ekonomiska kretsloppet med blodomloppet i en människokropp. Hjärtat är vår motor som pumpar runt blodet i vår kropp i de sammanhängande rörsystem som blodkärlen bildar. Så länge blodet cirkulerar i en jämn takt fungerar våra organ, men om vi får en blodpropp i en arm störs blodcirkulationen i hela kroppen och vi blir sjuka. Utan läkarvård och rätt medicinering kanske vi till och med dör. På motsvarande sätt måste de ekonomiska tillgångarna hela tiden strömma i en jämn takt mellan de olika enheterna i samhället. En störning i någon del av det ekonomiska kretsloppet påverkar direkt hela samhällsekonomin eftersom alla delar hänger ihop.

En lågkonjunktur börjar alltid med en störning någonstans i det ekonomiska kretsloppet. Om ekonomin till exempel försvagas i ett land som är viktigt för den finländska exporten, så kommer hela Finlands ekonomi att

Det samhällsekonomiska kretsloppet Offentliga sektorn atrbetskraft skatter avgifter

skatt,avgifter varor och tjänster lön transfereringar tjänster och service

lön varor och tjänster

Privata hushåll

ekonomiska stöd tjänster och service köp av varor och tjänster ränta lån import

export

köp av varor och tjänster arbetskraft ränta amorteringar insättningar

ränta amorteringar insättningar

Företag

Utlandet

ränta amorteringar insättningar

ränta lån gireringar

ränta lån gireringar

Finansmarknaden

påverkas negativt. Exportföretagens lönsamhet försämras och de tvingas permittera eller säga upp personal, vilket i sin tur leder till att hushållen får mindre pengar för konsumtion. Det här drabbar sedan företag som inte är exportberoende. Mindre inkomster för privathushållen och lägre vinst för företagen innebär mindre skatteintäkter för offentliga sektorn, samtidigt som utgifterna för offentliga sektorn ökar i form av arbetslöshetsersättningar och företagsstöd. Kreditinstituten får mindre ränteintäkter om folk och företag skjuter investeringar på framtiden och undviker att lyfta lån. I värsta fall går banker i konkurs för att låntagarna inte kan betala tillbaka lånade pengar.

Vi återkommer till störningar i samhällsekonomin i bokens sista avsnitt.

Samhällsekonomin är helt beroende av naturen. Naturen ger oss livsnödvändiga varor som mat och vatten.

Vi använder också naturresurser, till exempel skog och olja, när vi tillverkar och transporterar varor. Under de senaste 100 åren har konsumtionen av jordens resurser ökat på ett sätt som inte är hållbart i längden. År 2015

enades världens ledare om en plan för en global ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling till år 2030. Hållbar ekonomi kommer att vara ett tema som vi återkommer till i flera kapitel.

Uppgifter 1. Vad är samhällsekonomin?

2. Varför kan samhällsekonomin liknas vid ett kretslopp?

3. Studera det ekonomiska kretsloppet på sidan x. Hur kan samhällsekonomin i ett land påverkas om arbetslösheten i ett land stiger a) staten inför stora skattelättnader för före­tag b) Ryssland inför en handelsblockad mot finländska varor och tjänster c) bankerna höjer utlåningsräntorna d) en svår pandemi bryter ut?

I Ekonomins grunder

21

3 Olika ekonomiska system Ett samhälle behöver ekonomiska regler Ett ekonomiskt system är de regler som ett samhälle följer för att ta tillvara de ekonomiska resurser som finns.

I en stat behöver det till exempel finnas regler för vem som kan äga naturresurser och företag, hur priser och löner ska bestämmas eller vilka varor och tjänster som ska produceras. De här reglerna visar vilket ekonomiskt system som tillämpas i staten.

Man skiljer på två grundtyper av ekonomiska system, marknadsekonomi och planekonomi. De brukar beskrivas som varandras motsatser. I praktiken är det ändå få länder som faktiskt har en ren plan- eller marknadsekonomi utan andra inslag.

Planekonomi Det var den tyska filosofen och nationalekonomen Karl Marx (1818–1883) som formulerade teorin bakom plan­ ekonomi, men i praktiken utvecklades planekonomin i sin mest extrema form i Sovjetunionen under Stalins tid vid makten (1924–1953). Under 1900-talet förekom planekonomi i olika varianter i alla kommunistiska

Kuba är ett av de få kommunistiska länder i världen som fortfarande har en statsstyrd planekonomi. Det hörde till de rikaste länderna i Latinamerika före den kubanska revolutionen 1959, men i dag hör det till de fattigaste.

22

I Ekonomins grunder

stater och av den anledningen brukar planekonomi förknippas med socialism och kommunism.

I en ren planekonomi styrs alla delar av samhälls­ ekonomin av en central myndighet som utarbetar en plan där alla beslut om produktion, investeringar, prissättningar, löner och handel ingår. I Sovjetunionen gjorde den statliga planeringsmyndigheten Gosplan upp femårsplaner där det i detalj bestämdes hur produktionen skulle se ut under de kommande fem åren.

I en ren planekonomi är alla företag och naturresurser statligt ägda, vilket innebär att det inte finns någon fri konkurrens mellan företag och ingen fri marknad. Det är politiska beslut, inte utbud och efterfrågan, som styr vad som ska produceras till vilket pris.

I verkligheten fungerade planekonomin illa och var en bidragande orsak till att Sovjetunionen och flera andra kommunistiska regimer föll i slutet av 1900-talet. Konsumenternas efterfrågan stämde sällan överens med de planer som gjordes upp, vilket ledde till ständig varubrist och till och med hungersnöd. I dag har de flesta stater som fortfarande styrs av kommunistiska regimer övergett

planekonomin och infört marknadsekonomi i större eller mindre utsträckning.

Nordkorea (Demokratiska folkrepubliken Korea) är en av världens sista kommunistiska diktaturer som fortfarande håller fast vid en statligt kontrollerad plan­ ekonomi. I Nordkorea äger staten alla stora företag och jordbruket bedrivs i kooperativ form. Men också Nordkorea har öppnat för marknadsekonomi. Utländska företag har numera rätt att etablera sig i vissa ekonomiska frizoner och jordbrukskollektiven har fått tillåtelse att sälja överskott från produktionen privat. I praktiken finns det få utländska företag i Nordkorea. EU, USA och flera andra enskilda länder handlar inte med Nordkorea på grund av landets kärnvapenprogram.

Marknadsekonomi Begreppet marknadsekonomi kommer från ordet marknad, som är den plats där säljare och köpare möts. Marknaden är ingen enskild fysisk plats utan omfattar all handel med varor och tjänster oberoende om handeln sker i ett varuhus eller på nätet. Marknadsekonomin utgår från liberalismen, en politisk ideologi som uppkom i slutet av 1700-talet och som förespråkar största möjliga frihet för individen, bland annat näringsfrihet och frihandel.

Adam Smith (1723–1790), som var en skotsk filosof och nationalekonom, brukar räknas som den ekonomiska liberalismens och marknadsekonomins grundare.

I en ren marknadsekonomi bestäms priset på varor och tjänster av efterfrågan och utbud. Det är med andra ord marknaden som styr vad som ska produceras och till vilket pris. Företagen producerar sådana varor som konsumenterna vill köpa till det pris som konsumenterna är beredda att betala. Företagen strävar efter vinst eftersom vinsten gör att verksamheten går runt. Därför måste priset vara tillräckligt högt så att företagaren kan täcka sina kostnader, men inte så högt att konsumenterna avstår från att köpa produkten.

I en ren marknadsekonomi är alla företag och naturresurser privatägda. Det råder fri konkurrens eftersom staten inte stöder enskilda företag ekonomiskt eller styr

Anders Chydenius (1729–1803) från Gamlakarleby var en av de mest betydelsefulla personerna i det Svenska riket under 1700talet. Han var präst, läkare, författare, politiker och en pionjär inom nationalekonomi. Hans verk Den Nationnela Winsten (1765) framställs ofta som en föregångare till Adam Smiths Wealth of Nations (1776). På den här tiden var all yrkesverksamhet, handel och ekonomi starkt reglerad i Sverige. Endast vissa personer fick ägna sig åt vissa yrken och all handel på landsbygden var förbjuden. Chydenius förespråkade frihandel och näringsfrihet: ”Hwar enskildt söker sjelfmant upp det stället och den näring där han bäst ökar den Nationnale winsten, om författningar intet stänga honom därifrån. Hwar och en söker sitt bästa”. Många äldre finländare kommer ihåg Chydenius från tusenmarkssedeln.

konsumtionen med skatter. I en ren marknadsekonomi sköter marknaden sig själv utan statlig inblandning.

Eftersom företagen konkurrerar med varandra måste de ständigt erbjuda bättre och förmånligare varor och tjänster än sina konkurrenter. Enligt Adam Smith är det just konkurrensen som gör att marknadsekonomin fungerar. Företagen blir effektivare och kvaliteten på varor och tjänster blir högre.

It is not from the benevolence of the butcher, the brewer, or the baker that we expect our dinner, but from their regard to their own self-interest. We address ourselves not to their humanity but to their self-love, and never talk to them of our own necessities, but of their advantages. (The Wealth of Nations 1776).

De flesta välutvecklade och industrialiserade länder har i dag någon form av marknadsekonomi, men i praktiken finns det inga länder där ekonomin är fullständigt fri utan statlig inblandning.

I Ekonomins grunder

23

Planekonomi och marknadsekonomi – en jämförelse REN PLANEKONOMI

REN MARKNADSEKONOMI

Staten äger alla produktionsmedel (jord, gruvor, skog, företag).

Företag och produktionsmedel är privatägda.

Ingen privat äganderätt

Staten blandar sig inte i ekonomiska frågor

Vilken mängd varor och tjänster ska produceras?

En central myndighet gör upp planer för vad och hur mycket varor och tjänster som ska produceras i en stat under en viss tid.

Marknadens efterfrågan avgör vad och hur mycket som produceras.

Hur bestäms priser på varor och tjänster?

Staten styr alla priser och löner med priskontroll.

Företagen får fritt prissätta sina produkter, men i praktiken påverkas prissättningen av förhållandet mellan efterfrågan och utbud.

Fördelar med systemet

• Jämlikt – små förmögenhetsskillnader • Ingen risk för inflation (stigande priser) • Stabilt och förutsägbart

• Stort utbud på varor och tjänster • Marknadens behov täcks – ingen varu­brist • Hård konkurrens leder till förmånligare och bättre varor för konsumenterna • Effektivt system – samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt • Främjar utveckling eftersom systemet sporrar till nya innovationer och produkter • Arbete och utbildning lönar sig

Nackdelar med systemet

• Kvantitet ofta viktigare än kvalitet • Risk för brist gällande vissa varor och överutbud på andra • Svart handel • Byråkratiskt • Sporrar inte till företagsamhet eller innovationer • Ineffektivt – alla resurser tas inte tillvara

• Ekonomisk ojämlikhet • Stora företag kan få stor makt • Små företag har svårt att konkurrera med stora företag • Strävan efter ständig ekonomisk tillväxt innebär risk för ekonomiska bubblor • Skapar ett konsumtionssamhälle, vilket tär på miljön.

Hur ska produktionen skötas?

24

I Ekonomins grunder

Blandekonomi En blandekonomi är ett ekonomiskt system där det huvudsakligen råder marknadsekonomi, men där staten ansvarar för vissa tjänster och kan påverka företagens produktion och vår konsumtion genom att beskatta inkomster, varor och tjänster eller genom att stöda olika näringsgrenar. De flesta stater är så kallade blandekonomier där den offentliga sektorn i större eller mindre utsträckning äger företag och naturresurser och ”blandar sig i” ekonomin genom lagar och skatter.

De nordiska länderna brukar lyftas fram som utpräglade blandekonomier. Alla de nordiska länderna har en stor offentlig sektor som finansieras med höga skatter.

Den offentliga sektorn ansvarar helt eller delvis för nyttigheter som till exempel vägar, skola, vård och omsorg.

I de nordiska länderna är de flesta företag privatägda, men det finns också statligt ägda företag. Neste (energi) och Finnair (flyg) är exempel på aktiebolag i Finland med en hög andel statligt ägande. I princip råder det fri konkurrens bland företagen, men inom vissa branscher har staten monopol, det vill säga ensamrätt att bedriva verksamhet. I samtliga nordiska länder utom Danmark har staten till exempel monopol på att sälja vin och starksprit i detaljhandel. Alkoholmonopolet är unikt för Norden. Syftet är att värna om folkhälsan genom att hålla nere konsumtionen.

I de nordiska länderna reglerar staten till stora delar priset på varor och tjänster genom olika stöd och bidrag.

I Finland kan staten till exempel bevilja startbidrag eller fördelaktiga lån till företag inom vissa branscher. Jordbrukarna får jordbruksstöd vilket innebär att de kan sälja sina varor till ett konkurrenskraftigt pris på marknaden.

Samtidigt styr staten och EU, som ansvarar för en stor del av jordbruksstöden, produktionen. Om en jordbrukare får mera stöd för att odla havre än potatis kommer också fler jordbrukare att välja att odla havre.

Staten kan också reglera priser och konsumtion genom skatter. I Finland har vi till exempel höga skatter på alkohol och bensin. På det här sättet kan staten minska konsumtionen av bensin av miljöhänsyn och alkohol

Det statligt ägda företaget Finavia sköter alla flygfält och flyg­ trafiktjänst i Finland. Finska staten äger också över hälften av aktierna i Finlands största flygbolag Finnair Abp.

av hälsoskäl. Staten kan också använda sig av skatter och olika subventioner för att jämna ut ekonomiska konjunkturer i ett land. Under en lågkonjunktur kan staten till exempel sänka inkomstskatten så att vi konsumenter får mera pengar i handen för konsumtion. Det hjälper också företagen.

Vissa delar av ekonomin regleras av lagar eller andra politiska beslut. Företagen måste följa bestämmelser i kollektivavtal och arbetsavtalslagen om löner, semester, uppsägningsskydd med mera. Alla arbetsgivare måste också betala socialförsäkringsavgifter för sina anställda. Alla lagar och regler som innebär högre kostnader för företagen påverkar priset på de varor och tjänster som de säljer.

Uppgifter 1. Varför behövs ekonomiska system i ett samhälle?

2. Hur bestäms priser på varor och tjänster i en planekonomi och marknadsekonomi?

3. Vad kännetecknar en blandekonomi?

4. Vilken politisk ideologi utgår planekonomin respektive marknadsekonomin från?

5. Är skolan i Finland styrd av den offentliga sektorn eller den privata sektorn? Motivera vilket system som är bäst när det gäller att organisera utbildning.

I Ekonomins grunder

25

Vad tycker du?

Ekonomiskt fria och ofria länder i världen Det finns en rad olika index som rangordnar länderna i världen. Finland och de andra nordiska länderna brukar placera sig i topp fem i index som mäter demokrati, mänskliga rättigheter och välfärd. Finland utsågs till exempel år 2021 för fjärde året i rad till världens lyckligaste land i The World Happiness report som FN ger ut.

I index som mäter ekonomisk frihet, det vill säga i vilken utsträckning statens invånare är fria att ta egna beslut om ekonomisk verksamhet och resursanvändning, finns däremot inga nordiska länder med bland topp­ noteringarna. En förklaring till det är att indexen bygger på att ekonomisk frihet inbegriper en begränsad offentlig sektor med låga skatter. I samtliga index som mäter ekonomisk frihet innehar de utpräglade marknadsekonomierna Singapore och Hong Kong toppnoteringarna, medan planekonomierna Nordkorea, Venezuela och Kuba finns bland bottennoteringarna.

Index of Economic Freedom (bilden) är ett årligt index som skapades 1995 av The Heritage Foundation och The Wall Street Journal för att mäta graden av ekonomisk frihet i världens länder. Indexet mäter skyddet för privat äganderätt, rättssäkerhet, korruption, skattegrad, offentliga utgifter, statsskuld, hur reglerad arbetsmarknaden är samt hur lätt det är att starta företag och bedriva utrikeshandel. Fraserinstitutet i Kanada gör motsvarande i sitt Economic Freedom of the World index.

Finland placerade sig på plats 20 i Index of Economic Freedom och på plats 28 i Economic Freedom of the World 2020. Danmark får den bästa placeringen bland de nordiska länderna (plats 8 respektive 11). Schweiz har den främsta placeringen (4 respektive 5) av alla europeiska länder.

Ta ställning till och motivera följande påståenden: Länder med hög ekonomisk frihet (de gröna länderna på kartan) är i genomsnitt rikare och mer välmående än

länder med låg ekonomisk frihet (röda länder).

Rikare och mer välmående länder har i genomsnitt högre skatter och större offentlig sektor än fattiga länder.

26