2008_3

Sjömannen nummer 3 juli 2008

Mycket att göra när Bro Priority låg på varv i Portugal Sidorna 4-8

I vänsterkant Idag stämmer dessvärre det gamla klassiska talesättet storebror ser dig mer än någonsin.

Reinfeldtregeringens beslut att i riksdagen driva igenom att Försvarets Radioanstalt (FRA) får tillstånd att granska svenska privatpersoners epost och sms-meddelanden är en mycket allvarlig inskränkning av yttrandefriheten och även av den viktiga så kallade meddelarfriheten inom massmediavärlden.

Vem vet, kanske Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt kan bli bjudna på fika av kompisen George W Bush efter att ha drivit igenom den vansinniga lagen.

Till och med den förre SÄPO-chefen framhöll att den nya övervakningslagen är idiotisk, en inskränkning av demokratin, och att terroristhotet mot Sverige är ytterst begränsat.

När ett antal borgerliga riksdagsmän protesterade mot lagförslaget visade den annars så fryntlige Fredrik Reinfeldt upp en allt annat än timid sida. Nu var det militärisk ordning i ledet som gällde och de oppositionella rösterna skulle tystas till varje pris. Yttrandefrihet är tydligen inte längre tillåten vare sig du är riksdagsman eller privatperson.

När man ser på den politik som Reinfeldt och president Bush för känns det nästan som om det är dags att damma av det gamla slagordet från det tidiga 1970talets demonstratoner ”Samma fascister här som där”.

Georg W Bushs stelbenta politiska dagordning har inneburit att det i dag finns fler terrorister än någonsin i världen.

I ett bra uttalande som Sjöbefälsförbundet antog på sin kongress nyligen framhåller kongressdeltagarna att sjöfolket, som redan fått en terrroriststämpel på sig när ISPS-systemet infördes, åter riskerar att drabbas.

Sjöbefälen betonar att efter det att ISPS-koden börjat tillämpas har sjöanställdas elementära rättigheter att gå iland kraftigt inskränkts.

Befälsförbundet ställer frågan varför Sveriges riksdag fattar ett beslut som ytterligare förstärker de sjöanställdas känsla av att pekas ut som potentiella terrorister. En berättigad fråga som Fredrik Reinfeldt offentligt borde svara på!

Sjömannen nummer 3 juli 2008

ITF har för första gången sedan 1979 hållit en stor sjöfolks- och hamnarbetarkonferens i Stockholm. Närmare 300 personer från över 65 länder deltog. Läs mer om ITF-konferensen, om ITFs nya hemsida för sjöfolk och om ITFs kvinnomöte som också genomfördes på sidorna 16-18 och på sidan 23.

Ur innehållet i övrigt Över 800 dog när färja förliste

sid 9

Viktigt synas för att behålla medlemmarna

sid 10-11

“Belöningen en sporre lämna flera förslag”

sid 14-15

Teckna nya medlemsförsäkringen!

sid 24

“Kaknäsklubben vackrast belägen i hela världen”

sid 25

Brigadisten, novell av Richard Jändel

sid 29

www.itfseafarers.org new online lifeline

page 30

“A thorough investigation is needed”

Page 31

No Pasarán! Viktig bok om spanska inbördeskriget

sid 34

Plus Mellis, Hamnronden, Anders Wällheds kulturkrönika med mera

Sjömannen utges av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år Postadress: Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon: 031 - 42 94 20 När växeln är stängd: 031 - 42 95 43

Lennart Johnsson E-mail: sjomannen@seko.se 2 Sjömannen 3/2008

Chefredaktör Lennart Johnsson Ansvarig utgivare: Kenny Reinhold E-mail: lennart.johnsson@seko.se Prenumerationsavgift: 130 kr/helår Postgiro 4 32 96 -3 Årgång 78, 2008 Tryck: Litorapid Media AB 2008 Omslagsbild: Christer Albihn, bås på Bro Priority Foto: Lennart Johnsson

Cynism på högsta nivå Vi har under senare tid sett det ena efter det andra beslutet från majoriteten i riksdagen som gång på gång visar var högeralliansen står. Det är beslut som visar vilken människosyn de har, vilket samhälle de vill ha och vilken typ av välfärd de vill ha.

Det som nyligen gjorde mig otroligt upprörd var riksdagsbeslutet i den så kallade FRA-frågan, alltså den signalspaningslag som innebär möjligheten att avlyssna och kontrollera all telefon- och datatrafik.

Nu är det inte själva det beslutet som i sig gör mig upprörd även om jag tycker att man nu gör allvarliga intrång på den personliga integriteten.

Nej det som upprör mig är hela det olustiga spelet runt FRA-beslutet. Debatten gjorde mig pinsamt påmind om att vi, i Sverige år 2008, har människoföraktande alliansledamöter som gråter i talarstolen över våndan över att ta ställning i frågan om avlyssning eller ej. Bara någon vecka tidigare hade samma riksdagsledamot i riksdagen applåderat majoritetens beslut om försämringarna i sjukförsäkringssystemet.

Det är cynism på högsta nivå när den lille Federly från centerpartiet står och gråter i talarstolen samtidigt som andra alliansanhängare i media förklarar de mår så dåligt över sin vånda i FRA-beslutet.

Dessvärre är det dessa cyniska riksdagsledamöter som kommer att styra landet under allianspiskan i ytterligare två år.

Det känns skrämmande med tanke på vad de har hunnit att fördärva under knappt två år de har regerat.

I fråga efter fråga går högerregeringens politik går ut på att straffa inte bara de ytterst få som missköter välfärdssystemet, utan speciellt sjuka och arbetslösa, med kollektiva försämringar.

Dessvärre har många mer eller mindre accepterat regeringens skickliga retorik om att vi är ett folk av vandrande blodsugare som överutnyttjar välfärdspaketen till den milda grad att alla måste straffas. Hårdast straffas alla sämst ställda.

Försämringarna i sjukförsäkringssystemet trädde i kraft den 1 juli och snart lär vi få se konsekvenserna av detta mot människor som inte har lyckan att vara friska.

Regeringen visar med sin politik att de slår mot alla de som är långtidssjuka.

Fundera en stund på alla de förändringar som skett sedan maktskiftet och hur mycket just du har fått ta del av alla de skattelättnader som regeringen påstår sig ha spritt ut över låg- och medelinkomstta-

Ledarsidan Kenny Reinhold gare. Fundera en stund på allt det som högerregeringen sa att den skulle göra innan valet, men som man har backat på eller till och med gör tvärt om.

I stort sett det enda vallöfte som alliansregeringen har hållit fullt ut är att ha infört jobbskatteavdraget.

I många fall har regeringen gjort tvärtom mot sina vallöften, då man till exempel lovade att fastighetsskatten skulle slopas, att energiskatter skulle sänkas och mycket annat.

Tyvärr har högerregeringen i mycket kommit undan en ordentlig granskning av alla sina svek.

Tyvärr verkar den mediala uppmärksamheten ofta mer baserad på populistisk sladderjournalistik än på att vara samhällsgranskande och ifrågasättande vilket borde vara det journalistiskt primära i dagens samhälle.

Självklart ska vi inte tolerera fusk med sjukskrivningar, a-kassan eller föräldraledighet när det förekommer. Men en politik som innebär att regeringen kollektivt straffar och behandlar alla som brottslingar är inget som svensk fackföreningsrörelse kan ställa sig bakom. ***** Avdelningsstyrelsen beslutade i slutet av maj att undersöka hela paketet rörande medlemskapet i SEKO och SEKO sjöfolk som avdelning. Det handlar om allt från hur vi ger service till våra medlemmar, till att undersöka och kartlägga orsaker varför

en del inte är med eller är medlemmar i någon annan fackförening.

Vi har under förra året och en bit in på detta märkt en minskning av medlemsantalet. Även om det som tur är inte är lika stort som i en del andra fackliga organisationer är det illa nog.

Frågan måste självklart ändå tas på högsta allvar och inte minst är det ett stort bekymmer om legitimiteten av kollektivavtalen på arbetsmarknaden på sikt skulle kunna ifrågasättas. Att ekonomin också försämras genom mindre medlemsintäkter är i det sammanhanget endast en bisak.

Ekonomin går alltid att anpassa efter våra intäkter. Med minskade intäkter måste vi förändra oss. Men det som verkligen bekymrar oss är som jag sa, kollektivavtalets legitimitet.

Under alla år fram till förändringarna i a-kassan och dess förhöjda avgift, har vi haft en av de högsta anslutningsgraderna inom svensk fackföreningsrörelse. Sjöfolket har solidariskt stått bakom och bevarat värdet av ett starkt kollektivavtal.

Med ett lågt medlemsantal försvagas kollektivavtalet och det kan börja ifrågasättas av både företag och oorganiserade.

Ett högt medlemsantal innebär å andra sidan att vi har ett starkt kollektivavtal och har kraften att driva igenom förändringar och förbättringar.

Efter kartläggningen kommer resultatet att summeras. En första åtgärd blir att vi förbättrar vår service till er, både vad det gäller tillgänglighet och sättet vi bemöter er på.

Vi skall göra vårt bästa för att bevisa att vi gör ett bra jobb för er. På ett mer tydligt sätt skall vi visa allt bra vi faktiskt gör dagligen, och som ni har rätt att förvänta er. Vi skall även göra det mer tydligt vad ni faktiskt får för er medlemsavgift till facket.

Ni skall veta att ni nästan alltid kan nå oss på SEKO sjöfolk på de telefonnummer ni hittar både i Sjömannen och på vår hemsida. Är det någon av er som mot förmodan vill lämna vår organisation, kontakta er klubbordförande, en ombudsman hos oss, eller varför inte mig, innan ni tänker göra slag i saken. För oss är det viktigt att få reda på orsaken till ert eventuella kommande beslut. Detta för att få möjligheten att rätta till felen och/eller orsaken, både för dig och för andra framöver.

Till sist vill jag önska alla läsare en riktigt trevlig sommar och att vi får ett riktigt bra sommarväder.

Sjömannen 3/2008 3

Mycket att göra när Bro Priority låg på varv i Portugal

Det är nästan märkligt lugnt när Sjömannen tillsammans med Broströms klubbordförande en tidig morgon går ombord i Bro Priority som ligger på ett reparationsvarv i den lilla portugisiska staden Viana Do Castelo. Förklaringen ges av Prioritys bås Christer Albihn som hämtar grejer nere på kajen.

— Normalt är det fullt upp under de veckor vi ligger på varv här. Men just idag är det betydligt lugnare eftersom det är nationell helgdag i Portugal. Alla varvsarbetare är lediga.

Text o foto:Lennart Johnsson Christer Albihn berättar att Bro Priroty får en rejäl översyn under varvsvistelsen.

4 Sjömannen 3/2007

— Varvet verkar bra och allt jobb här har flutit på som beräknat.

Snart är Christer och Mats Olsson igång med en diskussion om SEKO sjöfolks nya avtal.

Mats får frågor både om hur det kommer att bli för de som har mycket innestående vederlag, vad det konkret innebär att kostersättningen har bakats in i lönetarifferna och mycket annat.

Han lovar att se till att det blir ett informationsmöte ombord för alla medlemmar om det nya avtalet.

— Några av mina tidigare rederier var Saléns och Laurin. På Broströms har jag varit i 10-11 år.

— Ett tag seglade jag förresten med TV-kocken German på Landsort. Då ser-

verades det fin mat må ni tro, berättar Christer Albihn.

Han är gift och hans fru seglar som mässman på Priority.

— Det är praktiskt att kunna vara lediga samtidigt.

Ett problem enligt Christer Albihn är att Norge lockar svenskt sjöfolk mer och mer.

— Idag märks det tydligt att även manskapet har börjat försvinna till Norge.

Utan tvekan är det de högre norska lönerna som lockar.

Har du själv några norgeplaner?

— Än så länge blir jag kvar här även om jag framöver kanske börjar titta mig omkring litet. Vi är ombord i tio veckor och är sedan hemma i tio veckor. Hemma

för mig numera är skånska Sjöbo där vi har hus. Så det finns alltid saker att göra under ledigheten.

Det stora varvsjobbet för Bro Priority i Portugal görs med tankarna.

— Vår normala rutt är mellan Venezuela, ostkusten i USA och till Europa. Någon gång blir det också en sväng till Västafrika.

I år har det även blivit en resa till Svarta Havet, berättar Christer Albihn.

— Ombord brukar vi ibland lite skämtsamt säga att du inte har rätt att kalla dig riktig uteseglare om du inte seglar utanför Europa.

Christer ser fram mot att mönstra av om någon dag.

— Det blir gott att komma hem eftersom det är rätt enahanda att ligga på varv även om det är mycket att göra. Arbetsdagarna under varvstiden ligger i genomsnitt på 10-12 timmar. Mycket av reparationerna vid ombygget har lagts på oss i besättningen.

— Hela tiden är det dessutom mycket extrafolk ombord. I flera veckor hade vi inte heller någon AC samtidigt som det var ordentligt varmt.

— Fem i manskapet har egen dusch och toalett, resten får dela. Så borde det inte få vara år 2008!

I Mariefred vid Mälaren växte Christer Albihn upp.

— Här fick jag mitt stora båtinresse.

Men sjömansskolan gick jag i Helsingborg. Aldrig har jag ångrat mig att jag började segla även om det idag krävs mycket mer av oss sjöfolk än när jag började för 30 år sedan.

De flesta i besättningen på 24 personer arbetar på Thulelandsavtalet.

— Vi har också tre TAP-are ombord.

Det fungerar alldeles utmärkt, anser Christer Albihn.

Lönen kunde vara bättre Vad tycker du om lön och andra villkor till sjöss?

— Helt klart kunde lönen vara betydligt bättre. Själv har jag upplevt viss förvirring med det nya avtalet, hur det fungerar när kosttillägget har bakats in i lönetarifferna.

— Ett stort problem just i Broströms är dessutom att många har ett stort antal innestående vederlagsdagar som tydligen nu försvinner.

— Ursäkta röran ombord, säger skepparen Bartiomiej Zarowny när vi gör en snabbvisit på bryggan.

— Vi gör rejäla ombyggnader av gassystemen under de nio-tio veckorna här i Portugal.

Matros Jens Eriksson har seglat sedan 2003. Han tycker det är OK att jobba i tio veckor för att sedan vara hemma i tio veckor.

Zarowny, som har seglat skeppare i rederiet i tio år berättar att Broströms har haft kontrakt med det portugisiska varvet i drygt ett år.

Det fungerar hyfsat även om det egentligen är ett nybyggnadsvarv. Varvet har drygt 3000 anställda.

På däck är matros Janne Magnusson i gång för fullt. Han har seglat i 38 år och är trotjänare i Broströms.

— Tidigare var jag bland annat i många år i Saléns. Så jag får väl säga att jag har trivts bra med sjölivet, säger Janne vars hemmahamn är Trollhättan.

Han berättar att han är bekymrad över den framtida pensionen efter att i många år ha seglat på internationaliseringsavtalet.

— Jag hoppas avdelningen kan kolla upp hur det blir med min pension eftersom det just nu verkar som om pensionen riskerar att bli rätt dålig.

Janne Magnusson är stressad med att bli klar med sitt pågående jobb. Han hin-

ner ändå säga att han är besviken över att troligen förlora en stor del av den vederlagsersättning han har tjänat in.

— Jag har mellan 2– och 300 dagar intjänade vilka jag tydligen riskerar att förlora genom det nya avtalet.

— Jag tycker det är för dyrt att vara med i facket säger kocken Fredrik Persson.

— Eftersom jag inte är rädd att bli utan jobb tycker jag det inte är så noga att vara facklig medlem även om jag inte har något personligt emot SEKO sjöfolk.

Fredriks argument gör att klubbordförande Mats Olsson börjar förklara det fackliga medlemskapets värde. Det visar sig att också Fredrik har frågor som exempelvis varför han inte fått några arbetskläder ombord till skillnad mot i de färjor där han har jobbat tidigare.

Mats Olsson lovar att följa upp frågan med rederiet.

Några av de färjerederier Fredrik Persson har seglat i är Stena, Nordö och TTSjömannen 3/2008 5

En stor del av gänget i Bro Priority i samband med det fackliga informationsmötet ombord. Frågorna var många och diskussionen stundtals livlig under det ett par timmar långa mötet.

Line. På Broströms har det hittills blivit två år.

— Hittills har jag inte ångrat att jag valt sjömanslivet men det är stor skillnad mot att jobba iland. Lönen till sjöss är rätt OK men du missar mycket normalt liv på hemmaplan, säger Fredrik som bor i Båstad.

Reparatörerna Rigberto Rodea och Carlos Venus och elektrikern Ricky Soliva är de tre filippinska TAP-arna ombord.

— Vi trivs med att jobba i svenska båtar. Alla här ställer upp för varandra, intygar de tre.

Alla med på medlemsmötet

Broströms klubbordförande Mats Olsson har 42 år inom sjöfarten bakom sig. — Som regel överträffar verkligheten dikten till sjöss, säger Mats som har varit fackligt aktiv i mångta år.

6 Sjömannen 3/2008

Det har blivit dags för medlemsmöte ombord och så gott som hela manskapet har dykt upp i mässen. Tålmodigt går Mats Olsson igenom det nya avtalet punkt för punkt innan det är dags för frågor. Den fråga som väcker mest diskussion är utan tvekan om hur det ska gå med ersättningen för de Broströmsanställda som har samlat på sig flera hundra vederlagsdagar.

— Jag hoppas vi ska kunna nå en lokal uppgörelse med Broströms för de som drabbas även om vi inte hittills har lyckats, säger Mats Olsson.

En annan fråga är varför rederiet bara

lämnar ersättning med 350 kronor för ett par arbetsskor när ett bra par skor kostar minst 1000 kronor. Några undrar också varför det inte finns fler flerårstillägg i avtalet eftersom det idag går snabbt att komma upp i slutlön.

Mats Olsson antecknar flitigt och lovat att återkomma med besked i de frågor där han för dagen inte har något svar.

En av de yngre i besättningen är matrosen Jens Eriksson från Höganäs. Han har seglat sedan 2003 och trivs till sjöss och räknar med att fortsätta inom sjöfarten.

— För mig är det OK med tio veckor till sjöss och tio veckor iland. På Bro Priority har jag varit sedan 2006. Innan dess var jag på Tor Line, Stena Line, TT-Line och Wisby Tankers. Totalt har jag hunnit med 11-12 båtar. Här på Priority är jobbet mycket friare än på storsjöbåtarna.

Den lediga tiden fiskar Jens Eriksson gärna. Ibland sitter han också på Olympia när Helsingborg har hemmamatch i fotbollsallsvenskan.

— Jag har egen lägenhet i Höganäs.

Lönen till sjöss tycker jag är riktigt bra, inte minst om jag jämför med vad jag skulle få för ett liknande jobb iland. Trots att jag är borta så mycket fungerar det bra med kompisarna. Ingen i min släkt har seglat men jag var redan som liten intresserad av båtar. Fast det här med att ligga på varv har inte varit så kul utan rätt enformigt. Det blir gott att mönstra av i nästa vecka för att vara hemma hela sommaren.

I maskin möter vi på nytt Ricky Soliva som har varit ombord i flera omgångar.

Hemmet för Ricky är den filippinska staden Ilo Ilo. Här bor hans fru och 3,5-åriga son.

— Jag trivs utmärkt i svenska båtar och

Motorman Anders Hansson uppskattar långa törnar. — Det är inga problem eftersom jag inte har någon familj, säger Anders. Hans stora hobby på hemmaplan är att samla på exklusiv whisky.

villkoren i TAP-avtalet är bättre än i de flesta andra avtal jag har arbetat på under mina tio år till sjöss.

I snart 18 år har Anders Hansson seglar som motorman. Under åren har han hunnit med rederier som Nordö Link, ACL,

Mässman Lena Albihn omgiven av TAP-arna Rigberto Rolea, Carlos Venus och Ricky Soliva.

Furetank, Stena Arctica och från förra året Broströms.

— Jag uppskattar långa törnar eftersom jag inte har någon familj. Så tio veckar är perfekt för min del. Inte en dag har jag ångrat att jag började segla. Faktiskt är jag första sjömannen i släkten men har hela tiden stortrivts. Här på Bro Priority är det positivt att vi går så roliga rutter. Gänget ombord är bra med en bra blandning av yngre och äldre sjömän.

— Lediga stunder ombord läser jag en hel del. Ett par böcker i veckan brukar det bli, fortsätter Anders Hansson.

— Under varvstiden har det blivit mycket extrajobb för oss i maskin.

Vad tycker du om lönen du har?

— Jag tycker att jag borde ha bättre betalt för min erfarenhet. Ibland har jag fungerat på att börja jobba i norska båtar men känner inte riktigt för det. Då skulle jag inte få sex dar i Jamaica som vi hade på en resa för en tid sedan, säger Anders Hansson leende.

— Här på Bro Priority har vi trevligt ombord vilket är det viktigaste i en båt.

— Fartygsbesöket kändes på många sätt positivt även om folk självklart har Sjömannen 3/2008 7

många frågor om bland annat det nya avtalet, summerar klubbordföranden Mats Olsson besöket på kvällen när vi har gått land.

— Viktigt är att rederiet visar förståelse för att lösa situationen för de som har samlat på sig mängder med vederlagsdagar.

Mats har perspektiv på sjömanslivet efter att ha gått till sjöss som 16-åring för 42 år sedan.

— Hela tiden har det varit utebåtar för min del utom när jag provade på färjan Tor Hollandia ett halvår. Mycket var annorlunda på 1960- och 70-talen när jag seglade i Far East.

— I början på min sjömansbana var det gamla styckegodsare som gällde. Då krävdes det 24 månader ombord för en fri hemresa. Efter 36 månader blev du matros.

Några av rederierna innan Broströms var Johnsons, Transatlantic och Svenska Lloyd.

Erfarenheterna, upplevelserna till sjöss har många gånger varit närmast otroliga.

— Jag hade aldrig upplevt det jag fått vara med om utan att ha seglat. Min erfarenhet är att verkligheten alltid överträffar dikten.

Att Mats Olsson blivit fackligt aktiv beror på hans intresse för rättvisefrågor.

— I många av de båtar jag seglade i var jag sektionsordförande.

Ricky Soliva uppskattar att jobba på TAP-avtalet. och med svenskt sjöfolk. — Det är ett betydligt bättre avtal än de jag tidigare har seglat på, tycker Ricky som är gift och har en 3,5 årig hemma på Filippinerna.

Kapten Bartlomiej Zarowny tycker det har fungerat bra med det portugisiska varvet. — Hoppas bara ni inte tycker det har varit alltför rörigt ombord, säger han.

8 Sjömannen 3/2008

Med oro ser Mats Olsson på dagens mycket stora medlemsflykt från facket.

— Främst tror jag det handlar om att de yngre antingen lämnar facket eller att de aldrig går med. De inser inte riktigt hur viktigt det är med solidaritet, med kollektivets styrka.

— Men det är ju genom att hålla ihop som vi blir starkare. Den dag svenska löntagare inte längre har en stark fackföreningsrörelse i ryggen står vi oss slätt mot arbetsgivarna. Min erfarenhet är att redare alltid vill spara pengar och har de inga starka fackliga motparter skulle situationen till sjöss för sjöfolket vara betydligt sämre, anser Mats Olsson.

Ute har mörkret brett ut sig över den lilla staden Viana Do Castelo. Bro Priority med sina 31000 DWT syns inte längre i horisonten. Regnet piskar ner och Atlanten ser denna kväll riktigt ogästvänlig ut.

Fotnot: Mats Olsson berättar att han en tid efter fartygsbesöket haft kontakt med Broströms om att försöka få en lösning för de medlemmar som har mycket vederlag innestående.

— Rederiet har vid de kontakterna hänvisat till gällande kollektivavtal och hittills inte verkat intresserat av att hitta en lösning för sina gamla trotjänare, menar Mats Olsson.

Över 800 dog när färja förliste

Färja i den filippinska hamnen Cebu i mars 2008. (Foto: Leif Hansson)

Över 800 passagerare och besättningsmän omkom när den filippinska färjan Princess of the Stars förliste på väg mellan Manila och Cebu i slutet av juni.

Det är troligen den värsta fartygskatastrofen hittills under 2000-talet.

Text: Lennart Johnsson — Gång på gång inträffar större fartygsolyckor i vårt land. Ändå klarar inte myndigheterna av att skärpa upp säkerheten.

Det är bedrövligt, säger Josua Mata, ordförande i den filippinska fackliga centralorganisationen APL. — APL kräver nu en grundlig utredning både av det inblandade rederiet Sulpicio Lines och av den filippinska kustbevakningen som ansvarar för landets sjösäkerhetsorganisation.

— Dessvärre tycks åter ett filippinskt rederi ha prioriterat profiten på bekostnad av passagerarnas och besättningens säkerhet, framhåller Josua Mata.

Sulpicio Lines har på Filippinerna ett dåligt rykte. Rederiet ägde färjan Dona Paz som förliste 1987. Vid den katastrofen, som var 1900-talets värsta fartygskatastrof i fredstid, omkom över 4000 personer.

Flera hundra personer omkom också i andra olyckor där Sulpicio Lines färjor var inblandade 1988 och 1989.

— Vi varnar Filippinernas regering för

att försöka mörklägga utredningen av Princess of the Stars. Alla stenar måste lyftas för att få klarhet i vad som orsakade katastrofen, säger Josua Mata.

— Visar det sig att rederiet är kriminellt ansvarigt för olyckan kräver vi att man betalar skadestånd till offrens familjer.

Rederiets verksamhet bör i dagsläget också tas över av regeringen både för att se till att säkerheten följs och för att trygga sjömännens jobb.

Mata betonar också att regeringen måste göra en grundlig genomgång av landets sjöfartsstandard och av säkerhetsbestämmelserna till sjöss.

— Vi är ytterst kritiska till att president Gloria Macapagal Arroyo och hennes regering inte har satsat tillräckliga medel för att investera i ett regelverk som förhindrar katastrofer till sjöss.

— Arroyoadministrationen har också misslyckats med att förbättra regeringens möjligheter att agera vid katastrofer. Kustbevakningens resurser för att genomföra räddningsoperationer är bedrövligt små med tanke på att Filippinerna är ett örike.

— Idag är våra tankar med offrens familjer. Det är tragiskt att olyckor som denna med Princess of the Stars kan inträffa gång efter gång i vårt land utan någon ordentlig reaktion från regeringen, anser Josua Mata.

Princess of the Stars sjönk utanför San Fernando i Romblonprovinsen. Båten var på väg från huvudstaden Manila till den näst största staden Cebu.

Båten lämnade Manila trots att tyfonen Frank hade dragit in över landet. Enligt företrädare för rederiet hade färjan fått klartecken av kustbevakningen att lämna Manila trots tyfonen.

Utöver Princess of the Stars förliste åtta fiskebåtar och ett lastfartyg när tyfonen drog fram. Ett 100-tal besättningsmedlemmar från dessa båtar saknas fortfarande.

Filippinernas kustbevakning som ansvarar för landets sjöräddningsverksamhet har bara fyra större båtar att sätta in vid räddningsoperationer.

När Sjömannen för en tid sedan träffade Leopold Laroya, biträdande chef för Filippinernas kustbevakning, i Manila framhöll denne att resurserna är mycket små i förhållande till behoven som finns.

Pengar saknas både till att skaffa fler båtar och till att underhålla de båtar och två helikoptrar som man förfogar över.

Säkerheten i Filippinernas inrikes sjöfart har efter ett otal större olyckor under de senaste 20 åren ett dåligt rykte. Flera olyckor har berott på överlastade färjor även om det problemet är betydligt mindre idag än för några år sedan, enligt Leopoldo Laroyo.

Sjömannen 3/2008 9

Viktigt synas för att behålla medlemmarna Svensk fackföreningsrörelse blöder.

Bara under de senaste 18 månaderna har tiotusentals medlemmar lämnat sina fackliga organisationer.

— SEKO sjöfolk är tyvärr inget undantag vad gäller att tappa medlemmar, säger avdelningens ordförande Kenny Reinhold.

— Vi har tappat flera hundra medlemmar under den aktuella perioden vilket är illavarslande. Nu gäller det att ta tag i frågan och se till både att medlemsminskningen upphör och att vi lyckas rekrytera nya medlemmar.

Text o bild: Lennart Johnsson I syfte att diskutera och ge förslag på hur medlemsminskningen kan stoppas samlades för en tid sedan SEKO sjöfolks klubbordförande i Stockholm.

Kenny Reinhold är övertygad om att det i mycket handlar om att gå back to basics, att gå ut och möta medlemmarna på arbetsplatserna.

— Visst är en orsak till att vi har förlorat medlemmar den borgerliga regeringens beslut som innebar att a-kasseavgiften chockhöjdes.

— Men det är inte enda förklaringen utan det känns som om denna höjning bara var en utlösande faktor.

Enligt Kenny måste vi nu koncentrera oss på arbetsplatsbesök, fartygsbesök.

— Vi måste ut och på båtarna tala om för gamla och nya medlemmar vad vi har gjort och vad vi planerar att göra. Det är hög tid att gå ut och förklara att vi fackligt fortfarande gör ett bra arbete.

En tendens som Kenny Reinhold

noterar är att anslutningsgraden på senare tid har minskat också på storsjösidan.

— Tidigare har vi alltid tidigare haft en mycket hög anslutningsgrad i storsjörederierna men nu ser vi tydligt att denna sjunker.

— Det är ett varningstecken som tydligt visar att vi måste ut och visa oss, tala om vad vi gjort och vad vi planerar att göra.

Syftet med klubbordförandekonferensen var att öka medvetenheten om frågans allvar.

— Först och främst måste vi se till att behålla de medlemmar vi redan har, säger Kenny Reinhold.

— Det innebär att vi alltid ska finnas tillgängliga för att ge medlemmarna en bra service.

— Men naturligtvis handlar det även om att vi måste ut och rekrytera medlemChrister Lindgren, Transatlantic

Tommy Heed, Viking Line

Johan Dahlström, ACE Link 10 Sjömannen 3/2008

mar. Viktigt är att få veta mer om de som redan har lämnat facket eller de som är på väg att göra det. Vad beror deras beslut på och vad kan vi göra för att få dom att stanna, var ligger felet.

— Här håller vi på med en kartläggning för att få svar på dessa frågor.

Kenny framhåller att Sjöfolksförbundet förr hade en stark lokal facklig organisation ombord.

De fackliga ombuden ombord höll stenhård kontroll på att alla var med i facket och förklarade också värdet av att vara medlem.

Det värsta med fackföreningsrörelsens stora medlemstapp menar Kenny Rein-

hold är att vi riskerar att urholka värdet i kollektivavtalet.

— Lyckas inte svensk fackföreningsrörelse behålla sina medlemmar kommer snart kanske inte kollektivavtalet att ha den betydelse på arbetsmarknaden som det länge har haft. Det vore på sikt mycket allvarligt för den viktiga så kallade svenska modellen.

— Jag är rädd att högertänkandet har smugit sig in lite till mans hos många personer idag.

— Vi talar inte längre lika mycket om solidaritet och gemenskap. Moderaternas ideologi att man själv ska vara stark har fått stort genomslag.

— Engagemanget har minskat delvis för att vi som är fackligt aktiva har varit för dåliga på att förklara kollektivavtalets värde och varför man ska vara med i facket.

Alla problem som dagens fackföreningsrörelse möter kan vi inte enbart skylla på den nuvarande högerregeringen, anser Kenny Reinhold.

Knappt varit märkbar — På ACE-Link har medlemsminskningen knappt varit märkbar, berättar vice klubbordföranden Johan Dahlström som deltog på klubbordförandekonferensen.

— Samtidigt är det alltid viktigt att informera medlemmarna om vad som är på gång. Inte minst hos oss som har mycket nytt folk efter det att vi har fått de nya båtarna.

— Självklart måste de nya medlemmarna känna att de har stöd av facket.

Johan har seglat i drygt 10 år och är reparatör på ACE-Link.

— Jag kom från Stena men ACE-Link passar mig bra eftersom jag är helsingborgare.

— Positivt är att jobbet nu gör att jag kommer hem varje dag. Maskingänget i min båt är bra så det finns inget att klaga på.

Tommy Heed som är vice klubbordförande i Viking Line, upplever att många medlemmar inte tycker att facket gör något.

— Viktigt är därför att vi profilerar oss mer mot arbetsgivaren för att inte upplevas som för flata. Många anställda tycker att vi inte tar tillräcklig strid mot arbetsgivaren.

san efter den kraftiga höjningen av a-kasseavgiften, än att de har lämnat SEKO sjöfolk.

— Samtidigt är det naturligtvis så att vi både lokalt och centralt måste synas mer och att alltid våga ta diskussionerna ombord i båtarna med medlemmarna.

På Transatlantic är en nyhet att isbrytarna har kommit tillbaka till bolaget efter att verksamheten i tre år har drivits av OSM. — Det är bara att instämma i att vi måste visa oss på arbetsplatserna. Vi bara måste bli aktivare på alla plan, anser Björn Jonasson, klubbordförande i Wallenius.

— Inte minst måste vi förklara nyttan av att vara med i facket. Tyvärr har vi idag också i Wallenius de som inte är fackligt organiserade.

— Därför bara måste vi tala om vad du får som medlem, förklara medlemskapets

Anser avgiften är för hög

Anette Karlsson, FinnLines Ship Management

— En annan fråga som gör att en del lämnar facket är att de idag anser att avgiften är för hög samtidigt som lönen är för låg.

— Min uppfattning är att vi som facklig organisation måste synas mer ombord bland medlemmarna.

Enligt Tommy Heed måste Viking ge betydligt bättre information till de anställda än vad man gör idag.

Tommy seglar sedan 2004 som vaktman efter att tidigare ha studerat vid Uppsala universitet.

En rätt rutinerad klubbordförande är Transatlantics Christer Lindgren.

Han upplever att fler har gått ur a-kas-

enbart gå ur a-kassan, slutar Björn Jonasson.

— Vi måste bli bättre på att uppmärksamma vilka medlemmar som är på väg att lämna SEKO sjöfolk, anser Åke Sönerud, klubbordförande på Scandlines.

— Det är också viktigt att regelbundet informera och hålla kontakt med medlemmarna så att de vet vad som händer.

— Ett sätt att få nya medlemmar, inte minst ungdomar, kunde vara att under en tid erbjuda reducerad avgift, tror Anette Karlsson, klubbordförande i FinnLines Ship Management.

Ser inte det fackliga värdet Björn Jonasson, Wallenius

värde. Själv kommer jag att fortsätta med regelbundna fartygsbesök för att på bästa sätt nå medlemmarna.

Björn Jonasson menar att den nuvarande högerregeringen också har bidragit till att fackföreningsrörelsen tappar medlemmar.

Slår medvetet mot facket

Åke Sönerud, Scandlines

— Reinfeldts regering har medvetet satsat på att slå mot fackföreningsrörelsen. Läget är utan tvekan bekymmersamt för hela fackföreningsrörelsen.

— Det handlar även om att lyckas få med ungdomarna, få dem att inse hur viktigt det är med solidaritet på arbetsplatserna. Ensam är inte stark!

— En tydlig tendens i Wallenius är att många äldre medlemmar har valt att

— När jag idag träffar nyanställda icke medlemmar upplever jag ofta att de inte är intresserade av facket, inte riktigt ser värdet av det fackliga medlemskapet.

— Ett vanligt argument är att de tycker det är för dyrt att vara medlem. Att avgiften till a-kassan sänks rejält den 1 juli tror jag många kommer att uppleva som mycket positivt.

Anette anser också hon att SEKO sjöfolk måste synas betydligt mer på båtarna, både lokalt och centralt.

— Själv försöker jag regelbundet göra fartygsbesök i mina båtar. Men även på central nivå måste SEKO sjöfolk bli bättre på att synas och informera om vad vi gör.

Det handlar om att hela fackföreningsrörelsen måste se över och modernisera sitt arbetssätt, tror Anette Karlsson I samband med klubbordförandekonferensen gjordes en genomgång av medlemsutvecklingen rederi för rederi.

Sjömannen 3/2008 11

Sjรถmannen 3/2008 12

UNDA MARIS innehållsrik årsbok från Sjöfartsmuseet Föreningen Göteborg Sjöfartsmuseum utkom nyligen med UNDA MARIS – årsbok 2004-2008.

Boken innehåller ett antal spännande artiklar.

I en artikel berättar Kent Olsson om Grängesbergsbolaget och Tirfing, mellankrigstidens två stora malmrederier.

Kent Olsson skildrar även i ett avsnitt oljetankers på time-charter, om uppbyggnaden av en kapitalintensiv svensk sjöfart under mellankrigstiden.

Valde Lundh skriver om lastning och lossning under linjesjöfartens tid, en rundresa med m/s Vretaholm 1959-60.

Per Hallén berättar om handel och sjöfart under det stora sillfisket.

Hallén beskriver i artikeln köpmannen Jonas Kjellbergs karriär från handelsman till godsägare åren 1770-1832.

UNDA MARIS innehåller dessutom många fina och historiskt intressanta illustrationer.

Sjöfartsmuseet i Göteborg fortsätter dessutom att ha en positiv trend vad gäller antalet besökare.

Till och med den 31 maj hade museet haft 46199 besökare, eller en ökning med 25 procent jämfört med samma period år 2007.

Akvariets nordiska del öppnades i juni på nytt efter en renovering under våren.

Sjöfartsmuseet kan äntligen också börja realisera sitt förnyelseprogram i och med att Göteborgs Stad har beslutat om budgeten för år 2009.

Nya utställningar Etapp ett av museets förnyelseprogram, som kommer att omfatta nya utställningar på museets översta plan, genomförs under 2009 och 2010.

Museichefen Anna Rosengren framhåller i UNDA MARIS att museet inte bara ska berätta om det som en gång varit, utan

även om vår samtid och framtid. Rosengren skriver: ”Kombinationen sjöfartsmuseum och akvarium är unik. Här finns alla förutsättningar att på ett tydligt och konkret sätt väva samman livet ovan och under ytan.

Sjöfartsmuseet – bryggan mellan havet, människan och sjöfarten.”

LJ

Götheborg i Östersjön Välkomna till WORLDREPORT ANTIKVARIAT på Torggatan 14 i Göteborg

20 % rabatt till sjöfolk

Här hittar du intressanta böcker, udda prylar, konstverk och mycket annat. Antikvariatet drivs av sjömannen, fotografen och mångårige Sjömannenmedarbetaren Leif Hansson.

Mer info se: www.worldreport.se

Ostindiefararen Götheborg seglar i sommar i Östersjön. Båten hinner totalt med 15 hamnar under resan.

12 av hamnarna ligger i Sverige och de tre övriga är finska Helsingfors och Åbo och estniska Tallinn.

Från mitten av juli är Götheborg först ett par dagar i Norrtälje innan hon går till de norrländska hamnarna Gävle, Sundsvall, Örnsköldsvik och Luleå.

I augusti angör den vackra båten bland annat Kalmar, Karlskrona och Ystad innan det är dags för hemmahamnen i Göteborg igen.

Det fastanställda manskapet på Götheborg arbetar på samma avtal som under båtens jordenruntresa mellan oktober 2005 och juni 2007.

Tidningen om Ostindiefararen Götheborg Courier kom i juni ut med sitt sjunde nummer med mycket intressant läsning.

LJ Sjömannen 3/2008 13

“Belöningen en sporre lämna fler förslag”

Några av de belönade vid Sjömanshusstiftelsens belöningsdag i Stockholm.

För första gången någonsin innehar idag SEKO sjöfolk ordförandeposten i Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. Kenny Reinhold utsågs till ordförande i anslutning till stiftelsens årliga belöningsdag nyligen.

Text o bild: Lennart Johnsson — Det är ett verkligt hedersuppdrag att ha blivit vald till ordförande i Stiftelsen Sverige Sjömanshus, säger Kenny Reinhold.

— Av de olika stiftelser jag känner till är Sjömanshusstiftelsen kanske den mest respekterade. Stiftelsen som har god ekonomi har under senare år varit inblandad i flera stora projekt.

Senast gav vi en stor donation till sjöfartshögskolan i Kalmar.

— För att de två sjöfartshögskolorna ska kunna konkurrera och locka ungdomar till sig måste de ha den absolut senas-

te tekniken. Därför är donationerna från Sjömanshusstiftelsen ett mycket vällovligt ändamål, framhåller Kenny Reinhold.

— Dessutom skänker stiftelsen årligen en hel del pengar till akuthjälp och gratialer till behövande sjöfolk.

Kenny Reinhold berättar att det egentligen var meningen att sjöfolket skulle ha haft ordförandeposten i Stiftelsen Sveriges Sjömanshus i mitten av 1990-talet.

— Men efter några rockader blev det inte så den gången. Avsikten är att ordförandeskapet ska rotera mellan de sjöfackliga organisationerna. Sjöbefälsförbundets ordförande Christer Themnér är vice ordförande i stiftelsen.

Delade ut en halv miljon

Kenny Reinhold, ny ordförande i Sjömanshusstiftelsen, tillsammans med kanslichefen Christer Nordling.

14 Sjömannen 3/2008

Vid belöningsdagen, som i år hölls i Stockholm, delade Sjömanshusstiftelsen som vanligt ut stora pengar eller närmare en halv miljon kronor till sjöfolk som kommit in med förslag till arbetsmiljö- och säkerhetsförbättringar.

Själva prisutdelningen föregicks av ett seminarium kring säkerheten till sjöss.

Temat för detta seminarium var trötthet till sjöss och maskinrums ergonomi och säkerhet.

— Vi ville i år ge de som kommer till belöningsdagen litet mer än bara en prisutdelning, säger Christer Nordling som är kanslichef på Sjömanshusstiftelsen.

— På senare år har ju stiftelsen också

gett alltmer stöd till forskning kring sjöfarten och årets seminarium kan sägas vara en redovisning av de forskningsprojekt vi ekonomiskt har satsat på.

Belöningsutdelare vid årets belöningsdag var Sjöfartsverkets generaldirektör Jan-Olof Selén.

En av de som belönades var Bengt-Åke Holmström som arbetar som bås på Obbola sedan 1996. Seglat har han gjort i 38 år.

Hans hemmahamn är Örnsköldsvik.

Bengt Åke och besättningskamraten Martin Persson fick 20000 kronor för ett förslag om utrymning av inbyggd brygga.

— Vi hade länge diskuterat en praktisk lösning på grund av bryggans utseende, säger Bengt-Åke Holmström.

— Utan tvekan är det kul att bli uppmärksammad och det sporrar till att fortsätta tänka till på saker som kan förenkla och förbättra arbetsmiljön ombord.

I motiveringen till varför Bengt-Åke Holmström och Martin Person belönades skriver Sjömanshusstiftelsen bland annat: “Moderna fartyg har i många fall byggts med en inbyggd brygga. Borta är de öppna bryggorna där kyla eller värme utgjorde hinder för en rationell verksamhet…

Förslagsställarna har dock visat på en nackdel med detta byggsätt, nämligen effekten av instängdheten vid eventuell, kraftig slagsida. Vid ett sådant tillfälle kan det vara svårt, kanske omöjligt att ta sig ut från bryggan om man hamnar i motsatt hörn till, i det aktuella fallet, enda utgången. Förslagsställarna har därför installerat ett grovt rep längs hela fartygsbredden för att man skall ha något att klättra i om olyckan skulle vara framme.”

— Det är alltid roligt att bli uppmärksammad för en idé man har, säger Bengt-Åke Holmström som seglar som båsen i Obboloa.

Daniel Karlsson som seglar båsen i Grande Argentina belönades med 5000 kronor för ett förslag på en provianteringsbro.

— Det var kul att uppmärksammad för mitt förslag. Kanske blir det nu fler förbättringsidéer i framtiden, funderar Daniel.

Han har seglat sedan 1990 varav de senaste åren på Grande Argentina.

— Så vid det här laget har jag gjort Västafrika några gånger.

— Det är kanske inte världens bästa hamnar vi kommer till men det är ett bra

Daniel Karlsson, bås i Grande Argentina, belönades för ett förslag till en provianteringsbro.

gäng ombord som har gjort att jag har stannat kvar.

Redan dagen efter det att Daniel Karlsson fått sin belöning mönstrade han på Grande Argentina för en ny resa.

Sjömanshusstiftelsen framhåller i sin motivering till Daniels belöning att provianteringsarbete ofta är tungt, tidspressat och måste utföras med begränsad personalstyrka då hamnunderhållet sysselsätter de flesta i besättningen med lasthantering och underhåll. ”Förslagsställaren har byggt en lös transportled för att möjliggöra effektivare transporter inom köksavdelningen och proviantförråden och därmed kunnat påskynda och underlätta dessa arbeten.”

Utöver belöningar för diverse förbättringsförslag delar stiftelsen också ut sjöräddningsbelöningar. Här delades totalt ut 71000 kronor både till privapersoner och besättningsmedlemmar för viktiga sjöräddningsinsatser.

Den årliga idrottsbelöningen för viktigt friskvårdsarbete gick till Walleniusbåten Turandot. Berlöningen var på 20000 kronor. Under många år har Turandots besättning aktivt deltagit i alla former av motionsaktiviteter som har erbjudits av Sjömansservice.

Större delen av besättningen har rapporterat resultat till träningsverket, sjömilen, sundsimningen och trampfarten så idrottsbelöningen var minst sagt välmotiverad. Turandots skeppare Jan Nilsson fick dessutom ett diplom som en viktig kugge i detta lagarbete.

Sjömannen 3/2008 15

EU-domar och sjöröveri i fokus på sjöfolkskonferens Dagens politiska dagordning där marknaden ska lösa allt är en återvändsgränd. En politik utan en social dimension vilar inte på en demokratisk grund och har därför ingen framtid.

Det sa SEKOs ordförande Janne Rudén när han nyligen öppnade ITFs stora sjöfolkskonferens i Stockholm.

Sjöfolks- och hamnarbetarkonferenserna hade samlat omkring 300 deltagare från mellan 60 och 70 länder.

Text o bild: Lennart Johnsson I sitt inledningsanförande framhöll Janne Rudén att det som nu sker i dagens Sverige är ett försök till en gigantisk avdemokratisering av både samhälle och arbetsmarknad.

“Makten och inflytandet ska flyttas från politiker och fackföreningar till marknaden.

Kollektivavtalen ska konkurrensutsättas och fackföreningarnas och arbetsgivarorganisationernas monopol på kollektivavtalen ska luckras upp.”

Rudén menade att samma politik som i Sverige ser vi också i EU. ”Marknadslösningar fungerar inte utan en stabil demokrati, och en stabil demokrati kräver fria parter på arbetsmarknaden, fria parter som har utrymme att förhandla utan inblandning av lagstiftande politiska församlingar och som reglerar sina mellanhavanden i kollektivavtal. Därför ser jag kollektivavtalen som en central punkt även i framtidens Sverige.”

I talet tog Janne Rudén även upp de tre domar som nyligen har avkunnats i EG-

Några av SEKO sjöfolkare på ITFs sjöfolksmöte i Stockholm fr.v. Björn Jonasson, Karin Barth, Kenny Reinhold, Lena Liljedal och Thomas Larsson.

domstolen i Viking, Laval och Ruffertmålen.

Här menade Rudén att den obalans som domstolens beslut har gett upphov till mellan EUs sociala och ekonomiska dimension ovillkorligen måste justeras. ”Frågan berör alla Europas löntagare och kan inte skjutas på obestämd framtid och domarna sätter dessutom även avtryck på

SEKOs ordförande Janne Rudén under öppningsanförandet på ITF-konferensen. Sittande fr. v. Jan-Olof Selén, generaldirektör i Sjöfartsverket och Brian Orrell, ordförande i ITFs sjöfolksektion.

16 Sjömannen 3/2008

FoC-kampanjen och ITFs policy.

Därför måste hela den samlade fackföreningsrörelsen kraftfullt agera för att åtgärda de skador som EG-domstolens beslut har inneburit.

Inom EU finns det fyra friheter, fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och arbete.

De grundläggande fackliga friheterna måste stå över de fyra friheterna! …

Vårt budskap är: Vi jobbar på som vi tidigare gjort med bland annat FoC-kampanjen, trots EG-domarna, det vill säga vi fortsätter att ställa krav på kollektivavtal.

Bekvämlighetsflaggkampanjen skall fullföljas. Svenska kollektivavtal gäller i Sverige, det finns inga andra alternativ!”

På dagordningen på sjöfolksmötet stod saker som en genomgång av ITFs verksamhet i FN-organen ILO och IMO, en granskning av FoC-kampanjen, ett dokument om vikten av att organisera globalt och att organisera unga arbetstagare och ett dokument om kvinnligt sjöfolk.

Samtidigt som verkligheten hela tiden förändras är det många frågor som gång på gång återkommer på ITFs möten.

Internationell facklig verksamhet tar tid och kräver ofta tålamod, framhöll Agis Tselentis från det grekiska sjöfacket PNO. Tselentis, som är veteran i ITF-sammanhang, berättade för deltagarna att dagordningen vid årets sjöfolksmöte på flera

punkter var identisk med dagordningen från det förra internationella sjöfolksmötet i Stockholm 1979.

En fråga som idag har hög aktualitet är problemet med sjörövarattacker till sjöss.

Flera deltagare betonade vikten av att FN och IMO agerar för att komma tillrätta med problemen och hoten mot handelsfartyg och sjöfolk utanför bland annat Somalias och Nigerias farvatten.

Abdulgani Serang, ordförande för det indiska sjöfacket NUSI, berättade att för en tid sedan hade ett panamaregistrerat fartyg med en besättning på 25 indier försvunnit. På senare tid har uppgifter kommit fram om att fartyget kan ha kapats av sjörövare. För både sjöfacken i Indien och landets myndigheter är det problem att hantera frågan då det egentligen är flaggstatslandet, alltså Panama, som borde agera för att få klarhet i vad som hänt.

Andra frågor som behandlades på konferensen var trötthet till sjöss, hur arbetet med att granska och revidera bekvämlighetsflaggkampanjen framskrider och information om en pågående omorganisation på ITFs huvudkontor i London.

Många undrade hur FoC-kampanjen ska läggas upp i Europa mot bakgrund av de för fackföreningsrörelsen negativa domarna i EG-domstolen på senare tid.

Deirdre Fitzpatrick från ITF informerade om de tre domarna och vilken bedömning som ITF har gjort av hur FoCkampanjen kommer att påverkas i Europa.

Fitzpatrick menade att domarna skapat osäkerhet om vad som gäller både på nationell nivå och på EU-nivå. Många medlemsförbund vill att ITF utvecklar ett samordnat svar på domarna.

ITF kommer också att göra vissa förändringar och anpassning på EU-nivå för kampanjen med anledning av domarna.

Viktigt är att juridiskt skydda ITF och dess medlemsorganisationer inför framtiden.

Ett förslag till en reviderad policy för FoC-kampanjen kommer troligen under hösten 2008 och kommer att slutbehandlas på ITFs kommande kongress i Mexico City i augusti 2010.

ITFs generalsekreterare David Cockroft framhöll att fackligt sett är vissa saker likartade över hela världen. En sådan sak är att den fackliga organisationsgraden minskar och att det framför allt är svårt att organisera unga löntagare.

Viktigt är givetvis att lyckas rekrytera nya medlemmar men också att se till att behålla de medlemmar som medlemsförbunden redan har, menade Cockroft.

“Sjöfolk globalt vet som regel att deras situation utan ITF skulle vara mycket sämre än

— ITF-konferensen var intressant och givande, säger fr.v. sjöfolkarna Thomas Larsson och Göran Dahlman. I raden bakom syns Björn Jonasson från Wallenius och SEKOs ITF-samordnare Carl Tauson.

den är idag. Samtidigt som så gott som allt sjöfolk har hört talas om ITF är det viktigt att förbättra samarbetet mellan ITFs olika sektioner. En framtida viktig uppgift för oss blir att organisera anställda i den informella sektorn”, sa Cockroft. ”För hela fackföreningsrörelsen är det dessutom en överlevnadsfråga att lyckas organisera fler kvinnor och unga arbetstagare.”

Under hösten kommer ITF att organisera ett antal aktiviteter för fackligt aktiva unga arbetstagare.

Motion om sjöröveri Sjöfolkskonferensen behandlade också två motioner,. Den ena motionen som hade lämnats in av det holländsk-brittiska sjöbefälsförbundet Nautilus, tog upp frågan om sjöröveri och terrorism.

Motionärerna noterade med oro trenden att dagens sjörövare vid sina angrepp mot handelsfartyg använder allt grövre våld mot sjöfolket, speciellt i vattnen kring Somalia och Nigeria.

Motionen ansåg dessutom att det fanns tydliga tecken på ett samarbete mellan piraterna och organisationer med nära band till regeringarna i de aktuella länderna.

Förslaget från motionärerna var att ett internationellt forum skapas för diskussion och informationsutbyte kring de hot mot sjöfolk som beror på sjöröveri, terrorism och krigsliknande operationer.

ITF uppmanades att börja diskutera

detta med internationella redareorganisatoner för att på så sätt uppnå bättre skydd för sjöfolket.

ITF uppmanades dessutom att förklara vissa speciella platser där mycket sjöröveri förekommer som områden där i praktiken krigstillstånd råder.

I debatten betonade flera talare hur viktigt det är att inte tillåta vissa redare att sätta sjöfolkets säkerhet i fara.

Henrik Berlau från det danska förbundet 3F berättade om den händelse förra året då några danska sjömän var gisslan hos pirater i Somalia utan att få något som helst stöd från den danska regeringen.

Sjömännen hamnade därför i händerna på den konkursmässiga redaren och försäkringsbolagen vilka mest var intresserade av att säkra den last som fanns ombord.

Beslutet på ITF-mötet blev att enhälligt ställa sig bakom motionen från förbundet Nautilus.

En motion från det filippinska förbundet AMOSUP och japanska All Japan Seamen’s Union antogs också.

Motionärerna önskade att ITF utvecklade en strategi med syftet att bland annat utbyta information och kunskaper som skall gynna den professionella karriärutvecklingen för sjöfolk.

SEKO sjöfolk representerades på konferensen av Kenny Reinhold, Hans Lindqvist, Jonas Forslind, Thomas Larsson, Göran Dahlman, Lena Liljedal och Karin Barth.

Sjömannen 3/2008 17

ITF skapar livlina online ITF har lanserat en ny hemsida till stöd för världens sjöfolk. Den nya webbplatsen www.itfseafarers.org är resultatet av åratals planering och drygt åtta månaders kontinuerligt arbete av ett särskilt webbteam.

— Hemsidan innehåller mycket matnyttig information som gör att den kan få stort värde för sjöfolket, säger ITFs generalsekreterare David Cockroft i samband med att sidan lanserades på sjöfolksmötet i Stockholm.

Text: Lennart Johnsson — Den nya hemsidan kommer att byggas ut bit för bit, berättar ITFs sjöfartssamordnare Steve Cotton.

— Viktigt är att sidan ska bli lättillgänglig och lättnavigerad för alla. Även de som har en långsam internetuppkoppling eller begränsad datorvana ska enkelt kunna få information via hemsidan.

En sjöman kan genom sidan exempelvis få fram uppgifter om ett fartyg som om det finns ett avtal ombord, om fartyget någon gång har stoppats av en ITFinspektör eller vid hamnstatskontroll och liknande.

Ett intressant inslag blir crew talk där sjöfolk fritt kan ge utrymme för sina åsikter.

— Fast vi kommer förstås att dagligen kontrollera att det inte förekommer grova personangrepp på crew talk, framhåller David Cockroft.

Den nya hemsidan kommer också att innehålla diverse anslagstavlor med råd och hjälp, information i hälsofrågor, om

ITFs sjöfartssamordnare Steve Cotton, Tomas Abrahamsson, andre ordförande i SEKO och David Cockroft, generalsekreterare i ITF, är övertygade om att den nya hemsidan blir värdefiull för världens sjöfolk.

(Foto: Lennart Johnsson)

säkerhetsfrågor, om interaktiva undersökningar och mycket annat.

Genom att klicka in sig på ”Ship Look Up Tool” kan läsarna ta del av bland annat fartygsavtal och få diverse fackliga kontaktuppgifter. Sidan innehåller även en blogg för ITF-inspektörer.

— Jag tror att denna nya webbplats är unik: den enda “one stop shop” för sjöfolk varsomhelst, med vilken nivå som helst av Internetuppkoppling och datorvana, säger Steve Cotton.

Den enda i sitt slag — Vår nya hemsida är den enda i sitt slag i och med att den är en världsomfattande fri service för sjöfolk och utformad för att ge dem exakt det de har bett om, framhåller David Cockroft.

— Många sjömän har sagt till oss och våra vänner i sjöfolkets välfärdsorganisationer att de vill ha en särskilt avsedd kanal som man lätt kan nå från PC-datorer vid sjömansmissioner och, där så är möjligt, till sjöss. Det här är just en sådan plats!”

ITFs krav på den nya hemsidan var från början att den måste kunna läsas med den långsammaste anslutningen. Sidan måste kunna erbjuda information, intressant material och omedelbar hjälp, där så är nödvändigt, till människor som befin18 Sjömannen 3/2008

ner sig någonstans på skalan från absoluta nybörjare till helt datorvana.

— Vi tror att vi ny har lyckats med detta, säger Steve Cotton.

Den nya platsen sjösätts på engelska, det internationella sjöfolkets språk. Kinesiska, ryska och spanska versioner kommer inom kort.

Marknadsförs intensivt Hemsidan marknadsförs nu intensivt mot sjöfolk av ITF, dess inspektörer och av olika sjöfolksmissioner.

— Sidan är utformad för att vara intuitiv och kommer att bli ett viktigt instrument för sjöfolket att bli bättre informerade. Den kommer att uppdateras så gott som varje dag, säger David Cockroft.

— Frågor som sjömän kommer med via sidan kommer självklart att behandlas konfidentiellt.

Satsningen på den nya hemsidan för sjöfolk är ett pilotprojekt för ITF. Blir satsningen lyckosam kommer troligen liknande sidor att skapas också för andra medlemsgrupper i organisationen.

—-Troligen ligger då hamnarbetarna närmast till för att få en liknande hemsida, säger Cockroft.

Passa på att besöka ITFs nya hemsida för sjöfolket

www.itfseafarers.org

BelÜning 2009 FÜr insatser till nytta och gagn fÜr sjÜfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljÜvänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan.

Vi premierar fÜrslag pü fÜrbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna , främst avseende:

FÜrslag skall avse helheten eller detaljer och vara utfÜrligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och ütfÜljda av klargÜrande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedÜmningen är det av betydelse om fÜrslaget kunnat prÜvas praktiskt.

s šKAD SJšSĂ˜KERHET s MINSKADE RISKER VID ARBETE OCH FRITID ombord s FšRBĂ˜TTRAD DRIFTS OCH MATERIALEKONOMI s ALLMĂ˜NT MILJšMĂ˜SSIGA OCH ELLER ekonomiska fĂśrbättringar s šKAD DRIFTSĂ˜KERHET s TRIVSELFRĂ˜MJANDE ÂťTGĂ˜RDER

FĂśrslagen, som kan vara skrivna pĂĽ svenska eller engelska, kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belĂśning.

Stiftelsen avsätter cirka en halv miljon kronor fÜr dessa belÜningar.

Stiftelsen belÜnar ocksü berÜmvärda insatser eller framstüende sjÜmanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjÜräddning.

FÜrslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2008. BelÜningarna delas ut under vüren 2009. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling pü Stiftelsen.

Stiftelsen Sveriges SjÜmanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm.

Tel: 08-641 44 37 (säkrast 8.00-13.00) Fax: 08-640 64 00 E-post: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

REWARD 2009 Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation.

Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches.

Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges SjÜmanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not later than October 31, 2008.

SjĂśmannen 3/2008 19

(Riv gärna ut och spar m

Bra att veta som medlem!

Ny medlem i SEKO sjöfolk Du som är ny som medlem i SEKO sjöfolk måste för att bli medlem i SEKOs arbetslöshetskassa, själv skriftligen göra ansökan om inträde.

Ansökningsblankett för inträde finns på sidan här intill.

Viktigt!

Du som slutar ett vikariat eller en tillsvidareanställning MÅSTE anmäla Dig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen

den första arbetslösa dagen.

Förändring av karensdagar vid arbetslöshet Från och med den 1 juli är antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen utökade från fem till sju dagar.

Arbetslöshetsersättning och deltidsarbete Nya regler för deltidsarbete gäller från den 7 april 2008 En ny begränsningsregel för arbetslöshetsersättning i samband med deltidsarbete börjar gälla från och med den 7 april 2008, enligt ett regeringsbeslut.Maximalt 75 ersättningsdagar i kombination med deltidsarbete För veckor då du utfört deltidsarbete kan du få maximalt 75 ersättningsdagar per ersättningsperiod. Resterande dagar av ersättningsperioden får endast användas för veckor då du inte utfört något arbete.De 75 ersättningsdagarna börjar räknas den 7 april 2008. Ersättningsdagar för kassakortsveckor före den 7 april 2008 omfat-

tas inte av begränsningsregeln, oavsett när de betalas ut.

Begränsningsregeln gäller alla anställningsformer, även timanställningar. Även semester räknas som arbete. Begränsningsregeln gäller endast dagar med arbetslöshetsersättning, inte dagar med aktivitetsstöd. Ersättningsdagar i en vecka där du påbörjat eller avslutat en anställning räknas. Karensdagar räknas inte.

Ensamstående med barn under 18 år Du som är ensamstående och har egna barn under 18 år som på grund av vårdnad eller umgänge är boende helt eller delvis i ditt hem, kan anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin när du har förbrukat dina 75 deltidsdagar. Ytterligare information om detta kan du få från Arbetsförmedlingen.

Tidigare begränsningsregler upphör Före den 7 april 2008 fick du som hade en tillsvidareanställning på deltid inte ta en ny ersättningsperiod i anspråk efter att den tidigare ersättningsperioden tagit slut. Den begränsningsregeln har nu upphört att gälla.

Sänkt akasseavgift Fr o m 1 juli sänks akasseavgiften med 147 kronor. För mer information se hemsidan www.sjofolk.se eller kontakta medlemservice.

Ändrade besöks- och telefontider på medlemsservice Från och med vecka 26 (23 juni) till och med vecka 33 (15 augusti) är telefon- och besökstiderna hos medlemsservice följande: Telefontid: Måndag - torsdag 09.00 10.30 och 13.30 - 15.00 Fredag: 13.30 15.00 Besökstid: Måndag - fredag 10.30 11.30 och 12.15 - 13.30.

Från och med vecka 34 är telefon - och besökstiderna som tidigare.

Veckorna 29 och 30 (14 juli-25 juli) är avdelningen stängd för besök. Medlemsservice har öppet för telefonförfrågningar enligt ovan information.

Vi på medlemsservice önskar alla en Trevlig Sommar!

Medlemsavgifter för år 2008 För aktiv medlem är avgiften till förbund och arbetslöshetskassa 465 kronor i månaden.

För pensionerad medlem är avgiften 110 kronor per månad.

Reducerad avgift per månad beviljas efter ansökan under följande förutsättningar.

– Vid studier (ej rekryteringsbidrag).

Sänd in en kopia på beslutet Du fått från CSN till SEKO sjöfolk.

-–Vid föräldraledigt (i mer än 6 mån).

– Vid arbetslöshet (i mer än 6 mån).

– Vid sjukdom (i mer än 6 mån) är.

OBS glöm ej ev. AFA-försäkring.

– Övergår sjukskrivning till sjuker-

20 Sjömannen 3/2008

sättning Sänd in en kopia på beslutet från Försäkringskassan.

– Vid avtalspension . Sänd in beslut från pensionsutbetalaren.

En ansökan enligt ovan kan hämtas på www.sjofolk.se eller kontakta din klubb/avdelning.

Betalning av medlemsavgift Genom avtal med redareföreningen dras din medlemsavgift från lönen varje månad.

Medlem som har ersättning från a-kassan får automatiskt medlemsavgiften dragen på denna ersättning.

Om medlemsavgift inte blivit dragen från lönen viss månad, sänds inbetalningskort hem automatiskt.

Meddela oss om förhållandet ändrats och ingen ersättning från a-kassan utgår vid exempelvis sjukdom eller studier. Då skall inbetalningskort sändas hem för egen betalning.

Utlandsadress/tillfällig adressändring Meddela medlemsservice om du flyttar till adress utanför Sverige eller om du vill ha din post från oss till annan adress än din folkbokföringsadress.

Information om kollektiv hemförsäkring Premien för din kollektiva hemförsäkring, som du får efter ett års medlemskap, ingår i medlemsavgiften.

Om du inte bor på din folkbokföringsadress, och vill att försäkringen ska gälla för den bostad du bebor, ska du själv meddela Folksam detta.

medlemsinformationen)

Sjรถmannen 3/2008 21

Viktig information om ditt försäkringsskydd Medlemsförsäkringarmed medlemskapet:

följer

I Ditt medlemskap i SEKO sjöfolk ingår följande försäkringar hos FOLKSAM: Behöver Du hjälp eller har frågor om försäkringarna kontaktaDin fackliga företrädare. Har Du ingen klubb på arbetsplatsen kontakta den ombudsman som har hand om det rederi som Du arbetar på För mer info: www.folksam.se/sekosjofolk

Kollektiv hemförsäkring - GF 14 800 för bosatta i norden Efter 12 månaders sammanhängande medlemskap alt. efter övergång till oss från annat LO-förbund där Du hade kollektiv hemförsäkring.

Olycksfallsförsäkring Fritid – TFF – GF 10 500 och GF 11 800 Gäller olycksfallsskador eller ersättning för rehabilitering vid sjukdom.

GF 11 800 – upphör vid 65-års ålder. // GF 10 500 – gäller i medlemskapet

Barngrupplivförsäkring – GF 10 500 För barn stadigvarande bosatta i Norden, bosatta på medlemmens adress.

Kompletteringsförsäkring – utförsäkrad TGL – GF 14 095 Gäller vid dödsfall för de medlemmar som inte har någon TGL-försäkring genom anställningen. Upphör vid 65-års ålder.

Inkomstförsäkring – GF 14750 - medlemmar tillhörande både SEKO/SEKO A-kassa Vid ofrivillig arbetslöshet. Är Du berättigad till ersättning skickar A-kassan hem en ansökningsblankett till Dig.

Gruppförsäkringar – Folksam.

Gruppförsäkringar ingår inte i medlemsavgiften men kan köpas förmånligare p g a medlemsskapet. Om Du har frågor om dessa försäkringar – kontakta Folksam direkt eller: www.folksam.se

Allriskförsäkring – för boende i Sverige Är ni två i hushållet som har kollektiv hemförsäkring så ingår allriskförsäkringen.

Medlemsbarn Barnförsäkring – Olycksfall-, sjuk- o dödsfall.

22 Sjömannen 3/2008

Grupplivförsäkring – GF-15 000 Försäkringen gäller för ersättning vid dödsfall samt ersättning/sjukkapital vid långvarig sjukskrivning. Du kan medförsäkra Din make/maka, sambo eller registrerad partner.

Fritidsolycksfallsförsäkring – GF-10500 Gäller för medförsäkrad make/maka, sambo eller registrerad partner.

Medlemspension - pensionssparande Eget sparande inför pensioneringen.

Gruppförsäkring pensionärer – Olycksfall-/gruppliv GF 19 000 – vid 65 år För Dig själv och medförsäkrad.

Våra Kollektivavtalade försäkringar - AFA: Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare. Har Du ingen klubb på arbetsplatsen kontakta den ombudsman som har hand om det rederi som Du arbetar på. Vill Du veta mera: www.afaforsakring.se och gå in under försäkringar.

Vid arbetslöshet kan man vara berättigad genom efterskydd i försäkringen. Vid sjukersättning kan månadsersättning utgå.

TFA – Trygghetsförsäkring Arbetsskada För olycksfall i arbetet, färdolycksfall - ej med trafikförsäkrat fordon, eller vid arbetssjukdom.

Om Du råkat ut för skada skall Du anmäla skadan till Din arbetsledare som skall göra en skadeanmälan till Försäkringskassan samt en skadeanmälan till TFA (AFA).

AGB – Avgångsbidrag/Omställningsstöd Gäller om Du blivit uppsagd p g a arbetsbrist.

Premiepensionsförsäkring Gäller endast för de som är anställda. Vid sjukdom eller vid föräldraledighet betalar försäkringen premien till Avtalspensionen under en viss tid(annars betalar arbetsgivaren).

Avtalspension SAF-LO

AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring

Tillägg till den lagstadgade pensionen, Du kan placera själv – kontakta FORA www.fora.se

Är ett komplement till sjukpenning dag 1-360 dagen, när ev. sjuklönen från rederiet är slut och om FK betalar ersättning.

Fler tips: gå in och titta på www.skyddsnet.se

Lena mötte kvinnor från hela världen — Det var otroligt intressant att få vara med både på ITFs sjöfolkskonferens och på det speciella kvinnomötet, säger Lena Liljedal från Viking Line. Hon var en av SEKO sjöfolks observatörer på stockholmsmötet.

— Samtidigt var det mycket att ta in eftersom det var första gången jag deltog på ett internationellt möte av det här slaget.

Text: Lennart Johnsson Lena Liljedal deltog alltså även på ITFs möte för kvinnligt sjöfolk och hamnarbetare som hölls någon dag tidigare än den stora konferensen.

— På det mötet var vi ett 50-tal deltagare, berättar Lena.

Några av de frågor som togs upp på kvinnomötet var diskriminering av kvinnliga arbetstagare, mobbning på arbetsplatserna och sexuella trakasserier.

— Vi i Sverige har inte riktigt samma problem som kvinnor i en del andra länder, säger Lena Liljedal.

— I vissa länder är kvinnor inte ens välkomna att jobba ombord då det i männens värld anses betyda otur, berättar Lena Liljedal.

— Samtidigt verkar kvinnor i bland annat Brasilien ha en betydligt bättre situation. Ett par av de brasilianska kvinnor som deltog på mötet seglade som befäl.

De berättade mycket levande om sina erfarenheter. Sammantaget var både kvinnomötet och ITF-konferensen mycket intressanta och lärorika.

Deltagarna på kvinnomötet betonade vikten av att kvinnor är tillräckligt representerade i fackliga organisationer och har möjlighet att sitta med i de olika fackförbundens högsta beslutande organ.

Lena Liljedal upplevde att ITFs kvinnomöte var både intressant och lärorikt. — Samtidigt var det mycket som var nytt för mig eftersom det var första gången jag deltog på ett större internationellt möte.

I det sammanhanget är det viktigt att det skapas möjligheter för kvinnor att delta i fackliga möten, att hänsyn tas till kvinnors behov vid fackliga möten genom att det exempelvis finns barntillsyn, och att de fackliga organisationerna upplevs som

angelägna för kvinnor och ungdomar.

Kvinnomötet framhöll också vikten av att det finns en policy på arbetsplatserna för att bekämpa sexuella trakasserier och att ITF tar fram information om kvinnors juridiska rättigheter.

“Många bra beslut på LO-kongressen” — Ett av diskussionsämnena på LOkongressen i början av juni var det stora tappet av medlemmar.

Det berättar sjöfolksordföranden Kenny Reinhold som var ett av SEKOs ombud på kongressen.

Text: Lennart Johnsson — Andra frågor som livligt diskuterades var a-kasseersättningen, sjukersättningen och de papperslösas ställning i samhället, säger Kenny.

— Vi vet att de papperslösa idag finns utspridda över hela landet och ofta utnyttjas grovt på arbetsmarknaden.

Konsekvenserna av EG-domstolens domar i Laval, Viking och Rüffertmålen

var det som vållade den längsta debatten på kongressen.

LO-kongressens beslut blev att LO måste kräva att Lavalutredningen ska vara klar innan det nya EU-fördraget, Lissabonsfördraget, ratificeras av riksdagen.

— Det beslutet som kongressen till slut enades om blev enligt min mening ett bra ställningstagande. Både Byggnads och Transport lobbade hårt för sin ståndpunkt och lyckades också få igenom mycket av vad de krävde.

— Åtskilligt i dagens arbetsrättsliga debatt har sin bakgrund i Lex Britannia.

LOs avgående avtalssekreterare Erland Olausson förklarade för kongressen att sjö-

folket var först ute i de här frågorna, berättar Kenny Reinhold.

— Totalt sett upplever jag att det var en bra och positiv stämning på kongressen med flera bra beslut.

— Både besluten om att kräva en höjning av a-kassan och sjukersättningen och beträffande EG-domstolens domar upplevde jag som positiva.

Kongressens beslut om a-kassan innebär krav på att karensdagarna slopas och att inkomsttaket i a-kassan höjs rejält. På sikt är målet 90 procents ersättning.

På LO-kongressen omvaldes Wanja Lundby-Wedin till LO-ordförande. Till ny avtalssekreterare valdes Per Bardh.

Sjömannen 3/2008 23

Teckna nya medlemsförsäkringen!

SEKO sjöfolks medlemmar kommer med början i sommar att erbjudas en ny frivillig medlemsförsäkring, en sjukoch efterlevandeförsäkring, som ersätera den tidigare grupplivförsäkringen.

Text: Lennart Johnsson — Den nya försäkringen blir på flera sätt både enklare och bättre, säger SEKO sjöfolks avdelningssekreterare Åke Högberg.

Han har suttit i den grupp på SEKO som tillsammans med Folksam har tagit fram försäkringen.

— I första hand fokuseras på de medlemmar som redan har tecknat den tidigare grupplivförsäkringen.

— De får erbjudandet om den nya försäkringen redan i sommar, berättar Högberg.

— Medlemmar som inte tidigare har haft försäkringen får ett erbjudande i slutet av året.

— Jag uppmanar verkligen alla medlemmar att teckna försäkringen eftersom den har ett stort värde samtidigt som månadsavgiften är låg.

— Ett stort plus är att vid det första erbjudandet som en medlem får behöver man inte lämna någon hälsodeklaration.

Tidigare vet jag att en del medlemmar har blivit nekade att teckna grupplivförsäkringen på grund av hälsodeklarationen.

— De som däremot vid första tillfället väljer att avstå från försäkringen får däremot lämna en fyrsidig hälsodeklaration om de ångrar sig och vid ett senare tillfälle vill teckna försäkringen.

Bland fördelarna med den nya försäkringen är enligt Åke Högberg att försäkringen är tydlig, förutsägbar och att det blir lätt att snabbt få ut pengar. Den nya försäkringen rullar i gång den 1 oktober i år.

Månadsavgiften för försäkringen är 80 kronor för de som är upp till 26 år och 120 kronor i åldersgruppen 45-65 år.

— Den nya försäkringen stärker utan tvekan medlemskapets värde, framhåller Åke Högberg.

— Erfarenheter från andra LO-förbund visar att den också kan attrahera fler nya och yngre medlemmar. I och med att försäkringen blir mindre konjunkturkänslig ger den också en jämnare premieutveckling.

Åke Högberg har, tillsammans med de övriga ledamöterna i SEKOs försäkringsgrupp, med Folksam diskuterat en förbundsanpassning av den nya försäkringen.

Flera andra medlemsförbund i LO har redan infört den nya försäkringen.

Kraftig sänkning av a-kasseavgiften A-kasseavgiften för SEKO sjöfolks medlemmar sänktes den 1 juli med 147 kronor i månaden från 340 till 193 kronor i månaden.

Den borgerliga regeringens beslut att kraftigt höja a-kasseavgiften för ett år sedan var ett hårt slag för många medlemmar.

24 Sjömannen 3/2008

Att a-kasseavgiften nu kan sänkas kraftigt beror på att regeringen lagt ett förslag om att ändra reglerna för a-kassornas avgift till staten.

Förslaget innebär att kostnaden för respektive a-kassa i framtiden kommer att stå i direkt relation till hur hög arbetslösheten är bland medlemmarna i ett fackför-

bund. Inom SEKO sjöfolks avtalsområden har under de senaste 18 månaderna arbetslösheten sjunkit kraftigt och är idag låg.

Den sammanlagda avgiften för aktiva medlemmar i SEKO sjöfolk, fackavgiften plus a-kasseavgiften, blir efter sänkningen 465 kronor i månaden.

LJ

“Kaknäsklubben vackrast belägen i hela världen” Sjöfartsklubben Kaknäs i Stockholm nyinvigdes nyligen efter en omfattande renovering.

Drygt två miljoner kronor har Sjöfartsverket satsat på ombyggnaden som inleddes hösten 2007.

Text o bild: Lennart Johnsson — Nu har vi verkligen ändamålsenliga och fina lokaler att erbjuda sjöfolket som besöker oss, säger Jari Raminen, föreståndare på Kaknäs.

Kaknäsklubben har bland annat fått betydligt bättre receptionsdisk och kafeteria och nya och fräscha omklädningsrum.

Gästerna som kommer har också möjlighet att använda datorer med bredbandsuppkoppling.

— Den här satsningen känns verkligen bra, anser Mats Uhrfelt, enhetschef för Sjöfartsverkets Sjömansservice.

— Jag är övertygad om att nya Kaknäs kommer att bli en utmärkt träffpunkt för sjöfolk som kommer till Stockholm.

I samband med nyinvigningen berättade Stig Elenius, tidigare i många år föreståndare på klubben, om Kaknäs historia.

I oktober 1957 invigdes klubblokalerna av prins Bertil. Året därpå tränade Brasiliens segrande VM-lag med spelare som Pelé och Garrincha på Kaknäs inför VM-turneringen i Sverige.

Klubben har sedan många år ett nära samarbete med Djurgården fotboll, ett samarbete som enligt Stig Elenius alltid har fungerar utmärkt.

— Genom renoveringen har vi verkligen fått ändamålsenliga lokaler för det sjöfolk som besöker oss, säger Jari Raminen, föreståndare för Kaknäs sjöfartsklubb.

Under åren har 1000-tals fotbollsmatcher spelats på klubbens fina gräsplaner.

Själv har Stig Elenius hittills dömt ett 1000-tal matcher mellan lag från olika fartyg.

En tredjedel av matcherna i sjöfolkets världsserie spelas årligen på Kaknäs.

Vackrats belägen i hela världen Sjöfartsklubben är enligt Stig Elenius den vackrast belägna i hela världen.

— Jag har besökt samtliga våra anläggningar för att lära känna verksamheten. Min uppfattning är att personalen verkligen ställer upp för att ge bästa möjliga service till sjöfolket, säger Mats Uhrfelt, chef för Sjöfartsverkets sjömansservice.

Antalet besökare av besättningar på kryssningsbåtar som sommartid besöker Kaknäs ökar hela tiden. Redan i slutet av maj hade Stockholm haft besök av ett 50tal kryssningsbåtar.

— Det känns bra att det äntligen har blivit en totalrenovering av Kaknäsklubben, säger Lennart Kronqvist, operativ chef för Sjöfartsverkets Sjömansservice.

— Genom åren har det tidigare mest bara varit lapptäcken av renoveringar. I samband med alla utredningar om dåvarande HKF låg dessutom så gott som allt underhåll av våra anläggningar nere. Sjöfartsverket har nu verkligen satsat rejält på klubben vilket känns mycket bra.

Kronqvist berättar att sjömansbiblioteket vid Rosenhill i Göteborg nyligen också har totalrenoverats.

— Vårt utlandskontor i Antwerpen har dessutom flyttat till nya lokaler. Vi delar dessa lokaler med sjömansmissonen Stella Maris.

— De nya lokalerna ligger nära Norska Sjömanskyrkan i Antwerpen.

Mats Uhrfelt utsågs till enhetschef för Sjömansservice förra året. Han upplever att han har kommit bra in i jobbet.

— Jag har hunnit besöka samtliga våra anläggningar, inklusive våra utlandsstationer, för att ordentligt lära känna verksamheten. Min uppfattning är att allt rullar på bra och att personalen verkligen ställer upp för att ge bra service åt sjöfolket.

Sjömansservice ingår i avdelningen för service och utveckling på Sjöfartsverket.

Sjömannen 3/2008 25

Brigadisten novell av Richard Jändel illustrationer Lars Mellis Melander

Larmet hade tystnat, maten hade avätits, talen hade avklarats liksom skålarna och de många hurraropen. Borta var feststämningen, de flesta hade redan gått och lagt sig. Åldern, resan och känslorna hade helt enkelt tagit ut sin rätt, men Gustav höll fortfarande ut.

Han hade lämnat sin rumskamrat som redan hade klätt om till pyjamas, ursäktat sig med att han behövde sträcka på benen och lämnat rummet. Han hade gått genom hotellets ljusupplysta folktomma entré där bara hotellpersonalen, några trötta funktionärer och ett par envetna journalister fortfarande fortsatte att arbeta och ut på Ramblan.

Den överdådiga maten hade gjort honom däst och han längtade efter att få gå en lång promenad och bara få vara för sig själv.

Om det var sällskap han ville undvika hade han definitivt hamnat fel. Barcelonas huvudstråk håller aldrig siesta och sover nästan aldrig förutom ett par timmar på morgonen strax före att den nya dagens pulsar åter börjar pumpa.

Nära nog dygnet runt är Ramblan en pulserande åder som erbjuder dess besökare ett variationsrikt utbud. Allt från prostituerade till gatumusikanter, tidningsstånd, burfåglar, barer och restauranger.

Eller bara nöjet att i smyg eller helt öppet 26 Sjömannen 3/2008

studera människan i alla dess former och uttryck.

Ramblan hade förändrats under åren men var sig ändå förunderligt lik, konstaterade Gustav. Det var som att återvända till en plats som en gång varit ens hem och som gick att känna igen men ändå var förändrad.

Visserligen hade utbudet förändrats en hel del och bilarna var så många fler men atmosfären var densamma som då.

Gustav hade inte varit i Spanien sen 1938. Då hade han lämnat Barcelona och Spanien som en av tusentals frivilliga i de Internationella Brigaderna vilka lämnat ett land som snart skulle vara fascistiskt. Han hade varit med i den sista paraden då republiken ännu för en dag kunnat behärska luftrummet över Barcelona. I nya uniformer paraderade de spanska enheterna genom ett hav av jublande människor. Så kom, efter lång väntan, de som alla väntat på, brigadisterna.

Direkt från fronten kom männen, smutsiga och orakade och allt annat än lämpliga för en parad. Men just då brast allt. I tusental kastade sig spanjorerna fram och de visste inte hur väl de ville dessa män som riskerat allt för att rädda Spanien.

Brigadisterna hade slagits, blött och förblött för at hindra fascismen att besegra ännu ett land i Europa och de hade miss-

lyckats. Med såren ännu färska och bara minnen kvar hade de återvänt till sina respektive länder, de som ännu hade ett land att återvända till.

Så gick åren, det kom en ny tid och en ny regering och ett Spanien som var på väg mot demokrati. Den katalanska regeringen hade inbjudit Gustav och de andra gamla brigadisterna för att fira minnet av de Internationella Brigaderna, de som ännu levde och orkade resa.

Det kändes hemvant att gå längs Ramblan. Hade han varit ung och ännu inte drabbats av den bitterhet som nästan kommer över alla med åren, hade nog grenverkens svaga rörelse i vinden påmint honom om barndomens somrar. Fast då hade det handlat om svenska björkträd och hagar med vilda blommor. Gröna blad på vita stammar, björkträd i all sin prakt innan högsommaren brände bort det mjuka och spirande.

Nu konstaterade han istället bara att träden gjorde sitt till för att skapa en oas i staden. Gustav befann sig i två parallella världar där han gick; dagens Barcelona och gårdagens. När han gick längs gatan fanns båda bilderna hos honom och de föll samman i ett kollage där han kunde känna sig hemma.

Själv väckte han mer uppmärksamhet än någonsin tidigare. En äldre man i bas-

ker och med en nål med den spanska republikens färger på rockuppslaget hörde inte till vanligheterna och Gustav fick både åtskilliga nyfikna blickar och en och annan vänlig nick. Men den andra sorten fanns också. De som demonstrativt vände bort huvudet eller gav honom hatfyllda ögon. Om blickar kunde döda, muttrade Gustav tyst för sig själv. Jodå, han tillhörde inte dem som trodde att det nya, demokratiska Spanien hade lämnat historien helt bakom sig.

Fortfarande fanns fascisterna där under ytan, väntande, bidande sin tid eller bara nöjda med att behålla den ekonomiska makten mitt i all demokratisering.

Kanske nöjde de sig med att låta folket husera i parlamentet så länge de fick behålla sina jordegendomar och fabriker.

Så tänkte Gustav i sina mörkare stunder men han kunde samtidigt inse att freden hade sina fördelar. Kunde utvecklingen bli mer progressiv fanns hoppet där och man slapp ju i alla fall lidandet. Krigets ansikte ville han aldrig uppleva igen.

Gustav låg raklång på marken. Han kunde känna den varma marken under sig och det påminde honom om hans törst.

Visserligen hade han ännu vatten kvar i sin plunta men han ville spara det tills törsten hotade att övermanna honom. Från sina händer kunde han känna en svag doft av jord. Samma fräna, men inte obehagliga doft som från jorden hemma i Sverige.

Så långt borta men ändå så nära.

Gustav kastade en blick omkring sig.

På båda sidor var han omgiven av kamraterna från kompaniet. Alla klädda i illasittande uniformer och med hjälmar på huvudet för att skydda sig mot splitter.

Framför dem låg rader av gevär. Långa, otympliga saker gjorda än tyngre av bajonetten som satt längst fram.

De hade legat på en höjd med utsikt över dalen. Nedanför dem låg raderna av olivträd och de gröna bladen var en stark kontrast mot den torra gråa jorden.De väntade, alla väntade. Väntade på ordern om framryckning medan spänningen växte.

Svetten rann oavbrutet, som små rännilar längs kroppen. Från hjässan sökte de sig ner i ögonbrynen för att sedan droppa in i ögonen.

Gustav torkade sig med handen. Han skulle behöva pissa men vågade inte, framryckningen kunde komma när som helst och Gustav riskerade då att bli lämnad ensam. Gustav drog geväret närmare sig, kramade det så knogarna vitnade.

Snart är det dags, det gäller att inte svika kamraterna.

— Är du rädd? Orden kom från Erik.

Kamraten från Eskilstuna som låg närmast

Gustav. Det är inget att skämmas för, alla är rädda. Annars vore man inte klok, förklarade han.

Gustav tyckte att Erik inte verkade särskilt rädd. Kamraten hade rullat över på sidan och börjat rulla en cigarett.

— Jo, nog känns det. Har du varit här länge?

Erik slickade på pappret, stack cigaretten i munnen och tände den.

— Sen i vintras. Jag har varit med i några strider, det är värst i början men man vänjer sig aldrig.

Orden kändes lugnande, det var bra att bara få prata med någon. Gustav funderade kring vad som hände där hemma, hur de hade det, om kanske Sverige till slut skulle släppa på noninterventionen och ge republiken en ärlig chans att få köpa vapen och därmed försvara sig.

Så gick det som en stöt från de bakre leden, en våg som fortplantade sig fram till männen som låg bredvid Gustav. Erik gick upp till halvsittande ställning. Han såg komisk ut i den alltför stora hjälmen.

— Nu är det dags.

Framför dem ryckte redan de första leden ner i dalen mellan olivträden. Så blev det deras tur. På skyttelinje tog de sig fram medan de spanade framför sig. Gustav kände hur spänningen steg. Blodet rusade genom ådrorna. Han var upphetsad inför den kommande striden men också rädd.

Tiden tycktes stå stilla. Var finns fascis-

terna? Grips jag av panik när de börjar skjuta och skämmer ut mina kamrater?

Kommer jag att klara mig?

Det fanns så många frågor och inga svar. Plötsligt såg Gustav modern framför sig där hon står i köket och diskar upp.

Fönstret ut mot hamnen nedanför Masthugget är nyputsat. Fattigt men helt och rent. Så säger hon som den där gången Gustav fick sin första hyra: ”Ska du verkligen ge dig iväg pojken min, vänta bara lite så ordnar det sig nog här hemma”. Han snubblade till men återfick snabbt balansen och synvillan försvann.

Varför är jag här egentligen? Är det vi slåss för verkligen värt att dö för?

I nästa ögonblick small de första skotten långt framför dem. Så började kulsprutorna rassla och artillerigranaterna flög genom luften. Marken skakade och Gustav kastade sig på marken. Så upp igen och som en hare sprang han mellan olivträden.

Allt var förvirring. Skyttelinjen hade lösts upp och kvar var bara en massa av män som tog sig fram i språng hukande för den allt intensivare eldgivningen. Så föll han plötsligt.

Gustav svor högt. Redan skadad? Nej, han hade bara råkat falla över en trädrot.

Så upp igen, framåt stormade de mot slutet av olivträdsfältet där en höjd tog vid.

Gustav skymtade den första anfallslinjen, de var redan framme och slogs man mot man med fascisterna.

— Kom nu gubbar, nu tar vi dem, Sjömannen 3/2008 27

ropade Erik och fick kamraterna att spurta.

När de nådde fram till kullen hade kamraterna i första anfallsvågen redan fortsatt. Gustav var utmattad och slängde sig på marken. Runt om honom låg de döda som mjölsäckar. Brigadister sida vid sida med fascister. I döden är alla lika. De flesta såg ut som vaxdockor men några hade sår som fick det att vända sig i magen på Gustav.

Granaterna föll återigen som ett duggregn och marken vibrerade under krevaderna. Gustav skakade i hela kroppen och tryckte sig mot den torra jorden. Ville krypa in i den och söka skydd. På andra sidan kullen flydde fascisterna mellan olivträden, förföljda av brigadisterna. De flydde mot nästa höjd. Ett böljande landskap av olivträd som aldrig tycks ta slut.

— Här kan du inte ligga. Erik stod framför honom.

Stod mitt i granatregnet och sträckte Gustav en hjälpande hand. Det var en stark och varm hand som lyfte upp honom.

De började springa mellan olivträden, bort från artillerielden. Det var som en löpartävling i skolan och de båda unga männen tävlade om vem som skulle ta ledningen. Det skulle kunna vara ett fredligt lopp men de sprang för livet. Plötsligt glesnade träden och de såg tydligt terrängen framför sig.

Kamraterna hade lyckats driva undan fienden men förstärkningar hade anlänt.

Täta led av kavallerister med svängande sablar sprängde fram mot det främsta ledet. Några soldater som kommit ifrån kamraterna höggs obevekligt ner och Gustav såg hur ett avhugget huvud for genom luften.

Brigadisterna försökte förgäves bilda en försvarslinje men inför kavalleriets anstormning brast disciplinen. De jagande har blivit de jagade. Panikslagna brigadister strömmade emot dem med vilda ögon.

En del kastade vapen och utrustning ifrån sig i hopp om att komma snabbare fram.

Bakom dem jagade fascisterna fram. Gustav kände hur benen skakade och han kom på sig med att snyfta högt av skräck.

Då hördes över stridens larm kompanichefens lugnande stämma: —Ta det lugnt och ligg ner, kamrater.

Det är inga demoner utan vanliga tjuvknektar fast till häst. Sikta på hästarna, krama av skotten. Den gänglige officeren gick så med långa kliv fram och tillbaka och försökte få ordning bland männen.

I nästa ögonblick låg Gustav i skydd under ett olivträd. Bredvid honom låg ett par okända män. På något sätt hade den vilda flykten avstannat och många solda28 Sjömannen 3/2008

ter sökte sig tillbaka i stridslinjen. Till höger om Gustavs lilla grupp hade en kulspruta snabbt rullats fram. I korta eldskurar svepte pipan fram och tillbaka. Gustav förde in en patron i loppet tog sikte på närmaste ryttare och kramade av skottet. Han kände rekylen och såg hur ryttaren föll.

Efterhand som eldgivningen gick över från spridda skott till en stadig skur av kulor stannade kavallerianfallet upp. Ryttare och hästar föll, skriken från sårade hördes över larmet.

Gustav och kamraterna laddar och skjuter, laddar och skjuter, de är närmast som robotar i sin envetenhet. Trots att fascisterna drar sig tillbaka fortsätter skottlossningen, det är som om de inte kan sluta. En tung hand lades plötsligt på Gustavs axel.

— Ni kan sluta skjuta nu gubbar, fascisterna flyr. Det ryker om gevärspipan, Gustav lade ner vapnet och rullade över på rygg. Ovanför honom, sittande på huk, är Erik. Huvudet kändes som ett getingbo och munnen var torr som fnöske ändå var det så mycket Gustav skulle vilja säga. Så plötsligt var det som om själva jorden blivit levande, Gustav kände hur han lyftes upp men i nästa sekund är allt mörker.

Som i en dröm, där minnesbilderna måste pusslas ihop, minns Gustav långt senare minuterna efter granatnedslaget.

Där kamraterna låg var bara en krater, lite

längre bort låg Erik men han rörde sig inte. Soldater springer fram och tillbaka, bär sårade och skriker, men inget hörs.

Inga ljud tränger fram till Gustavs sprängda trumhinnor.

Nästa gång Gustav vaknar ligger han på en bår i en ambulans. Båren hänger strax under taket och den gungar varje gång ambulansen kör ner i en väggrop.

Fortfarande hör han inget, men lukten och synen är det inget fel på. Stanken av blod och exkrementer är kvävande och de flesta av hans olyckskamrater vrider sig i plågor.

En man har förlorat sitt ben och ovanför knäet har sjukvårdarna lagt ett avsnörande förband. Trots det är inte chansen stor att han ska överleva. Mannens ansikte är vänt mot Gustav. Svetten bryter fram ur varje por i det vita ansiktet där bara de stora skräckslagna ögonen verkar ha något liv.

Gustav skulle vilja säga något men innan han hinner formulera orden sjunker han åter in i medvetslösheten.

Maria hade bara stått där vid hans säng när han vaknade. En ung kvinna i hans egen ålder med korpsvart hår uppsatt i en hästsvans och stora bruna ögon. Hon log mot honom och höll fram en skål med soppa, men han kunde inte äta. Inte än. Det hade blivit långa veckor på sjukhuset.

Maria hade kommit varje dag och serverat soppa och skött om honom. De började

prata, först långsamt och trevande men sedan allt lättare efter hand som Gustavs spanska utvecklade sig. När han blivit så frisk att han kunde sitta upp tog Maria en rullstol och förde ut honom i sjukhusets trädgård. Flickan från Leon och pojken från Masthugget blev snart ett par. När Gustav skrevs ut från sjukhuset fortsatte de att träffas.

Gustavs sår innebar att han ansågs behöva en lång rehabilitering innan han kunde återvända till fronten. Det blev placering vid staben vilket innebar att han fick stanna i staden. Maria och Gustav träffades varje dag.

Ofta möttes de på ett café och därifrån gjorde de utflykter eller gick på bio eller så satt de bara tätt tillsammans och pratade om livet och framtiden.

Gustav hade ljugit för sin rumskamrat.

Ljugit när han sagt att han tänkte gå ut för att få en nypa frisk luft efter all maten.

Eller kanske bara talat om halva sanningen. Han ville gå ut för att göra det som han längtat efter från första dagen de kom hit. Än en gång, kanske för sista gången, ville han besöka det café där de alltid stämt träff.

Det hade inte varit lätt att gå dit, så mycket minnen vällde upp inom honom, känslor kom till ytan som han trodde var borta för länge sedan. Det sista kvarteret gick han som en drucken. Blodet pulserade som lava i ådrorna, åtminstone kändes det så och händerna skakade, det kändes som om alla stirrade på honom men han visste att det var inbillning.

I ett försök att få ordning på känslorna stramade han upp sig och försökte få kontroll över andningen. Så vek han om det sista hörnet och stod framför en bank.

Där deras café en gång legat fanns nu

ett bankkomplex i glas och sten. En symbol för allt det Gustav en gång slagits emot.

Gustav återvände till Ramblan. Gick hela vägen ner till Columbusstatyn innan han vände. I ett gathörn gick han in på en bar och beställde rödvin. Han satte sig i ett hörn, ensam med sig själv. Det fanns så många tankar som slogs om platsen i hans huvud just då.

Kamraterna som fallit passerade revy men lämnade snart plats för minnet av Maria. Den första kärleken lämnar ofta ett bestående intryck. Kanske därför att vi för första gången deklarerar vår kärlek, ger och tar den första kyssen eller väljer den plats som för alltid skall påminna om det den intimitet som två älskande delar.

När Gustav återvände till Sverige var det meningen att hon skulle följa med.

Det svenska utrikesdepartementet krävde dock att Maria kunde visa upp ett intyg på att hon inte var judinna. Det var inga bekymmer men det tog tid att få fram de nödvändiga papperen, kriget var inne i sitt slutskede och byråkratin fungerade allt sämre.

När Gustav reste från Barcelona mot gränsen var Maria där och tog avsked. Han kunde fortfarande se henne framför sig där hon stod på perrongen. Trots att tårarna strömmade nerför kinderna log hon, glad över att de snart skulle mötas igen.

Gustav skrev så snart han kommit hem. Sedan skrev han igen för att berätta att alla papper var klara. Gustav skrev många brev men fick aldrig något svar.

Marias öde förblev okänt för honom. Kanske dödades hon av fascisterna eller så bara försvann hon, likt så många tusen människor som flydde efter krigets slut.

Kanske levde hon i exil i Mexiko eller måhända fick hon en fristad i Sovjetunionen. Hennes öde var och förblev ett mysterium.

Själv fortsatte han på sjön. Tillbringade åren under kriget till sjöss utanför spärren och hann med att både bli torpederad och minsprängd. Han upplevde mycket, men gift blev han aldrig. Kanske spökade såren efter förlusten av Maria eller så var det bara ödet.

— Ursäkta. Mår ni riktigt bra? Kan jag hjälpa er?

En ung spanjor stod lutad över honom.

Ynglingen såg bekymrad ut och hans kamrater som satt en bit bort i ett bås stirrade på dem. Tydligen hade han talat högt för sig själv, det hade hänt tidigare. Gustav förklarade att han tänkt högt bara. Sådant ofog gjorde gamla människor ibland.

— Ni är inte spanjor, va? Brigadista?

Den unge mannen följde upp sin fråga med att peka på Gustavs mössa.

— Nej, sueco (svensk). Jo, jag tillhörde en gång Internationella Brigaden.

Plötsligt visste ynglingen inte hur väl han ville den åldrade svensken.

De unga spanjorerna flyttade över till Gustavs bord och alla pratade i mun på varandra. Mer vin kom på bordet, tapas dukades upp och alla ville höra historier från kriget.

Mitt uppe i en berättelse kastade Gustav en blick mot fönstret och han mötte sin egen spegelbild. Tiden visar aldrig någon nåd.

Det var en gammal mans ansikte, fårat av årens gång och format av minnen. Det fanns inte så mycket kraft kvar men den styrka han ännu ägde skulle han använda på bästa sätt. Det var han skyldig kamraterna.

Sjömannen 3/2008 29

www.itfseafarers.org new online lifeline The ITF recently unveiled a major new resource for the world’s seafarers in Stockholm during a seafarers’ and dockers’ meeting recently.

The organization launched a dedicated news, advice and support website with genuine world reach and accessibility for all users designed in from the beginning.

The new site www.itfseafarers.org – the product of years of planning and eight months continuous work by a dedicated web team – directly responds to ITF and seafarers’ mission-commissioned research that identified the need for new levels of electronic support for those working at sea.

The ITF believes that the new site is unique: the only ‘one stop shop’ for seafarers anywhere, with any level of web access and computer fluency.

It offers them information on their health, their pay and safety and includes features such as: Crew Talk message boards; advice and help; Ship Look-up Tool showing vessel agreements and other information; Inside the Issues briefing area; interactive polls; trade union contact details, and an ITF inspectors’ blog.

ITF General Secretary David Cockroft commented: “www.itfseafarers.org is one of a kind, an easy to use, worldwide free service for seafarers designed to give them exactly what they’ve been asking for.“ “They’ve told us and our friends in the seafarers’ welfare organisations that they want a dedicated channel that can be easi-

ly accessed from PCs in the missions and, where possible, at sea. This is it.”

“From the beginning we specified that the site had to be readable on the slowest connection and able to offer information, interesting material and immediate help, where necessary, to people who are anywhere on the spectrum from absolute beginner to completely web literate. We believe we’ve achieved that with a new kind of speed and ease of use.”

According to ITF’s Maritime Coordinator Stephen Cotton the new webpage is a way for seafarers all over the world to be better protected. The page will be updated with news almost every day.

The new site launches in English, the international seafarers’ language, with Chinese, Russian and Spanish versions planned soon.

It will be heavily promoted by the ITF, its inspectors and at missions to seafarers, through posters, leaflets, t-shirts, cards, the ITF’s magazines Transport International and Seafarers’ Bulletin, along with other promotional material.

It is designed to be intuitive and offers three different routes to information: by menu, by topic tabs and by quick links.

Four different types of users were identified in its development, and it has been designed to offer each of them the same level of speed and service. They are: — Users needing urgent help — First time browsers — Users looking for specific information — Users on a slow connection who can opt for a text only version

LJ 30 Sjömannen 3/2008

“A thorough investigation is needed� — We demand a thorough investigation not only of the erring shipping line but also of the Filipino Coast Guard, says Josua Mata, General Secretary of the Filipino trade union center Alliance of Progressive Labor (APL). This statement was made after the tragic accident in the Philippines when the passenger ship Princess of the Stars sank in the end of June.

By: Lennart Johnsson More than 800 people probably died in the accident. — Once again we believe that a Filipino shipping company prioritized profits over the safety of its passengers and of the crew , comments Josua Mata.

He notes that Sulpicio Lines which owned Princess of the Stars also was involved in the worst ever peacetime disaster in 1987. That time the passengership Dona Paz sank with the loss of more than 4000 lives in the Philippines. Hundreds more

The port of Cebu

people died in accidents in 1988 and 1989 when Sulpicio Lines also was involved. — We warn the Filipino government to whitewash the investigation of the accident as we suspect our former governments did in all cases involving the infamous Sulpicio Lines, says Josua Mata. — If the company should be proven

4HE 3WEDISH -ERCANTILE -ARINE &OUNDATION

REWARD 2009 For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow´s safe, environmentally friendly and ergonomic workplace in the Swedish merchant fleet.

We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding: s GREATER MARITIME SAFETY s REDUCED RISKS AT WORK AND OFF DUTY on board s IMPROVED OPERATING AND MATERIAL ECONOMY s GENERAL ENVIRONMENTAL AND OR economic improvements s GREATER OPERATING RELIABILITY s MEASURES PROMOTING COMFORT AND WELL BEING 4HE 3WEDISH -ERCANTILE -ARINE &OUNDATION AWARDS PRIZES EVERY YEAR FOR PROPOSALS IN these areas. )N ADDITION THE &OUNDATION REWARDS COM MENDABLE CONTRIBUTIONS OR OUTSTANDING SEA

MANSHIP DURING A SEA RESCUE OPERATION OR AN accident onboard.

Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice.

The proposals, which could be written in English, will be examined by the Foundation’s technical expert group after which the board of the Foundation will decide on which proposals are to be rewarded. The Foundation has earmarked approximately SEK 500,000 for these awards.

Proposals must have arrived at the Foundation not later than 31 October, 2008. The rewards will be awarded during spring, 2009. Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation.

Stiftelsen Sveriges SjÜmanshus The Swedish Mercantile Marine Foundation Katarinavägen 22 SE-104 65 Stockholm, Sweden Phone: +46 8-641 44 37 (8.00 –13.00) Fax: +46 8-640 64 00 E-mail: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

criminally responsible, APL demands it must pay damages to all the victims’ families. The company’s operations should also be taken over by the government to ensure safe maritime transportations and to save workers’ jobs.

APL now urges the Government in the Philippines to make a thorough review of maritime standards and procedures. — We are very critical to the regime of President Arroyo for its failure to invest in the governments ability to regulate and to prevent disasters. The Arroyo Administration has also failed to improve the governments ability to respond to disasters. This of course includes the Filipino Coast Guards capability for rescue operations, means Josua Mata. — Our thoughts today are with the victims families. It is tragic that these kind of accidents can occur time after time in the Philippines without any proper reaction from our Government.

Princess of the Stars sank outside San Fernando in the province of Romblon.

The ship was on its way from Manila to Cebu when it capsized in the height of typhoon Frank bringing down more than 800 passengers and crew. The ship sailed even after the Philippine Atmospheric Geophysical and Astronomical Services Administration raised Signal No. 1 typhoon warning.

Eight Filipino fishing vessels and one cargo vessel also sank because of the typhoon. Almost 100 crew members are still missing from these vessels.

Josua Mata’s organisation APL is one of the biggest trade union centers in the Philippines. APL has for many years had a close co-operation with the Swedish trade union movement and with SEKO in different projects. One of the members of APL is MARINO, an organisation for Filipino seafarers, which works with SEKO. SjÜmannen 3/2008 31

Dit spåren leder Jag ser en frälsarkrans upphängd på en stolpe vid en strand.

Runt foten på stolpen växer sommarblomster. Gråspräckta moln försöker samsas på himlen.

Vitfrasiga vågor rullar in mot stranden, gör följe med fullt sjödugliga skepparhistorier. Havet gör dem till sina egna, slipar på tonfallet, litar på att en muntlig berättartradition skall göra dem verkliga.

Platsen är Österlen, den lilla hamnen och stranden tillhör Kåseberga.

Det är dit spåren leder. Det är där ljugarebänken står.

Ingenting synes omöjligt. Det är ju sommar och gobelängen börjar få konturer.

Nyss stod jag på Sergels Torg i Stockholm.

Tiden tar ännu ett skutt bakåt.

Denna gång ordentligt. Det ser ut som om jag deltar i en demonstration på samma sätt som den gången för drygt trettio år sedan. Då när vi alla unisont skrek ut våra krav att USA skulle lämna Vietnam.

Nu kräver vi att USA skall lämna Irak och plocka hem sina 155 000 soldater.

Det finns självklart en övergripande mening i detta tilltag. Jag menar att åter ställa sig under banderollerna. Men också något desorienterad.

Som om ett töcken av tid lägger sig dimman från havet över min nutid och mitt medvetande och över det stora torget mitt i de gamla Klarakvarteren.

En massmördare Nu är det den 29 maj 2008 och alla finns på plats. Även Jan Myrdal, precis som förr.

Och poliserna är precis lika många som de var 1972.

Nu stiger ännu en talare upp på podiet och blickar ut över torget. Han höjer rösten och vänder sig mot muren av poliser. ”Det är utmärkt” skriker han. ”Det är riktigt jävla bra att här finns så många poliser. Jag vill nämligen göra en polisanmälan. Jag vill anmäla att det går en massmördare lös just nu i Upplands Väsby”.

Alla demonstranter skrattar, en spontan applåd fortplantar sig smattrande effektivt. Även jag skrattar. Vi förstår vem ironikern där på talarscenen syftar på.

Att massmördaren är den amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice. Hon som just i detta nu fångar in ett ödmjukt leende från ödmjuke Fredrik Reinfeldt.

Hela den omhuldade Irakkonferensen ler.

Sådant är begripligt, låt oss hålla i minnet att detta är den största internationella konferens som Sverige stått värd för sedan 32 Sjömannen 3/2008

Anders Wällhed Kulturkrönika FN:s miljökonferens i Stockholm 1972.

Den gången intog Palme scenen och sa vad han tyckte om USAs krig mot Nordvietnam. Han log inte. Vad Reinfeldt tycker om USAs inblandning i Irak vet ingen med säkerhet.

Banderoller rullas ihop, demonstrationen är slut och det enda jag själv vill i denna stund är att irakierna får sin framtid tillbaka.

Palme röt det minns jag. Om jag inte minns fel. Även vi luttrade demonstranter minns ibland fel. Lika bra att erkänna det.

Men jag minns, tror jag, att författaren Jan Guillou ungefär i samma veva påstod att ett helt demonstrationståg med vänsterfolk stegade in på Sveriges Radio och blev kvar där. En av dem måste ha varit jag, om jag inte minns fel.

Gobelängen tätnar Nu går jag grusstigen upp mot Ales Stenar, det är tre dagar senare och Irakkonferensen är redan historia. Gobelängen tätnar.

Jag promenerar långsamt och funderar över ett land med söderslagen infrastruktur och grasserande korruption. Iraks premiärminister Nouri al-Maki har sagt sitt, lovat att nästa år kommer konferensen att hållas i Bagdad. Ingen tror väl egentligen på det löftet.

På sluttningarna i Kåsebergasänkan växer vild, grov sparris och ängarna gör sig beredda att välkomna den röda vallmon.

Med vallmon kommer de vackra fjärilarna och de örtrika betesmarkerna samlar på sig

ännu fler förföriska färger. I den gamla folktron är dessa ängar befolkade av magiska väsen.

I hyllebuskarna, alltså i flädern, bodde älvorna och över Kåseberga backar vandrade varje sommar en ung kvinna i röd klänning med vallmofrön i fållen.

Högst uppe på åsen, ovanför hamnen med sin ljugarbänk, ligger det gåtfulla Ales stenar. 59 resta stenblock placerade i en gigantisk skeppsform, 67 meter i längd och 19 meter i bredd. Här finns landets största bevarade skeppssättning.

Det är en komplex struktur och ingen arkeolog eller geofysiker kan väl med säkerhet förklara varför stenarna står där de står. Inte ens om de använder georadar eller magnetometer. Som de också gör numera. Några säger att stenarna har fungerat som någon slags solkalender, andra påstår att skeppssättningen är ett stort gravmonument. Vem i hela världen skall man lita på som ett gäng skånska proggare sjöng en gång i början av 1970-talet.

Utgrävningar kräver dyra investeringar och som regel får man bara skärvor tillbaka.

Minns ni Äppelkriget? Tage Danielssons film från 1972. Berättelsen om det stora äppelkriget och om hur några korrupta politiker och en lokal köpman gör gemensam sak med ett tyskt bolag som vill förvandla hela Österlen till en gigantisk fritidsanläggning. Ett av förslagen är att göra om samtliga Ales stenar till enarmade banditer. Sådana med spak på sidan.

Vem vet, kanske något för Margareta Winberg att fundera över nu när hon blivit chef för Svenska Spel. Nu när hon har lovat att spelmiljonerna även skall satsas på kultur och humanitär mjukvara.

Som sagt, ingen vet varför stenarna står där de står. Utgrävningarna följer sina egna mönster och över historiskt vallmoland tätnar både mystiken och gobelängen.

Den autentiska, den sanna utgrävningen av verkligheten sker nere på ljugarebänken i hamnen. Det är detta kontinuerliga, detta envisa, detta ständigt upprepande av de hundratals skrönor som till slut leder fram till sanningen.

Hur många gånger har inte historien berättats om kolskyffeln som förvandlades till en radiomottagare. Hur den med skaftet lutat mot skottet och skoffan stående på en antracitklump gav ifrån sina spröda toner. Eldaren ombord kunde svära på att det var Carl Nielsens ”Dimma lättar” som

spelades, för när han senare kom upp på däck hade dimman lättat. Återanvändningen av berättelser gäller också den om Oskar Westford. Stuert på s/s Ivar.

Oskar var djurvän och hade en tam iller ombord. Denna skeppskamrat höll råttpopulationen i styr ombord. Dock krävde engelsmännen att Dotte, som illern kallades, skulle uppföras i skeppsrullan.

Senare skulle Dotte bli tvungen att avmönstra för gott när den sprungit upp i byxbenet på en mäklare i East End.

Spritens faror Djurvännen Oskar tar nu hand om en spindel och besättningen får ofta, även på frivakten, gå på flugjakt. Som motprestation ser Oskar alltid till att alla ombord får rikligt med god mat.

På en punkt är Oskar mycket bestämd, flugorna skall vara fräscha och hela. Inte tillplattade och räliga. Spindelns aptit visar sig vara omättlig. De infångade flugorna läggs i konjak. En något exklusiv konserveringsmetod, men inte desto mindre effektiv.

När dessa godbitar väl slukats av spindeln släppte den långbenade Nordsjöfararen lös alla sina konstnärliga anslag. Mönstren på spindelnäten blev fantastiska, själfulla och vackra, men tyvärr helt värdelösa att fånga flugor i. Detta bekymrade den konstnärliga spindeln föga. Det konstnärliga tog överhanden och spriten.

En inte helt ovanlig kombination. Det kunde egentligen bara gå på ett sätt. Spindeln gled in i ett abstinensstadium och en morgon låg den död på däck.

Vad kan man lära av detta?

Frågan lättar som en svärmare över vallmoland, som en dagfjäril som i klart solsken flyger med fladdrande upphetsning mot närmaste blomma.

Det enda jag vet i denna stund är att dessa arkiverade bänkhistorier och många andra har hedrats med stor uppmärksamhet av Axel Lancing från Skillinge. Hans bok heter självklart ”Den berusade spindeln” och är en kärleksfull och rolig samling kring sjömäns muntliga berättarkonst.

En länk mellan levande och döda Jag står en stund i solkalenderns mittpunkt. Eller någon annanstans. Hur som helst, mitt i gobelängen som nu plötsligt blivit ett spindelnät, där står jag.

Stenarna i den stora skeppssättningen är nu uppdaterade, lika många till sitt antal som tolkningarna varför de står där.

Jag känner plötsligt en vindfläkt från slättlandet kring floderna Eufrat och

Tigris. Vinden är en nomad som i denna stund läser tyst ur väldens äldsta bevarade litterära verk. Skriven i Ubaidkulturens barndom, där de döda hedras med stora skeppssättningar. Som en länk mellan de döda och levande. Skriven i det nu sönderbombade Irak. Gobelängen tätnar ytterligare.

En död ko ligger innanför ett elstängsel. Kroppen är uppsvälld och flugor svärmar runt de öppna ögonen. En betydligt mer levande kossa ställer sig nära intill.

Hon råmar länge och sorgset.

När sommaren nyss kom gjorde både dessa kor med enastående integritet och mycket behärskning den långa och stigande promenaden upp till åsen och sommarens beteshagar. Kossor demonstrerar aldrig. Skulle inte ägna en timma av sitt liv åt livets orättvisor på Sergels Torg.

Kossor fiser och tär på ozonlagret men det rår de inte för.

Med självbehärskning bär de sin förnedring som de burit sedan Ales stenar restes. Nyfiket har de betraktat världen sedan stenåldern då den första låglandsrasen kom till Europa. Trofasta och tålmodiga kött- och mjölkmaskiner som vi belönar genom att klippa dem i örat och sätta dit en lapp. När de en gång har mjölkat färdigt skickar vi dem till det blodiga slakthusets löpande band som tack för lång och trogen tjänst.

Korna är tveklöst betydligt intelligentare än många andra djur. Dräktiga lika länge som vi människor, men klokare. I alla fall klokare än de bovar som söker olja och skördar blod.

I vilket fall som helst så har de säkert ett svar på varför Ales stenar står där de står. Något de vet intuitivt. Författaren Bengt Anderberg skrev en gång: Man kan inte vara idisslare och ha fyra magar utan att äga ett rikt inre liv.

Trevlig sommar.

Sjömannen 3/2008 33

No Pasarán! Viktig bok om spanska inbördeskriget För över 70 år sedan lämnade tusentals män från hela världen sina hemländer. De reste till Spanien för att med vapen i hand slåss mot general Francos fascisttrupper som hade revolterat mot den lagligt valda spanska republiken.

Från Sverige reste drygt 500 personer.

Många var sjömän. Över 160 stupade på spansk mark under kampen för demokrati.

Trots de frivilligas stöd till den demokratiska spanska regeringen segrade efter några års hårda strider Francos styrkor.

Medan Franco fick öppet militärt stöd av Tysklands nazister och Italiens fascister svek demokratierna i Västeuropa Spaniens regering.

Demokratierna gjorde det genom att de förklarade sig vara neutrala, och att de därför genom den så kallade noninterventionspakten vägrade leverera några vapen till Spanien.

Francos seger innebar för det spanska folket 40 år av hård diktatur och av förtryck mot alla oliktänkande.

Den historiska bakgrunden till spanska inbördeskriget och berättelsen om de svenska spanienfrivilliga beskrivs mycket intressant i en nyutkommen bok med titeln No Pasarán! (Bokförlaget Nixon).

Bokprojektet har genomförts av föreningen Svenska Spanienfrivilligas vänner.

Boken har kunnat ges ut tack vare ekonomiskt stöd av bland annat SEKO sjöfolk, Metall och Svenska Transportarbetareförbundet.

Författare är historiker som Håkan Blomqvist, författare som Ove Allansson och Richard Jändel och journalister som Kerstin Gustafsson och Örjan Svedberg.

I Sverige utvecklades stödet till den spanska demokratin till en verklig folkrörelse.

Framför allt var det arbetarrörelsens olika organisationer som gav sitt stöd.

Nils Weijdegård beskriver denna folkrörelse i artikeln Spanienhjälpen – några minnesbilder. Spanienhjälpen lyckades

samla ihop mellan fem och sju miljoner kronor, en enorm summa i den tidens penningvärde. Weijdegård skriver: ”Den svenska insatsen var en av de största i förhållande till folkmängden. Det visar att i det då fattiga Sverige, med stor arbetslöshet, fanns ett enormt engagemang för Spanien och en stor solidaritet med det spanska folket.”

Ove Allanssons bidrag i boken ”Med Hemingway i sidovagnen” har tidigare publicerats i Sjömannen nummer 8 1977.

Ove berättar om ett möte med den svenska spanienkämpen Erik Wänerås (som tidigare hette Svensson) på Kållandsö i Västergötland.

Resultatet är ett mycket fint porträtt av en sjöman, socialist och internationalist.

Vid ett tillfälle under tiden i Spanien stötte Erik Wänerås i Spanien på Ernest Hemingway.

Erik fick vid några tillfällen ta med sig Hemingway som passagerare i motorcykelns sidovagn. ”Vi kuskade runt längs dom bedrövliga vägarna och ibland bad han mig stanna och satt då och skrev i sin eviga anteckningsbok. Jag minns att han en gång frågade mig om svenskarna i Spanien. Det är mest sjöfolk, sa jag.

Jag tänkte väl det, sa han.”

Flest frivilliga i de internationella brigaderna i Spanien kom från Frankrike.

Omkring 10 000 fransmän ställde upp för det spanska folket.

Från Tyskland och Österrike kom ungefär 5 000 frivilliga och lika många kom från Polen. Andra stora grupper med frivilliga kom från USA, Storbritannien och Italien. Totalt ingick frivilliga från 53 länder i den spanska republikens styrkor.

Boken No Pasarán! innehåller genomgående intressanta artiklar och borde läsas av alla. Dessutom är den illustrerad med ett lång rad ofta unika foton, affischer och teckningar.

Hoten mot demokratin är fortfarande påtagliga på många håll i världen.

Demokratibegreppet missbrukas ofta

av många nyliberala politiker och opinionsbildare vars politiska budskap ligger snubblande nära en modern form av fascism.

Så här beskriver sjömannen, författaren och journalisten Sixten Rogeby de svenska frivilliga i son bok De stupade för Spaniens demokrati: “Sällan visar den kalla statistiken vilken klass i samhället som har det mest direkta och påtagliga intresset av en demokratisk utveckling och av socialism som sammansättningen av de svenska Spanienfrivilliga....

De som lämnade Sverige för Spaniens sak för att slåss för den demokratiska republiken var inte borgerliga mandatjägare och röstfiskare, som koketterade med demokratiska ideal i sina löftesvisor, utan arbetare för vilka demokratin var lika viktig som det dagliga brödet.”

En viktig erfarenhet av de svenska spanienfrivilligas insatser som fortfarande gäller är att fascismen måste bekämpas i tid, utan eftergifter och så länge det finns ett samhälle som föder fascistiska krafter.

Fotnot: No Pasarán betyder fritt översatt ungefär ”Vi släpper inte förbi dom!

Lennart Johnsson

Köp No Pasarán till specialpris Sjömannens läsare har nu möjlighet att köpa den unika boken No Pasarán till specialpris.

Priset ni betalar är 160 kronor per bok plus fraktkostnaden.

34 Sjömannen 3/2008

Det normala priset i bokhandeln för boken är 250 kronor.

Ni beställer boken antingen via ett mail till adressen sjomannen@seko.se per post till adressen:

Sjömannen Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg eller på fax till numret 031 42 95 01.

Välkomna med era beställningar.

Akter om masten ger god bild av sjömanslivet på 50-talet I den drygt 250 sidor långa boken ”Akter om masten” av Leif “Peking” Nilsson får vi följa den i maskin nymönstrade befälseleven Manne på hans första resa och livet ombord på styckegodsaren m/s Virgina.

I de första kapitlen får vi lära känna miljön och profilerna ombord i Virginia så som sjömanslivet såg ut för några tiotal år sedan.

För den, som undertecknad, själv gjorde några år i handelsflottan under första delen av 60- talet är det ett kärt återseende - på pricken.

Där finns dom alla, den pipblossande hyttkamraten Bols i den trånga tvåmanshytten, den godmodige men naive Frasse, den vresige stuerten, den erfarne och kloke timmermannen.

Profilernas rollbesättning varierade i båtarna men ensemblen fanns där. Att författaren Leif ”Peking” Nilsson var med när det begav sig märks direkt.

Under 50-talet gick ”Peking” själv som 17-åring ut till sjöss i maskin.

Han seglade sedan i olika rederier till en bit in på 60-talet, de sista åren som maskinist i det klassiska Göteborgsrederiet Transatlantic.

För dig som vill följa med en gammal styckegodsare på en resa söderöver under 50-talet så är utan tvekan Pekings bok biljetten. Inträngande interiörer, vardagshändelser varvade med dråpliga situationer och dramatiska händelser.

Från att i den första halvan av boken ha skildrat vardagshändelser och detaljer övergår den senare delen i en rad dramatiska händelser. De sista kapitlen sträckläser du!

Slutet överraskar och griper. Du som gillar sjölivet, skrönor och dramatiska händelser kommer att gilla Leif ”Peking” Nilssons bok ”Akter om masten”!

Lars-Olov Pettersson

I skuggan av makten bitvis plågsam läsning Vill man nödvändigtvis läsa en bitvis obehaglig bok, skall man ta sig an förre statssekreteraren Lars Danielssons ”I skuggan av makten” (Bonnier Fakta).

Titeln anspelar på att författaren arbetade tätt intill Göran Persson från det denne tog över som statsminister, först i Statsrådsberedningens utrikesenhet, sedan som Perssons statssekreterare.

I en lite torr och statstjänstemannaaktig ton berättar Danielsson om sitt liv och karriär: från kommunkansliet i Laholm till FN, om tiden med Ingvar Carlsson och hur han ”ärvdes” av Göran Persson när denne blev statsminister, och så småningom avancerade till Perssons statssekreterare.

Danielsson blev ju herostratiskt ryktbar i samband med flodvågskatastrofen i Thailand annandag jul 2004; från att inledningsvis ha utpekats av Aftonbladet som en av ”hjältarna” i sammanhanget, blev han snart i media känd som riksskurk, lögnare, äktenskapsförbrytare, mutkolv etc.

Det var ingen hejd på drevet, ibland fick man intrycket att tsunamin orsakades av den arme Danielsson.

Boken skildring av vad författaren och hans familj fick utstå på grund av detta, är riktigt plågsam läsning; det som förr kallades den tredje statsmakten har sannerligen avancerat i rankingen.

Medias obehagliga offentliga korsfäs-

telse av Danielsson grundade ju sig på ingenting alls, noga räknat: om eller om inte Danielsson befann sig i kanslihuset några timmar på förmiddagen 26 december 2004 hade ingen som helst betydelse för utvecklingen, dessutom var ingen i Sverige medveten om katastrofens omfattning så dags.

En bekant som befann sig på plats i Thailand ringde upp en svensk aftontidning omedelbart efter flodvågen: man var inte intresserade. Han gav sig inte, utan ringde upp igen: Nja, sa man, om han visste om några kändisar var inblandade, så kanske det var värt att skriva om…. men det gick som sagt bra att piska ihjäl Danielsson i efterskott.

Utgången var given, som i en billig melodram: i maj 2006, inför riksdagsvalet, tog Danielsson time-out som det numera heter och försvann, trodde han själv, från offentligheten.

Men ack, Danielssons Via Dolorosa var inte slut med detta. När han kom tillbaka till UD efter valet, blev han satt i karantän av den nye utrikesministern, Carl Bildt.

Denne arrogante tölp, besserwisser och översittare, så adelsman han är, försatt förstås inte ett tillfälle att sparka på en som redan ligger ned, speciellt inte om det var politiskt opportunt och dessutom kunde leda uppmärksamheten från Bildts egna

skumma affärer i Ryssland och annorstädes.

Så fick Danielsson än en gång löpa gatlopp i pressen, ackompanjerad av excellensen Bildts skorrande sarkasmer, att en som ”ljugit” inför riksdagen, den är inte kvalificerad för känsliga uppgifter inom Utrikesdepartementet. Och det skall den mannen säga, väl att märka utan att rodna.

Boken avslutas med en stilla fundering av Danielsson om det ställföreträdande lidandet, det som de kristna teologerna genom åren har gjort så stort väsen av; han skriver: ”Men styrkan i det politiska och mediala drev som jag drabbats av kanske ändå i första hand inte beror på min person. Snarare har det jag utsatts för orsakats av att jag arbetat nära den politiker som på ett ytterst påtagligt sätt dominerat den svenska politiska scenen under ett decennium – Göran Persson.”

Det är säkert rätt, på ett tragiskt sätt.

Men det är en tröst för det tigerhjärta som Danielsson antagligen inte har, och en sak som förmodligen inte ger Göran Persson många sömnlösa nätter på egendomen Torp i det vackra Sörmland.

Tomas Abrahamsson Fotnot: Enligt massmedia har Lars Danielsson nyligen äntligen erbjudits ett nytt jobb på UD. Sjömannen 3/2008 35

Besök Sjöfartskaravanen!

Passa på och besök Sjöfartskaravanen i sommar. Sjöfartskaravanen är isbrytaren Ymer som tar sommarledigt från sin ordinarie verksamhet för att besöka hamnar runt hela Sveriges kust.

Syftet med det hela är att sprida kunskap om svensk sjöfart om olika sjöfartsyrken. Efterfrågan på arbetskraft till sjöss är stor och så gott som alla befattningar är idag bristyrken.

Under hamnstoppen är det öppet hus

på Ymer och informationsmöten vid fasta klockslag. Utöver detta kan vad som helst hända.

Sjöfartskaravanen är bland annat i Malmö den 22 juli, i Göteborg den 27-28 juli, i Norrköping den 3-5 augusti och i Stockholm den 7-8 augusti. Sjöfartskaravanen gör sitt sista stopp i Luleå den 18 augusti.

Läs mer om vad som händer när Ymer kommer på besök på hemsidan: www.sjofartskaravanen.se

Sjöfolk inga terrorister Vid Sjöbefälsförbundets kongress i Stockholm för en tid sedan antogs ett kritiskt uttalande mot den borgerliga riksdagsmajoritetens beslut om att utöka Försvarets Radioanstalts (FRA) möjligheter att kontrollera vår e-post och våra mobilsamtal.

Uttalandet påpekar att efter det att ISPS-koden börjat att tillämpas har sjöanställdas elementära rättigheter att gå iland kraftigt inskränkts.

Uttalandet fortsätter så här: ”Riksdagens förestående beslut om Försvarets Radioanstalts (FRA) generella rätt att bedriva signalspaning av all e-posttrafik, som i något skede går via utländska servrar, är i samma anda. I praktiken all e-posttrafik till och från svenskflaggade fartyg, privat som tjänstepost, kommer att granskas av FRA. Ska Sveriges riksdag fatta ett beslut som ytterligare förstärker de sjöanställdas känsla av att pekas ut som potentiella terrorister?”

Utställning om homo till havs Sjöhistoriska museet i Stockholm öppnade den 25 juni utställningen Frizon i Båthall 1 på Galärvarvet om manligt homoliv på Svenska Amerika Liniens fartyg I en tid då kärnfamiljen var ett ideal fann homosexuella män en frihet till sjöss just på Svenska Amerika Liniens fartyg.

Utställningen ger nya perspektiv på vårt maritima kulturarv, sjöhistoria och sjömansliv.

— Utställningen fokuserar på det sociala homolivet ombord, på kompetens, yrkesskicklighet och den frizon som faktiskt fanns för homosexuella män i intendenturavdelningen på Sveriges stoltaste varumärke under efterkrigstiden.

— Utan manligt homoliv ombord hade inte den omtalade strålglansen varit möj-

lig, säger Johanna Haverlind, utställningsproducent på Sjöhistoriska museet.

Frizon produceras i samband med att Stockholm i år är värd för Europride. Sjöhistoriska museet medverkar tillsammans med flera andra museer i paraplyutställningen Article 1 i Båthall 1 på Galärvarvet.

Utgångspunkten för utställningarna är den första artikeln i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter; ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

— Det är sjöfolkens berättelser som är vår sjöhistoria.

— Utan människors berättelser blir alla våra museiföremål och arkivhandlingar

Katarina Sjöfarts- Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. klubb - sjöfolkets Du är alltid välkommen! mötesplats i Tel 08-640 94 96 Stockholm!

36 Sjömannen 3/2008

svårtydda och kanske rent av värdelösa, säger.Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska museet.

— Det är därför vi gör en utställning om manligt homoliv på Svenska Amerika Liniens båtar.

— På dessa vackra vita båtar som tryggt förde passagerare mellan det gamla Sverige och den nya världen fann flera homosexuella män en frizon.

Frizon bygger på Arne Nilssons bok ”Såna” på Amerikabåtarna (Normal förlag, 2006).

Boken liksom utställningen handlar om homosexuella män i arbetslivet och på Svenska Amerika Liniens fartyg.

Utställningen visas fram till den 24 augusti.

Email katarina.sjofar tsklubb@telia.com www.katarinasjofartsklubb.com Besök Glasbruksgatan 2 -por ten bredvid Sjöfartshotellet.

Hotellbokning 08-517 349 00

Kursprogram SEKO sjöfolk år 2008

SEKO sjöfolks utbildning Kursanmälan

Facklig grund- och avtalsutbildning Tid: 29 september-3 oktober.

Sista ansökningsdag: 18 augusti.

Plats läggs ut på hemsidan och i kommande Sjömannen.

Målgrupp och innehåll: Riktar sig till förtroendevalda och andra fackligt aktiva som arbetar under storsjö, Europa- och färjeavtal.

Innehåll: Sjömanslagen, kollektivavtalen, olika arbetsmarknadslagar, försäkringar med mera.

Medlemsutbildning extern Tre dagars externatutbildning i regionerna Ost, Väst och Syd. Målgrupp: Medlemmar som ännu inte har något fackligt uppdrag och som vill skaffa sig kunskap om kollektivavtalet, AT-journaler, försäkringar, eventuella lokala avtal med mera.

Tid och plats: Tag kontakt med din klubbordförande.

Inplanerade kurser kommer att läggas ut på sjöfolkets hemsida.

Kurs:...................................................................................

Plats och tid:............................................. ..........................

Namn:............................................................. ...................

Personnummer: .................................................................

Adress: ...............................................................................

Postnummer: ...............Postadress: ...................................

Telefonnummer: .................................................................

Rederi och fartyg: ...............................................................

Befattning: ..........................................................................

Fackligt uppdrag: ..................................................................

Har deltagit i förbundskurser/LO-kurser: ............................

Underskrift..........................................................................

Datum.................................................................................

Insändes till:

SEKO sjöfolk, utbildningsavd.

Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Ödmjuk inför revisorsuppdraget — Att vara förtroendevald revisor i avdelningen är ett viktigt uppdrag som jag känner mig ödmjuk inför.

Det säger Thomas Stenberg, vice klubbordförande i Stena Line.

Thomas var en av de förtroendevalda revisorer i SEKO sjöfolk som nyligen samlades för en utbildning.

— Eftersom de flesta av oss är nyvalda är det viktigt att få lära mer om vad uppdraget innebär, framhåller Stenberg. Övriga förtroendevalda revisorer som var med var Magnus Werner från Silja, Lena Liljedal från Viking Line, Ulla Stoltz från Scandlines och Robert Douhane från TT-Line. Transatlantics Peter Rautiainen kunde inte vara med på utbildningen.

Sjömannen 3/2008 37

Klubbordförande i SEKO sjöfolk ACE Link Klubbordförande Jan Ibsen (tjänstledig i första hand till och med 15 augusti 2008) Hobrovej 4, 3000 Helsingör Tel +45 49216308 Molbiltel: +45 20 20 53 85 e-mail:ibsen.egesby@post.tele.dk Vice klubbordförande Johan Dahlström tel 070 306 79 64 e-mail: johandahlstrom@live.se Allandia Klubbordförande Tedde Scott Rederi Allandia AB M/S Birger Jarl Box 1151, 111 81 Stockholm Telefon: 070-541 47 46 e-mail:tedde.scott@member.se Vice klubbordförande Niklas Söderman adress se ovan Destination>>Gotland Klubbordförande Sivert Lindstedt Besöksadress: Skeppsbron 14 Postadress: Box 1234, 621 23 Visby Telefon: vx 0498-20 18 00, direkttel o fax 0498-20 18 93 Vice klubbordförande Ronny Christiansson Mobiltel: Sivert 070 564 0604 Ronny 0736 249884 e-mail:sjofolk@gotlandica.se Broström Ship Management AB Klubbordförande Mats Olsson Stiftelsev. 10 A, 818 31 Valbo Telefon och fax: 026-13 34 60 Mobiltel: 070-67 67 372 e.mail:mats.olsson@brostrom.se Göteborg - Styr sö Skärgårdstrafik AB(Styr söbolaget) Klubbordförande Ralf Lindgren, Postadress: Gödebergsvägen 18, 437 34 Lindome,Tel. 031 99 35 94 mobil 0705 69 64 71 mailadress:goderb@hotmail.com FinnLines Ship Management AB Klubbordförande Anette Karlsson Box 158, 201 21 Malmö Tel: 040 97 00 80 Mobiltel. 0706 17 68 18 e-mail: finnlines@sjofolk.se Vice klubbordförande Per Raquette Mobiltel 0704 452 748 Klubb Stockholms skärgård Klubbordförande Kenneth Österlund Lådna, 130 33 Gällnöby Telefon och fax: 08-542 47 455, Mobil 070-239 84 75 e-mail: kenneth.osterlund@sjotrafiken.se Vice klubbordförande Mikael Wikström Mobil 070-6605551 e-mail:wickis74@hotmail.com Scandlines Helsingborg och Trelleborg Klubbordförande Åke Sönerud Besöksadress:Terminalgatan 1 Postadress: Knutpunkten 43, 252 78 Helsingborg Telefon: 042-18 62 14 mobil 0705- 18 62 14 Fax 042 18 62 15 Vice klubbordförande Tiziana Cavalli De Lonti e-mail:seko.hbg_trg@scandlines.se Tallink/Silja Line AB Klubbordförande Folke Matrosow Besöksadress Norra Hamnvägen 2 Postadress: Positionen 8, 115 74 Stockholm Telefon: 08-666 34 11 Telefax: 08-666 34 18 Mobiltel:070-623 34 41 e-mail: seko@tallinksilja.com Vice klubbordförande Karin Barth Mobiltel 070-623 34 10

Sjöfartsverkets Sjömansservice Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping Telefon 011 19 10 00 Sjömansservice Media Box 16290, 103 25 Stockholm

Stena Line Klubbordförande Jens Ole Hansen e-mail: jensole.hansen@stenaline.com Direkt nr: 031-85 51 67 fax 031 85 53 80 Vice klubbordförande Göran Dahlman e-mail:goran.dahlman@stenaline.com Direktnr 031 85 51 69 Thomas Stenberg email:thomas.stenberg@stenaline.com Direktnr 031 85 53 56 Adress: Stenaterminalen, Masthuggskajen, 405 19 Göteborg Telefon: 031-85 50 00 Svitzer Sverige AB Klubbordförande Tor Leif Davidsson Gamla Medbovägen 21 454 93 Brastad Telefon: 0523-477 40 Mobiltel: 0703 653349 email:torleif.davidsson@telia.com

TT-Line Klubbordförande Jonas Forslind.

Besöksadress: Hamngatan 9 ”Ångkvarnen” Postadress: Box 94, 231 22 Trelleborg Telefon: 0410-560 00 eller direktnummer 0410-562 46, fax 0410-562 66 Mobiltel: 070 548 24 08 e-mail:sjofolk@ttline.se Vice klubbordförande Robert Douhan Transatlantic Klubbordförande Christer Lindgren Allévägen 81 192 76 Sollentuna Mobiltel. Christer 070 - 377 47 06 e-mail: christer.lindgren@rabt.se 1:e vice klubbordförande Hans Lindqvist Postadress: Silvåkragatan 37, 254 58 Helsingborg Telefon:042-12 49 91 Mobiltel. 0705 - 30 30 40 e-mail: kesseko@hotmail.com 2:e vice klubbordförande Ulf Jörgensen Tärntank AB Klubbordförande Sonny Ryberg Tärntank AB Donsöhamnsvägen 430 82 Donsö Tel 0709578566 xe-mail:sonny.ryberg@telia.com Wallenius Marine AB Klubbordförande Björn Jonasson Box 17086, 104 62 Stockholm,Telefon: 08-772 05 00 Mobiltel: 070 772 06 99 e-mail: bjorn.jonasson@walleniusmarine.com Viking Line Vice klubbordförande Tommy Heed Tel växel + 358 405 87 3852 email:sekoklubb@vikingline.se

Rosenhill- Göteborg

Kaknäs - Stockholm

Köpenhamnsgatan 25, 418 77 Göteborg Telefon 031 647 960

Kaknäsvägen 30 Box 272 77, 102 53 Stockholm Telefon: 08 663 24 21

Adresslista SEKO sjöfolk www.sjofolk.se MEDLEMSSERVICE

Tel 020-140 0 150

(medlems- och a-kasseärenden) Besökstider: Fjärde Långgatan 48, Göteborg mån-fre 8.30-16 Medlemsservice har till och med den 15 augusti ändrade besöks- och telefontider. Sommartiderna för medlemsservice hittar ni på sidan 20.

TALSVAR A-KASSAN

Telefontider: mån-tors kl 9-11 och 13-15, fre 13-15 Från utlandet ring +46 31 42 95 25

Tel 020-678 00 00

Övriga fackliga ärenden Kontakta i för sta hand klubbordförande i ditt rederi (se listan på motstående sida)

SEKO sjöfolk i Göteborg Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon vx: 031-42 94 20 Telefontid: 8-16 (övrig tid hänvisas till direktnummer) Fax: 031-42 95 01 e-mail: sjofolk.goteborg@seko.se

Avdelningsordförande Kenny Reinhold kenny.reinhold@seko.se Direktnr 031-42 95 30 Mobil 070-577 10 32

Ombudsman Karl-Arne Johansson karl-arne.johansson@seko.se Direktnr 031-42 95 37 Mobil 070-622 39 72

Avdelningssekreterare Åke Högberg ake.hogberg@seko.se Direktnr 031-42 95 34 Mobil 070-592 69 31

Ombudsman Peter Skoglund peter.skoglund@seko.se Direktnr 031-42 95 24 Mobil 070-592 70 94

Kassör Chang Strömberg Chang.stromberg@seko.se Direktnr 031-42 95 32 Mobil 070-344 84 27

Lennar t Johnsson chefredaktör Sjömannen sjomannen@seko.se Direktnr 031-42 95 43 Mobil 070-592 70 81

Ombudsman Dennis Sir viö dennis.sirvio@seko.se Direktnr 031-42 95 23 Mobil 070-577 71 90

Ombudsman Chang Strömberg chang.stromberg@seko.se Direktnr 031-42 95 32 Mobil 070-344 84 27

SEKO sjöfolk i Stockholm Barnhusgatan 10, 1 tr ö.g.

111 23 Stockholm Fax:

08-411 69 40

SEKO sjöfolk i Helsingborg Karl Johans Gata 12 252 67 Helsingborg Fax:

042-18 75 85

Ombudsman Eva Ber tlett eva.bertlett@seko.se Direktnr 031-42 95 22 Mobil 070-595 24 91 OBS! Besök förbokas per telefon alternativt mail.

ITF-sektionen (International Transportworkers’ Federation) Annica Barning, ITF-inspektör Mobil 070-574 97 14 Direktnr 08-454 84 05

Sven Save, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 13 Kontor 042-37 43 35 Fax 042-37 43 45

Peter Lövkvist, biträdande ITF-samordnare Transport Mobil 070-626 77 89

Carl Tauson, ITF-samordnare SEKO Mobil 070-592 68 96 Direktnr 08-791 41 17

Göran Lar sson, ITF-inspektör Transport Mobil 070-626 77 88

Göran Nilsson, ITF-inspektör Transport Mobil 076-100 65 12

POSTTIDNING Sjömannen, Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

När dog den spanska diktatorn Franco?

Tävla och vinn böcker och cd-skivor!

Spanska solkusten Costa Del Sol i juni 2008.

Spanien är sedan ett antal år en demokrati.

Men vilket år var det fascistdiktatorn Franco dog och Spanien åter blev en demokrati?

Var det 1/ 1973 X/ 1974 2/ 1975 Välkommen med ditt svar på mailadressen sjomannen@seko.se eller med post till Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg eller på fax nummer 031 42 95 01.

De fem först dragna rätta svaren vinner den nya fina boken No Pasáran! En bok om det spanska inbördeskriget med bidrag av bland annat Ove Allansson. Nästa fem pristagare vinner Musikgruppen KALs klassiska CD Havets Aktörer.

Vi behöver era svar senast den 31 augusti!