Sjörapporten, nr 4 2016

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 4 2016

rapporten TEMA SÄKERT ARBETE Följ med på sjösäkerhetsövning med lotsar och båtmän.

Ministern: Mer gods till sjöss Sjöräddningssommaren

Säker på jobbet Olle jobbar på djupet

AVGÅNG

TR

YC

KSA

1 K 3 04

VRAKSANERING

Nu ska miljöfarliga vrak saneras. Först ur är fiskefartyget Thetis som riskerar att läcka miljöfarliga ämnen, som kan skada människor, djur och växter.

06

TEMA: SÄKERT ARBETE

Att borda ett annat fartyg till sjöss kan vara ett riskfyllt företag. På Visby lotsstation fick båtmän och lotsar öva på hur man kan hantera oplanerade händelser.

18

SJÖRÄDDNINGSSOMMAREN

20

INTERVJUN: ANNA JOHANSSON

0

Sjörapporten nr 4 2016 Omslagsbild: Niklas Maupoix

FOTO: NIKLAS MAUPOIX

INNEHÅLL 03

19 6

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Fartygets miss gjorde att Patrik föll tre meter.

En säker arbetsmiljö För handelssjöfarten är Sjöfartsverket

till stor del synonymt med lotsning. Varje dag gör våra lotsar resan från land med lotsbåt och den ibland hissnande klättringen längs med fartygssidan för att komma ombord och tillbaka.

Allt med syfte att hjälpa fartygen säkert in till och ut från svenska hamnar.

I det här numret följer vi med till Visby, där båtmän och lotsar tillsammans övar för att vara förberedda om det värsta skulle hända. Vi träffar lotsen Patrik som berättar om hur det var en sträng marsnatt när han föll ned i det kalla vattnet. Och vi riktar uppmärksamheten mot begreppet säkerhetskultur, vad spelar regler och bra utrustning för roll om ingen bryr sig om dem?

Sjöfartsverket värnar om hög kvalité, säkra leveranser och en god arbetsmiljö, som också värnar om liv och miljö. Då är en säker arbetsmiljö en förutsättning.

Dessutom pratar vi framtidens sjöfart med infrastrukturminister Anna Johansson, sammanfattar sjöräddningssommaren och träffar Olle Engberg som är dykare hos Sjöfartsverket.

Trevlig läsning!

Antalet sjöräddningsinsatser ökade i år jämfört med ifjol. Sjö- och flygräddningscentralen och sjöräddningssällskapet sammanfattar fritidsbåtsäsongen och ger nyttiga tips för att hålla sig torr.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) presenterade propositionen ”Infrastruktur för framtiden” i höst.

Den har ett tydligt fokus på järnväg. Men Anna Johansson vill också lyfta fram ambitionen om att mer gods ska gå sjövägen.

EMMA EDSTRÖM

Redaktör Sjörapporten Emma.edstrom@ sjofartsverket.se

DESSUTOM 16 TEMA Välkommen in i cockpit 24 YRKET Olle Engberg, dykare 26 FRÅGOR & SVAR Hur blir jag isbrytarkapten? 27 PYSSEL Dags för julkrysset 28 FOTOTÄVLING för sjöfolk 29 OMBORD Sjövägen till Sverige 32 PROFILERNA Isbrytarduo med lång erfarenhet 2 SJÖRAPPORTEN 4/2016

FOTO: RISTENSTRAND

Tryck DanagårdLITHO, 2016 ISSN-1402-2028

Tipsa Sjörapporten om vad du vill läsa: sjorapporten@ sjofartsverket.se

11

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Ulrika Ekström Redaktör Emma Edström emma.edstrom@ sjofartsverket.se Redaktion Jimmy Eriksson, Tobias Fälth, Agne Hörnestig, Daniel Lindblad Formgivning Christian Sabe, Content Innovation

TIPSA!

Ann-Catrine Zetterdahl ska lämna Sjöfartsverket Under min tid på Sjöfartsverket har vi tagit stora kliv mot att bli en mer kundorienterad myndighet och tillsammans har vi genomfört ett omfattande förbättrings- och innovationsarbete. Det säger Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör för Sjöfartsverket, som fullbordar sitt förordnande i slutet av april 2017.

FARLIGA VRAK SANERAS Nu påbörjas arbetet med att miljösanera de miljöfarliga vrak som ligger längs Sveriges kuster och först ut är fiskefartyget Thetis.

Thetis är ett av tio vrak som identifierats som ett potentiellt miljöhot eftersom de riskerar att läcka miljöfarliga ämnen som kan skada människor, djur och växter.

FOTO: PATRIK JUHLIN PDYK AB

MILJÖARBETE. Det finns runt 17 000 vrak längs Sveriges kuster.

Av dem har Sjöfartsverket klassat 300 som miljöfarliga och ett trettiotal av dem bedöms utgöra ett potentiellt miljöhot. Nu har Havsoch vattenmyndigheten fått fem miljoner kronor för att inleda saneringsarbetet med ett av de mest hotande vraken, Thetis. Fiskefartyget Thetis som sjönk 1985 ligger på 30 meters djup och nära land utanför Kungshamn.

– Även om de senaste undersökningarna av Thetis visat att det kanske inte innehåller någon olja är målsättningen att utföra en grundligare undersökning för att antingen sanera vraket eller avskriva det som miljöhot. Avsikten är också att alla inblandade myndigheter ska skaffa sig praktisk erfarenhet och testa vilka metoder som är bäst lämpade i det här arbetet, säger Ulf Olsson, sjömätningschef på Sjöfartsverket.

Det är Havs- och vattenmyndig-

Sjöfartsverkets ROV (Remotely Operated Vehicle) undersöker vraket Villon utanför Simrishamn.

heten som ansvarar för att samordna arbetet med sanering av vrak i svenska vatten, men flera andra myndigheter är involverade i arbetet, bland annat Sjöfartsverket som under flera år arbetat med att kartlägga och undersöka sjunkna fartyg längs de svenska kusterna.

Rent praktiskt innebär en vraksanering att man sågar hål i tankarna, inspekterar inuti och pumpar upp eventuell olja. Målet är att de farligaste vraken ska vara sanerade inom 10–15 år.

– Inledningsvis är två vrak förutom Thetis prioriterade då de an-

ses utgöra en miljörisk, säger Ulf Olsson.

Harburg är en tysk lastångare som sjönk bara några hundra meter utanför Lidingö 1957. Hon ligger i dag på 30 meters djup. Kustbevakningen har fått flera larm under de senaste åren om oljefläckar på ytan och det finns också olja i sedimentet.

Skytteren är ett norskägt lastfartyg som sänktes utanför Måseskär 1942 och ligger på 80 meters djup. Hennes sista uppdrag var att frakta krigsmaterial till de allierade under kriget. Skytteren

Sjöfartsverket gör sjömätningar för att kontrollera vrakens status och läge.

sänktes av den egna besättningen sedan fartyget beskjutits av tyska örlogsfartyg.

– Kustbevakningen har de senaste åren fått ett flertal larm om läckande olja från Skytteren, säger Ulf Olsson.

TEXT SARA LOFTÅS

FAKTA

Ansvarsfördelning för arbetet med sjunkna vrak • Sjöfartsverket gör sjömätningar för att kontrollera vrakens status och läge.

• Kustbevakningen gör dykningar och filmar vraken för att kontrollera dem och vilken miljörisk de utgör. Står också för sanering vid utsläpp till havs.

• Havs- och vattenmyndigheten samordnar arbetet med sanering och undersökning av miljöfarliga vrak. Och arbetar också med att ta fram metoder för sanering.

4/2016 SJÖRAPPORTEN 3

”Vid olycka larmar vi ut de enheter som befinner sig närmast olycksområdet.”

Lina Toresson, räddningsledare vid Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC. Se filmen om JRCCs uppdrag på vimeo.com/sjofartsverket

Internationell premiär för ”Under ytan”

Nordische Filmtage

Filmen ”Under ytan” hade internationell premiär när nordiska filmfestivalen ”Nordische Filmtage” i Lübeck visade filmen i november.

Filmfestivalen ”Nordische Filmtage” i Lübeck är nischad mot långfilm, kortfilm och dokumentärer från norra och nordöstra Europa.

PREMIÄR. Filmen Under Ytan

är en resa som utspelar sig i Östersjöns okända vatten. Det är en färd längs kuster med bergskedjor, vrak och alla andra hemligheter som döljer sig på havets botten.

Under Ytan har i första hand producerats för att visualisera och sprida kunskap om modern djupdata och producerades av Sjöfartsverket i samarbete med Visualiseringscenter C. Den är gjord för att spelas i en domteater och under filmfestivalen visas den i en upplåsbar dom.

Vill du veta mer om vad som finns under ytan? Följ med på en resa bland vrak, minor och isälvar.

På www.sjofartsverket.se/underytan finns en interaktiv karta som visar intressanta saker som finns i Filmen under ytan ger en fördjupad kunskap om havsbotten och modern djupdata.

Sjöfartsverkets djupdatabas.

Sjöfartsverket har för avsikt att höja farledsavgifterna med åtta procent från och med den 1 januari 2017. Det är första gången sedan 1998 som farledsavgifterna höjs.

AVGIFT. I samband med att regeringen presenterade budgetpropositionen för 2017 stod det klart att de tillfälliga anslag som Sjöfartsverket erhållit för åren 4 SJÖRAPPORTEN 4/2016

2014–2016 upphör och att myndigheten behöver höja farledsavgifterna för att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet.

– Vi har varit tydliga i såväl vår treårsplan som i kommunikationen med våra uppdragsgivare och kunder att vi för första gången på många år måste höja farledsavgifterna om de tillfälliga anslagen upphör, säger Noomi Eriksson, ställföreträdande generaldirektör

och direktör för styrning och planering på Sjöfartsverket.

De förslagna ändringarna innebär i korthet en avgiftshöjning med åtta procent gällande farledsavgifterna. Sjöfartsverket har också för avsikt att höja lotsavgifterna med fem procent. Syftet är att uppnå full kostnadstäckning av lotsningsverksamhetens direkta kostnader.

– Samtidigt som vi höjer avgif-

terna fortsätter vi vårt interna effektiviserings- och förbättringsarbete, säger Noomi Eriksson.

Avgiftshöjningarna ska göras i befintlig avgiftsmodell. Sjöfartsverkets nya avgiftsmodell kommer inte att införas före den 1 januari 2018 på grund av att EU-kommissionen inte hunnit lämna besked om den notifiering som måste göras gällande konkurrens och statsstöd.

TEXT TOBIAS FÄLTH

FOTO: SJÖFARTSVERKET

Sjöfartsverket höjer farledsavgifterna

Oden tillbaka från polarexpedition Expeditionens största utmaning var att vi var flera fartyg som behövde jobba tillsammans.

Vi hade ständig kommunikation mellan bryggorna och hela tiden en gemensam plan för hur vi skulle ta oss fram genom isen. Det säger Erik Andersson, befälhavare på isbrytaren Oden som kom tillbaka till Sverige i början på oktober efter polarforskningsexpeditionen Arctic Ocean 2016.

Uppdrag att kartlägga forskning INNOVATION. Sjöfartsver-

Interaktiv karta visar fartygs CO2-utsläpp DIGITALT. Genom att korsa data om handelsfartygs position och hastighet, med en annan databas som beskriver fartygens egenskaper som motortyp och skrov, har forskningsinstitutet UCL Energy Institute i London kunnat beräkna koldioxidutsläpp.

På webbsidan shipmap.org kan vi följa trafiken över ett år runt hela världen med en interaktiv karta. Genom att använda sidan kan besökaren också se delen fartyg som fraktar olja, naturgas, kol, malm eller fordon.

Vägskäl för slussarna i Trollhättan

FOTO: SHIPMAP.ORG /KILN.DIGITAL

TROLLHÄTTEKANAL. Bygg

nya slussar i Trollhättan – eller avveckla de nuvarande. Det är slutsatsen av Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för Göta älv – Vänerstråket som presenterades måndagen den 17 oktober. Utredningen kommer att ligga till grund för den framtida infrastrukturplanen som riksdagen ska besluta om år 2018.

– Det bedöms som tekniskt omöjligt att med dagens renoveringsteknik säkerställa ytterligare 50 års livslängd på de befintliga slussarna, säger Johan Eriksson

på Sjöfartsverkets infrastrukturenhet.

Att bygga ny slussled skulle innebära en kostnad på uppskattningsvis drygt tre miljarder kronor. Det andra alternativet, att avveckla nuvarande slussled och skapa en fritidsbåtsled, innebär kostnader på uppskattningsvis cirka 650 miljoner kronor, varav 500 miljoner ligger i skapandet av en fritidsbåtsled. Transporterna kommer istället till största delen ske med lastbil och en mindre del på järnväg enligt Trafikverket.

TEXT DANIEL LINDBLAD

FAKTA

Vänersjöfarten i nuläget • Total godsmängd 2014: ca 1,8 miljoner ton • Dominerande branscher: papper och pappersmassa, trävaror, malm och jordbruk • Export- och import, främst till och från Värmland • Bulkbetonat gods, mycket begränsad containertrafik • Omkring 650 fartygsanlöp 2014 • Till 90 procent utrikestrafik, ingen omlastning i Göteborg

ket har gett det maritima forskningscentret Lighthouse i uppdrag att kartlägga de nordiska länders forskning och innovation inom den nordiska sjöfarten.

I mitten av februari 2017 är slutrapporten klar och ska ligga till grund för ökat samarbete mellan länderna. Projektet arbetar med deltagare från Vinnova, Sjöfartsverket, Trafikverket, Transportsstyrelsen, föreningen svensk sjöfart, Svenskt marintekniskt forum, Chalmers, Göteborgs universitet och Sveriges hamnar.

– Det är oerhört viktigt att resultatet av vårt arbete är användbart för aktörer inom den maritima sektorn i Sverige. Att både myndigheter, branschorganisationer och akademin deltar i referensgruppen är därför centralt för uppdraget, säger Carolina Kihlström, koordinator på Lighthouse.

Populär bland ingenjörer RANKING. Konsultföreta-

get Universum som i 25 års tid rankat Sveriges mest attraktiva arbetsgivare placerar Sjöfartverket på plats 28 av 100 bland yrkesverksamma högskoleingenjörer.

– Det här är förstås väldigt, väldigt roligt och jag tror det finns två förklaringar, säger Jonatan Francén, HR-utvecklare.

Dels har vi visat att vi har spännande verksamheter på natursköna platser, dels vet vi från andra undersökningar att allt fler lockas av samhällsnyttiga verksamheter.

TEXT SARA LOFTÅS 4/2016 SJÖRAPPORTEN 5

TEMA Säkert arbete

6 SJÖRAPPORTEN 4/2016

Säkrad till sjöss

Dygnet om och avsett väder ska stora fartyg lotsas in i svenska hamnar.

Vi varje anlöp ska Sjöfartsverkets lotsar borda ett fartyg, ibland i mörker och hård sjö. Det innebär att tätt samspel med båtmännen.

Detta kräver förberedelser.

Följ med på sjösäkerhetsövning på Gotland.

Text Emma Edström Foto Jesper Hammarlund

TEMA Säkert arbete Att bli uppvinschad av en räddningshelikopter kan vara en svindlande upplevelse om man aldrig har varit med om det.

Här vinschas Patrik Granstam.

V

isby hamn gömmer sig

bakom en ridå av regn en tidig morgon i oktober när medarbetarna på Visby lotsstation gör sig redo för att öva på sjösäkerhet.

Det är en relativt liten lotsstation, här arbetar fyra lotsar och sex båtmän tätt tillsammans året runt. Till sin hjälp har de fem lotsbåtar på Gotland. Den äldsta från 1968 och den nyaste från 1993. Oavsett om det är sommar eller vinter, om det blåser eller är lugnt, så finns det fartyg som behöver lots in till hamn.

Själva bordningen har inte förändrats på flera hundra år. För att komma till och från fartygen kör båtmännen ut lotsar med lotsbåt. Där de sedan med hjälp av en lejdare, en repstege, bordar fartyget.

8 SJÖRAPPORTEN 4/2016

Mycket kan gå fel. Men det gör sällan det.

Under 2015 gjorde Sjöfartsverket drygt 32 000 lotsningar och under samma år skedde inga olyckor på grund av brister i Sjöfartsverkets verksamhet. Men det krävs att man är förberedd och det är därför vi är här idag.

Erik Hansen leder dagens övningar och är driftchef för båtmännen i Åhus, Karlshamn, Kalmar, Oskarshamn och även här då i Visby.

– Idag kommer vi att gå igenom hur vi ska göra om vi behöver nödankra, länspumpa, om det uppstår brand eller om vi måste överge båten. Och vi avslutar med en manöverbord-övning.

Målet är att genomföra två övningar varje år.

Och att båtmännen en gång i månaden ska ha genomgång av lotsbåtarna.

”Jag kan neka lotsen att gå ombord om jag inte kan garantera säkerheten” Johan Larsson

– Då går vi igenom båtens system och säkerställer båtmännens förmåga att hantera systemen, säger Erik Hansen.

– Det gäller att båtmännen är duktiga på att köra. Vi lotsar litar blint på att båtmännen vet vad de gör, säger Wilhelm Sten som har arbetat som lots i många år. Först uppe i Bottenhavet och nu sedan flera år längs med gotlandskusten.

Vi tar oss ned till lotsbåten Pilot 776 SE och

Thomas Hemmander tar på sig en överlevnadsdräkt.

Om besättningen behöver överge båten ska de snabbt kunna ta på sig dräkten. Den är vattentät och ska finnas i alla lotsbåtar.

4/2016 SJÖRAPPORTEN 9

Lotsen Rikard Enström är beredd att borda ett lågt holländskt fartyg på väg in till Slite. På Gotland görs 600 lotsningar per år.

MOBkranen, eller man-överbordkranen, är ett hjälpmedel om båtmännen behöver kunna ta upp en person ur vattnet. Thomas visar Erik Hansen.

TEMA Säkert arbete Thomas spelar medvetslös och Christer och Johan måste hjälpas åt att rulla in honom med ett räddningsnät.

tillsammans går igenom säkerhetsrutinerna för att hantera oplanerade situationer. Tänk om motorn lägger av precis utanför hamnen med pålandsvind och vi måste ankra. Att det börjar brinna i motorrummet. Eller att ett hål i skrovet gör att båten börjar ta in vatten.

– Om motorn skulle slås ut skulle även den motordrivna länspumpen att sluta fungera.

Enda alternativet skulle då vara att manuellt länspumpa, säger rederiinspektören Patrik Granstam som uppmärksammar att det inte finns ett reservsystem.

Att överge båten är ett annat scenario som skulle kunna innebära stor fara för besättningen. I varje lotsbåt finns överlevnadsdräkter. De är brandgula, vadderade och sluter tätt kring ansiktet.

På bara någon minut har Wilhelm och båtmän-

nen Thomas Hemmander och Christer Andersson fått på sig varsin dräkt.

– Det är viktigt att trycka ut luften ur benen på överlevnadsdräkten. Annars flyter benen upp när du hamnar i vattnet och då riskerar du att drunkna, säger lotsen Joakim.

I Kappelshamn på Gotlands nordsida väntar lotsbåten Pilot 775 SE. Vi är ett tiotal personer på lotsbåten när vi lämnar hamn, betydligt fler än de två båtmän och lots som brukar vara ombord en vanlig dag på jobbet.

Helt plötsligt är Thomas i vattnet. Överlevnadsdräkt lyser klarrött i det mörka vattnet och det går undan. På bara några sekunder har avståndet ökat mellan oss och Thomas. Johan Larsson, som styr lotsbåten måste snabbt agera. Han vänder tillbaka och vi är strax jämsides.

Thomas spelar medvetslös och kan själv inte hjälpa sig upp. Christer och Johan hjälps åt och

Wilhelm Sten har arbetat som lots i många år. ”Vi lotsar litar blint på att båtmännen vet vad de gör”.

”Helt plötsligt är Thomas i vattnet. Överlevnadsdräkten lyser klarrött i det mörka vattnet.” med räddningsnät kan de rulla upp honom längs med relingen.

-Jag tycker det är otäckt, man vill så gärna hjälpa till själv och det hade varit skönt att ha en hjälm på sig i en sådan situation, säger Wilhelm som står bredvid. Han har själv blivit upplockad vid en liknande övning.

Men den upphämtade Thomas är lugn.

– Det kändes säkert, säger Thomas själv.

När klockan närmar sig ett är det dags att avbryta vår övning. Det är dags att jobba. Ett fartyg behöver lotsning i Slite.

Johan Larsson är befälhavare på lotsbåten, och han berättar att god gemenskap är a och o.

– Jag kan neka lotsen att gå ombord om jag inte kan garantera säkerheten, säger han. Men det farligaste läget vi har är blankt vatten, då är man inte lika skärpt.

Idag är vattnet lugnt, Johan parerar med ratten så at vi kommer jämsides med fartyget, ett holländskt lastfartyg och lotsen Rikard kan tryggt och säkert ta sig över. l 4/2016 SJÖRAPPORTEN 11

TEMA Säkert arbete

Fartygets misstag blev Patriks fall Varje år genomför Sjöfartsverkets lotsar drygt 32 000 lotsningar av fartyg i de svenska farvattnen. Sedan Sverige införde lotsplikt för alla större fartyg år 1667 har förutsättningarna för yrket förändrats i samma takt som fartygen.

Men två moment i arbetet är i princip de samma som för 349 år sedan: bordningen och debarkeringen.

Text Daniel Lindblad Foto Niklas Maupoix

12 SJÖRAPPORTEN 4/2016

Patrik Wikand vid hamnen i Tångudden i Göteborg. Strax utanför vågbrytarna, mellan Tångudden och Skandiahamnen som skymtar i bakgrunden, skedde olyckan en natt i mars 2007. Ett felaktigt bordningsarrangemang slutade i ett fall från tre meters höjd, ner vattnet mellan lotsbåten och fartyget som Patrik var på väg att borda.

TEMA Säkert arbete

L

otsen måste ta sig ombord på farty-

get innan det kommit in i området där lotsplikt gäller, och på motsvarande sätt ta sig av fartyget när det lämnat det lotspliktiga området. På fartyg med höga fribord innebär det att lotsen klättrar till eller från lotsbåten på en lejdare - en repstege – utmed fartygets skrov samtidigt som fartyget är under gång.

Patrik Wikand är lots i Göteborg sedan juli 2003 och ordförande för Lotsförbundet. Han har tagit otaliga fartyg in och ut hur hamnarna i Göteborg och därmed också genomfört en mängd bordningar och debarkeringar. En bordning till ett mindre fraktfartyg som var på väg att lämna Göteborg en natt i mars 2007 minns han dock särskilt väl.

– Jag skulle lösa av en kanallots och ta ut det här fartyget som kom uppifrån Göta älv. Bordningsplatsen var mitt emellan lotsstationen på Tångudden och Skandiahamnen. Det är i princip inne i hamnområdet och där inne hände det nog att man tog bordningen med en klackspark, det brukar ju inte vara någon sjögång och inget öppet vatten, säger Patrik Wikand.

Han hade haft några lotsningar tidigare under

dygnet och visste att det blåst en del. När han och båtmännen ombord på lotsbåten närmade sig fartyget visade det sig att besättningen riggat lejdaren på stävens lovartsida på fartyget.

– Man brukar alltid borda på läsidan för att slippa sjögång, men vi tänkte att det nog skulle gå bra ändå, vi var ju i princip inne i hamnen fortfarande. Men när jag gick fram på lotsbåtens däck stänkte det rejält från sjön. Sjögången hade ökat.

Man beslutade att ändra arrangemanget för bordningen något, genom att lotsbåten la sig på ett annorlunda sätt längs med fartygssidan. Därefter var det dags för Patrik Wikand att klättra de tre metrarna på lejdaren upp till porten i relingen på fraktfartyget. När han kom upp tog han tag i portdörren som stod uppställd inåt. Men porten visade sig vara oreglad. Den slog ut och på bråkdelen av en sekund befann sig Patrik Wikand istället hängandes i ett bakvänt grepp i en hand utanför fartygssidan.

– Det gjorde vansinnigt ont i axeln direkt, i och med att jag höll ett omvänt grepp. Det fanns inte en chans att jag skulle orka hålla mig kvar. Efter någon sekund föll jag de tre metrarna ner i vattnet mellan lotsbåten och fartygssidan. Hade vi inte gjort det speciella arrangemanget med lotsbåtens placering hade jag landat på lotsbåtens däck som har många räcken och andra utstickande detaljer, säger Patrik Wikand.

Att ramla i vinterkallt vatten en kolsvart natt i mars är ingen angenäm upplevelse. Patriks flytväst blåstes upp och han kom upp till ytan un-

För att komma ombord på fartyget måste lotsarna klättra längs med fartygssidan.

gefär midskepps längs fartyget som rörde sig i cirka åtta knops fart.

– Vattnet var fruktansvärt kallt. De första sekunderna i vattnet hade jag sinnesnärvaro att sätta fötterna mot fartygets skrov och sparka mig rakt ut, bort från fartyget och dess propeller. Jag kom ut en bit och försökte känna om axeln hoppat ur led, den gjorde otroligt ont. I ett sådant läge tänker man mängder av irrationella tankar. Jag minns att jag fick konstiga idéer om hur armen sitter ihop. Jag ville få av mig min väska men ändå inte förlora den, så jag snurrade den runt en av fötterna.

Både på fartyget och på lotsbåten hade man re-

agerat direkt när Patrik föll i vattnet. Kanallotsen som befann sig ombord på fartyget berättade senare att man slagit nödstopp i maskinen och frikopplat propellern snabbt. Lotsbåten vände direkt tillbaka mot platsen där Patrik föll i och var snabbt framme vid honom.

– Jag var i vattnet i kanske tre minuter, men när jag tänker på det i efterhand hann jag uppleva de första faserna av hypotermi. Chocken, rädslan

Jag upplevde de första faserna av hypotermi.

Chocken, rädslan för att inte överleva, domningarna i kroppen.

Patrik Wikand

för att inte överleva, domningarna i kroppen.

När båtmannen på lotsbåten drog upp mig hade jag börjat bli riktigt slö och kraftlös i kroppen.

Hade jag legat i ytterligare några minuter tror jag att jag hade domnat bort helt.

Efter en snabb transport in till lotsstationen

blev det ombyte och debrief med båtmännen och jourhavande chef. Axeln gjorde ont, men var inte ur led. Något besök på akuten blev det inte. Det utgående fartyget fick vänta en stund men togs sedan ut av en annan lots.

– Efter debriefen var jag vid gott mod. Jag ville hem men ville inte lämna bilen på lotsstationen, så jag insisterade på att köra själv trots att kollegerna tyckte att det var en dålig idé. Jag bodde i Kungsbacka söder om Göteborg. När jag kom till Kållered kom jag på mig själv med att köra i 30 km/h på motorvägen. Då snurrade tankarna om att ”fan, jag hade ju kunnat dö” för fullt i huvudet. Men jag kom hem till sist, även om det inte blev mycket sömn den natten.

Dagen efter blev det besök på vårdcentralen för att dokumentera skadorna i axeln som visade sig ha blivit rejält uttänjda ledband. En annan fråga var att få Sjöfartsinspektionen att försöka få tag på fartyget som inte krokat fast porten i relingen ordentligt. Ett och annat samtal med kollegerna blev det också, inte minst om flytvästarna som användes av lotsar och båtmän. Det var bara delar av Patriks flytväst som hade blåsts upp när han föll i vattnet.

– Vi i facket hade haft en segdragen process 4/2016 SJÖRAPPORTEN 13

TEMA Säkert arbete

Något svar på frågan varför

fartyget riggat fel kom aldrig. Det tog två veckor efter händelsen innan Patrik Wikand arbetade sitt nästa lotsningspass. En sedan tidigare inplanerad utbildningsresa inföll under tiden som det tog för axeln att läka.

– Jag visste att händelsen berodde på ett fel som låg bortom min kontroll, så för mig fungerade det att fortsätta som förut fast nu med än mer kontroll i den sista delen av bordningen. Med tiden blev det också ett speciellt förhållande mellan mig och båtmannen som körde lotsbåten den gången jag föll i. Jag hörde ofta att han gav fartygen lite extra instruktioner när han skulle hämta upp mig, som att ”du får läa ytterligare några grader”. Det kändes som att hans tanke var att ”han ska inte ramla i en gång till”. Och det har jag inte gjort. l

”Hade vi inte gjort det speciella arrangemanget med lotsbåtens placering hade jag landat på lotsbåtens däck.”

Patrik Wikand 14 SJÖRAPPORTEN 4/2016

Lotsningar Dygnet runt varje dag, i alla väder, från norr till söder åker Sjöfartsverkets lotsar ut till fartyg och hjälper dem in och ut från hamn.

Detta är siffror från fjolåret, 2015.

Totalt: 32 398

LULEÅ:

2 554 st

GÄVLE:

2 645 st VÄNERN:

STOCKHOLM:

1 263 st

3 514 st

MARSTRAND:

4 135 st

SÖDERTÄLJE:

3 100 st

GÖTEBORG:

5 696 st

KALMAR:

4 536 st MALMÖ:

4 955 st

KÄLLA: SJÖFARTSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

med verksledningen angående flytvästarna. Det hade inträffat några fall tidigare då västarna inte blåst upp sig automatiskt och vi ville ha en ny lösning med jacka med integrerad flytväst. Jag hade varit drivande i den frågan men vi hade inte kommit så långt. Veckan efter händelsen var jag på tjänsteresa till kontoret i Norrköping och sprang på dåvarande generaldirektören. Han sa ”du ska få dina nya västar men det var väl onödigt att göra det så här dramatiskt?” på skoj.

Nya flytvästar blev det, och även en obligatorisk kurs om bordningsteknik för alla lotslärlingar.

– Det sker i genomsnitt mindre än en liknande incident per år. I bordningsteknikkursen lär vi ut de faktorer som legat bakom olyckorna som inträffat de senaste åren. Tekniken är att klättra snabbt de första stegen på lejdaren, därefter ta det lugnt och vara försiktig när man kommer upp till relingen. Det är där, i det sista steget, som de flesta av kläm- och fallolyckorna sker.

– Det bör också vara rutin att man blir körd hem av någon, till exempel en kollega och att någon finns hemma för att möta upp. Det går inte att förutspå hur man reagerar efteråt. Lotsförbundet är överens med Sjöfartsverkets ledning om detta. Men även avvikelserapporteringen bland lotsar och båtmän måste bli bättre för att ledningen ska få vetskap om incidenter som inträffar, säger Patrik Wikand.

TEMA Säkert arbete

Säkerhet mer än bara regler och utrustning Säkerhetsregler i all ära, men de har ingen verkan om de anställda inte följer dem. Att det finns en god kultur kring säkerhet på arbetsplatsen har minst lika stor påverkan.

Text Emma Edström

S FOTO: JESPER HAMMARLUND, SUSANNE SKÖLD, ANN JOHANNESSON

äkerhetskultur är det du fak-

tiskt gör, inte det du är tillsagd att göra. För trots att det finns tydliga regler för hur vi ska agera säkert sker det ändå brister ibland, säger Jan-Åke ”Labbe” Sköld som är huvudarbetsmiljöombud på Sjöfartsverket.

Många i Sjöfartsverkets personalstyrka har farliga uppdrag. Lotsar bordar fartyg, ytbärgare hissas ned mot vattenytan från helikopter och fyrtekniker klättrar på fasader. Men ingen ska behöva riskera sin hälsa.

Labbe menar att myndigheten kommit långt i den fysiska arbetsmiljön och de regler som garanterar säkerheten. Men att det är svårare att styra människors beteende. Att man tummar på säkerheten.

Det kan handla om att man tar genvägar. Att det till exempel går fortare att rätta till skruven utan att justera säkerhetslinan eller att du glömmer att ta på dig flytväst.

– Att förebygga riskbeteenden förebygger också allvarliga olyckor, säger Olof Johannesson som är arbetsmiljöingenjör på Sjöfartsverket.

kan rädda ditt liv. Att en kollega förolyckats bär man med sig resten av sitt liv, säger Labbe.

Labbe Sköld plockar fram en annan bild. Den föreställer tre personer som arbetar i full skyddsutrustning, bredvid dem står en fjärde. En man i shorts och t-shirt – deras chef.

– Säkerhetskulturen startar uppifrån. Chefen måste vara ett föredöme, säger Olof Johannesson.

Och det är oftast hos chefen kulturen skapas.

Labbe menar att det är viktigt att man faktiskt vågar anmäla en olycka eller en incident som hade kunnat bli en olycka.

– En del förebrår sig själva för inHan visar en modell med siffror cidenter och det är en kultur som inte som visar hur dokumenterat riskfrämjar säkerheten, säger han. beteende direkt är sammankopplat – Och om chefen dessutom blir arg med antalen incidenter och allvarom du gör något fel, så kanske du inte liga olyckor. vill gå till chefen nästa gång du gör fel.

Jan-Åke ”Labbe” Sköld – Det är viktigt att förstå att det Att ha en kultur att våga ge respons till inte bara handlar om dig. Skulle du sina kollegor är också en del i en bra sädrabbas av en olycka drabbas även dina kolle- kerhetskultur. gor och din familj. Arbetet stannar också av och Hur påverkas Sjöfartsverkets kunder och i längden skadar det ju även Sjöfartsverkets an- intressenter av en god säkerhetskultur? seende, säger han.

– Har vi en bra säkerhetskultur kan vi hålla – Vi är en del av varandras arbetsmiljö. Har hög kvalité och ge säkra leveranser. Om det inman flytväst underlättar man också för de som träffat en incident eller olycka kan det ju inne-

Säkerhet handlar om människors beteende.

Olof Johannesson är arbetsmiljöingenjör på Sjöfartsverket.

bära att fartyget inte får lotsning den dagen.

Det kan också innebära att vi sätter fartyget på grund, säger Olof.

– Eller det värsta: Att ett liv inte gick att rädda under räddningsaktion, tillägger Labbe.

I förlängningen påverkar det också bilden av Sjöfartsverket som trovärdig aktör.

Har Sjöfartsverket en god säkerhetskultur?

– Vi har en verksamhet som pågår dygnets alla timmar året runt i alla väder med få olyckor.

Med det i åtanke fungerar det väldigt bra. Men det kan bli bättre, vi har en nollvision för olyckor, säger Labbe. l 4/2016 SJÖRAPPORTEN 15

TEMA Säkert arbete

Pedaler som styr helikopterns stjärtrotor och används för att vrida helikoptern. Används för att bromsa när helikoptern taxar på marken.

Euronav är en digital karta som innehåller flygkartor, landkartor och sjökort.

Används för navigering och för att sända och ta emot email. Alla AIS mål visas på denna skärm.

Full ice protection system är ett avvisningssystem som möjliggör flygning i isbildningsförhållanden. Alla blad värms upp med detta system när det behövs. Ger helikoptern en allväderkapacitet utöver det vanliga.

Flight management system, FMS, används för att räkna ut helikopterns vikt, balans och för att lägga in färdvägen och följa upp flygningen med bränsleförbrukning och tider. Innehåller en stor databas och är helikopterns hjärna.

Välkommen in i cockpit på Sjöfartsverkets räddningshelikopter.

Text Kim Gardberg

16 SJÖRAPPORTEN 4/2016

Autopilot och Flight Director panel. Härifrån styr piloterna autopiloten genom att välja olika inställningar. Till exempel farthållare och höjdhållare i olika kombinationer. Autopiloten är mycket avancerad och är den som gör flygning och räddning i dåliga väderförhållanden möjligt.

Direction finder är en pejl som används för att konstant scanna alla nödkanaler och även andra kanaler och frekvenser som kan väljas manuellt. Vid mottagande av en signal, visas riktningen till signalen på PFD med en pil.

Primary flight display, PFD, är pilotens viktigaste display. Den visar helikopterns attityd, kurs, höjd, hastighet, stigning, motorernas effekt och varvet på helikopterns rotor.

Men också de funktioner av autopiloten som är inkopplade.

Multi funktion display, MFD, visar helikopterns system, en navigationssida med rutter, flygplatser och navigationspunkter, radarbilden för väder och terrängen. Det ger piloterna en bra överblick.

Satellittelefon används för att hålla kontakten med JRCC då helikoptern är långt ut till havs eller uppe till fjälls. Den skickar också kontinuerligt positionen till JRCC som kan följa helikoptern i realtid.

Landing Gear Lever. Landningsställen fälls upp efter start för att minska motståndet och fälls ned innan landning. Tre gröna ljus indikerar när hjulen är nere och låsta.

Styrspak används för att flytta helikoptern framåt, bakåt och i sidled. På styrspaken sitter ett antal knappar som bland annat kontrollerar vindrutetorkare och autopiloten.

Stigspak används för att öka och minska höjden.

Den har ett antal knappar som kontrollerar strålkastare och autopiloten.

Sjöradio används för att hålla kontakten med sjö- och flygräddningscentralen JRCC och all sjötrafik vid övning och uppdrag.

Trakka panelen styr den starkaste strålkastaren ombord. Totalt finns fem stycken strålkastare på helikoptern som används vid sök och vinschning.

4/2016 SJÖRAPPORTEN 17

AKTUELLT Sjöräddning

Fler insatser i somras Antalet sjöräddnings­ insatser under maj till september ökade i år jämfört med föregående år, från 724 insatser till 899. Årets fritidsbåtsäsong blev därmed den mest sjöräddningsintensiva sedan 2007.

– Det långvarigt dåliga vädret på framför allt västkusten bidrog till att många fritidsseglare tvingades till förflyttningar i väder som man annars kanske inte hade gjort, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

Av de totalt 899 sjöräddningsinsatserna från maj till och med september rörde 734 fall fritidsbåtar, att jämföra med 616 fritidsbåtsrelaterade fall under året innan. Säsongen startade tidigt med högtryck i maj vilket föranledde fler sjöräddningar än vanligt redan under försommaren.

– Det dåliga vädret under resten av sommaren – framför allt på västkusten - bidrog till att många fritidsseglare tvingades till för18 SJÖRAPPORTEN 4/2016

flyttningar i väder som man annars kanske inte hade gjort.

Det var periodvis hårda vindar på västkusten vilket gjorde att många blev ”inblåsta” i hamn och med anledning av det kanske tvingades till att ta beslut om att förflytta sig – även om förutsättningarna inte var optimala, säger Annika Vestergård.

De vanligaste larmorsakerna är grundstötning samt maskin/ propellerhaveri som stod för 20 procent av larmorsakerna vardera under den gångna sommaren.

Bland övriga larmorsaker finns observationer av drivande båtar (12 procent av larmen), hårt vä-

der/utsatt läge (11 procent) utebliven kontakt med anhöriga (8 procent) samt vatteninträngning (5 procent).

Antalet larm från nödsändare

ökar, från tre larm förra året till 32 larm hittills i år.

– En portabel nödsändare, en så kallad PLB, är användbar i nödsituationer. Om nödsändaren är korrekt registrerad får sjö- och flygräddningscentralen information om larmarens position och sändarens identitet i samma stund som larmet kommer in. Det kan innebära stora tidsvinster i samband med ett nödläge. Dessutom

fungerar nödsändarna även utanför täckningsområdena för mobiltelefoner, säger Annika Vestergård.

Svensk sjöräddning leds av Sjöfartsverket men bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, rederier och grannländer. Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets fritidsbåtsäsong skickades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 78 procent av fallen där någon form av räddningsenheter användes.

– Vi märker att våra frivilliga

FAKTA

Sjöräddningen i Sverige l I Sverige är det Sjöfartsverket som ansvarar för statlig sjöräddning när någon är i eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden och kommunalt vatten. l Sjö- och flygräddningscentralen JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre) i Göteborg är navet i alla sjöräddningsinsatser. Centralen är beman-

nad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning. l Inslaget av samverkan i sjöräddningsarbetet är mycket stort; förutom det ideella Sjöräddningssällskapets personal och fartyg används även Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och fartyg, Kustbevakningen, handelssjöfarten, polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster. Även samarbete med andra nationer förekommer.

Tio steg för säkrare båtliv UPPDATERA SJÖKORTET INNAN DU KASTAR LOSS

Konsten att navigera handlar om att kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt. Det finns en rad olika hjälpmedel för att navigera rätt på sjön – använd dig av dem och se till att de är uppdaterade. Sjökort är en färskvara.

HÅLL KOLL PÅ VÄDER OCH VIND – LÄR DIG TOLKA VÄDRET

Kunskap om vädret är avgörande för den som vistas till sjöss. Det är viktigt att följa väderprognoserna. Men lika viktigt är det att kunna tolka vad som rapporteras – sägs det att det är risk för åskbyar så betyder det också att det är risk för snabba och kraftiga väderomslag. Hastiga väderomslag, så kallat överfallsväder, är oftast mer riskabelt än utpräglat lågtrycksväder med ihållande vind och regn. Lyssna på den allmänna sjörapporten i radions kanal P1 och på kustväderprognosen i lokalradion.

NAVIGATIONSUTBILDNING – BLI EN BÄTTRE SKEPPARE

Om du vill ta dig lite längre bort från hemmabryggan är en navigationskurs ett bra sätt att lära sig hitta rätt och veta hur du ska bete dig på sjön.

ALLA I BÅTEN SKA HA FLYTVÄST

På samma sätt som när du tar på dig säkerhetsbältet varje gång du sätter dig i bilen ska flytvästen på innan avfärd med båten. Antalet drunkningsolyckor i samband med fritidsbåtar skulle kunna minska avsevärt om alla hade flytväst på sig.

ANKARE OCH LINA

Det var periodvis hårda vindar på västkusten vilket gjorde att många blev ”inblåsta” i hamn.

Annika Vestergård

får mer att göra och det visar att de frivilliga krafterna behövs. Om det är en vädermässigt bra sommar så ökar ju också båtlivet och vi tycker att det är glädjande med ett aktivt båtliv, säger Niklas Jendeby, kommunikationsledare på sjöräddningssällskapet.

FOTO: MARIE HALLERFELT

Sjöfartsverkets räddningsheli-

koptrar och/eller lotsbåtar användes i 28 procent av alla insatser och Kustbevakningen bidrog med fartyg och/eller flygplan i 24 procent av insatserna. Enheter från kommuner och landsting deltog i 16 procent av fallen. Andra resurser, som till exempel handelsfartyg eller andra frivilligföreningar, deltog i 12 procent av insatserna.

TEXT: DANIEL LINDBLAD

Ha ankare och ordentligt med ankarlina ombord. Med hjälp av ankaret kan du få stopp på båten om du till exempel driver eller har manöverproblem. Genom att ankra kan man vinna mycket värdefull tid innan assistans hinner komma till platsen.

Se till att vara förberedd när du beger dig ut på sjön.

VAR NYKTER PÅ SJÖN

Många drunkningstillbud sker i samband med alkohol. Omdöme och balans sätts ned och överlevnadstiden om man faller i vattnet förkortas.

SKAFFA BOGSERHJÄLP

För att ett larm ska klassas som sjöräddningsfall måste det föreligga fara för liv. Det händer att fritidsskeppare som står fast på grund, utan att sväva i livsfara, inser att de måste bekosta bärgning själva. Det är dyrt, om man inte har tecknat en assistansförsäkring eller är medlem i Sjöräddningssällskapet.

SE TILL ATT DU KAN LARMA

Ett vattentätt fodral till mobiltelefonen är en billig livförsäkring och om du ska segla utomskärs är det bra att utrusta båten med VHF-radio. Allra bäst är att ha med en PLB, personlig nödsändare, ombord. PLB:n larmar via satellit och positionen blir känd samtidigt som larmet kommer in. PLB:n måste registreras på Sjöfartsverkets webbplats.

PLANERA

Det lönar sig att tänka ett eller ett par steg framåt i allt man gör på sjön. Om du sökt lä och vinden vänder 180 grader – vad gör du då? Har du upprättat en färdplan som någon i land känner till – hur meddelar du dem att du kommit fram, alternativt ändrat i färdplanen?

SERVA INNAN PREMIÄREN

Ta det lugnt de första turerna för säsongen. Serva motor och rörliga delar inför varje säsong. Se över genomföringar, bränsle- och kylvattenslangar regelbundet. Och ta de första turerna nära land, det är många fritidsskeppare som gjort upptäckten att motorn inte är i toppskick först när de kommit en bit ut.

4/2016 SJÖRAPPORTEN 19

INTERVJUN Anna Johansson

Hon vill flytta gods från väg till sjö Text: Tobias Fälth Foto: Stefan Jerrevång

ANNA JOHANSSON (S) vill stärka sjöfartens konkurrenskraft. Under sina två år som minister har hon presenterat en maritim strategi och inför tonnageskatten. Men det kommer krävas mer för att öka sjöfartens godsvolymer.

20 SJÖRAPPORTEN 4/2016

4/2016 SJÖRAPPORTEN 21

”Det jätteskönt att tonnageskatten är på plats. Där känner jag att vi har gjort skillnad på riktigt.”

22 SJÖRAPPORTEN 4/2016

A

nna Johansson har inte haft en

lugn stund sedan hon tillträdde som minister för snart två år sedan. När vi träffar henne kommer hon direkt från ett dialogmöte med turistnäringen som närings- och innovationsminister Mikael Damberg bjudit in till.

– Turistnäringen är också beroende av infrastruktur, säger Anna Johansson och ursäktar sig för att hon är lite sen till vårt möte.

Det här är andra gången som vi försöker få till en intervju. Första gången som vi skulle ses kom infrastrukturpropositionen i vägen. Propositionen ”Infrastruktur för framtiden” som presenterades i början på oktober hade ett tydligt fokus på järnväg, men regeringen lyfte också fram ambitionen om att en större andel av godset ska gå via sjöfart.

– Infrastrukturpropositionen är det som jag är mest stolt över under min tid som minister och den har också upptagit mycket engagemang under lång tid. Om vi ska fokusera på sjöfarten så är det jätteskönt att tonnageskatten är på plats.

Där känner jag att vi har gjort skillnad på riktigt.

Vilka transportpolitiska frågor har högst prioritet de kommande två åren?

– Efter infrastrukturpropositionen kommer åtgärdsplaneringen som handlar om att prioritera olika infrastrukturobjekt i förhållande till varandra och försöka att få ut så mycket samhällsnytta som möjligt ur de 622 miljarder som vi avsatt. Sedan finns det också andra spännande frågor som exempelvis de sociala villkoren på våra vägar, vägslitageskattefrågan och transportsektorns miljöpåverkan. Vi har även en uttalad målsättning att få till en överflyttning av gods från land till sjö.

S

om ett led i arbetet med att få mer

gods att gå sjövägen har regeringen gett Sjöfartsverket i uppdrag att analysera utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart i Sverige. Förhoppningen är att det ska leda till ett bättre utnyttjande av den kapacitet som finns i våra vattendrag och längs med vår långa kust.

– Om man tittar nere i Europa så är det inte ovanligt med kanalsjöfart som ett av de vanligaste transportsätten. Dit kanske vi inte når men jag hoppas att inlands- och kustsjöfart ska kunna avlasta en belastad landinfrastruktur och skapa en överflyttning från framför allt väg.

Sedan över ett år tillbaka finns det ett svenskt regelverk som gör det möjligt att bedriva sjöfart med anpassade fartyg för inlandssjöfart på Vänern, Mälaren och Göta älv. Men för att behålla sjöfart på Göta älv krävs nya slussar i Trollhät-

INTERVJUN Anna Johansson tan. Att byta ut de 100 år gamla slussarna beräknas kosta 2,5 till 3,6 miljarder och förutsätter att medel beviljas i den nationella infrastrukturplanen.

– I samband med åtgärdsplaneringen som ska ligga till grund för den nationella infrastrukturplanen för 2018-2029 ska olika behov inom transportsystemet vägas mot varandra. Slussarna i Trollhättan är ett av dessa behov.

Sjöfartsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag på ny avgiftsmodell. Förslaget som är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2018 innehåller minskade rabatter för Vänern och Mälaren.

Hur påverkar det ambitionen att utveckla kustoch inlandssjöfarten?

– Det är Sjöfartsverket som äger frågan om hur stora avgifter man ska ta ut och hur de systemen ska vara utformade. Den ambition som Sjöfartsverket har uttryckt, om att avgifterna ska vara transparanta och lätta att förstå, är bra. Det blir svårt att förstå logiken med ett system som innehåller massa undantag, tillägg och rabatter.

Jag tycker också att det är positivt att man skapar incitament för att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan.

F

örra året skärptes reglerna för svavelutsläpp i Östersjön och Nordsjön och nu diskuteras införandet av ett kvävekontrollområde.

Ställs det för höga miljökrav på sjöfarten?

– I förhållande till vad, är frågan man får ställa sig då. Inte i förhållande till vad planeten tål. Det finns vissa saker som är valbara och så finns det de som inte är det. I den här frågan behöver alla sektorer bidra. Rent krasst är det så att om det ska finnas liv på jorden och om vi ska ha några konkurrensvillkor alls i framtiden så är ett absolut krav att vi minskar klimatutsläppen.

De senaste tre åren har Sjöfartsverket fått ökade anslag med 300 miljoner per år. Pengar som enligt Anna Johansson bland annat skulle användas för att hålla nere avgifterna för sjöfarten. Nu är det klart att anslagen upphör och att Sjöfartsverket behöver höja farledsavgiften.

Hur påverkar en höjning av farledsavgiften din ambition om att öka andelen gods som går sjövägen?

– Det beror lite på vilka andra incitament och styrmedel som tillkommer både inom sjöfart och väg och järnväg. Farledsavgifterna har legat på samma nivå under hela 2000-talet och sett ur det perspektivet är åtta procent en ganska blygsam ökning. Samtidigt förstår jag de som inte hoppar jämfota av glädje, men vi har valt en modell där Sjöfartsverket till största del ska finansieras av farleds- och lotsningsavgifter och då behöver uttaget av avgifter täcka kostnaderna. De senaste åren har Sjöfartsverkets gjort stora åtgärder

”Jag hoppas att inlands- och kustsjöfart ska kunna avlasta en belastad landinfrastruktur och skapa en överflyttning från framför allt väg.” internt för att sänka sina kostnader och effektivisera verksamheten. Om de inte hade gjort det så hade man kanske kunnat rikta kritik mot att kostnaderna lämpas över på kunderna.

Sjöfarten bär en större del av sina egna kostnader än väg och järnväg. Ett sätt att minska de skillnaderna skulle kunna vara att anslagsfinansiera isbrytningen och jämställa det med vinterhållning på land. Varför har regeringen valt att inte göra det?

– Därför att det inte är prioriterat i förhållande till andra åtgärder. I nuläget är det inte aktuellt att gå vidare med anslagsfinansiering av vare sig isbrytningen eller någon annan verksamhet som finansieras av farleds- och lotsningsavgifterna.

H

ar du någon förståelse för att sjöfartsbranschen ibland känner sig osynlig i förhållande till övriga transportsektorn?

– Det kan jag ha på sätt och vis. Om man tittar på hur viktig sjöfarten är för svensk industri och att näringen som sådan är en viktig bransch som skapar arbetstillfällen i Sverige så kan jag förstå den upplevelsen. Samtidigt kan jag tycka att vi ofta har uppmärksammat och lyft fram sjöfarten under de två åren som vi har varit i regeringsställning. Dessutom har vi tagit flera initiativ och faktiska beslut som har gynnat sjöfartens tillväxt så jag hoppas inte att sjöfarten känner sig osynliggjord nu. Om de ändå gör det så tycker jag att det är lite orättvist. l 3/2016 4/2016 SJÖRAPPORTEN 23

OLLE ENGBERG

Ålder: 29 Bor: utanför Örebro Utbildning: Bygg & anläggningsprogrammet på gymnasiet, tvåårig YH-utbildning till anläggningsdykare, svenskt B 50-certifikat (internationell motsvarighet IDSA level 3) Det bästa med jobbet: Vi är ett tajt gäng där alla ombord gör allting.

Det är väldigt omväxlande att man kan stå på 15 meters djup och borra bergöglor till en boj på förmiddagen för att på eftermiddagen hänga halvt uppochner i en klättersele på utsidan av en fyr och svetsa nya räcken.

24 SJÖRAPPORTEN 4/2016

YRKET Anläggningsdykare

Olle går under ytan på jobbet Text Daniel Lindblad / Foto Niklas Maupoix

Olle Engberg är en av Sjöfartsverkets två anläggningsdykare – vilket i praktiken innebär att han jobbar som byggnadsarbetare under vattnet.

Det var just som byggnadsarbetare och anläggare Olle Engberg inledde sin yrkesbana, fast på land. Då var arbetsgivaren Peab i Örebro.

– Efter några år tänkte jag att det vore roligt att prova att jobba som dykare. Jag fick tjänstledigt och gjorde dykutbildningen. Sedan fick jag jobb i Stockholm och efter det var jag på två vindkraftsparker som byggdes i Nordsjön utanför den tyska kusten, säger Olle.

I samband med ett dykjobb i Stockholm för några år sedan råkade Olle på Tore Hellström som arbetat som anläggningsdykare i Sjöfartsverket i många år.

– Som ny i branschen säger man ”hör av dig om det dyker upp några jobb”. Och det var ju väldigt roligt att Tore över ett år senare ringde och sa ”nu kan du komma”, säger Olle.

På så sätt hamnade Olle på Fyrbjörn, ett av Sjöfartsverkets arbetsfartyg som utför arbeten med sjösäkerhetsanordningar utmed hela den svenska kusten. Uppdragen under vattnet är bara en del av de många arbetsuppgifterna.

– Dykning är egentligen inte det största vi sysslar med på Fyrbjörn.

Det är allt från nybyggen av fyrar, rivningar, ombyggnader, blästring och målning som är det primära. Men det brukar kunna bli en del dykning på vår och höst när det är svårt att utföra målerijobb.

Dykuppdragen är mycket varierande och kan handla om att förankra bojar i botten, ny- eller tillbyggen av fyrar, sätta isskydd på fyrar och inspektioner av allt från bojkättingar till bottenförhållanden för Sjöfartsverkets större infrastruktursatsningar.

– De flesta dykjobben gör vi från Fyrbjörn, men vi har även en liten container med tungdykarutrustning som vi kan köra iväg och lyfta på en båt eller ställa på kajen där det behövs. Vi har även ett ”akut-set” med lättgrejor som man kan få plats med i bilen när det är bråttom med en inspektion, eller om man måste göra jobbet från lillbåten på platser där vi till exempel inte kommer in med Fyrbjörn.

En förutsättning för att kunna utföra dykjobben är att vädret inte är för dåligt. Och dåligt väder för en dykare är framförallt sjögång, som märks inte bara på ytan utan även under vattnet.

– Ska vi till exempel lyfta en boj och jag står där nere går det inte att ha bojens förankring i form av en 38 millimeterskätting som far omkring överallt. Det krävs alltid en bedömning på plats och från fall till fall om det är säkert att dyka eller ej, men vi på Fyrbjörn är väldigt vana och det sker naturligt.

Trots att Olle har certifikat och behörighet för dyk på helt andra djup och med tyngre utrustning än sportdykare, är dykningen inget fritidsintresse för honom.

– Men ska jag tipsa om bra dykställe i Sverige så får det bli Köpings skärgård i Mälaren. l

4/2016 SJÖRAPPORTEN 25

FRÅGOR & SVAR

Har du frågor och funderingar som rör sjöfarten i Sverige? Ställ dem till Sjöfartsverkets experter. Mejla dina frågor till sjorapporten@sjofartsverket.se Hur registrerar jag en nödsändare? /NYBLIVEN BÅTÄGARE

På vår webbsida sjofartsverket.se finns det formulär och blanketter som du skickar in till Sjöfartsverket sjöoch flygräddningscentral, JRCC. Använd sökfältet och skriv ”PLB” eller ”EPIRB”, välj länken till ”Registrering och uppdatering av PLB och EPIRB”. Där finns utförlig information om hur du går till väga.

Det är viktigt att nödsändaren är registrerad och att informationen är aktuell för att underlätta efterforskningen vid ett larm.

Möjligheten att kunna larma med en nödsändare i en svår situation är säkerhetshöjande och kan bidra till en lyckad räddningsoperation.

!

MARTIN SVENSSON

Hur blir jag kapten på en isbrytare? /SEBASTIAN

För att bli kapten för en isbrytare behöver du den högsta nautiska behörigheten ”K” eller klass 1 som den också kallas.

Avgörande faktorer för att du ska få en sådan är din utbildning och den så kallade sjötiden.

Utbildning kan du få på olika sätt. Det finns till exempel högskolestudier vid Chalmers i Göteborg och Linnéuniversitetet i Kalmar. Många väljer också att läsa utomlands till exempel på Åland eller i Åbo i Finland. Om du inte

!

26 SJÖRAPPORTEN 4/2016

Att båten har en registrerad nödsändare underlättar för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC, att göra lyckade räddningsoperationer.

har gått gymnasieutbildning på ett sjöfartsförberedande program kan en väg vara att först få praktisk utbildning som jungman, en sorts sjömanslärling. Från jungman kan man sedan, efter fullgjord tid och uppvisade kunskaper, bli befordrad till lättmatros och till matros och på så sätt få ihop sjötid nog för att vara behörig för högskolestudier.

Sjötiden är den tid som du ska befinna dig och arbeta ombord på ett fartyg i drift. Formellt sett

ska du ha arbetat minst 12 månader för att få klass 2-behörighet att arbeta som överstyrman. Som överstyrman behöver du minst

12 månader till ombord för att få klass1-behörighet och på så sätt kunna bli kapten på Sjöfartsverkets isbrytare.

För samtliga befälsbefattningar tillkommer lämplighetsbedömningar. Rederichefen skall också godkänna att du får förvalta egendomen, det vill säga fartyget.

MIKAEL SANDSTRÖM

Befälhavare på de svenska statsisbrytarna

För att bli sjökapten för Sjöfartsverkets isbrytare behöver du den högsta nautiska behörigheten och anses vara lämplig att ansvara för fartyget.

FOTO: ERIK ANDERSSON

Räddningsledare på JRCC

KORSORD l Tre lyckliga korsordslösare kommer få varsitt båtsportkort. Vill du delta i utlottningen, skicka in din lösning till Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping.

Lösningen måste vara Sjöfartsverket tillhanda senast torsdagen den 1 februari.

Genom BMW eller lärandet Lotus träffar

2 verk

Icke rimliga

Kan väl doktorn? Pliggade golv

Färdig

Typ

Fullfjädrad

Överens

Syror Gudom

Oxå en pentekostalism

Hängig

Den oövervinneliga Röd i jul

Dansade Telebalett vinkade

Till öga

Driver

Är den som saknar

En Halen

Har 12 punkter

Snäll

Konsttyp

D.Trump

Företag

Utslag

Penga intresse

Glöm aldrig henne!

Kval

Djupgående Knyckte

Sänder från Rom

Sv Ul ed f 20 ber 16 g

Blir virre

Ville ju bara Bara hem

Kan fyras av

Bombad stad

Inne nu

Sno

Våt gud

Sväres Grottflickan

1/100 hektar

Utspelades i Kairo Underkänd

Oliv

Träskarv

Nitens lön

Läser osäker

Skiftning

Sitta uppe

1/4

Danskö Kan pannor Bromstyp Option

Entrébiljett

Går i Åsikt lås Uppåt väggarna

Ålamat

Med beröm G Asgarva i datorn

Strö på

Slant

Hetsa

Ibland strömming

OD

Armjobb Ångan i London

Anar tok Galären

Lotsad

medel

Investerar

Bakom Peer Gynt

Livstid

Spegel- Öl bilder Blek-

Gör Billy Dubbelt blir gott !

Höjden

Smula Gjorde man en dora

Mållösa

Sken Misstanken

Blir Riktning långsam

Har planen i Washington

Nydanare

Schaman

Ser hav Missljud

Lugn

For ikull

Ränker

Parveln

Gjorde lok

Krossades

Byxor för en general

Snabb spridning

Nederst

Äldre svenskt rederis fartyg

NAMN: ADRESS: 4/2016 SJÖRAPPORTEN 27

Nordens största fototävling för sjöfolk Delta med dina bästa bilder från arbetet till havs senast 31 december 2016. www.seatime.se/fototavling

”Ångkraft” Fototävlingen för sjöfolk 2015 – Johan Engström Gillerud, Kocksteward M/T Ramona ”En kall vinterdag på M/T Astoria. Halva besättningen var ute och knackade is. Matrosen på bilden använde sig av ånga istället för ishacka. Jag tyckte det blev ett häftigt ”skådespel” med ångan i kontrast till isbildningen och slet upp kameran.”

Johan Engström Gillerud 28 SJÖRAPPORTEN 4/2016

SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

BÖCKER

OMBORD Nytt på Sjömansbibliotekets hyllor Sharon Bolton: Daisy i kedjor.

Psykologisk thriller – spänningsroman i dagens flyktingkris.

Stefan Einhorn: Pappan. En roman om den svåra relationen mellan en son och en far.

Holländska flöjter (segelfartyg) på Östersjön transporterade en betydande del av alla svenska varor på export under 1600-talet.

Havet ständigt närvarande

FOTO: UNIVERSUS ACADEMIC PRESS

Kursboken Sjövägen till Sverige handlar om hur havet är ständigt närvarande i den svenska historien men lätt glöms bort.

Sjövägen till Sverige – från 1500-talet till våra dagar berättar om sjöfartens betydelse ur flera olika perspektiv. Första delen av boken behandlar sjökrig, örlogsflottans historia, utrikeshandel, skeppsvarvens historia, fiske och passagerarsjöfart. Den andra delen berättar om sjömanshustruns roll, sjömanstatueringar, hummerfiske och svenskarnas stora intresse för fritidsbåtar.

Boken kom till då det saknades en kursbok i maritima studier vid universiteten i Göteborg och Stockholm 2011. Simon Ekström, Leos Müller och Tomas Nilson, som skulle hålla i kurserna, blev dessutom redaktörer till boken. Tolv forskare från Sverige

Boken är vackert illustrerad med fotografier, ritningar och teckningar.

och Finland har bidragit med olika aspekter inom ämnet maritima studier, vilket har gett en mycket bred och omfattande bok som även kan läsas av icke studenter.

Baksidestexten säger: ”I stort som smått visar perspektiven på hur viktigt havet varit både för nationen och dess människor. Att detta förhållande behöver framhållas i en egen bok förklaras kanske av att havet är ständigt närvarande och ändå lätt glöms bort.

Inte minst gäller det havets och sjöfartens betydelse i den svenska historieberättelsen.”

Boken är illustrerad med både fotografier, ritningar och teckningar. Dessutom finns en omfattande referenslista om man vill läsa mer. Sjövägen till Sverige – från 1500-talet till våra dagar gavs ut i somras av Universus Academic Press. ANNA SELME

Bodil Jönsson: Tio tankar om arbete. Är det genom arbete vi bevisar vårt värde som människa?

Robert Karjel: Efter monsunen.

Om Säpo-agenten Ernst Grip som får läsaren att dra efter andan.

John O’Farrell: Det finns bara två David Beckham.

Kärleksbrev till fotbollen – en satir.

Göran Willis mfl: Idrottsplatsen i våra hjärtan.

En K-spaning efter genuina idrottsplatser i Sverige.

BOKTIPS? Läs om månadens boktips på www.seatime.se

4/2016 SJÖRAPPORTEN 29

OMBORD

Topp 5 i motionstävlingarna.

Fler resultat på www.seatime.se

FILM

FLER HYRFILMER PÅ GÅNG

Vi planerar även följande titlar till Sjömansservice hyrfilmstjänst, under de kommande månaderna.

I urval: l The legend of Tarzan l Jason Bourne l Under sanden l Lights out l War Dogs l Fäktaren

Ben och hans fru Leslie valde bort ett liv i samhället för att skydda sina barn och flyttade istället upp i bergen. När Leslie blir sjuk måste han själv ta hand om de sex barnen och deras utveckling och samtidigt försöka hålla uppe sin livsfilosofi.

Captain fantastic och Vänner för livet är två filmer vi försöker få tag i till hyrfilmstjänsten för handelsflottan under vintermånaderna.

Vissa månader är det många titlar som slåss om att få komma med i utskicket, vissa månader är det inte så. En del gånger finns inte filmrättigheterna att hitta för marknaden som vår som vår hyrfilmstjänst för handelsflottans sorterar under. Därför blir jag extra glad över att få nämna två kanonfilmer som vi hoppas kunna skicka ut under de mörka vintermånaderna. ”Captain Fantastic” är den ena.

Viggo Mortensen gör huvudrollen som pappa Ben – en man som tillsammans med sin fru Leslie valt att leva utanför samhället, i en koja uppe i bergen med sina sex barn.

Barnen har fostrats till att bli självständiga och starka individer. Sedan Leslie blivit så psykiskt sjuk att hon måste läggas in på sjukhus försöker Ben ensam undervisa 30 SJÖRAPPORTEN 4/2016

barnen i alltifrån filosofi och historia till överlevnad, både i teori och i praktik.

En plötslig händelse gör att de måste lämna sitt hem i skogen och återvända till stadens måsten. Mötet med civilisationen blir allt annat än enkelt för både barnen och Ben, som ständigt tvingas försvara livsstilen han valt.

Ricardo Darín är en av Argentinas

främsta skådespelare. I den varma dramakomedin ”Vänner för livet” spelar han Julián – en argentinsk skådespelare som flyttat till Spa-

Mötet med civilisationen blir allt annat än enkelt för både barnen och Ben.

nien och gjort sig en karriär vid teatern. Nu är han svårt cancersjuk. Livet kretsar kring läkarbesök, teatern och livskamraten – hunden Truman.

Julián väljer att avsluta cellgiftsbehandlingen för att istället få ut det mesta av den återstående tiden.

Julián överraskas av att bäste vännen Tomás rest från Kanada för att tillbringa fyra dagar med honom. Han tror först att det är kusinen Paula som bett Tomás övertala Julián att medicinera igen, men när han förstår att så inte är fallet släpper han garden och bjuder in honom att dela glädje och sorg under besöket.

Cesc Gays film påminner lite om den franska pärlan ”En oväntad vänskap”, som även den blandar allvar med feelgood i snabba och underfundiga repliker. ”Vänner för livet” har vunnit flera filmpriser – bland annat fem Goya Awards – vilket hjälpt den att ta sig långt utanför Spaniens gränser.

TEXT JIMMY ERIKSSON

Den 27 oktober delade Sjöfartens arbetsmiljönämnd ut sitt årliga pris på 10.000 kr. Valet föll på ITF-inspektören Håkan André, som är anställd av SEKO. Motiveringen till priset är att han med själ och hjärta kämpar för de internationella sjömännens grundläggande rättigheter.

I sitt tacktal meddelade Håkan att han skänker prissumman vidare till Johannisborg Seamen’s Club, som drivs av Sjömansservice. Klubben, där även Sjömanskyrkan håller till, finns i Håkans hemstad Norrköping.

Han är också ledamot i Sjömansservice Norrköpingssektion.

Prisutdelningen ägde rum under SAN:s konferens på Skanskaskrapan i Göteborg.

TEXT TORBJÖRN DALNÄS

FOTO: SCANBOX ENTERTAINMENT

När livet vänder

ITF-inspektör fick årets SAN-pris – skänker priset till Johannisborg!

2016-10-21

2016-11-01

2016-11-01

Sjöpokalen

Motionsligan

Simcupen

FART YG SNITTPOÄNG

FART YG POÄNG

FART YG

1 Sternö 2 Ida H 3 Envik 4 Scandica 5 Jacob Hägg

1 Evinco 87,96 2 Baltica 71,95 3 Ramona 71,23 4 Baltic Bright 69,81 5 Baltico 57,46

1 Stena Scandinavica 2 Aurora af Helsingborg 3 Anders Bure 4 Prospero 5 Baltica

2467,4 2351,0 1927,1 1910,8 1374,9

STRÄCK A (KM)

254 225 150 147 67

MOTION

Solig sjöfartsgolf i Kalmar När Sjöslaget Ost spelades den 21 september sken solen på Nya banan på Kalmar GK. Årets tävling lockade 40 spelare att komma till start. Sjöbefälsföreningen stod som huvudsponsor för tredje året i rad.

I tävlingen var det sjöstudenterna som visade vägen – A-klassen vanns av Andreas Mårs, Sjöfartshögskolan Kalmar, och B-klassen av Oscar Carlzon från Chalmers.

I årets skolmatch deltog fem spelare från Kalmar och fyra från Chalmers. Kalmarlaget stod som segrare med 141 slag mot Chalmers 147 slag. Skolpriset delades ut av Tomas Sjöstedt, som också berättade om vad Sjöbefälsföreningen jobbar med och står för.

Vi vill tacka alla deltagare för en härlig speldag och rikta ett särskilt tack till sponsorerna för ett välfyllt prisbord.

Se hela resultatlistan och alla sponsorer på www.seatime.se TEXT NILS EDOFF

Priset i Sjöslaget Osts skoltävling gick till Sjöfartshögskolan Kalmar och delades ut av Tomas Sjöstedt från Sjöbefälsföreningen.

FOTO: CHRISTIAN KRONQVIST, GLENN HJELLE

Tallinkdag på Kaknäs Den 8 september spelades finalen i Tallink Cup på Sjöfartsverkets anläggning Kaknäs. I årets final, mötte svenska Galaxy lettiska Isabelle. Väderförutsättningarna var de bästa tänkbara och när solen tittade fram var det sommar igen.

Med många duktiga fotbollsspelare på planen blev matchen både underhållande och målrik.

När slutsignalen ljöd efter förlängning stod Isabelle som segrare.

I anslutning till finalen anordnade Tallink en mängd aktiviteter för sin personal – bland annat kunde de Tallink-anställda prova på olika aktiviteter – yoga, capoeira, dans och graffiti för att nämna några. De ungefär 700 besökarna bjöds också på en delikat lunchbuffé som rederiet ordnat.

Arrangemanget var uppskattat av besökarna och är ett utmärkt exempel på en lyckad personalvårdsaktivitet.

Lettiska laget Isabelle tar emot publikens jubel efter att de har TEXT CHRISTIAN KRONQVIST

vunnit finalen i Tallink Cup.

4/2016 SJÖRAPPORTEN 31

POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILERNA Ulf Gullne/Johny Lindvall

Ett helt yrkesliv med isbrytning Text och foto Agne Hörnestig

1

70 års erfarenhet

Ulf Gullne började sin isbrytarkarriär som köksmästare på Thule och nu är han enhetschef på isbrytarenheten.

Johny Lindvall anställdes 1987 vid den nyinrättade isbrytningsavdelningen och leder nu utvecklingen av nya generationens isbrytningssystem för Finland, Sverige och Estland.

2

Högteknologisk isbrytning

Dagens isbrytning sker med hjälp av ett kontinuerligt informationsflöde i form av trafik-, väder-, isoch satellitbildsinformation. Isbrytarna dirigerar och leder handelsfartygen så att de i största möjliga utsträckning kan ta sig fram på egen hand.

– 99 procent av fartygen följer våra anvisningar. En procent gör det inte, men de gör aldrig om det igen efter att ha fått vänta på hjälp, säger Johny med glimten i ögat.

3

På toppen av sin kompetens

Ulf och Johny säger att de varit med längst av alla inom isbryteriet i de nordiska länderna.

Ulf ska gå i pension vid årsskiftet.

Det nya ledningssystemet tas i bruk kommande vinter och Johny planerar att efter vintern dra sig tillbaka.

Duon har svensk spetskompetens när det gäller isbrytning.

4

Nordiskt samarbete

Sverige samarbetar med Finland och Estland. Sannolikt har landet sparat in minst en isbrytare på denna samverkan.

De spår ett ökat behov av isbrytningskapacitet. Trafiken kanske inte ökar men fartygsstorleken och nybyggda handelsfartyg blir maskinellt svagare på grund av nya miljöregler.

5

Informerar EU-politiker

Ulf sköter överläggningar i EU så länder med isbrytningsbehov inte längre ska behöva betala för de satellitbilder som behövs i arbetet.

-Misstag kan ske när beslut fattas långt ifrån den faktiska verkligheten. Förhoppningsvis är vi i mål innan vintern.

Det viktigaste var att någon tog upp frågan, inte att det var just jag, förklarar Ulf.

KORT OM JOHNY LINDVALL

KORT OM ULF GULLNE

Yrke:Yrke: Enhetschef vid isbrytningsenheten Ålder: 63 Bakgrund: Började som köksmästare på isbrytaren Thule.

Var koordinator när isbrytarna gick från militär till civil bemanning. Sedan 2003 vid Sjöfartsverkets isbrytningsenhet.

Yrke: Controller/IBNet Manager sedan 1998. (Databaseratinformations- och ledningssystem) Ålder: 65.

Bakgrund: Började vid sjöfartsverket 1988 som avdelningsekonom.

Har utvecklat informationssystem för isbrytare i tre omgångar.