Sjörapporten nr 3, 2020 by Sjöfartsverket

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 3 2020

rapporten

Rådgivare får fler att välja sjövägen Resa i morfar fyrvaktarens spår Norviks djuphamn ersätter Frihamnen

Virkets väg TEMA

Skogen & vattnet

AVGÅNG

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping

Det hör inte till vanligheterna att Sverige får nya storhamnar. Men det var precis vad som hände när Norvik utanför Nynäshamn nyligen öppnade för containertrafik. Någon pampig invigning blev det inte i rådande läge men trafiken är igång. Det andas framtidstro, något vi behöver mycket av just nu. Jag är fortsatt lika övertygad om att sjöfarten är en framtidsbransch. Att vi fungerar är av avgörande betydelse för världshandeln och därmed tillväxt och välfärd. Därför har vi på Sjöfartsverket valt att fortsätta att leverera precis som vanligt även under coronakrisen. Vi har även försökt hjälpa våra k under med längre kredittider och uppskjutna avgiftshöjningar.

I sommar seglar (förhoppningsvis) Kerstin och Peter Wallin längs större delen av Sveriges kust för att besöka de fyrar där Kerstins morfar arbetade som fyrvaktare.

Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se

INNEHÅLL 04

Redaktör Emma Brask, emma.brask@sjofartsverket.se Redaktion Niklas Broweus, Jimmy Eriksson, Jonas Franzen, Agne Hörnestig, Sandra Lindroth, Value not Noise

Ett annat initiativ för att stötta våra kunder är att vi inrättar en sjöfartsrådgivare. Jag märker att det finns en stor osäkerhet i näringslivet kring hur en sjötransport beställs. Det behöver faktiskt inte alls vara svårt, och många gånger finns det effektiviseringar att hämta genom bättre logistikkedjor och minskad miljöbelastning. Sjöfartsrådgivarens uppgift är att finnas till hands för den som behöver vägledning i att frakta på sjön. Vi mäklar inte, men vi kan som Sveriges expertmyndighet på sjöfart peka i rätt riktning och förklara vad man behöver veta och tänka på. Regeringen vill att mer gods ska gå på sjön. Det är en lovvärd strategi. Jag och alla mina kollegor på Sjöfartsverket ska göra vårt yttersta för att det ska bli så. Varje dag. Året om.

SMARTA GODSFLÖDEN I NORRKÖPING Infrastruktursatsningar i anslutning till hamnen gör det lättare att flytta gods från land till sjö. Hamnen är väl lämpad att fungera som ett nod för intermodala lösningar, menar Ola Hjärtström, marknadschef för Norrköpings hamn.

Ansvarig utgivare Niclas Härenstam

Formgivning vnn.se

TEMA: SKOGEN OCH VATTNET I det här numret utforskar vi den nära kopplingen mellan skog och vatten. Inhemska transporter av trävaror har traditionellt främst skett landvägen. Men i Piteå har Lindbäcks Bygg upptäckt fördelarna med inrikes sjötransport. Vi besöker också Kalix hamn som underlättat för massatransporterna.

N VA

ENMÄRK

MODERN TEKNIK I NORVIK Den nya djuphavshamnen i Norvik öppnade i maj och har redan ersatt containertrafiken i Frihamnen i Stockholm. Fjärrstyrda sjömärken ökar säkerheten och effektiviseringen i hamnen.

IN I SIMULATORANLÄGGNINGEN På Simulatorcentrum används erfarna och yrkesverksamma lotsar för att utbilda andra lotsar. Med simulatorer i undervisningen kan scenarion skräddarsys beroende på deltagarnas behov.

Trycksak 1234 5678

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 3 2020 Omslagsbild: Kasper Dudzik EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 3 2020

rapporten

Rådgivare får fler att välja sjövägen Resa i morfar fyrvaktarens spår Norviks djuphamn ersätter Frihamnen

DESSUTOM

Virkets väg TEMA

Skogen & vattnet

2 SJÖRAPPORTEN 3/2020

22 AKTUELLT Nya sjömätningar utanför Göteborg 28 YRKET Lotsområdeschef 29 OMBORD Bok- och filmtips och stöd i krisen 32 PROFILEN Annika Kindeberg

Generaldirektör Sjöfartsverket

FOTO: NICLAS FAST

KATARINA NORÉN

Tryck DanagårdLITHO ISSN-1402-2028

Vi pekar ut riktningen

FOTO: BARABILD.SE

sjorapporten@ sjofartsverket.se

FOTO: KASPER DUDZIK

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjöfartsverket är ett tjänste producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten?

Här finns sjöfartsrådgivaren För att komma i kontakt med Sjöfartsrådgivaren kan du antingen mejla på sjofartsradgivaren@sjofartsverket.se eller klicka dig in på sjofartsverket.se/ sjofartsradgivaren

Sjöfartsrådgivaren lotsar näringslivet till sjön Sjöfartsverket inrättar under sommaren den nya rollen Sjöfartsrådgivare i syfte att underlätta övergången av godstrans porter från land till sjö. Till Sjöfartsrådgivare utses Fredrik Backman, rederidi rektör på Sjöfartsverket. TEXT JONAS FRANZEN

Sjön är full av möjligheter. När

någon vill frakta sina varor e ller produkter en längre sträcka är sjövägen ett bra alternativ. Redan idag går nio av tio transporter till och från Sverige via sjön någon gång, men det finns ännu större potential. När experter, politiker och sak kunniga pratar om transporter och klimat kommer överflyttningen av godstransporter från land till

sjö ofta upp. Genom att låta god set gå via sjön finns det stora möj ligheter att hjälpa klimatet. Ett stort fartyg kan lasta betydligt mer gods än en lastbil, och blir på så sätt ett transportalternativ som släpper ut mindre avgaser i rela tion till godset, och har därav en betydligt lägre klimatpåverkan. På sjön finns det inte heller några

kapacitetsproblem som det exem pelvis finns på Sveriges järnvägar, där det idag är mer eller mindre fullt. På sjön finns redan den in frastruktur som behövs klar, och här finns kapaciteten för fler far tyg att gå. – Kunskapen om hur det går till att överflytta godstransporter är idag relativt låg hos många. Jag tror att vi behöver visa att det fak tiskt finns stora möjligheter och

att det ganska enkelt, säger Fred rik Backman som kombinerar sin nya roll med sitt nuvarande upp drag som Rederidirektör. Sjöfartsverket tar med det ta ännu ett kliv för få fler att väl ja sjövägen. Sjöfartsrådgivaren är tänkt att guida företag rätt för att kunna ta de nödvändiga steg som krävs för att förändra logisti ken att gå via sjön. Det kan kännas som en tröskel att ta steget att flyt ta över godstransporter från last bil till att låta ett containerfartyg ta över en del av transportsträck an. Sjöfartsrådgivare finns till för att besvara frågor om hur det går till och vad det finns för möjlighe ter till sjötransporter. – Framförallt tror jag mindre fö retag som inte tidigare fraktat via sjön kommer fråga hur de ska gå till väg. Större företag har redan

kunskapen, men mindre företag är vana att beställa en lastbil eller en tågvagn. Det kommer säkert även in frågor från politiker och all mänhet, tror Fredrik Backman. Sjöfartsrådgivaren finns öppen

för alla som har frågor om hur sjö transporter fungerar och kommer ha ett mycket nära samarbete med andra myndigheter och branschen för att öka sjötransporterna. Fred rik Backman har några inledan de tips: – Kolla upp om vilka alterna tiv som finns. Ofta finns det re dan upparbetade sjötransporter där man kan lasta sina varor. Det finns också mycket hjälp att få. En hel bransch arbetar med att hjälpa företag att välja bästa transport slaget för just deras varor och pro dukter. 3/2020 SJÖRAPPORTEN 3

AVGÅNG

Hamnen som nod Norrköping satsar på smarta gods flöden och inter modala lösningar när Pampus hamnen byggs ut. – Vi har ett starkt näringsliv för både import och export i regionen. Av tio lastade containrar till Norrköping hittar nio annat gods på vägen ut, säger Ola Hjärtström, marknadschef för Norrköpings hamn. TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST FOTO NORRKÖPINGS HAMN 4 SJÖRAPPORTEN 3/2020

orrköpings hamn är en modern hamnanlägg ning med en bred verk samhet och hantering av många olika godsslag. De se naste åren har de liksom resten av ostkusten sett en stabil ökning av godstransporter in i Östersjön. – Vi hanterar nu 140 000 containrar på årsbasis, säger Ola Hjärtström, marknadschef i Norr köpings hamn. Samtidigt har vi en stabil grund inom andra gods slag. Det gör dem till en av Sveriges största hamnar. Infrastruktursats ningarna i området har gjort det lättare att flytta gods från land till sjö. Med Kardonbanan ansluter elektrifierad järnväg hamnen di rekt till södra stambanan och byg get av ostlänken som inom några år kommer att passera Norrkö ping. Samtidigt pågår en hamn ombyggnad i miljardklassen som väntas vara klar 2024. – Basalt handlar det om stads

”Vi har inblick i godsflöden och kan bidra till att rederier och varuägare kan öka fyllnadsgraden i transporterna. Eller koppla en landoperatör till en sjöoperatör.” Ola Hjärtström

omvandling. Staden växer och den inre hamnen blir bostadsom råde. Vi lämnar ett stort hamnom råde och bygger ut djuphamnen, säger Ola Hjärtström. Cirka en miljard kronor inves terar Norrköpings kommun i om byggnationen vid Pampusham nen. Kajen förlängs, och får en fördjupad hamnbassäng. Samti digt skapas större hamnytor för växande hantering av containers, torrlast och projektlaster. Sett till kvadratmeter lämnas ett

större område än vad man bygger nytt, men med fokus på modern hanteringsteknik och en effek tiv produktion över dygnet finns kapacitet för tillväxt. Här spelar framtida digitalisering och auto matisering en roll. – Vi vill inte bygga så myck et som möjligt utan istället bygga klokt och fundera på hur vi jobbar över dygnet så att våra investe ringar på bästa sätt skapar kund värde och långsiktig hållbarhet.

En geografisk fördel man vill utnyttja är balansen mellan im port och export. – Vårt upptagningsområde har stark import av containergods till olika centrallager och detaljhan deln i Sverige och Norden. Samti digt finns det en stor exportindu stri med framgångsrika företag inom skog och teknisk industri. – Kommer det tio lastade con tainrar till Norrköping hittar nio annat gods på vägen ut. En viktig del i att optimera ham

nens trafikflöden är att ha bra indata för trafik och gods. Det ger dem bättre beslutsunderlag i planeringen. Under sina snart tjugo år som marknadschef har Ola Hjärtström sett hur intermodala transporter blivit allt vanligare. – Det uppstår nya kopplingar

mellan transportslagen och de oli ka aktörerna på marknaden. Ola Hjärtström betonar att ett hamnbolag ofta har en helhetssyn som många andra aktörer saknar, det gör att de kan föra samman parter när de ser möjligheter till lösningar. – Vi har inblick i godsflöden och kan bidra till att rederier och varuägare kan öka fyllnads graden i transporterna. Eller koppla en landoperatör till en sjö operatör, säger Ola Hjärtström. Att effektivisera transport flöden är samtidigt en viktig insats för miljön. I Sverige finns en tydlig riktning från politiskt håll att flytta gods från land till sjö för att uppnå ökad hållbarhet. – Utmaningarna som hela bran schen brottas med för att få fler intermodala lösningar är att vi konkurrerar med enkelhet i att

lyfta luren och ringa en transpor tör som kör från dörr till dörr. Pro aktivitet och ökad samverkan är viktigt för att gemensamt kunna skapa nya och hållbara lösningar. När transportköparna väljer

Norrköpings hamn hanterar 140 000 containrar varje år.

ett anlita ett åkeri behövs bara en transportör och en frakthandling. På sjön är fler parter inblandade. Samtidigt kan omlastningar orsa ka merkostnader. Som hamn kan de förenkla en del genom ökad automation och digitalisering men Ola Hjärtström tror också att vi snart kommer att få se helt nya aktörer på marknaden och typer av transportbokningssystem. – Kanske är det inte de anrika transportbolagen som kommer med lösningen utan andra aktörer som ser nya modeller för hur man bokar frakt och vilka man samar betar med.

Norrköpings hamn är en av Sveriges största.

3/2020 SJÖRAPPORTEN 5

TEMA Skogen och vattnet Skogsindustrin är en av Sveriges största transportköpare. 25 miljoner ton produkter exporteras varje år – vilket gör Sverige till den näst största exportören i världen. Inhemska transporter har traditionellt skett på land. Men även trä för svenskt bruk kan ta sjövägen söderut. I Piteå har Lindbäcks Bygg upptäckt fördelarna med sjöfrakt. TEXT: CHARLOTTE LUNDQVIST FOTO: KASPER DUDZIK

Från träd till bygge via sjön 6 SJÖRAPPORTEN 3/2020

Husmoduler lastas på Hara holmen i Piteå. Lindbäcks Byggs fabrik ligger i nära anslutning till hamnen.

Frida Vesterlund, produktionsledare och jägmästare på Martinsons i Västerbotten

3/2020 SJÖRAPPORTEN 7

TEMA Skogen och vattnet

Lindbäcks Bygg tillverkar husmoduler vid Piteälven som blir bostäder runt om i landet.

Sofia Franzén, logistik utvecklare Lindbäcks Bygg.

ogistikutvecklaren Sofia Franzén klättrar omkring och fäster linor på lasten som ska avgå från Piteå till Var berg. Det är 100 husmoduler som ska bli hyreslägenheter i kvarteret Titteridamm i Göteborg. Både stomme och fasader är bygg da av norrländskt trä. – Det är smidigare att kunna skicka allt till sammans på en båt istället för med 50 lastbilar ute på vägarna. Det är miljövänligare och stör trafiken mindre, säger Sofia Franzén. Modulerna är tillverkade vid Piteåälven i Lindbäcks byggs nya produktionsanläggning på Haraholmen. Att hållbarhet står i fokus får man en glimt av redan innan man kommer in. Taket är täckt av solpaneler som tillsammans med processvärme från grannen SunPine AB försörjer anläggningen med energi. Det var under bygget av studentboendet

8 SJÖRAPPORTEN 3/2020

Sagoeken i Lund 2018 som de började under söka möjligheten att skeppa ner husmoduler till Skåne, både för att minska sin miljöpåver kan och för att få bättre logistikflöden. – Det är en lång körsträcka ner till Skåne, säger Sofia Franzén. Mellan Piteå och Lund är det 140 mil en kel resa, förutom effektiv körtid ska också chaufförernas viloperioder räknas in. Samarbete med hamnen

Fabrikens geografiska läge fick dem att tän ka att sjötransport måste vara ett möjligt alter nativ. Lindbäcks Bygg vände sig till hamnen som tillsammans med logistikföretaget Sho reLink hjälpte dem att hitta ett effektivt trans portupplägg. För att minska både miljöpåverkan och kostnader har de ibland kunnat utnyttja retur

transporter från Sveaskog och AtoB@C Ship ping som annars skulle ha gått tomma. I dag är det istället Wagenborgs 132 meter långa last fartyg Vlistborg som står för frakten ner till Varberg. Sedan starten har Lindbäcks Bygg nu gjort ett 20-tal båtfrakter ner till Skåne och Halland. Det är framförallt de långa transportsträckor na som de väljer att ersätta lastbil med båt. – Vi tror på konceptet. Nackdelen med sjöfart är det kräver en ökad administration och flera omlastningar än om de väljer att frakta med lastbil. – Det är fler parter inblandade: Två hamnar, ett rederi och ofta ett åkeri för att köra sista bi ten. Jag hade önskat en helhetslösning istället för ett avtal med varje part, säger Sofia Franzén. Med ökad hantering kommer också risken för att godset ska skadas på vägen.

Fartyget med de 100 husmoduler na lämnar Piteå i försommarsolen. Ordentligt fastsurrade för att stå stadigt på vägen söderut. Efter 1 265 kilometer och tre dagar möter vi upp lasten igen i Varberg – Sveriges största virkeshamn för sågade trävaror. Här får skogs industrin bokstavligen staden att växa. Den nya delen av Fare hamnen är byggd för ett ökat mottagande av trävaror från 2023.

Haraholmen

2020-06-02 18:24:00

Nordvalen

2020-06-03 04:22:00

Åland

2020-06-03 20:51:00

Varberg

2020-06-05 18:45:00

Öresund

2020-06-05 10:13:00

Bornholm

2020-06-05 03:30:00

Norrländska husmoduler från Lindbäcks bygg tar sjövägen till Halland. 1/2020 SJÖRAPPORTEN 9

TEMA Skogen och vattnet Till fördelarna hör förutom minskad belast ning av vägnätet och miljön också mer prak tiska aspekter som att transporten inte är lika väderberoende. Ute på byggen monteras inte modulerna om det regnar. Då får lastbilarna stå och vänta utmed vägen tills det går att las ta av. Men om hamnen ligger nära bygget blir det enklare att magasinera varorna tills de ska användas. – Kostnadsmässigt går det ofta på ett ut. Intresse i branschen

Det 132 meter långa lastfartyget Vlistborg står för frakten ner till Varberg.

Franzén har varit inbjuden att prata om logis tikupplägget på flera branschträffar. Från både andra företag och myndigheter finns ett intresse för hur transporterna funge rar och vilka utmaningar de stöter på. – Det finns en vilja från myndigheterna att underlätta för oss. Om vi kan klargöra proble men kanske de kan jobba för att förenkla dem. Som ett exempel nämner hon svårigheten att anlöpa en hamn om man bara har en min dre last att lossa. Det blir för dyrt och krång ligt. Om de inhemska sjötransporterna tror Sofia Franzén att det behövs ekonomiska in citament. Sjötransport vanligast för export

Skogsindustrin är de största transportköparna i Sverige. Det är både råvarutransporter inom Sverige och export av färdigvaror till hela vär den. – Vi är den näststörsta exportören av skogs produkter i världen om vi lägger ihop volymer för sågade trävaror, papper, massa och bio bränslen, berättar Karolina Boholm, trans portdirektör för Skogsindustrierna. Karolina Boholm, Transportdirektör Skogsindustrierna

Statistik för 2018 visar att bara Kanada har större export av skogsindustriprodukter. Här är sjötransport redan det dominerande

transportslaget. Möjligheterna att öka de in hemska sjötransporterna är svårt speciellt för råvarutransporter. – Till skogen går bara skogsbilvägar och har vi avverkat på en plats så dröjer det runt 80 år innan det sker en avverkning på samma plats igen, säger Karolina Boholm. Behovet av lastbilstransporter är därför svårt att komma runt. Järnväg och sjöfart an vänds först efter omlastning vid terminal. För färdigvaror som säljs inom Sverige gäller att det ofta är ganska små sändningar, eftersom som Sverige är en liten marknad, och därmed svårt att få till sjötransporter. Omlastningar är ofta också dyrt. Kort avstånd till hamnen avgörande

För att sjötransport ska vara ett relevant alter nativ för skogsindustrin behöver kostnaderna vid omlastningspunkterna vara låga. – Vår utgångspunkt är att man behöver många små, effektiva hamnar utmed kusten. En stor hamn måste inte vara bättre, säger Ka rolina Boholm. – Om sjöfarten ska ha en konkurrensfördel ska man åka så nära som möjligt så att sträckan med lastbil blir kort. Används en större hamn längre bort tappas nytta med omlastningen. Hon poängterar att det förutom Sveriges 52 officiella hamnar också finns industrihamnar som hade kunnat vara intressanta att utveckla. – Politiken har varit inriktad på att göra någ ra hamnar större, det tror jag inte på. Ska vi flytta över mer gods behöver vi komma nära. Och åtminstone för Lindbäcks Bygg har närheten varit avgörande med fabriken ett stenkast från hamnen. – För vår del så vill vi absolut fortsätta med sjöfrakt. Det är ett större jobb för oss att gå med båt än lastbil men vi ser vinningen med det, säger Sofia Franzén.

Sveriges skog

150 Mdr

exportvärde

6 % Pappersvaror 7 %

Förädlade produkter av trä

10 SJÖRAPPORTEN 3/2020

10 Mt 50 % Papper

20 % Sågade trävaror

17 % Massa

10 miljoner ton papper produceras årligen

90 %

av papper går på export

Framme i Varberg lossas husmodulerna och transporteras till bygget i Göteborg.

70 %

av Sveriges yta är täckt av skog

80 %

av de träd som avverkas går på export. För varje träd som avverkas planteras minst två nya

3/2020 SJÖRAPPORTEN 11

TEMA Skogen och vattnet

Muddring för mer

BillerudKorsnäs, Karlsborgs verken, ökar produktionen vilket får positiva återverk ningar i Kalix hamn som är Sveriges nordligaste kom mersiella hamn, 97 mil norr om Stockholm och åtta mil nordöst om Luleå. FOTO: BERGSLAGSBILD AB.

12 SJÖRAPPORTEN 3/2020

Fakta Kalix Hamn • Projektet genomfördes under tre år i fyra faser till en total kostnad av cirka 120 miljoner kronor. • Sjöfartsverket involverades 2012 efter att kommunen inlett mudd ring av ränna och hamn. Syftet med statens insats var att knyta samman hamnen med Bottenviken för de större fartyg som hamnen anpassades för. Sjöfartsverket

konstruerade farleden och byggde farledsutmärkning. • 3 250 meter av farleden till hamnen muddrades till ett djup av 8,5 meter och en bredd med 58 meter. • Hamnbassängen muddrades. Kalix kaj upprustades och breddades. • Projektägaren Kalix kommun tillsammans med dåvarande

Karlsborgs Hamnbolag AB satsade drygt 20 miljoner av eget kapital. Medfinansiärer var EU:s regionala fond, Länsstyrelsen i Norrbotten samt Norrbottens Läns Landsting. • I hamnen har antalet årsarbetare fördubblats från tre till sex stycken. De senaste två åren har antalet anlöp nästan fördubblats från 75 till 145.

massaved I Muddringen och omdragningen av farleden till Sveriges nordligaste kommersiella hamn i Kalix, Norrbotten, uppgick till cirka 120 miljoner kronor. Satsningen har stärkt konkurrenskraften för lokala BillerudKorsnäs, Karlsborgsverken. TEXT OCH BILD: AGNE HÖRNESTIG

februari 2011 förrättades pro jektstarten av Per-Ola Eriks son, dåvarande landshövding i Norrbotten. Syftet bakom satsningen var att trygga farleden, säkerställa trafik med större båtar och vintersjöfart till Kalix. Något som sammantaget skulle bidra till ökad potential att utveckla verk samheten i hamnen. – Farleden drogs om. Den blev rakare, bredare, djupare och säk rare. Våra isbrytare kunde ta sig in på den inre fjärden och säker ställa att fartygen lämnades av till lotsen på säkert vatten utan ispress. Vid ispress packas isen av vinden och öppet vatten dri ver snabbt igen. Då blir det också svårare för isbrytaren att få loss fartyget, förklarar Anders Dahl, tidigare lotsområdeschef i Luleå, som var med på plats 2011. Stor möjlighet

– Kalix kommun skulle aldrig vara med på banan i dag utan den satsning som gjordes i farled och hamn, bedömer Christer Wallin, VD för Kalix Industrihotell AB som driver hamnen.

– Vidtagna åtgärder innebar att transporter till hamnen kunde ga ranteras vintertid vilket inte var möjligt tidigare, förklarar Bertil Skoog, Sjöfartsverket, en av flera som var med om att förverkliga Kalix projektet.

– Kalix kommun skulle aldrig vara med på banan i dag utan den satsning som gjordes i farled och hamn. På den tiden var projektet bland de största som kommunen delfinansierade, säger Christer Wallin, VD för Kalix Industri hotell AB som driver hamnen med kommunen som majoritetsägare. BillerudKorsnäs, Karlsborgs verken, har nyligen fått klarteck en att höja produktionen från cir ka 320 000 till 350 000 ton. – Det har lett till en posi tiv utvecklingsspiral för oss i hamnen där vi an sökt om att öka tillåten godsmängd per år från 350 000 ton till 750 000 ton. En fördubbling kort sagt, understryker Wal lin. BillerudKorsnäs är bland världens främsta tillverkare av olika slags papperstyper för an vändare med mycket höga krav på effektiva och funktionella för packningslösningar. Till exem pel produktion av säckembal lage till byggindustrin respektive förpackningar inom livsmedels sektorn. Hamnledningen är väl med

veten om sjöfartens allt större strategiska betydelse i samman hanget. – Vi jobbar aktivt för att få ännu fler kunder. Nu för vi dia log med en eller flera parter, men mer kan jag inte säga för stun den. När det gäller transportlös ningar är hamnen enormt viktig för att faktiskt kunna utveckla hela länets näringsliv. Med den nya godsnivån har hamnen nått taket på den fronten. Fortsät ter ökningen får vi börja fundera på att bygga om den gamla såg verkskajen, summerar Christer Wallin. Viktig förutsättning

Logistikchef Peter Löfgren, BillerudKorsnäs, Karlsborgs verken, minns att den gamla far leden var i dåligt skick, lotsar na började säga ifrån på grund av bristande säkerhetsmargina ler och flera incidenter inträffa de liksom några grundstötning ar. Något var helt enkelt tvunget att göras. – Muddringen har betytt myck et för oss och godsmängden från kaj har ökat. Andelen färdigvaror för export över kaj uppgår till cir ka 65 procent. Troligen kommer den andelen att öka eftersom vi är beroende av konkurrenskraftig och långsiktig infrastruktur, sä ger Peter Löfgren. Varje år förbrukar fabriken cir ka 1,6 miljoner kubikmeter mas saved och råvaran kommer till största delen från regionala skogs ägare. Men andelen importerad massaved via sjöfart har ökat sta digt sedan hösten 2018 och den nivån ligger nu på cirka 200 000 kubikmeter per år. Varje vecka kommer ett fartyg med cirka 5 000–8 000 kubikmeter importe rad massaved. – Vi är kort sagt duktiga på det vi gör som en av världens främ sta aktörer på området, säger han med viss stolthet i rösten. – Omställningen ökar från plast- till pappersförpacknings material och i det sammanhanget är sjöfarten en viktig medspelare. 3/2020 SJÖRAPPORTEN 13

FYRAR Fyrmästarlivet

14 SJÖRAPPORTEN 3/2020

”Morfar satte alltid stor ära i sitt arbete” Fyrens dag i augusti hyllar inte bara de fyrar som genom århundraden visat sjöfarare rätt väg genom mörkret. Dagen påminner också om fyrmästarnas slitsamma liv. En av dem var Helmer Jansson som under första halvan av 1900-talet skötte fem olika fyrar längs Sveriges östkust. I sommar seglar barnbarnet Kerstin Wallin förhoppningsvis längs större delen av Sveriges kust för att besöka morfars alla fyrar. TEXT: KRISTINA OLSSON FOTO: KASPER DUDZIK OCH PRIVAT

3/2020 SJÖRAPPORTEN 15

FYRAR Fyrmästarlivet

Anna och Helmer levde på Grönskär utanför Sandhamn 19401944, där Helmer var fyrvaktare.

16 SJÖRAPPORTEN 3/2020

enom mörka nätter och våldsamma stormar har de stått där som sym boler för trygghet och land. Med sina ljuskäglor har de guidat kaptener, skeppare och sjö män längs våra kuster. Våra svenska fyrar är en viktig del av vårt lands sjöfartshistoria. Men utan de plikttrogna männ iskor som vigde sina liv till att sköta fyrarna, hade de inte funge rat. En av dessa var Helmer Jans son, född 1889 på Gräsön utanför Öregrund vid Östhammar. Pre cis som sina sju bröder hade han skärgården och sjön i sitt blod och under största delen av sitt yrkes

verksamma liv jobbade han med att sköta fyrar längs Sveriges öst ra kust. Första jobbet var på ett fyr skepp utanför Gävle, där han job bade som kock. – Men han blev så sjösjuk, vilket inte är så bra när man är kock på ett skepp, berättar hans barnbarn Kerstin Wallin och visar svartvita familjefoton av morfar Helmer och hans syskon. Storjungfrun 1918

När han fick jobb som fyrvaktar biträde på ön Storjungfrun, utan för Söderhamn 1918, gifte han sig med sin fästmö Anna och paret

flyttade in på ön. I fyren biträdde Helmer fyrmästaren med allt som skulle göras, vilket var beskrivet i ett tydligt regelverk med instruk tioner från Lotsverket. Bland an nat skulle vekar och lampglaset putsas, lanternans glasrutor tor kas av och urverket som drev lin sen skulle dras upp. De bemannade fyrarna drevs med så kallat Lux-ljus, fyrljus med fotogengasbrännare och fy rarna skulle tändas en halvtim me efter solnedgången. Därefter skulle den passas hela natten, och förutom under de ljusa sommar nätterna, delades natten in i fyra timmarspass mellan fyrmästaren

På Fjärdgrund utanför hade familjen sin bostad mellan 1933 och 1939. Efter det blev det fyren på Björn, 1939-1940, till vänster.

och hans fyrvaktare. Under nat ten skulle man även dokumente ra observationer om till exempel fartygstrafik eller väder. En halv timme före soluppgång skulle fy ren släckas. Som fyrmästare hade man plikt att övervaka både tänd ning och släckning. Helmers hustru Anna tog hand om fyrmästarens många barn och skötte hushållet i den enkla stugan. Anna hade fött ett död

fött barn samma år som paret gif te sig, men 1922 fick de dottern Anna Elisabet, Kerstin Wallins mamma. Anna Elisabet tillbring ade sin barndom i det lilla fiske läget och lekte dagarna i ända till sammans med de andra barnen. De badade, klättrade och busade när de inte gick i den lilla skolan på ön. En dag åkte den sjuåriga Anna ut i en eka tillsammans med flera av de andra små barnen, alla

såklart utan flytväst. När Maj, en av de andra flickorna, drog ut dyvekan, proppen, ur ekan fick Anna ro för fullt för att inte båten skulle vattenfyllas innan de nåd de land. – Morfar stod uppe i fyren och såg allting. Då skällde han på min mamma, det var annars sällsynt. Helmers hustru hade pro blem med humöret. Anna hade giftstruma och opererades något år innan Anna Elisabet föddes. Anna fick efterhand allt större problem med humörsvängningar, depressioner. – Det var svårt för morfar, han var tvungen att sköta fyren och mormor var ensam med mamma. Jag tror morfar nästan ständigt oroades över hur mormor mådde, berättar Kerstin Wallin. Anna blev i perioder inlagd på sjukhus, först på vanlig vårdav delning, sedan på den tidens olika mentalsjukhus längs östkusten. 3/2020 SJÖRAPPORTEN 17

FYRAR Fyrmästarlivet

Storjungfrun vid Söderhamn, 1920-1933.

”Det var ett utsatt och krävande arbete, men min morfar satte en sådan ära i sitt arbete. Man ser till och med på bilderna från den tiden hur stolt han bar upp uniformen.” KERSTIN WALLIN

18 SJÖRAPPORTEN 3/2020

Och Helmer och dottern Anna Elisabet flyttade med. När Anna hamnade på sjukhus i Umeå, fick Helmer jobb på Fjärdgrund fyr. Trots att Helmer var stolt över sitt yrke som fyrmästare och satte en heder i att sköta fyrarna exem plariskt, så var jobbet och livet ute på de vindpinade öarna hårt för både vuxna och barn. På skidor över isen till skolan

– De hade inget rinnande vatten och ingen elektricitet. Vintertid skidade min mamma till skolan på fastlandet över isen, berättar Kerstin Wallin. Efter sitt pass nattetid i fyren kunde Helmer gå ut och plocka bär eller fiska. Färskvaror var dock svårt, så till sist såg Helmer till att köpa en ko på fastlandet för att ta över till ön. Vilket inte var det lättaste. Kon skulle baxas ner i en liten eka, utan att skadas el ler trilla i vattnet. Det lyckades till sist, och familjen hade färsk mjölk. Vintertid kunde de dock riskera att snöa inne, helt isolera de från omvärlden. Som fyrmästarfamilj var de inte direkt fattiga, men livet på

ön var en ständig kamp mot ele menten. – Ändå minns jag aldrig att min mamma klagade över att det var fysiskt hårt. Istället var det hen nes mammas sjukdom gjorde barndomen svår. När kriget närmade sig, pla cerades Helmer först på Björn, i Gävlebukten, sedan på Grönskär, vid Sandhamn. Dottern Anna Eli sabet rekommenderades att fort sätta med sina studier men ville inte lämna Helmer, så hon bodde kvar hemma. Modern låg på sjuk hus och dog 1944. En dag i början av kriget, fråga de en av Helmers vänner, som ar betade som lots om Anna Elisabet ville följa med på en tur med lots båten. Han skulle lotsa ett stort fartyg genom skärgården. Väl uppe på fartyget upptäckte de att det var fyllt med tyska soldater, med all sannolikhet på väg till det ockuperade Norge. – Min mamma berättade efter följande att hon inte förstod vad tyskarna gjorde i Sverige. Med jämna mellanrum gjorde Lotsverket inspektioner ute på de ensligt belägna fyrarna. Helmer

Helmer Jansson, Fyrvaktare och morfar till Kerstin Wallin som planerar en seglats i hans spĂĽr i sommar.

3/2020 SJĂ&#x2013;RAPPORTEN 19

Helmers sista stationering, 1944-1949 var på Kapell udden på Ölands östkust.

putsade och fejade inför besöket och när chefen till sist kom en ef termiddag, tänkte Anna Elisabet att hon ville bjuda på något. – Mamma sa att de säkert var hungriga och att hon kunde steka upp lite fisk till dem. Helmer av färdade tanken direkt. ”Så kan man ju inte göra”, sa han. Men Anna Elisabet stekte fisk och serverade det för inspektören som blev alldeles lyrisk. Han hade varit jättehungrig. Fyrarnas viktiga historia

Berättelserna och minnena från dåtidens fyrliv är en viktig del av vår historia. Den vill man ta till vara på Fyrsällskapet, en fören ing som jobbar för att bevara våra svenska fyrar och det kulturarv de innebär. – Fyrarnas betydelse för Sveri ges utveckling kan inte överskat tas. De banade vägen för industri aliseringen i ett land med oerhört mycket kust, säger Tommy Öberg från Fyrsällskapet. Även genom en stor del av vår historia har fyrar fascinerat människor. Det finns mängder av filmer och böcker som utspelar sig i eller intill en fyr. Varför det är så, är en fråga som medlemmarna i Fyrsällskapet diskuterat många gånger. – Kanske för att fyrarna ofta ligger på otillgängliga men vack 20 SJÖRAPPORTEN 3/2020

ra platser, och är samtidigt en symbol för samhällets stabili tet. När man ser ljuset från havet vet man att här finns land och här tar vi hand om dig, säger Tommy Öberg. Med tanke på vår långa kust är det oerhört många som har ett för hållande till en fyr. Kanske växte de upp bredvid den, kanske s kötte deras mor- eller farföräldrar om den. Därför är också fyrarna så viktiga att bevara. De berättar en del av vår historia. För Kerstin Wallin som växte upp nära sin morfar Helmer Jansson har det liv han och andra levde vid olika fy rar en helt särskild fascination. – Det var ett utsatt och krävan de arbete, men min morfar satte en sådan ära i sitt arbete. Man ser till och med på bilderna från den tiden husr stolt han bar upp uni formen. I år planerar Kerstin Wallin en lång segeltur tillsammans med maken Peter. Den andra veckan av juli kastar de loss och seglar Tekla hela vägen från Limhamns småbåtshamn till Fjärdgrund ut anför Umeå – och tillbaka igen. – Vi ska besöka morfars alla fyrar och räknar med att vara borta sex till sju veckor. Vi ser oerhört mycket fram emot det här och hoppas verkligen att corona pandemin inte sätter några käppar i hjulet för oss nu.

Helmer Jansson och fyrarna

1 Tjänstefartyget Gävle 1908–1910 2 Fyrskeppet Västra Banken 1911–1919 3 Understen, Öregrund 1910–1920

4 Storjungfrun, Söderhamn 1920-1933 5 Fjärdgrund, Umeå 1933-1939 6 Björn, Gävlebukten 1939-1940 7 Grönskär, Sandhamn 1940-1944

8 Kapelludden, Öland 1944-1949

2 6 3 7

FYRAR Fyrens dag

” Fyrar har alltid väckt tankar” Hallå där Tommy Öberg, ledamot i Svenska Fyrsällskapet, som ansvarar för planeringen av Internationella fyrdagen 15-16 augusti. Hur påverkas programmet av

Covid-19-pandemin?

– Det är ett problem naturligt vis. Även om reserestriktioner na nu har lättats är det stor risk att man på många fyrar väljer att inte delta. De ansvariga för varje fyr måste besluta själva hur de vill göra. Vi pekar inte med hela han den. Många har sagt att de stäl ler in men det finns de som hål ler öppet. Hur får man reda på vart man

kan åka?

– Vi uppdaterar programmet kontinuerligt på vår hemsida och skickar ut informa tion till tidningar och turistbyråer. Så här års brukar vi ha fått besked av fler men det är många som inte har svarat ännu. Fortsätter utvecklingen som den ser ut nu tror jag att det är goda chanser att fler kom mer till. Vad är det med fyrar som fascinerar

människor tror du?

– Fyrar har alltid väckt tankar. De är lite spännan de och svåra att nå. Det är en internationell plats, där det passerar utländska fartyg med historier från den stora världen och samtidigt en liten värld. Det är en intressant kontrast. De ligger ofta på vackra platser och har sin tids högteknologi. Nu har de utökats med en turistroll där man kan sätta sig in i det gamla Sve rige. Hur blev du själv engagerad i Svenska

Fyrsällskapet?

– Jag är uppväxt vid kusten och har alltid varit in tresserad av fyrar, som pensionär har jag kunnat leva mig in i det. Den fyr jag sett mest är Draghällan i Sundsvallsleden. Klippan är i stort sett inte större än bostadshuset som en gång stod där. Ändå bodde där två familjer och några ungkarlar. Det är en fantastisk liten kobbe.

Fyrarnas utveckling • G enom åren har tekniken förändrats enormt. • Tidiga fyrar var vippfyrar där grytor med eld hängdes upp i en klyka vid kustens strategiska platser. • Johan Norborg i slutet av 1700-talet konstruerade världens första urverk som drog runt fyrapparaten. • S tenkolsfyren uppfanns vid samma tid och under slutet av 1800-talet började man elda med fotogen. • Riktigt epokgörande var linsapparaten som gjorde att ljusets strålar bröts och på det sättet gav horisontellt ljus. Gustav Daléns uppfinning från början på 1900-talet med AGA-fyren, driven av acetylengas gjorde att fyrarna kunde fungera på egen hand utan daglig tillsyn. Men fortfarande hade många fyrar personal fram till elektriciteten kom på 1950- och 60-talet.

Fyrens dag Föreningen Fyrsällskapet arbetar för att öka kunska pen och bevara det kulturarv som fyrar, fyrplatser, fyrskepp och andra sjömärken innebär. Man vill också skydda den allmänna tillgången till den kulturellt mest värdefulla fyrarna och fyrplatserna. I augusti varje år firas Fyrens Dag då ett stort antal fyrar i hela Sverige håller öppet för besökare. Här kan man få uppleva fyrarna inifrån och se både tekniken och minnena av det liv som levdes i och vid fyrarna.

Program 2020 1. Bjuröklubb den 15-16 augusti, kl 11-18 2. Björn den 15-16 augusti kl 12-16 3. Dalénmuseet den 15-16 augusti kl 10-16 4. Falsterbo den 16 augusti 5. Femöre den 16 augusti kl 10-16 6. Hammarö Skage (Vänern) den 16 augusti kl 11-14

7. Landsort den 15-16 augusti kl 11-14 8. Limö den 16 augusti kl 11-14 9. Lungö den 15-16 augusti kl 10-16

10. Segerstad den 16 augusti 11. Snurran, Bohus Malmön den 9 augusti

12. Stavik (Vänern) den 16 augusti kl 12-16 13. Stora Fjäderägg den 15-16 augusti kl 10-17 14. Tylö den 1-12 augusti kl 9-18 då fyren firar 150 år

15. Vinga den 16 augusti kl 10-12, 13-15 16. Ölands Norra Udde den 15-16 augusti Läs mer och kontrollera uppdaterad information från fyrarna på www.fyr.org

2 3

4 3/2020 SJÖRAPPORTEN 21

BILD: SJÖFARTSVERKET

AKTUELLT Sjömätningen i OSKAR kommer ske i de röda områdena på kartan. De gröna områdena är sjömätta sedan tidigare.

OSKAR ska optimera Göteborgs skärgård I början av juni påbörjades ett samarbetsprojekt för att vidareutveckla sjöfar ten i Göteborgs skärgård. Genom sjömätningarna hoppas projektet kunna bidra till rutoptimeringar av den sjöburna kollektiv trafiken. TEXT EMMA BRASK

Projektet som går under namnet

OSKAR (Optimering av Sjöbu ren Kollektivtrafik och Annan Regelbunden trafik) är ett samar betsprojekt mellan Sjöfartsverket, VTI (Statens väg- och transport forskningsinstitut) och Linkö pings universitet. Genom Sjöfartsverkets sjömät ningar ska data samlas in för Gö teborgs södra skärgård. I området 22 SJÖRAPPORTEN 3/2020

går det idag mycket sjöburen kol lektivtrafik, men även annan nyt totrafik som färdtjänst och sjuk transport. VTI ska använda sig av sjömätningsdata för att utveckla en modell som på egen hand kan räkna ut olika optimeringar av sjöfarten. – Baserat på Sjöfartsverkets sjö

mätningar kommer VTI ta fram en modell som optimerar bland annat kollektivtrafikens rutter för att uppnå samhällsekonomis ka nyttor i form av till exempel kortare restider, lägre bränsleför brukning, lägre utsläpp och ökad säkerhet, säger Inge Vierth, ut redningsledare vid VTI. Det är en yta på 32 kvadratkilo meter som ska sjömätas, ett rela tivt litet område sett till andra pro

jekt men nog så viktigt då många människor vistas i den södra skär gården. Området har tidigare en dast sjömätts med handlod, vilket gör att projektet även bidrar till en säkrare sjöfart. – Det innebär att alla som rör sig inom Göteborgs södra skär gård, även privatpersoner, kom mer kunna dra nytta av projektets resultat. Vi kan genom projektet även få fram nya och säkrare sjö kort, säger Linda Blied, kartin genjör och projektledare vid Sjö fartsverket. Det är sjömätningsfartyget

Andes Bure med besättning som ska utföra jobbet men de kom mer även att använda ny teknik i form av en autonom sjömätnings farkost. Den autonoma farkosten

kommer att på egen hand kunna mäta av mindre områden med grundare vatten i skärgården. – Sverige ligger långt fram i ut vecklingen inom den digitala sjö farten, vilket användandet av vår autonoma farkost är ett gott ex empel på. Eftersom tekniken är helt ny även för Sjöfartsverket blir också premiärmätningar na av Göteborgs skärgård myck et intressanta att följa, säger Lin da Blied. – Den autonoma farkosten kan

ses som en metodutveckling, det är det första projektet där vi job bar med den skarpt och det ska bli spännande att se vad det ger. Men i huvudsak är det Anders Bure som sjömäter, berättar Magnus Wallhagen.

RK ET BIL D: SJÖ FAR TS VE

Vågrätt-bloggen På Sjöfartstidningens hemsida ittar du olika bloggar om sjöfartsh relaterade frågor. Ett av nytillskotten i år är Vågrätt-bloggen där bland annat Eva Nordström, projektkoordinator för LIST (likabehandling och inkludering inom sjöfart och transport), och Rikard Engström, vd Svensk Sjöfart, bloggar om frågor kopplade till arbetsmiljö och likabehandling. På bloggen är det flera olika personer engagerade i lika behandlingsfrågor på olika sätt som bloggar.

Om Vågrätt Sjöfartens metoo-upprop #lättaankar resulterade under våren 2018 i ett branschsamarbete för att komma åt de problem som uppdagades. Samarbetet går under namnet Vågrätt och samlar branschaktörer i en arbetsgrupp och styrgrupp som verkar för en bättre arbetsmiljö för alla som jobbar med sjöfart i Sverige.

Varningar om sjövädret i ViVa TEXT NIKLAS BROWEUS

I slutet av maj uppdaterades Sjöfartsverkets app ViVa med två större förbättringar. Nu kan du även se sjöväderprognos och sjövädervarningar för de kommande 24 timmarna. Prognoser och varningar hämtas från SMHI:s Sjörapporten och uppdateras i samma takt som på SMHI:s webbplats. Vid uppdateringen kom även stöd för Dark Mode i både iOS och Android. – Sommaren är här och med den är också fritidsbåtssäsongen igång på allvar. Vår väderapp sammanställer information från över 140 olika väVisste du att … derstatioViVa-tjänsten har funnits ner runt hela sedan 1980-talet. Då fick man Sveriges ringa in till en telefonsvarare kust, och hos Sjöfartsverket för att få tillgång till uppgifterna. kan därmed Appen har 40 000-60 000 unika fungera som användare per månad. ett gott komDen första versionen av plement vid siappen lanserades dan av övrig ut2010. rustning ombord, säger Christian Kark, systemingenjör vid Sjöfartsverket. I juni lanserades dessutom cirka 30 nya kustväderstationer från SMHI. Bland annat fick Vättern sin första ViVa-station på Visningsö. Ladda ner ViVa i App Store eller Google Play, eller använd webbversionen på Sjöfartsverkets webbplats.

Lotsar och båtmäns vardag på bild TEXT EMMA BRASK FOTO THOR-BJÖRN JOHANSSON

Under sommaren kan de av oss som har vägar förbi Landskrona ta del av fotoutställningen Lotsar och båtmän i Öresund. Det är fotografen Thor-Björn Johansson som följt med i livet på Helsingborgs lotsstation för att fånga lotsars och båtmäns vardag på bild.

Med utställningen vill han lyfta fram människorna som jobbar där. I utställningen ingår även bilder från 1972, då Thor-Björn Johansson som student gjorde ett fotoreportage på Landsorts lotsstation. Alla fotografier på utställningen är silvergelatinfotografier, det vill säga helt analogt gjorda i mörkrummet. Utställningen visas på Landskrona Museum under perioden 28 juni – 31 augusti. 3/2020 SJÖRAPPORTEN 23

AKTUELLT

Djuphavshamnen i Norvik invigd Coronaviruset satte käppar i hjulet för den kungliga invigningen av djuphavshamnen i Stockholm Norvik Hamn. Men sedan i maj är den öppen för trafik. Den nybyggda containerterminalen har redan ersatt Frihamnen i Stockholm och en ny roro-terminal öppnar under hösten. TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST FOTO KASPER DUDZIK

Stockholm Norvik Hamn Containerterminalen öpp nade i maj 2020 och drivs av Hutchison Ports, en av världen största containeroperatörer med 52 hamnar i 27 länder. En roro-terminal öppnar i september 2020. 44 hektar. 1 325 meter kaj. 16,5 meters djup.

I Norvik används den senaste tekniken. 24 SJÖRAPPORTEN 3/2020

Järnväg med 4 400 meter industrispår som ansluter till järnvägsnätet och 360 meter spår på hamnplan.

Containertrafiken har flyttats från Frihamnen i Stockholm.

järrstyrda sjömärken markerar farleden in till den nya djuphavs hamnen i Norvik, strax norr om Nynäshamn. De ingår i EU-projektet Intelligent Sea och är exempel på den teknik som används för att öka säkerheten och effektivisera in frastrukturen i hamnen. – Vi har den modernas te tekniken i Östersjön, säger Nicklas Ebersson, marknads ansvarig för gods i Stockholms Hamnar. Öppnandet av Norvik innebär att containertrafiken till Stockholm nu har flyttats från Frihamnen. Den planerade invigningen med kungligt besök fick skjutas upp på grund

av covid-19-pandemin, men efter en testperi od är verksamheten i containerhamnen öppen för både anlöp och verksamhet på hamnplan. Först att anlöpa hamnen blev Unifeeders

fartyg SCA Tunadal den 27 maj då några hundra containrar lastades och lossades. Med ett naturligt djup på 16,5 me ter vid kajkant kan Norvik ta emot de största feederfartygen som trafikerar Östersjön, och även stora oceangåen de fartyg. Det gör hamnen till en viktig nod för att säkra import och export till och från Mälardalen. – Femtio procent av all konsumtion sker här, trots det går lasten ofta till andra hamnar och

Fyra kilometer elektrifierad järnväg ansluter till hamnen.

körs sedan hit med lastbil. Nu kan den gå sjö vägen, så nära slutdestinationen som möjligt. Det innebär en förbättring både när det gäller kostnader och hållbarhet. Djuphavshamnen i Norvik är planerad för

intermodala lösningar med närhet till E4:an och fyra kilometer elektrifierad järnväg som ansluter hamnen till Sveriges järnvägsnät via Nynäsbanan. Några dagar efter det första fartygsanlöpet avgick också den första tåg transporten från Green Cargo. – Allt har gått väldigt smidigt. Det känns fantastiskt att vara igång och se intresset, säger Nicklas Ebersson. I september öppnar Stockholms Hamnar också en ny roro-terminal för rullande gods.

Invigningen fick skjutas upp, men nu är verksamheten igång. 3/2020 SJÖRAPPORTEN 25

FORSKNING OCH INNOVATION

Kristoffer Antoniak och Andreas Edvall framför skärmarna där de går igenom resultaten av olika simuleringar.

En framgångssaga på land Vid Sjöfartsverket Simulatorcentrum på Lindholmen i Göteborg jobbar Andreas Edvall och Kristoffer Antoniak som två av totalt fem lotsar. Att ha aktiva lotsar som instruktörer i utbildningarna ser de som en stor framgångsfaktor. TEXT SANDRA LINDROTH BILD AGNE HÖRNESTIG

ndreas Edvall och Kristoffer Antoniak är båda yrkesverk samma och erfarna lotsar. Under perioder, som mot svarar ungefär 25 procent av arbe tet, går de ur sina ordinarie sche man och tillbringar då tiden vid det nationella kompetenscentrum för utveckling, innovation och ut bildning som Simulatorcentrum 26 SJÖRAPPORTEN 3/2020

Vi vill ge n ågonting till alla. Även de som är mest erfarna ska känna att de har fått något med sig när de kommer från oss. Kristoffer Antoniak

utgör. Deras uppdrag är främst att utbilda lotsar. Från början låg simulatorn vid Sjöfartsverkets kursgård på Arkö utanför Norrköping. – Verksamheten byggdes upp och drevs av eldsjälar, framförallt Erik Bergstrand som var chef för utbildningsverksamheten på Sjö fartsverket i många år. 2012 till sattes en grupp som fick namnet

Simulatoranvändargruppen, vars uppdrag var att få upp volymerna för användandet av simulatorn. I den här gruppen var både jag och Andreas med, berättar Kristoffer. Vid den här tidpunkten flyt tade verksamheten till Göte borg, främst av logistiska skäl men också för att kunna utveck la ett samarbete med Chalmers tekniska högskola. En ny modern

Utbildningen anpassas efter vad var och en behöver lära sig.

Andreas Edvall tillsammans med två lotsar i en av simulatorerna.

simulatoranläggning invigdes. Andreas och Kristoffer fortsatte att driva simulatorverksamheten, och åtta år senare är de fortfaran de högst aktiva i arbetet, som idag bedrivs i en mycket större om fattning.

dessa fyra simulatorer kan vi köra fyra olika scenarion samtidigt. Eller så kör vi fyra likadana sce narion som sedan kan jämföras mellan kursdeltagarna, så lär de sig av varandra. Att undervisningen på Simu latorcentrum hela tiden kan här ledas till verkligheten beskriver Kristoffer som ett framgångs koncept. – Det är en styrka att vi kan kombinera att vara aktiva yrkes män och undervisa, det gör att vi blir trovärdiga i det vi säger. Våra kunskaper och verktyg upp dateras med det senaste och för finas hela tiden inom det vi syss lar med.

Den största delen av verksam

det går att skräddarsy unika sce narion, beroende på kursdeltagar nas behov. – Vi har de allra flesta hamnar i Sverige digitalt, alla områden finns. Vi har också väldigt många fartygsmodeller som vi kan köra i de olika lederna, vilket också är en stor fördel. Vi kan ta in exper tis lokalt eller bland oss, som tar fram särskilda övningar. Utbild ningen blir specifikt anpassad efter vad var och en behöver lära sig, säger Kristoffer.

heten på Simulatorcentrum hand lar om utbildning. Utöver utbild ning är de även involverade i farledsutredningar. Här har simu latorn en betydelsefull funktion. – Om en ny farled ska byggas, eller utökas, så finns möjligheten Andreas berättar att det på Si att provköra och testa farleden i mulatorcentrumet finns fyra simulatorn först. Det görs då till simulatorbryggor. sammans med lotsar och övriga – En av våra simulatorer är lite som ska nyttja farleden i framti större än de andra. Där lyses en den. Det blir en enorm besparing hel stor vägg upp med projektor att kunna se om det man planerat i tillsammans med en mängd TVteorin också fungerar i praktiken, skärmar. Men rent innehållsmäs innan det första spadtaget tas, sigt så är de ändå väldigt lika. På säger Kristoffer och fortsätter: – Medan farleden byggs har vi nytta av kun 233 rapporten skaperna från de första 92 provkörningarna och när 33 574 P bygget är färdigt utbildar es ig Så er lotsas vi lotsarna i den nya farle Sv lotseleverna perter den med den nya trafiken. ex på sjön i hamn Det är ett helhetsgrepp man har kring projekten, som vi tycker är väldigt intres Vill du läsa mer… santa, säger Kristoffer. EN TIDNING

FRÅN SJÖFARTS

TEMA Lotsnin g

2 2020 VERKET NR

lotsar arbetar Sjöfartsverke på t idag, på 70 lotsbåtar.

TEMA

Andreas och Kristoffer är

överens om att den stora vin ningen i att använda simulatorer i undervisningen är att man kan träna på att göra rätt utan att ris kera att någonting går fel, och att

8 SJÖRAPPORTEN

Daniel

2/2020

Green tar sig ombord på ett lotsnings uppdrag.

FOTO: CAMILLA SÖDERGREN

Lotsning

sjöfarten av covid-19 Så påverkas m i Kattegatt Nytt ruttsyste än vatten Okunskap farligare

är lotsar, och lotsarna kommer tillbaka till oss många gånger un der sin yrkeskarriär. Det första besöket är ofta i samband med re krytering, då lotsen får visa prov på sina kunskaper inn an anställning. Nästa tillfälle är troligtvis under perioden då lotsen går Svensk grund utbildning för lotsar (SGFL), som är Sjöfartsverkets sex veckor långa internutbild ning, säger Kristoffer. Han berättar vidare att lotsen återkommer snart igen för att öva upp lokal farledskännedom och öva att köra i nedsatt sikt. Därefter kom mer de på regelbundna körningar i simulatorn för att höja sina styr sedlar och för att höja sin kom petens för att klara att köra större

Sjöfartsverkets lots har de senastinterna utbildning för att bli åren fått ett omtag. löpande med att optimera och Det jobbas anpassa utbildningen. Lotsen Hanna Odengru en av dem som nd är ingår i arbetsgr som ansvarar uppen över utbildningen, nyblivna lotsen Daniel Green är och resultatet av den.

lotsningar sker i snitt per dag i Sverige.

lotsningar genomfördes förra året, vilket 97 643 lotsade innebär timmar. Det motsvarar strax över 11 år.

– De flesta som kommer till oss

TEXT: EMMA BRASK

jobbat olika länge i branschen. En av oss har varit – Ett schysst bemötande, lots så och att SGFL inte fanns pass länge att allt från portkoder när han gick till arbets på lära, berättar kläder till telefon Hanna. finns på plats när du kommer som ny är viktigt. Utbildningens Du ska känna dig å ett av borden olika steg välkommen. på Rosen SGFL Sådana grundläggande står för Svenska vik i Stockholm ligger saker är utbildning för Lotsar Grund något vi jobbat blindkort – tomma mycket med, att och är ett av sjö blocken i utbildningen, sätta minimikrav kort där bara öarna på lotsområde som kan och kustlinjerna i Stockholms delas in i tre block na i mottagandet innan examen. av en ny kollega. skär gård syns. På några Hanna beskriver Daniel Green kom hela utbildning av dem finns prickar, bojar, djup en som en spiral holms lotsområde till Stock snarare än en och linjer ut under våren ritade. cykel, där du som 2019 och vet om lots efter att ha att första tagit dig ett varv – Blindkorten är i spiralen fortsät välkomnandet är viktigt. mest utma nande för mig i – Att komma från utbildningen, men ter bygga på dina kunskaper att ha varit med det handlar bara befälhavare på om att nöta, säger fler varv, och fler styrsedlar. Det ett stort kryss Daniel Green som första steget är ningsfartyg till alltså när vi pratar att bli första gången i tio månader långa den ungefär som att gå ur askan elev är lite början av mars elevtiden, där in är på slutspurten av SGFL ingår som är en stor omställning.i elden. Det sin utbildning ett block. Jag blev till lots. – Vårt jobb handlar välkomnad med öppna armar och om att stöt ta och hjälpa handledarna För att bli lots på trivs kopiöst bra Sjöfartsverket här, säger Daniel. och genomgår du en cheferna, men också ungefär tio må nader lång internutbildning så att allting flyter lotseleverna, Handledare en nyckelroll på och blir bra där teori, som skrivning under utbildningstiden På plats i sitt område av blindkort, tilldelas blandas med praktiska första varvet i spiralen. . Alltså det lotseleven en handledare; en dagar. lots Utbildningen ska fanns det till exempel Tidigare och mentor som ge eleverna de finns för stöd bästa förutsättningarn uppföljningar under inga krav på och rådgivning framförallt under a för arbe vägen fram tet som lots i sitt till examen. Då spiralens första område. De fanns varv. Men det blir senaste åren har saker och personer en risk att också någon att man bygga upp en föll mellan och mer strukturerat tagit ett nytt stolarna. Nu har relation med som vi fått grepp kring håller efter elev den. re uppföljning under till en bätt tiden. utbildning en, vilket alla parter Det är en grupp – Motiverade handledare på en lotsar som sedan sex styck självklarhet, berättartycker är en stor nyckel i utbildningen, är en 2017 arbetar Hanna. har vi med att samordna, det kommer mycket Sjöfartsverkets strukturera interna utbild att flyta på och förvalta utbildningen ning startar med bra, för alla. Nu att lotseleven tas sitter för de nya kollegorna. emot på den lotsstation på hur vi kan utbilda vi och tittar En våra hand hen ska Hanna Odengrund av dem är arbeta på. De första ledare så att de som är lots i känner sig lite två månader Norrköping och na tillbringas med tryggare i sin roll. Oxelösund. Be att sätta sig in Det handlar om mötande, motivation i verksamheten att få in en grund i psykologi och lotsområdet och föräd ling är ledord. genom att gå bredvid pedagogiska samtalstekniker.och ar, instrueras kring på lotsning – Styrkan i vår Handledarna ska grupp är att vi är känna att de får sjökort och från olika delar leder och introduceras lite mer backning av landet och har av i Sjöfarts verket. det ska vara tydligt oss i det, och för dem vad som förväntas, säger Hanna.

… om den utbildning som l otsarna går, som bland annat tar plats i simulatorerna, hittar du det i Sjörapporten nr. 2 2020, där vi har ett helt tema om lotsar.

2/2020 SJÖRAPPORTEN

fartyg. Vartannat till vart tredje år hålls generella fortbildningar inom ett visst tema. Ett återkom mande tema är ”Vad händer vid en olycka”, och lotsarna har bland annat möjlighet att öva nödsitua tioner förlagda i området där de är verksamma. I Sverige finns cirka 230 lotsar och kunskapsnivåerna varierar beroende på hur länge de har varit verksamma. Kristoffer och An dreas upplever att detta kan vara en utmaning. – När vi utbildar professionella lotsar som varit i yrket länge, och som är riktigt skickliga, då får vi skifta fokus från att köra väldigt grundläggande till att köra ”svart bälte-körningar” med dem. Det är ju en utmaning, men det är väldigt inspirerande och vi brinner för det här enormt mycket. Vi vill ge någonting till alla. Även de som är mest erfarna ska känna att de har fått något med sig när de kommer från oss, säger Kristoffer. För sju år sedan gick A ndreas

och Kristoffer en simulator instruktörkurs, pedagogik med simulatorn som verktyg. Men det som har gett flest lärdomar upp lever Andreas är något annat. – Det som vi lär oss mest av är mötet med alla lotsar från alla olika lotsområden. När de kommer hit för att öva på sina specifika moment, och vi h jälper dem att hitta rätt sätt att träna, så bygger även vi på vår kunskap och samlar den. Vi har en enorm kunskapsbank att ta till. 3/2020 SJÖRAPPORTEN 27

YRKET Lotsområdeschef TEXT EMMA BRASK FOTO FRANCIS LÖFVENHOLM

Hon leder nautiska experter

å Tångudden i Göteborg, med utsikt över starten av kanalen, jobbar Charlotta Segerström som Sjöfartsverkets lotsområdeschef för Trollhätte kanal och Vänern. Ett område med en central roll för den svenska inrikessjöfarten. I tätt samarbete med aktörer och kommuner längs kanalen och med sina 30 lotsar håller hon igång sjöfarten i området. – Det är en hel del jobb med projekten i Göte borg; broar som byggs och infrastruktur som ska fungera. Området påverkar sjöfarten mycket och där bidrar vi med vår kompetens, berättar Charlotta. Med över 35 år bakom sig av arbete med sjöfart har hon stor kompetens om branschen. Dagarna fylls av allt från att bidra med nautisk expertis till att beställa städ för lotsstugorna. Att känna till branschens förutsättningar och möjligheter är viktigt då. – Nu jobbar jag och två lotsar med projekten i Göteborg där Hisingsbron byggs. Vi bevakar sjöfartens intressen, men jag har även en uppgift att se till hur mina lotsar påverkas, för mycket av det här rör deras arbete. 28 SJÖRAPPORTEN 3/2020

Som nautiska experter är hon och lotsarna även med i utveckling av projekt där de till exempel testar nya lösningar av hamnar och farleder i Sjöfartsverkets simulatorer. – Vissa projekt har vi tittat på och tänkt att det kommer nog vara en för knepig väg. Men så kommer lotsarna in och klarar det galant. Det är väldigt roligt att se och gör mig stolt över dem. Trollhätte kanal och Vänern är ett område som skiljer sig från de andra lotsområdena vad gäller lotstiden. – Vi har långa lotsningar. Mina lotsar hoppar på i Göteborg och lotsar fartygen upp till Karlstad, Kristinehamn eller Otterbäcken, eller vice versa. En sådan resa tar 18 timmar, uppdelat på tre sträckor. KANALEN OCH VÄNERN är ett område som visar upp kapaciteten av att frakta gods sjövägen. Under våren har Charlotta Segerström jobbat med ett projekt där vindkraftverk fraktats till Kristinehamn. Något som skulle varit tre resor blev över femton resor. – Det har innefattat många lotsningar, och ibland jobbar lotsarna två och två med så stora transpor-

ter. Det kräver mycket logistik och planering men har varit jätteroligt. Det ger mycket att känna att vi löser sådana här saker tillsammans. ARBETET SOM LOTSOMRÅDESCHEF för Trollhätte kanal och Vänern kommer med ett större beredskapsområde än Charlottas eget område. – Vi är tre lotsområdeschefer, en driftchef och en VTS-chef som delar på beredskap över västkustens tre lotsområden. Det innebär att vi måste ha en kunskap som sträcker sig utanför vårt eget område. Eftersom vi är en dygnet runt-verksamhet måste alltid någon av oss finnas tillgänglig för lotsarna och verksamheten. Kontakten med lotsarna och hur viktig och givande den är genomsyrar allt Charlotta b erättar om sitt arbete. Hon faller hela tiden tillbaka till lotsarna. – De är otroligt engagerade i sitt jobb. Som chef för dem är det viktigt att vara ödmjuk inför deras kunskap. Jag vet att de är experter på sitt område och min uppgift består då i att coacha dem så de hela tiden trivs och utvecklas. De ger mig mycket, och det gör jobbet ännu roligare.

SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfarts verket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

OMBORD OBS! Covid-19-pandemin har slagit hårt mot bland annat filmbolag, biografer och distributörer. Det kan även komma att påverka Sjöfartsverkets hyrfilmstjänst, som riktar sig till ombordanställda. I nuläget är det svårt att sia om framtiden, men vi kommer att göra vårt yttersta för att få ihop ett intressant urval av titlar.

Greta Gerwigs ”Unga kvinnor” är en av många filmatiseringar av den klas siska romanen ”Little Women”. I rollerna som systrarna March, ser vi Saoirse Ronan, Emma Wat son, Florence Pugh och Eliza Scanlen.

Gamla berättelser i ny kostym TEXT JIMMY ERIKSSON

FILM

nom musiken kallas det tolkningar eller covers när en artist eller grupp spelar in eller framför andras verk. Inom filmens värld pratas det istäl let om remakes eller reboots. Det är ju egentligen samma sak som musikens covers. Någon tycker kanske ”det här var bra, men jag kan göra det bättre”. Filmskapare i alla tider har utnyttjat möj ligheten. Ibland blir det bättre, ibland hade det varit bättre att låta bli. Ofta handlar det troligen om att filmskapar na ser att historien skulle kunna berättas i en annan tid eller på samma sätt men för en ny publik. Jag ska nämna några aktu ella exempel utan bedöma om de lyckats eller inte. Greta Gerwigs ”Unga kvinnor” har

samma namn som romanen den bygger på, skriven 1868 av Louisa May Alcott. Alcotts klassiska roman om systrarna Jo, Meg, Beth och Amy March har filma tiserats många gånger. De mest kända versionerna är den från 1933, med bland

andra Katharine Hepburn, och Gillian Armstrongs version från 1994 i vilken till exempel Winona Ryder, Claire Danes och Susan Sarandon spelar stora roller. Gerwigs version har tagits emot mycket väl och vunnit en massa priser. På samma sätt har Jack Londons även tyrsroman ”Skriet från vildmarken”, från 1903, återgetts många gånger. Nu senast är det Harrison Ford som spelar den man liga huvudrollen medan hunden Buck och alla andra djur är datorgenererade (CGI). En annan författare född på 1800-talet

är Hugh Lofting, som gjorde sig mest känd genom sina böcker om Dr. Dolitt le. På film har Rex Harrison och Eddie Murphy tidigare gestaltat veterinären som kan tala med djur. I nya filmen ”Do little” har turen kommit till Robert Dow ney Jr. Garanterat lär vi också här få se fler CGI-djur än i föregångarna, som är från 1967 respektive 1998. En typisk reboot är Paul Feig-regisse rade ”Ghostbusters” från 2016, i vilken spökjägarna är kvinnor istället för män,

som i de två första filmerna från 1980-ta let. Den aktuella ”Ghostbusters: After life” är däremot en uppföljare till de två originalfilmerna, i vilka bland andra Bill Murray, Dan Aykroyd och Sigourney Weaver återkommer i sina roller. Jag kan bara konstatera att det gått många år mel lan filmsvitens delar. Andra uppföljare som publiken fått

vänta länge på är ”Terminator: Dark fate” (2019), som alltså är en direkt uppföljare till ”Terminator 2 – Domedagen” (1991), med både Arnold Schwarzenegger och Linda Hamilton i rollerna. Notera att det gått 28 år mellan filmerna. Inte riktigt lika mycket vatten har runnit under bro arna mellan ”Bad Boys II” (2003) och uppföljaren ”Bad Boys for life” (2020) i vilken vi får återse Will Smith och Martin Lawrence i rollerna som Miamipoliserna Mike och Marcus. Ja, jag vet… spin-offs är ytterligare ett begrepp inom filmens värld, men det får vi gå en på en annan gång. De nya titlarna ovan planeras ingå, eller har redan ingått, i vår hyrfilmstjänst. 3/2020 SJÖRAPPORTEN 29

VINJETT vinjettrubrik OMBORD

Boktips från sjömansbiblioteket Jørgen Hansen: VANDRA I SVERIGE

(Legind A/S)

BÖCKER MOTION

Vandra i Sverige beskriver ett stort antal klassiska, natursköna turer i alla delar av landet. Från Skåneleden i söder, över Östgötaleden, Sörmlandsleden, Bruksleden och Siljansleden i mitten av landet, till Kustenleden och Kungsleden i norr. Boken ger en bra översikt över de bästa turerna och riktar sig till alla med intresse för svensk natur, både nybörjare och mer erfarna vandrare. Boken beskriver också en mängd kulturella attraktioner längs vägen och är försedd med bra detaljerade kartor samt illustreras med massor av vackra bilder.

Lars Zachariasson: DET FINNS ETT ANNAT LIV: 22 ÅR PÅ EN SEGELBÅT

(ZCK) Lars Zachariasson drömde redan som barn om att segla iväg med sin egen båt. När han var 54 år gjorde han det tillsammans med Inger, som var 46. De sa upp sig från sina jobb, sålde allt de ägde och lämnade familj och vänner bakom sig för att leva på segelbåten Charlotta. Resan varade i 22 år. I boken ”Det finns ett annat liv” skildras deras liv, som ofta växlar mellan ytterligheter. De seglar över haven och längs små floder i djungeln. De ankrar i öde laguner och storstäder, kämpar mot vindar, vågor och åskoväder och njuter av överdådiga naturupplevelser.

Micael Dahlen: EN LITEN BOK OM LYCKA

(Volante) Vad gör oss lyckliga? Det har varit en återkommande fråga för Micael Dahlen. Här sammanfattar han på sitt personliga, underhållande och typiska sätt resultaten av sin egen och andras forskning i tretton tips som bevisligen kan få oss att trivas bättre med våra liv. I ”En liten bok om lycka” finns också historiska perspektiv och berättelsen om hur Micael Dahlen, genom sin lyckoforskning, råkade göra världens lyckligaste land aningen mindre lyckligt. Anders de la Motte: VÅROFFER

(Forum) Den sista fristående delen i Anders de la Mottes hyllade årstidskvartett. De tidigare delarna har alla nominerats till Deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman. Valborgsnatten 1986 mördas en sextonårig flicka under ritual liknande former i skogen intill ett skånskt slott. Hennes styvbror döms för dådet, och kort därefter försvinner hela familjen spårlöst. Våren 2019 flyttar läkaren Thea Lind in på slottet. Efter att ha gjort ett märkligt fynd i en uråldrig ek ökar hennes fascination för den gamla tragedin. I takt med att hon upptäcker likheter mellan flickans uppväxt och sitt eget såriga förflutna, blir hon alltmer övertygad om att sanningen om mordet aldrig kommit fram. 30 SJÖRAPPORTEN 3/2020

SeafarerHelp ett stöd i krisen TEXT JIMMY ERIKSSON

Den internationella stödlinjen Sea farerHelp drivs av International Sea farers’ Welfare and Assistance Network (ISWAN). Världens sjöfolk och deras familjer kan kontakta stödlinjen dygnet om, året runt, för att på flera olika språk få stöd under jobbiga perioder. Den nuvarande coronakrisen har gjort att användandet ökat drastiskt. Bara i april hanterade SeafarerHelp över 600 nya ärenden. Det är mer än tre gånger fler än under april 2019. Många av fallen kan kopplas till covid-19 pandemin. Faktum är att fram till den 1 maj hade stödlinjen registrerat över 470 relaterade ärenden, som påverkat mer än 7 000 ombordanställda. ISWAN rapporterar att de vanligaste covid-19 relaterade problemen, än så länge, handlar om svårigheter med hemresor vid avmönstring och om sjöfolk som inte får lämna fartyget på grund av hamn- och karantän restriktioner. I fall som dessa har stödlinjens medarbetare ett brett nätverk av organisationer att tillgå. Det handlar om rederier, International Transport Workers’ Federation (ITF), myndigheter och välfärdsorganisationer som tillsammans arbetar för att försöka lösa problemet. Många av fallen hanteras dock direkt av medarbetarna, som är utbildade i samtalsstöd. Ombordanställda och deras familjer kan närsomhelst kontakta SeafarerHelp genom flera olika kanaler – telefon, e-post och olika kommunikationsappar. Mer information om stödlinjen och kontaktuppgifter finns på www.seafarerhelp.org.

Topp 3 i fartygs tävlingarna (per 20191108)

Sjöpokalen Snittpoäng

Motionsligan Poäng

Simcupen

Jacob Hägg................................. 2 478,1

Solsund....................................... 149,63

Aurora af Helsingborg...................... 187

Längd (km)

Gustaf af klint.............................. 2 274,0

Evinco......................................... 132,96

Stena Scandinavica..........................175

Pleijel...........................................1 901,5

Jacob Hägg................................. 102,00

Solero................................................110

Covid-19 från platsombudets horisont TEXT OCH FOTO PATRIK NYMAN SJÖMANSSERVICE

Efter några mail fram och tillbaka stod det klart vad besättningen på Cielo Di Capri behövde. Surfrefills, SIM-kort och andra förnödenheter, för att bättre klara den isolerade vistelsen ombord. Två ganska försiktiga killar kom fram till vår bil vid ISPS-punkten, som överenskommet. Jag kunde leverera några kassar med det de önskat. Pengarna i ett kuvert, plasthandskar och munskydd på för alla inblandade … en ny slags vardag.

psst... Du har väl inte missat att du som arbetar till sjöss kan ta del av Sjömansbibliotekets böcker digitalt? Besök webbplatsen sjoman.elib.se för information om hur du lånar e-böcker och e-ljudböcker genom appen Biblio. Mer information om Sjömansbiblioteket finns på www.seatime.se

Stort utbud att välja mellan

Nyutgivna titlar

Läs eller lyssna on- eller offline

För iOS och Android

1/2020 SJÖRAPPORTEN 31

POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN Annika Kindeberg

Ansvar för elektroniska sjökort

Annika Kindeberg är nytillträdd vice ordförande för WENDWG, en internationell arbetsgrupp med representanter från drygt t jugo länder och regioner. G ruppen arbetar med olika frågor kring elektroniska sjökort, ENC. – Det ska finnas täckning i hela världen, de ska vara enhetliga och hålla hög kvalitet. Användarna ska inte heller behöva vända sig till sjöfartsverk över hela världen för att få tag på sjökort. Vi ska vara en one-stop-shop, allt ska finnas på ett ställe.

KORT OM // ANNIKA KINDEBERG Aktuell: Valdes i april till vice ordförande i WENDWG. Det är en arbetsgrupp inom IHO, International Hydrographic Organization, som jobbar med utveckling av elektroniska sjökort och havsplanering. WENDWG står för Worldwide ENC Database Working Group. Bor: Vid Slätbaken utanför Söderköping. Familj: Man (som jobbar i hamnen i Norrköping), två döttrar (varav en läser till sjökapten) och två bonusdöttrar. Yrke: Säljchef inom avdelningen för sjögeografi på Sjöfartsverket. Intressen: Sommartid skärgårdsliv och pyssla med hem och trädgård. Vintertid ideellt engagerad i Norrköpings hockeylag Vita hästen.

Politiska käppar i hjulet

– Varje land gör sina elektroniska sjökort, men det är viktigt att de passar ihop exakt. De får inte överlappa varandra eller finnas en glipa. Det finns olika programvaror som mäter det, och isåfall får de inblandade länderna justera sina kortgränser. Ibland kan det ligga politiska gränskonflikter bakom och då blir även gränserna för ENC svåra att definiera.

Vice ordförande

I världen finns tre regionala ENCcenter, som fungerar som kontakten mellan ländernas respektive sjöfartsverk och sjöfarten som använder de elektroniska sjökorten. Annika Kindeberg har en längre tid varit Sjöfartsverkets länk till den

”Vi svenskar blir lyssnade på”

TEXT FRIDA ROIJER FOTO FREDRIK SCHLYTER

norska ENC-centralen P rimar, dit Sverige tillhör. I WENDWG hade hon suttit med i två år som de nordiska ländernas representant när en kollega i Norge nominerade henne till uppdraget som vice ordförande. – Vi svenskar har god renommé i de här sammanhangen. Vi har rykte om oss att vara engagerade och kunniga, vi blir lyssnade på. Sedan är det roligt att bidra lite till mångfalden i gruppen; jag är en av tre kvinnor. Som vice ordförande ska jag stötta ordföranden och leda möten i hans frånvaro. Arbetsgruppen ska nu ta fram riktlinjer för nya tjänster som ska göra handelssjöfarten säkrare och effektivare.

Tredimensionellt sjökort

– Det mest revolutionerande är ett tredimensionellt sjökort på bottentopografin. Idag visar dagens sjökort var man befinner sig i x- och y-led. I framtidens produkter visas även positionen i z, djupled. Vet du hur mycket vatten du har under kölen är det lättare att anpassa lasten. Det finns mycket pengar att tjäna på det. Framöver vill vi även baka ihop dessa uppgifter med dynamisk information om vattenstånd och strömförhållanden.

Handelssjöfarten främst

Utvecklingen av digitala sjökort började på 1990-talet och man har redan från starten arbetat i internationella forum för att produkten ska vara enhetlig globalt. WENDWG arbetar i första hand mot handelssjöfarten, men ska även bistå andra intressenter. – Det kan vara myndigheter eller företag som vill anlägga en vindkraftspark, eller planera en kabeldragning. Det kan också handla om forskning. I arbetet med att rädda Östersjön är vår information om havsbottnen otroligt viktig.