Vår siffervärld 4B Provläs

Schildts & Söderströms

Vå R

sifFeRvärLd sifFeRvärLd NAMN:

Författare Maria Ahlberg Johanna Store Illustratör Marjo Nygård 1

www.sets.fi Redaktör: My Hermanson Grafisk form: Maija Hurme Ombrytning: Mervi Nygård och Fredrika Ottosson Omslag: Fredrika Ottosson Illustrationer och omslagsbild: Marjo Nygård Första upplagan 2022 © 2022 Maria Ahlberg, Johanna Store och Schildts & Söderströms Kopieringsförbud Det här verket är en kombinerad arbets- och lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera sidor i arbetsboken eller delar av dem.

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera textsidor eller delar av dem utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information ges av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-5628-7

TILL DIG SOM ANVÄNDER BOKEN I Vår siffervärld 4B utforskar du matematiken i din omvärld tillsammans med Milli och Kelvin. Deras vardag kommer säkert att kännas bekant för dig.

Du lär dig mer om matematik och får en bra grund för att lära dig ännu mer, också i andra ämnen. Du får lära dig att räkna med bråk, att räkna med decimaltal, att omvandla enheter och om geometri. Du blir medveten om att det finns många olika sätt att uttrycka matematiska tankar.

I slutet av varje kapitel får du utvärdera dina kunskaper.

Du övar dig i att ta ansvar för din inlärning.

Välkommen till Vår siffervärld 4B!

Innehåll

Kapıtel 1

Kapıtel 2

bråk

DECIMALTAL

Lektioner: 1. Bråk 2. Bråkform och blandad form 3. Addera bråk 4. Subtrahera bråk 5. En bråkdel av en helhet 6. Bråkdelar av en helhet 7. Bråkdelar av ett antal 8. Förkorta bråk 9. Förläng bråk 10. Jämför bråk 11. Räkna med bråk 12. Textuppgifter 13. Hur bra kan du det här?

Lektioner: 14. Från bråk till decinmaltal 15. Tiondelar 16. Hundradelar 17. Addera decimaltal 18. Subtrahera decimaltal 19. Euro och cent 20. Addera decimaltal med uppställning 21. Subtrahera decimaltal med uppställning 22. Jämför decimaltal 23. Avrunda decimaltal 24. Överslagsräkning 25. Textuppgifter 26. Hur bra kan du det här?

s. 8 s. 12 s. 16 s. 20 s. 24 s. 28 s. 32 s. 36 s. 40 s. 44 s. 48 s. 52 s. 56

4

s. s. s. s. s. s.

62 66 70 74 78 82

s. 86 s. 90 s. 94 s. 98 s. 102 s. 106 s. 110

Kapıtel 3

Kapıtel 4

ENHETER

GEOMETRI

Lektioner: 27. Enhetsomvandlingar 28. Enhetsomvandlingar 29. Tabeller 30. Temperaturskillnader 31. Volym 32. Linje- och stapeldiagram 33. Massa 34. Cirkel- och bilddiagram 35. Tid 36. Hastighet 37. Kalendern 38. Textuppgifter 39. Hur bra kan du det här?

Lektioner: 40. Fyrhörningar 41. Trianglar 42. Omkrets 43. Area 44. Cirkeln 45. Koordinatsystem 46. Spegling 47. Geometriska kroppar 48. Textuppgifter 49. Hur bra kan du det här?

s. 116 s. 120 s. 124 s. 128 s. 132 s. 136 s. 140 s. 144 s. 148 s. 152 s. 156 s. 160 s. 164

s. 170 s. 174 s. 178 s. 182 s. 186 s. 190 s. 194 s. 198 s. 202 s. 206

Kapıtel 5 RepetItion Lektioner: 50. Repetera bråk 51. Repetera decimaltal 52. Repetera enheter 53. Repetera geometri

5

s. 212 s. 216 s. 220 s. 224

1. BRÅK Jag lär mig använda blandad form då jag räknar med bråk.

Jag lär mig addera och subtrahera liknämniga bråk.

Jag lär mig räkna ut en bråkdel, delar och mängd av en helhet.

Jag lär mig förkorta och förlänga bråk.

Jag lär mig jämföra bråk.

Jag lär mig lösa textuppgifter med bråktal.

6

7

1. BRÅK

MÅL: Jag lär mig att bråk anger delar av en helhet.

BRÅKTAL

1 6

täljare nämnare

1 sägs en sjättedel.

6 Hur stor del av pilkfiskarna har röd pilkhalare?

Svar:

Färglägg bråket.

Skriv bråket med bokstäver:

av pilkfiskarna.

1. Skriv bråket som bilden visar.

2. Färglägg en så stor del som bråket anger.

a.

a.

3 4

b.

b.

c.

c.

d.

d.

8

2 5 6 10 4 9 1 4

3. Skriv bråket och kombinera med rätt bild. Färglägg så att bilden motsvarar bråket. a. Täljaren

är tre och nämnaren sju.

b. Täljaren är ett och nämnaren tre. c. Nämnaren är fyra och täljaren är tre. d. Nämnaren är sex och täljaren fyra.

4. Lista ut.

• Elsa har fångat en gös.

• Magnus har fångat tre abborrar, en gös och en braxen.

• Marie har fångat två gösar.

• Fafa har fångat en abborre och en braxen.

• Kelvin har fångat två abborrar.

• Milli har fångat en braxen.

e. Hur stor del av

all fångad fisk är abborrar?

a. Hur många fiskar fångades sammanlagt? st.

b. Hur många är abborrar? c. Hur många är gösar?

st.

d. Hur många är braxnar?

f. Hur stor del av

g. Hur stor del av all fångad fisk är braxnar?

all fångad fisk är gösar?

KLURING 2 av semlorna i sin picknickkorg och har 2 semlor kvar.

3 Hur många semlor hade Fafa från början?

Fafa har ätit

Svar:

9

st.

st.

5. Skriv bråket som bilden visar.

6. Färglägg en så stor del som bråket anger.

a.

a.

1 2

b.

b.

4 16

c.

c.

1 4

d.

d.

2 3

7. Hur stor del av mössorna • är randiga?

Svar:

av mössorna.

• är blå?

Svar:

av mössorna.

• är prickiga?

Svar:

av mössorna.

• har tofs?

Svar:

av mössorna.

• har fler än tre färger?

Svar:

av mössorna.

10

8. Lista ut ordet.

5 10

0 K

S

I

1

P

F

L

E

4

5

6

Svar: Hur klarade du den här lektionen?

1

2

3

7

Det var knepigt!

8

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 9. Skriv bråket som bilden visar.

10. Färglägg en så stor del som bråket anger.

a.

a.

b.

b.

11. Skriv bråket

3 med bokstäver.

4

7 8

1 4

12. Fundera! Hur stor del av personerna i din familj har provat på att pilka?

Svar: 11

av familjen.

2. BRÅKFORM OCH BLANDAD FORM 4 bollar får plats i en förpackning.

MÅL: Jag lär mig använda blandad form då jag räknar med bråk.

7 3 =1 4 4

Det finns 7 röda bollar.

BLANDAD FORM Talet består av både ett heltal och ett bråk.

1

3 sägs en hel och 4 tre fjärdedelar

Hur många blå julgransbollar finns det i granen?

Svar:

st.

Hur många julgransbollar behövs det för att fylla en förpackning? Svar:

st.

4 =1 4 5 1 =1 4 4 6 2 =1 4 4

Färglägg rätt antal blå julgransbollar. Vilket bråk i blandad form visar bilden?

Svar:

1. Skriv bråken i blandad form. a.

3 = 2 4 = 3

b.

5 = 3

c.

6 = 5

7 = 5 8 = 5

12

!

7 3 =1 4 4 8 =2 4 9 1 =2 4 4

2. Färglägg rätt mängd. a. 3

1 3

b. 2

3 4

c. 1

2 5

d. 5

5 6

e. 4 1 2

f. 1

2 3

3. Skriv med siffror.

4. Skriv med bokstäver.

a. två hela och en femtedel

a. 2

b. en hel och två tredjedelar

3 4

b. 1 5 6

c. fyra hela och tre sjundedelar

c. 4

d. tre hela och en halv

1 2

5. Förena bilderna med rätt ställe på tallinjen.

0

1

2

3

4

KLURING Använd endast siffrorna 1, 4 och 7.

Vilket är det största talet i blandad form som du kan skriva?

Vilket är det minsta talet i blandad form som du kan skriva?

Svar:

Svar: 13

6. Kombinera. a.

8 5

2

1 3

b. 3

1 2

11 4

8 3

2

2 3

3

1 3

7 2

9 5

1

4 5

4

1 2

10 3

7 3

1

3 5

2

3 4

9 2

7. Skriv bråken som bilden visar i blandad form. a.

b.

c.

d.

e.

f.

8. Färglägg rätt och välj <, = eller >. a.

2

5 8

1

5 8

1

4 6

2

1 6

2

1 4

2

3 4

b.

c.

9. Fyll i talen som saknas i talföljden.

5

4 5

5

3 5

5

2 5

5

1 5

14

10. Lista ut. a. En förpackning rymmer fyra jul­

b. Fafa har 100 bitar konfekt i en skål. Åtminstone hur många konfektaskar har Fafa öppnat då en konfektask innehåller 24 bitar?

gransbollar. Hemma hos Fafa finns 5

3 förpackningar med julgransbollar.

4

Hur många julgransbollar har Fafa sammanlagt?

Svar:

Svar: c. Hur mycket är hälften av talet 1

6 ?

8

d. Hur mycket är det dubbla av talet 1

Svar:

3 ?

5

Svar:

Hur klarade du den här lektionen?

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Det var knepigt!

10

Utmärkt!

TRÄNA 10. Skriv bråken i blandad form. a.

7 = 3

6 = 5

b.

c.

13 = 5

10 = 3

9 = 7 12 = 7

11. Välj <, = eller >. a. 2

1 3

1

2 3

b. 3

7 9

7

3 9

c. 4

3 4

3

1 4

5

2 5

5

4 5

1

1 2

2

1 2

3

4 5

4

1 5

12. Fundera! Uttrycken nedan är exempel på hur samma sak kan sägas på olika sätt.

Ringa in de alternativ ni oftast använder där hemma?

1 1 a. 90 min eller 1 h (en och en halv timme) b. 75 min eller 1 h (en timme och en kvart) 2 4 15

MÅL: Jag lär mig addera liknämniga bråk.

3. ADDERA BRÅK ADDERA LIKNÄMNIGA BRÅK

3 4

+

2 4

=

5 4

= 1

1 4

ADDERA LIKNÄMNIGA BRÅK I BLANDAD FORM

2

1 1 2 +1 =3 3 3 3

Addera endast täljaren och heltalen.

Nämnaren är densamma.

Skriv svaret i blandad form om täljaren är större än nämnaren, eller som heltal då det är möjligt.

!

liknämnig = samma nämnare

Hur mycket paj finns det sammanlagt på Millis köksbord? Skriv i blandad form.

5 4 5 + 5 = Svar:

1. Addera.

2. Addera.

a.

a.

1

1 1 + = 3 3

b.

2

1 2 +1 = 4 4

c.

3

3 1 +1 = 5 5

d.

3

4 2 + = 7 7

e.

1

4 1 +3 = 6 6

f.

1

1 1 +3 = 2 2

5 5

b.

+

5 = 5

10 5 =

1

c.

+

1 2

=

2 3

+

2 3

=

16

3. Addera. a.

2 7 4 3 1 + = = 5 5 5 5

b. 5

1 2 + = 5 5

c.

3 1 + = 3 3

d. 3

2 2 + = 7 7

e.

3 2 + = 4 4

f.

g.

2 1 + = 2 2

h.

2+

i.

4 4 + = 5 5

j.

3+1 1 = 3

2 4 +1 = 6 6 1 = 2

4. Skriv uttrycket och räkna. a. Kelvin äter 2 av en mozzarellapizza och

b. Milli äter 2 av en vegetarisk pizza och

3 2 av en salamipizza. Hur mycket pizza 3 äter Kelvin sammanlagt?

4 2 av en köttfärspizza. Hur mycket pizza 4 äter Milli sammanlagt?

Svar:

Svar:

c. Fafa ger 2 av en skinkpaj och 5 av en Alfred sammanlagt?

1 liter blåbärssaft med 2 1 liter hallonsaft. Hur mycket saft blir 2 2 det sammanlagt?

Svar:

Svar:

d. Kelvin blandar 1

6 6 broccolipaj till Alfred. Hur mycket paj får

KLURING Fyll i.

1 1 1 + + 6 6 6 +

= 2

1 6 17

5. Kombinera de bråk som a. bildar summan 3.

1

b. bildar summan 4.

8 4

9 6

9 6

4 4

2 3

1

1

1 3

1

1 2

2

1 2

6 3

2

1 7

6 7

6 3

6. Fyll i. a.

c.

4 + 6

=1

3 6

1 + 4

=1

1 + 2

=2

5 + 5

=3

4 + 7

=1

1 7

3 + 4

=1

8 + 10

=1

4 10

3 + 4

=1

2 + 5

=2

4 + 8

=1

1 8

3 + 8

=1

3 + 7

=

5 7

b.

d.

18

2 4

2 4

7. Kombinera de bråktal som är lika stora.

1 2

1 3

2 5

36 18

1 4

3 4

6 8

2 6

7 14

6 15

18 9

3 12

Hur klarade du den här lektionen?

1

2

3

4

5

6

7

8

Det var knepigt!

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 8. Addera. a.

2 4 + = 3 3

b. 1

5 3 + = 5 5

1 1 +1 = 3 3 2

2 4 + = 5 5

6 3 + = 7 7

3 2 + = 4

9. Skriv uttrycket och räkna. a. Milli äter 1 av pannkakan på morgonen

2 av en 5 5 ostkaka. Hur stor del av ostkakan äter de

b. Kelvin äter 3 och Fafa äter

6 2 och av pannkakan till mellanmål.

6 Hur stor del av pannkakan har hon ätit

sammanlagt?

sammanlagt?

Svar:

Svar:

10. Fundera! Om alla i din familj äter en halv pizza var, hur mycket äter ni sammanlagt?

Svar: 19

10. JÄMFÖR BRÅK 1 2

Jag har

Runebergstårta kvar.

MÅL: Jag lär mig jämföra bråk.

Jag har mer eftersom jag har 3 kvar!

4

JÄMFÖR BRÅKTAL 1 2 < 3 3 Om bråktalen har olika nämnare måste du göra dem liknämniga.

Vilket bråktal är större 2 eller 5 ?

3 9 3) 2 6 = 3 9

Förläng det ena bråket så att talen blir liknämniga och välj <, > eller =.

Svar: 6 > 5 9 9

2)

1 och 3 4 2

1. Välj <, > eller =. a.

1 4

2 4

3 4

b.

1 3

2 3

4 4

3 3

6 4

2 4

8 4

2

5 4

1

3 4

1

c.

1 6

2 6

1

6 6

2

4 3

5 3

3 6

1

1 6

6 3

2

12 6

1

2 6

1 3

2 3

4 6

44

5 6

2. Förläng det ena bråket så att talen blir liknämniga och välj <, > eller =. a.

2)

1 och 1 6 3

2 6

b.

1 6

>

2)

2 och 2 6 3

2)

2)

3 och 1 4 8

2 och 4 8 4 3)

3)

1 och 4 9 3

5 och 2 3 9

2)

2)

2)

2)

3 och 1 2 4

1 och 2 4 2

3 och 3 4 8

1 och 1 8 4 3)

3)

1 och 2 12 4

3 och 1 4 12

3. Skriv uttrycket och jämför bråken. a. Marie bakar 20 bullar. Hon fyller

3 av bullarna med mandelmassa 10 2 och av bullarna med sylt.

5

Vilken sort finns det mest av?

Svar:

b. På fastlagstisdagen väljer 7 av klassen 1

18

att åka pulka och 3 väljer att åka

skridskor. Vad har de flesta i klassen valt?

Svar:

KLURING Stämmer jämförelsen?

4 18 > 5 20

Ja

45

Nej

3. Färglägg sylten på Runebergstårtorna.

5 10

2 3

5 7

1 2

<

3 7

4 6

1 2 4 8

6 14

3 6

7 10

>

1 2 13 30

3 4

10 20

5 11

=

6 18

7 14

4. Fyll i talen som saknas i talföljden. a.

1 3

2 3

1

b.

1 4

2 4

3 4

c.

1 5

2 5

d.

1 6

1

1 3

1

46

5 6

5. Skriv in tre bråk som är lika stora som a.

1 = 3

=

=

c.

1 = 4

=

=

Hur klarade du den här lektionen?

1

2

b.

1 = 2

=

=

d.

1 = 5

=

=

3

4

5

6

7

8

9

Det var knepigt!

10

Utmärkt!

TRÄNA 6. Välj <, > eller =. a.

1 4 2 4 7 4 5 4

3 4 1 1 4

b.

2 3 6 5 6 3 4 2

2 6 4

c.

1 4 1 5 5 3 3

2 6 5 5 7 7 2 1 8

1 6 1 2 7 8

7. Förläng det ena bråket så att talen blir liknämniga och välj <, > eller =. a.

b.

2)

3 och 7 14 7

3)

3)

2 och 3 9 3

3)

1 och 2 9 3

2 och 4 15 5

8. Fundera! Uppskatta hur långt du har kommit i matematikboken. Ringa in ditt svar.

1 5

1 4

1 3 47

1 2

11. RÄKNA MED BRÅK Nu kan vi räkna med bråk på många olika sätt!

Jag kan addera, subtrahera, förkorta, förlänga och jämföra!

MÅL: Jag repeterar bråk.

!

2 7 +

Kom ihåg!

Skriv svaret i blandad form om täljaren är större än nämnaren eller som

heltal, då det är möjligt.

2 = 7

Förkorta alltid svaret om det går.

Räkna.

1 2 + = 3 9

2 2 + = 7 7

1. Förkorta. a.

(

4 = 8 (

2 = 8 (

2 = 4 (

4 = 6 (

3 = 6

2. Förläng så att nämnaren är b.

(

a. 12

(

)

(

)

(

)

(

)

8 = 10 9 = 15 3 = 9 4 = 12 5 = 10 48

1 = 2 3 = 4 2 = 3 5 = 6

b. 16. )

)

)

)

1 = 2 3 = 4 2 = 8 5 = 8

3. Skriv bråken i blandad form eller som heltal. a.

5 = 3

b.

c.

11 = 10

15 = 8

17 = 12

16 = 9

11 = 9

5 = 4

14 = 9

12 = 6

9 = 4

8 = 5

13 = 11

15 = 3

15 = 4

b.

1 2 + = 6 6

4 2 + = 8 8

9 6 – = 6 6

14 6 – = 12 12

4 4 + = 10 10

6 4 – = 16 16

5. Förläng och räkna. a.

9 = 8

8 = 3

4. Räkna. a.

d.

b.

3 1 + = 4 8

1 1 – = 2 4

1 1 – = 3 6

3 2 + = 10 5

6 7 + = 20 10

11 3 – = 12 4

KLURING Räkna.

3 1 2 + + = 4 8 16 49

6. Räkna. a.

1 2 3 + + = 8 8 8

b.

2 1 3 + + = 10 10 10

c.

12 3 6 – – = 12 12 12

d.

15 5 4 – – = 15 15 15

7. Färglägg rätt antal rutor. a.

1 2 2 4 5 10

b.

c.

2 4 3 6

2 3

2 3

4 8

2 3

8. Förläng det ena bråket så att talen blir liknämniga och välj <, > eller =. a.

b.

)

3 och 5 8 4

)

1 och 3 9 3

)

)

)

)

)

)

)

)

1 och 7 10 2

3 och 7 15 5

2 och 3 10 5

4 och 15 20 5

7 och 19 24 8

1 och 3 8 2

5 och 21 24 6

1 och 4 12 4

50

9. Hur stor del av pajerna får varje förälder? Färglägg den del av pajerna som varje förälder får och skriv svaret.

a. Tre föräldrar delar jämnt på pajerna.

b. Två föräldrar delar jämnt på pajerna.

Svar:

Svar:

d. Fem föräldrar delar jämnt på pajerna.

c. Tre föräldrar delar jämnt på pajerna.

Svar:

Svar: Hur klarade du den här lektionen?

1

2

3

4

5

6

Det var knepigt!

7

8

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 10. Räkna.

11. Förläng och räkna.

a. 3 1 + = 8 8

a. 2 3 + = 6 12

b. 7 5 – = 8 8

b. 4 2 – = 5 10

c. 4 4 + = 12 12

c. 7 4 + = 8 16

12. Fundera! Ni delar jämnt på tre pizzor i din familj. Hur stor del pizza får var och en?

51

Svar:

MÅL: Jag lär mig lösa textuppgifter med bråktal.

12. Textuppgifter I den här kannan finns 2 l saft, jag häller 1 1 liter i glasen.

5

Hur mycket saft finns kvar i kannan efter att Milli fyllt alla glas?

2l –1

1 l= 5

1. Skriv uttrycket och räkna. Hur mycket är a. två fjärdedelar av 12?

b. tre fjärdedelar av 28?

12 ∶ 4 = 3 2⋅3= Svar:

Svar:

c. två tredjedelar av 24?

d. tre femtedelar av 25?

Svar:

Svar:

e. två femtedelar av 30?

f. fyra sjättedelar av 36?

Svar:

Svar: 52

2. Skriv uttrycket och räkna.

3

1

a. Kelvin blandar 2 5 l hallonsaft med 1 5 l bubbelvatten. Hur många liter bål blir det sammanlagt?

Svar: b. Milli äter

3 1 av en mozzarellapizza och av en lika stor köttfärspizza. Hur mycket 8 4

pizza äter Milli sammanlagt?

Svar: 1

1

c. Fafa äter 9 av chokladkakan och 18 av tårtan. Hur mycket större del av choklad- kakan än av tårtan åt Fafa?

Svar: 1

7

d. Marie häller 2 l vatten i kaffebryggaren och 10 l vatten i tekokaren. Hur mycket vatten använder Marie sammanlagt för att koka kaffe och te?

Svar: 3. Skriv uttrycket och räkna. a. Kelvin smäller tre femtedelar av alla 20 ballonger under festen.

Hur många ballonger smäller Kelvin?

b. Tre sjundedelar av de 21 gästerna på festen använder partyhatt. Hur många hattar är det?

Svar:

Svar:

KLURING Till en chokladkaka behövs 4 dl socker, 3 dl vetemjöl och 1 dl kakao.

Hur stor del av ingredienserna är kakao?

Svar: 53

4. Räkna och lista ut. Hur många chokladbollar har personerna gjort?

Skriv uppgiftens bokstav under rätt tal. Vilken mening bildas?

T Y J Ä P K R S A R O

3 av dem.

4 2 Det finns 20 chokladbollar på ett fat. Maryam har gjort av dem.

4 4 Det finns 36 chokladbollar på ett fat. Kelvin har gjort av dem.

6 2 Det finns 18 chokladbollar på ett fat. Eric har gjort av dem.

3 1 Det finns 15 chokladbollar på ett fat. Marie har gjort av dem.

3 4 Det finns 25 chokladbollar på ett fat. Elsa har gjort av dem.

5 2 Det finns 24 chokladbollar på ett fat. Ralf har gjort av dem.

6 2 Det finns 27 chokladbollar på ett fat. Gretel har gjort av dem.

3 1 Det finns 42 chokladbollar på ett fat. Kjell har gjort av dem.

6 2 Det finns 40 chokladbollar på ett fat. Fafa har gjort av dem.

5 3 Det finns 35 chokladbollar på ett fat. Calle har gjort av dem.

5

Det finns 12 chokladbollar på ett fat. Milli har gjort

5

7

12

16

18

20

8

9

21

24

10

Svar:

54

5. Tolka diagrammet. Cirkeldiagrammet visar hur många kanelbullar personerna har bakat. Hur många kanelbullar bakade varje person om de sammanlagt bakade 56 stycken?

Kelvin Eric

1 8

1 8

1 4

Milli

Milli

Kelvin Eric

1 2

Maryam

Maryam

Hur klarade du den här lektionen?

1

2

3

4

5

6

7

8

Det var knepigt!

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 6. Skriv uttrycket och räkna. Hur mycket är a. två fjärdedelar av talet 24?

b. tre fjärdedelar av talet 36?

Svar:

Svar:

7. Skriv uttrycket och räkna.

1

2

a. Efter kalaset dammsuger Fafa timme och torkar golvet timme. Hur länge städar 6 3 han sammanlagt?

Svar: 1

1

b. Marie hjälper till med städningen. Hon plockar undan i timme och diskar i en 2 4 timme. Hur länge städar hon sammanlagt?

Svar:

8. Fundera! Vad tycker du om att baka eller äta när du fyller år? Hitta ett recept som du gillar och fotografera det gärna, så du kan visa upp det i klassen.

55

13. HUR BRA KAN DU DET HÄR?

MÅL: Jag lär mig att reflektera över mitt arbete och kunnande.

Jag kan det här bra!

Jag kan det här ganska bra.

Jag behöver öva mera.

Räknar du hellre som Milli eller Kelvin? Ringa in ditt svar.

1

2 2 +2 = 3 3

5 8 + = 3 3

1. Skriv bråken i blandad form. a.

b.

5 = 3

4 = 3

7 = 5

9 = 4

7 = 2

8 = 3

ÖVA MERA i lektion 2.

2. Addera. a. 3

1 1 + = 5 5

1 2 +3 = 3 3 5 +2

1 = 3

b. 2

2 2 + = 5 5 4 +

1 = 2

8 2 +3 = 8 8 56

ÖVA MERA i lektion 3.

3. Subtrahera. a.

8 7

–

2 = 7

b.

14 6 – = 10 10

7 2 – = 4 4

5 3 1 – = 9 9

8 3 – = 3 3

1

ÖVA MERA i lektion 4.

7 3 – = 12 12

4. Skriv uttrycket och räkna. En plåt med bärpaj är delad i 36 bitar. Hur många bitar är 1 plåt?

2 1 b. plåt?

6 1 c. plåt?

3 1 d. plåt?

4 1 e. plåt?

9 1 f. plåt?

12 a.

Svar: _________ Svar: _________

ÖVA MERA i lektion 5.

Svar: _________ Svar: _________ Svar: _________ Svar: _________

5. Skriv uttrycket och räkna.

5 a. Fafas födelsedagstårta är delad i 18 bitar. Gästerna äter 6 av tårtan. Hur många bitar tårta äter gästerna? ÖVA MERA i lektion 6 och 12.

Svar: b. Marie blandar 2

1 1 l jordgubbssaft med 1 l bubbelvatten.

4 2

Hur många liter bål blir det sammanlagt?

Svar: 57

6. Skriv uttrycket och räkna. Hur mycket är a.

3 av 16?

4

2 b. 3 av 27? ÖVA MERA i lektion 7.

Svar: _________

Svar: _________

7. Skriv talet du förkortar med och räkna. a.

b.

(

4 = 8

(

5 = 15

c.

(

6 = 9

ÖVA MERA i lektion 8.

8. Förläng och räkna. a.

b.

)

1 3 5 + 10 =

ÖVA MERA i lektion 9.

)

5 1 12 + 4 =

9. Förläng det ena bråket så att talen blir liknämniga och välj <, > eller =. a.

b.

c.

)

1 och 3 4 8 ÖVA MERA i lektion 10.

)

3 och 1 2 4 )

12 och 6 4 8

10. Räkna.

ÖVA MERA

2 1 7 + + = 3 4 12

i Kluringuppgift­erna i kapitel 1.

58

Självbedömning 1

2

3

4

5

6

7

8

Nej, sällan

9

10

Ja, alltid

Hur har du jobbat?

Jag har jobbat flitigt under matematiklektionerna.

Jag har haft tålamod också med de knepiga uppgifterna i kapitlet.

Jag har gjort mina läxor i det här kapitlet.

1

2

3

4

5

6

Jag behöver öva mera

7

8

9

10

Jag kan det här mycket bra

Vad har du lärt dig? Vad kan du?

Jag kan använda blandad form då jag räknar med bråk. lektion 2 Jag kan addera och subtrahera liknämniga bråk. lektion 3 och 4 Jag kan räkna ut en bråkdel, delar och mängd av en helhet. lektion 5–7 Jag kan förkorta och förlänga bråk.

lektion 8 och 9

lektion 10 Jag kan jämföra bråk.

Jag kan lösa textuppgifter med bråktal.

lektion 12

HEMMA 11. Vad var roligast i kapitlet?

12. Vad var knepigast i kapitlet?

Vårdnadshavare: Jag har läst mitt barns självbedömning.

Underskrift 59

Fyll i ett tal mellan 1 och 10.

2. DecImaltal Jag lär mig omvandla bråk till decimaltal (tiondelar och hundradelar).

Jag lär mig addera och subtrahera decimaltal.

Jag lär mig addera och subtrahera decimaltal med uppställning.

Jag lär mig jämföra decimaltal.

Jag lär mig avrunda decimaltal och räkna med överslagsräkning.

60

1,5 km 4,3 km 7,8 km

€ 2,50 korv ,50 € 2 orv € sojak 1,30 € saft 2,80 o kaka ,20 € o kaka grädde 3 med

61

14. FRÅN BRÅK TILL DECIMALTAL 1 är samma 10

som 0,1

1 10 = 0,1

7 10 = 0,7

0

10 10 = 1,0

0,5

3 1 10 = 1,3

1

MÅL: Jag lär mig omvandla bråk till decimaltal.

1,5

DECIMALTAL

2

1

Decimaltal har ett decimaltecken.

10 = 0,1 = en tiondel

Heltalen står till vänster om decimal­ tecknet och delarna till höger.

10 = 0,7 = sju tiondelar

Decimaltalet 1,1 sägs ett komma ett eller en hel och en tiondel.

10 = 1,0 = tio tiondelar = en hel

7

10 3 1 = 1,3 = en hel och tre tiondelar 10

Märk ut decimaltalet 1,8 på tallinjen.

1. Färglägg delarna. a.

2 10 = 0,2

b.

4 10 = 0,4

c.

7 = 0,7 10

d.

2. Hur stor del är färglagd? Skriv som bråk och decimaltal.

a.

b.

c.

62

d.

9 = 0,9 10

3. Skriv bråken som decimaltal. a. bråk

4

7

2

5

3

6

1

10

10

10

10

10

10

10

decimaltal

b. bråk

2

8 10

3

3

4

10

4

9 10

5

4 10

6

4 10

7

1 10

decimaltal

4. Skriv in decimaltalen på tallinjen. a.

0

1

2

3

4

4

5

6

7

b.

3

KLURING Vilket tal befinner sig en hel och två tiondelar till höger om talet 0,3 på tallinjen?

Svar: 63

5. Hjälp Milli att hitta sina solglasögon. Gå mot talet som är två tiondelar större.

START

0,3

0,5

0,2

1,9

0,2

0,7

0,9

1,1

2,3

2,1

3,5

1,3

2,5

1,9

1,7

1,5

2,7

2,9

3,1

3,3

6. Skriv talen i storleksordning. a. Börja med det minsta.

b. Börja med det största.

4 10

0,1

2 10

0,3 3 1 10

0,5

7 10

2 10

0,6

2 10

8 10

1

<

<

<

<

<

> 64

>

0,9 >

>

>

7. Välj <, = eller >. a.

3

c. 7

7,2

5

3 10

2,5

8

7 10

7,9

1,4

5

5,5

4

2 10

2,5

7

4 10

4,8

8

10

0,8

5

5 10

5,3

2

8 10

8,8

1

1 10

1,4

3

2,9

10

10,0

5

10 2

1 10

b. 2

0,4

7

2,7

10

0,2

Hur klarade du den här lektionen?

10

6 10

1

2

3

9

10 8

1,0 0,8

10

4

5

6

Det var knepigt!

7

8

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 8. Skriv in decimaltalen på tallinjen.

0

1

2

9. Fundera! Din klass har bakat fyra kanel­kransar.

Läraren delar varje krans i tio delar. Hur mycket blir över om varje elev får en bit var. Skriv svaret i decimalform.

Svar: 65

3

4

15. TIONDELAR

MÅL: Jag lär mig avläsa tal med tiondelar.

37,9 ˚C. Du har feber och måste vila.

TIONDELAR tiotal ental tiondelar

Den första decimalen anger tiondelar.

37,9 utläses trettio­ sju komma nio eller trettio­sju hela och nio tiondelar.

37,9 decimaltecken

35

37

39

9 10

40

42

42

40

38

36

37,9 = 37

41

˚C

Då Kelvin är frisk är hans kroppstemperatur 36,7 ˚C. Vad visar termometern då Kelvin är frisk? Färglägg.

36 35

38 37

39

41

˚C

Märk ut decimaltalen 36,7 och 37,9 på tallinjen.

36

37

38

1. Kombinera. fem hela och tre tiondelar

5,9

sjutton hela och tre tiondelar

17,9

femton hela och tre tiondelar

17,3

sjutton hela och nio tiondelar

15,3

fem hela och nio tiondelar

5,3 66

2. Skriv som decimaltal. a. 36 37 38

2 10 6 10 5 10

=

b. 2

=

7

=

7 10 3 10

5

9 10

1,3

3,1

8,7

3,1

b.

!

=

c. 1

=

1

=

10 = 0,2

=

8 = 10

3 10 = 0,3

3. Välj <, = eller >. a.

4

10

10,0

2,0

0,2

10 1 10

=

1

10 = 0,1 2

osv.

4. Förena decimaltalen 1,1 1,2 i storleks­ordning.

1,0 Börja vid punkten 1,3 0,5.

0,9 1,4 1,5

0,5

2,4

2,4

6

0,6

3,1

0,6

1,6

0,7 0,8

3,0

7

c.

7,1

10 2 1

5

5,2

10 1

1,1

10

d. 4,7 2,9 9,5

4 2 9

7

1,7

2,9

10 1

2,8

1,8

2,7

10 9

2,6

10

2,5

1,9 2,0 2,1 2,4

2,3

2,2

5. Skriv decimaltalen på tallinjen.

5

5,5

6

6,5

7

KLURING Vilket tal finns precis mitt emellan 6,7 och 7,9 på tallinjen?

Svar: 67

7,5

8

6. Avläs termometrarna och skriv temperaturen. a.

36 35

b.

38

35

c.

38 37

36 35

39

37

36

40

40

38 39

0,5

Svar:

˚C

42 41

40

7. Skriv in talen som saknas i de tomma rutorna i tallinjen.

Skriv bokstaven på strecket nedanför.

0

41

39

37

42

Svar:

˚C

42 41

Svar:

˚C

1,4 = K 2,3 = D

1

0,3 = F 1,7 = Y

0,7 = Ö 2,0 = L

1,5

1,1 = R

2

2,5

8. Ringa in talen som a. är > 2,7 1,9 c.

b. är < 3,5 0,8

3

2,8

5,1

4

1,1

1,4

2,4

e. ligger mellan 1,2 och 2,1 på tallinjen 2

3,2

0,6

1,7

4

1,6

3,4

1

0,7

7 d. är < 1 10

5 är > 10

0,6

2,9

0,5

2,5

1,5

7,1

f. ligger mellan 3,1 och 4,4 på tallinjen.

5,1

4

68

1,3

4,3

3

5,4

9. Lista ut decimaltalen.

Mitt tal får du om du subtraherar 2 från Kelvins tal.

Mitt tal är hälften av 3.

Milli

Maryam

Mitt tal är sex tiondelar mindre än 2.

Mitt tal är dubbelt så stort som Adas tal.

Ada

Lars

Mitt tal är tre gånger så stort som Millis tal.

Mitt tal är

Kelvin

1 .

2

Gerd

Hur klarade du den här lektionen?

1

2

3

4

5

6

7

8

Det var knepigt!

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 10. Kombinera. tre hela och fyra tiondelar 3,3 3

3

3,5

10

tre hela och fem tiondelar 5

3,4

4

5,3

10

fem hela och tre tiondelar

5,4

11. Fundera! Mät din kroppstemperatur och fyll i termometrarna på bilden.

36 35

38 37

40 39

69

42 41

˚C

88.8

114

3. ENHETER Jag lär mig omvandla enheter.

Jag lär mig fylla i och avläsa tabeller.

Jag lär mig räkna ut temperaturskillnader Jag lär mig räkna med hastigheter i m/s och km/h.

Jag lär mig räkna dygn, månader, veckor och år.

115

MÅL: Jag lär mig omvandla enheterna m, dm, cm och mm.

im e ter

m

dm

cm mm

1

0

0

0

1 m = 10 dm = 100 cm = 1000 mm

1

0

0

deci betyder tiondel (1 dm = 0,1 m)

1

0

centi betyder hundradel (1 cm = 0,01 m)

1

milli betyder tusendel (1 mm = 0,001 m)

mill

cent

im e ter

deci m

Grundenheten för längd är meter.

met er

eter

27. ENHETSOMVANDLINGAR

LÄNGDENHETER

Vilken av följande måttenheter använder du mest? Ringa in.

mm

cm

dm

m

=

0,003 m =

0,03

9 mm

=

m=

dm =

cm

54 mm

=

m=

dm =

cm

720 mm

=

m=

dm =

cm

3 200 mm

=

m=

dm =

cm

1. Fyll i tabellen och omvandla.

3 mm

m

dm

cm mm

0

0

0

3

116

dm =

0,3

cm

2. Mät sträckorna och fyll i tabellen. Omvandla till meter.

mm

m

dm

cm mm

0

0

0

3. Fyll i tabellen och omvandla till meter. m

5

=

0,005

m

=

m

=

m

=

m

4. Fyll i.

dm cm mm

7 mm +

mm = 10 mm = 1 cm

60 mm +

mm = 100 mm = 1 dm mm = 1 000 mm = 1 m

1 dm

=

m

350 mm +

3 dm

=

m

2 cm +

cm = 10 cm = 1 dm

14 dm

=

m

62 cm +

cm = 100 cm = 1 m

3 dm +

dm = 10 dm = 1 m

5. Skriv uttrycket och räkna. Våren och hösten är de bästa årstiderna för gäddfiske.

Fafa har fångat tre gäddor som alla är olika långa: 0,48 m, 50 cm och 7,2 dm. a. Hur långa är de två längsta gäddorna tillsammans? Skriv svaret i meter.

Svar: b. Hur stor är längdskillnaden mellan den kortaste gäddan är den längsta?

Skriv svaret i centimeter.

Svar:

KLURING Stämmer påståendet?

0,74 dm > 74 mm

Ja

Nej

52 cm = 5,2 dm

Ja

Nej

0,039 m < 4 cm

Ja

Nej

117

6. Uppskatt längden och skriv in mm, cm, dm eller m.

En spik kan vara 45

lång.

En vuxen person kan vara 1,7

lång.

Tuschpennans längd är 1,7

.

Längden på en nyfödd baby är ca 50

.

Höjden på matematikboken är 25,7 Bilen är 4

.

lång.

Trappsteget är 2

högt.

Fästingen är 2

lång.

7. Fyll i och omvandla. m

dm cm mm

40 mm + 30 mm =

mm

=

cm =

m

550 mm + 200 mm =

mm

=

cm =

m

6 cm + 4 cm =

cm

=

dm =

m

13 cm + 27 cm =

cm

=

dm =

m

3 dm + 2 dm =

dm

=

m=

cm

3 dm + 4 dm =

dm

=

m=

cm

8. Räkna.

1 m – 3 dm =

dm

1 m – 5 cm =

cm

2 m – 14 dm =

dm

2 m – 65 cm =

3 m – 29 dm =

dm 3 m – 130 cm =

cm

118

1 m – 1 mm = 2 m – 22 mm =

cm 3 m – 300 mm =

mm mm mm

9. Välj <, = eller >. a. 600 mm

60 cm

b. 80 cm

8 dm

c. 7,1 dm

7,9 m

7,2 m

72 mm

1,9 m

19 cm

21 mm

1,2 dm

Hur klarade du den här lektionen?

1

2

3

4

5

6

7

Det var knepigt!

8

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 10. Fyll i tabellen och omvandla.

m

dm

cm mm

2 mm

=

cm =

dm =

m

79 mm

=

cm =

dm =

m

450 mm

=

cm =

dm =

m

6 200 mm

=

cm =

dm =

m

11. Fyll i.

8 mm +

mm = 10 mm = 1 cm

7 dm +

dm = 10 dm = 1 m

6 cm +

cm = 10 cm = 1 dm

5 dm +

dm = 10 dm = 1 m

12. Fundera! Vet du om ditt namn betyder något?

I så fall vad?

Svar:

119

Mitt namn betyder tusendel.

dek ame ter

met er

km

hm

dam

m

1

0

0

0

kilo betyder tusen (1000 m = 1 km)

1

0

0

hekto betyder hundra (1 hm = 100 m)

1

0

deka betyder tio (1 dam = 10 m)

1

1 m = 0,1 dam = 0,01 hm = 0,001 km

met er

hek

MÅL: Jag lär mig omvandla enheterna km och m.

kilo

tom eter

28. ENHETSOMVANDLINGAR

LÄNGDENHETER

Vilken av följande måttenheter använder du mest? Ringa in.

m

dam

hm

km

1. Fyll i tabellen och omvandla till kilometer.

1m

km

hm

dam

m

0

0

0

1

=

0,001

km

80 m

=

km

100 m

=

km

995 m

=

km

1 500 m

=

km

3 250 m

=

km

6 050 m

=

km

120

2. Fyll i tabellen och omvandla till meter. km

hm

dam

m

0,5 km

=

m

1,25 km

=

m

2,7 km

=

m

3 km

=

m

6,8 km

=

m

3. Fyll i. a. 800 m +

m = 1000 m = 1 km

b. 1 km – 500 m =

m

450 m +

m = 1000 m = 1 km

1 km – 750 m =

m

999 m +

m = 1000 m = 1 km

1 km – 990 m =

m

4. Skriv uttrycket och räkna. Naturstigen kring Molnträsk är 2,7 km lång och Byabäckens naturstig är 2,1 km lång. a. Hur mycket längre är naturstigen kring Molnträsk än Byabäckens naturstig?

Skriv svaret i meter.

Svar: b. Hur långt går Fafa sammanlagt om han väljer att gå båda naturstigarna?

Skriv svaret i kilometer.

Svar:

KLURING Omvandla.

7m= 70 m = 700 m =

km km km

121

5. Välj <, = eller >. a. 0,450 km

50 m

b. 1500 m

15 km

c. 0,7 km

800 m

2,5 km

300 m 750 m

2,3 km

1900 m

2 km

1200 m

0,29 km 5 km

995 m

1 km

3000 m

6. Lista ut avståndet. Ta hjälp av sträckorna i tabellen och skriv in avståndet från Helsingfors till städerna på kartan.

87 km

387 km

480 km

978 km

168 km

423 km

811 km

1132 km

Stad

Avstånd

Köpenhamn Mariehamn

Rovaniemi

Oslo Vasa

Rovaniemi Stockholm Tallinn

Oslo

Mariehamn Stockholm

Vasa Köpenhamn

Åbo

122

Åbo Helsingfors Tallinn

0,7 km = R

7. Lista ut ordet genom att omvandla till kilometer.

0,9 km = G 600 dam =

km

700 m =

km

0,06 km = B

30 hm =

km

500 m =

km

1 km = L

1000 m =

km

5000 m =

km

3 km = A

6000 m =

km

300 m =

km

0,6 hm =

km

70 dam =

km

30 dam =

km

700 dam =

km

1 hm =

km

50 hm =

km

1 dam =

km

0,01 km = I

500 dam =

km

900 m =

km

0,1 km = T

300 dam =

km

0,3 km = S 6 km = K 7 km = Ä

Hur klarade du den här lektionen?

1

2

3

4

5

Det var knepigt!

5 km = N 0,5 km = E

6

7

8

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 8. Fyll i tabellen och omvandla till kilometer

900 m

=

9. Skriv uttrycket och räkna.

Kalkbrännarens stig är 4,8 km lång. Milli springer 3,9 km och går resten av sträckan. km Hur många meter går Milli?

500 m

=

km

1800 m

=

km

4500 m

=

km

km

hm

dam

m

10. Fundera! Ungefär hur lång är din skolväg?

123

Svar:

Svar:

MÅL: Jag lär mig fylla i och avläsa tabeller

29. TABELLER Land

Flagga

Längsta bron

Längd

Intressant information

Finland

Replotbron

1 045 m

Bron ligger 17 km norr om Vasa.

Sverige

Ölandsbron

6 072 m

Bron var den längsta i Europa 1972–1998.

Norge

Drammensbrua

1 892 m

Europaväg E18 går över bron.

Danmark

Östbron broar, som är sammanlagt 6 790 m 13 401 m. Östbron är den (Stora Bältbron)

Stora Bält-bron består av två längre av dem.

Island

880 m

Skeiðarárbrú

Bron är avstängd och används inte längre.

Nordens längsta bro är Öresundsbron som förbinder Malmö i Sverige med Köpenhamn i Danmark.

Bron är 1 km 55 m längre än Östbron. Hur lång är Öresundsbron? Skriv uttrycket och räkna.

Svar: 1. Skriv broarna i tabellen ovan i längdordning. Skriv längden i kilometer.

Namn på bron

Längd i kilometer

124

2. Skriv uttrycket och räkna. Ta hjälp av tabellen på föregående sida. b. Hur mycket kortare är Finlands längsta bro än Norges längsta bro?

a. Hur mycket längre är Finlands längsta bro än Islands längsta bro?

Svar:

Svar: 3. Granska tabellen och svara på frågorna. a. Hur många av Finlands broar är över 1 km långa?

Svar: b. Vad heter den näst längsta bron i Finland?

Svar:

Finlands fem längsta broar

Längd i meter

Replotbron

1 045 m

Tähtiniemi bro

824 m

Kärkistensalmi bro

788 m

Puumalansalmi bro

781 m

Vekaransalmi bro

639 m

c. Vilka broar är ungefär 800 m långa?

Svar:

KLURING Milli har skrivit de nordiska ländernas längsta broar i följande ordning.

Vilken regel har hon följt?

1. Drammensbrua

4. Ölandsbron

2. Replotbron

5. Östbron

3. Skeiðarárbrú

Svar:

125

4. Granska påståendena och jämför med tabellerna på föregående uppslag.

Skriv R i rutan om det är rätt och F om det är fel. a. Finlands längsta bro är ca 1 200 m lång. b. Norges längsta bro är nästan 2 km lång. c. Islands längsta bro är 165 m kortare än Replotbron. d. Ölandsbron och Östbron är båda ca 6 km långa. e. Vekaransalmi bro är Finlands femte längsta bro. f. Nordens längsta bro är 6,8 km längre än Replotbron. g. Norges längsta bro är ca 1 km längre än Islands längsta bro men ca 6 km kortare än den längsta bron i Norden.

5. Skriv uttrycket och räkna. Hur många meter saknas för att bron skall vara lika lång som Replotbron (1 045 m)? a. Tähtiniemi bro, 824 m

b. Kärkistensalmi bro, 788 m

Svar:

Svar:

c. Puumalansalmi bro, 781 m

d. Vekaransalmi bro, 639 m

Svar:

Svar: 126

6. Varje bild motsvarar ett tal. Lista ut vilket. a.

b.

+

=

1000

=

+

=

900

=

–

=

=

+

=

=

–

7,3

5,7

=

–

=

Hur klarade du den här lektionen?

1

=

7,3

=

2

3

4

5

6

7

Det var knepigt!

8

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 7. Skriv uttrycket och räkna. Hur mycket längre är Sveriges längsta bro Ölandsbron, än Finlands längsta bro?

Ta hjälp av temarutan på sidan 12.

Svar: 8. Fundera! Fråga någon vuxen vilken bro hen tycker är speciellt vacker.

Svar: 127

39. HUR BRA KAN DU DET HÄR?

MÅL: Jag lär mig att reflektera över mitt arbete och kunnande.

Jag kan det här bra!

Jag kan det här ganska bra.

Jag behöver öva mera.

Hur väljer du att skriva Kelvins uppgifter?

Födelsedatum

den 23 oktober eller 23.10

Födelsevikt

3 500 g eller 3,5 kg

Vikt i dag

35 000 g eller 35 kg

Födelselängd

51 cm eller 0,51 m

Längd i dag

149 cm eller 1,49 m

1. Fyll i och omvandla. m

dm

cm mm

5 000 mm

=

cm =

dm =

m

89 mm

=

cm =

dm =

m

270 mm

=

cm =

dm =

m

9 mm

=

cm =

dm =

m

ÖVA MERA i lektion 27.

164

2. Fyll i. a. 850 m +

m = 1 km

b. 1 km – 300 m =

900 m +

m = 1 km

1 km – 1 m =

720 m +

m = 1 km

1 km – 800 m =

m m m

ÖVA MERA i lektion 28.

3. Granska tabellen. Skriv huvudstäderna i ordning enligt invånarantal.

Börja med den stad som har flest invånare. ________________________________ Invånarantal i Nordens huvudstäder ________________________________ Huvudstad Invånarantal ________________________________ Helsingfors

630 000

________________________________

Köpenhamn

600 000

________________________________

Oslo

640 000

Reykjavik

120 000

Stockholm

980 000

ÖVA MERA i lektion 29.

4. Skriv uttrycket och räkna. Hur stor är temperaturskillnaden? ÖVA MERA i lektion 30 och 32.

Svar:

5. Omvandla till liter och räkna. a. 35 dl + 21 dl = b. 850 cl – 50 cl =

l+ l–

l=

l

l=

165

l

ÖVA MERA i lektion 31.

6. Omvandla till gram. a. 5 kg =

g

b. 1 hg =

g

c. 3 dag =

g

7,5 kg =

g

4 hg =

g

10 dag =

g

ÖVA MERA i lektion 33.

7. Granska cirkeldiagramet. Hur stor del av Nordens länder är monarkier? monarki

republik

ÖVA MERA i lektion 34.

Svar:

8. Räkna. a. 50 s + 32 s =

s=

b. 1 h 25 min – 50 min =

min

s

min

c. 3 ⋅ 25 min =

min =

d. 1 h 30 min : 2 =

min

h

min

ÖVA MERA i lektion 35.

9. Skriv uttrycket och räkna. Hur lång sträcka rör sig vinden a. på 3 sekunder då vindhastigheten är 15 m/s?

____________________________________________ Svar:

ÖVA MERA i lektion 36 och 38.

b. på 7 sekunder då vindhastigheten är 5 m/s? ________________________________ Svar: 10. Omvandla till dygn. a. 1 v 5 d = c. 3 mån 2 d =

ÖVA MERA

d d

b. 1 mån 5 d =

d

d. 3 mån 1 v =

d

11. Stämmer påståendet? Kryssa i rätt svar.

1 dm = 10 mm

Ja

Nej

i lektion 37.

ÖVA MERA i Kluringuppgifterna

166

Självbedömning 1

2

3

4

5

6

7

8

Nej, sällan

9

10

Ja, alltid

Hur har du jobbat?

Jag har jobbat flitigt under matematiklektionerna.

Jag har haft tålamod också med de knepiga uppgifterna i kapitlet.

Jag har gjort mina läxor i det här kapitlet.

1

2

3

4

5

6

Jag behöver öva mera

7

8

9

10

Jag kan det här mycket bra

Vad har du lärt dig? Vad kan du?

Jag kan omvandla enheter. lektion 27, 28, 31, 33 och 35 Jag kan fylla i och avläsa tabeller.

lektion 29, 32 och 34

Jag kan räkna ut temperaturskillnader. lektion 30 Jag kan räkna med hastigheter i m/s och km/h. lektion 36 Jag kan räkna dygn, månader, veckor och år

lektion 37

HEMMA 12. Vad var roligast i kapitlet?

13. Vad var knepigast i kapitlet?

Vårdnadshavare: Jag har läst mitt barns självbedömning.

Underskrift 167

Fyll i en siffra mellan 1 och 10.

168

4. GEOMETRISKA FORMER Jag lär mig namnge och rita geometriska figurer och kroppar.

Jag lär mig använda begreppen kvadratcentimeter och kvadratmeter.

Jag lär mig avläsa och placera ut koordinater med negativt y-värde.

Jag lär mig begreppen diameter, radie och sektor.

Jag lär mig spegling i linje och spegling i en punkt.

169

MÅL: Jag lär mig namnge och rita olika fyrhörningar.

40. FYRHÖRNINGAR hörn

sida

A

D

B

C

En fyrhörning har fyra hörn, fyra sidor och fyra vinklar.

E

H

F

G

I Så här kan en fyrhörning också se ut!

Kvadrat En fyrhörning där alla sidor är lika långa och alla vinklar är räta (90˚).

L

K

J

Rektangel En fyrhörning där alla vinklar är räta (90˚).

Parallellogram En fyrhörning där motstående sidor är parallella och lika långa.

Se dig omkring i klassrummet. Ser du något som har formen av en parallellogram?

Vad i så fall?

Svar: ____________________________________________

Månghörningar namnges efter hörnpunkterna, motsols i alfabetisk ordning.

!

1. Kombinera. alla sidor är lika långa

parallellogram

fyra hörn

fyrhörning

alla vinklar är räta

rektangel

motstående sidor är parallella

kvadrat 170

2. Namnge fyrhörningarna.

A

D

B

C

fyrhörningen ABCD a. _______________________________ I

L

J

K

E

H

F

G

b. _______________________________ M

P

N

c. _______________________________

O

d. _______________________________

3. Rita fyrhörningarna. Använd linjal. a. fyrhörningen ABCD

b. parallellogrammen EFGH

c. rektangeln IJKL

d. kvadraten MNOP med sidan 3 cm

KLURING Stämmer påståendet? Två trianglar kan tillsammans bilda en fyrhörning.

Ja

171

Nej

!

4. Färglägg parallellogrammerna.

Alla kvadrater och rektanglar är parallellogrammer.

5. Fyll i rätt bokstav under bilderna.

Y

En cirkel med en kvadrat inuti.

H

En triangel med en fyrhörning inuti.

R

En kvadrat med en cirkel inuti.

A

En rektangel inuti en kvadrat.

F

En parallellogram med en kvadrat inuti.

Ö

En kvadrat inuti en kvadrat.

N

En cirkel med en triangel inuti.

172

6. Dela parallellogrammerna med linjer så att det uppstår a. två lika stora parallellogrammer b. fyra lika stora parallellogrammer

c. åtta lika stora parallellogrammer

Hur klarade du den här lektionen?

d. två lika stora trianglar.

1

2

3

4

5

6

7

8

Det var knepigt!

9

10

Utmärkt!

TRÄNA 7. Namnge fyrhörningarna.

A

D

B

C

a. _______________________________

E

H

F

G

b. _______________________________

I

M

P

N

O

L J

K

c. _______________________________

d. _______________________________

8. Fundera! Se dig omkring hemma. Ser du något som har formen av en fyrhörning?

Vad i så fall? Fotografera gärna din fyrhörning, så du kan visa upp den i klassen.

Svar: 173