7 minute read
Söktrycket ökar på sjöfartsutbildningarna
Söktrycket ökar på sjöfartsutbildningarna
Efter flera års bristande intresse, växer åter antalet sökande till Sveriges sjöfartsutbildningar. De har jobbat hårt för att modernisera bilden av svensk sjöfart, genom att bredda rekryteringsunderlaget och lägga vikt även vid mjuka värden. Samtidigt efterlyser man att branschen också tar ett steg fram och gör sitt för att nå de unga.
TEXT KRISTINA OLSSON FOTO JENNY LEYMAN
Louise Stensson är uppvuxen i Göteborg men det var under hennes jobb som yachtvärd i Medelhavet som kärleken till sjön och båtar växte fram.
– Mitt jobb var att serva gästerna inne på båten men så snart jag hade tid över stack jag upp på bryggan och ville lära mig mer om navigation och om att köra båten.
I början av september i år började hon därför den ettåriga utbildningen Sjöbefäl klass VII på Chalmers i Göteborg. Hon är därmed en i den växande gruppen studenter som valt att söka sig till de statliga sjöfartsutbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitet. Efter ett antal år med fallande söktryck har man lyckats vända skutan och i dag pekar alla kurvor uppåt.
– Svensk sjöfart har förändrats de senaste åren och det finns en positiv känsla i branschen. Vi har också gjort ett stort arbete på de olika utbildningarna, men om inte branschen gör sitt så hjälper det inte, säger Johan Hartler, programansvarig på sjökaptensprogrammet på Chalmers tekniska högskola.
I slutet av 00-talet var det som om festen aldrig tog slut inom svensk sjöfart. Det var högkonjunktur, många drömde om att jobba i offshorebranschen i Norge med höga löner och söktrycket på de svenska sjöfartsutbildningarna var rekordstort.
– Vi gick från 117 sökande till 75 platser år 2007 till 415 sökande år 2009, berättar Johan Hartler.
Men verkligheten kom ifatt. Det blev finans kris, något som slog hårt mot sjöfarten och på sjöfartsutbildningarna syntes ett dalande intresse för att söka sig till branschen. Bottenåret var 2016 då det bara var 121 sökande till 75 platser.
– Vintern 2014/2015 rapporterades det om missförhållanden under en praktik i Kalmar, några studenter hade utsatts för trakasserier ombord. Sådana enskilda händelser påverkar också, det har effekt på hur många som söker, säger Johan Hartler.
Idag har de svenska sjöfartsutbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitetet vänt trenden och redan förra året såg de ett ökat antal Prio Ett-sökande, det vill säga studenter som söker till utbildningarna som första val.
I år steg antalet sökningar ytterligare. Den utvecklingen är nödvändig visade en rapport om Framtidens behov om kvalificerad sjöfartskompetens som Chalmers och Linnéuniversitetet initierat och som presenterades i somras. I en analys pekar utredaren Gunnar Eriksson på att en framtida arbetskraftsbrist inom svensk sjöfart skulle försämra kvalitén på en rad områden, liksom att en hel del företag sannolikt skulle tvingas flytta utomlands dit kompetensen finns. Därför krävs, enligt honom, ett nytänk från utbildningarna när det gäller att locka studenterna liksom en ökad finansiering för att i ännu högre grad kunna utveckla utbildningarna så de motsvarar behovet av kompetens.
För 26-åriga Louise Stensson är den ettåriga utbildningen Sjöbefäl klass VII ett sätt att få en grundutbildning och samtidigt kunna läsa in matematiken som krävs för att nästa år söka in på utbildningen till sjökapten, där hon kan tillgodoräkna sig en del av Sjöbefäl klass VII. Målet är att på sikt jobba med containerfartyg eller ännu hellre kryssningsfartyg.
– Jag gillar att jobba med människor och skapa relationer, så det är viktigt för mig i mitt kommande arbete.
I den digitala världen vi lever i, uppskattar hon att utbildningen på Chalmers lär eleverna kunskaperna från grunden, så att man förstår hur det fungerar även utan datorns hjälp.
– Även om sjöfart är så digitaliserat i dag är det viktigt att förstå och lära sig saker för hand. Det känns tryggt, säger hon.
I samma klass som Louise går 21-åriga Amanda Dahlin. Hon är visserligen uppvuxen i inlandet vid Skövde, men alla somrar tillbringade hon på västkusten och där väcktes intresset för havet tidigt. I högstadiet praktiserade hon på en lotsbåt i Lysekil och dit flyttade hon också när hon skulle börja gymnasiet för att gå en utbildning till marinbiolog. Nu går hon Sjöbefäl klass VII för att efterföljande kunna utbilda sig för jobb inom Kustbevakningen.
– För mig är det viktigt att det finns en bredd på utbildningen. Att man läser historia och teo ri för att sedan kunna sätta det i ett sammanhang, samtidigt som man får det praktiska. Att man får en helhet, säger hon.
Johan Elisasson, programansvarig för Sjöingenjörsprogrammet på Chalmers.
Det ökande söktrycket är ingen slump utan ett resultat av ett målmedvetet arbete från utbildningarna och branschen, menar Johan Eliasson, programansvarig för Sjöingenjörsprogrammet på Chalmers. Det handlade om att förändra kommunikationen och visa hur nutida sjöfart ser ut.
– Jag tror vi har lyckats förmedla att det är ett utvecklande yrke och att vi tar frågor om jämställdhet på allvar. Det är inte Pippis pappa längre, det är ett modernt yrke på avancerade fartyg och det är avancerade operationer man utför, säger Johan Eliasson.
De har till exempel gått igenom allt kommunikationsmaterial för att förnya både text och bild så det är mer i fas med samtiden.
Framförallt är synligheten viktig. Kontakten med studievägledare och besök ute på gymnasieskolor spelar roll. Till exempel märks det att besöken från Chalmers på gymnasieskolor, avspeglar sig i antalet sökande från just de områdena.
På Chalmers kan man i dag läsa till sjökapten eller sjöingenjör, fyraåriga utbildningar inklusive ett års praktik på fartyg som kan tas i utlandet. Numera finns också Sjöbefäl klass VII, en ettårig utbildning, som kombinerar Fartygsbefäl och Maskinbefäl klass VII, och som är ett bra basår för fortsatta studier. Och det är just på denna utbildning som söktrycket varit som störst i år, berättar Johan Eliasson.
– Jag tror också världsläget påverkar. Med coronapandemin har många fått färre jobbmöjligheter och då har en utbildningsplats varit mer attraktiv, säger han.
Just Sjöbefäl klass VII är ett bra exempel på hur man från utbildningssidan blivit mer lyhörd för att lyssna på studenterna.
– Vi vill lyssna in studenternas tankar samtidigt som vi ställer krav. Det handlar om en balans mellan högre söktryck och den konkurrens det skapar och möjligheten för eleverna att kunna genomföra utbildningen och efterföljande söka jobb, säger Johan Eliasson.
Målet är inte bara att få fler sökande, det handlar också om större mångfald, både vad gäller kön, geografisk hemvist och utbildningsbakgrund. Ett sätt har varit att se över behörighetskraven till programmen. Genom att ändra på ett enkelt behörighetskrav på sjökaptensprogrammet så breddade de basen och fick fler samhällstudenter bland de sökande.
Även på Linnéuniversitetet i Kalmar syns en ökning både av sökande men också av antagna som tackar ja till sina platser. De har jobbat målmedvetet med att locka nya grupper. Projektet Sjöfartskonvojen där Sjöfartsverkets isbrytare Atle under förra sommaren lade till i elva hamnar längs hela Sveriges kust och bjöd in intresserade var ett sätt. Hela 27 000 personer kom ombord och fick lära sig mer om vardagen på en isbrytare men också möta studentambassadörer från utbildningarna.
Ett annat sätt är, enligt programansvarige Magnus Hofvander att lyfta blicken och inte bara rekrytera från hamnstäderna i södra Sverige.
– Vi har till exempel riktat oss mot ungdomar i Norrland. Många av de unga vill bo kvar däruppe, men det finns inga jobb. Då kan vi förmedla att inom sjöfarten kan du bo var du vill, säger Magnus Hofvander, som ser att den insatsen märks i antalet sökande från just Norrland.
Både Chalmers och Linnéuniversitetet försöker också få fler kvinnliga sökande till utbildningarna. Det handlar om hur man marknadsför utbildningarna och vad man kommunicerar runt sjöfarten. Men lika viktigt är det att branschen också visar på goda exempel och att de är moderna arbetsplatser. Detta gäller både under utbildningen där praktiken är en viktig tid för att visa att studenterna är välkomna, att de behövs och att man är villig att ge dem bra arbetsförhållanden. Men också efteråt när de är färdigutbildade.
– Jag kan tycka att branschen också behöver ta ett steg fram och visa att de behöver en ny generation och att de vill anställa de nyutexaminerade studenterna, säger Magnus Hofvander.