Surfa vidare! by Schildts & Söderströms

Första upplagan De upphovsmän vi trots försök inte lyckats nå, ber vi vänligen kontakta Schildts & Söderströms, Helsingfors. Bildförteckning AFP/Lehtikuva 10 a, b, 58, 66 b, 67, 81 a, AP/Lehtikuva 50 Caillard, Leo 56 Doghill Production, Mauri Kunnas 52 Everett/Lehtikuva 84, 86 HS/Lehtikuva 53 b Jansson, Per Olav 35 Lehtikuva 18, 22, 23, 26, 32, 53 a, 63 a, b, c, 68, 88, 112, 128, 134 Mary Evans Picture Library/Lehtikuva 51, 76, 125 Mannermaa, Lauri 17 Nyholm, Ida-Lina 35, 62, 126 Str/Lehtikuva 66 a, TT/Lehtikuva 81 b, 122 Tåg, Rasmus 93, 117 Språkgranskare: Joanna Nylund Omslag och illustrationer: Markus Åström Grafisk planering och ombrytning: Vitale Ay Redaktör: Annika Tallberg © 2015 Moja Ladvelin, Pia Raunio, Katrina Åkerholm och Schildts & Söderströms, Helsingfors Kopieringsvillkor Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att ta kopior av detta verk om inte fotokopieringstillstånd skaffats. Vänligen kontrollera om er läroinrättning har ett gällande fotokopieringstillstånd. Närmare uppgifter om tillstånden och vad de innefattar ges av upphovsrättsföreningen Kopiosto ry, www.kopiosto.fi. Det är absolut förbjudet att på digital väg kopiera eller modifiera verket eller delar av det. ISBN 978-951-52-3313-4 Finnprinters, 2015

Katrina, Moja & Pia du@nia.fi SURFA VIDARE!

Bästa nia, Du har nu den tredje boken i vår läromedelsserie i din hand. I den här boken får du fördjupa dina kunskaper i analys, genrekompetens och kommunikationsförmåga. Vi vill med den här boken ge dig sådana kompetenser som du behöver i framtiden; en surfbräda som bär genom stiltje och storm. Skolämnet modersmål och litteratur kommer att heta svenska och litteratur. Trots namnbytet är ämnet det samma, ett livs kunskapsämne som ger dig redskap för att uttrycka tankar, känslor och drömmar. Boken öppnar också för ett ämnes överskridande sätt att tänka och arbeta. Vi hoppas att lärarna på din skola nappar på den möjligheten! Vi hoppas att du får trevliga stunder med vår bok då du ska analysera, tolka, observera, uppskatta, kritiskt granska och glädjas med texterna. När du jobbat färdigt med boken menar vi att du ska stå stadigt på brädet med blicken mot nya horisonter och äventyr. Du ska känna att du har verktyg för att surfa vidare på egen hand. Lycka och läsglädje i framtiden önskar vi dig. Moja, Pia och Katrina

Lycka till!

Innehåll I TALA DIG SYNLIG 8 VAD FÅR MÄNNISKOR ATT LYSSNA? 10 VAD ÄR RETORIK? 11 RETORIK ÄR EN PROCESS 13 RÖSTEN OCH KROPPEN 18 VETT OCH ETIKETT VID TAL 19 TED TALKS – BERÄTTELSER SOM FASCINERAR 20 ARGUMENTERA HELLRE ÄN TYCK TILL 20 DEBATT 21 HUR DU BYGGER UPP DIN ARGUMENTATION 22 NÄR DU DELTAR I EN DEBATT 23 SMARTA STRATEGIER 23 VETT OCH ETIKETT VID DEBATT 24 PANELDEBATT 25 NÄR DU PRESENTERAR ETT ARBETE 26 VID EN ANSTÄLLNINGSINTERVJU 27

II MINA OFFENTLIGA TEXTER 28 ATT MARKNADSFÖRA SIG SJÄLV 30 NÄTETS MÖJLIGHETER KRÄVER EFTERTANKE 31 JAKTEN PÅ HUVUDEN 32 TEXTGENRER SOM FUNGERAR SOM KREATIVA ÖVNINGAR 33

III TEXTANALYS 36 VI LÄSER OLIKA SLAGS TEXTER PÅ OLIKA SÄTT 38 HÄNG MED PÅ ETT ÄVENTYR 40 TEXTER BESTÅR AV OLIKA LAGER 41 VÅRT FÖRHÅLLANDE TILL FIKTIVA FIGURER 50 HUR GÖR MAN BILDANALYS? 51 BILDANALYS STEG FÖR STEG 54 ÅTERANVÄNDNING ÄR POP I MEDIETEXTER 56 ATT ANALYSERA KLASSISK KONST 57 KONSTUTSTÄLLNINGAR SOM TEXT 59 DEN VISUELLA RETORIKEN I MEDIA 60 REKLAMEN I DAG – TEXTERNA OMKRING OSS 62 Det heteronormativa i reklamen 63 Reklamvärldens konstiga ord 64 DAGENS NYHETSBILDER 66 Även nyhetsbilder manipuleras 67 DAGENS TV 68 ANALYS AV MULTIMODAL TEXT 70

IV TEXTER SOM GÅR I ARV 74 KLASSIKER – VAD ÄR DET? 76 Vem bestämmer vilka böcker som blir klassiker? 78 VARFÖR SKA VI LÄSA KLASSIKER? 79 Kan man bestämma vad andra ska läsa? 80 Nobelpriset – vad berättar det om vår syn på god litteratur? 81 LITTERATURENS UPPGIFT – ETT OMDISKUTERAT ÄMNE 83 Romantiken 83 Realismen 84 Naturalismen och symbolismen 85 Modernismen 88 Postmodernismen 90 I dag – den digitala eran? 91

V ORD SOM GÅR I ARV 94 HUR FICK SVENSKAN SIN BÖRJAN? 98 SVENSKANS UTVECKLING 99 Runsvenska 800–1225 99 Fornsvenska 1225–1526 102 Nysvenska 1525–1906 106 Nusvenska 1906 109

VI VERKTYGSLÅDA 118 ESTETISKA VERKNINGSMEDEL 120 Berättarteknik 120 Berättarperspektiv 121 Tid 123 Handling och intrig 124 Miljö 125 Karaktärer 127 Tema och motiv 129 STIL – VÄLJ RÄTT NIVÅ 131 SPRÅKRIKTIGHET 134 Välj dina ord rätt 134 Håll koll på syftningar 135 Böj orden rätt 135 Satsa på symmetri 137 Blanda inte samman ord och uttryck 137 Register 138 Källförteckning 140

Logga

Uppgift

Skapa

UndersĂśk â&#x20AC;&#x201C; utforska

Diskutera

Dramatisera

Vad får människor att lyssna? Vad är retorik? Retorik är en process Rösten och kroppen Vett och etikett vid tal TED Talks – berättelser som fascinerar Argumentera hellre än tyck till Debatt Hur du bygger upp din argumentation När du deltar i en debatt Smarta strategier Vett och etikett vid debatt Paneldebatt När du presenterar ett arbete Vid en anställningsintervju

Martin Luther King

Barack Obama

Vad får människor att lyssna? En del människor har förmågan att fängsla sin publik med ord. De får andra att stanna upp, lyssna och tro på det som sägs. En av dem var medborgaraktivisten Martin Luther King. Det tal, I have a dream, som han höll i Washington 1963 gick till världshistorien. Du kommer säkert själv på flera exempel? God retorik är ett av svaren på vad som får människor att lyssna och bli övertygade. Därför får skickliga retoriker stor makt i samhället. Samtidigt har de också verktyg att kritiskt granska till exempel offentliga tal, propaganda och reklam. 1. Sök uppgifter om Martin Luther King och bakgrunden till I have a dream-talet. Du kan också lyssna till hans tal på Youtube. 2. Lyssna till klipp ur olika slags tal på nätet. Sökorden kan till exempel vara historiska tal, politiska tal eller tacktal. 3. Läs följande citat ur kända tal. Vem har sagt dem, i vilket sammanhang? ”Yes we can!” ”I have nothing to offer but blood, toil, tears and sweat.” ”Ask not what your country can do for you – ask what you can do for your country”.

SURFA VIDARE!

Vad är retorik? Retorik är läran om talekonsten. Den har sitt ursprung i antikens Grekland och har ända sedan dess varit ett mycket effektiv medel för människor att påverka andra. Med hjälp av retorik, vältalighet, har man kunnat styra folk, på gott och ont. I dag används retorik inom många områden, till exempel marknadsföring, politik, nöjesindustri och journalistik. Men retorik är något som också gäller dig. Du har nytta av den i din vardag, inte bara i talarstolen, utan även i texter du skriver. Tack vare retorik blir du bättre på att kommunicera och människor lyssnar gärna på dig. Du blir synlig i mängden. De samtal som du för i din vardag brukar vara informella till sin karaktär. Det betyder att samtalen är mer eller mindre spontana och att lyssnarskaran inte är så stor. När du talar med klass kompisen på rasten och använder slang och talspråk är det fråga om ett informellt tal. Formella tal däremot brukar vara välförberedda och hålls inför en större publik. Formella tal kan delas in i argumenterande tal, informativa tal och hyllningstal.

TALA DIG SYNLIG

I ett argumenterande tal ska du övertyga publiken om att din åsikt är den rätta. Du försöker vinna publiken över på din sida. Politiska valdebatter innehåller ofta argumenterande tal. I ett informativt tal försöker du inte övertyga publiken om något utan enbart beskriva något. Skoluppgifter som går ut på att hålla föredrag eller presentera något brukar vara informativa. Hyllningstal kan också kallas för festtal. Syftet är att uppvakta någon med ditt tal. Bröllops- och studenttal är exempel på hyllningstal.

1. Vilka personer tycker du om att lyssna på? Varför? 2. I vilka sammanhang har du lyssnat på tal? 3. Berätta om någon situation där du önskar att du hade talets gåva. 4. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att lära ut retorik?

SURFA VIDARE!

Retorik är en process Retoriken ger dig en modell för hur du kan arbeta process orienterat. Modellen kan du använda både i muntliga och skriftliga arbeten, som föredrag, tal och uppsats. Om du ska skriva en uppsats hoppar du över de sista delarna i arbetsprocessen, det vill säga ”memorera och markera” och ”hålla talet”.

1. Analys av situationen Till vem riktar du dig? Vad vill du? Exempel Du ska hålla ett tal på skolavslutningen och riktar dig till dina klasskompisar, föräldrar och lärare som sitter i publiken. Du vill skapa en känsla av gemenskap och en högtidlig stämning. Du vill också underhålla publiken med roliga minnen.

2. Samla material och idéer Vad allt skulle du kunna ta med? Exempel Din första skoldag i årskurs 7, hur ni har samlat pengar inför klassresan, själva klassresan, roliga anekdoter om lärare, lite om framtiden ...

3. Begränsa materialet och bestäm ordningen Du väljer bland dina idéer och ditt material, tar med det bästa och lämnar kanske bort en hel del. Sedan bestämmer du i vilken ordning du presenterar materialet. Exempel inledning nuläget: Sista gången samlade som en grupp högstadieelever. mitten första skoldagen i årskurs 7 roliga anekdoter om lärare det slitsamma arbetet inför klassresan, klassresan avslutning tillbaka till nuläget och några ord om framtiden

4. Skriv talet Efter att du har skrivit själva talet kan det vara bra att vila ett tag för att du ska kunna granska texten med nya ögon.

TALA DIG SYNLIG

5. Slipa språket Behöver du byta ut något ord? Har du använt fogeord så att delarna hänger ihop? Exempel på fogeord ju … desto för det första … för det andra å ena sidan – å andra sidan som en följd av det … vilket leder till … tack vare … på grund av ... snarare … rättare sagt … bättre uttryckt i motsats till … trots att … ytterligare … dessutom ... utöver … till en början … till sist … inledningsvis … avslutningsvis … sammanfattningsvis Kan du använda dig av retoriska figurer? Exempel på retoriska figurer allitteration ord som står nära varandra börjar med samma bokstäver eller ljud låt oss leva det ljuva livet och njuta av sommarens soliga dagar anafor flera meningar eller bisatser börjar på samma sätt Jag kommer att minnas min första dag i Näshöjdens skola hur stora niorna var, jag kommer att minnas gemenskapen på klassresan till Åland, jag kommer framför allt att minnas ...

SURFA VIDARE!

bildspråk som små kycklingar pep vi på sjuan, på åttan kacklade och twittrade vi och nu finns det redan en och annan tupp som galar av hjärtans lust citat Jag vill avsluta med ett citat som ett klokt råd inför framtiden: ”Om du verkligen vill göra någonting, kommer du att hitta ett sätt. Om du verkligen inte vill göra någonting, kommer du att hitta en ursäkt.” motsatser Vi har svettats i jumpasalen, frusit i biologisalen, vakat på natten, sovit på lektionen, skrattat och gråtit tillsammans upprepning använd samma ord eller uttryck, gärna tre gånger för att skapa en behaglig rytm i talet. Du kan också låta ett ord växa i din formulering vi skrattade, mullrade, exploderade.

6. Memorera och markera Du skriver ut ditt tal och läser igenom det minst tre gånger. Du stryker under de viktigaste orden i varje stycke och bestämmer dig för vilka ord som ska betonas. Om du lär dig talet utantill antecknar du stödord på ett papper. Om du utgår från ett färdigskrivet manus lär du dig åtminstone inledningen och avslutningen utantill så att du kan fästa blicken på publiken när du håller talet. Du markerar i ditt manus var det är speciellt viktigt att titta på publiken.

7. Hålla talet Du talar med hög och klar röst. Du håller ett lämpligt tempo och artikulerar väl så att publiken uppfattar vad du säger. Du tar små pauser och låter orden sjunka in hos publiken. Du har ett avslappnat kroppsspråk, tittar ofta på publiken och ser glad ut. Du lyckas med talet därför att du har övat på det tillsammans med andra som gett dig respons.

TALA DIG SYNLIG

Till Hugo Bergroth-sällskapet på prisutdelningen av Språkpriset den 20.5.2014 Bästa publik, Språk är det bästa jag vet. Med det menar jag alla former av språk. Dialekter, brytningar, slang. Alla de främmande språk jag har haft förmånen att lära mig hittills i mitt liv. Och så har vi modersmålet, det som har gett mig allt – journalistiken, författarskapet, identiteten. När jag frågar min dotter vad hon talar för språk med sin barnflicka säger hon: Ryska. När jag frågar vad hon talar för språk på dagiset säger hon: Finska. Men när jag frågar vad hon talar för språk med mamma blir hon tyst. Hon vet inte vad hon ska svara, hon kan inte sätta ord på det som står henne närmast och därför är självklarast, det vill säga modersmålet. Till sist hittade hon dock ett namn för det och nu heter det Herr gurka-språket. Döpt efter en av de sånger vi brukar sjunga. Språk är en glädje, en lek, det är grunden till all form av kultur, kommunikation. Men språk är också allvar. Den som saknar ett språk kan inte försvara sin plats i samhället. Den som inte kan formulera sig förlorar alla debatter. Och den som missbrukar språket kan försätta andra människor i livsfara, vilket vi har sett i flera inbördeskrig under de senaste tjugo åren. Nationalistisk retorik, att sprida hat och vädja till mörka känslor är omöjligt utan ett språk.

SURFA VIDARE!

Det är därför det är så oerhört viktigt att man som journalist försöker vara exakt i sitt sätt att skriva. När jag till exempel själv har rapporterat från händelserna i Ukraina försöker jag vinnlägga mig om de här sakerna. Jag talar till exempel inte om ryssarna i Ukraina, jag talar om ryskspråkiga. När det gäller separatisterna i östra Ukraina försöker jag skilja mellan personer som leder en väpnad kamp mot den ukrainska centralmakten och vanliga människor som inte litar på den nya regeringen Kiev. Att kalla de sistnämnda separatister är i de flesta fall inte korrekt – om man frågar dem säger 9 av 10 att de inte vill lämna Ukraina. När jag rapporterade om den ryska invasionen av Krim kallade jag det annektering. Så heter det om man går in på en suverän stats territorium och förklarar det som sitt. Allt detta väcker känslor, ofta får jag svara på arga mejl, ofta känner jag en frustration över det omöjliga i att i varje artikel ge hela bilden. Men att vara rättvis, att tänka på hur jag skriver och alltid vara medveten om vad orden egentligen betyder, är fortfarande min ambition. Jag får ofta frågan om hur mycket man ska blanda in sina egna känslor i rapporteringen och mitt svar är att i vissa enskilda fall är det motiverat. När man gör det måste man vara

extra noggrann med hur man brukar språket. Det är precis då man inte får vara sentimental, inte använda floskler. För att visa känslor är inte samma sak som att vara sentimental. I Ukraina är det vanligt att använda ukrainskan och ryskan parallellt. Svenskan och finskan borde oftare användas parallellt i det offentliga rummet i Finland och jag strävar efter att göra det vid alla tänkbara tillfällen. Det är till exempel roligt att uppträda som författare på bägge språken. Jag har aldrig fått några negativa reaktioner när jag har använt både svenska och finska inför publik. Alla journalister i Finland har en plikt som står över alla andra och den är att läsa romaner på sitt modersmål. Det är den enda garantin mot ett torftigt språk – att läsa uttryckligen skönlitteratur och poesi skrivna på det egna modersmålet. Ingenting annat hjälper. Inte rapporter, inte sociala medier, inte tidningar. Ingenting annat än skönlitteratur och poesi.

Läs. Läs. Läs. Anna-Lena Laurén, journalist och författare

Läs igenom Anna-Lena Lauréns tal till Hugo Bergroth-sällskapet. Reflektera över innehållet. Vad är din spontana reaktion? Anna-Lena Laurén påstår till exempel att den person som saknar ett språk har svårt att försvara sig i samhället och förlorar alla debatter. Hur tolkar du påståendet. Håller du med? I vilka sammanhang tycker du att det är speciellt viktigt att du kan uttrycka dig?

Vilka av följande kännetecken för tal hittar du i hennes tal? Markera dem i texten. alliteration anafor bildspråk citat motsatser ”ord som växer” tilltal upprepning Hur påverkar de din uppfattning av texten?

1. Ta reda på vad följande retoriska figurer står för: allusion, hyperbol, litotes, paradox och retorisk fråga. 2. Läs eller lyssna på ett tal och leta efter retoriska figurer. 3. Skriv ett tal tillsammans med en klasskompis. Talet kan vara ett tacktal, hyllningstal, bröllopstal eller något annat slags tal. Arbeta enligt modellen på s. 13–15. Håll talet för klassen.

TALA DIG SYNLIG

Rösten och kroppen När du håller ett muntligt anförande är det viktigt att tänka på rösten och kroppen. Hur gör du då? Det finns inte mycket som kräver så noggranna förberedelser som ett improviserat tal.

Skapa ögonkontakt Låt blicken lugnt vila på publiken för att ge ett trovärdigt och behärskat intryck.

– Winston Churchill

Tänk på hållningen

Alla talare håller två tal samtidigt – det som hörs och det som syns. – William Shakespeare

SURFA VIDARE!

Stå stadigt, sänk axlarna och ha lite svikt i knäna. Andas med magen. En avslappnad kroppshållning är en förutsättning för att du ska kunna andas fritt och för att din röst ska bära.

Artikulera och variera Var noggrann med uttalet och svälj inte de sista bokstäverna i orden. Variera tonläget, betona nyckelorden och håll pauser så att lyssnarna hinner med. Det kan vara mycket effektfullt att ta en paus just innan du ska säga något viktigt. Prata gärna upp dig före framförandet på samma sätt som du värmer upp dig för en idrottsprestation.

Vett och etikett vid tal 1. Förbered dig väl. Trots att du gillar improvisera ska du ha ett färdigskrivet manus för ditt tal. Improvisation lyckas bäst om du har något att avvika från.

2. Håll talet lagom kort. Ett genomtänkt, kort tal är mycket bättre och behagligare att lyssna till än ett långt och ogenomtänkt. 3. Börja gärna talet med ett tilltal som ”Kära klass kompisar”, ”Världens bästa studentsyster!” Undvik fraser som ”Jag är ingen talare”. Om du ska hålla talet vid en middagsbjudning, klinga några gånger i glaset med en gaffel eller kniv för att få allas uppmärksamhet. 4. Skämta inte på någon annans bekostnad. Ta inte upp sådant som bara några kommer att förstå eftersom det skapar en känsla av utanförskap hos dem som inte känner till bakgrunden.

Reflektera över din egen röst, kroppshållning och ögonkontakt i olika sammanhang. Hur låter du när du är glad, ledsen, nervös eller ivrig? Hur syns det i din kropp om du är lycklig, trygg, ledsen eller osäker? Hur tittar du på människor i din omgivning om du är på gott humör, känner sympati för någon eller känner dig nervös och blyg?

TALA DIG SYNLIG

Bekanta dig med några TED Talks. Fundera sedan på vad du vill berätta om. Samla fakta om ämnet och bygg upp ditt tal. Du måste alltså fokusera på det väsentliga och bygga upp det så intressant som möjligt för åhörarna. Tänk speciellt mycket på kompositionen. Öva på din vältalighet. Håll ditt tal för dina klasskompisar.

Berättelser som fascinerar En form av behagliga, välformulerade och inspirerande tal med intressant innehåll hittar du på nätet på TED Talks. Det är föreläsningar som funnits sedan trettio år tillbaka och ursprungligen hölls de av människor som ville berätta för varandra om det nyaste inom till exempel teknologi, underhållning och design. Formatet bygger på att berättelsen är det starkaste medlet för att synliggöra, förklara, utmana, inspirera och dela kunskap och sedan 2006 har de här uppläggen funnits tillgängliga på nätet. Dessa berättelser är begränsade i tid.

Argumentera hellre än tyck till Att lära sig att argumentera för sina åsikter är rentav en medborgerlig skyldighet. Då du måste upp till bevis för någonting innebär det att du noggrant har tänkt efter då du bildat din åsikt. Det är alltid bättre att i förväg fundera flera gånger än att i efterskott ångra sig.

Vad kan hända om du tycker till om någonting utan att tänka efter?

SURFA VIDARE!

Debatt I en debatt argumenterar två eller flera personer om ett ämne. Personerna har olika åsikter om ämnet och försöker övertyga lyssnarna om att deras åsikt är den rätta. De gör det med hjälp av välunderbyggda argument.

tes (åsikt)

Köttfria dagar i skolan!

huvudargument

Det är hälsosamt och gott att äta vegetariskt.

stödargument

Dessutom har det visat sig att dagens människor äter för mycket kött.

motargument

Människan behöver proteiner. Proteiner finns i kött.

premiss (förutsättning)

Att elever får skolmat.

Ibland provoceras vi av någonting som vi hör eller ser och då är det viktigt att kunna behärska sig och använda sig av sina goda kunskaper i muntlig framställning. Du får i det följande öva på olika muntliga genrer inom argumentation.

TALA DIG SYNLIG

Hur du bygger upp din argumentation 1. Formulera din tes, det vill säga din åsikt. Vad vill du argumentera för? 2. Samla tänkbara argument för din åsikt och välj de bästa. 3. Granska argumenten och ordna dem.

Finns det argument som hör ihop med andra argument? Koppla ihop argumenten så att du får fram huvudargument (de bästa och viktigaste orsakerna) och stödargument (till exempel faktauppgifter som stöder huvudargumenten). Till sist ska du ha ungefär fem starka argument.

4. Förbered motargument.

Fundera på hur din motståndare kommer att svara på dina argument och hur du i din tur kommer att möta motståndarens argument.

Läs vidare om hur man bygger upp en argumentation i Chatta under rubriken Att skriva för att argumentera.

SURFA VIDARE!

När du deltar i en debatt Trots att deltagarna i en debatt kan både provocera och bli provocerade gäller det att hålla sig till vissa samtalsregler. Den deltagare som skriker mest, inte lyssnar eller talar nedsättande om andra brukar inte vinna debatten. Det är smart av dig att behålla lugnet trots att diskussion går het.

Smarta strategier Ibland kan det också vara smart att delvis ge den andra rätt för att du ska kunna gå vidare med din egen argumentation. Det kan till exempel löna sig att formulera dina argument som en fråga. Exempel på ord och uttryck som för samtalet vidare:

Kanske kan det vara så att … Jag tycker att du delvis har rätt när du säger … men jag tycker att … Du har säkert rätt när det gäller … men kanske kunde man också uttrycka det som att … Skulle du kunna se på saken från ett annat håll för ett ögonblick?

TALA DIG SYNLIG

Vett och etikett vid debatt 1. Håll dig till sakargument och undvik personangrepp.

Exempel på sakargument Skoluniformer skulle minska trycket på elever att köpa dyra märkeskläder.

Exempel på personangrepp Det skulle vara bra med skoluniformer för då slapp man se Pelles fula kläder.

2. Dra inte alla över en kam, det vill säga generalisera inte.

Exempel på generalisering ”Alla tycker så här” eller ”Alla känner sig stressade över vilka kläder de ska ta på sig till skolan”.

3. Använd ett artigt språk och undvik aggressiva ord.

SURFA VIDARE!

Exempel på ovårdat språk ”Håll käften!” eller ”Det där är ett jävla dåligt argument.”

Paneldebatt I en paneldebatt argumenterar deltagarna inför en publik. Syftet med paneldebatten är att informera publiken om ett ämne eller att ge den underlag för att fatta beslut om något. Ofta leds panel debatten av en ordförande som delar ut ordet. Panelen sitter vanligtvis bakom ett bord på en scen. Deltagarna har förberett sig inför debatten genom att presentera välgrundade argument och faktauppgifter som stöder argumenten.

PANELDEBATT 1. Dela in er i grupper om 4–6 personer. Hitta på ett ämne som ni vill debattera om. Formulera två motsatta teser utifrån ert ämne, till exempel Slopa prov i skolan! eller Behåll proven i skolan! Dela in gruppen i två mindre och välj vilken av teserna som ni argumenterar för. 2. Arbeta på var sitt håll med att hitta argument och faktauppgifter som stöder er tes. 3. Samlas igen och inta era platser inför publiken. Presentera ämnet för publiken och vilka sidor ni representerar. Om ni vill kan ni utse en ordförande som ser till att alla i panelen får komma till tals. 4. Börja debatten genom att presentera huvudargumenten.

Exempel på ämnen för en paneldebatt:

Sänk åldersgränsen för körkort Slopa studentskrivningarna Inför gemensam gymnastikundervisning för flickor och pojkar Satsa på hemundervisning i stället för skola Ge eleverna större valfrihet bland skolämnen Förläng läroplikten

TALA DIG SYNLIG

När du presenterar ett arbete Du har säkert varit med om att hålla ett föredrag eller redovisa för ett grupparbete inför klassen. Som de flesta människor har du säkert känt pulsen slå snabbare, strupen snöras samman och du har blivit svettig om handflatorna. Kanske har du önskat att det skulle vara lite lättare att tala inför publik och att du skulle bli bättre på det. Här kommer en lista på vad du ska tänka på för att lyckas med presentationen. 1. Förbered dig väl, det rådet kan inte upprepas för många gånger. Kolla i förväg att tekniken fungerar om du ska använda dig av sådan. Kolla hur lång tid din presentation tar så att du vet vad du ska lämna bort i innehållet om inte tiden räcker till. Eller så att du vet att du har tillräckligt att säga för att fylla din tid. 2. Satsa på inledningen. Fånga lyssnarnas uppmärksamhet med att säga något intressant. Presentera syftet med ditt anförande så att lyssnarna ställer sig in på ämnet. 3. Vänta tills alla är tysta innan du börjar tala. Se på publiken och andas lugnt. Om du tappar tråden kan du be lyssnarna att diskutera med sina grannar om det du berättat för dem. På det sättet vinner du tid för att hitta tillbaka till det du ska säga. 4. Överanvänd inte tekniska hjälpmedel. Om du använder ett presentationsprogram ska du se till att inte dränka publiken i bilder och undvik för många svepeffekter. 5. Om du ingår i en grupp som redovisar, se till att lyssna på den som står i tur att tala. Ställ dig så att hela gruppen syns för publiken och att du inte skymmer det som ni ska visa.

SURFA VIDARE!

Vid en anställningsintervju Förbered intervjun med att ta reda på information om din eventuella kommande arbetsgivare. En vanlig fråga som man ställer vid en arbetsintervju är ”Vilka är dina styrkor och svagheter.” Fundera färdigt på vad du skulle svara på en sådan fråga. Kom i tid, gärna tio minuter före anställningsintervjun. På det sättet får du tid att komma ner i varv och samla dig inför intervjun. Presentera dig med att säga ditt namn och ge ett fast handslag. Håll ögonkontakt och memorera namnet på den som intervjuar dig. Kom ihåg att du också kommunicerar med dina kläder, så välj kläder som är lämpliga för det jobb du söker. Undvik att ha kepsen på dig eller tuggummi i munnen när du intervjuas. Du kan också själv ställa frågor vid anställningsintervjun för att visa att du aktivt lyssnar på det som sägs. Till sist, tacka för att du fick komma på intervjun.

Vilka nya insikter har du fått när du arbetat med kapitlet Tala dig synlig?

TALA DIG SYNLIG

Att marknadsföra sig själv Nätets möjligheter kräver eftertanke Jakten på huvuden Textgenrer som fungerar som kreativa övningar

Att marknadsföra sig själv I dagens arbetsvärld måste vi kunna marknadsföra oss själva, inte minst i skrift. Vi måste också kunna sticka ut ur mängden då det gäller till exempel en arbetsansökan. För att kunna skriva en annorlunda ansökan förutsätter det att vi först kan skriva en traditionell ansökan, alltså på rätt sätt inom textgenren.

Sök platsannonser Alla söker inte jobb med platta texter skrivna på papper utan hänvisar kanske till sin blogg, facebooksida eller webbsida. Sök exempel på olika slags platsannonser. Vilken typ av ansökan krävs för jobben?

SURFA VIDARE!

När du behärskar det rätta sättet att skriva kan du börja laborera och vara kreativ. Ibland måste du öva på kreativt skrivande för att komma igång på riktigt. I slutet av det här avsnittet hittar du några kreativa skrivövningar som kan hjälpa dig på traven.

Nu ska du skapa en multimodal text som är din platsansökan för ditt drömjobb. Du kan länka bild, ljud, text och till exempel olika källor till din ansökan. Du ska tänka noggrant på hur du vill marknadsföra dig för din potentiella arbetsgivare.

Nätets möjligheter kräver eftertanke Vid det här laget har du säkert hört om alla faror som lurar på nätet. Nätet kräver ansvar och eftertanke av dig, men det erbjuder också möjligheter. Du kan använda nätet som ditt visitkort. Tänk på att 80 procent av dem som ska delta i en anställningsintervju blir googlade av arbetsgivaren. Så var mån om att ge ett gott intryck i sociala medier och visa för omvärlden vad du är bra på.

1. Läs Hbl-artikeln om Jakobstadsflickan som blev berömd på Youtube: Youtubesuccén satsar större 11.3.2014.

Se Smoukahontas (Sara Maria Forsberg) klipp What Languages Sound Like to Foreigners på Youtube.

2. Diskutera sedan för- och nackdelarna med att bli upptäckt på nätet. 3. Känner du till andra personer som blivit framgångsrika tack vare sin blogg eller sin profil på Youtube?

MINA OFFENTLIGA TEXTER

Jakten på huvuden I dagens affärsvärld anställer stora företag nya arbetstagare också via headhunters. Det betyder att företaget formar kriterier på den de söker för en post. Detta jobb kan vara ett redan existerande eller ett som skapas om en lämplig person hittas. Rekryteringsföretaget söker sedan denna profil bland olika arbetstagare i liknande positioner i affärsvärlden, alltså sådana som redan har ett jobb. Då rekryterarna hittar en lämplig kandidat tar de kontakt och börjar förhandla. Det här är ett sätt för företagen att ”stjäla” mänskligt kapital från andra företag. Därav ordet ”huvudjakt”. Oftast sköter man dessa förhandlingar väldigt diskret.

SURFA VIDARE!

Textgenrer som fungerar som kreativa övningar Manifest Ett manifest är en skrift, en slags programförklaring, som utgör grunden för en ideologi, en konstnärlig stil eller en kulturell rörelse. Det kan också vara en skrift som i allmänhet uttrycker idéer och mål för framtiden. Ordet härstammar från latinets manifestus (betyder tydlig, uppenbar). Kända manifest: det kommunistiska manifestet (från 1800talet), det surrealistiska och futuristiska manifestet (konst och samhällssyn), Valerie Solanas feministiska SCUM-manifest från 60-talet, Pirate Bay-köparen Hans Paneyas manifest om inter net och fildelning som publicerades i tidskriften Wired 2009. Ett manifest kan med andra ord handla om vad som helst, men uttrycker slagfärdigt och minnesvärt idéer, tankar och visioner. ”Det finns ett behov av modiga, samhällsinriktade texter som känns nya och fräscha. Som inte kompromissar med gamla auktoriteter och anpassar sig till vad som är ’okej’ att tycka och säga”. Så säger Gabriel Itkens i en intervju i Dagens Nyheter i september 2009. Itkens representerar det engelska bokförlaget Ink som ger ut manifest i en serie med namnet Ink manifest. Ett manifest är ett vackert, kraftfullt ställningstagande som kan vara mer riktgivande än realistiskt. Hur skulle den sköna nya framtiden kunna se ut om du själv fick besluta om den? Jovisst, säkert är det möjligt att bara drömma om en massa pengar och lycka och sådant för egen del, men det är inget unikt, sådana saker gör inte ett manifest.

Sök fakta om och läs det futuristiska manifestet.

MINA OFFENTLIGA TEXTER

Så: Våga tänka, var modig, våga vara dig själv i det du skriver! Tänk stort, använd dig av dina idéer, din fantasi. Det är inte meningen att vara klok eller att veta bäst, bara att drömma en stund, 37 punkter, ”Mitt manifest”, snabbt, spontant, intuitivt. Tid: 15 minuter. Svårt? Förslag till kort förberedelse (15 minuter): Fundera först och skriv sedan gärna ner dina tankar. Du ska blicka framåt i tiden och försöka föreställa dig hur livet, ditt liv, livet i allmänhet, i världen och i samhället ser ut då. Vad gillar du, vad saknar du, hur skulle du vilja att det såg ut? Vad behövs som inte verkar finnas? Skriv ”Manifest för framtiden” utgående från dessa tankar, önskemål och idéer. Monika Fagerholm, konstnärlig ledare för Vasa littfest 2010

Nu ska du twittra på svenska. Du ska forma innehållet i din tweet så att det blir en novell. Det betyder att du måste få ett ögonblick eller en händelse beskriven på ett väldigt litet utrymme. Du får, som i en tweet, använda högst 140 tecken. Du måste också markera ett nyckelord, en hashtagg, för din tweet.

SURFA VIDARE!

Norrmannen Frode Grytten skrev under ett år en tweet om dagen. Läs följande ”mininoveller” som är skrivna som tweetar på nynorska.

Kvar morgon finn enkemann (73) fram fotoalbumet og stansar ved bildet der kona (1938–2011) lener seg fram for å kviskre noko i øyret hans.

Dei sjekkar ut, går kvar sin veg. Ho (30) tenker de er slutten. Han (28) tenker det er byrjinga. Lyden av trillekoffertar. Lyden av søndag.

Väggbonad Den finlandssvenske ståuppkomikern André Wickström hade i sina programserier Lilla onsdag och Gamla onsdag ett inslag med en digital väggbonad. Det betyder att hans studiogäster på förhand har valt ut ett ordspråk som de tycker om men också en låt som de tycker ska spelas i samband med att man visar upp väggbonaden. Du ska nu skapa en egen digital väggbonad med hjälp av datorn. Välj sedan den musik som du tycker ska spelas upp tillsammans med din väggbonad. Visa för de andra i klassen.

Exlibris Exlibris är ett bokägarmärke som klistras på insidan av bokpärmen. På ett exlibris kan det finnas med ett citat, ett stående uttryck eller en illustration som beskriver ägaren. På Tove Janssons exlibris stod det ”Labora et amare” vilket betyder arbeta och älska. Vad skulle du ha för bild och vad skulle det stå på ditt exlibris? Designa ditt eget exlibris.

Tove Jansson

Tatuering Tatueringar kan ses som bland annat smycken, visitkort, ställningstaganden eller offentliga texter. På vilket sätt tror du att en tatuering också kan vara en offentlig text? Tatueringar är i många kulturer tecken på samhörighet. Vad tycker du att tatueringar uttrycker i dag? Diskutera med en kompis. Välj ett stående uttryck, ett ordspråk eller några bevingade ord som du tycker om och som kunde beskriva dig eller din inställning till livet. Du kan också välja en bild eller en symbol. Fundera sedan på hurdan bakgrund, hurdant typsnitt, hurdan storlek och i vilken färg du vill ha ditt exlibris eller din tatuering.

MINA OFFENTLIGA TEXTER

Vi läser olika slags texter på olika sätt Du analyserar texter fastän du inte är medveten om det. Annars är det som finns på pappret bara tecken för dig – vilket kanske händer då du befinner dig i ett land där du inte förstår språket. Texter har olika syften och du märker att vissa texter får dig att må bra medan andra kanske gör dig irriterad. Ibland kan det hända att du inte genast förstår budskapet i texten, till exempel i en reklam eller en film, och då återvänder du till den på nytt och försöker förstå vad textskaparen har velat förmedla. I värsta fall lämnar du texten bakom dig utan att förstå den. Vi ska nu se närmare på varför textanalys kan vara en utmaning i vissa fall.

Diskutera följande i helklass. Vad händer när du läser böcker/texter som du inte känner igen dig i?

Diskutera i par och försök hitta olika exempel i följande kategorier: Texter jag bara läser i förbifarten Texter som stör mig Texter som gör mig glad Texter jag inte förstår Texter som tar tid Texter som är jobbiga Texter som ljuger Texter jag tror på

SURFA VIDARE!

Har du någonsin tänkt på att du läser olika genrer på olika sätt? Om du går förbi en betalautomat i en parkeringsgrotta börjar du kanske inte ifrågasätta texten ”Sätt in kortet” eller ”Tryck på knappen” utan följer bara dessa uppmaningar. Om du däremot på eftermiddagen ligger hemma i soffan och läser en spännande bok eller ser ett avsnitt av din favoritserie, kan det hända att din fantasi börjar galoppera och du fortsätter att skriva vidare på de berättelser du har fått ta del av. Alltid är det inte lika enkelt med texter. Ibland kan det hända att du till exempel hittar ett stavfel i en anvisning och börjar då fundera på hur andra människor upplever den. Eller att du ser en reklam på tv men störs enormt av att den innehåller sakfel eller rider på stereotypier som du inte undertecknar. Samma sak kan hända då du läser skönlitteratur och upplever att vissa saker inte stämmer eller är trovärdiga.

TEXTANALYS

Häng med på ett äventyr Läsningen kan också ses som ett äventyr i steg. Du ser en intressant pärmbild eller bioreklam och börjar genast skapa förväntningar och en förförståelse för texten. Denna förförståelse baserar sig långt på hur du upplevt tidigare berättelser inom till exempel samma genre. När du sedan sitter i biosalongen och följer med filmen inser du att du kan göra en koppling mellan saker som sker i handlingen eller i relationerna mellan karaktärerna. När du går på bio kan du inte pausa, vilket du kan göra då du läser en bok. Det kan hända att boken börjar irritera dig så att du funderar kring den även då du inte läser. I din bearbetning av läsningen söker du relevans för det du själv upplevt. Känner du igen det? Är det känslor du upplevt eller tankar du tänkt? Att skriva läsdagbok hjälper dig att bearbeta denna typ av reflektioner. Då filmen är slut eller du slukat boken tar du avstånd till texten du upplevt. Samtidigt ser du även mera objektivt på texten. Är denna text en pusselbit som du kan bygga med i ditt eget liv?

Diskutera följande i par. Nämn några böcker som har haft stor betydelse för dig i livet. Om du bara får rekommendera en bok för en kompis, vilken väljer du? Lyft fram en bok som inte berört dig på något sätt – försök också förklara varför den inte berörde dig. Vilken bok anser du att alla tonåringar borde läsa?

SURFA VIDARE!