Sjörapporten nr 1 - 2024

u Tufft isläge prövar isbrytarna

u Lägesrapport om fossilfri fartygsflotta

u Kändisspaning vid Amerikaskjulet

# 1 2024

En tidning från Sjöfartsverket

Digitalisering kompletterar lotsens roll

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.

Adress

Sjörapporten

601 78 Norrköping

Telefon

0771-63 00 00

Webbplats www.sjofartsverket.se

Prenumeration

För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se

Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se

Ansvarig utgivare Niclas Härenstam

Redaktör

Björn Alverfeldt, sjorapporten@sjofartsverket.se

Redaktion

Jimmy Eriksson, Jens Kassow, Niclas Fasth, Sara Eriksson, Consid

Formgivning

Consid

Tryck

Stema Specialtryck AB

ISSN-1402-2028

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Årets isläge är det tuffaste på över ett decennium. Alla våra fem isbrytare går för fullt, och vi har även varit tvungna att hyra in extra kapacitet i form av mindre båtar som klarar enklare uppdrag, både på Vänern, Göta Älv och på Norrlandskusten. Detta gör vi för att hålla Sverige öppet och för att svenskt näringsliv ska fungera. Utan isbrytning skulle åtskilliga svenska hamnar behöva stänga upp till 130 dagar om året, något som blir särskilt tydligt ett år som detta. Att vi håller våra vatten farbara är också viktigt ur ett beredskapsperspektiv då vårt land på många sätt är en halvö.

ALLA VÅRA BEFINTLIGA isbrytare är välunderhållna men till åren och behöver bytas ut. Just nu pågår upphandling för att bygga två nya, stora, isbrytare samtidigt som vi undersöker ytterligare alternativ för att stärka vår isbrytningsförmåga. Klimatförändringarna till trots kommer vi behöva bryta is längs våra kuster under överskådlig tid och i år kanske så långt söderut som Kalmarsund.

NÄR VI SAMMANSTÄLLDE statistiken för 2023 kan vi konstatera att godsvolymerna sjunker och därmed antalet anlöp med fraktfartyg. Det är inte förvånande då sjöfarten följer konjunkturläget men det pressar förstås ekonomin för vår bransch. För Sjöfartsverket betyder det en fortsatt kärv ekonomi och vi gör vad vi kan för att

pressa kostnaderna. Vi har fortsatt en god dialog med regeringen om ökade anslag för att undvika att handelssjöfarten belastas med sådant som staten borde stå för, till exempel sjö- och flygräddning av privatpersoner och infrastruktur för fritidsbåtar.

MER POSITIVT ÄR att passagerarvolymerna ligger stabilt och vi kan även se att många färjerederier faktiskt ökar antalet resenärer. Det är en signal om att människor fortsatt prioriterar att resa för att få nya upplevelser eller för att mötas.

KANSKE BLIR 2024 året då det vänder mot ljusare tider, inte bara ekonomiskt utan även i vår omvärld. Låt oss hoppas på det.

JOEL SMITH

Tf Generaldirektör, Sjöfartsverket

Navigationsstöd från land

Nu utreds om fartyg under vissa förutsättningar kan klara sig utan lots ombord och enbart få stöd från land. Följ med till simulatorn i Göteborg där man utvecklar framtidens navigationsstöd.

Möt Magnus Wallhagen

S-100 handlar om att bygga upp en gemensam standard för nästa generations sjökort, så att olika system enkelt kan hakas på och jacka i varandra. Som en gigantisk legokonstruktion.

Fototävling för sjöfolk 2023 avgjord

Som alltid hade juryn en grannlaga uppgift att utse vinnarna i tävlingen. Bland de omnämnda bilderna finns såväl en nyfiken isbjörn som en sjöman med hemlängtan i blicken.

u Vad vill du läsa i Sjörapporten? Tipsa oss på sjorapporten@sjofartsverket.se

02 Ledare

04 Aktuellt

06 Totalförsvar

08 Isläget

16 Fossilfri fartygsflotta

20 Marco Polo

22 Notiser

24 Amerikaskjulet

32 Ombord

36 Quiz

q Infrastrukturmnister Andreas Carlson (t.v.) tillsammans med Erik Eklund (t.h.), tillträdande generaldirektör för Sjöfartsverket.

Erik Eklund blir ny GD

Regeringen har utsett Erik Eklund till ny generaldirektör för Sjöfartsverket. Det meddelade infrastrukturminister Andreas Carlson i januari.

– Erik Eklund har en lång och gedigen erfarenhet från sjöfartssektorn, både i offentlig och privat regi och har de meriter och kvalifikationer som krävs för att leda en så här komplex och omfattande verksamhet.

EKLUND ÄR UTBILDAD civilingenjör med inriktning skeppsbyggnadsteknik och kommer närmast från en chefstjänst på Candela Technology AB. Han har tidigare även verkat i olika chefspositioner på såväl Transportstyrelsen som Sjöfartsverket.

JOEL SMITH FORTSÄTTER som tillförordnad generaldirektör fram till den 10 juni, då Erik Eklund tillträder sin nya tjänst. n

Samråd kring farled avslutat

Sjöfartsverket avslutade under februari ett kompletterande samråd rörande Projekt Landsortsfarleden. En samrådsredogörelse kommer nu att sammanställas som en del av förberedelserna inför ansökan till markoch miljödomstolen för de fysiska åtgärder som projektet omfattar.

– Att vi valde att genomföra ett kompletterande samråd beror främst på den tid som förflutit sedan samrådet som hölls 2018, men också på de mindre justeringar av verksamheten som gjorts sedan dess, säger Sjöfartsverkets projektledare Melica Cliffoord.

REGERINGEN FATTADE I april 2023 beslut om att tillåta inrättandet av två nya farledsavsnitt inom ramen för Projekt Landsortsfarleden, som syftar till att anpassa den allmänna farleden mellan Landsort och Södertälje för framtida fartygstrafik genom ökad kapacitet och tillgänglighet samt förbättrad sjösäkerhet.

– Det känns positivt med de stora kliv projektet tagit det senaste året efter lång tids planering. Behovet av en ny och säkrare farled är stort, säger Melica Cliffoord. n

TEXT

TEXT BJÖRN ALVERFELDT FOTO PETER HEINZE/MOSTPHOTOS

MELICA CLIFFOORD Projektledare, Sjöfartsverket

Klart för byggstart av Skandiaporten

ANDREAS CARLSON Infrastrukturminister

JENNY RÖSTRÖM projektledare Skandiaporten, Sjöfartsverket

Projekt Skandiaporten i Göteborg fick i januari tillsammans med nio andra infrastrukturprojekt klartecken från regeringen för byggstart.

– Regeringens beslut innebär att Trafikverket nu får klartecken att byggstarta flera viktiga projekt som kommer öka kapaciteten och robustheten i transportsystemet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

PROJEKT SKANDIAPORTEN GENOMFÖRS av Sjöfartsverket i samarbete med Göteborgs Hamn AB och syftar till kapacitetsökningar – farledsfördjupning och kajåtgärder – för att möta sjöfartens behov och säkra svenskt näringslivs tillgång till omvärlden.

– Det är ett mycket glädjande besked som nu kommit, och som ger oss grönt ljus att fortsätta med planeringen och genomförandet av projekt Skandiaporten, säger Jenny Röström, projektledare på Sjöfartsverket

DET FÖRSTA SPADTAGET för kajåtgärderna kommer att ske den 8 april med infrastrukturministern på plats i Göteborg. Parallellt arbetar Sjöfarts verket med upphandling av entreprenör för farledsåtgärderna, där muddringen i nuläget är planerad att komma igång 2026. n

p

Skandiaporten planeras och genomförs i samarbete mellan Trafikverket, Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn AB. Genom kajförstärkningar, fördjupning av farleden och uppgradering av sjösäkerhetsanordningar syftar projektet till att bättre kunna möta sjöfartens behov.

t Isvintern inleddes ovanligt tidigt och i Bottenviken låg det den 9 januari is som var mellan 20 och 55 cm tjock. Isen låg längs med ostkusten i princip hela vägen ner till Karlskrona. Även stora delar av Vänern var istäckt.

Vintern utmanar isbrytarna

ISLÄGET Likt vinterväghållning på land, är vintersjöfart av yttersta vikt för Sverige. Nio av tio varor till och från landet går på sjön, och mängden ökar snabbt. I år kom vintern ovanligt tidigt och det är kallt långt ner i södra Sverige. Den här kombinationen bådar för bråda dagar för de statliga isbrytarna.

Inte sedan 2003 har isläget varit så här extremt, enligt SMHI. Alla isbrytarna var i drift redan före jul, vilket är ovanligt tidigt. Även Vänern har varit så gott som frusen och is har tidigt brutits ända ner till Kalmar och på västkusten.

– Elva dagar in i på 2024 hade vi förbrukat ungefär 20 procent av driftbudget på våra statliga isbrytare. Det är dyrt när vi får den här typen av väder. Vår uppgift är att se till att hamnarna kan hålla öppet. Det är en uppgift som vi tar på största allvar och vi använder de resurser som vi har tillgängliga, säger Fredrik Backman, Sjöfartsverkets rederidirektör.

NORRBOTTENS HANDELSKAMMARE ÄR oroade över situationen som riskerar att

påverka godsflöden och värdekedjor, vilket blir utmanande för svensk industri. Det i sin tur påverkar den internationella handeln och därmed Sveriges konkurrenskraft. Bara till och från hamnarna i Bottenviken fraktas närmare tio miljoner ton varor varje vinter. Det motsvarar ungefär en miljon lastbilar.

– Detta är en angelägenhet för hela landet, inte bara för norra Sverige. Man investerar just nu i Luleå hamn som inom kort kommer vara Sveriges andra största hamn. 30 miljoner ton gods kommer hanteras där årligen. Har

man inte tillgång till isbrytare skulle våra hamnar vara stängda drygt 100 dagar om året. Den mängden gods är omöjlig att flytta till våra vägar, säger Linda Nilsson, vd på Norrbottens Handelskammare.

AMUND LINDBERG, OPERATIV chef Isbrytarledningen och affärsområdeschef Vintersjöfart på Sjöfartsverket, ser

positivt på Norrbottens handelskammares engagemang och värdesätter att kunder är vaksamma och intresserade. Tidigare när läget varit liknande har Sjöfartsverket tecknat avtal med Viking Supply Ships för att möjliggöra assistans i isbrytningen, ett tillvägagångssätt som man nu väljer att upprepa.

EN NY ÖVERENSKOMMELSE ger verket möjligheten att förhandla om fartyg som är isklassade (med viss isbrytningsförmåga) när sådana finns att tillhandahålla. Amund Lindberg framhåller också den starkt förändrade verkligheten för vintersjöfarten som man sett i norr nu jämfört med för 15–20 år sedan.

– För två årtionden sen hade vi betydligt mindre vintersjöfart i norr. Hamnen i Karlsborg (red. anm: utanför Kalix) var stängd vintertid då förhållandena ansågs för extrema för sjöfarten. Idag hålls den öppen året runt, och flödet till de andra hamnarna i norr har också ökat. Denna säsong noterar vi en kraftig höjning av trafiken på just Karlsborg, med därtill ökat behov av assistans. På kort tid har vi i gått från en handfull assistanser i månaden till en handfull i veckan, säger han.

OCH ÄVEN OM staten kommer att investera i två nya statsisbrytare med högre kapacitet, så behövs det nu göras en översyn av det framtida behovet av isbrytarkapacitet. Både för att svara upp mot ökade trafikflöden, planerade vindkraftsparker till sjöss såväl som vintrar där isen sträcker ut sig längs landets kuster.

– Vi har inte sett slutet på det än, det kommer mer is! Normalt kan isen fortsätta att växa så sent som in på mitten av april i norra Sverige, och en bra bit in i mars söder ut. Men i ett historiskt perspektiv är denna vinter inte exceptionell. Vi är väl förberedda och både isbrytarbesättningarna såväl som vi på Isbrytarledningen lever ju för riktiga vintrar, avslutar Amund Lindberg.

KONFERENSEN FRAMTIDENS SJÖFART hålls den 24 april i Luleå och där kommer frågan om vintersjöfart bli ett hett diskussionsämne. n

FREDRIK BACKMAN rederidirektör, Sjöfartsverket

LINDA NILSSON vd, Norrbottens Handelskammare

AMUND LINDBERG chef Vintersjöfart, Sjöfartsverket

TOTALFÖRSVAR Varje dag arbetar de för att vara så förberedda som möjligt på något som kanske aldrig inträffar. Samtidigt har de märkt hur medvetenheten om säkerhetsläget har blivit större de senaste åren.

– Nu lyssnar folk, säger Christian Jälmestedt, civilförsvarssamordnare på Sjöfartsverket.

TEXT BJÖRN ALVERFELDT FOTO ADOBE STOCK

Safety first

Det händer inte oss, brukar det heta. Onekligen finns ett visst empiriskt stöd för ett sådant påstående i ett land som i år firar 210 år av obruten fredstid. Ett ännu sannare påstående är att det trots detta förstås kan bli krig även i Sverige. Något som såväl överbefälhavaren som flera ministrar påtalade under Folk och försvarkonferensen i Sälen i januari.

EXAKT VAD DE sade är väl dokumenterat. Vad människor hörde är svårare att enas om. En debatt om krigshets och uppskrämda barn följde i konferensens spår, men för Kim Dahlbeck Jädersand och Christian Jälmestedt var budskapet ingen nyhet. Det nya är snarare attityderna från omgivningen.

– Intresset för beredskapsfrågor har ökat väsentligt. Tidig-

KIM DAHLBECK JÄDERSAND civilförsvarssamordnare, Sjöfartsverket

CHRISTIAN JÄLMESTEDT civilförsvarssamordnare, Sjöfartsverket

are har vi behövt jobba hårdare för att våra frågor ska komma upp på agendan, säger Kim Dahlbeck Jädersand.

HON ÄR TOTALFÖRSVARSPLANERARE på Sjöfartsverket. Hennes kollega Christian Jälmestedt är samordnare för civilt försvar och pekar på en annan vändpunkt.

– Sedan den 24 februari 2022 har medvetenheten blivit betydligt bättre, även om det börjar sjunka tillbaka, säger han och syftar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

SNART TVÅ ÅR senare vittnar nyhetsrapporteringen om hur viljan att bidra ekonomiskt till den ukrainska frihetskampen sjunker runtom i världen. Att ett krig pågår i Europa har blivit en del av vardagen, samtidigt som det ryska hotet har fått partier hemma i Sverige över

FAKTA

Sveriges krisberedskap och civila försvar

SJÖFARTSVERKET INGÅR I två av de tio beredskapssektorerna: Räddningstjänst/skydd av civilbefolkningen och Transporter. Sektorsansvariga myndigheter för de nämnda sektorerna är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) respektive Trafikverket.

DEN 1 OKTOBER 2022 trädde den nya myndighetsreformen för civilt försvar och krisberedskap i kraft. I och med reformen fick sex av landets 21 länsstyrelser ett överordnat ansvar för varsitt geografiskt civilområde, samtidigt som 60 statliga myndigheter blev beredskapsmyndigheter, varav tio med sektorsansvar.

hela den politiska skalan att skifta fokus från nedrustning till skärpt beredskap.

– Efter murens fall talade man om den eviga freden, precis som efter första världskriget, säger Christian Jälmestedt.

FÖR DRYGT ETT år sedan genomförde regeringen en strukturreform för civilt försvar och krisberedskap för att ”stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig”. Sverige delades in geografiskt i sex civilområden och 60 myndigheter utsågs till beredskapsmyndigheter med ansvar för tio olika beredskapssektorer.

FÖR SJÖFARTSVERKETS DEL har den nya organisationsstrukturen inte inneburit några avgörande förändringar.

– Vi var ”bevakningsansvarig myndighet” tidigare och hade

samma ansvarsområden som i dag, säger Kim Dahlbeck Jädersand.

– Den största förändringen är att vi gått från 47 till 60 myndigheter och att de nya civilområdena har varsin civilområdesansvarig länsstyrelse.

DE BESKRIVER DET hela som ett pågående arbete där rollerna håller på att sätta sig. Internt på Sjöfartsverket ligger fokus på kontinuitetshantering, även kallat ”Plan B”. I klartext: planering för att verksamheten ska fungera oavsett vilken störning den utsätts för.

– Sjöfartsverket har i stort sett samma uppgifter i krig som i fred: lotsa, rädda liv, underhålla vår infrastruktur och så vidare, säger Christian Jälmestedt.

– Har man en bra kontinuitetshantering kommer man väldigt långt även i beredskapen för krig, säger Kim Dahlbeck Jädersand.

Så här kan framtidens lotstjänster fungera

DIGITALISERING Göteborgs hamn, en gråmulen dag när snön hänger i luften. Fartyget Twente har legat för ankar och börjar oväntat röra sig in mot farleden. Där stävar Stena Danica ut på sin kurs mot Fredrikshavn, samtidigt som tankern Mary är på väg in mot hamn. Då går larmet – en oljerigg har tappat en ankarkedja och börjat driva fritt i farleden medan olja tagit eld på vattnet.

framtidens fungera

u Projektledare Maria Gripenblad är förväntansfull inför övningen. Här mellan Rikard Enström, lots från Gotland, och Nils Möller från Terntank Rederi.

u Anders Johannesson går igenom upplägget för övningen. Två olika simulatorscenarier ska klaras av under dagen, med avbrott för lunch.

Trafiken är tät och dramatiken ökar. Kommunikationen mellan VTS-centralen, lotsen och fartygens bryggor är intensiv. Alla följer spänt händelseförloppet. Pulsen stiger. Vad kommer att hända nu? Ett tydligt stresspåslag märks. Idag är det bara övning, men kanske är en viss stress bra för att skärpa sinnena?

Primärt forskningsfokus

Projektet är ”Navigationsstöd från land” (NSA) och platsen Sjöfartsverkets simulator i Göteborg. Bland deltagarna på dagens övning finns lotsar, studenter från sjöbefälsskolan, en styrman från ett rederi och personal med olika roller på Sjöfartsverket.

PROJEKTET SYFTAR TILL att vidareutveckla konceptet NSA med omfattande tester i en

q Tankern Mary stävar in mot Göteborgs inlopp. 180-graders vy i 3D, autentiskt uppbyggd fartygsbrygga och dovt mullrande motorljud gör hela simulatormiljön mycket realistisk.

riktig miljö. I vilka fall skulle navigationsstöd från land passa, vilka utmaningar respektive vinster finns? Maria Gripenblad, ansvarig projektledare på Sjöfartsverket, poängterar att det är forskningen som är fokus för projektet – inte verksamhetsutveckling. – Projektets livetester och riskanalyser måste visa på i vilka fall det är möjligt eller lämpligt med navigationsstöd från land, eftersom sjösäkerheten måste vara minst lika hög som idag. Konceptet behöver också vara företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt försvarbart, och de fördjupade analysmodellerna blir snabbt ganska komplexa. Dessutom

finns utmaningar med ljudkvaliteten i den tekniska lösningen och en operatörsplats ska etableras för livetesterna. Beroende på hur tjänsten definieras kan även föreskrifter komma att behöva förändras.

DET HANDLAR INTE om att ta bort lotsarnas vanliga roll, de kommer alltid behövas och NSA ska ses som en kompletterande tjänst.

– Anledningen till att vi överhuvudtaget genomför det här projektet, är för att vi tror det finns situationer då navigationsstöd från land kan bidra till att effektivisera lotstjänsterna. Tillgängligheten skulle öka då en landbaserad lots inte behöver förflytta sig fysiskt utan kan ta nästa uppdrag direkt. Minskade transporter ger minskad miljöpåverkan och en annan viktig fördel är säkrare arbetsmiljö. Dessutom ger modern, digital teknik och standarder möjlighet att

MARIA GRIPENBLAD projektledare, Sjöfartsverket

FÖRKORTNINGAR

VTS Vessel Traffic Service, Sjöfartsverkets trafikcentraler som bland annat ger trafikinformation och annan service till sjöfarten vid några av Sveriges mest trafikerade eller miljökänsliga havsområden.

NSA Navigational Shore Assistance, navigationsstöd från land.

PEC Pilot Examination Certificate, intyg som visar att exempelvis en befälhavare innehar tillräcklig kompetens för att inte behöva anlita lots. PEC är bundet till ett visst geografiskt område.

Nav Navigatör, den på bryggan som har löpande kommunikation med NSA-lotsen. Naven utför girar och har ansvar för det närmaste händelseförloppet.

Co-Nav Co-Navigatör, ofta befälhavare med strategiskt ansvar, har kontroll på händelseförloppet 12 minuter framåt.

A/B Able bodied seaman, en skicklig matros som kan utföra alla uppgifter som en erfaren sjöman.

BRM eller MRM Bridge Resource Management eller Maritime Resource Management är koordination av kunskaper, erfarenheter, kommunikation, kultur, med mera för att uppnå effektivitets- och säkerhetsmål ombord på fartyg.

dela logistisk data för att optimera flöden och processer i transportsystemet – ett tydligt steg mot det gröna anlöp som svenska hamnar strävar mot.

Nästan som på riktigt

Anders Johannesson är senior advisor på Sjöfartsverket och en av dem som håller i det praktiska kring simuleringarna.

– Det är viktigt att vi har en blandning av deltagare. Erfarna VTS-operatörer och lotsar behöver vi förstås, men om de som ingår i simulatorbesättningarna har lite lagom mycket förkunskaper upptäcker vi lättare brister i systemen, kommunikationen eller något annat.

HAN HÅLLER EN genomgång om dagens upplägg varvat med ett par lättsamma anekdoter från egna erfarenheter som möts

av muntra skratt. En positiv förväntan ligger i luften. Deltagarna delas upp i två grupper och går iväg till sina simulatorer där de ska framföra den fiktiva, 119 meter långa tankern Mary in genom Göteborgs södra inlopp.

bäck och har Långedrag lite längre fram. Snart siktar vi Älvsborgsbron borta i öster.

ALLT I SIMULATORN är riggat som ett stort dataspel. Scenarierna styrs från instruktörsrummet av Anders Johannesson och Reto Weber, som också agerar skeppare för de fiktiva omgivande fartygen i övningen. Reto Weber är tekniklektor i Maritima studier samt Mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers. Han undervisar framtidens sjöbefäl och har länge forskat inom olika system och lösningar för navigationsstöd.

– Tekniken är egentligen inte så avancerad och fartygen ska inte behöva någon särskild utrustning alls ombord. Vi vill inte att det ska vara något hinder att börja använda den här servicen.

FAS 1 AV projektet genomfördes i Oxelösund, en jämförelsevis lugn hamn med medelsvår skärgård, kort insegling och lite trafik. Att köra fas 2 av projektet i hektiska Göteborg har visat sig vara väldigt nyttigt.

– Här är helt annorlunda, både vad gäller den fysiska skärgårdsmiljön och trafikintensiteten. En rejäl utmaning, men därför är det viktigt att lotsarna hittar arbetssätt och roller så att tjänsten blir så effektiv och användbar som vi tänkt.

ANDERS

JOHANNESSON senior advisor, Sjöfartsverket

SIMULATORN ÄR IMPONERANDE och realistisk. 180 graders sikt ut genom fönstren – förlåt, skärmarna – över skärgården i 3Dmiljö. Ett dovt brummande från motorer, det gungar lätt – eller är det inbillning? Föröver ligger fartyg för ankar, en Stenafärja stävar västerut. Kobbar och större öar, Knippelholmens fyr i fjärran. På styrbords sida passerar vi Fiske-

DEN VANLIGASTE KOMMUNIKATIONSKANALEN som fartyg och VTS-centralen använder är VHF-radio och det var den kanalen som användes i projektets första fas. Men i Göteborg är trafiken så intensiv att NSA-lotsen i land ibland fått svårt att höra vad som sägs på bryggan.

– Därför använder vi istället en öppen lina, Skype, och en vanlig laptop. Det fungerar bra i simulatorn, men det ska bli spännande att se hur det går när det är dags för livetester.

UNDER ÖVNINGEN ÄR koncentrationen påtaglig. Trafiken är tät och det är mycket

RETO WEBER tekniklektor, Chalmers

FAKTA

Tidigare projekt

Projektnamn: Analys av förutsättningar och nyttor med ett nytt navigationsstöd från land (Fas 1)

Projekttid: 2019–2020

Nuvarande projekt

Projektnamn: Navigationsstöd från land Fas 2

Projekttid: 2022–2025

Projektdeltagare: Sjöfartsverket, Chalmers, RISE, Linköpings Universitet, VTI och Luftfartsverket.

Industriparter: Terntank, Thunbolagen, Tarbitt Shipping samt ytterligare ett flertal rederier i livetester.

Finansiering: Total budget 38 mnkr, varav 29 mnkr från Trafikverkets sjöfartsportfölj och 9 mnkr från Sjöfartsverket.

Syfte: Att ur ett forskningsperspektiv bygga upp ett kunskapsunderlag, identifiera möjligheter och begränsningar samt ta fram en rekommendation för nästa steg av navigationsstöd från land.

som händer. Dan Krabbe, en av fyra lotsar i projektet, är NSA-lots för den ena gruppen. Han ser att fartyget Hermione Ace närmar sig och anropar Marys brygga.

– Mary-NSA? När bryggan svarar fortsätter han: ”Hermione Ace is approaching at high speed. In one minute, change your course to 077”.

BARA EN LITEN stund senare kommer Mary möta Sandy Hook vid en trång passage. På sjön gäller högertrafik, men omständigheterna gör att fartygen behöver mötas på babords sida.

– Eftersom detta inte är norm kommer jag nu be Mary ta direkt bryggkontakt med Sandy Hook.

DAN KRABBE LYSSNAR på konversationen mellan fartygen och kan konstatera att mötet avlöper utan några incidenter.

Studie av beteenden

Efter övningen följer en gemensam debriefing. Mycket fungerade bra, men vid ett par tillfällen steg stressen. För att undvika tveksamheter eller missförstånd på bryggan måste det alltid vara mycket tydligt vem som gör vad. Ena gruppen hade inte klargjort sin roller

tillräckligt tydligt, och Mary kom lite för nära både Stena Shipper och Twente. Kanske borde man tagit ännu mer stöd från NSAlotsen? Det är just detta övningen är till för – att träna, identifiera brister och styrkor för att sedan landa i de optimala metoderna och arbetssätten. Det menar Halmstadbaserade lotsen Joakim Bergstedt, som idag är observatör och fluga på väggen under övningen med uppdrag att studera deltagarna i stressade situationer.

– Jag är även beteendevetare och mycket intresserad av hur vi människor agerar i olika sammanhang. Vid något tillfälle var Naven så att säga ”nere i tratten” av stress och det blev lite missförstånd med de andra. Men efter debriefingen blev kommunikationen mycket tydligare.

JOAKIM BERGSTEDT ÄR också BRMinstruktör, vilket innebär att han undervisar i bland annat vilken rollfördelning och terminologi som ska gälla på bryggan.

– BRM står för Bridge Resource

” Det är viktigt att lotsarna hittar arbetssätt och roller så att tjänsten blir så effektiv och användbar som vi tänkt ”

RETO WEBER

JOAKIM BERGSTEDT lots, Sjöfartsverket

Management, men kallas också MRM, Maritime Resource Management. Enkelt handlar det om kultur, uppträdande och hur man skapar bra och konsekvent kommunikation, tydliga arbetssätt och standardiserade rutiner på bryggan.

Att inte vara fysiskt på plats

En central fråga är hur lotsens ordinarie roll påverkas med införandet av navigationsstöd från land. Dan Krabbe tar en kort kaffepaus och ger sin syn på situationen.

– Visst kan jag se många fördelar med att kunna ge stöd från land under vissa förutsättningar, till exempel vid enklare uppdrag i kända vatten eller för att ge extra stöd till lotsen ombord vid tuffa förhållanden. Men vi kan tappa en del viktiga mjuka värden om vi bara stöttar på distans, som att veta

DAN KRABBE

lots, Sjöfartsverket

om Nav har förstått eller inte. Om vi är ombord räcker det att se varandra i ögonen för att veta om den andre är med.

FREDRIK HAMMARSKÄR, OCKSÅ lots i Göteborg och som suttit i VTS:en under övningen, håller med. – När vi kommer ombord, kan vi göra en optisk bedömning. Är det välskött och ordning och reda ombord, hur är atmosfären på bryggan? Besättningen kanske har upplevt tufft väder och hårt arbete, och vi kan känna hur de drar en lättnadens suck när vi kommer ombord. Den fingertoppskänslan kan vara svår att ha som NSA.

Ett unikt utvecklingsprojekt

Lars Axvi är processledare för lotsning på Sjöfartsverket. I projektet ”Navigationsstöd från land” har han en central roll som ansvarig för att bemanna projektet med erfarna lotsar som kan bidra med värdefulla insikter och kunskap.

FREDRIK HAMMARSKÄR

lots, Sjöfartsverket

EFTER DEBRIEFINGEN AV dagens andra och sista övning, är stämningen lugn och avslappnad. Det som inte fungerade optimalt på förmiddagen, flöt på mycket bättre senare på dagen. Så vart tar projektet vägen härnäst? – I januari genomförde vi några av de sista simuleringarna i fas 2 av projektet, berättar Maria Gripenblad. Sedan har vi i princip kommit så långt vi kan i simulatorn i nuläget. Nästa steg är livetester med riktiga fartyg som vi hoppas kunna börja med efter sommaren 2024 när vår nya testmiljö här i Göteborg är färdig. n

q Sigge Cronsioe och Jonas Ekström, båda blivande sjökaptener från Chalmers, ser till att Mary håller rätt kurs.

– Det handlar ju om utveckling av lotsarnas roll och deras input är förstås avgörande för projektets resultat.

– Andra fjärrlotsningsprojekt som pågår i världen handlar mycket om att utveckla och investera i avancerad teknik. Sjöfartsverket har en annan strategi och är ganska unika med att utveckla den här typen av navigationsstöd.

PROJEKTETS UPPGIFT ÄR att genom forskning och simulatorövningar dels ta fram ett koncept som fungerar, dels presentera hur det skulle kunna implementeras om man vill gå vidare med det. I stort sett allt löper på som planerat, men områden inom främst teknik och ekonomi behöver utredas mer.

– Att bibehålla en tydlig kommunikation mellan NSA och bryggan samtidigt som man pratar med VTS:n, är ofta en utmaning vad gäller ljudkvalitet. En annan nöt att knäcka är beräkningen, om navigationsstöd från land överhuvudtaget kommer att bära sig utifrån ekonomi, samhällsekonomi och inte minst gällande sjösäkerhet. Vi tror ju det förstås, men det kommer ta tid att få alla kalkyler på plats. Kraven är tydliga: sjösäkerheten måste vara lika hög eller högre jämfört med idag och tjänsten måste vara försvarbar både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt. n

LARS AXVI processledare lotsning, Sjöfartsverket

HÅLLBARHET Två år har gått. Nu går uppdrag Fossilfri fartygsflotta in på sista året med utökad finansiering, men Sjöfartsverket är bara i början av omställningen. Första tiden har kretsat mycket kring att skapa förutsättningar, men 2024 skiftar fokus till att genomföra. Sjörapporten ger en lägesrapport och blickar mot en horisont som bubblar av förändring.

Stadig kurs mot fossilfri fartygsflotta

FAKTA

Om uppdraget

Programstart: 2022 (förarbetet startade 2021)

Beslutade åtgärder: 61 (varav 36 pågående och 18 slutförda)

PÅ UPPDRAG AV regeringen genomför Sjöfartsverket en klimatomställning av fartygsflottan till fossilfrihet. Den första milstolpen är att till 2027 minska flottans koldioxidutsläpp med 35 procent jämfört med 2010. Till 2045 ska flottan ha nettonollutsläpp, i enlighet med Sveriges klimatmål. n

Sedan 2022 har mycket hänt under Fossilfri fartygsflottas flagg. För att komma igång fick Sjöfartsverket ett utökat stöd på 45 miljoner om året under uppdragets tre inledande år, som till stor del handlat om att testa, analysera och kartlägga flottans fortsatta färd mot nettonoll 2045. Nu, sista året innan uppdraget går in i en långsiktig fas och rullar på med en mindre budget, kan man börja skörda resultaten. Joel Smith, tillförordnad generaldirektör för Sjöfartsverket, är optimistisk. – För mig är arbetet högt prioriterat eftersom det är ett övergripande strategiskt uppdrag för oss. Arbetet är långsiktigt och något vi inte får misslyckas med. Vi måste gå i mål med fossilfriheten på sikt, det är avgörande för oss och för framtida generationer.

möjligheten för farledsbåtarna att ansluta till landström.

OCH 2024 KAN fler av årens utredningar bli verklighet. Tove Jangland är samordnare för Fossilfri fartygsflotta och drivande i flera projekt, bland annat en lösning för att värma lotsbåtar med el från kaj istället för bränsle när de ligger i hamn.

OMSTÄLLNINGEN AV DE 110 lotsbåtar, farledsbåtar och isbrytare som utgör flottan handlar inte bara om att gå över till förnybara drivmedel och modernare fartyg. Det handlar också om att titta på vilka tekniska och framför allt operativa förändringar som kan minska utsläppen i närtid.

ETT AKTUELLT EXEMPEL är isbrytarna, där alla för ovanlighetens skull varit i drift för att hantera den svåra issituationen efter en rekordtidig säsongsstart. Isbrytarna precis som farledsbåtarna har många sjömil under bältet – successivt ska de ersättas av mer energisnåla varianter, men parallellt behöver de energieffektiviseras. Vi har tidigare skrivit om de lyckade testerna av drönare för isrekognosering, och det arbetas på att bygga om värme- och ventilationssystem, rusta upp kylanläggningar, samt öka

– Vi har jobbat mycket med att skapa förutsättningar för att göra omställningar enklare framöver. Detta var en åtgärd som medarbetare på flera stationer var engagerade i. Flertalet lotsbåtar ligger i hamn större delen av tiden, och genom att kartlägga båtarnas driftdata kunde vi se hur mycket bränsle som går åt till värmehållning och att vi skulle minska både utsläpp och kostnader om vi går över till en eldriven lösning. Projektet var ett av de första som startades upp och under våren påbörjas de första installationerna.

TOVE JANGLAND samordnare Fossilfri fartygsflotta, Sjöfartsverket

ÖVERGRIPANDE

LIKA VIKTIG SOM den tekniska upprustningen har det också varit att sätta operativa aspekter under lupp. Att förändra arbetssätt behöver inte kräva stora resurser, tvärtom innebär effektiviseringar för miljön ofta ekonomiska besparingar. Förarstödssystem, sänkt fart och smartare planering är relativt enkla åtgärder som kan ge stor effekt direkt – och det är framför allt här fokus för Fossilfri fartygsflotta ligger framöver. – När vi införde riktlinjer för lägre fart fick vi riktigt positiva resultat. Kommande steg inkluderar att fortsatt finjustera riktlinjerna efter olika båttyper och lokala förutsättningar, samt förbättra återkopplingen till medarbetarna, berättar Anna Norinder, affärsdirektör på Sjöfartsverket.

HANDLAR DET om att förändra hur Sjöfartsverket som helhet tar sig an sitt uppdrag, men det är samtidigt något varje medarbetare kan bidra till. Som på Svartklubbens lotsstation, där man på lokalt initiativ implementerade både en kortare rutt och sänkt hastighet. Det ledde till att bränsleförbrukningen minskade med hela 18 procent.

ANNA NORINDER affärsdirektör, Sjöfartsverket

FÄRDEN MOT FOSSILFRIHET fortsätter bevisligen stadigt framåt. Nu beräknas de sammanlagda åtgärderna potentiellt kunna sänka utsläppen med 20 procent redan till 2025. Samtidigt som omställningen pågår för fullt förbereder man också för framtiden, där kravställningen för nya fartyg är en väsentlig faktor. Tobias Chroneer är affärsområdeschef för Transport- och farledsservice.

– Eftersom fartyg har lång livslängd jobbar vi på att uppdatera upphandlingsmodeller för att ta långsiktiga effekter i beräkning. I den pågående upphandlingen för lättviktsbåtar gör vi en livscykelanalys för att bedöma den totala kostnaden över tid, både ekonomiskt sett och ur ett miljöperspektiv. Det gör att vi kan jämföra helt olika produkter, som el- och dieselbåtar, vilket ger oss fler valmöjligheter. Ett spännande arbete som förhoppningsvis också driver utvecklingen av ny teknik åt rätt håll. n

TOBIAS CHRONEER affärsområdeschef Transport- och farledsservice, Sjöfartsverket

JOEL SMITH t.f. Generaldirektör, Sjöfartsverket

Han leder världens största

Lego-bygge

PORTRÄTT Arbetet med att ta fram nya internationella standarder för nästa generations digitala sjökort går in i en intensiv fas 2024.

Sjöfartsverkets Magnus Wallhagen är den som koordinerar hela det så kallade S-100-projektet, ett uppdrag han liknar vid ett stort Lego-bygge.

Hur skulle du förklara S-100 så att alla förstår?

– Jag brukar tänka att det är som Lego; att man utgår från en gemensam standard, men att man kan bygga många olika produkter. Om de har bensinstation och brandstation, så har vi djupdataspecifikation och navigationsvarningsspecifikation. Så det man har gjort är att man först har byggt upp “Lego-standarden” och därefter har vi börjat utveckla de olika produktspecifikationerna.

Vilken är din roll i arbetet?

– Mitt uppdrag är att koordinera de nio arbetsgrupperna. Se till att vi drar åt samma håll och kommer överens. Det handlar mycket om mjuka värden.

Vad kan ni bli oense om?

– Det kan handla om hur saker ska presenteras – ska det vara blått, rött, grönt eller gult – eller om vilken nivå som är tillräckligt bra i ett första skede. Oftast handlar det om olika tekniska lösningar. Ingenjörer är ofta överens men inte alltid.

För att anknyta till din Lego-liknelse, på vilket sätt måste vattenstånds-gänget anpassa sig efter djupdata-gänget?

– Ett bra exempel! De två arbetsgrupperna måste ha samma definition av vattenytans nollnivå: varifrån mäter man? Det har varit många diskussioner i den frågan. Vi kan vara överens om vad som är noll i havet, men vad är då noll i Vänern som ligger drygt 40 meter över havet? På platser där tidvatten är en faktor mäter man från “lowest astronomical tide”, det lägsta vattenståndet, men på Östersjön utgår man från en medelvattenyta. Vi relaterar det till samma nollnivå som man gör på land, samma höjd som i en GPS.

Men borde inte den standarden gälla överallt?

– Det där är också en typisk diskussionsfråga, hahaha. “Lowest astronomical tide” är så etablerat. Men för att återknyta till din fråga om vattenstånds- och djupdata-gängen, så är det viktiga att de alltid använder samma standard.

Hur ligger ni till?

– Jag har goda förhoppningar om att vi ska få till det första paketet av våra produkter i år. Det kommer att vara utmaningar längs vägen, men det känns positivt just nu. n

Grundstötningen fick

ÅSIKT Ulf Svedberg är övertygad: Marco Poloolyckan hade kunnat undvikas. I efterspelet till grundstötningen har den tidigare medarbetaren på Sjöfartsverket initierat en debatt om hur Sverige skulle kunna driva frågan om systematisk trafikövervakning ännu hårdare.

Mycket gjort – men också

Det har nu gått mer än ett decennium sedan Sjöfartsverket började arbeta med det koncept som i dag är mest känt som STM, Sea Traffic Management. Mycket är på plats och i sin ordning – men slutspurten har visat sig vara ett maraton.

TEXT JOHAN GRÖNDAHL

Igrunden handlar STM om informationsdelning i realtid och främst då om att fartygens rutter delas med andra

fartyg, hamnar, VTS-centraler, lotsar, rederier, isbrytarna, sjöräddningen med flera. Att förutse sjötrafiken på det här sättet ger en rad fördelar.

– Den mest uppenbara fördelen är säkerhetsaspekten, där ett fartyg inte kan ges en rutt som riskerar att störa andra fartygsrutter. Skulle ett fartyg avvika från färdplanen så kan händelsen uppmärksammas och adresseras i god tid. Bättre, och på förhand redovisade, färdvägar gör det också enklare för exempelvis hamnar och terminaler att planera sina verksamheter. Då minskar väntetiderna, vilket i sin tur

MAGNUS SUNDSTRÖM enhetschef FoI, Sjöfartsverket

leder till att varje fartyg kommer längre på varje liter bränsle. I allt detta finns givetvis också kapacitetsvinster, säger Magnus Sundström, enhetschef, Forskning & Innovation, Sjöfartsverket.

STANDARDER FÖR INFORMATIONSDELNINGEN är satta, tester har genomförts och fortsatta systemdemonstrationer planeras.

fick Ulf att gå i taket

Oktober 2023. I hemmet i skånska Vejbystrand står P4 på som vanligt denna oktobermorgon. Efter ett helt yrkesliv inom Sjöfartsverket, lyssnar Ulf Svedberg till lite extra när nyheterna berättar om en fartygsolycka som inträffat i Blekinge under morgontimmarna. Han sätter sig omedelbart vid datorn och knappar in adressen till sajten Marine Traffic. Det som möter honom sätter känslor i svall.

– Jag blev så jäkla förbannad, helt enkelt. Så många timmar och så mycket pengar som vi lagt på att ta fram ett system (STM) som kan förebygga den här sortens olyckor.

DET HAR HUNNIT bli januari 2024 och Ulf Svedberg har just fått en debattartikel publicerad i Sjöfartstidningen. Texten, som han

skrivit tillsammans med kollegerna Benny Pettersson och Hans Hederström, avslutas med en uppmaning om att öka sjösäkerheten. En illustration i artikeln visar hur STM hade kunnat göra skillnad.

I EN PERFEKT värld hade Marco Polo rapporterat sin planerade rutt i samband med att fartyget lämnade Trelleborg. I trafikövervakningssystemet hade därefter den tänkta rutten löpande jämförts med den faktiska kursen och larmat så snart avvikelsen blivit för stor.

– Larmet hade gått efter 15 minuter, säger Ulf Svedberg. Nu gick hon i två och en halv timme i samma fart.

TROTS ATT HAN är pensionär sedan några år, ligger frågan så nära hans hjärta att han

inte kan låta bli att säga sin mening. Aktörer på den privata marknaden har visat intresse för tekniken – Svedberg nämner som exempel hur Costa Concordia-olyckan i Italien 2012 ledde till att flera rederier införde rutiner för trafikövervakning – men på statlig och mellanstatlig nivå går det trögt.

– Det är mycket rävspel, lobbying och motstånd. Men någon måste driva den här frågan. Alla bitar finns på plats, nu ska bara någon stoppa in nyckeln och börja köra också.

Om du var förbannad i oktober, vilken känsla dominerar idag?

– Hopp. Jag har en förhoppning om att Marco Polo faktiskt kan leda till en förändring, säger Ulf Svedberg. n

också mycket som återstår

Just nu förbereds beslut i FN:s sjöfartsorganisation IMO (International Maritime Organization) för att fartyg ska få ha tekniken ombord från 2026 och att det ska vara obligatoriskt från 2029. För att vinsterna ska komma så tidigt som möjligt krävs internationella samarbeten och finansiering. Det är framför allt lagstiftningsprocesserna som är mycket tids- och resurskrävande.

SAMTIDIGT BEHÖVER REDERINÄRINGEN, som i sin helhet inte låtit sig övertygas om att ruttdelning är den givna vägen framåt, ta en mer aktiv roll.

– Det är inte rimligt att svenska Sjöfartsverket ensamt ska dra en sådan här process så här långt. I processens tidiga faser hade vi förvisso en projektform inom vilken vi samarbetade med Finland och Danmark, och därefter med en rad europeiska länder. Men nu, när internationell lagstiftning ska till och processen handlar om utveckling, förändringsledning och bredare implementation, behöver EU hjälpa till och på sikt gärna också IMO. Sjöfarten är en global angelägenhet – men vi fortsätter förstås att trycka på härifrån så långt det är möjligt, säger Magnus Sundström. n

FAKTA

Trafikledning till sjöss

KONCEPT FRAMTAGET PÅ Sjöfartsverkets initiativ. Syftar till att enklare kunna förutse trafikflöden och att leda trafiken smartare för att därmed kunna effektivisera sjöfarten, genom informationsdelning i realtid mellan olika sjöfartsaktörer.

Mer information: www.seatrafficmanagement.info

Attacker i Röda havet påverkar sjöfarten och världshandeln

Oroligheterna i Röda havet har under de senaste månaderna haft stor påverkan på den internationella sjöfarten. När flera rederier valt att pausa sin trafik genom Röda havet och Suezkanalen för att i stället ta vägen runt Afrika, har det fått följdverkningar för såväl fraktpriser som leveranstider.

attackerat fartyg som varit på väg mot Suezkanalen för vidare färd mot europeiska hamnar.

HUTHIREBELLERNA KRÄVER EN omedelbar vapenvila i Gaza, men i stället har konflikten vidgats. I januari inledde amerikanska och brittiska styrkor en serie attacker mot Huthikontrollerade mål i Jemen, men den islamistiska rörelsen har även efter detta fortsatt sina angrepp mot fartyg.

DET VAR I november som de så kallade Huthirebellerna, en Iranstödd paramilitär rörelse i Jemen, började attackera kommersiella fartyg i höjd med sundet Bab el-Mandeb som förbinder Adenviken med Röda havet. Till en början sade man sig endast inrikta sig på fartyg som var på väg till Israel, men gruppen har därefter även n

VID ÅRSSKIFTET VAR fraktvolymerna i Suezkanalen 28 procent lägre än vid samma tid föregående år, enligt den engelskspråkiga saudiska tidningen Arab News. Detta samtidigt som volymerna vid Godahoppsudden ökat med 67 procent.

Grattis till vinnarna i julkrysset!

Gudrun och Rolf B Bertilson, Rockneby, Jan Brügge, Bohus-Malmön och Gunnar Roos, Stockholm som löste förra numrets korsord och får varsitt pussel med fyrmotiv.

Maersk upphör med direktanlöp till Göteborg

Ifebruari 2025 slutar Maersk med sin direkttrafik mellan

Asien och Göteborg. Detta i samband med att företagets nya ”Gemini-samarbete” med containerrederiet Hapag-Lloyd inleds, något Dagens Logistik var först med att rapportera.

DEN NYA GEMINI-ALLIANSEN kommer att bygga sitt nya linjenätverk kring 26 globala rutter som kommer att kompletteras med ”dedicated shuttles”, dedikerade skyttellinjer. För svensk del innebär det att direktlinjen till Kina ersätts med matartrafik från tyska Bremerhaven och Wilhelmshaven.

– Om direkttrafiken försvinner påverkar det tillgängligheten för svenska företag och kan få negativa konsekvenser på kostnader och leveranstider. Det här beskedet kommer med väldigt dålig timing för Göteborg, som precis fått klartecken för sin farledsfördjupning, säger Jenni Ranhagen, vd för Näringslivets Transportråd i en kommentar till Dagens Logistik.

Sjöräddningsärendena ökade 2023

Helikopterlarm 2023

467 ST

(499 st 2022)

Totalt antal sjöräddningsärenden 2023

1 017 ST

(964 st 2022)

Regioner som ökat mest jämfört föregående år

Västra Götaland

+36 ST +10 ST +11 ST

Kalmar Gotland

Sjöfartsverket hanterade 1 017 sjöräddningsärenden i fjol, vilket är en ökning motsvarande drygt fem procent jämfört med 2022. Sett till riket som helhet var åtta procent fler fritidsbåtar föremål för sjöräddningsärenden 2023 jämfört med 2022.

MATTIAS HYLLERT direktör Sjö- och flygräddning, Sjöfartsverket

– Den största delen av våra sjöräddningsärenden rörde likt tidigare år fritidsbåtar. Larmorsakerna har varierat men det handlar framför allt om maskin- och propellerhaverier och grundstötningar, men också hårt väder, säger Mattias Hyllert, direktör för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning.

ANTAL TILLFÄLLEN DÄR helikopter larmades var 467 under 2023, färre jämfört med 499 under 2022. I ungefär 65 procent av larmen behövde helikopter lyfta.

VISSA LÄN STICKER ut när det gäller ökning av antalet sjöräddningsärenden 2023 jämfört med 2022. Till exempel Västra Götaland, som hade 266 ärenden i fjol jämfört med 230 året innan och Kalmar som hade

62 ärenden jämfört med 52. Jämfört med genomsnittet för den senaste femårsperioden ses dock minskningar för båda länen.

GOTLAND HADE 41 ärenden 2023, vilket är länets högsta antal jämfört med de senaste fem åren. Ökningarna har främst orsakats av hårt väder, utsatt läge samt maskinoch propellerhaveri, men också sjuktransporter från fartyg.

FRÅN FRIVILLIGORGANISATIONEN

ADAM GOLL RASMUSSEN maritim ledare, Sjöräddningssällskapet

SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET, en av Sjöfartsverkets samarbetspartners, ser man en liknande trend för fjolåret. Sjöräddningslarm då det råder fara för liv har ökat något. Däremot har förebyggande utryckningar, när läget inte är akut, minskat en aning.

– Det är små skillnader i antalet utryckningar, både vad det gäller förebyggande utryckningar och insatser av mer brådskande karaktär. Men att skaffa sig kunskap om sjösäkerhet och även ha möjlighet att kunna larma minskar alltid riskerna för att hamna i sjönöd, säger Adam Goll Rasmussen, maritim ledare på Sjöräddningssällskapet. n

TEXT

q Juli 1946.

q Juli 1946.

Amerikaskjulet

ett folknöje filmälskareför

KULTURHISTORIA Säg ”Sjöfartsverket” till en göteborgsk taxichaufför och du kan hamna lite varstans längs med Göta älv. I alla fall fram till nu, när stora delar av verkets verksamheter i Sveriges näst största stad samlokaliseras till Stigbergskajen och det legendariska ”Amerikaskjulet”. Sjörapporten minns en tid när terminalbyggnaden var Göteborgs säkraste ställe för den som ville få en skymt av våra internationella storstjärnor.

Greta Garbo tar emot ett stort pressuppbåd ombord på M/S Gripsholm i samband med fartygets ankomst till Göteborg. Någonstans i kulisserna står radioreportern Karl Axel Arvidsson, utsänd för att fånga den skygga stjärnans röst på band.

Medan Greta Garbo håller pressträff ombord på M/S Gripsholm, väntar en stor folksamling utanför Amerikaskjulet för att få en skymt av den svenska Hollywoodskådespelaren.

q Även Edvard Persson hade en kort ”USA-karriär”. I augusti 1946 reste han med M/S Drottningholm för att spela in filmen ”Jens Månsson i Amerika” och passade även på att göra en bejublad turné i svenskbygderna i norra USA.

Vid kajen nedanför Stigberget breder den ut sig, betongbyggnaden som ingen rimligen skulle få för sig att kalla ett skjul om det inte vore för att bokstäverna ovanför huvudentrén ger andra besked. I tidiga tidningsartiklar omnämns den som ”upplagsmagasinet”.

NAMNET ”AMERIKASKJULET” UPPSTOD efter att Svenska Amerika Linien flyttat in på adressen 1915. Under de följande 60 åren skulle platsen komma att fungera som rederiaktiebolagets svenska terminalbyggnad för resor till och från Pier 97 på Manhattan i New York. Färjelinjen minskade avsevärt avståndet mellan Sverige och den kontinent dit över en miljon av landets befolkning emigrerat sedan 1800-talets mitt.

VID DET HÄR laget hade drömmen om Amerika fått en delvis ny innebörd och området runt betongskjulet förvandlades med jämna mellanrum till rena folknöjet i samband med att svenska celebriteter klev ombord på något av fartygen för att söka lyckan i det stora landet i väst. Så skedde exempelvis i juni 1932 när en svensk 52-mannatrupp avseglade mot OS i Los Angeles som skulle äga rum fem veckor senare eller vid upprepade tillfällen när medlemmar ur kungafamiljen skulle resa över Atlanten.

q På våren 1916 inträffade ett stort ras vid den ännu ej färdigbyggda kajen. Sammanlagt runt 8 000 kubikmeter lera kom i rörelse, men mirakulöst nog finns inga tidningsrapporter om personskador.

MEN INGEN LYSTE lika klart som skådespelaren Greta Garbo. Med förfäran bevittnade hon hur hennes avresor från och ankomster till Göteborg lockade så många människor till Amerikaskjulet att hon fick använda en hemlig trappa för att ta sig ut utan att behöva passera genom terminalen. Trappan finns kvar än i dag och går under namnet ”Garbotrappan”.

OCH TROTS ATT hon egentligen var lika sval inför att möta det samlade medieuppbådet, hände det att hon bjöd in till pressträff i samband med att båten lade till vid Stigbergskajen efter hemkomsten från Hollywood. Men på en punkt var hon obeveklig: hon tänkte inte medverka i radio.

PÅ SVERIGES RADIOS hemsida kan man lyssna till hur den utsände reportern Karl Axel Arvidsson förgäves jagar en intervju med Garbo.

– Jag får inte ens närma mig med mikrofonen nu under pressmottagningen. När jag bad henne om det så skakade hon intensivt på huvudet och det får man väl respektera eftersom hon nu också var så konsekvent, att inte ens säga ”nej” i mikrofonen, konstaterar Arvidsson varvid han ställer sig på behörigt avstånd för att ändå försöka fånga stjärnans röst på band.

DET LÄR VARA den enda ljudupptagning av Greta Garbo som finns i radioarkivet. n

Vinnarbild med noir-känsla

100 % humidity

Jörgen Språng, kock, Bitflower Bra på alla vis – en stark komposition med ”noir-känsla” och ett tydligt verb som gör bilden spännande. Detaljerna får blicken att dröja kvar. Fungerar både i stort och litet format. Bilden var vår gemensamma favorit redan från början.

När den svenska deltävlingen skulle avgöras hade juryn i uppdrag att från 84 bidrag sålla ut 15, för vidare tävlan i den nordiska finalen, och dessutom att kora tre vinnarbilder. Juryn för året var den i sammanhanget rutinerade fotografen Niclas Fasth och Sjörapportens redaktör Björn Alverfeldt.

EFTER EN GRUNDLIG genomvisning av samtliga bilder kunde duon markera de bilder som de med säkerhet inte skulle rösta till final. Det svåraste arbetet var när det fanns runt 25 bilder kvar, och de skulle bli 15. Vilka bilder som skulle premieras var ganska självklart då de redan hittat sina gemensamma favoriter. De fotografier som diskuterats mest hamnade på ”topp-7”, vilket innebar att det förutom ett första- till tredjepris, också delades ut fyra hedersomnämningar. Juryns motiveringar finns att läsa intill respektive bidrag. – Jag tycker det är kul att se att så många tar sig tiden att uppskatta de vackra miljöer man hamnar i – som vi som inte jobbar i sjöfarten aldrig får uppleva. Det finns många duktiga ögon därute. Det är också fint att se att fotograferna är duktiga på att stanna upp och se med nyfikenhet på allt det där man sysslar med varje dag. Det är inte lätt alla gånger att göra något intressant av det man själv tar för givet. Bidragen visar på en stor förmåga att uppfatta och tillvarata de spännande berättelser som gömmer sig precis överallt, säger Niclas Fasth.

VÄLKOMNA ATT SKICKA in bilder redan nu till årets tävling!

Läs mer om tävlingen på seatime.se/ fototavling

2 Standby

Jörgen Språng, kock, Bitflower Fokus är på berättelsen och uttrycket hos personen och bilden har också en stark klassisk komposition, som lyfts av ansiktsuttrycket. Den undanlagda hjälmen, den tomma skeden och blänket i ögonen förmedlar längtan och saknad. Vi får kontakt trots att blicken är riktad bort från kameran.

3 Kinfish

Carl Hanson, motorman, R/V Kinfish Bilden är enkel i grunden, men väldigt väl utförd, med en tydlig fokuspunkt och en stark bakgrund som ger kontext, trots att det inget sker. Den balanserande isbiten i förgrunden gör bilden komplett.

Språng till topps

100 % humidity

Jörgen Språng, kock, Bitflower Klassisk svartvit bild. Stillsam i stunden. Fantastisk komposition som inte lämnar någonting åt slumpen!

Standby

Jörgen Språng, kock, Bitflower För känslan och närvaron som bilden förmedlar. Skärpan ligger rätt och som betraktare bjuds vi med i stunden.

130 fotograferande sjömän skickade tillsammans in 819 bidrag till tävlingsarrangörerna under 2023. Det visar på ett stort engagemang och förhoppningsvis har arrangemanget bidragit till en mer meningsfull tillvaro ombord.

TEXT JIMMY ERIKSSON

Fem vinnare skulle utses av de 75 bilder som bedömdes när den Nordiska Fototävlingen för Sjöfolk 2023 avgjordes fredagen den 2 februari 2024. På museifartyget Isbrytaren Sankt Erik, utanför Vasamuseet i Stockholm, samlades arrangörerna och juryn, som i år bestod av Anneli Karlsson, fotograf på Sjöhistoriska museet och Mikael Dunker, kommunikatör på Vrak-museet.

JURYN BERÄTTADE ATT de var väldigt ense från första början till dess att pristagarna skulle väljas ut. De tittade först på samtliga bilder, var och en för sig, för att bilda sig en uppfattning. Sedan gick de tillsammans igenom bild för bild och pratade om dem.

– Alla bilder har fått full attention, vilket vi tycker är respektfullt mot alla som lämnat in bidrag och kommit så här långt i tävlingen, säger Anneli Karlsson.

SEDAN VALDE DE i flera omgångar bort de bilder som inte stod sig i konkurrensen. Med 20 bilder kvar korades de fem vinnarna och även fem hedersomnämnanden.

– Överlag var det väldigt fin kvalitet på bilderna och det var svårt men mycket roligt att göra urvalet. Tidigt i processen var det en bild som var en självklar vinnare för oss båda, säger Mikael Dunker.

NÄR JURYN PRESENTERAT sitt urval stod det klart att plats fyra och fem gått till norrmännen Håkon Sunde respektive Rune Larsen och att en och samma fotograf tagit plats ett till tre – nämligen Jörgen Språng från Bitflower, som tagit många priser i tävlingens historia. Än mer spektakulärt är det att den svenska deltävlingens jury, som ju bestod av helt andra personer, premierade samma bilder.

– Nämen oj! Är det sant? Vi pratade om att det skulle kunna bli så, men vi har ju ingen aning, säger Mikael Dunker.

Titellös bild

Läs mer om tävlingen på seatime.se/ fototavling

3 4

Håkon Sunde, förste styrman, Normand Frontier

En bild som låter sig undersökas länge. Arbetarna utstrålar ett lugn men för betraktaren ser miljön farlig och dramatisk ut. Trots ett ”stökigt” motiv så sitter tekniken.

Frame bearings

Jörgen Språng, kock, Bitflower Mannens fokus i den ruffa, tuffa miljön drar blicken till sig. Kompositionen, skärpan och kontrasten är perfekt!

5

Tankskipet Marie S passerer vakre Torungen fyr utgående fra Arendal Rune Larsen, statslots Två bilder förenas i en självklar komposition, där struktur och natur möts i harmoni. Fin färgton!

q Frame bearings

Jörgen Språng, kock, Bitflower

En bra spännande inramning och ansiktsuttrycket gör väldigt mycket för bilden. Vi ser att han anstränger sig och är koncentrerad i det han gör. Valet av vidvinkel bidrar till spänningen: vi förstår verkligen hur trångt det är. Även om intrycken är många så förstår ögat ändå var blicken ska hamna. En liten vinjettering av förgrunden hade eventuellt hjälpt oss styra blicken lite mer.

p Sailing the desert

Johnny Forsman, 1:e fartygsingenjör, Bit Wave Fin symmetri. Linjerna går genom hela bilden och skapar en känsla av fart även om vi inte har någon rörelseoskärpa. Blicken leds och man vill framåt i den. Fint också med färgerna – sanden, havet och det röda fartyget – som spelar bra ihop. Välavvägd helt enkelt.

p I can’t find the bloody rope Jonatan Hedetoft, jungman, Ostindiefararen Götheborg Roliga kontrasterande element och spännande detaljer, med verktyg, karbinhake och skärp. Håret påminner väldigt mycket om repet. Att fotografen valt att jobba med vad som verkar vara analogt foto gör att det är svårt att tidsbestämma bilden bidrar till spänningen. Den berättar något, och vi blir nyfikna att kolla vidare på den.

u Björn Rasmus Kristenson, mässman, M/S Origo Väldigt rolig bild som också kan vara klaustrofobisk. Det här är mer än bara en bild på en isbjörn – att fotografen valt att ta med ventilens gångjärn gör att bilden blir mer aktiv än om den skulle ha varit mer inzoomad på björnen. De nyfikna ögonen spelar också en viktig roll.

FOTOTÄVLING

q Skipet

HEDERSOMNÄMNANDEN NORDEN

t Kom her Hlynur Ársælsson, matros, Þórunn Sveinsdóttir Här känner man en doft av fisken och handen med tatueringen är jättehäftig. Hade kanske vunnit lite mer på mer kontrast och mer arbete med skärpa och oskärpa. Den kan bli lite rörig.

Davíð Már Sigurðsson, matros, Drangey SK

u The Waiting Game Jmaurr Go, elektriker, Torm Singapore Vackra färger i fin composition, och vi undrar vad han gör – sitter han och funderar, kliar sig i skägget eller pratar i telefon med någon där hemma?

Hur är den tagen? Har man skickat upp en drönare med ett fish-eye-objektiv? Oavsett är det en väldigt häftig bild som kräver en del av betraktaren.

t Björn

Rasmus Kristenson, mässman, M/S Origo Vilket häftigt ögonblick! Blicken säger ”vem hälsar på i mitt territorium?”. Man blir bara glad när man ser den. Perfekt skärpa i denna fina ögonblicksbild som ändå lyckats fånga frosten i björnens ögonfransar.

p En grå morgen

Ole Jørgen Nygård Pedersen, överstyrman, Frida Knutsen Har en stämning som slår an en väldigt fin ton och ett budskap om en grön framtid, som man kanske inte ser direkt. Det kombinerat med en bra balans och komposition ger den ett hedersomnämnande.

Läs mer om tävlingen på seatime.se/ fototavling

OMBORD

OMBORD är sidor för dig som arbetar till sjöss. Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjöfolk ett fritidsoch kulturliv som ska kompensera för det man går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

BOKTIPS FRÅN SJÖMANSBIBLIOTEKET

De ovärdiga (Norstedts)

2 1

Roy Jacobsen

I ROY JACOBSENS nya roman De ovärdiga följer vi en grupp pojkar och flickor från ett hyreshus i östra utkanten av Oslo under den tyska ockupationen.

UNGDOMARNA LEVER I fattigdom och måste kämpa för att överleva. En kamp som gör att de aldrig missar ett tillfälle att luras och stjäla, att förfalska dokument och att begå inbrott i de fina kvarteren på jakt efter saker som går att sälja på den svarta marknaden. De drar sig inte heller för att stjäla från tyskar i hög maktställning, vilket ytterligare ökar risken för upptäckt och hård bestraffning.

DE OVÄRDIGA ÄR en brutal och varm skildring av en miljö, tid och vardag som hittills varit nästan frånvarande i krigshistorien. Den mångfaldigt prisbelönade Roy Jacobsen har skrivit en tankeväckande och underhållande roman som ytterligare befäster hans position som en av de stora europeiska författarna. n

Fred (Norstedts)

Thella Johnson

UNDER NÅGRA DRAMATISKA dygn sitter Elina Kansa instängd i en närbutik i Kemi, tillsammans med sin styvfar och en främling. Fred är berättelsen om Elinas familj, i tre generationer och två nationer, på bägge sidor om Östersjön, innanhavet med det bräckta vattnet. Här finns morfar Tapani, vars öde avgjordes av en mört i en sko och ett par små röda stövlar, här finns mamma Marjatta, som i jakten på lyckan flyttade till andra sidan Östersjön och tillbaka, och här finns dotterdottern Elina, som likt en Lapplands Sheherazade trollbinder sina nära med sin berättelse, alltmedan 2010-talets politiska kravaller utspelar sig utanför dörren och till slut drar dem alla med sig.

FRED ÄR ETT ömsint familjeporträtt och en skildring av efterkrigstidens människor i Sverige och Finland – två länder som sagts stå varandra nära, som syskon. Det är också en berättelse om vad kriget gör med oss. Om vad freden gör med oss. n 3

Robot:

Drömmar och mardrömmar om mänskliga maskiner (Natur & Kultur Allmänlitteratur)

Peter K Andersson

ALLA VET VAD en robot är, men alla inser inte hur många av människosläktets drömmar och mardrömmar den rymmer. En robot kan vara slav eller gud, orakel eller monster, den perfekta soldaten eller en bättre människa än vi någonsin kommer att bli.

HOTEN OCH LÖFTENA i den artificiella intelligensens framtid är en av vår tids mest

brännande frågor. Men den är inte ny. Som den här boken visar går frågan tillbaka ända till den mänskliga civilisationens begynnelse. I de flesta kulturer genom historien har fantasin om att tillverka konstgjorda människor florerat, och ibland har man försökt göra verklighet av den. Det är en fantasi som säger mycket om mänsklighetens förhoppningar och farhågor, och om dess syn på sig själv.

I DEN HÄR boken gör vi en resa genom den konstgjorda människans historia, från stenålderns magiska skulpturer till vår tids androider, via det gamla Egyptens rörliga gudastatyer, medeltidens alkemister, upplysningstidens musicerande automater och industrialismens ångmänniskor. Det är en berättelse om framtidstro och entreprenörskap, men också om rädslan för vad som händer när människan gör sig själv till skapare. Det är en bok att tänka med för både den historiskt och den tekniskt intresserade. n

FILMSNACK FRÅN SJÖMANSSERVICE

Filmtittandet minskar

...och jag tror jag vet varför

FILM Varje år levererar Svenska Filminstitutet en redogörelse för hur svenskens filmvanor såg ut under det föregående året. Sammanställningen kallas ”Filmåret i siffror 2022” och dök, i vanlig ordning upp i höstas.

En tydlig trend för 2022 var att vi såg mindre film än vi gjort på länge. Jämfört med 2021 sjönk filmtittandet med två filmer per person och år vilket innebär att det sågs omkring 20 miljoner färre filmer än året innan. Filmtittandet minskade som kraftigast i åldersgruppen 15–20 år.

SAMMA GRUPP VISAR upp ett mindre intresse för svensk film, genrerna drama, thriller och dokumentär. De ser hellre action och skräck. Under samma period mer än fördubblade de största streamingtjänsterna sitt utbud av svensk film. Svenska biografer har haft svårt att åter-

hämta sig efter pandemin. Under 2022 års tre sista kvartal var besökssiffrans genomsnitt 27 procent lägre än samma period 2019.

UNDER PANDEMIN GJORDE bristen på amerikansk konkurrens att den svenska filmen fick ett uppsving på biograferna, ändå är vi sämst i Norden på att se våra inhemska filmer och vi har också minst av dem bland årets mest sedda biofilmer.

LÄNGE VAR FILMEN den högst stående konstformen inom rörlig bild men under det senaste decenniet har vi sett hur den allt mer hamnat i skuggan av serierna. Strömningstjänsternas intåg resulterade i att nästan varje hushåll nu har ett utbud, omöjligt att överblicka. Varje nytt filmval kännas som en bergsbestigning och resulterar, för mig, ofta i att jag ger upp och scrollar bort den tänkta filmstunden i stället, och just där tror jag man hittar faktorn bakom seriernas uppgång.

UNDER OBAMA-ADMINISTRATIONEN BLEV begreppet beslutsutmattningen uppmärksammat. Det pratades om att man bara har ett visst antal beslut i sig under en dag och är man president i Amerika går det inte att slösa dem på småsaker. Basala val som vad man ska äta eller vilken slips man ska bära till kavajen får någon annan bestämma. Streamingdjungeln har gjort beslutsutmattning till vår nya folksjukdom och botemedlet blev tv-serierna. När varje val är en bergsbestigning blir det dåraktigt att välja en fristående långfilm, för det valet räcker ju bara en gång. Väljer du en serie däremot kan det räcka i flera säsonger.

OM DU ÄR trött på både val och serier kan vi rekommendera Sjömansservice filmtjänst, då väljer vi fem till sex filmer åt dig, varje månad. Filmerna kan sedan ses ombord. Hör gärna av dig så berättar vi mer. n

Nytt år, nya möjligheter…

JA, VISST ÄR det så. Först ska vi bara summera det förra idrottsåret. I lagtävlingen Sports League visade räknaren att 29 257 träningspass registrerats av årets 83 registrerade lag. För friidrottstävlingen Sjöpokalen var intresset svalare. Tabellerna här intill visar topplistorna. Besök webbplatsen seatime.se/seasportal för fler resultat.

IDROTT OCH MOTION MED SJÖFOLK

Top-5 Sports League 2023

FARTYG POÄNG

1 Germanica 430,40

2 Undine 363,14

3 Prospero 361,67

4 Gotland 347,00

5 Ramanda 321,78

Top-5 Sjöpokalen 2023

FARTYG SNITTPOÄNG

1 Solsund 1530,3

2 Gunilla 1175,1

3 Jehander 1 583,7

4 Polfors 488,1

5 Ida H 343,6

Stena-fartyg segrade i Sports League, men alla är vinnare!

Flest aktiviteter stod lag Gotland för, då de gjort hela 2 191 pass under 2023, vilket gav dem en fjärdeplats – precis ovanför Ramanda. För att vinna, krävs dock att så många som möjligt i laget är aktiva och bidrar till poängsamlandet. Det lyckades Germanica bäst med, som kämpade ihop hela 430,4 snittpoäng (2 152/5 deltagare). Det flitiga tränandet och lagandan gav dem en trygg ledning på över 65 poäng.

PÅ ANDRA PLATS hittar vi laget Undine, som gjorde en rejäl klättring från förra årets 10:e plats, och som slog tredjeplatstagarna Prospero med små marginaler – 363,14 poäng mot 361,67 poäng.

I OFFICE LEAGUE är det tydligt att Northern Offshore Services kontorslag går in för att utmana personalen ombord. Lagen OFFICE - NOS HSSE-Q och OFFICE - Technical tog första- respektive andraplats helt utan konkurrens. Tredjeplatsen knep laget Älvtank Landkrabborna

I TABELLERNA FÖR de individuella grenarna Biking, Running, Multi och Swimming har det också rört på sig under året. Mest dramatiskt var det i Biking, där Johan Löwenhamn (Gotland) och Klas Utbult (OljOlja) turades om att inneha förstaplatsen ända in i slutet. När tabellerna låstes var det bara 15 km mellan de båda herrarna. Och vilka distanser de trampat!

MÅNGA FLER INDIVIDUELLA insatser borde hyllas och det gör vi också, i bloggen på SeaSportal. Gå in där och läs om dessa.

VI PÅ SJÖMANSSERVICE vill såklart gratulera alla vinnare, men också ALLA deltagare och framför allt ett stort grattis till dig som kanske hittat en rutin i träningen under året – oavsett om det sker varje dag eller några gånger i veckan.

NU SER VI fram emot ett minst lika bra träningsår. Och kom ihåg att Sports League är en lagtävling, så det lönar sig att få med kollegorna till gymmet eller på löpturen, och att se till att träningen blir av. Det är ju trots allt den bästa träningen. :-)

GOD FORTSÄTTNING!

Anton Strömblad och Vilma Viknander på Stena Germanica.

TEXT

Hallå där

Anton Strömblad på Stena Germanica!

TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO PRIVAT

Vi vill börja med att gratulera er till segern i Sports League 2023. Grattis och snyggt tränat!

– Tack så mycket, väldigt roligt! Det är väl framförallt Vilma Viknander och jag som samlat ihop träningstillfällen till de flesta poängen här på SeaSportal under 2023. Ett par killar till är aktiva och loggar träningen, men till nästa år siktar vi på att få de andra ombord att registrera sina träningspass också. Då kommer vi bli än mer oslagbara!

År 2022 låg laget på 17:e plats i tabellen. Förra året tog ni er upp på toppen. Har du någon tanke om vad som gjort att ni lyckats med det?

– Vi är ett väldigt gott gäng ombord på Germanica som tränar ihop, vilket ibland eller faktiskt ganska ofta resulterar i mycket långa träningspass, hahaha. Men det är bara trevligt, det blir ju vårt sätt att umgås utanför arbetet. Även om vi har olika arbetstider – inom maskin, däck, och intendentur – så brukar vi kunna hitta gemensamma träningstider.

Att umgås i gymmet alltså – ja det låter ju sannerligen som ett vinnande koncept. Finns det fler orsaker till framgången, tror du?

– Eftersom jag och Vilma är väldigt tävlingsinriktade så blir det en extra push när man tävlar mot de andra fartygen. Och vi har också möjlighet att träna ihop när vi är hemma på friveckorna, så självklart gör vi det. Nu är vi redan ett par dagar in på 2024, och vi siktar på ännu fler roliga träningspass ihop.

– Och som vi alltid säger här ombord; ”Glass går alltid rätt in i biceps”... :-)

Minsann… Tack för att du delade med dig och lycka till i årets tävlingar!

Sjöpokalen 2023 tillföll Solsund

Sex stycken lag och totalt 163 personer gjorde upp om vilka som var bäst i Sjöpokalen 2023. I den här tävlingen innebär ”att vara bäst” inte bara att prestera bäst, det handlar lika mycket om att få så många som möjligt i besättningen att delta.

NU NÄR VI kan kolla i backspegeln ser vi att 2023 blev ett sjöskolornas år – då lagen Gunilla (Öckerö seglande gymnasieskola), Polfors (Sjömansskolan Stockholm) och Sjöfartshögskolan Kalmar alla deltog. Gunilla vann förra året, men i år fick de ge sig mot besättningen på bil- och passagerarfärjan Solsund, som trafikerar Oskarshamn och Byxelkrok.

För Solsunds räkning, har också elever från Praktiska Gymnasiet Kalmar varit med och gjort resultat. Allt under ledning av befälhavare Måns Larsson

ENMANSLAGET JEHANDER 1, som utgörs av friidrottaren Henrik Larsson, lyckades med bedriften att ensam ta sig upp på tävlingens tredje plats. Detta trots att han fick dela sina poäng med 6, som är antalet personer i den dubbla besättningen.

VI TACKAR OCKSÅ Ida H för deltagandet och för somriga bilder från friidrottstillfället i Malmö och hoppas på mycket aktivitet under 2024. n

TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO MÅNS LARSSON

TEMA: KAPTENER

TRE LYCKLIGA QUIZARE VINNER ETT PRIS MED SJÖFARTSANKNYTNING

Sjöfart i populärkulturen

Vilket av följande är inte ett album

av Elton John?

1 Captain Beefheart and his Magic Band

X Captain Fantastic and the Brown Dirt Cowboy

2 The Captain & the Kid

Vilken svensk skådespelare har en roll i filmen ”Jakten på Röd Oktober”?

1 Max von Sydow

X Stellan Skarsgård

2 Lena Olin

Vilken av följande kaptener är en skapelse av författaren Jules Verne?

1 Kapten Ahab

X Kapten Nemo

2 Kapten Krok

Rollistan för SVT:s långkörare ”Rederiet” är evighetslång. Vem av följande skådespelare spelade inte kapten?

1 Per Morberg

X Stina Rautelin

2 Bert-Åke Varg

Kapten Haddock är en av världens mest kända seriefigurer. Från vilket land kom hans skapare?

1 Belgien

X Frankrike

2 Nederländerna

Skicka din quizrad i ett mail till sjorapporten@sjofartsverket.se eller på ett vykort till Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping. Vi behöver ditt svar senast den 21 mars.