Prima 1-2 Text kan användas oberoende av andra
läromedel.
Andrea Frankenhaeuser Victoria Harcke
ISBN 978-951-52-2874-1
9 7 8 9 5 1 5 2 2 8 7 41
Lärarens bok & Facit till Prima Språk 1 och 2
Prima 1-2 Text hör till serien Prima och är gemensam för årskurs fem och sex. I boken ingår avsnitten Skrivning och Litteratur. Regler för elevernas självständiga skrivande och en mängd idéer och uppslag inspirerar och hjälper eleverna att skriva och skapa. Sagor och fantasy ges mycket utrymme. och eleverna får hjälp med att arbeta med texter man tillsammans läser i klassen.
PRIMA 1-2 TEXT
Prima är ett läromedel i modersmål för årskurserna fem och sex i grundskolan.
PRIMA 1-2 Lärarens bok & Facit till Prima Språk 1 och 2
TEXT
Lärarhandledning
Prima 1-2 Tex T Andrea Frankenhaeuser Victoria Harcke
Facit till Prima Språk 1 och 2 ” ” schildts & SOderstroms
Schildts & Söderströms www.sets.fi
Prima Text 1–2 Lärarhandledning, Prima 1–2 Språk Facit är en handledning avsedd för lärare. Verket är skyddat med stöd av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att ta kopior av detta verk om inte fotokopieringstillstånd anskaffats. Vänligen kontrollera om Er läroinrättning har ett gällande fotokopieringstillstånd. Närmare uppgifter om tillstånden och vad de innefattar ges av upphovsrättsföreningen Kopiosto ry, www.kopiosto.fi. Det är absolut förbjudet att på digital väg kopiera eller modifiera verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studie understöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel. Detta verk är en lärobok. Verket är skyddat med stöd av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att ta kopior av detta verk om inte fotokopieringstillstånd anskaffats. Vänligen kontrollera om er läroinrättning har ett gällande fotokopieringstillstånd. Närmare uppgifter om tillstånden och vad de innefattar ges av upphovsrättsföreningen Kopiosto ry, www.kopiosto.fi. Det är absolut förbjudet att på digital väg kopiera eller modifiera verket eller delar av detta.
Omslagsplanering: Cara Knuutinen Illustrationer: Cara Knuutinen Inlagans formgivning: Oy Graaf Ab Fotografier futureimagebank.com: s 41, 65. Lehtikuva: s 46 Chad Ehlers, 47 Brian Cassey, 62 nere fr.v. D Hansson, J Forsell. Jan Lindroos: s 77, 78, 79. Redaktör: Monica Örnmark © Andrea Frankenhaeuser, Victoria Harcke och Schildts & Söderströms 2012 ISBN 978-951-52-2664-8 Waasa Graphics 2013 Prima Text 1–2 Lärarhandledning, Prima 1 och 2 Språk Facit ISBN 978-951-52-2874-1
Hej! Du behöver använda ditt språk på många sätt för att det ska utvecklas och bli rikare. Det är viktigt att kunna läsa, skriva och uttrycka sig muntligt. I den här boken får du arbeta med både skrivning och läsning. Du får lära dig hur man skriver olika slags texter och du får idéer till vad du kan skriva om. Du får också många tips om bra böcker. När du är klar med boken har du bland annat • lärt dig hur man skriver en dialog • gjort en efterlysning • lärt dig känna igen en huvudsats och en bisats • funderat på hur en rutschbana och en polis hör ihop • gjort reklam för Askungens sko • debatterat om djurparker • rest i Europa och Oceanien • lärt dig skriva haikudikter • läst legenden om kung Arthur • hållit ett segertal för Mattisrövarna. Lycka till på vägen till en Prima Text ! Inledning
När man som lärare jobbar med skrivning och litteratur med sina elever ska hela undervisningen ske genom dialog med eleverna. Det är viktigt att diskutera, analysera och låta eleverna komma till tals. Eleverna ska få uttrycka sina åsikter och känslor och lära sig lyssna på andra både genom diskussioner i helklass, i smågrupper och parvis. Av central betydelse är också att uppmuntra och låta eleverna läsa upp sina egna texter och kommentera varandras arbeten både i klass och i smågrupper. Men det är naturligtvis viktigt att tillsammans med eleverna gå igenom vad konstruktiv feedback innebär. Syftet är alltid att eleverna ska få en positiv upplevelse av att presentera sina arbeten för varandra. Samtidigt får de övning i att uppträda inför publik, de lär sig att uppskatta varandras arbeten och deras självförtroende stärks.
O
Innehall s k r iv n in g Skrivregler 6 Stor eller liten bokstav? 7 Skiljetecken 8 Dialog 10 Meningar 12 Bygg upp din text 15 Tidsform 16 Berättarperspektiv 17 Personbeskrivning 18 Platsbeskrivning 20 Skrivprocess 22 Skrividéer 24 Skriv för olika ändamål 29 Fatta dig kort 30 34 Skriv längre Europaresan 42 Äventyr till havs 46 Fler äventyrsresor 49 Lästips 50
Lit t e r at u r En dikt var så god 52 Lästips 59 Sagor 60 Lästips 66 67 Myter och legender Böcker, böcker, böcker … 69 Referat 70 Recension 71 73 Läs fantasyböcker Lästips 74 76 Uppgifter till Ronja Rövardotter 80 Uppgifter till Muminböckerna Uppgifter till böcker du läst 84 Facit till Prima Språk 1 och 2
87
g n i n v i r sK
Skrivr egle r
6
s k r iv n in g
stor eller liten bokstav? Inled varje nytt stycke med att läsa regelrutorna tillsammans med eleverna. Det är bra om eleverna skriver in reglerna i ett skilt skrivhäfte och fyller på med egna exempelord medan ni går igenom reglerna.
STOR BOKSTAV
Namn på • personer, djur, företag • platser, gator, städer, länder, byggnader • sjöar, hav, berg, floder • böcker, filmer, tidningar liten bokstav
Namn på • veckodagar, månader, årstider • högtider • växter, grönsaker, frukter, djurraser • språk, nationaliteter
Vilka av orden ska börja med stor bokstav? Skriv de orden rätt.
1
2
teodor lundström labrador atlanten same brasilien abborre
kalle anka irländsk engelska sommar schimpans harry potter oktober
stockholm jordgubbar silja line kilimanjaro morot eiffeltornet alperna
påsk måndag kungsgatan saimen hufvudstadsbladet norrman volvo
Jobba med en kompis. Skriv så många ord du hinner på en minut. Orden ska vara sådana som skrivs med stor begynnelsebokstav. Ta tid turvis och välj en kategori i taget. Välj bland: • länder i Europa • huvudstäder • egennamn som börjar på S • namn på seriefigurer. Man får en poäng för varje rätt stavat ord.
s k r iv n in g
7
skiljetecken Inled med att skriva
meningar på tavlan och låt eleverna diskutera och fundera kring skillnaderna mellan t.ex. Jag tycker om glass. Jag tycker om glass? Jag tycker om glass!
Meningar börjar med stor bokstav
och slutar med ett skiljetecken. Skiljetecken som avslutar meningar . punkt (efter påståenden) ? frågetecken (efter frågor) ! utropstecken (efter utrop, befallningar, uppmaningar och hälsningsord) Läs regelrutan och förklara orden påstående, befallning och utrop.
1
2
8
Välj rätt skiljetecken. – – – – – – – – – – – –
Repetera frågeorden och ordföljden vid en fråga.
Vad ska du göra på höstlovet Jag ska åka på en resa Vart åker du Till Frankrike med min kusin Så roligt Vill du komma med Ja, gärna Då måste vi boka en biljett i morgon Behöver jag ett pass också Det är väl klart Är det ett problem Kanske jag ändå blir hemma denna gång Trevlig resa
Jobba med några kompisar. Ni behöver några papperslappar per man. Hälften av er skriver en fråga som börjar med ”Varför” på varje lapp och hälften av er skriver en mening som börjar med ”Därför att” på varje lapp. Läs sedan upp frågorna och svaren huller om buller för varandra.
s k r iv n in g
3
”Prata” på ett papper med en kompis. Du skriver något, din kompis svarar, sedan är det din tur igen o.s.v. Glöm inte att använda skiljetecken. Hej! Moin ! D et h är är en fiffig uppg i f Vad t t. ycker d u Tja, g ? anska m en jag …
4
I Monica Vikström-Jokelas text har skiljetecknen tagits bort. Den har därför blivit svår att förstå. Skriv in skiljetecken där du tycker att de borde vara. Ändra också till stor bokstav där det behövs.
daniel landar bredvid mig försiktigt kryper vi fram till balkongdörren som står på glänt alldeles nära dörren med ryggen mot oss sitter farbror forsberg framför honom står fru hellman-holopainen och ser hotfull ut på en stol bredvid henne sitter mirre och ser skrämd ut – akta dig hon kan vara beväpnad väser daniel i mitt öra vad tror han egentligen att jag tänkte gripa tag i fru hellmanholopainens balkonggardin och slunga mig in i rummet som tarzan just nu känns det som om jag inte skulle kunna röra mig ens om jag ville Ur Ellen Annorlunda – Stjärnroller och magplask, Monica Vikström-Jokela
5
Vad hände sedan? Skriv en fortsättning.
s k r iv n in g
9
Dialog – Varför måste jag alltid göra allt? suckade jag och blängde ilsket på Linn. – Det stämmer inte, påstod Linn irriterat.
– Men jag tycker ändå att jag är den som gör mest, gnällde jag. – Sluta klaga! röt Linn.
Då två personer talar med varandra kallas det dialog. Då du skriver dialog ska du ta ny rad för varje replik. Varje replik ska ha ett skiljetecken (kommatecken, utropstecken eller frågetecken) mellan det som sägs och de ord som berättar vem som säger det. Tänk på att inte alltid skriva ”hon sade” eller ”han sade”. Använd hellre andra ord som bättre beskriver hur man säger något.
1
Vad säger de till varandra? Skriv en dialog till bilden. Börja varje replik på ny rad och med talstreck och stor bokstav. Använd orden nedan eller hitta på egna beskrivande ord. påstår frågar
skriker suckar
tjuter
klagar jublar
tror
10
s k r iv n in g
tycker skrattar
viskar
antar
väser
stönar
svarar anser fnyser
undrar
2
3
Gå tillbaka till dialogen uppe på sidan 10. Skriv en fortsättning. Skriv vem som säger vad och på vilket sätt det sägs. Försök också få med känslor, stämningar och sådant som händer medan de pratar. I den här dialogen har den ena personens repliker fallit bort. Fyll i replikerna och skriv ett sammanhängande samtal.
– – Hej! Jo, det var väl ett tag sedan. – – Det låter ju riktigt roligt! – – Förra veckan. – Extra uppgift : Be eleverna
skriva namnet på en fantasifigur/idol/kändis (enligt tema eller fritt) både i sitt häfte och på en lapp. Dela sedan ut lapparna i klassen så att varje elev får en lapp. Bestäm en plats (kan vara den samma för alla, valfri som eleverna hittar på eller skriv olika platser på lappar som delas ut). Nu har varje elev två personer och en plats. Uppgiften är att skriva en dialog mellan dessa två. Dialogen ska utspela sig på den angivna platsen, t.ex. James Bond
– Jag vet faktiskt inte något om det. – – Röd ... eller blå. – – Varför det? – – Då säger vi så! Vi ses snart igen.
och Mimmi Pigg på bio.
s k r iv n in g
11
Meningar Inled med att diskutera hur en mening ser ut, repetera subjekt och predikat (se Prima Språk). Bygg ut
en mening tillsammans: Hunden skäller. Den lilla hunden skäller. En mening börjar med stor bokstav och Den lilla hunden skäller slutar med ett skiljetecken. argt. En fullständig mening innehåller både Den lilla hunden skäller predikat och subjekt. argt på en brevbärare. Kalle springer. Den lilla hunden skäller I går kom Kalle för sent till skolan. argt på en brevbärare tidigt på morgonen. Diskutera tillsammans hur lång meningen kan bli. När blir meningen ”för lång”? Var kan man sätta in kommatecken? Kan man dela upp meningen i flera?
Rubriker i tidningar är sällan fullständiga meningar. Skriv om rubrikerna så att de blir hela meningar.
1 Inför uppgift 1
Bläddra i tidningar och läs rubriker. Vad/vilka ord lämnas bort?
Minister försvunnen
an k r O äg på v
Pris till jour
Spårvagn stulen
nalist VM Seger i
set d o g Stöld polisen os nu h
2
12
Jobba med en kompis. Bläddra i tidningar och klipp ut bilder. Skriv sedan egna rubriker till bilderna och gör ett kollage.
s k r iv n in g
Huvudsats och bisats En huvudsats är en sats som ensam kan bilda en mening. Jag läste en serietidning. En bisats kan inte ensam bilda en mening, medan jag väntade på tåget
En huvud sa kan ensam ts vara en mening. En bisats k ensam bil an inte da en mening.
den måste hänga ihop med en huvudsats. Jag läste en serietidning medan jag väntade på tåget. Bisatser inleds oftast med korta ord: att, som, medan, när, för att, så, eftersom, fastän, innan, om.
Vilka av satserna är huvudsatser?
3
i går serverades makaronilåda i skolan. Philip läste en bok om delfiner. för att han har sina pengar på banken. som hon hade lovat. såg du den enorma paddan? medan hon sov gott. om jag hade vunnit första pris. eleverna åkte på klassresa till Borgbacken. som fanns överst i bokhyllan. hur skulle vi kunna veta det?
Skriv huvudsatser till bisatserna.
4
… när den trevliga läraren pratar om geometri. … fastän hon är livrädd. … eftersom han gillade korv. … för att det regnar. … medan vi irriterat tittade på. … trots att det var förbjudet.
s k r iv n in g
13
Skriv bisatser till huvudsatserna.
5
… rymde Konrad hemifrån. Vi trodde inte våra ögon … … tog Ellinor den största tårtbiten. Jag gillar moster Märta … – Kom ner därifrån, … Hundarna ylade högt … … så säljer jag min gamla cykel.
6
Fyll i det första ordet i bisatserna. Ta hjälp av reglerna för huvudsats och bisats. Joel äter sallad, lämnar han tomaterna. Morfar lyssnar på musik
han rensar fisk.
det regnar fäller jag upp mitt paraply. vi tog i med alla krafter.
Vi kunde inte öppna fönstret Jag kom i tid
jag hade lovat.
färjan kom, hann vi äta glass. Andrea tittade på matchen
hon var intresserad av fotboll.
Vår hund åt upp mina köttbullar Pojkarna säger
den redan var mätt.
de tycker om att hoppa rep på rasterna.
Lilla My nådde inte upp till hyllan
hon var för kort.
Jonas gjorde mål, hade Vera passat bollen till honom. Ella åker bil somnar hon lätt.
14
s k r iv n in g
t x e t n i d p p u Byg g I en berättande text ska det finnas inledning, handling och avslutning. I inledningen för du in läsaren i berättelsen. Handlingen är huvudsaken i berättelsen. I avslutningen styr du berättelsen mot ett slut. Slutet kan ibland innehålla en lärdom av något slag. För att en längre text ska vara lätt att läsa ska du dela in den i stycken. Ta nytt stycke för ett nytt tema eller en ny händelse.
s k r iv n in g
15
Tidsform
Elever har ofta svårt att hålla sig till samma tidsform i längre texter. Introducera genom att skriva korta meningar på tavlan t.ex. Kalle äter. Kalle åt. –Vilken är skillnaden? Be eleverna bygga på meningarna med en given tid (i går, i fjol, nu, snart …). Repetera verbets tidsformer.
Det är viktigt att din text hänger ihop. Du kan t.ex. se till att du skriver hela texten i samma tidsform. Skriv antingen att något ”hände” (preteritum) eller att det ”händer” (presens). Det är ofta lättare att skriva i preteritum. Preteritum
ade var ingenEn morgon då jag vakn märkte genast ting som vanligt. Jag låg där jag hade att mina kläder inte lämnat dem. Presens
ar är ingenting En morgon då jag vakn ker genast att som vanligt. Jag mär r där jag har mina kläder inte ligge lämnat dem.
1
2
16
Skriv texten i preteritum. Oliver tycker om hundar. Hans farmor har en pudel som Oliver ofta går ut med. Pudeln heter Molly. Oliver går till parken med Molly och där leker de med en boll. Molly hämtar bollen när Oliver kastar den. Skriv texten i presens. En stormig natt då vågorna gick höga, gick ett skepp på grund utanför ön. Skeppet slets i två delar. Fören sjönk genast och aktern hittades aldrig. Man sade att havskungen tog aktern i besittning och byggde om den till ett undervattensslott.
s k r iv n in g
”
Berattarperspektiv Du kan skriva din text antingen i jagform eller i berättande form. I jagform är ”jag” den som berättar historien. I berättande form är du en utomstående som berättar historien.
1
Stryk under jag, mig och mina i första rutan. Strecka under han, honom och sina i den andra rutan.
Plötsligt var jag ensa m i skog en och stig en framför mig de lade sig. De andra i gruppen mås te ha tagit en av stigarna. Hur kunde jag gå upp så helt i mina egna tank ar? Jag borde inte ha gått sist.
Gå tillväga så som det beskrivs på s. 16. Låt eleverna bygga på meningarna muntligt. Julia läser. Jag läser. Använd ordet hon i den första och jag i den andra. Gå sen tillsammans igenom uppgift 1 innan eleverna får jobba självständigt med uppgift 2 och 3.
2 3
Plötsligt var han ensa m i skogen och stig en framför hono m delade sig. De andra i gruppen mås te ha tagit en av stigarna. Hur kunde han gå upp så helt i sina egna tank ar? Han borde inte ha gått sist.”
Skriv om den första texten med berättarperspektivet ”vi”. Skriv om den andra texten med berättarperspektivet ”de”. Hur gick det sedan? Fortsätt berättelsen. Välj själv tidsform och berättarperspektiv. Extra uppgift: Skriv dagbok ur en saks perspektiv. T.ex. En fotboll berättar. En dag som Nickes hand. Att vara Mollys penal.
s k r iv n in g
17
Personbeskrivning Då du skriver en berättelse är det bra att beskriva personerna i texten. Personbeskrivningar gör att läsaren lär känna dina karaktärer och att texten får liv. Titta på bilderna. De ger dig tips om sådant som man kan ta med när man beskriver en person.
Utanpå
Omkring
hår, frisyr ålder
ögon familj
röst och språk
kroppsbyggnad
ansiktsdrag
husdjur
hudfärg
idoler
kläder
vänner och ovänner
speciella kännetecken
Inuti goda och dåliga egenskaper
humör hemligheter åsikter
talanger vanor, ovanor rädslor
framtidsdrömmar
18
s k r iv n in g
bostad favoritplatser
skola eller jobb
Prima språk 2, Facit s. 7 1. skriv orden i rätt spalt.
s. 8 3. Skriv tre rimord.
lång kort smyga tycka söner sprucken fluga snäcka äger sälja klyva tomma domare toffel kaminen falla bröder börja ropa rädda måste smicker panter brygga
stol, kjol, fiol … som, töm, beröm … kan, man, sann … skam, ramm, madam … sin, min, in … kom, rom, Tom … tömd, gömd, glömd …
s. 8 4 fyll i verbformerna.
drömma drömmer drömde drömt påminna påminner påminde påmint tömma tömmer tömde tömt skrämma skrämmer skrämde skrämt gömma gömmer gömde gömt berömma berömmer berömde berömt erkänna erkänner erkände erkänt spänna spänner spände spänt rymma rymmer rymde rymt välkomna välkomnar välkomnade välkomnat
108
s. 9 5. skriv substantiv.
en känsla en läggning ett fniss, en fnissning en ställning en vinst, en vinning en gissning en glömska ett gnäll en rymning en smäll en simning en tömning
s. 12 4. Böj substantiven.
s. 12 5. Böj orden.
ungdomen ungdomar ungdomarna signalen signaler signalerna lungan lungor lungorna buljongen buljonger buljongerna parkeringen parkeringar parkeringarna fången fångar fångarna lögnen lögner lögnerna polisongen polisonger polisongerna punkten punkter punkterna vagnen vagnar vagnarna
stängning fångna blinkning ansträngning sprängningen gungning tvungna ringning
s. 13 6. Förklara orden.
slängkappa vid kappa utan ärmar terräng naturlig mark – skogar, ängar, berg signalement igenkänningstecken sjunka ihop, knäa digna perrong plattform vid järnvägsspåren hangar byggnad (garage) för flygplan presenning stor och kraftig, impregnerad duk följetong berättelse som publiceras avsnitt för avsnitt t.ex. i veckotidning kongress större sammankomst för diskussion och beslut gagna vara till nytta, gynna s. 15 1. Skriv de röda orden.
e Verner moderna leva evenemanget endaste dessert veckan verkade Pernilla gesten konsert invecklade kuvert egentligen
110
ä jämt älskade vän kläder tänkte ändå rätt väldigt