Minskade klimatutsläpp med mer gods på sjön

Fler godsnav med väg, järnväg och hamn nära varandra och bättre användning av sjötransporter längs kusterna som avlastar väg och järnväg. Det är några exempel från Sjöfartsverkets delrapport för överflytt av gods från väg till sjö. Vi lät Johan Wahlström och Mats Jäderland, författare till delrapporten, kommentera.

TEXT: AGNE HÖRNESTIG

Regeringens mål är ett klimatneutralt Sverige 2030. Men det är en bra bit dit. 2014 dominerades den inrikes godstrafi ken av tung lastbilstrafik och sjöfartens andel var tre procent. Däremot stod sjötrafi ken för 70 procent av godstrafiken utomlands, enligt analysen som baseras på tidigare genomförda analyser och utredningar.

Hanteringen av gods koncentreras främst till de fem största svenska hamnarna: Göteborg, Brofjorden, Trelleborg, Luleå och Malmö. De svarade tillsammans för nästan hälften av landets totala godshantering 2014.

Trafikverkets prognos pekar på att godstransportarbetet ökar med 50 procent fram till 2030. Även sjöfarten från ostkusthamnarna till Ryssland och Baltikum förväntas öka. Vägtrafiken beräknas öka mest på Europavägarna mellan storstadsområdena samt längs Norrlandskusten.

Sjöfarten fraktar ungefär 90 procent av världshandeln. Men i Sverige står tunga lastbilar för 88 procent av all frakt.

Johan Wahlström

En optimal godsfördelning vore om sjötransporterna kunde nyttjas bättre i nord-sydlig riktning tur och retur. I dag transporteras en alltför stor del av godsflödet på det redan hårt belastade väg- och järnvägsnätet till och från en hamn i södra Sverige, istället för att fraktas med fartyg längs den svenska kusten.

Mats Jäderland

Sjöfartens andel av godshanteringen kan öka genom fler och bättre samlastningsterminaler, logistikparker, där olika varuslag och transportsystem hanteras nära någon hamn.

Det är A och O att terminalen ligger nära hamnen för omlastning. Det går inte att köra båt ända in på Biltema eller IKEA och därför gäller det att hitta samverkanslösningar med övriga transportslag.

Johan Wahlström

Tänkbar utveckling är etablering av utökade linjer i ”slingor” för containerhantering och Ro-Ro till flera hamnar närmare kunden/beställaren. På så sätt frigörs också väg och järnväg för mer persontrafik. Ett exempel på nysatsning är RoRo-linjen som öppnades i somras mellan Oxelösund och Riga.

För att sjöfarten ska kunna konkurrera med väg och järnväg krävs en hög turtäthet, antagligen dagliga fartygsavgångar. Undersökningar visar också att varuleverans på utlovad tid är viktigare än på snabbast möjliga tid.

Mats Jäderland

Koldioxidutsläppen kan minska med 4–11 procent om godset, som i dag körs genom Skåne, i stället transporterades på sjön.

Det rör sig inte om några glädjesiffror men uppgifterna är i högsta grad relevanta.

Mats Jäderland

För att påskynda överflytten föreslås bland annat att kostnadsbilden för sjöfarten behöver bli konkurrensmässig gentemot vägtransporternas transportkostnader. Kraftfulla politiska styrmedel behövs i samverkan med hamnar och kommuner.

Transporterna till och från ett fåtal hamnar i södra Sverige och på västkusten sker huvudsakligen via väg eller järnväg på redan hårt trafikerade sträckor. Både väg och järnvägsnät skulle däremot avlastas i nord-sydlig riktning om sjötransporterna skulle öka längs kusterna.

Ett annat förslag är att införa en näringslivspott för sjöfart i nationell infrastrukturplan. Järnvägen har en sådan redan i dag för att täcka åtgärder i infrastrukturen med kort varsel.

Johan Wahlström

Sjöfartens kostnadsbild behöver sänkas för då blir den konkurrenskraftig. Alternativt behöver vägtransporternas kostnader öka. Det är tänkbara möjligheter som förbättrar sjöfartens konkurrensläge för att hantera större godsvolymer.

Fotnot: Delrapporten baseras på flertalet tidigare gjorda analyser och utredningar. Däribland av Trafikanalys, en kunskapsmyndighet för transportpolitik.