Prima 1-2 Text hör till serien Prima och är gemensam för årskurs fem och sex. I boken ingår avsnitten Skrivning och Litteratur. Regler för elevernas självständiga skrivande och en mängd idéer och uppslag inspirerar och hjälper eleverna att skriva och skapa. Sagor och fantasy ges mycket utrymme. och eleverna får hjälp med att arbeta med texter man tillsammans läser i klassen. Prima 1-2 Text kan användas oberoende av andra
läromedel.
Andrea Frankenhaeuser Victoria Harcke
ISBN 978-951-52-2664-8
PRIMA 1-2 TEXT
Prima är ett läromedel i modersmål för årskurserna fem och sex i grundskolan.
PRIMA 1-2
TEXT
PRIMA 1-2 TEX T Andrea Frankenhaeuser Victoria Harcke
” ” schildts & SOderstroms
Schildts & Söderströms www.sets.fi
Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel. Detta verk är en lärobok. Verket är skyddat med stöd av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att ta kopior av detta verk om inte fotokopieringstillstånd anskaffats. Vänligen kontrollera om er läroinrättning har ett gällande fotokopieringstillstånd. Närmare uppgifter om tillstånden och vad de innefattar ges av upphovsrättsföreningen Kopiosto ry, www.kopiosto.fi. Det är absolut förbjudet att på digital väg kopiera eller modifiera verket eller delar av detta.
Omslagsplanering: Cara Knuutinen Illustrationer: Cara Knuutinen Inlagans formgivning: Oy Graaf Ab Fotografier futureimagebank.com: s 41, 65. Lehtikuva: s 46 Chad Ehlers, 47 Brian Cassey, 62 nere fr.v. D Hansson, J Forsell. Jan Lindroos: s 77, 78, 79. Redaktör: Monica Örnmark © Andrea Frankenhaeuser, Victoria Harcke och Schildts & Söderströms 2012 ISBN 978-951-52-2664-8 Waasa Graphics 2013
Hej! Du behöver använda ditt språk på många sätt för att det ska utvecklas och bli rikare. Det är viktigt att kunna läsa, skriva och uttrycka sig muntligt. I den här boken får du arbeta med både skrivning och läsning. Du får lära dig hur man skriver olika slags texter och du får idéer till vad du kan skriva om. Du får också många tips om bra böcker. När du är klar med boken har du bland annat • lärt dig hur man skriver en dialog • gjort en efterlysning • lärt dig känna igen en huvudsats och en bisats • funderat på hur en rutschbana och en polis hör ihop • gjort reklam för Askungens sko • debatterat om djurparker • rest i Europa och Oceanien • lärt dig skriva haikudikter • läst legenden om kung Arthur • hållit ett segertal för Mattisrövarna. Lycka till på vägen till en PRIMA TEXT !
O
Innehall s k r iv n in g Skrivregler Stor eller liten bokstav? Skiljetecken Dialog Meningar Bygg upp din text Tidsform Berättarperspektiv Personbeskrivning Platsbeskrivning Skrivprocess Skrividéer Skriv för olika ändamål Fatta dig kort Skriv längre Europaresan Äventyr till havs Fler äventyrsresor Lästips
6 7 8 10 12 15 16 17 18 20 22 24 29 30 34 42 46 49 50
Lit t e r at u r En dikt var så god Lästips Sagor Lästips Myter och legender Böcker, böcker, böcker … Referat Recension Läs fantasyböcker Lästips Uppgifter till Ronja Rövardotter Uppgifter till Muminböckerna Uppgifter till böcker du läst
52 59 60 66 67 69 70 71 73 74 76 80 84
G N I N V I R SK
Skrivr egle r
6
s k r iv n in g
Stor eller liten bokstav? STOR BOKSTAV
Namn på • personer, djur, företag • platser, gator, städer, länder, byggnader • sjöar, hav, berg, floder • böcker, filmer, tidningar liten bokstav
Namn på • veckodagar, månader, årstider • högtider • växter, grönsaker, frukter, djurraser • språk, nationaliteter
Vilka av orden ska börja med stor bokstav? Skriv de orden rätt.
1
2
teodor lundström labrador atlanten same brasilien abborre
kalle anka irländsk engelska sommar schimpans harry potter oktober
stockholm jordgubbar silja line kilimanjaro morot eiffeltornet alperna
påsk måndag kungsgatan saimen hufvudstadsbladet norrman volvo
Jobba med en kompis. Skriv så många ord du hinner på en minut. Orden ska vara sådana som skrivs med stor begynnelsebokstav. Ta tid turvis och välj en kategori i taget. Välj bland: • länder i Europa • huvudstäder • egennamn som börjar på S • namn på seriefigurer. Man får en poäng för varje rätt stavat ord.
s k r iv n in g
7
Skiljetecken Meningar börjar med stor bokstav
och slutar med ett skiljetecken. Skiljetecken som avslutar meningar . punkt (efter påståenden) ? frågetecken (efter frågor) ! utropstecken (efter utrop, befallningar, uppmaningar och hälsningsord)
1
2
8
Välj rätt skiljetecken. – – – – – – – – – – – –
Vad ska du göra på höstlovet Jag ska åka på en resa Vart åker du Till Frankrike med min kusin Så roligt Vill du komma med Ja, gärna Då måste vi boka en biljett i morgon Behöver jag ett pass också Det är väl klart Är det ett problem Kanske jag ändå blir hemma denna gång Trevlig resa
Jobba med några kompisar. Ni behöver några papperslappar per man. Hälften av er skriver en fråga som börjar med ”Varför” på varje lapp och hälften av er skriver en mening som börjar med ”Därför att” på varje lapp. Läs sedan upp frågorna och svaren huller om buller för varandra.
s k r iv n in g
3
”Prata” på ett papper med en kompis. Du skriver något, din kompis svarar, sedan är det din tur igen o.s.v. Glöm inte att använda skiljetecken. Hej! Moin ! D et h är är en fiffig uppg i f Vad t t. ycker d u Tja, g ? anska m en jag …
4
I Monica Vikström-Jokelas text har skiljetecknen tagits bort. Den har därför blivit svår att förstå. Skriv in skiljetecken där du tycker att de borde vara. Ändra också till stor bokstav där det behövs.
daniel landar bredvid mig försiktigt kryper vi fram till balkongdörren som står på glänt alldeles nära dörren med ryggen mot oss sitter farbror forsberg framför honom står fru hellman-holopainen och ser hotfull ut på en stol bredvid henne sitter mirre och ser skrämd ut – akta dig hon kan vara beväpnad väser daniel i mitt öra vad tror han egentligen att jag tänkte gripa tag i fru hellmanholopainens balkonggardin och slunga mig in i rummet som tarzan just nu känns det som om jag inte skulle kunna röra mig ens om jag ville Ur Ellen Annorlunda – Stjärnroller och magplask, Monica Vikström-Jokela
5
Vad hände sedan? Skriv en fortsättning.
s k r iv n in g
9
Dialog – Varför måste jag alltid göra allt? suckade jag och blängde ilsket på Linn. – Det stämmer inte, påstod Linn irriterat.
– Men jag tycker ändå att jag är den som gör mest, gnällde jag. – Sluta klaga! röt Linn.
Då två personer talar med varandra kallas det dialog. Då du skriver dialog ska du ta ny rad för varje replik. Varje replik ska ha ett skiljetecken (kommatecken, utropstecken eller frågetecken) mellan det som sägs och de ord som berättar vem som säger det. Tänk på att inte alltid skriva ”hon sade” eller ”han sade”. Använd hellre andra ord som bättre beskriver hur man säger något.
1
Vad säger de till varandra? Skriv en dialog till bilden. Börja varje replik på ny rad och med talstreck och stor bokstav. Använd orden nedan eller hitta på egna beskrivande ord. påstår frågar
skriker suckar
tjuter
klagar jublar
tror
10
s k r iv n in g
tycker skrattar
viskar
antar
väser
stönar
svarar anser fnyser
undrar
2
3
Gå tillbaka till dialogen uppe på sidan 10. Skriv en fortsättning. Skriv vem som säger vad och på vilket sätt det sägs. Försök också få med känslor, stämningar och sådant som händer medan de pratar. I den här dialogen har den ena personens repliker fallit bort. Fyll i replikerna och skriv ett sammanhängande samtal.
– – Hej! Jo, det var väl ett tag sedan. – – Det låter ju riktigt roligt! – – Förra veckan. – – Jag vet faktiskt inte något om det. – – Röd ... eller blå. – – Varför det? – – Då säger vi så! Vi ses snart igen.
s k r iv n in g
11
Meningar En mening börjar med stor bokstav och slutar med ett skiljetecken. En fullständig mening innehåller både predikat och subjekt. Kalle springer. I går kom Kalle för sent till skolan.
1
Rubriker i tidningar är sällan fullständiga meningar. Skriv om rubrikerna så att de blir hela meningar.
Minister försvunnen an k r O äg på v
Pris till jour
Spårvagn stulen
nalist VM Seger i
set d o g Stöld polisen os nu h
2
12
Jobba med en kompis. Bläddra i tidningar och klipp ut bilder. Skriv sedan egna rubriker till bilderna och gör ett kollage.
s k r iv n in g
Huvudsats och bisats En huvudsats är en sats som ensam kan bilda en mening. Jag läste en serietidning. En bisats kan inte ensam bilda en mening, medan jag väntade på tåget
En huvud sa kan ensam ts vara en mening. En bisats k ensam bil an inte da en mening.
den måste hänga ihop med en huvudsats. Jag läste en serietidning medan jag väntade på tåget. Bisatser inleds oftast med korta ord: att, som, medan, när, för att, så, eftersom, fastän, innan, om.
Vilka av satserna är huvudsatser?
3
i går serverades makaronilåda i skolan. Philip läste en bok om delfiner. för att han har sina pengar på banken. som hon hade lovat. såg du den enorma paddan? medan hon sov gott. om jag hade vunnit första pris. eleverna åkte på klassresa till Borgbacken. som fanns överst i bokhyllan. hur skulle vi kunna veta det?
Skriv huvudsatser till bisatserna.
4
… när den trevliga läraren pratar om geometri. … fastän hon är livrädd. … eftersom han gillade korv. … för att det regnar. … medan vi irriterat tittade på. … trots att det var förbjudet.
s k r iv n in g
13
Skriv bisatser till huvudsatserna.
5
… rymde Konrad hemifrån. Vi trodde inte våra ögon … … tog Ellinor den största tårtbiten. Jag gillar moster Märta … – Kom ner därifrån, … Hundarna ylade högt … … så säljer jag min gamla cykel.
6
Fyll i det första ordet i bisatserna. Ta hjälp av reglerna för huvudsats och bisats. Joel äter sallad, lämnar han tomaterna. Morfar lyssnar på musik
han rensar fisk.
det regnar fäller jag upp mitt paraply. vi tog i med alla krafter.
Vi kunde inte öppna fönstret Jag kom i tid
jag hade lovat.
färjan kom, hann vi äta glass. Andrea tittade på matchen
hon var intresserad av fotboll.
Vår hund åt upp mina köttbullar Pojkarna säger
den redan var mätt.
de tycker om att hoppa rep på rasterna.
Lilla My nådde inte upp till hyllan
hon var för kort.
Jonas gjorde mål, hade Vera passat bollen till honom. Ella åker bil somnar hon lätt.
14
s k r iv n in g
t x e t n i d p p u Byg g I en berättande text ska det finnas inledning, handling och avslutning. I inledningen för du in läsaren i berättelsen. Handlingen är huvudsaken i berättelsen. I avslutningen styr du berättelsen mot ett slut. Slutet kan ibland innehålla en lärdom av något slag. För att en längre text ska vara lätt att läsa ska du dela in den i stycken. Ta nytt stycke för ett nytt tema eller en ny händelse.
s k r iv n in g
15
Tidsform Det är viktigt att din text hänger ihop. Du kan t.ex. se till att du skriver hela texten i samma tidsform. Skriv antingen att något ”hände” (preteritum) eller att det ”händer” (presens). Det är ofta lättare att skriva i preteritum. Preteritum
ade var ingenEn morgon då jag vakn märkte genast ting som vanligt. Jag låg där jag hade att mina kläder inte lämnat dem. Presens
ar är ingenting En morgon då jag vakn ker genast att som vanligt. Jag mär r där jag har mina kläder inte ligge lämnat dem.
1
2
16
Skriv texten i preteritum. Oliver tycker om hundar. Hans farmor har en pudel som Oliver ofta går ut med. Pudeln heter Molly. Oliver går till parken med Molly och där leker de med en boll. Molly hämtar bollen när Oliver kastar den. Skriv texten i presens. En stormig natt då vågorna gick höga, gick ett skepp på grund utanför ön. Skeppet slets i två delar. Fören sjönk genast och aktern hittades aldrig. Man sade att havskungen tog aktern i besittning och byggde om den till ett undervattensslott.
s k r iv n in g
”
Berattarperspektiv Du kan skriva din text antingen i jagform eller i berättande form. I jagform är ”jag” den som berättar historien. I berättande form är du en utomstående som berättar historien.
1
Stryk under jag, mig och mina i första rutan. Strecka under han, honom och sina i den andra rutan.
Plötsligt var jag ensa m i skog en och stig en framför mig de lade sig. De andra i gruppen mås te ha tagit en av stigarna. Hur kunde jag gå upp så helt i mina egna tank ar? Jag borde inte ha gått sist.
Plötsligt var han ensa m i skogen och stig en framför hono m delade sig. De andra i gruppen mås te ha tagit en av stigarna. Hur kunde han gå upp så helt i sina egna tank ar? Han borde inte ha gått sist.”
2 3
Skriv om den första texten med berättarperspektivet ”vi”. Skriv om den andra texten med berättarperspektivet ”de”. Hur gick det sedan? Fortsätt berättelsen. Välj själv tidsform och berättarperspektiv.
s k r iv n in g
17
Personbeskrivning Då du skriver en berättelse är det bra att beskriva personerna i texten. Personbeskrivningar gör att läsaren lär känna dina karaktärer och att texten får liv. Titta på bilderna. De ger dig tips om sådant som man kan ta med när man beskriver en person.
Utanpå
Omkring
hår, frisyr ålder
ögon familj
röst och språk
kroppsbyggnad
ansiktsdrag
husdjur
hudfärg
idoler
kläder
vänner och ovänner
speciella kännetecken
Inuti goda och dåliga egenskaper
humör hemligheter åsikter
talanger vanor, ovanor rädslor
framtidsdrömmar
18
s k r iv n in g
bostad favoritplatser
skola eller jobb
1
2
3
4
5
Gör två beskrivningar av dig själv i tredje person. Skriv först en som kunde skrivas av någon som tycker om dig. Skriv sedan en som kunde skrivas av någon som tycker illa om dig. Du får krydda med överdrifter och små lögner.
En av dina klasskompisar har försvunnit. Skriv en efterlysning. Beskriv din kompis så detaljerat du kan. Ta med utseende, klädsel, vad personen hade med sig, var han senast sågs och vart han kan ha tagit vägen.
Beskriv en persons rum. Hur kan det här rummet tala om vem som bor där? Välj t.ex. en känd person och låt sedan en kompis gissa vems rum du beskriver.
Välj ett djur som du skulle vilja vara för en dag. Beskriv din dag utan att nämna vilket djur du är.
Gör ett personporträtt av en av de här ungdomarna.
s k r iv n in g
19
Platsbeskrivning En bra platsbeskrivning gör så att läsaren förflyttas in i texten och kan se platsen framför sig. Med ord kan du måla upp både hur där ser ut och vilken stämning där råder. Använd alla sinnen: Vad ser, hör och känner du? Vad doftar det? Du kan nämna vilken årstid det är, vilken tid på dygnet det är och hurdant väder det är. Du kan också berätta vad någon gör på platsen eller beskriva något som händer där.
20
s k r iv n in g