Tack till eleverna i Holm skola, som uppfann Dubbloratorn.
Läs också: Patrik och Pensionärsmakten Irene och sedelsugen Den falska Bernice Den fantastiske Alfredo
Tredje upplagan Text © Malin Klingenberg 2017 Bild © Joanna Vikström Eklöv 2017 Inlaga Pia Lehtinen Tryck Dardedze Holography, Lettland 2018 ISBN 978-951-52-4340-9 www.sets.fi
RAKELS MIRAKEL Malin Klingenberg Joanna Vikström Eklöv
SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS HELSINGFORS
KAPITEL 1 Det är två veckor kvar till jul. Snön piskar ner utanför klassrumsfönstret och lämnar långa, blöta spår på rutorna. Irene ligger med huvudet över bänken och halvsover, men läraren märker ingenting. Patrik tittar på klockan. Han önskar att tiden skulle gå lite snabbare. I eftermiddag ska Roffe bjuda Pensionärs makten på julglögg hemma hos sig. Under veckan som har gått har han skickat bilder till Patrik och Irene på bakverk han har uppfunnit. Pepparkakor som kittlar en på tungan när man tuggar, glögg som gör att 7
man hör bättre än vanligt och jullimpa som botar hicka, till exempel. Det Patrik är mest nyfiken på är kolakaramellerna som förvandlas till mjukt fluff i munnen när man börjar tugga. Pensionärernas löständer gör att de sällan klarar av att äta vanlig julkola, men med hjälp av fluffkolan borde det gå bra. Den långa visaren segar sig fram. Patrik räknar. Arton minuter kvar. Suck. Det knackar på dörren och rektor Almpalm stiger in. I släptåg har han en lång, smal pojke i gammaldags byxor och välkammat hår. Pojken har en ryggsäck på ryggen och ser ut att gå i fyran. Hela klassen stirrar. Pojken höjer hakan litegrann och kniper ihop läpparna. 8
9
– Nå, nå, säger rektorn. Ni behöver inte glo. Det här är Gullmar. Jag visar honom runt i skolan i dag, och på måndag ska han börja i er klass. Säg välkommen! – Välkommen, mumlar några av eleverna. – Lite gladare kunde ni väl låta, säger rektorn och går vidare med Gullmar. Irene hör inte till dem som hälsar på Gullmar. Så irriterande att rektorn störde henne, hon höll just på att somna! Förstrött tar hon upp en penna och börjar klottra på baksidan av matteboken. Hon ritar en bild av Roffe. Mustaschen blir konstig. Irene ritar en stor tuggummibubbla som skymmer den. Kunde Roffe kanske göra knäck som blir tuggummi när man tuggar på den? Vad ska det vara för ingredienser i knäck? Och i 10
tuggummi? Hon tar fram sin telefon, trots att hon vet att det är förbjudet. Om hon kan få fram en vettig idé kan Roffe hjälpa henne att tillverka en helt ny sorts godis. – Irene. Vad har vi för regel om telefoner i klassrummet? säger läraren och spänner ögonen i henne. Snabbt stoppar hon ner telefonen i fickan. Men det hjälper inte. – Kan jag få den? säger läraren och räcker fram handen. Irene skakar på huvudet. – Jag lovar att inte ta fram den igen, säger hon, men korsar fingrarna under bänken. Idén med tuggummiknäck är jättebra. Hon vill börja fila på den direkt. Läraren suckar. Hon är också trött och skulle egentligen inte alls orka bråka med Irene. 11
Båda har tur. För innan läraren hinner bestämma sig om Irene får behålla telefonen eller inte ringer skolklockan och meddelar att skoldagen äntligen är slut.
12
KAPITEL 2 Irene lindar halsduken ännu ett varv runt halsen. Snöflingorna som nyss mest var slaskiga, har förvandlats till isande småspik som tränger sig in i alla skrymslen och vrår. – Tänk om man kunde ta ett snabbflyg tillbaka till Kanarieöarna … säger hon längtansfullt till Patrik. Han nickar och säger något som låter som ”mff mouff fffooff”. Irene börjar skratta. Hon ser hans ögon, men resten av hans ansikte är gömt i huvan och halsduken. Patrik räcker ut tungan åt henne, fast det ser hon förstås inte eftersom hans kläder är i vägen. 13
Hyllan i Roffes hall svämmar över av snöfuktiga hattar och mössor. Alla galgar är också upptagna. Hur många pensionärer har Roffe bjudit in egentligen? Roffe kommer emot dem med två välkomstdrinkar i handen. – Patrik! Irene! Vad roligt att se er! Här, prova på min kolsyrade jordgubbs- och knäckglögg! Patrik och Irene hänger av sig jackorna och tar emot glasen Roffe räcker dem. Irene dricker hela sin drink i ett svep och rapar sedan tyst bakom sin knutna näve. Patrik smuttar försiktigt. Det smakar som en blandning av solsken och snöyra. Det är jättegott. – Kom in! De flesta är här redan. Ni vet ju hur pensionärer är, på plats minst en halv14
15
timme på förhand, säger Roffe konspiratoriskt och blinkar, som om han har glömt bort att han själv också är pensionär. De går in till de andra i stora salen. Första gången Patrik var med på Pensionärs maktens möte visste han inget om männ iskorna i rummet, nu känner han dem alla. Precis innanför dörren står Bengta-Louise, Pensionärs maktens ordförande, och pratar med Sture Tratt, fyrfaldig världsmästare i gubb-boxning. I soffan sitter Patriks farmor Elsa och dricker glögg tillsammans med hundälskaren Iris Hasselback och Miss Kitty som är general för en hel armé katter. Vid soffgruppen intill kakelugnen står Viola Brunn, Hektor Mandelberg och Valle Nilsson. När Patrik och Irene går genom 16
rummet skakar många av pensionärerna hand med dem, och ännu fler kramar om dem. Men Irene känner sig sur och avig. Trevliga glöggkvällar är verkligen inte hennes element. Hon trivs bättre då hon får kämpa mot brottslingar och bovar. – Har vi inga skurkar att jaga istället för att mingla? viskar hon åt Roffe. – För en gångs skull inte, säger han och ler lyckligt. Visst är det skönt? Njut av lugn et och ta dig en fluffkola! Han plockar upp en bricka från ett bord och håller fram den mot dem. Patrik plockar åt sig tre stycken, vecklar upp pappret och slänger in dem i munnen. De supersöta karamellerna pöser upp och förvandlas till mjukt skum. Han försö17
ker säga till Roffe att det är gott, men hans mun är så full att det inte går. Roffe och Patrik börjar skratta, men Irene känner inte alls för det. – Jag går på toa, mumlar hon och slinker iväg från gänget vid den öppna spisen.
18