Sjörapporten nr 5, 2023

RAPPORTEN

#5 2023

En tidning från Sjöfartsverket

Den nyckfulla isen u

Stora insatser när Marco Polo gick på grund

u

2024 års avgiftsnivåer klara

u

Julen är räddad – stort julkryss!

LEDARE

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter.

Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Niclas Härenstam Redaktör Björn Alverfeldt, sjorapporten@sjofartsverket.se Redaktion Jimmy Eriksson, Lisa Mjörning, Stefan Lang, Consid Formgivning Consid Tryck Stema Specialtryck AB ISSN-1402-2028

Framtiden ljus för sjöfarten

N

io av tio varor som Sverige exporterar eller importerar går via sjöfart. Det bekräftar sjöfartens stora betydelse för näringslivet och därmed Sveriges konkurrenskraft och välfärd.

DÄRFÖR BLIR SJÖFARTEN också en bra

konjunkturbarometer. Och just nu är det dessvärre neråt. Godsvolymerna minskar liksom antalet passagerare. Men framtiden är knappast mörk. Tvärtom, det är inte ens skymning.

RAPPORTEN

#5 2023

En tidning från Sjöfartsverket

Sverige kunna genomföras behövs mer sjöfart. Världsledande produkter som malmpellets, koldioxidfritt stål och batterier ska ut till marknaderna världen över.

Därför gör vi nu stora investeringar i bland annat Luleå hamn som kommer att bli en av Sveriges största om några år.

Vänern och Mälaren. Fler transporter på sjöarna kan avlasta redan hårt trafikerade vägar och järnvägar, för på sjön finns det plats och sjöfarten är ett av de mest energieffektiva sätten att frakta stora volymer gods och för många godsslag finns faktiskt inget alternativ till sjöfart.

SÅ VI RÄDS inte framtiden. Faktum är att en

Den nyckfulla isen u Stora insatser när Marco Polo gick på grund u 2024 års avgiftsnivåer klara u Julen är räddad – stort julkryss!

OMSLAGSFOTO ANDRÉ HAGLUND

2

SJÖR APPORTEN #5 2023

EN UNDERSÖKNING VI på Sjöfartsverket

nyligen gjorde visar att åtminstone var tredje ungdom under 25 kan tänka sig ett yrkesliv inom sjöfartsbranschen. Så nu gäller det att ta tillvara intresset, att visa upp allt det vi har att erbjuda.

SVERIGE BEHÖVER SJÖFARTEN. Idag och

SKA INDUSTRISATSNINGARNA I norra

VI GÖR ÄVEN investeringar i mer sjöfart på Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

ingen. Främst befäl och manskap ombord förstås, men vi behöver även andra erfarna personer i land som kan möta både de många pensionsavgångarna och den uppgång som väntar efter lågkonjunkturen.

av våra största utmaningar inom sjöfarten just nu är bristen på kompetens. Vi behöver fler som utbildar sig till yrken inom sjönär-

i framtiden.

JOEL SMITH Tf Generaldirektör, Sjöfartsverket

FOTO X X X

FOTO PREFERENS

INNEHÅLL #5 2023

FOTO TT

10

22

10 20 22 u

20 Väldiga Vänern, vårt innanhav Med lite fantasi ser Vänern ut som en tratt. Göta älv i söder är

02 Ledare

porten mot omvärlden. Hör vad några av de viktiga aktörerna runt

04 Trollhättan

sjön säger om förutsättningarna för vänersjöfartens utveckling.

05 Avgifter och lotsrutiner

Många faktorer påverkar isläget Mildare vintrar och mer blåst kan orsaka mer oförutsägbar driv-

06 Utmärkelse 07 Sjöfartsdagar

bildning i Bottenvikens is. Samtidigt ställer ökad industriell tillväxt

08 Marco Polo

och stora vindkraftsparker nya krav på isbrytningens kapacitet.

16 Lättviktsbåtar 18 Utsläppsrätter

Renässans för tågfärjorna

26 Morups Tånge

Nu är det dags att återuppväcka de samhällsviktiga tågfärjorna.

28 Notiser

Trafikverket har fått i uppdrag att utreda hur landets enda kvar-

30 Ombord

varande linje Trelleborg–Rostock kan utvecklas och kompletteras.

34 Julkryss 36 Sjömansjul

Vad vill du läsa i Sjörapporten? Tipsa oss på sjorapporten@sjofartsverket.se SJÖR APPORTEN #5 2023

3

Trollhättan stad ställer sig bakom alternativ Nord INFRASTRUKTUR Kommunfullmäktige i

Trollhättans stad beslutade i oktober för att ställa sig bakom alternativ Nord i frågan om var stadens nya slussar ska byggas. Därmed ansluter sig kommunen till det förslag som sedan tidigare förordas av både Trafikverket och Sjöfartsverket.

TEXT BJÖRN ALVERFELDT BILD TRAFIKVERKET

I

nför det samråd som inleddes i Trollhättan den 11 september presenterade Trafikverket och Sjöfartsverket de två återstående lokaliseringsalternativen för en ny slussled: alternativ Nord respektive Syd.

SAMTIDIGT GICK VERKEN gemensamt ut med att man

förordar det norra alternativet, som bedöms ha mindre negativ påverkan på såväl sjöfart som näringsliv under den tid som arbetet pågår. Mindre klimatpåverkan, mindre omfattande störningar för allmänheten och kortare byggtid var andra bidragande faktorer.

OCH NU HAR alltså Trollhättans stad valt samma linje.

p

Visionsbild: Alternativ Nord, vy från Bergkanalen.

Efter att samrådet avslutades den 15 oktober har en majoritet i såväl kommunstyrelsen som kommunfullmäktige ställt sig bakom det norra alternativet.

Ett historiskt beslut för Trollhättan, enligt kommunstyrelsens PETER ERIKSSON ordförande Peter Eriksson.

Kommunstyrelsens – Projektet har stor påverkan ordförande, Trollhättans stad på Trollhättan och Trollhätteborna, det går inte att komma ifrån. Men det är också en möjlighet att utveckla och stärka attraktionskraften ytterligare – både i det som blir det gamla slussområdet, som kan nyttjas på ett helt annat sätt och i området där de nya slussarna byggs, säger han i ett uttalande på kommunens hemsida.

PROJEKTLEDAREN PÅ SJÖFARTSVERKET, Johan

Eriksson ser positivt på att Trollhättans stad nu ställer sig bakom alternativ Nord.

– Det är ett kvitto på att det nu finns en gemensam syn på vägen framåt, säger han.

TRAFIKVERKETS OCH SJÖFARTSVERKETS formella beslut

JOHAN ERIKSSON p

4

Visionsbild: Alternativ Nord, vy från Göta älv.

SJÖR APPORTEN #5 2023

Projektledare, Sjöfartsverket

i frågan om lokaliseringen av de nya slussarna var vid pressläggningen ännu inte fattat. n

Lots- och farledsavgifterna för 2024 fastställda

Förändrade rutiner för lotsbeställning

AVGI F TE R 2024 års avgiftsnivåer

I

är nu beslutade av Sjöfartsverket.

Farledsavgifterna höjs med 8,4 procent medan höjningen av lotsavgifterna landar på tio procent.

december trädde de nya reglerna för lotsning i kraft i Sverige i enlighet med den revidering av Transportstyrelsens föreskrifter på området som gjorts. Där det tidigare systemet var mer strikt baserat på fartygens mått, öppnar det nya regelverket för en mer flexibel bedömning av ansökningar om dispens från lotsplikten framöver.

I TAKT MED att sjöfarten utvecklats och både fartyg och

TEXT BJÖRN ALVERFELDT

I

TEXT BJÖRN ALVERFELDT

det remissunderlag som gick ut fanns ett förslag om en

farleder har blivit allt säkrare, har Transportstyrelsen på senare år intensifierat arbetet med att ta fram ett nytt riskbaserat system.

femtonprocentig höjning av lotsavgifterna, men Sjöfartsverket har nu alltså beslutat att fastställa höjningen till en

INFÖR FÖRÄNDRINGARNA SOM nu har trätt i kraft har

nivå som ligger i linje med den tidigare inlämnade treårsplanen

en riskbedömning av samtliga svenska lotsleder gjorts utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa parametrar. Även fartygen har på motsvarande sätt delats in i olika risknivåer och det är utifrån en sammanvägning av alla dessa variabler som bedömningarna om lotsplikt kommer att göras framöver.

för åren 2023–2025.

– Vi har valt att följa den tidigare kommunicerade planen på tio procent, säger Emelie Angberg, enhetschef för Strategisk analys och utredning på Sjöfartsverket, som i nuläget ser ett fort-

DE NYA REGLERNA gör att rutinerna för lotsbeställ-

satt behov av höjningar framåt i tiden.

EMELIE ANGBERG HÖJNINGEN AV FARLEDS-

avgiften utgår från den procentuella ökningen av KPI-KS (konsumentpris-

Enhetschef för Strategisk analys och utredning, Sjöfartsverket

index med konstant skatt) som under den aktuella tolvmånadersperioden var 10,9 procent. Till följd av miljöincitamentet justeras nivån ner med 2,5 procentenheter, varför höjningen av farledsavgiften alltså landar på 8,4 procent. ÄVEN AVGIFTEN FÖR trossföring i slussarna på Trollhätte och

Södertälje kanaler höjs, med 300 kronor per sluss, samtidigt som taxan för den frivilliga tjänsten för isbrytning på beställning höjs med 10,9 procent i enlighet med KPI-KS (se ovan).

I SAMTLIGA FALL träder de nya avgiftsnivåerna i kraft den

1 januari 2024.

FLER DETALJER OM de olika avgifterna och om andra

aktuella förändringar går att läsa om i Sjöfartsverkets föreskrifter eller på webbsidan: www.sjofartsverket.se/sv/tjanster/ anlopstjanster n

ning justeras. I samband med att en fartygsanmälan görs (senast 24 timmar före ankomst), kommer nu en preliminär lotsbeställning att ligga som det förvalda alternativet i MSW (Maritime Single Window) för lotspliktiga fartyg. I de fall där fartygets befälhavare har lotsdispens kommer kunden alltså att behöva avboka den preliminära lotsbeställningen.

– Vi gör detta för att bättre möta kundens behov, säger Andreas Arvidsson, Sjöfartsverkets affärsområdeschef för lotsning.

– Förändringarna har varit ute på remiss och mottagits positivt av branschen. Det ger oss lite större förutsättningar att tillgodose kundernas önskade tider för lotsning, genom en tidigare notifiering, samtidigt ANDREAS som, samtidigt som vi minskar ARVIDSSON administrationen. n Affärsområdeschef Lotsning, Sjöfartsverket

SJÖR APPORTEN #5 2023

5

UTMÄ RK E LSE Den före detta sjöfartsverksmedarbetaren Lars Widell

har tilldelats the Order of Merit av Estonian Police and Border Guard Board.

TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO MARIE WIDELL

Estland tackar för svenskt stöd S verige har ett bilateralt samarbete med Estland gällande SAR (Search and rescue).

Samarbetet påbörjades redan under 1980-talet. Efter Estlands frigörelse från Sovjetunionen utökades samarbetet och flera gemensamma utbildningar och aktiviteter arrangerades på Arkö Sjöräddningsskola. Idag finns starka band för det bilaterala samarbetet och viljan att tillsammans bidra till det globala SAR-systemet.

– De som kom till Arkö, hade i princip ingenting ”med sig i bagaget”, i mångdubbel bemärkelse. Idag är Estonia och deras SARsystem något helt annat, säger Lars Widell.

LARS WIDELL SOM varit med på resan är

numera pensionär. Under ett besök i Estland fick han ta emot utmärkelsen. Medalj nummer 543 med ordensband inklusive diplom delades ut av Marge Kohtla, chef för Estlands SAR Organization & Management, och med motiveringen från generaldirektör p

6

Den estniska SAR-chefen Marge Kohtla överlämnar medalj och diplom till Lars Widell.

SJÖR APPORTEN #5 2023

Elmar Vaher: ”to honour your remarkable contribution to the development of cooperation between our organizations”.

Hur var det att få utmärkelsen?

– Jag är stolt över att ha medverkat till Estlands utveckling och att de blev en del av FN:s globala SAR-system. Jag känner mig också hedrad över den här utmärkelsen som jag vill dela med många andra. Både Sverige som land och enskilda personer har engagerat sig och stått upp för relationerna mellan Estland och Sverige, säger Lars.

Hur började samarbete med Estland?

– I samband med baltstaternas frigörelse från Sovjetunionen i början på 1990-talet bjöd Sverige in personer från dessa länder till sjöräddningsskolan på Arkö. Syftet var att de skulle få nya insikter och kunskaper för att kunna ta över från Sovjetunionen och utveckla ett eget nationellt SAR-system och samarbeten med grannländer.

Sjöfartsdagen drog storpublik EV E NT Nära 120 personer slöt upp när

Sjöfartsverket bjöd in till sin nya satsning Sjöfartsdagen 2023 i Göteborg i november.

Den primära målgruppen för träffen var rederier och agenter, men även hamnrepresentanter, politiker och journalister fanns i publiken.

TEXT BJÖRN ALVERFELDT

S Vad var din roll i det arbetet?

– Tillsammans med andra var jag mycket engagerad under denna period. Jag har sedan dess haft löpande informella dialoger och träffats regelbundet inom ramen för olika bilaterala relationer och internationellt SARarbete inom till exempel IMO och IMRF. Sedan träffarna på Arkö blev Estland ett av de grannländer som vi hade särskild kontakt med. Den här typen av bilaterala relationer tar tid att bygga upp, men är värdefulla i vår tid.

Vad har vi att lära av samarbetet med Estland?

– Framför allt vill jag framhålla värdet av att vårda relationer med engagerade personer och grannländer som solidariskt vill hjälpa varandra. Sverige har en gemensam historia med Estland i flera avseenden. Det arbete vi gjort har vi gjort för SAR-systemet bästa.

Under besöket i Estland besökte jag deras monument efter M/S Estonia och tog del av de ingraverade namnen på minnesstenen. n

jöfartsdagen är ett försök att vidareutveckla det branschråd som Sjöfartsverket arrangerat under många år.

– Vi upplevde att det kunde bli lite för mycket av envägskommunikation på det gamla branschrådet. Målet med Sjöfartsdagen är att stimulera diskussioner och dialog, säger Fredrik Strömbäck, kund- och marknadskoordinator på Sjöfartsverket, som ligger bakom initiativet.

ETT AV DE nya greppen är att

även externa talare från andra myndigheter bjudits in, med syftet att erbjuda en brygga mellan branschen och det offent-

liga. Bland annat medverkade Transportstyrelsen, som gav en bakgrund till de nya reglerna kring lotsning som börjat gälla från den 1 december, och Naturvårdsverket blir tillsynsmyndighet när sjöfarten fasas in i EU:s utsläppshandel från årsskiftet. ÄVEN SJÖFARTSVERKETS PROGRAMPUNKTER hade en stor spännvidd, från pågående innovationsprojekt till utmaningen med kompetensförsörjning, både för verket och för branschen som helhet. Joel Smith, tillförordnad generaldirektör, medverkade också och gav sin syn på prioriteringarna inför det kommande året.

FREDRIK STRÖMBÄCK ÄR

FREDRIK STRÖMBÄCK Kund- och marknadskoordinator, Sjöfartsverket

nöjd med detta nya forum för sjöfartens aktörer.

– Redan nu kan jag lova att det blir fler sjöfartsdagar framöver. Dialog och samverkan är vägen framåt och jag har fått väldigt god respons från ett stort antal deltagare. Målet är att kunna locka ännu fler nästa gång. n SJÖR APPORTEN #5 2023

7

grund vid Blekingekusten på söndagsmorgonen den 22 oktober, stod det snart klart att 2023 års värsta fartygsolycka på svenskt vatten var ett faktum. I nära samarbete med andra aktörer och myndigheter deltog Sjöfartsverket i insatserna kring den grundstötta passagerarfärjan.

FOTO JOHAN NILSSON/TT

K A RLSHA MN När M/S Marco Polo gick på

TEXT ANNA TOLLWÉ

Intensiva K veckor när Marco Polo grundstötte

lockan var 06.24 den 22 oktober när befälhavaren för Marco Polo kontaktade JRCC (Sjö- och flygräddningscentralen i Göteborg). Därifrån koordinerades sedan räddningsinsatsen med såväl informationsinsamling och -delning som utlarmning av ett stort antal resurser till olycksplatsen.

Sjöräddningssällskapet kopplades in som räddningskoordinator på plats och Kustbevakningen ansvarade för miljöräddning.

PÅ PLATS FANNS även lotsbåt samt sjö-

mätningsfartyget Anders Bure vilka kom att spela en stor roll under räddnings- och bogseringsarbetet.

TOBIAS CHRONEER, LOTSOMRÅDESCHEF

för Kalmar och Karlshamns lotsstation var denna morgon chef i beredskap. Han fick

8

SJÖR APPORTEN #5 2023

Bilden nedan är tagen av lotsen Leo Vidal från en ankrad Marco Polo, när han och kollegan Andreas Stark är på väg för att ta lotsbåten in till land.

FOTO LEO VIDAL

q

tidigt ett samtal från en av lotsarna i tjänst som berättade att Marco Polo stod på grund och att han var på väg ut TOBIAS med lotsbåten.

CHRONEER – Lotsarna var Lotsområdeschef snabbt på plats och Kalmar och Karlshamn, Sjöfartsverket skötte kommunikationen med JRCC från bryggan på Marco Polo. Lotsbåten framförd av rutinerade båtmän var involverad i evakueringen av passagerarna. Lyckligtvis låg även sjömätningsfartyget Anders Bure i trakten och började genast sjömäta runt omkring för att hitta en möjlig väg ut för Marco Polo.

Lotsarna kunde med hjälp av datan göra upp en säker plan för bogseringen, berättar Tobias Chroneer.

ANDERS BURE FICK även komma till und-

sättning fler gånger de kommande dagarna för att sjömäta runtomkring Marco Polo.

Mätdatan kunde sedan Kustbevakningen använda likväl som lotsarna som fick göra en ny plan efter att haveristen kanat av grundet och gått på nästa grund. ÄVEN LOTSAR OCH båtmän har spelat en

viktig roll under hela händelseförloppet.

Leo Vidal är en av de lotsar som under nästan två veckor enbart ägnat sig åt arbetet med Marco Polo. Då 95 procent av fartygets botten var trasig krävdes mycket planering och nära samarbete med både JRCC samt bogseringsbolaget Smit Salvage. För att kompensera för de cirka 1 000 ton flytkraft som saknades pumpades luft in i luftfickorna på skrovet. Därefter kunde Leo Vidal, tillsammans med kollegan Andreas Stark, dirigera bogserbåtarna genom lossdrag-

ningen från grundet och vidare färd in till Stilleryds hamn. Fyra bogserbåtar krävdes för att dra det döda skeppet sista sträckan till kajen där resterande 400 ton tjockolja pumpades ut. Operationen var noga planerad och gick helt enligt plan.

– Insatsen att rädda fartyget gick snabbare och bättre än jag vågat tro på, det gick väldigt snabbt att få henne därifrån och till varvet. Jag är väldigt imponerad och stolt över Sjöfartsverket. Alla delar som varit involverade har verkligen visat vilken proffsig verksamhet vi har. Alla ställer upp när det gäller. Alla går ut och levererar, summerar Tobias Chroneer.

SJÖFARTSVERKETS INSATS AVSLUTADES

den 9 november när Marco Polo, med hjälp av lotsarna Leo Vidal och Anders Billving, bogserades bort från svenska vatten för färd mot varvet i Gdansk. n SJÖR APPORTEN #5 2023

9

Vänern – vidsträ VÄ NE RN Över Europas tredje största insjö fraktas miljontals ton

gods varje år, vilket gör den oerhört viktig för infrastruktur, miljö och samhällsutveckling i hela Mellansverige. Längst i söder ligger porten till omvärlden; in- och utloppet mot Göta älv och slussarna i Vänersborg, Lilla Edet och Trollhättan. Vänersjöfartens framtid är beroende av ny sträckning av Trollhätte kanal och moderna slussar. Och startskottet för utbyggnad behöver komma nu.

TEXT KARIN TORESAND FOTO PREFERENS

10

SJÖR APPORTEN #5 2023

äckt och värdefull

SJÖR APPORTEN #5 2023

11

Vänerns hamnar är redo att investera i längre kajer och större kranar så snart klartecknet för nya sträckningen av Trollhätte kanal kommer.

Koffa – Vänerns svar på Nessie ALLA SJÖAR MED aktning har ett eget väsen. I Vänern finns Koffa,

en korsning mellan ett barn och en lake. Skulle du mot förmodan lyckas dra upp Koffa i båten, ska du vira en halsduk runt varelsen och släppa tillbaka den i sjön. Din belöning är god fiskelycka.

12

SJÖR APPORTEN #5 2023

H

amnar och sjötransporter förknippas oftast med kusterna. Men även den kommersiella sjöfarten i våra stora insjöar bidrar starkt till utvecklingen av svensk industri och handel. Runt Vänern driver Vänerhamn AB fem moderna insjöterminaler i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. Hamnarnas strategiska lägen gör bolaget till en viktig samarbetspartner för näringslivet i hela Mellansverige.

SOLA I KARLSTAD lyser med sin frånvaro

denna gråmulna höstdag när vi pratar med Vänerhamns vd, Göran Lidström.

– Vi är större än många tror och hanterar nästan tre miljoner ton gods om året,

varav mer än hälften går sjövägen. Våra största kunder finns inom skog, järnbruk och gruvindustrin, men även spannmål och delar till pappersindustrin är betydande godstyper.

– Det mesta som fraktas över Vänern är på väg till eller från en utländsk hamn.

Därför är våra hamnar viktiga nav i handeln med omvärlden.

VÄNERHAMNS FEM OLIKA hamnar har

sina inriktningar, baserat på det regionala näringslivets behov. Karlstad och Kristinehamn i norr hanterar mest skogsprodukter och kemikalier. Karlstad är dessutom Vänerns enda oljehamn, medan Kristinehamn har hittat en nisch i delar till vindkraftverk.

I Lidköping står Lantmännen för över

60 procent av hamnens godsvolymer och är även Vänerhamns enda icke-kommunala ägare. Den minsta hamnen är Vänersborg, som är helt beroende av sin största kund Vargön Alloys. På Vänerns östra sida ligger Otterbäcken, sjöns enda naturliga djuphamn.

– Otterbäcken är den hamn som haft bäst godsvolymutveckling sedan 2003 när jag började. Här hanterar vi framför allt gruvprodukter från Zinkgruvan. De och exempelvis Valmet här i Karlstad skulle få stora problem att få ut sitt gods om inte Vänersjöfarten fanns.

ATT RÖRA SIG mycket ute i verksamheten

är viktigt som vd, tycker Göran Lidström och tar på sig hjälm och varseljacka innan u han går ut till kajen.

” Vi längtar efter

att växla upp och hantera mer gods i hamnarna. Det har vi kapacitet till och efterfrågan finns också hos kunderna ”

p

Så mycket han kan besöker Göran Lidström bolagets olika hamnar för att prata med medarbetarna.

Det blir några mil runt Vänern varje vecka.

SJÖR APPORTEN #5 2023

13

– Jag försöker besöka alla våra hamnar så ofta det går och det är inte många dagar i veckan jag sitter på kontoret. Jag vill vara med på plats och ha insyn i det dagliga arbetet.

Efterlängtade utvecklingsmöjligheter Slussarna i Göta älv och Vänerns inlopp beräknas vara uttjänta 2030 och det märks att de börjar bli gamla. Planerade underhållsstopp på några veckor genomfördes tidigare vart sjunde–åttonde år, men numera kommer de tätare. Utbyggnaden av kanalen är efterlängtad och Vänerhamn står helt bakom det förordade norra alternativet på ny kanalsträckning.

– Nya ägardirektiv säger att vi under perioden 2015 till 2030 ska dubblera våra

godsvolymer. Med större slussar och längre och bredare fartyg kan vi förbättra infrastruktur, bygga längre kajer, skaffa större kranar och bidra till att göra sjöfarten mer konkurrenskraftig, säger Göran Lidström och pekar ut över hamnområdet. Här finns potential och det är lätt att förstå hans vision av en ännu mer sprudlande och ännu mer utvecklad hamnverksamhet.

– Just nu är allting liksom i ett vänteläge.

Vi längtar efter att växla upp och hantera mer gods i hamnarna. Det har vi kapacitet till och efterfrågan finns också hos kunderna. Men innan ett positivt och definitivt besked om slussarna och kanalutbyggnaden kommer, vågar varken vi eller andra trycka på startknappen för nyinvesteringar. n

FAKTA Om Vänern Yta: 5 450 km2, EUs största insjö Höjd över havet: 44 meter Maxdjup: 106 meter Största tillflöde: Klarälven Utflöde: Göta älv

Om Trollhätte kanal och slussar Bakgrund: Bredare och längre fartyg behöver kunna gå upp i Vänern. Dagens slussar är uttjänta 2030.

Beräknad byggstart: 2026 Färdigställande: 2030–2032 Läs mer på Trafikverkets hemsida.

Sjövägen är miljövägen V erksamheten i Otterbäcken har länge haft stark tillväxt och idag står största kunden Zinkgruvan för drygt 60 procent av godsvolymerna.

Flera nyetableringar är på gång i regionen, som exempelvis Volvos batterifabrik i Mariestad och eventuellt en ny pappersfabrik.

Med ett klartecken för ny kanalsträckning i Trollhättan kommer Otterbäcken kunna ta ytterligare viktiga kliv framåt.

– Då kan vi satsa på nya projekt och utvecklingsplaner, säger driftchef Maria Gustafsson.

Vi har plats att ta emot större fartyg, MARIA men skulle behöva GUSTAFSSON investera i utrustning Driftchef, Vänerhamn AB som exempelvis nya

p Vänerns hamnar hanterar nästan tre miljoner ton gods varje år – mer än många tror.

14

SJÖR APPORTEN #5 2023

kranar med längre räckvidd. Så snart som möjligt kommer vi också inleda processen för att utöka vårt nuvarande miljötillstånd på 400 000 ton per år.

OM INTE NYA kanalen och slussarna byggs

skulle flera kunder behöva lägga om hela sin logistik och troligtvis tvingas flytta.

– Följderna är svåra att överblicka, både för vår egen verksamhet och i ett större perspektiv. Idag motsvarar ett enda så kallat Vänermaxfartyg cirka 110 fullastade lastbilar.

Att frakta allt detta gods på våra redan hårt belastade vägar och järnvägar skulle inte fungera, och det skulle gå stick i stäv med det uttalade målet att flytta över mer gods från land till sjö.

– Jag hoppas också på ett större fokus på Vänersjöfarten, för många förstår inte hur viktiga transportvägar sjön och kanalen är. n

Skattkärr Karlstad Skoghall Gruvön

Kristinehamn

Tunga sjötransporter hos Valmet

Lantmännen vill nå nya marknader

MALIN KILIAN

PONTUS SONESSON

Platschef och linjechef, Valmet Tissue i Karlstad

Chef för Varuflöde Lantbruk Lantmännen i Lidköping

V

Största produkten, i flera bemärk-

L

elser, är yankeecylindrar. Det är

hamn med möjlighet att lasta och

stora tryckkärl som torkar den våta

lossa direkt från silo till fartyg.

pappersbanan och förvandlar den

Verksamheten är främst inriktad på

till färdigt mjukpapper.

export av spannmål och import av

Åmål

Otterbäcken

Hönsäter Lidköping

Trollhätte kanal och slussar

almet i Karlstad tillverkar kompletta maskiner för papperstillverkning.

Hej Malin! Hur stor är en yankeecylinder och hur viktig är Vänersjöfarten för leveranserna?

– En yankeecylinder kan väga 200 ton och vara sju meter i dia-

Skogs- och träprodukter utgör en stor del av Vänerhamns godsvolymer, särskilt i de norra hamnarna. p

antmännen är Vänerhamns enda icke-kommunala ägare och har strategiskt

viktiga anläggningar i Lidköpings

foderråvaror samt mineralgödsel.

Hej Pontus! Hur viktig är utbyggnaden av Trollhätte kanal och slussar för utvecklingen av er verksamhet?

meter. Landtransporter är uteslutet

– Med större fartyg kan vi

eftersom ledningar skulle behöva

exportera spannmål till majoriteten

monteras ner, viadukter är för låga

av Europa och medelhavsområdet,

och broar inte klarar tyngden. Sjö-

marknader vi inte når idag. Anlägg-

transporter är enda alternativet. En

ningen i Lidköping är en viktig

gång skulle vi leverera en cylinder

kugge för ett livskraftigt lantbruk,

till ett pappersbruk inte så många

både i vårt närområde och i ett

mil öster om Karlstad. Den fick

större perspektiv. Utan import- och

skeppas ner till Göteborg, runda

exportmöjligheter skulle lantbruket

Skåne, gå upp längs ostkusten

tappa både livskraft, produktions-

och in via Mälaren fram till bruket.

förmåga och konkurrenskraft.

– Att Vänersjöfarten fortsätter

Så detta handlar snarare om den

utvecklas är helt avgörande för

svenska livsmedelsproduktionen

Valmets verksamhet. Trenden går

än nyttan för Lantmännen. Idag

mot ännu större cylindrar och i Karl-

kan bara ett fåtal hamnar hantera

stad gjuter vi nu även megakompo-

de fartygsstorlekar som krävs för

nenter till bland annat vindkraftverk

handel med omvärlden – trots det

med allt större dimensioner. Det

värderar fler kommuner behovet

ökar beroendet av sjötransporter i

av att förtäta stadsmiljöer högre

framtiden. Så vi är verkligen glada

än den nationella livsmedels-

för kliven framåt i Trollhättan. n

produktionen. n SJÖR APPORTEN #5 2023

15

Lättviktsbåten från finska Alucat är en av de båtar som Sjöfartsverket testar inom ramen för projektet Fossilfri fartygsflotta.

Det svenska företaget Candela medverkade under testdagen utanför Sandhamn med en av sina bärplansbåtar.

16

SJÖR APPORTEN #5 2023

Lätta båtar av största vikt E NE RGI E FFE KTI V ISE RING Sedan en tid

tillbaka pågår ett intensivt arbete på Sjöfartsverket med att energieffektivisera den egna fartygsflottan. Sjörapporten följde med till Sandhamn för ett test av olika lättviktsbåtar.

TEXT OCH FOTO BJÖRN ALVERFELDT

N

är dimman kommer, lägger den sig sekundsnabbt som ett lock över skärgården.

Utan förvarning går höstmorgonen från klarblå till jämngrå och det blir svårt för ögat att urskilja exakt var himlen slutar och vattnet börjar.

MEN SNART SKA ett annat optiskt fenomen

sluka all uppmärksamhet. När lättviktsbåten av märket Candela C-8 flyger – det finns inget bättre sätt att beskriva det – fram över sjön är det svårt att ta in vad som händer.

SNABBA BÅTAR HAR vi sett förut, men allt

som brukar ingå i paketet lyser här med sin frånvaro: ingen motor som brummar, inga vågor som skapas. Candela svävar tyst och majestätiskt några decimeter över vattnet, uppburen av bärplan som ljudlöst skär genom ytspänningen.

SJÖFARTSVERKET HAR SOM mål att ut-

släppen från den egna fartygsflottan minska med 35 procent till 2027. Förenklat finns

det två vägar till målet. Att hitta bränslesnålare körsätt för de befintliga båtarna och att skaffa nya, mer energieffektiva båtar.

Och en av nycklarna stavas lättviktsbåtar.

TOVE JANGLAND, SAMORDNARE för Sjö-

fartsverkets projekt Fossilfri fartygsflotta, berättar vilka användningsområden hon ser för lättviktsbåtar och varför vi befinner oss där vi gör.

– Just till lotsstationen i Sandhamn sker många rena transporter från Stavsnäs som i dag görs med lotsbåt, men vi har konstaterat att man skulle kunna göra dem med en lättare transportbåt.

mer traditionellt snitt som sedan tidigare använts på prov på lotsstationen i Ljusne.

FÖR- OCH NACKDELARNA med lättvikts-

båtar är tätt sammanlänkade med varandra och har båda med den blygsamma tyngden att göra. Enkelt uttryckt: det som gör båtarna bränslesnåla är inte sällan detsamma som gör dem mindre användbara i vissa känsligare situationer.

– Alla är ense om att vi behöver minska våra utsläpp. Sedan måste lotsutsättningarna vara säkra. Candelabåten vi testar i dag skulle exempelvis bara vara aktuell för rena transportkörningar, inte som bordningsbåt, säger Tove Jangland.

FÖRUTOM ATT FÖRETAGET

VAD SOM VÄNTAR runt hörnet är en annan

Candela bjudits in för att demonstrera sin bärplansbåt, får båtmännen även möjlighet att testköra en Alucat, en lättviktsbåt av

fråga. Den gröna omställningen skyndar på den innovationstakten och teknikutvecklingen på området går fort. Sjöfarten är inget undantag – Redan 2025 kommer det med stor sannolikhet att byggas lotsbåtar med bärplansteknik, säger Tove Jangland. n

TOVE JANGLAND Samordnare Fossilfri fartygsflotta, Sjöfartsverket

SJÖR APPORTEN #5 2023

17

MI L JÖ Från årsskiftet fasas sjöfarten in i EU:s handel med utsläppsrätter, EU-ETS.

Systemet är en del av klimatpaketet Fit for 55 som syftar till att minska utsläppen med 55 procent till 2030, i enlighet med Parisavtalet och unionens egna klimatmål.

TEXT BJÖRN ALVERFELDT GRAFIK JÖRGEN WOSS

EU:s utsläppshand 2024

2025

2026

2027

40 %

70 %

100 %

100 %

Från år 2024 ska

Från år 2025 ska

Från år 2026 ska hela

Från år 2027 ska hela

40 procent av avgiften för

70 procent av avgiften för

avgiften för utsläppsrätt av

avgiften för utsläppsrätt

utsläppsrätt av koldioxid

utsläppsrätt av koldioxid

koldioxid, metan och lust-

av koldioxid, metan och

för större kryssnings-

för större kryssnings-

gas för större kryssnings-

lustgas även för offshore-

och fraktfartyg betalas.

och fraktfartyg betalas.

och fraktfartyg betalas.

fartyg betalas. Avgiften för mindre fartyg är inte beslutat ännu.

EU

FAKTA

EES

Dessa resor berörs REGELVERKET FÖR EU:S utsläppshandel berör resor till, från och

Resor inom EU/EES: 100 %

inom unionen. För resor mellan två hamnar inom EU/EES ska rederierna betala för 100 procent av de utsläpp som omfattas av bestämmelserna, medan motsvarande siffra för resor till eller från EU/EES är 50 procent.

Resor till EU/EES: 50 %

VISSA HAMNSTOPP I samband med tankning, reparationer eller Resor från EU/EES: 50 %

18

SJÖR APPORTEN #5 2023

nödläge är undantagna från utsläppshandeln. Medlemsstater kan också begära undantag för inrikesresor till eller från öar.

del – så funkar den KOMMENTAR SVENSK SJÖFART

KOMMENTAR NATURVÅRDSVERKET

Pris på utsläpp är bra!

Intäkterna fördelas mellan länderna

FREDRIK LARSSON Miljöansvarig, Svensk sjöfart

Hur kommer EU-ETS att påverka sjöfarten till och från Sverige?

– Systemet kommer att innebära ökade kostnader med ett antal miljarder per år för rederierna och det är pengar som kunderna kommer att behöva stå för på olika sätt, det vill säga passagerare och svenska import- och exportföretag.

Vilka fördelar ser du med EU-ETS? – Jag ser två stora plus med utsläppshandeln. Först att vi äntligen får ett pris på utsläpp. Det är jättebra för sjöfarten och något vi efterfrågat länge. Helst vill vi se ett regelverk på global nivå, men förhoppningsvis kan EU fungera som ett påtrycksmedel inom IMO. – Den andra uppsidan är att regelverket kommer att tvinga transportköpare att satsa på kvalitetssjöfart i större utsträckning. Rederier med höga utsläpp kommer att ligga taskigare till i upphandlingar hos transportköpare framöver och vi kommer att märka av den skillnaden ganska snabbt.

Vilka brister har regelverket?

– Att EU-ETS bara inkluderar fartyg med bruttodräktighet över 5 000 gör mig jättebesviken, det är fullständigt hål i huvudet. Vi stod på barrikaderna för att gränsen skulle dras vid 400. Nu är jag rädd att vi får se bokningar av fartyg som ligger på 4 999, vilket skulle få negativa konsekvenser inte bara för utsläppen utan också för besättningen eftersom man kan minska bruttodräktigheten genom att exempelvis försämra besättningsutrymmen ombord. n

Om vi tar 2024 som exempel, hur ser de olika hållpunkterna ut för de företag som omfattas av EU-ETS? – Senast den 1 april ska man lämna in en uppdaterad övervakJOHANNA NILSSON ningsplan för respektive fartyg. Ett Handläggare och år senare, den 31 mars 2025, ska analytiker, man som senast lämna en utsläppsNaturvårdsverket rapport över de utsläpp som gjorts under 2024. Sedan ska företagen överlämna utsläppsrätter som motsvarar deras utsläpp, senast den 30 september 2025. Har man inte tillräckligt med utsläppsrätter kan man behöva köpa fler, antingen via auktioner eller på andrahandsmarknaden.

Vad händer med pengarna som betalas in?

– En viss del av auktionsintäkterna går till EU:s innovationsfond, en annan del fördelas mellan medlemsländerna och ska användas enligt artikel 10.3 i ETS-direktivet och en del går till moderniseringsfonden. Från innovationsfonden kan man bland annat ansöka om stöd för olika sjöfartsprojekt.

Hur mycket räknar man med att utsläppen kommer att minska?

– I vårt underlag till klimatpolitisk handlingsplan har Naturvårdsverket räknat på konsekvenserna för inrikes sjöfart av EU-ETS i kombination med FuelEU Maritime (EU:s nya regelverk för hur andelen fossila bränslen i sjöfarten ska minska) och kommit fram till en minskning med cirka 50 000 ton koldioxidekvivalenter till 2030. n

SJÖR APPORTEN #5 2023

19

Isen blir mer oförutsägbar ISBI LDNING Det är inget tvivel om saken – de långa, kalla månaderna med tjocka

isar finns knappt längre. Vintern börjar senare, isutbredningen blir mindre och i norra Bottenvikens skärgård lägger sig numera oftast inte isen förrän en bit in i januari. Men mildare vintrar betyder inte att isen är lättare att hantera, den är oförutsägbar och förrädisk.

TEXT KARIN TORESAND FOTO SMHI

I

släggning handlar om ren fysik.

Ju mindre plats en fast formation upptar på en vattenyta, desto mer utrymme har den givetvis att driva omkring på.

– Om hela Bottenviken skulle isläggas med tjock is har den svårare att flytta sig, men numera är istäcket mindre och driver

mycket mer fram och tillbaka, säger Sjöfartsverkets affärsområdeschef för vintersjöfart, Amund Lindberg.

MILDA VINTRAR MED mer blåst gör också

att isen lättare bildar så kallade stampisvallar.

Enkelt förklarat består en stampisvall av krossad is på ytan och en upp till tio meter

djup och svårforcerad formation under ytan.

– Inga handelsfartyg klarar att ta sig igenom stampisvallar. De kan vara en utmaning även för våra isbrytare som ibland till och med måste bogsera fartygen genom isen. Stampisvallarna ligger ofta kvar länge och vi kan stöta på ”den gamla stampen” från januari ända fram på våren.

Olika typer av is

Nyis

Issörja

Tunn ishinna som bildas vid lugnt och kallt väder i skärgårdar och på

I öppen sjö är vattnet sällan stilla nog för att få en ishinna, på ytan bildas

mindre fjärdar. Hinnan spricker lätt vid tilltagande vind, men fortsätter det

istället iskristaller. Eftersom vattnet rör sig fryser inte kristallerna samman,

vara stilla och minusgrader växer isen snart till en sammanhängande yta.

utan tumlar runt med vattenrörelserna till flera meters djup.

20 SJÖR APPORTEN #5 2023

ATT TA SIG igenom vallarna kräver stora

krafter. Isbrytarna fastnar dock aldrig – de ändrar bara tillfälligt hastighet, berättar Amund Lindberg med glimten i ögat.

– Vi kan ta oss fram, men det går åt mycket maskinkraft och med fullt effektuttag kommer vi ändå stundtals bara upp i 1–2 knop. Det är besvärligt och något vi försöker undvika. ÄVEN OM VINTRARNA blir mildare, kommer

vi fortsätta uppleva köldknäppar och perioder med arktik luft. Sker det under midvintern när vattnet har hunnit bli kraftigt nedkylt, fryser det till väldigt fort. Senast 2021 frös Östersjöns kust ända till Kalmar och vidare ner mot Blekinge skärgård.

– Förutsättningarna ändras snabbt och Sjöfartsverket ska ju klara hela Sveriges behov av isbrytning till havs för handelssjöfarten. Dessutom har vi isbildning även i Vänern och industrierna i området är beroende av Vänersjöfarten. Innan Ale kom till Vänern för 50 år sedan var sjön helt stängd på vintern.

AMUND LINDBERG Affärsområdeschef, Vintersjöfart

Andra faktorer som påverkar vintersjöfarten Ur ett klimatologiskt perspektiv kan det

tyckas kontraproduktivt att konstatera ökande temperaturer i haven och samtidigt bygga de största isbrytarna i Östersjön.

Men det finns faktorer som kommer ställa ytterligare krav under vintern.

– Den stora industriella tillväxten i norr kommer leda till ökade fartygstransporter.

På åttiotalet fanns mer lagerhållning och större marginaler. Idag kan industrin inte vänta, det handlar mycket om just in time och effektivisering av flöden. Det ställer högre krav på isbrytningens leverans.

DE LÅNGSIKTIGA FÖRÄNDRINGARNA

av klimatet kan få stora konsekvenser för livet i norr, menar Amund Lindberg.

– Att jordens medeltemperatur höjs är ett faktum. Vilka klimatföljderna blir återstår att se, men det finns forskare som menar att ett varmare klimat kan påverka Golfströmmen till att ändra riktning eller bli svagare. Resultatet skulle bli ett kallare klimat i Skandinavien och därmed svårare isvintrar. Då kommer vintersjöfarten ställas inför betydligt mer besvärliga utmaningar. n

I LINJE MED den norra regionens utveck-

ling av grön energi planeras också stora vindkraftsparker i Bottenviken. När is bildas mellan vindkraftverken har den inte plats att driva och parkerna kommer troligtvis att skapa öar av is.

– Vi kan inte riskera att handelsfartygen fryser fast och driver in mot vindkraftsparkerna. Ett typexempel är SSABs transporter till Brahestad i Finland. Idag går de oftast själva över havet och om de skulle fastna är vi där efter några timmar. Eftersom det inte finns några grynnor är det ingen fara om de driver en bit, men med vindkraftsparker i närheten vågar vi förstås inte släppa dem. Industrisatsningarna kombinerat med vindkraftsparkerna kommer utmana vår totala kapacitet och vi kommer att behöva se över numerären på isbrytarna.

Maximal isutbredning över Österjön och Kattegatt 1980–2020 Tusental kvadratkilometer 400 350 300 250 200 150 100 50 0

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020

Staplarna visar årets maximala isutbredning för Östersjön till och med Kattegatt. Linjen visar ett glidande medelvärde beräknat över ungeför 10 år.

Källa: SMHI

Tallriksis

Stampisvall

Vågorna gör att issörjan fryser samman till runda, guppande flak som

När hård vind och vågor pressar sönderbruten nyis, snösörja eller tall-

nöts mot varandra. De får uppåtstående vita kanter som gör att de

riksis mot land eller landfast is bildas en tjock och seg issörja.

liknar flata tallrikar. Flaken i tallriksis kan bli upp till tre meter i diameter.

Den kallas stampisvall och kan sträcka sig ner tio meter under ytan.

SJÖR APPORTEN #5 2023

21

När tåget tog båten till kontinenten TÅGFÄ R JOR När unnade du dig själv en resa med järnvägsfärja senast?

I mångas öron låter nog transportsättet förlegat och omsprunget av modernare teknik, men faktum är att tågfärjor inte bara trafikerar svenska vatten ännu i våra dagar, utan att de är en uttalad del av regeringens framtidsplaner.

R

egeringsbeslutet blev offentligt veckan efter midsommar i år och har den något otympliga rubriken ”Uppdrag att föreslå åtgärder för att säkerställa upprätthållandet av tågfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Tyskland samt analysera övriga långsiktiga redundansalternativ”.

DEN FARTYGSTRAFIK SOM I KLARTEXT FÅR Trafikverket i

TEXT BJÖRN ALVERFELDT BILD TT

22 SJÖR APPORTEN #5 2023

som krävs för att kunna garantera att Sveriges enda återstående järnvägsfärjeförbindelse, den mellan Trelleborg och Rostock, inte går samma öde till mötes som alla de linjer som försvunnit från kartan i takt med att broförbindelserna blivit fler.

Dokumentet är undertecknat av infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

uppdrag att konkretisera vad

under 1900-talet länkade samman Europas järnvägsnät

FOTO SVT

t

över innanhav och ut till öar, är ett inslag i vardagslivet som till stora delar gått förlorat, men det är inte av kulturhistoriskt nostalgiska skäl som regeringen tagit initiativ till att rädda tågfärjorna. Motiven bär tvärtom tydligt 2020-talets prägel.

UTÖVER DEN BETYDELSE som

trafiken på sträckan Trelleborg– Rostock har för kommersiella godstransporter, lyfter nämligen Andreas Carlson i skrivelsen fram en annan aspekt som avslöjar

varför regeringen tillmäter frågan sådan vikt: ”Regeringen konstaterar att tågtransporterna via tågfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Tyskland har minskat kraftigt de senaste årtiondena vilket i sin tur får till följd att de ekonomiska förutsättningarna för att upprätthålla denna trafik har försvårats påtagligt. Detta är en oroande utveckling då tågfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Tyskland är viktig (...)

för att kunna upprätthålla samhällsviktiga transporter även under kriser, vid höjd beredskap och ytterst i krig.”

DET SÄGS INTE rakt ut, men

andemeningen är uppenbar: om Öresundsbron attackeras är vi rökta. Då stryps på ett ögonblick alla rälsburna försörjningsvägar till och från kontinenten, vilket skulle skapa stora problem inte bara för svenska företag utan för landets militära försörjning och försvarsförmåga.

Tågfärjorna till Tyskland var länge det smidigaste sättet för svenskarna att ta sig till kontinenten. Här en bild från Trelleborgsfärjan vid ett stopp i Sassnitz på ön Rügen 1963.

JA , ALLTSÅ … om inte färjorna

i Trelleborg fortsätter att gå. ÅR 1900. I tidningen står att läsa,

under rubriken ”Svenska statens första ångfärja på routen Malmö– Köpenhamn”, om nya S/S Malmö som sväljer hela 18 tågvagnar på sin resa till den danska huvudstaden. Sverige har fått inte bara sin första statliga ångfärja, utan även sin första egna järnvägsfärja. Fram till nu har vi fått nöja oss med att kunna nyttja grannlandets fartyg över Öresund. u SJÖR APPORTEN #5 2023

23

TIDIGARE HAR SVENSKAR

som velat resa söderut med tåg behövt genomgå besväret att växla till ångfartyg så snart ett vatten kommit i vägen, men nu är framtiden här och tågspåren fortsätter bokstavligt in i färjan och sedan vidare i nästa land så snart man lagt till i hamnen.

UTVECKLINGEN FORTSÄTTER MED att flottan av svenska järn-

ett ortnamn på varje medborgares läppar. ÅR 2000. ÖRESUNDSBRON

mellan Malmö och Köpenhamn invigs den 1 juli med pompa och ståt. Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Margarethe II håller tal. Anders Glenmark och Søs Fenger framför sin ”Kom karavaner”, en hyllningssång till den nya byggkonstruktionen.

En fast väg och spårförbindelse mellan de skandinaviska grann-

länderna är en stor sak för de invånare som under årtionden varit hänvisade till tur- och flygbåtar på sträckan.

BRON RITAR BOKSTAVLIGEN

om kartan. Över en natt förändras förutsättningarna för de förbindelser över sundet som finns sedan tidigare och mest märks skillnaden i Helsingborg.

Kort före broinvigningen upphör tågfärjetrafiken både för passagerare på HH-leden (till

FOTO SVT

FOTO BERNE LUNDKVIST/SYDSVENSKAN

vägsfärjor (i statliga SJ:s regi) utökas stadigt liksom utbudet av

nya sträckor till Danmark och Tyskland. Trelleborg–Sassnitz etablerar sig tidigt som en viktig länk till kontinenten, men ett problem uppstår när Europa under efterkrigstiden får se sig politiskt uppdelat mellan öst och väst och där Sassnitz hamnar på fel sida av järnridån, i det kommunistiska DDR. Delvis som en följd av detta, börjar svenskarna söka efter en ny favorithamn varpå västtyska Travemünde snart blir

p

Erik Upmark, generaldirektör för Statens järnvägar, visar stolt upp SJ:s nya tågfärja M/S Trelleborg vid en visning för presskåren i Stockholm 1956. Under större delen av 1900-talet drevs järnvägsfärjeförbindelserna i statlig regi. Upmark ledde myndigheten i 20 år, från 1949 till 1969, och var även under en period ordförande i den internationella järnvägsunionen. Trelleborg trafikerade huvudsakligen sträckan Trelleborg–Sassnitz, men även under en period Stockholm–Nådendal, innan den såldes till Grekland 1977.

p

24 SJÖR APPORTEN #5 2023

M/S Malmöhus, ofta kallad ”Den vita svanen”, går av stapeln i hamnen i Malmö 1945. Tågfärjan gick mellan Malmö och Köpenhamn i SJ:s regi fram till 1974.

Helsingör) och för gods på linjen Danlink (till Köpenhamn).

FRAMTIDEN SER MÖRK ut för

RISKEN ATT SVERIGE snart

NU GÅR ALLTSÅ Ulf Kristers-

järnvägsfärjorna.

NÄR SVENSKA DAGBLADET

TILLBAKA TILL 2023. Kvar

besöker hamnområdet i Helsingborg bara veckor innan bron ska öppna för trafik, är tongångarna dämpade. Man intervjuar en man som arbetar med godstrafiken som växlare på SJ. – För oss är den där bron ett satans elände. Det är märkligt att de byggt den där det är som längst mellan länderna.

av den tidigare så stolta flottan av svenska tågfärjor återstår nu alltså bara sträckan Trelleborg –Rostock och antalet järnvägsvagnar per år till kontinenten har fortsatt att minska. Bara sedan millennieskiftet har vagnarna blivit 90 procent färre, enligt de officiella beräkningar som finns att tillgå på området.

kan stå helt utan järnvägsfärjeförbindelser är uppenbar och detta faktum är något som engagerat inte bara den sittande regeringen utan även Stefan Löfvens tidigare ministär som 2020 gav Trafikverket i uppdrag att analysera betydelsen och framtidsutsikterna för trafik på sträckan och att ”särskilt beakta trafikens betydelse ur ett beredskaps- och redundansperspektiv”.

sons regering ett steg längre och efterfrågar åtgärder för att säkerställa upprätthållandet av tågfärjeförbindelsen och öppnar för att skjuta till ekonomiskt stöd för ändamålet.

Trafikverket ska redovisa uppdraget senast den 23 februari 2024. Fortsättning följer.

RYKTET OM DE svenska järn-

vägsfärjornas död får tills vidare anses överdrivet. n

FOTO KASPER DUDZIK

” För oss är den där

bron ett satans elände.

Det är märkligt att de byggt den där det är som längst mellan länderna.”

FOTO BERNE LUNDKVIST/SYDSVENSKAN

ARG SJ-ANSTÄLLD I SVENSKA DAGBLADET 2000

p

En senare bild (1975) på Malmöhus, efter att den övergått från passagerar- till godstrafik. Färjan är annars känd för den svåra kollisionen med isländska M/S Gullfoss 1966 i dimman utanför Köpenhamn.

p

Tre dagar innan Öresundsbron invigs gör M/S Öresund en av sina sista resor på färjelinjen Danlink. På bilden lossas godsvagnar i Helsingborgs hamn efter den korta färden från Köpenhamn.

SJÖR APPORTEN #5 2023

25

Morups Tånge strax söder om Glommen i Falkenbergs kommun är 27,6 meter hög och tändes 1 november 1843.

Sveriges mest sociala fyr firar 180 år 26 SJÖR APPORTEN #5 2023

P ORTR ÄT T Hemkommunen Falkenberg har

utsett den till “Sveriges mest sociala fyr” och det är svårt att säga emot. Från sina konton på Instagram, Facebook och X sprider Morups Tånge fyr både ljus och värme genom inlägg i jag-form om livet som fyrtorn i naturreservatet söder om fiskeläget Glommen. Sjörapporten fick en pratstund med fyren i samband med att den fyllde 180 år i november.

TEXT BJÖRN ALVERFELDT FOTO ADOBE STOCK

Varför blev just du Sveriges mest sociala fyr?

– Svaret är nog tyvärr att det är väldigt få andra fyrar som vågat testa sociala medier. Det är synd, för det är ett ypperligt forum för kontakt och kommunikation. Jag har fått så många spännande hälsningar och fantastiska bilder (#fyrselfies som jag kallar dem) på mig själv. Det älskar jag, ity det råder stor brist på speglar här ute på reservatet.

Du fyllde nyligen 180 år. Hur firade du?

– Ganska stillsamt. Födelsedagar är inte lika spännande när man avverkat ett antal. Men mitt eget fyrsällskap (Morups Tånge fyrsällskap) ordnade firande och gratis visning några dagar tidigare. Besök är mitt bästa firande. När någon kommer förbi, hälsar och kanske klappar på mig. Då mår jag som bäst.

Apropå att vara social, vilken annan fyr skulle du helst äta en god middag tillsammans med?

– Åh, sååå svår fråga. Jag måste nog ändå svara min andra hälft: fyren på Anholt. Utrikes visserligen, men det vore så spännande att utbyta erfarenheter av händelser vi båda deltagit i från varsitt håll.

Du har inte haft någon fyrmästare sedan 60-talet.

Hur är livet som obemannad?

– Ensamt! Jag saknar dem alla. Efter den 1 augusti 1962 när Knut Augustsson gick i pension är jag för mig själv större delen av tiden. Å andra sidan fungerar det mesta numera utan knot. I barndomen var det ett enormt kånkande och fejande nätterna i ända. Jag tyckte synd om dem ibland.

Hur ska en besökare bete sig för att du ska bli glad?

– Jag blir glad av att tjuvlyssna på samtal och av alla hälsningar, teckningar, klappar och ”fyrselfies”. Jag försöker att alltid dela besökares bilder när jag blir ”taggad” i sociala medier. Sedan kliar det just nu hemskt mycket på trappsteg 74 så där skulle jag uppskatta lite extra kli och stampande. Kom gärna och hälsa på, eller skriv en hälsning i sociala medier. Det värmer och inspirerar en stationär gammal fyr. n

SJÖR APPORTEN #5 2023

27

NOTISER

TEXT BJÖRN ALVERFELDT

Nygamla fönster släpper in ljuset i Tistlarnas fyr

I

FOTO JAKOB OLOFSSON

förra numret av Sjörapporten utlovade vi nytagna bilder från Tistlarnas fyr. I samband med att säsongens renoveringsarbete avvecklades i oktober, var vi på plats för att dokumentera den ansiktslyftning som den snart 120 år gamla fyren fått i sommar.

BYGGPROJEKTLEDAREN JAKOB OLOFSSON

är nöjd med resultatet och lyfter fram några detaljer som blev extra lyckade.

– Hängrännorna blev sjukt bra. Våra egna smeder har gjort dem. När man står nedanför byggnaden tänker man knappt på dem, utan det känns som att de alltid har varit där.

EN ANNAN STOR skillnad är att de små

28 SJÖR APPORTEN #5 2023

FOTO BJÖRN ALVERFELDT

FOTO BJÖRN ALVERFELDT

FOTO JAKOB OLOFSSON

betongglas som fanns tidigare har ersatts av stora fönster av mer klassiskt snitt vilket går mer i linje med hur fyren såg ut när den var nybyggd.

– Att värna kulturarvet var ett skäl till att valde att göra så. Från början var vi helt inställda på att behålla betongglasen, men när vi märkte vilken potential som fanns i byggnaden ändrade vi oss. Det är ett helt annat ljus här inne nu. n

...och historiska museer hyllas för sin modernitet

Magnus Sundström prisad på Kvalitetsmässan... Ä

M

FOTO THOR BALKHED

agnus Sundström, enhetschef för forskning och innovation på Sjöfartsverket, har utsetts till Årets innovationsledare 2023. Det offentliggjordes under Kvalitetsmässan i Göteborg i november. Bakom utmärkelsen står Vinnova, forskningsinstitutet Rise och yrkesföreningen Innovationsledarna.

ven Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) prisades under Kvalitetsmässan i Göteborg. SMTM, som driver bland annat Marinmuseum i Karlskrona, Vasamuseet och Sjöhistoriska, kammade hem titeln Sveriges modernas myndighet 2023. ”ETT MODERNT ARBETSSÄTT och

en tydlig inriktning i hållbarhetsarbetet, förmågan att utnyttja den senaste tekniken för att utveckla tillgången till och kunskapen om det svenska kulturarvet, tillsammans med förmågan att lösa även oväntade utmaningar gör SMTM till Sveriges modernaste myndighet”, heter det i motiveringen.

UR MOTIVERINGEN FRAMGÅR att juryns

val föll på Sundström eftersom han ”med stort engagemang och hög kompetens samlat såväl interna som externa kompetenser i innovationsarbetet”.

– Väldigt hedrande. Jag ser det inte som ett pris till mig personligen, utan som en bekräftelse på att vi på Sjöfartsverket gör ett bra jobb med vårt innovationsarbete, säger Magnus Sundström. n

BAKOM UTMÄRKELSEN STÅR

Kvalitetsmässan i samarbete med fackförbunden Saco-S och ST. n

FOTO STUDIO E

Öresundslinjen satsar på grön elbilsladdning

V

id en pressvisning i november

laddning göra stor skillnad för bilarnas räckvidd.

presenterade Öresundslinjen sin

Enligt Kristian Durhuus, vd för Molslinjen som

nya satsning på grön el. På de

driver Öresundslinjen, kan den som laddar sin bil

två batterifärjorna Tycho Brahe och Aurora

i 20 minuter spara en hel timme i sammanlagd

kommer nu elbils resenärer att kunna ladda

körtid jämfört med åka via Öresundsbron.

sina bilar med grön el under färden mellan Helsingborg och Helsingör.

NYHETEN PRESENTERADES I närvaro av

infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) och ENLIGT REDERIET BLIR man därmed först i

dennes danska kollega, transportminister

världen med att erbjuda sina passagerare

Thomas Danielsen (Venstre). Hybridbilar

elbilsladdning med uteslutande förnybar el.

kommer inte att kunna nyttja den nya tjänsten,

Trots den korta sträckan över sundet, kan en

på grund av den höga spänningen. n SJÖR APPORTEN #5 2023

29

OMBORD

OMBORD är sidor för dig som arbetar till sjöss. Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjöfolk ett fritidsoch kulturliv som ska kompensera för det man går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

BOKTIPS FRÅN SJÖMANSBIBLIOTEKET

1

2

Europa: En personlig historia (Historiska Media) Timothy Garton Ash

Allt om våra högtider: från jul till halloween (Lind & Co) Arne Norlin

I EUROPA: En personlig historia närmar sig

nutidshistorikern Timothy Garton Ash frågor om nationell identitet och vad hemhörighet betytt i Europa efter andra världskriget. En bärande tanke han för fram är hur Sovjetunionens fall och Tysklands återförening ställt dessa frågor på sin spets och att de alltjämt förblir obesvarade.

GENOM EN RAD fallstudier, från Tysklands

återförening till Jugoslaviens upplösning, illustrerar författaren utmaningarna med att definiera nationell identitet i en värld stadd i snabb förändring. Han hävdar att hemhörighet ofta bygger på myter och historiska berättelser som är antingen felaktiga eller ofullständiga, vilket i många exempel lett till splittring och konflikter.

SOM EN AV sina slutsatser vill Garton Ash betona vikten av dialog och

förståelse som ett sätt att lösa konflikter kring nationell identitet. Han argumenterar för att människor måste vara villiga att lyssna på varandra

VARFÖR HETER DET julklapp? Har vi alltid ätit ägg till

och engagera sig i ärliga och öppna diskussioner om deras skillnader

påsk? Hur kommer det sig att man dansar runt ett stort

sinsemellan, i syfte att hitta en gemensam grund. n

kors klätt med grönt på midsommarafton? Varifrån kommer traditionen att tända gravljus på alla helgons dag? Och vem var egentligen Lucia? Vi svenskar älskar verkligen våra hög-

3

tider. Jul, nyår, valborg och midsommar firas med en en-

Hitta Uffe! (Mondial) Meme Lord Jeki

tusiasm som ibland väcker förvåning i omvärlden. Vi äter en massa konstigt som semlor, påskgodis, surströmming och kräftor. Ibland sägs det att våra högtider är uråldriga

UFFE ÄR VÄLDIGT, väldigt liten. Och efter-

och hedniska. Men faktum är att de flesta inte är äldre än

som han är så väldigt, väldigt liten händer det

några generationer. Vanan att ställa in en julgran hämtades

ibland att han försvinner – och nu har det hänt

från Tyskland i slutet av 1800-talet. Tomten, i sin nuvarande

igen! Kan han ha gömt sig i folkvimlet på fes-

form, är drygt hundra år gammal. Mycket av det vi förknip-

tivalområdet? Bland skoskydden i vårdcentra-

par med en traditionell svensk jul skapades på 1950-talet.

lens väntrum? Under porrblaskan i skogsbrynet, eller bland lössen i Ebbas hårbotten?

I DEN RIKT illustrerade Allt om våra högtider berättar Arne

Norlin kunnigt och engagerat om nya och gamla festseFÖLJ MED PÅ en spännande resa genom

der. Det börjar naturligtvis med jul, vårt största firande. Men

samtidens Sverige och delta i jakten på Uffe! Boken är illustrerad av Axel

här ryms alla våra högtider, stora som små. Bland de nyare

Wingborg som är illustratör samt lärare i bild, media och konst.

märks alla hjärtans dag och halloween. n

30 SJÖR APPORTEN #5 2023

n

FILMTIPS FRÅN SJÖMANSSERVICE

Film, film, film! D

essa filmer alltså, och nu har det kommit fler igen! Visst hade man hoppats att Hollywoodstrejken skulle lugna ner flödet av nya titlar så man hinner ikapp lite, men tyvärr verkar så inte

vara fallet. Vi på Sjömansservice ser därför ingen innan utväg än att fortsätta plocka fram titlarna som vi tror kan förtjäna en titt eller två.

TEXT JOAKIM MALMBERG

Håll till godo!

Priscilla

Silent Night

För ett drygt år sedan fick vi den första stora Hollywoodskildringen

Hollywood-svensken Joel Kinnaman

av artisten Elvis, nu skildras han

och actionregissörslegendaren John

igen fast som den äkta maken.

Woo har slagit sina påsar ihop för att

Som titeln antyder, står hans då-

ge oss lite somrig julpangpang. Exakt

varande hustru Priscilla i centrum

vad den här typen av filmer handlar

och det hela regisseras av Sofia

om är ju aldrig superviktigt men Joels

Coppola, som fick ett dunder-

karaktär skadas svårt och förlorar sin

genombrott med Lost in translation

son i ett våldsdåd. Efter att ha repat sig

för 20 år sedan. Filmen bygger

ger han sig ut på en otroligt våldsam

på Priscillas bok ”Elvis and me”

hämndturné. Joel verkar dessutom ha

och hon har även medverkat som

blivit stum efter attentatet så särskilt

producent för filmen. Vi som inte

mycket snack behöver vi nog inte

blev helt övertygade av den förra

BILD A24

BILD LIONSGATE

Elvis-historien har nog något att se

bekymra oss för. Där Bruce Willis tappa skorna tappar Joel rösten, så har vi

fram emot här. n

kanske med en ny Die Hard att göra? n BILD LIONSGATE

The Marsh King’s Daughter Det är inte ofta det händer men gud vad man älskar när det dyker upp en sån där höstig True detective-doftande jaga-psykmördare-film… och nu verkar det vara dags igen! Star Wars-stjärnan Daisy Ridley gör huvudrollen och tvingas ge sig ut på en jakt för att hitta en förrymd fånge, som en gång i tiden kidnappat hennes mor, efter insikten om att hennes egen dotter kan vara hans nästa offer. Av trailern att döma ser den ut exakt som man vill och visst hoppas vi, men om den kommer nå upp till se7en och När lammen tystnar-höjder återstår att se. n

SJÖR APPORTEN #5 2023

31



OMBORD

FOTO ADAM ANDERSSON

MED BILDEN ”PIPEDREAM” tog sig Adam

Andersson, matros på isbrytaren Atle, till finalen i den Nordiska Fototävlingen för Sjöfolk 2022.

Det kanske du också kan göra. Hitta ett spännande motiv, ta upp kameran eller mobilen och

25 500 SÅ MÅNGA TIMMARS träning hade

skicka in senast den 31 december.

SeaSportals användare registrerat i lagtävlingen

Läs mer på seatime.se/fototavling

Sports League, när oktober övergick i november 2023.

IDROTT OCH MOTION MED SJÖFOLK

Viking Line-spelare segrade i Stockholmspadel TEXT OCH FOTO JARI RAMINEN

S

jömansservice andra padelturnering någonsin anordnades i Stockholm den 21 oktober, på Ultimate Padel i Upplands Väsby. Tolv deltagare var anmälda och som alltid blev det ett par avbokningar innan, men efter några samtal fick vi in två reserver.

att deltagarna kunde anmäla sig som singelspelare. Lagen lottades innan första omgång och därefter bytte man partner efter varje match. Sju omgångar med 20 minuters-matcher spelades innan vi kom till finalspelet och där spelades först till sju game.

FINALEN GICK MELLAN Roland Helle med Richard Enqvist från

Viking Line mot Kristine Tuxen Borlaug från Silja/Viking med Mikael Furuby från Stockholms Hamn. Roland och Richard vann ganska bekvämt med 7-3.

BRONSMATCHEN VAR DESTO jämnare, där Christer Sundberg

från Viking Line med Peter Granlund från Stockholm Reparationsvarv mötte Mohammed Messud från Stockholms Hamn och Jonas Holmberg från Viking Line. Matchresultatet var 4-4 när tiden tog slut, så vi fick ta en ”golden point” som avgjordes i Peters och Christers favör.

SAMMANFATTAT VAR DET en mycket trevlig turnering med

varierande spel. Vi hade ett par nybörjare med och överlag bra standard på spelarna. n

32 SJÖR APPORTEN #5 2023

FOTO JOAKIM MALMBERG

VI SPELADE ENLIGT systemet ”Vinnarbana”, vilket möjliggjorde

HAV ET Nu är det jul igen och många av oss har nog en rätt klar bild

över hur högtidshelgen ska spenderas, och skulle vi jämföra dem är de nog ganska lika. Är man däremot påmönstrad under dopparedagen kan den sista tiden av december te sig lite annorlunda.

TEXT JOAKIM MALMBERG

Skeppskockens jul

J

an Gullbrandsson började jobba till sjöss under 70-talet. Idag är han kock på Älvtanks Ramanda och för Jan har det blivit många jular ombord, men de har förändrats en hel del genom åren. Hans tidiga törnar var längre och besättningarna större och innan satellittelefoner och internet var kontakten med hemmet väldigt begränsad. Jan upplever att traditionerna var viktigare då.

–Idag är julfirandet ombord kraftigt reducerat eftersom de flesta jobbar på som vanligt då, säger Jan. Det innebär att man ibland flyttar julätandet till en för verksamheten mer lämplig JAN dag, men vid vissa traditioner GULLBRANDSSON håller man fast – elljustakar Kock, i ventiler och julgran. På Älvtanks Ramanda julbordet serveras de rätter som starkast förknippas med högtiden så att julens dofter fyller fartyget.

– Efter middagen brukar det bli julklappsspel och bingolotto, som någon eldsjäl i besättningen har fixat.

Sen försvinner folk oftast iväg till sina hytter för att ha kontakt med nära och kära därhemma. Gottebordet är viktigt men det mesta köps hem färdigt idag, vilket även gäller julmaten, säger Jan. ANNAT VAR DET förr. När Jan började i branschen

gjordes nästan all julmat från grunden ombord. På den tiden var de fler i byssan. Jan berättar att det styckades halva grisar, kvartsoxar och att de malde köttet själva.

Det förekom även grishuvuden med äpple i munnen och kristyr som började rinna av om de hade julen i tropikerna. Förberedelserna för julmaten fick påbörjas flera veckor innan jul.

– Julklappar fick vi förr från Sjömanskyrkan, där flinka fingrar hade handarbetat och stickat sockor, halsdukar eller mössor. I varje julklapp låg ett kort med en julhälsning från den som hade gjort klappen, så man kunde skicka ett tackkort till vederbörande, säger Jan. VAD SOM KRÄVS för att man ska få till en riktigt bra

RÄTTERNA BRUKAR SPRIDAS ut över dagen; julgröt

och skinkmackor till frukost, lunchen kan innehålla lutfisk och kokt julkorv med senapssås. Middagen kan bestå av bland annat sillinläggningar, dopp i grytan, vörtbröd, ”Janssons” och köttbullar men även rotfruktsgratäng, hummus och sallader är vanligt. Sen måste man också vara lyhörd för andra nationaliteters önskemål. Är det någon som vill laga något själv så finns den möjligheten berättar Jan.

julkänsla ombord är högst individuellt menar Jan. För någon är det en speciell rätt, för en annan en viss jullåt eller något annat. För Jan själv finns julkänslan i ett samtal från en viss vän.

– När min kompis Lasse, från tiden på Johnsonlinjen, ringer upp på julafton och läser upp ”Bryskens jul”, som sändes i Göteborgsprogrammet Riskradion på nittiotalet – då känns det som jul för mig, avslutar Jan Gullbrandsson. n

SJÖR APPORTEN #5 2023

33

Julkrysset

TRE LYCKLIGA KORSORDSLÖSARE kommer få varsitt pussel med fyrmotiv.

Skicka in din lösning till Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping.

Lösningen måste vara Sjöfartsverket tillhanda senast fredag den 12 januari.

Finns som unga

Gott av oxe

Samlar lotsar

Före nu

Terrorister De egna Greppa markerna Molar Österrike

Etablera Bor i Cork

Löpnar

Kan man sig Kan man på tå

Omger

Obegåvad Tar 12 steg

Gas

Är avgörande

Snövit

Förruttnelse

Påbud

Lägger bitar

En Olle

Estland

Vingman

Avísa i USA

Du med Maja

Hyveln Original bolag

Kräva

Märkning

Emils mamma

Hemställan

Motsatt klave

Döljer

Kharmanns VW

Velar väl ? Takslag

Levin

Med País

Jobba i tullen

Burdus

Barmhärtig ?

Tavla förr

Går på tvärs

Ses med ren

Eken sjuka Sågs förr med time Teknik

I alperna

Ger sjögång

Hade ett palats i Eken

Fått fnatt?

OrakelTung plats räkning?

Har nog avtal

Vatten omsluten Ofta i kölen Luftig

Föll ikull

Börja om Barbieman

Gjorde resenär Pigg iväg krabat Ek. samarbete

Ett måste i köket!

34 SJÖR APPORTEN #5 2023

Redutt, stjärn eller bastion

Kunnig Vass båt

Mest odlade fisken

Blöt snö

Olle i ost

Geggigt Ängel

Positivt utrop

Knopar

Ale

Före CD

Utan gränser?

Gör rökare

Kassa

Vind

Hålls till grundet Är blåbären?

Gäldades Barnvise Georg

Skjuts med Bränns ibland

Hjälper

...lang syne

Håller inte tätt

Förebud Ardenner

Kan biff

Luktar Smakar vara Färre än gott gott Gladd få

väder

Blev avatarer

Får ej sejnfall vara !! (se bild)

Yttres antipod

Madridja

Klumpen Lungsjuka i Görs excel Vinter-

Rank

Kor och skrifter Gör propeller utan zink

Är Flamman

Blev Dresden och Hamburg

Utger

Namn: Adress: Postadress:

Får utbrott ibland

Mordplats Jönssonligan

Ött

i Danmark

Flitig

Ses med dam

Blev Våra förfäder några kor

Punk med Rubbet Pussy Kan Lerin

Wallace& Gromit bas

Gordon Matthew Thomas Sumner

På en halvö med en korv

Ism

Blev en ABBA På i Brighton Gås upp i med tuppen

Japan

Kan järn

Verdiverk Liknande

Dansk och finsk hamn

Blev putt

Slösar

Boken blev en sån

Gjorde turbiner med Laval

Nutida engelsk sångerska

Offerplats

Stad i Norge

Kröker

Lingöra

Är ofta en modell?

Omgärdar Gargantua och Stilton

Fack

Vill sopran

Exorcisten

Teknik Simpson

Fejan Gillade inte Hutu

Kåda

En annan höna Var förskräcklig Ej vår

Muggen

Djurrikt

Ära

Finns som god

Har inte koppling

Ses med Aqsa i Jerusalem

Åsyn

Var väl vit?

Ger hävarm

1+1=2 dvs....

Fyller man

Är n-ordet

Hottyp

Gammal stad

Gör utkiken

Åter förled

Benlös

Blev ..snacket! panelhönan

Termin

Don Diego de la Vega

Hyvel

...fick du!!

Är en nybörjare

Pampar

Hälsodryck

ha Sätter sig låten Kan stormen Kantillman jul

Fjäskig

En hjort kan det bli

Återkommande ljud

Ledde Ian & Bert

Peppe

Ort

Går i arv

Politik, typ

Pusten

Är solbadare

Bakom tand

Har oro

Skall vi till sist

Gammal lotsplats på ostkusten

Skyddar Sågs med Drutten Inte nu iaf!

Agerar Knixa !

Knyts hårt

Sv Ul e f 20 dbe 23 rg

Onans kung Kan Puben knoparmoj

Var ABBA Resan dit ej hem

Kort nummer

Etermedia Mäster Petri Smilar

Boll Simonsson

Gjorde vi innan Rexed En normal lya

Svetsexpert

Hörs på La Scala

Gör den som stör Gillar inte våtmarken

Är väl tvåan ?

Far med osanning

Mucus eller tar

Kan vi llägga

Skänkte

Ränna

Steinbecks druvor

Minister i Kreml Ön för öbon

Få ihop det

Styr och ställer

SJÖR APPORTEN #5 2023

35

POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

” Jag en ensam sjöman är,

Långt från svenska kustens skär, Ska jag fira julen här uppå Hawaii ” TEXT BJÖRN ALVERFELDT FOTO ROGER TILLBERG/SJÖBERG BILDBYRÅ

F

reden efter andra världskriget

MEN OM YNGVE Stoors sjömansvisor led

var bara några månader

av ett och annat sakfel, kunde ingen ifråga-

gammal när den legendariska

sätta äktheten i de känslor han hyste för

julsången ”Sjömansjul på

Hawaii-musiken. Allt hade börjat på en bio-

Hawaii” förevigades av sång-

graf i Sundbyberg på 1920-talet då en man i

aren Yngve Stoor i en studio i Stockholm

vit kostym med rött sidenband runt midjan

den 20 september 1945. Visan klockar in

framfört ”Aloha oe” på Hawaii-gitarr före en

på dryga tre minuter. Den sentimentala

filmvisning.

texten om sjömannen som drabbas av hemlängtan ramas in av instrumentala

STOOR BERÄTTAR I sina memoarer att

partier på musettdragspel och steel guitar,

han ”blev fullkomligt hänförd och fick ingen

den senare trakterad av sångaren själv.

ro förrän jag fått reda på vem som frambringade dessa toner, som satt mitt hjärta

NÄR VISAN NÅDDE skivdiskarna senare

i dallring”, varefter han ändå inte avslöjar

samma år var publiken redan väl bekant

namnet på mannen i fråga.

med Stoor och dennes Hawaii-orkester, som skivdebuterat redan 1935. Men de

INDIREKT ÄR DET alltså denna okända

glidande gitarrtonerna och berättelserna

vitklädda man vi har att tacka för julklassi-

om ett liv i ett fjärran tropiskt paradis kling-

kern ”Sjömansjul på Hawaii”. Snart 80 år

ade fortfarande lika exotiskt i svenska öron

efter att den lanserades, behåller den sin

ett decennium senare.

plats i det svenska julfirandet, såväl i radio som i människors spellistor på Spotify och

YNGVE STOOR HADE funnit en unik nisch i Sveriges nöjesliv, besjälad

andra strömningstjänster, även om den inte brukar återfinnas på topp-

som han var av allt som hade med Hawaii och Söderhavet att göra,

listorna över de allra mest spelade jullåtarna varje år.

men i själva verket var han vid inspelningstillfället inte alls särskilt förtrogen med den värld han sjöng om; hans första resa till Stilla havet skulle dröja

EN SNABB KOLL med Stims register avslöjar dock att visan står sig

till 1950-talet och någon sjöman blev han aldrig.

oväntat väl i konkurrensen år efter år. Presschefen Eric Aronson understryker att man aldrig offentliggör några summor i kronor och ören,

EN AV FÅ som genomskådat denna bristande fackkunskap var seglaren

men berättar att för varje spelning av ”Sjömansjul på Hawaii” har

och visdiktaren Martin Nilsson, mannen bakom ”Gamla Nordsjön”, som

Adolphson & Falks ”Mer jul” hörts åtta gånger.

ringt upp Stoor för att påtala detta. Nilsson ska ha hänvisat till textrader som ”stormande monsun” och konstaterat att ”en monsun liksom en

INTE ILLA AV av en självutnämnd sjöman vars meriter på området inte

passadvind är båda dragande vindar som aldrig stormar”.

ens sträckte sig till att skilja storm från monsun. n