Isbrytning –en livlina för svensk industri
”Ankan” om Atlantenäventyret
Stort kliv framåt med eldriven lotsbåt
Redo-trio leder ny akademi
Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.
Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.
Adress
Sjörapporten
601 78 Norrköping
Telefon 0771-63 00 00
Webbplats www.sjofartsverket.se
Prenumeration
För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se
Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se
Ansvarig utgivare
Niclas Härenstam
Redaktör
Björn Alverfeldt, sjorapporten@sjofartsverket.se
Redaktion
Frida Valentin, Hanna Finnstrom & Hanna Pålsson på Rubrik
Formgivning
Rubrik
Tryck
Stema Specialtryck AB ISSN-1402-2028
Vi är redo för vintern
Så står vi inför en ny vinterperiod. Våra isbrytare är redo att göra god tjänst för att hålla norra Sverige öppet och industrierna igång. Efter ett decennium av milda vintrar blev förra året en meteorologisk normalvinter vilket slet hårt på vår åldrande flotta. Nyligen firade vi att Atle fyllt 50 år, och det är en aktningsvärd ålder för ett fartyg. Blir den kommande vintern lika kärv som den förra finns det risk för att reservdelar saknas när grejerna slits i hög takt. Faktum är att hela vår flotta behöver bytas ut för att vi ska kunna säkra driften och därmed viktiga delar av svenskt näringsliv i norr.
FÖR NÄRVARANDE HAR vi finansiering för en ny isbrytare och vi har en god dialog med regeringen om behovet av fler. Förhoppningsvis kan en ny stor isbrytare vara i drift 2028, så till dess och ytterligare ett antal år behöver Atle, Frej, Ymer, Oden, Atle och Idun kämpa vidare.
bärplansteknik, vilket bland annat innebär höga farter, bekväm gång och nära nog noll utsläpp. Det ska bli spännande att utvärdera hur denna båttyp fungerar i praktiken i vår operation.
Våra isbrytare är redo att göra god tjänst för att hålla norra Sverige öppet och industrierna igång.”
VÅR BRANSCH HAR en rik historia men är också en framtidsbransch. Därför behöver vi våga prova nya tekniker, och det gäller förstås inte bara båtar. Vi utvecklar också hur vi flyger in mot obemannade flygplatser och hur framtidens flerdimensionella sjökort ska designas. För att nämna något. Jag har gott hopp inför framtiden. n
Erik Eklund generaldirektör, Sjöfartsverket
Redaktionen ansvarar bara för beställt material.
OMSLAGSFOTO JOHANNES BERNER
Kärv är även Sjöfartsverkets ekonomi där vi går mot ett underskott på en halv miljard kronor för året. Jag har initierat kraftfulla åtgärder internt för att hålla nere kostnaderna, men det räcker inte. Avgifterna behöver dessvärre höjas för handelssjöfarten och staten behöver ta sin del av kostnaderna för tjänster mot privatpersoner.
Samtidigt måste vi satsa för framtiden. Och det gör vi! Det finns investeringsbeslut på drygt 20 nya båtar varav de flesta är lotsbåtar med modern teknik som minskar bränsleförbrukningen. En beställd lotsbåt ska köras helt på eldrift och med
Efter att ha fått frågan fyra gånger tackade Anders ”Ankan” Johansson till slut ja till ”Över Atlanten”. Han ångrar ingenting, men vill aldrig göra om det. 12
Hemlängtan och prövningar i ”Över Atlanten”
50-årig jubilar jagar nya drömmar
Från sjöscout som nioåring till snart färdig sjökapten. Med ett år kvar till examen känner Linda Frih Covarrubias sig redo för livet till sjöss. 14 21
u Vad vill du läsa i Sjörapporten? Tipsa oss på sjorapporten@sjofartsverket.se 14 12 21
I 50 vintrar har Atle hållit Bottenviken isfri. Efter sitt festliga tvådagarskalas är hon redo för nya äventyr –med en dröm om Västkusten.
Linda gör sig redo för livet till sjöss
Sjöfartsverket köper in världsunik eldriven lotsbåt
ELEKTRIFIERAD LOTSBÅT . Med batteridriven motor och bärplansteknik kommer den flyga fram över vattnet. Sjöfartsverket investerar i en världsunik elektrifierad lotsbåt med maxfart 31 knop och noll utsläpp. Kontraktet undertecknades i oktober.
TEXT SARA ERIKSSON & SANDRA GILÉN BILD ARTEMIS TECHNOLOGIES
Sjöfartsverket ska ställa om till fossilfrihet senast 2045 och en rad olika initiativ har tagits för att minska klimatpåverkan. Ett av dem är inköp av en elektrisk batteridriven lotsbåt med bärplansteknik.
Erik Eklund generalsdirektör, Sjöfartsverket
– Vi är glada över det här tillskottet. Nu tar vi ett kliv framåt i vår omställning till fossilfrihet och bidrar till att driva utvecklingen framåt inom svensk sjöfart, säger Erik Eklund, generaldirektör på Sjöfartsverket.
SJÖFARTSVERKET HAR ETT sjuttiotal lotsbåtar i drift på 23 lotsstationer längs Sveriges kust. De används för att transportera lotsar till och från fartyg för att anlöp ska ske på ett säkert sätt. När den nya lotsbåten tas i bruk kan
den bidra till att minska den totala utsläppsmängden för verkets samtliga lotstransporter med hela fem procent. Inom ett decennium behöver Sjöfartsverket byta ut större delen av lotsbåtsflottan.
– Det här är revolutionerande för vår fartygsflotta och ändrar om vår spelplan helt. Den har potential att minska vårt klimatavtryck och på sikt sparar vi faktiskt pengar genom minskade bränslekostnader, säger Erik Eklund. När båten kommer upp i hastigheter över 14 knop kan den med hjälp av bärplan lyfta från vattenytan och ser ut att flyga fram. Befälhavaren behöver bara trycka på en knapp för att lyfta.
INVESTERINGEN I DEN nya lotsbåten finansieras delvis av det extra anslag som Sjöfartsverket fått från regeringen under 2022–2024 för att påbörja omställning mot en fossilfri fartygsflotta. Lotsbåten tillverkas av Artemis Technologies på Nordirland och kommer att tas i drift våren 2026. n
FAKTA
Sjöfartsverkets nya lotsbåt
u Båten är byggd i kompositmaterial med helelektrisk drivlina.
u Modell: Artemis EF-12
u Totallängd: 12,5 meter
u Bredd: 4,7 meter
u Djupgående: 2,2 meter
u Deplacement: 11 700 kg
Fler varor till svenska hamnar årets tredje kvartal
Q3 I HAMN. Godsvolymerna till de svenska
hamnarna ökade något under årets tredje kvartal jämfört med förra året. Samtidigt fortsatte passagerarvolymerna att minska.
TEXT SARA ERIKSSON
– SJÖFARTEN HAR KANTATS AV störningar som tvingat handelssjöfarten till omvägar, men i vår statistik syns inga spår av det. Vi ser i stället hur godsmängderna fortsatt sin återhämtning, om än långsamt, säger Niclas Härenstam, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket. Godsmängderna ökade med 1,3 procent under årets tredje kvartal jämfört med samma period förra året. Under perioden lastades och lossades drygt 39 miljoner ton gods. Göteborg är den hamn där godsmängderna ökade som mest under perioden sett till vikt, följt av Karlskrona och Malmö.
Q3 i siffror
Totala antalet anlöp/ hamn under Q3, 2024
Flest passagerare/ hamn under Q3, 2024
Hamn Antal passagerare
Antalet anlöp till de svenska hamnarna blev dock färre till antalet årets tredje kvartal, jämfört med samma period förra året.
Passagerarvolymerna minskade under perioden med drygt fyra procent.
– När det gäller passagerare kan vi konstatera att det är färje- och kryssningstrafiken som står för nedgången, säger Niclas Härenstam.
Niclas
Härenstam kommunikationsdirektör, Sjöfartsverket
Två förklaringar är att ett rederi har upphört med trafik mellan Strömstad och norska Sandefjord samt att Öresundslinjen på rutten Helsingborg–Helsingör haft färre anlöp.
DEN STÖRSTA ÖKNINGEN av antal passagerare står Visby för, som ökat med drygt 42 000 passagerare jämfört med samma period året innan.
167 kryssningsanlöp gjordes under perioden, vilket är 22 färre än året innan. n
Störst godsmängd/ hamn under Q3, 2024
Förändring i % jämf. m Q3, 2023 Godsvikt i ton
Hamn
Förändring i % jämf. m Q3, 2023
Förändring jämfört med föregående år:
18 099 –4 %
Helsingborg 1 822 771 – 2 %
Stockholm 1 684 331 – 1 %
Visby 1 050 381 + 4 % Ystad 861 557 – 2 %
Nynäshamn 636 730 – 5 %
Göteborg 549 003 – 13 %
Trelleborg 542 674 + 2 %
Grisslehamn 401 884 – 4 %
Strömstad 351 231 – 25 %
Karlskrona 225 728 + 6 %
REPORTAGE
Isvintern 2023/2024 innebar en ovanligt lång och ihållande period av köld och blåsigt väder om vartannat i norra Sverige, vilket satte hårt tryck på statsisbrytarna. Trots hjälp av både egna arbetsfartyg och inhyrda resurser, tvingades man under en period att pausa assistanserna till hamnen i Karlsborg. När alla siffror för säsongen är sammanställda kan den sammanlagda kostnaden för isbrytningen komma att räknas i tresiffrigt antal miljoner mer än budgeterat.
Bland minusgrader och minussiffror
ISVINTER. Att beräkna framtida utgifter kan vara nog så svårt. Att sia om vädret är nästintill omöjligt. Så att lägga en isbrytningsbudget när kostnaderna i högsta grad styrs av väderförhållandena, blir en delikat balansakt. Efter förra vinterns hårda tryck på den åldrade isbrytarflottan, laddar Sjöfartsverket för ännu en oberäknelig vinter.
Stockholm i början av oktober. Vid Stadsgårdskajen har statsisbrytaren
Atle lagt till, på väg norrut från varvet i Landskrona där hon tillbringat sommaren. Under besöket i huvudstaden passar besättningen på att fira fartygets 50-årsdag, några veckor i förskott. Bland gästerna återfinns infrastrukturminister Andreas Carlson, som håller ett tal till jubilarens ära. – Isbrytarna är av avgörande betydelse för att hela Sveriges ska fungera, för att hålla alla hamnar öppna. Regeringen har avsatt medel för att påbörja omställningen till nya isbrytare, men Atle kommer ha en viktig roll några säsonger till, säger han. I blott två meningar fångar ministern kärnan i isbrytningens förutsättningar, ett halvt sekel efter att Atle levererats från Sandvikens varv i Helsingfors: att ett generationsskifte i fartygsflottan är nödvändigt, men att Atle och hennes jämnåriga har flera år kvar till pensionen. Och att fungerande vintersjöfart till och från samtliga svenska hamnar sedan decennier ses som en självklar del av svensk infrastruktur.
Annat var det förr. På en fråga från en utsänd reporter från radions ”P1 morgon” om isbrytningens betydelse för svensk handel, bjuder Atles befälhavare Karl Herlin på en historielektion om vinterstängda hamnar och säsongspermitterad personal på industrierna längs Norrlandskusten.
– Det hade inte gått i dag, helt enkelt, avslutar han och får tiden före Atles och systerfartygen Ymers och Frejs intåg att kännas långt mer avlägsen än de 50 år som är orsaken till de pågående festligheterna.
ISVINTRAR DELAS IN i tre svårighetsgrader: milda, normala och stränga. Med tiden har det blivit allt glesare mellan de sistnämnda, men det innebär inte att själva isbrytningen nödvändigtvis blir mindre
besvärlig. Fjolårssäsongen är ett talande exempel. I statistiklängderna sorteras den under fliken för normala isvintrar, men arbetsbelastningen på fartygen och deras besättningar vittnar om en annan verklighet.
– Två saker sticker ut med fjolårets säsong. Dels att den började ovanligt tidigt – normalt drar den igång i mitten eller slutet av december, men förra året hade vi vår första assistans redan den 2 december. Dels att vi hade en ovanligt lång period i norr med köldväder och hårda vindar om vartannat. Det var fullt upp för alla våra isbrytare ända sedan starten, så vi samlade på oss mycket erfarenhet under den gångna säsongen, säger Annika Hjelmsten, driftoperatör på isbrytarledningen OPC. Just det långvariga och konstanta trycket på Sjöfartsverkets isbrytare till följd av den tidiga och ihållande kylan i norra Sverige utmärker sig i en historisk kontext. Utöver de fem statsisbrytarna användes även arbetsfartygen Scandica och Baltica , liksom flera inhyrda resurser. Ändå tvingades man periodvis att pausa isbrytarassistansen till Karlsborg utanför Kalix.
Det är värt att understryka att skillnaden givetvis är enorm mellan en tillfälligt stängd hamn och forna dagars säsongspermitteringar. Ett kortvarigt uppehåll i assistansen strider heller inte i sig mot instruktionen från regeringen, där uppdraget inte är närmare definierat än att en av ”Sjöfartsverkets huvuduppgifter är att svara för isbrytning”. Ändå är stoppet i Karlsborg u
Annika Hjelmsten driftoperatör, isbrytarledningen OPC
Isbrytarna är av avgörande betydelse för att hela Sveriges ska fungera, för att hålla alla hamnar öppna.”
Andreas Carlson i sitt tal på Atles 50-årskalas
Karl Herlin befälhavare, Atle
Isbrytaren Ale stod färdig på 1970-talet, liksom Atle, Frej och Ymer. Ale är specialbyggd för att kunna gå genom Trollhätte kanal till Vänern och har därför en avgörande roll i väntan på att de nya slussarna står klara.
mer än ett hack i skivan. Det utmanar inte bara självbilden på ett verk som satt en ära i att bokstavligen sörja för att hålla Sverige åretruntöppet. Det går också på tvärs med samhällets uttalade förväntningar: öppna hamnar som en grundförutsättning för att hela landet ska fungera.
– Det var första gången någonsin som vi stängde en hamn på det viset, säger Sjöfartsverkets rederidirektör Fredrik Backman.
Inför kommande säsonger har Sjöfartsverket investerat i Idun, en mindre isbrytare för att avlasta de äldre fartygen.
Sjöfartsverkets
fartyg är väl underhållna. För sin ålder är de i gott skick, men om en kritisk komponent går sönder riskerar fartygen att bli stillaliggande.”
Fredrik Backman rederidirektör, Sjöfartsverket
Idun ger oss egen rådighet där vi tidigare tog in externa resurser, säger Fredrik Backman. Hon kommer att vara vår kostnadseffektivaste isbrytare vid lindrigare förhållanden och gör att vi kan hålla ner antalet drifttimmar för Ale som vi kommer att behöva ha kvar så länge slussarna i Trollhätte kanal har den storlek de har i dag.
–
Fredrik Backman rederidirektör, Sjöfartsverket
Trots nytillskottet består osäkerheten och komplexiteten inför kommande säsong. – Sjöfartsverkets fartyg är väl underhållna. För sin ålder är de i gott skick, men om en kritisk komponent går sönder riskerar fartygen att bli stillaliggande. Ledtiderna är långa. Får man ett tekniskt haveri ombord kan det ta större delen av säsongen innan det finns reservdelar att tillgå. Detta är den stora riskfaktorn i systemet, vilket vi har flaggat för under många år.
Isbrytningen i siffror de senaste tio åren
* Antal arbetsdagar för fartygen
Antal assisterande fartyg
Kostnad i miljoner kronor
* Antal arbetsdagar för fartygen. 384
Antal assisterande fartyg 770
Kostnad i miljoner kronor 316
* Antal arbetsdagar för fartygen 322
Antal assisterande fartyg 600
Kostnad i miljoner kronor 295
* Antal arbetsdagar för fartygen 641
Antal assisterande fartyg 1 480
Kostnad i miljoner kronor 320
* Antal arbetsdagar för fartygen 371
Antal assisterande fartyg 573
Kostnad i miljoner kronor 318
* Antal arbetsdagar för fartygen. 124
Antal assisterande fartyg 140
Kostnad i miljoner kronor 291
* Antal arbetsdagar för fartygen 385
Antal assisterande fartyg
Kostnad i miljoner kronor
En annan faktor är budgetarbetet. Kostnaden för den påfrestande fjolårssäsongen blev avsevärt högre än budgeterat, men att gardera åt andra hållet är inte den självklara lösningen. – Skulle vi budgetera för en svår vinter för att täcka eventuella merkostnader, låser vi upp en massa kapital och det vill man inte heller göra, säger Fredrik Backman.
SJÖFARTSVERKET STICKER UT i den svenska myndighetsfloran, som ett av tre kvarvarande affärsverk jämte Luftfartsverket och Svenska u
* Antal arbetsdagar för fartygen
Antal assisterande fartyg
Kostnad i miljoner kronor
* Antal arbetsdagar för fartygen
Antal assisterande fartyg
Kostnad i miljoner kronor 388
För säsongen 2023/2024 var all statistik ännu inte sammanställd vid pressläggning. Antalet assisterade fartyg uppgår till 1 231, medan antalet arbetsdagar landar på 673. I det senare fallet är dock inte inhyrda resurser inräknade.
p Isbrytningens historia i Sverige går långt tillbaka i tiden. På bilden syns S/S Bore som sjösattes redan 1894. Sedan 2013 ligger hon förtöjd vid Skeppsbrokajen i Malmö och räknas som världens äldsta ångisbrytare.
Antal arbetsdagar anger summan av antalet aktiva dagar för var och en av isbrytarna under säsongen, inklusive inhyrda resurser.
Hallå där ... Per Pemberton, forskare på SMHI
Blir det någon havsis i framtiden?
Per Pemberton forskare inom fysisk oceanografi på SMHI
– Ja, åtminstone under det här århundradet. Men isen kommer att bli både mindre och tunnare. Issäsongen kommer också att förkortas och främst koncentreras till Bottenviken. De senaste 30 årens varierande vintrar gör det dock svårt att förutsäga den närmsta framtiden. Det är inte bara den globala uppvärmningen som påverkar utan även atmosfärens cirkulation, vilket ger upphov till en naturlig variation mellan år. Vissa vintrar blir kalla, andra milda.
Vilka metoder använder ni för klimatprojektioner om havsisens utveckling?
– Vi utgår från olika klimatscenarier och globala klimatmodeller, som vi skalar ner och anpassar för Östersjöregionen. Scenarierna baseras på faktorer som samhällsutveckling och människans utsläpp av växthusgaser, som ger olika kraftig uppvärmning i scenarierna. Utifrån dessa gör vi simuleringar från 1970-talet till i dag och framåt till slutet av århundrandet. Enkelt förklarat gör vi analyser och jämförelser mellan en historisk och en framtida period.
SMHI har gjort en utredning kopplat till regeringens nyinvestering av isbrytningsfartyg. Vad är din reflektion kring framtida behov av isbrytning? – Även om isen minskar, kan den fortfarande vara svår att forcera. Vår bedömning är att isen kan bli mer rörlig, vilket kan skapa stora isvallar som försvårar sjöfarten. Jag tror att isbrytare fortsatt kommer att vara viktiga, men det är svårt att förutse exakt hur mycket behoven kommer att förändras i takt med att isen blir mindre och tunnare. n
kraftnät. Verksamheten drivs med kommersiella avgifter på affärsmässiga grunder. Bland mycket annat innebär det att svängningar i konjunkturen märks tidigare och tydligare på intäktssidan än vad som är fallet på traditionella anslagsmyndigheter. Utgiftsmässigt blir effekten desto mindre.
I klartext: en relativt trögföränderlig kostnadsmassa ska finansieras av en ojämn och svårpåverkbar intäktsström. Och även om godsmängder och handelsflöden också i högsta grad följer marknadsläget, tar vädret ingen som helst hänsyn därvidlag. Isbrytningens driftkostnader räknas heller inte rakt av i antalet assistanser, utan utifrån en komplex kalkyl där poster som bränsle och personal tickar på oaktat hur många fartyg som kan passera i varje bruten isränna.
– Isutbredning är ett ganska trubbigt mått, säger Fredrik Backman. Bunkerförbrukningen korrelerar inte alltid med hur stor isutbredningen är. Om vi har en stor utbredning och isen ligger relativt stilla behöver vi oftast köra mindre. Då kan vi hålla rännorna öppna och fokusera på att dirigera trafiken
genom isen. Får vi en liten isutbredning i kombination med mycket kallt väder och hårda vindar, uppstår rörelser i isen som bygger upp vallar längs kusterna. Då måste vi hålla på och köra till varje hamn och hjälpa varje båt genom isvallen, vilket gör att vi får höga bunkerförbrukningar trots att isutbredningen är mindre.
TILLBAKA TILL OKTOBER 2024 och Atles 50-årsfirande. Lagom till bemärkelsedagen har trotjänaren lagt sig till rätta i hemmahamnen i Norrköping i väntan på att plikten och isvintern kallar henne norrut. Mediebevakningen fortsätter. Nu heter kanalen P4 Östergötland och befälhavaren som blir intervjuad Fredrik Peterson, men ämnet är detsamma: isbrytarflottans höga ålder – imponerande och bekymmersam på samma gång. På frågan vad Atle önskar sig i födelsedagspresent kommer svaret blixtsnabbt.
– En yngre avlösare. En modernare isbrytare som kan ta över. De kan inte gå i 50 år till, definitivt inte, säger Peterson. n
p Befälhavaren Fredrik Peterson höll tal på Atles 50-årskalas. Hon är en av sex isbrytare som staten förfogar över.
TRE RÖSTER
LÖSNINGEN. En fungerande isbrytning är avgörande för sjöfarten och svensk industri. Både stora och små hamnar måste hållas isfria, och då behövs en ny isbrytarflotta. Berit Blomqvist, Anders Dahl och Elin Swedlund delar med sig av sina tankar kring isbrytning och vad som behöver göras.
TEXT FRIDA VALENTIN BILD LULEÅ HAMN, SKOGSINDUSTRIERNA & PRIVAT
Berit Blomqvist, Anders Dahl, Elin Swedlund,
vd på Sveriges Skeppsmäklare. vd Luleå Hamn. transportansvarig Skogsindustrierna.
Varför behöver Sverige en fungerande vintersjöfart?
– Det är så mycket av vår framtid som finns i Norrland, och vi måste självklart se till att det norrländska näringslivet har den infrastruktur som behövs för att fortsätta expandera. Vi vill inte gå tillbaka till hur det var för 50 år sedan, när hamnar i Norrland tvingades stänga. Det ska inte ens finnas en misstanke om att behöva stänga Norrland i tre månader! Sjöfarten måste fungera varje dag, dygnet runt.
Vad behöver göras för att säkra isbrytningen?
– Svaret är enkelt: regeringen måste tillsätta statliga medel för nya isbrytare. Vi välkomnade Atle med glädje 1974, och flottan har sedan dess utökats i långsam takt. Men många av isbrytarna är gamla, så det behövs nya. Jag är jätteglad för den som är på väg, och det är viktigt att beställningen går igenom enligt plan. Precis som vi behöver nya vägar och järnvägsspår, behöver vi nya isbrytare – inte bara en utan två, kanske ännu fler. Vi vill också att regeringen likställer driften av all vinterhållning, oavsett om det gäller vatten, spår eller asfalt. n
Vad händer om isbrytningen inte fungerar som den ska?
– Det skulle störa godsflödena och slå hårt mot hela basnäringen i norra Sverige. För Luleå hamns del handlar det främst om stål- och gruvindustrin, vilket skulle påverka Sveriges konkurrenskraft och sätta stopp för en av landets största inkomstkällor. Logistiken måste fungera året runt, och då är vintern minst lika viktig som sommaren. Isbrytning är helt avgörande för att näringskedjorna ska fungera! Bottenviken kräver enorma resurser med sin tjocka och rörliga is. Därför är vi tacksamma för att den statliga isbrytningen är så välordnad som den är.
Vilka är de största utmaningarna för att kunna säkra leveranserna under vintern?
– Det är jätteviktigt att nya isbrytare kommer på plats innan de gamla blir helt utslitna. Vi arbetar dygnet runt med att möta industrins gröna omställning, där vi just nu anpassar hamnar, farleder och terminaler i stora miljardprojekt. I Luleå hamn förväntar vi oss en fyrdubbling av gods och trafik innan 2030 – en rekordökning på kort tid. I kombination med en åldrande isbrytarflotta gör det ekvationen svår att lösa. Behovet av isbrytning ökar samtidigt som det pågår en stor transformering. Vi behöver vara ödmjuka inför utmaningarna, men vi behöver samtidigt tackla dem tillsammans. n
Varför är det viktigt för skogsindustrin att säkra isbrytningen i Sverige?
– Den svenska skogsindustrin bidrar till landets handelsbalans med över hundra miljarder kronor om året, vilket faktiskt motsvarar statens årliga infrastrukturbudget. Vi bidrar med ett hållbart aktivt skogsbruk och producerar förnybara produkter som ersätter fossila material. Med den bakgrunden är det lätt att förstå varför isbrytning är så viktig. Skogen finns i hela landet, och många av industrierna ligger runt Norrlandskusten. Över 60 procent av vår export sker via sjöfarten.
Så, vad tänker du är lösningen framåt?
– Alla hamnar måste hållas isfria, stora som små! Därför är det avgörande att regeringen och Trafikverket avsätter medel för en ny isbrytarflotta i den nationella planen för perioden 2026–2037. Vinterväghållning till sjöss måste likställas med den på land, och drift och underhåll måste därför finansieras via statliga anslag. Sveriges näringsliv ska inte behöva oroa sig för att sjöfarten stoppas under vintermånaderna. I fjol tvingades en liten hamn i norr, med en stor skogsindustri i närheten, stänga i tre månader. De höga kostnaderna som följde för den industrin visar hur känsligt näringslivet är för stopp i varuflödet. n
INTERVJUN
”Principiellt är det skitenkelt att segla”
TV-AKTUELL. Sjövett och navigation på bästa sändningstid?
Succéprogrammet ”Över Atlanten” har visat att segling faktiskt fungerar som bred tv-underhållning. En av drygt 40 kändisar som antagit utmaningen är komikern Anders ”Ankan” Johansson. Han är glad att han tackade ja till äventyret, men vill aldrig göra om det.
TEXT BJÖRN ALVERFELDT BILD WARNER BROS DISCOVERY
Hur reagerade du när du fick erbjudandet att vara med i ”Över Atlanten”?
– Jag har fått frågan fyra år i rad och velat tacka ja varenda gång, men det har inte funkat rent praktiskt. Det kändes som en jättefin present, men också skitläskigt. Något jag velat göra länge, men som jag aldrig skulle våga på egen hand.
Vad har du för relation till vatten sedan tidigare?
– Jag älskar havet! Jag vill bo vid havet, jag vill vara vid havet och jag vill ha en båt. Men jag är också rädd för det, eftersom jag är för dålig på det. När jag seglar själv så seglar jag aldrig längre ut än att jag ser land. Det ger mig något slags falsk trygghet. Förut var land ett hinder och hav en öppning, men det där har svängt i vår tid. Nu är havet en broms. Jag gillar att tänka tvärtom. Jag älskar att stå vid havet och tänka att jag kan ta mig vart jag vill. Jag tror också att det är nyttigt att bli påmind om vår litenhet inför naturen. Vi måste vara vilse i skogen eller ensamma på havet ibland för att inse att vi inte är större än planeten själv. Havet är fascinerande som fan.
Hur började ditt seglingsintresse?
– Det var i samband med att jag träffade mamman till mina barn. Hennes pappa hade en båt. När vi var ute på Storsjön i Jämtland märkte jag att principiellt var det ju skitenkelt att segla. Det är
som schack: att lära sig hur man gör tar två minuter, men att göra det bra och säkert … det kan jag inte ens i dag. Men numera kan jag ta mig från a till b, även om jag är nervös hela tiden.
Hur stort var steget från din egen båt till att segla över Atlanten?
– Det är sant som de säger: stora båtar, stora problem. Min första egna båt var en Magnifik Midget – redan namnet är bra! Det var bara att kliva i och segla iväg. I dag har jag en båt tillsammans med min före detta svärfar, en Bianca 27 Ingen bjässe, men väldigt stor i min värld.
I jämförelse med min första båt är allting svårt. Och att plötsligt segla en Swan över Atlanten är något helt annat. Bara att slå kräver fyra man. Att stå där på natten och ha ansvar för en besättning på tolv personer – då måste man anstränga sig. Annars blir det farligt.
Hur var det att se land efter så lång tid på öppet hav?
– Jag var så glad, för allt hade varit mycket jobbigare än jag hade föreställt mig. Jag längtade hem något enormt, så jag var bara oerhört lycklig och tyckte att det var skönt.
Vad var jobbigast med livet ombord?
– Egentligen behöver jag bara snus, någonstans att sova och någon som är snäll för att jag ska må bra.
Jag har fått frågan fyra år i rad och velat tacka ja varenda gång, men det har inte funkat rent praktiskt.”
Anders ”Ankan” Johansson, deltagare i ”Över Atlanten”
Detta är ”Över Atlanten”
I ”Över Atlanten” får tittaren följa sex kändisar som under tidigare kappseglaren Gurra Krantz ledning seglar över Atlanten. Originalformatet är finskt och den första svenska säsongen sändes 2019 i Kanal 5. Programmet vann Kristallen 2022 i kategorin ”Årets realityprogram”.
Det som överraskade mig var hur tärande allting var: ingen sömn, konstant oro. Det var inget specifikt och jag var aldrig rädd, men efter tre veckor tog batterierna slut. Då orkade inte min själ med längre. Jag har en ångestproblematik sedan tidigare och till slut tog den över. Det var hårt, helt enkelt. Det är nog förklaringen till att ”Över Atlanten” har så bra tittning, trots att det inte alltid händer så mycket: folk ser att det är på riktigt. Ingenting är på låtsas på den där båten. Man kan inte ta en paus om man känner sig sliten.
Vad var det första du gjorde när du kom i land?
– Jag ringde mina barn och min älskade. Sen … jo, det får man väl säga? Jag drack jag mig ganska full, det gjorde jag. Du måste åka till Västindien någon gång och dricka rom. Nu jäklar, tänkte jag. Jag hade inte ätit och sovit ordentligt på flera veckor. Det blev inte bra.
Vad tycker du att man ska svara om man får erbjudandet att segla över Atlanten?
– Säg ja direkt. Det är ingen lek, men bara gör det. Jag skulle aldrig vilja göra om det, men det är en erfarenhet som jag är oerhört glad för. Jag har ändå korsat Atlanten utan motor, det är ju skithäftigt. n
HALLÅ DÄR
Susanne Söderberg, exekutiv producent på Warner Bros
Discovery
Hur stora tittarsiffror har ”Över Atlanten?”
– ”Över Atlanten” går mot sin starkaste säsong någonsin och årets säsong har seglat upp till en av de mest sedda lokalproduktionerna någonsin med en miljonpublik på Kanal 5 och Max
Vilken är förklaringen till att Över Atlanten har blivit så populärt hos tittarna?
– Först och främst är det tack vare Gurra och alla modiga människor som vågar tacka ja till utmaningen. I kombination med människors fascination för själva äventyret att bege sig ut på öppet hav. Många av tittarna skulle nog aldrig själva våga sig på att segla över Atlanten, medan det säkert finns de som har det som en högsta dröm. Men oavsett finns där en mänsklig lockelse och drivkraft att få reda på hur det går för de oftast mycket ovana seglarna ombord.
Den åttonde säsongen dyker snart upp i tablån. Hur länge tror du att ni kommer att kunna göra det här programmet?
– Vi ser ett intresse för ”Över Atlanten” som bara ökar vilket såklart är superkul. Exakt hur länge vi kommer fortsätta med serien är dock svårt att svara på.
Vilka namn står överst på din önskelista inför kommande säsonger?
1: Carl XVI Gustaf
2: Kronprinsessan Victoria
3: Prins Carl Philip
PORTRÄTTET
Atle
Ålder: 50 år.
Bor: Min hemmahamn
är Norrköping, men jag jobbar oftast i norra Sverige.
Familj: Oden (1989), Ale (1973), syskonen Frej (1975) och Ymer (1977), den nya bonussystern Idun (2024) samt de finska släktingarna Urho och Sisu.
Atle – 50 år i isens tjänst
EN JUBILAR. I 50 år har Atle brutit is och säkrat sjöfarten längs Sveriges kust. Efter sitt festliga tvådagarskalas är hon redo för nya äventyr på de frusna haven.
Grattis på 50-årsdagen, Atle!
Hur ska du fira?
– Jag ska ha ett hejdundrande tvådagarskalas med ett hundratal gäster! Det är jättekul att så många vill fira mig, både politiker och viktiga näringslivspersoner. Det blir snittar och tårta, och jag hoppas på fina presenter.
Hur har du förändrats sedan din första dag på havet?
– När jag var ny hade jag mer fart i mig, men mindre erfarenhet. Nu vet jag bättre vad som krävs för uppdraget. Men jag måste erkänna att maskinerna är lite trögare att få igång på morgonen.
Vad är den stora skillnaden mellan att vara isbrytare i dag jämfört med 1974?
– På 70-talet hade vi fler utmaningar och hjälpte andra typer av fartyg. I dag är fartygen större och säkrare, vilket är positivt. Det var inte bättre förr. Samtidigt kräver dagens fartyg bredare och mer moderna isbrytare med en annan framdrivning. Jag ser fram emot att få fler systrar, även om det snart är dags för mig att gå i pension.
Ett halvt sekel som isbrytare – kan du berätta om ett fint minne?
– Oj, det finns så många. Jag har kört varje vinter, vilket är unikt. Ett särskilt minne är från en gnistrande kall marsmorgon i södra Bottenviken. Tolv fartyg följde mig i konvoj, och jag minns det häftiga ljuset och solens värme.
Landskapet var vitt och vidsträckt. Det är få som får uppleva så vackra vyer.
Vad är det bästa med att vara isbrytare, och när känns det som tuffast?
– Det bästa är när allt flyter på, samarbetet med de andra isbrytarna är bra och jag får med mig fartygen – särskilt på en vacker vinterdag. Det tuffaste är när vind och strömmar gör framfarten extra svår. Ibland kör jag fast, vilket händer någon gång per vinter.
Det är alltid ett äventyr att köra genom isen. Nytt för i år är att jag ska få hjälp av en drönare för att navigera ännu smidigare.”
Atle, isbrytare för Sjöfartsverket
Men det värsta är när det inte finns någon is alls och jag bara servas – då blir det rätt tråkigt.
Har du några nya äventyr eller projekt den här vintersäsongen?
– Det är alltid ett äventyr att köra genom isen.
Nytt för i år är att jag ska få hjälp av en drönare för att navigera ännu smidigare. Jag hoppas på en vinter med riktigt mycket is!
Finns det någon dröm du fortfarande jagar efter?
– Ja, jag drömmer om att bryta is i Göteborg!
Jag gjorde det på 80-talet, och det vore kul att få uppleva det igen. Isen är annorlunda i det saltare vattnet, och med mer trafik i farleden blir det en extra utmaning. n
JULKRYSSET
Sprängd anka
Tull belagd
Kedja i öst
Har Vasalopp
Motbjudande
TRE LYCKLIGA KORSORDSLÖSARE kommer att ett pris från oss på Sjöfartsverket. Skicka din lösning till Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping Lösningen måste vara Sjöfartsverket tillhanda senast onsdag den 15 januari
Med fasa Är rökare
Versrader
Mitt på dagen
Sugen i Råå Har bytet
Godkänd Pelare Eithne
Fattig på beachen
Rymmer nomader
Kompisby
Pallar värmen
Kollar FASS? Ärlig
Kunde Tranströmer
Ger C=2πr
En svängom
Etta och jumbo
I linningen Ost Skjuter upp Möjligen
Färga
Har Sahara?
Ton
Gör program Slarfvig förr Ö
Festlig ost Krus
Visas numera I baljan
Eldklot
Onassis, Vatanen
Utifall
Med båge
Tunn om natt Hibernation
En kamp? Ursprunget Framåtlutat tempus
Går framåt
Finns som vinter
Lurar
Hejduk
Idyllisk metafor
Åkdon Tjänare Hårnt detHysergåtfulla folket Ta i hand
En dag en Prima Donna Ger pension Före tre Gedins iTV
Tål nog? Atlantland
Lovarts antipod
Ödesbestämda
Annan kamp
Tillsätta
Kan man sätta Kan man lägga 1000 kr förr
Aningar
Komiker
Sänks snart
Finns som band Diskutera
Båtö Blöter
Väljes
Kategori
Namn:
Adress:
Beaufort Sades
Gjorde harig
Firma i Åbo
Går på
Lärosäte
Tunt
Postadress:
Roterar i ventiler
Rydbergs gulor Oduglig
Algoritm Klyftor
Support
Förr
Vurm
Tillhör lari
Ren hjälp
Asiater
Mörklägger
Bekräfta
Flott
Sugga
100 m2
Samlar bönder
Coyote
Byggde kojan
Inte alla svampar
Krubba
Bollar är
Snubbla Stärker stent Preposition
Där tas rundor Gladdes
Nunor Inkarnation I holken?
Bärs Syltar
Stank
Visartist Olivolja
Skyddar
Hinder
Lågt antal Styrkultmed
Vass Gjorde AKB I dimman
Regi-Jan
Måste Herrgårds
Måste man telning
Hojtar
HawaiiYngve
Betar av
Kärnfull
Eld som är lös
Ser man tiden
En Victor
Firre
Bedragen med han
Hög Känsligt jobb
Försäkrad
Läser apotekare
Gniden
Fatta
Problem
Flinade
Bär gen
Bränns
Drejas Öppning
Kallt med fönster
Låg i diket
Fjärdingsväg ca.
Åkte med av I mitten
Lägger till
Streck
Bara i Stockholm 0 eller 1
Har egendom Hon har det i deg och rygg?
Spelas
Hinkade Färskt
Komedi
Måseskär på bilden ovan
Lågt kort
Måste fartyg vara
kvar
Blev
Finns sprängd
Snart brutit klart?
Kyla Snäll tiger ?
Vigsel
Röd, gul och vit
Rum
NYA VINDAR. Rekordmånga unga drömmer om en karriär till sjöss. På Chalmers har antalet ansökningar till sjökaptensutbildningen ökat med hela 83 procent jämfört med i fjol – en positiv vändning för framtidens sjöfart. Möjligheten att upptäcka världen och den starka gemenskapen ombord lockar många blivande sjökaptener.
TEXT FRIDA VALENTIN BILD JOHANNES BERNER
Rekordmånga vill bli sjökapten
Träd med gyllene löv omger kajen vid Lindholmen denna krispiga höstdag. Studenter och lunchflanörer tar vara på solens värme vid bryggan, medan färjorna stillsamt glider in och ut. I denna inspirerande miljö, i Chalmers-huset Saga, samlas Sveriges framtida sjökaptener. Och i år är de fler än på länge, antalet ansökningar till utbildningen har ökat med 83 procent jämfört med förra året. Enligt Johan Magnusson, programansvarig på sjökaptensutbildningen, beror ökningen på flera faktorer.
– Det känns som att hela branschen har kraftsamlat, så det finns många som kan ta åt sig äran, säger han skrattande och slår sig ner vid ett runt bord i ett av simulatorrummen.
Han tillägger:
– Vi kan i alla fall se tydligt att vår satsning på ökad marknadsföring har gett resultat. I fjol fick kommunikationsavdelningen uppdraget att lyfta sjöfartsutbildningarna, och de har gjort det riktigt bra. Kommunikatörerna har använt sociala medier som TikTok och Snapchat, gjort inspirerande intervjuer med studenter och deltagit på gymnasiedagar och mässor.
100 ANSÖKANDE FICK erbjudande om en plats på Chalmers sjökaptensutbildning, och vid höstterminens start var 75 studenter registrerade. När de antagna studenterna själva anger hur de har hittat utbildningen, i en enkät från Chalmers, svarar
majoriteten att en kompis eller släkting har läst programmet och Chalmers webbplats.
– Det är svårt att dra alltför stora slutsatser på ett sådant resultat. Självklart finns det flera faktorer som påverkar valet, och i dag finns det så många influenser i samhället. Jag minns till exempel att vi såg ett uppsving i ansökningarna när Kustbevakarna visades på tv. Rekordökningen 2024 innebär att den nedåtgående trenden nu har brutits, i alla fall på Chalmers där siffrorna sticker ut. Linnéuniversitetet har inte alls samma ökning.
Johan Magnusson programansvarig på Chalmers sjökaptensutbildning
Therese Engström HR-direktör på Sjöfartsverket
– Vi hade ett litet uppsving 2020, under pandemin, annars har antalet förstahandssökande sjunkit för varje år. Nu hoppas vi verkligen att trenden har vänt, säger Johan Magnusson hoppfullt.
ÄVEN SJÖFARTSVERKET ÄR glada över den stora ökningen. Efterfrågan på personal är stor i hela branschen. Therese Engström, HR-direktör på Sjöfartsverket, menar att den kommande bristen på behörig personal är en av branschens största utmaningar.
– Vi brukar säga att utan sjöfarten stannar Sverige, och det är framtida sjöfolk som ska upprätthålla den
p Lindholmen är studieplatsen för Chalmers sjökaptensutbildningar.
Skolan har flera simulatorer där studenterna utbildas i praktiska moment.
u Här övar Henrik Hillestad på navigering i ”NOS” (Nautical Operations Studio) ihop med läraren Daniel Ernstsson.
Sjöfartsutbildningarna på Chalmers
u Chalmers tekniska högskola erbjuder två sjöfartsprogram: sjökapten och sjöingenjör Här kan man även läsa till sjöbefäl (klass VII) och ta en kandidatexamen i internationell logistik
u På Chalmers finns ett av Sveriges mest omfattande simulatorer för fartygets alla delar, till exempel maskinrum, lasthantering, navigering och manövrering.
u Under sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna varvas teori med praktik på fartyg.
vitala livsnerv sjöfarten är för Sverige. Ingen är gladare än vi över att Chalmers lockar unga till branschen och har en hög kvalitet på sina utbildningar, säger Therese Engström.
Sjöfartsverket arbetar aktivt med att visa upp bredden av sin verksamhet för bland andra yrkesvägledare och skolungdomar. Dessutom erbjuder man praktikplatser för studenter vid universitet, högskolor och yrkesskolor.
– Fler måste få upp ögonen för yrket, och det kräver både aktiva åtgärder och starka förebilder. Vi har många goda krafter och förebilder hos oss som delar med sig av sin yrkesvardag, vilket är en stor styrka.
FÖRR LÅG LÖNEN högt upp på listan bland studenterna som valde att bli sjökaptener.
– Den finns med i bilden även nu, men nu spelar annat större roll, säger Johan Magnusson. Att man är ledig mycket lockar många. Då får man mer tid till att resa, bygga hus eller göra andra fritidsaktiviteter. Många lockas också av gemenskapen ombord, där besättningen blir som en andra familj. Att få upptäcka världen genom sitt jobb är också en stor dragningskraft. u
Fler måste få upp ögonen för yrket, och det kräver både aktiva åtgärder och starka förebilder. Vi har många goda krafter och förebilder hos oss som delar med sig av sin yrkesvardag, vilket är en stor styrka.” Therese Engström HR-direktör på Sjöfartsverket
Ökat söktryck
t Många sjöfartskännetecknen pryder Chalmers-huset Saga, där de blivande sjökaptenerna håller till. En stor del av utbildningstiden på fyra år innefattar också längre praktikperioder till sjöss.
– Du kan mönstra på i Sydney och kliva av i Kanada. Men det är stor skillnad i dag jämfört med för 30 år sedan, då man faktiskt hade tid att gå iland. I dag hinner du knappt fälla ner landgången innan det är dags att åka igen. Allt går snabbare och görs mer effektivt i dag, som det mesta i samhället.
SJÖKAPTENSUTBILDNINGEN PÅ CHALMERS erbjuder tre profilspår under det fjärde och sista året: tankfartyg, kryssnings- och passagerarfartyg samt offshorefartyg. Syftet är att ge studenterna möjlighet till fördjupning och specialistkunskap.
– Det senaste året har vi satsat på att stärka vår kompetens med två nyanställningar inom tankfartyg och kryssningsfartyg. Jag tycker att vi lever upp till branschens framtida behov. Vårt mål är att våra studenter ska vara nöjda när de tar examen, de är ju våra viktigaste ambassadörer, förklarar Johan Magnusson och avslutar:
– Jag blir alltid glad när jag möter engagerade och intresserade studenter. Många trivs riktigt bra här, och tycker att våra omväxlande ämnen är roliga. Dessutom gillar de kombinationen av praktik och teori. Jag ser fram emot att följa våra studenter på deras resa mot en karriär till sjöss. n
till Chalmers sjökaptensutbildningar
Det totala antalet sökanden till sjökaptensutbildningen på Chalmers
Andelen kvinnliga antagna på sjökaptensutbildningen på Chalmers
Hej Linda Frih Covarrubias, tredjeårsstudent på Sjökaptensutbildningen
BERÄTTAT FÖR FRIDA
JAG BÖRJADE SOM sjöscout när jag var nio år. Här fick jag lära mig sjövett, navigation och båttermer på ett lekfullt år. Under mina år på Öckerös seglande gymnasieskola växte mitt intresse för båtlivet. Seglingsresan i USA sista året är ett minne för livet!
När det var dags att välja yrkesbana låg sjökaptensutbildningen på Chalmers i topp. Jag lockades av chansen att upptäcka världen, bo var som helst och ha mycket ledig tid. Att det dessutom är lätt att få jobb gjorde valet lättare – de
flesta får extrajobb redan efter första praktiken. Själv jobbar jag som däcksman på Koster Marin, vilket är både roligt och lärorikt. Kombinationen av studier och praktik är ett stort plus, när jag tröttnar på skolbänken får jag ge mig ut och praktisera. Utbildningen är också väldigt bred, med allt från juridik till ekonomi och ledarskap. Livet ombord är som ett eget samhälle, så du behöver kunskap för att hantera det mesta. En sjöman kan lite om mycket!
Den största utmaningen är att man förlorar tid med vänner och
FAKTA
Linda Frih Covarrubias
Ålder: 26 år
Bor: I Partille
Varför vill fler bli sjökapten?
Chalmers och övriga aktörer i branschen har satsat på att synas mer – och det har gett resultat!
familj, men du vänjer dig och hittar sätt att få det att funka. Min pojkvän tycker att det är helt okej när jag är iväg på praktik, och jag har haft tur med bra uppkoppling för våra FaceTime-samtal.
JAG HAR GJORT praktik på både tankbåt och på kryssningsfartyget
Silja Symphony, och med drygt ett år kvar till examen känner jag mig redo för livet till sjöss! Mitt stora mål är att jobba på Royal Caribbean, och sedan kanske offshore på varmare breddgrader. Möjligheterna är många och stora. n
NOTISER
TEXT BJÖRN ALVERFELDT
Två nya direktlinjer från Göteborg till Asien
På kort tid har två direktlinjer mellan Göteborg och Asien annonserats. I september meddelade det schweizisk-italienska rederiet MSC att Göteborg kommer att ingå som en av sammanlagt 13 hamnar i deras nya rotationslinje mellan Asien och Europa. När de veckovisa avgångarna kommer igång med början i februari kommer det att bli möjligt att frakta gods till Shanghai på 40 dagar utan omlastning.
I oktober aviserade kinesiska Cosco Shipping att man startar en
ny linje för rorofartyg, mellan Göteborg och Kina. Till en början rör det sig om en avgång i månaden och godset består i huvudsak av bilar och andra fordon. Utöver stopp i tre kinesiska hamnar, trafikerar den nya linjen även Singapore på vägen till och från Sverige.
EFTER ATT MAERSK tidigare i år upphörde med sin direkttrafik mellan Asien och Göteborg, har hamnen saknat linjer som går till asiatiska hamnar utan omlastning längs vägen. n
I OKTOBER STOD många människor beredda med sina kameror för att försöka föreviga kometen Tsuchinshan-Atlas , som var synlig från jorden för första gången på 80 000 år. Allra bäst lyckades Anders Thoresson i Bohuslän som tog den här vackra bilden, där sällsynta kometen lyser ikapp med Väcker fyr utanför Tjurpannans naturreservat, några kilometer från Grebbestad. n
Avgifterna för 2025 fastställda
SJÖFARTSVERKETS AVGIFTER FÖR nästa år har i oktober fastställts genom ett GD-beslut. Farledsavgifterna höjs med 5,75 procent, vilket motsvarar den procentuella ökningen av KPI-KS för perioden 1 augusti 2023 till 31 juli 2024 (4,75 procent) plus en justering för miljöincitamentet på ytterligare en procent. Lotsavgiften justeras genom en höjning av startavgiften med 25 procent. Därutöver höjs beställningsavgiften för beställningar som sker mindre än fem timmar före planerad lotsstart. Grundavgifterna för öppensjö-, Öresund- och genomfartslotsning i Öresund höjs med 25 procent och samma procentuella ökning görs för beställningsavgiften för öppensjölotsning.
TAXORNA FÖR FRITIDSFARTYG på Trollhätte, Säffle och Södertälje kanal höjs med 100 kronor per genomfart och årskorten för de två sistnämnda med 200 kronor. Samtliga förändringar träder i kraft den 1 januari 2025. n
Foto: Anders Thoresson
Fotoutställning i Södertälje
I SAMBAND MED att Södertälje kanal firar 100 år (se även s. 29) visas en fotoutställning i Södertälje stadshus. Fram till den 12 januari kan allmänheten ta del av fotografier av Fritz Pettersson, som anlitades av Kungliga vattenfallsstyrelsen för att dokumentera det sju år långa konstruktionsarbetet. Fotosamlingen skänktes av Sjöfartsverket till Sjöhistoriska museet 1996 och består av totalt 458 negativ. Till den nya utställningen har förstoringar gjorts av ett urval av dessa fotografier. n
45 000
Var antalet hamnarbetare längs USA:s ostkust som den 1 oktober gick ut i strejk. Kraven var högre löner och stopp för automatisering. Efter förhandlingar blåstes strejken av tillfälligt redan två dagar senare, men kan komma att återupptas den 15 januari om parterna inte når en uppgörelse innan dess.
Grattis till Quiz-vinnarna!
u Per Karlsson, Marstrand
u Åsa Widerberg, Göteborg.
u Per Sandberg, Trollhättan.
Pris kommer på posten!
Rätt quizrad var: X, 1, X, 2, X.
Regeringen vill avskaffa stämpelskatten
Isamband med att regeringen presenterade sin budgetproposition för 2025, aviserade man två regelförenklingar för sjöfarten. Dels vill man avskaffa stämpelskatten som i dag tas ut i samband med inteckning av skepp, dels avser man att underlätta in- och uthyrning av obemannade skepp genom att Transportstyrelsen lägger till en så kallad skeppslegodel till fartygsregistret.
Andreas Carlson infrastruktur- och bostadsminister
– Regeringen arbetar för att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft och göra det lättare för rederierna. Slopad stämpelskatt och regeländringar för in- och uthyrning kan bidra till fler svenskregistrerade fartyg. Det kan i sin tur också underlätta planeringen för att tillgodose statens behov av fartyg i händelse av krig eller krigsfara och är dessutom positivt för sysselsättningen för svenska sjömän, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson n
Tyck till om Sjörapporten
VI ÄR GLADA att du läser Sjörapporten och vill veta vad du tycker om tidningen. Vad vill du läsa mer om? Vad kan bli bättre? Saknar du något ämne eller har du idéer om hur vi kan utveckla innehållet? n
Scanna QR-koden här intill och svara på sju korta frågor. Tack för din medverkan.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Redo växer till en akademi
NYSTART. Från metooupproret ”Lätta ankar” till en akademi för välmående till sjöss. Redo Academy är det nya initiativet med nio kurser inom social hållbarhet. Arbetet leds av tre eldsjälar från Sjöfartsverket.
gick över tusen kvinnor i sjöfarten samman under metoo-uppropet ”Lätta ankar” och engagerade hela den svenska sjöfartsnäringen. Det resulterade i nätverket Vågrätt, med målet att förbättra den sociala arbetsmiljön och förebygga diskriminering ombord. Nätverkets arbete banade senare väg för forskningsprojektet Redo, ett samarbete mellan Sjöfartsverket och andra aktörer i branschen. – Metoo var upptakten till Redo 1.0, där vi ville ta reda på varför kvinnor trivs eller slutar inom sjöfarten. Men social hållbarhet handlar om så mycket mer än det, förklarar Cajsa Jersler Fransson, projektledare, som själv har jobbat många år till sjöss. Hon fortsätter:
– I Redo 2.0 inkluderade vi fler och tog fram metoder och verktyg för att hjälpa rederier med den sociala hållbarheten ombord. Ett exempel är workshoparna i ”Årshjulet”, där vi tillsammans jobbar för en schysst kultur så att alla ska må bra och känna sig välkomna.
NU VÄXER REDO till en akademi med nio utbildningar som vänder sig till alla inom
FAKTA
Vad är REDO
Academy?
Nio utbildningar för en hållbar social arbetsmiljö ombord. Kurserna vänder sig till alla sjöfartsanställda boendes i Sverige. Rederiet står för deltagarnas rese- och timkostnader. Sjöfartsverket är projektägare och medfinansiär tillsammans med partners och ett tiotal anslutna rederier. Utbildningarna erbjuds fram till och med 2026.
sjöfarten, även skärgårdssegmentet.
– Nu tar det fart på riktigt, säger Jill Jarnsäter, projektkommunikatör. Vi går in i en ny fas och når en bredare publik – alla kan delta.
Den tredje kursledaren Benjamin Malmström, projektkoordinator, nickar instämmande:
– Det känns fantastiskt att arbeta förebyggande tillsammans med ombordanställda. Vi vill medvetandegöra problem och öva på sociala situationer som kan uppstå – innan det är för sent.
Cajsa Jersler
Fransson projektledare för Redo
Jill Jarnsäter projektkommunikatör för Redo
JILL JARNSÄTER, SOM har jobbat med inkludering- och jämställdhetsfrågor sedan gymnasietiden, är stolt över hela Redo -initiativet.
– Att gå ombord, hålla workshops och se människor närma sig varandra är ovärderligt. Policys i all ära, men det måste fungera på
Vanliga sjömansuttryck att ifrågasätta:
”Inte spantad för traden”
Antyder att någon inte är lämpad att utföra sitt arbete ombord på en båt. Sägs ofta om nya personer ombord. Är ett gammalt uttryck, men hörs fortfarande.
”Här är det högt i tak”
Ett positivt uttryck när det används på rätt sätt. Men det kan också innebära att det är en arbetsplats där man får säga och skämta om exakt vad man vill.
”Vi får inte skämta om något längre”
Syftar på motståndet som kan finnas när det gäller inkluderingsoch jämställdhetsfrågor. Har en negativ klang som tyder på att det var bättre förr.
”Du är okej för att vara tjej”
Ett positivt uttryck för en kvinna som ”får lov att vara med i gänget”. Dock implicerar det att kvinnor i stort inte är okej.
”Kvinnor ombord betyder otur”
Förr fanns det mycket skrock till sjöss. Uttrycket används ibland fortfarande för att förminska kvinnor.
u Jill Jarnsäter, Cajsa Jersler Fransson och Benjamin Malmström är trion från Sjöfartsverket som driver Redo Academy. Målet är att medvetandegöra problem, arbeta förebyggande och öva på situationer som kan uppstå ombord.
riktigt ombord. Och det är här vi vill nå ut. Vi vill hjälpa människor att prata med varandra, vara mer modiga och luckra upp tänket, säger Jill Jarnsäter.
Cajsa Jersler Fransson håller med och betonar:
– Under åren har jag nästan blivit som en jourhavande vän. Alla ombordanställda som mår dåligt finns med mig på något sätt. Redo ger människor hopp, och det ger mig kraft att fortsätta. Detta behövs verkligen.
Under åren har jag nästan blivit som en jourhavande vän. Alla ombordanställda som mår dåligt finns med mig på något sätt. Redo ger människor hopp, och det ger mig kraft att fortsätta.”
Cajsa Jersler Fransson projektledare för Redo FAKTA
Vilken kurs har du gått, och vad har det gett dig?
REDO ACADEMY erbjuder både en- och flerdagarskurser som anpassas efter deltagarnas behov med fokus på det förebyggande arbetet.
– I våra kurser utgår vi från att alla vill väl, men att det ibland blir lite fel. Att tro att ”detta gäller inte mig” eller ”jag är inte sådan” fungerar inte – alla har
ett ansvar, både ombord och i samhället, säger Cajsa Jersler Fransson och Jill tillägger:
– Sjöfarten är inte värre än andra branscher. Men det finns större risker kopplat till välmående – du åker inte hem när arbetsdagen är slut och det är viktigare att vara en del av gänget.
KURSERNA INOM REDO Academy sträcker sig fram till och med 2026. Sjöfartsfartverket är projektägare och medfinansiär tillsammans med de hittills anslutna rederierna. Målet är att tvåtusen deltagare ska ha gått någon av kurserna, och inom Sjöfartsverket ska man hålla sammanlagt fyratusen utbildningstimmar.
– Sjöfartsverket har en fantastisk möjlighet att utbilda, och den chansen ska vi ta, förklarar Benjamin Malmström.
Jill Jarnsäter ler och avslutar:
– Innan vi går i pension ska vi se till att alla inom sjöfarten mår bra. n
Jill Wake fastighetsförvaltare på Sjöfartsverket
– Makt och normer. Det är tydligt att kvinnor i en mansdominerad bransch ofta måste jobba lite hårdare än sina manliga kollegor. Men att bli duktig på något handlar inte om kön, utan om övning och erfarenhet.
Magnus Birch chef trafikcentral på Sjöfartsverket
– Jag och mina medarbetare har genomfört ”Sila snacket”. Workshopen var väldigt omtyckt. Vi noterade flera goda egenskaper i gruppen, men också förbättringspotential när det gäller jargong och kultur i vår verksamhet.
Benjamin Malmström projektkoordinator för Redo
Magnus Berthelius båtman på Sjöfartsverket
– Jag gick ”Sila snacket”. Det är viktigt att tänka på hur man beter sig för att bemöta sina kollegor på bästa sätt. Workshopen var jättebra, och det känns viktigt att lyfta sådana här frågor.
HISTORISKT
Södertälje kanal fyller 100 år
TEXT BJÖRN ALVERFELDT
BILD JÄRNVÄGSMUSEET & HOLGER ELLGAARD / WIKIMEDIA
INVIGNINGEN AV SÖDERTÄLJE kanal och sluss 1924 var ingen liten sak. Dagens Nyheter ägnade ett helt uppslag åt detta ”byggnadsteknikens mästerverk” under den pompösa rubriken ”Mälarens port mot Oceanen” inför begivenheterna som lockade gräddan av svenska makthavare till den sörmländska staden.
Gästlistan var nämligen allt annat än blygsam. I kung Gustav V:s sällskap följde såväl prinsessorna Ingeborg och Märta som
p Kunglig glans och skollov lockade Södertäljebor i massor till invigningsceremonin för 100 år sedan.
t Intill kanalen finns minnesplattor från invigningen av både den gamla och nya kanalen, 1819 respektive 1924.
prinsarna Wilhelm och Eugen. Regeringen ville inte vara sämre, utan skickade fyra statsråd utöver statsminister Hjalmar Branting Därtill närvarade Södertäljes borgmästare, sju landshövdingar, en rad generaldirektörer, högt uppsatta militärer, riksdagsmän och ”annat representativt folk”.
SJÄLVA INVIGNINGSCEREMONIN BESTOD i att ångaren Wisby, med kungen och övriga hedersgäster ombord, gjorde den första officiella färden från Mälaren in i den nybyggda slussen, där fartyget förtöjdes och potentaterna landsteg.
Kungliga vattenfallsstyrelsens generaldirektör Wilhelm Hansen höll inte igen när han i sitt tal lyfte fram hur sekler av landhöjning förvandlat Mälaren till en insjö, men att den nya vattenvägen åter gjorde det relevant att tala om sjön som ”en vik av Östersjön”. n
FAKTA
u Den första kanalen mellan Mälaren och Östersjön invigdes 1819 av Karl XIV Johan
u Den nuvarande kanalen genomgick breddningsoch fördjupningsarbeten under 1970-talet. Carl XVI Gustaf ”invigde” den uppgraderade kanalen 1976 genom att åka Ålandsfärja genom slussen.
u Sedan några år bygger Trafikverket och Sjöfartsverket om slussen och kanalen för att förbättra framkomligheten för större fartyg. Arbetet beräknas vara klart 2026.
OMBORD
OMBORD är sidor för dig som arbetar till sjöss. Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjöfolk ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för det man går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.
Atlas över fyrtorn vid världens ände
(Lind & Co)
José Luis González Macías
DET FINNS NÅGOT vackert i fyrarnas omöjliga arkitektur. De har varit hem och arbetsplatser för män och kvinnor som räddat oräkneliga liv från skoningslösa hav. Men när fyrarna släcks och byggnaderna förfaller, finns berättelserna kvar. En blind fyrvaktare i Ryssland ser till att ljuset skiner på polcirkeln. En modig flicka från USA kommer för alltid att bli ihågkommen för sina hjälpinsatser vid flera skeppsbrott. I Nya Zeeland hotas en fågelart av utrotning efter byggandet av en fyr och ankomsten av den nya fyrvaktaren och hans katt. En brittisk excentriker bygger ett torn på öppet hav för att senare dö där. Två fyrvaktare försvinner mystiskt från en enslig vik på Robben Island.
Alla dessa historier tar oss till horisonter där extraordinära personer som Nelson Mandela, Edgar Allan Poe och Virginia Woolf möts, och där stunder av galenskap och ensamhet, mod och lycka avlöser varandra.
ATLAS ÖVER FYRTORN vid världens ände är en unik samling av mer än 30 sanna berättelser om fyrar, fullmatad med vackra, färgstarka illustrationer, konstruktionsritningar och sjökort. n
Japansk comfort food
(Natur & Kultur Allmänlitteratur)
Saori Ichihara
JAPANSK COMFORT FOOD innefattar de allra godaste rätterna som tonkatsu, teriyaki, karaage, snabbramen och olika donburi – ris med topping. Mat som är enkel att laga hemma, med råvaror som är lätta att få tag på, och som funkar att laga vardag som helg. Och även om rätterna är enkla gör finishen i recepten att smakerna blir autentiska och mycket goda.
JAPANSKA KOCKEN Saori Ichihara flyttade till Sverige för flera år sen och när hennes hemlängtan är som störst lagar hon japansk mat. I Japan har man ofta hemmaversioner av restaurang- och gatumat och detta är Saoris hemmarecept. Totalt innehåller boken ett 60-tal recept uppdelade i nudlar, stekt, grytor, friterat, ris och skafferi. Många recept lagas med kött och fisk men eftersom de flesta såser är vegetariska går det lätt att göra grönsaksversioner.
Den här boken är för dig som är nyfiken på det japanska köket och vill äta det oftare. n
Hästen och människan:
En fyratusenårig historia
(Natur & Kultur Allmänlitteratur)
Charlotte Borgerud
VID VARJE VÄNDPUNKT i människans historia har hästen funnits där – från civilisationernas uppkomst till den industriella revolutionen. Med hästens hjälp har människan sprängt det möjligas gränser gång på gång, gjort oss både starkare och snabbare. Den tid då hästen fortfarande var en självklar del av vardag och arbete ligger alldeles om hörnet. Och sedan dess har den fått nya roller.
DEN HÄR BOKEN vänder sig till alla som älskar hästar och vill veta mer om dess historia som människans eviga följeslagare. I text och bild berättas om dess insatser i krig, upptäcktsresor, arbete och –i vår egen tid – inom idrott, terapi och rekreation. Och bakom allt skymtar frågan: Var hade människan befunnit sig om det inte vore för hennes allra bästa vän – hästen? n
BOKTIPS FRÅN SJÖMANSBIBLIOTEKET
FILMSNACK FRÅN SJÖMANSBIBLIOTEKET
Julfrågan som delar filmvärlden
Vi människor har ju en lång tradition av att va oense om saker. Ständigt munbrottas vi kring väsentligheter som får man ha strumpor i sandaler, ska man blöta tandborsten innan eller efter tandkrämsapplicering och om tomat är ett bär, betyder det att ketchup är sylt? Frågor som dessa dyker upp i tid och otid men under julen får de maka på sig för det största spörsmålet av dem alla; är Die Hard en julfilm?
DE OPPONERANDE LÄGREN har ofta en stark övertygelse i frågan och går gärna till hård strid för sin sak. Det är därför viktigt att vara förberedd inför årets julluncher så att man på ett sakligt och lugnt sätt kan framföra sina argument, och på så vis undvika vilda gester och gutturala läten som får saliven att dugga över vörten.
De som med emfas hävdar att denna actionrökare från 1988 är en hörnsten i julens film-kanon menar att hela historien faktiskt utspelar sig på julafton, under just en julfest, vilket också medför att den är kryddad med julreferenser. I en makaber sekvens skickar protagonisten John McClane ner en hälsning till bovarna i form av en besegrad hejduk sittandes i en hiss med en text på tröjan som lyder ”Now I have a machine gun Ho-ho-ho” och vad är placerat på hjässan om inte en tomteluva. Är det inte juligt så säg?
Julattiraljerna haglar tätt och dessutom innehåller filmen hela tre jullåtar. Case closed kan man tycka, men alla håller inte med.
DEN ANDRA SIDAN menar att filmen är för brutal. Julen är väl en familjens högtid och då passar det sig icke med innehåll där gubbe efter gubbe tas av daga på löpande band. Ett annat hårt argument är att
filmen, vid sin premiär, gick upp under juli månad vilket borde innebära att det från studions håll aldrig fanns någon tanke på att lansera Die Hard som en julfilm. Och det var nog inte intentionen heller.
FILMENS REGISSÖR John McTiernan har kommenterat det hela i tidningen Men’s Journal med att man under filmens tillkomst var fullt upptagen med att sätta den ena foten framför den andra och att det känns lite chockerande att Die Hard av många anses vara just en julfilm, men vart han själv står i julfrågan, nu i backspegeln, är han vag kring.
Två som däremot är tydliga kring sina ståndpunkter är en av filmens manusförfattare, Steven E. de Souza och huvudrollsinnehavaren Bruce Willis. Om de varit eniga hade vi kanske kunnat lägga den här konflikten till handlingarna men deras åsikter går tyvärr isär. Författaren tillhör ja-sidan och Bruce Willis deklarerade tydligt under en tv-sänd roast att Die Hard ”INTE ÄR EN JULFILM!”
Och här står vi nu, utan lösningar och svar. Förhoppningen om att mötas i samförstånd synes vara en verklighetsfrånvänd fantasi så vi får helt enkelt, agree to disagree, som anglosaxarna lär ha sagt.
Så nu släpper vi den här diskussionen och ser på filmen i stället. För den är, när allt kommer omkring, superduperbra! n
IDROTT OCH HÄLSA FÖR SJÖFOLK OMBORD
Resultat & bilder
HÄR I SJÖRAPPORTEN har vi sällan möjlighet att visa så många tävlingsresultat och bilder, från arrangemangen, som vi skulle önska. På vår webbplats seatime.se har vi andra förutsättningar. Klicka dig gärna in på ”Motion” och ”Resultat & bilder” ifall du är nyfiken.
21 978
var antalet träningspass som deltagarna i sjöfolkets lagtävling Sports League registrerat till i början av november. Det är aldrig försent att komma igång med träningen, så gå in på seatime.se/seasportal och bli en del av gemenskapen.
Varm dag på Sjöslag
För tredje gången arrangerades golftävlingen Sjöslaget Ost på Gotland, och Gumbalde GK. Vi hade nöjet att välkomna 35 deltagare till start den 4 september. Deltagarna kom från olika delar av sjöfartsbranschen – några sjöanställda, drygt tio studenter, ett antal sjöpensionärer samt anställda vid Sjöfartsverket. – Vi fick njuta av en underbar dag på banan, med strålande sol och behaglig värme. Med temperaturer på över 30 grader var det den varmaste Sjöslaget Ost som vi arrangerat, säger Glenn Hjelle, motionsansvarig på Sjömansservice
Hur gick det då i tävlingen? I den årliga skolkampen mellan Chalmers och Kalmar tog Kalmarstudenterna hem segern, trots att de hade färre spelare än Chalmers och i A-klassen segrade Harald Roos (f.d. lots) medan Mikael Hjort från Bro Nuuk tog förstaplatsen i B-klassen.
– ETT STORT TACK riktas till Destination Gotland, som erbjöd alla deltagare ett förmånligt pris på resa, boende och tävling. Som vanligt stod Sjöbefälsföreningen för studenternas kostnader. Ett varmt tack även till er och övriga sponsorer som gjorde tävlingen möjlig, säger Glenn Hjelle. n
Bröllopsdag på distans
PLATSOMBUDET RONNIE TAR farväl av fartyget MSC Naisha III och sjömannen Nipenda, som med kollegorna besökte norrköpingsklubben tidigare under dagen för att fira hans bröllopsdag. Då makan inte kunde vara med
p David Börjesson, i Tärntanks rödvita dress, spelade till sig en fiktiv plats i All-Star-laget. Här i en duell mot en av Stena Jutlandicas spelare.
24 timmars-turnering på Rosenhill
LÖRDAGEN DEN 14 september var det dags för Sjömansservice årliga fotbollsturnering 24-timmars, som numera utspelar sig på mindre än halva den tiden. Väderprognosen inför helgen verkade overkligt trevlig och höll dessutom vad den lovade – Göteborg bjöd spelarna i de tolv lagen på sol, värme och vindstilla väder. Under arrangemanget spred sig en välbekant doft över Rosenhills planer. Det var Eriksbergs P13-lag som grillade hamburgare och korv vid sidan av fotbollsplanerna, vilket var uppskattat av många suktande spelare.
I gruppspel och kvartsfinal var matchtiden 2 x10 minuter och från semifinalerna ökades matchtiden till 2 x15 minuter. När semifinalerna var över hade lagen El Dragador och Tärntank vunnit varsin plats i finalen. Och trots att matchen var intensiv, stod Tärntank som segrare efter att ha tryckt in tre mål mot noll på motståndarna. Veritas Tankers tog tredjeplatsen. Vi på Sjömansservice gratulerar samtliga pristagare och hurrar extra mycket för Tärntanks insatser. Hurra! n
dukade vännerna upp rikligt med snacks. Med stundande avmönstring, hoppas vi att Nipenda snart kan fortsätta firandet med sin fru, möjligen med de flaskor julmust som Ronnie gav honom i avskedspresent.
Krigsseglardagen
DEN FÖRSTA SÖNDAGEN i september hedras krigsseglarna på olika platser i landet. I Norrköping och Göteborg var Sjöfartsverkets Sjömansservice en del i arrangemanget, tillsammans med Sjömanskyrkan och aktörer som Flottans Män och Skepparesocieteten i Norrköping.
I Norrköping hölls ett korum i Carl Johans Park, innan skaran tog sig till sjömansklubben för fika och ett föredrag av ITF-inspektören Håkan André I Göteborg tog minnesstunden plats i bankettsalen på Clarion Hotel Draken, där fil. dr. Lars Hansson, som har skrivit boken ”Göteborg under krigshot”, var högtidstalare. Utöver arrangörerna, fanns också Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Seko Sjöfolk och Sjöbefälsföreningen på plats med vackra kransar. n
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus kanslichef, Karl Karell, har lagt en krans vid monumentets fot, till toner från Peter Larssons trumpet.
TEXT OCH BILD JIMMY ERIKSSON
TEXT JIMMY ERIKSSON BILD GLENN HJELLE
Hallå där ...
Caroline Johansson, nautisk handläggare
Sverige och Sjöfartsverket har sedan länge en ledande position i utvecklingen av S-100, de nya navigationsstandarderna för framtidens sjökort. I oktober bjöd man in till ett välbesökt symposium i Norrköping för att lägga grunden till ett nationellt S-100-råd.
Jag hörde att alla organisationer som blev inbjudna tackade ja. Hur ofta händer det?
– Det är inte så vanligt. Intresset är stort och S-100 är ett begrepp som börjar höras alltmer, inte bara från producenter utan även bland slutanvändare.
Hur viktigt är det att kunna träffas fysiskt?
– Det hade inte gått att göra detta digitalt. Vi bjöd in producenter, myndigheter och intresseorganisationer till symposiet och med ett ämne som är nytt för många av deltagarna, är det helt avgörande att alla är på samma plats. Målet med symposiet var att skapa underlag för ett nationellt S-100-råd, och för oss på Sjöfartsverket ger det en helt annan tyngd att ses fysiskt när vi vill visa att vi menar allvar och att vi tar på oss ledartröjan för att samordna arbetet.
Vad har du fått för reaktioner efter symposiet?
– Jag har fått en hel del mejl efteråt med uteslutande positiv feedback, där man tackat för att man fick vara med. Jag känner mig väldigt nöjd med det engagemang som vi har lyckats uppbåda hos de organisationer som kommer att påverkas mest av S-100-implementationen i Sverige.
Hur är det att jobba med någonting som kommer att påverka hela världens sjöfart?
– Som nautiker ser jag hur mycket mer sömlös navigationen kommer att bli, hur många olika informationslager man kommer att kunna ta del av, hur snabbt man kan dela information och få sina rutter validerade. Det känns spännande och motiverande att jobba med något som kommer att förändra hur man framför fartyg i framtiden och bidra till en ökad sjösäkerhet. n