Årsredovisning 2023

Vd Björn Teir på SLS kontor på Snellmansgatan 13, där alla medarbetare i Helsingfors kommer att få nya, gemensamma lokaler i slutet av året. Den fysiska omgivningen spelar en stor roll då man vill skapa goda förutsättningar för samverkan, skriver Teir.

Ti arrbeit i laag

”Hä ä in lykko tå an kan arrbeit i laag mä tem såm an höör ihåop mää.”

Lars Huldéns dikt på Munsalamål i samlingen

Heim/Hem från 1977 är en fn beskrivning av samhörighet i arbetets tecken. Trots at dikten tar fasta på exempel från höbärgning förr i världen så är människans sökande efer samhörighet och samverkan i det dagliga arbetet fortfarande stark. Samverkan skänker lycka och är ofa en nyckel till framgång och framsteg för såväl individer som samfund. >

”I stifelsers och fonders intressebevakning är ensam inte tillräckligt stark.”

”I samverkan med andra samfund ’såm an höör ihåop mää’ kan vi uppnå större genomslagskraf för våra syfen.”

Sakkunnigarbete är till sin natur individuellt och ofa et rät ensamt göra. Kärnan i arbetsprocesserna kännetecknas ändå av stark samverkan. Har man ambitioner kring arbetets kvalitet så förutsäts mångfald i perspektiv, idéer, erfarenheter och kompetenser.

Under 2023 inledde vi planeringsarbetet för at skapa tidsenliga lokaler för alla SLS medarbetare i Helsingfors i et hus vid Snellmansgatan 13. Planerna förverkligas under 2024. Storsatsningen på nya lokaler möjliggörs av den byggnadsfond som donatorn Ernst Wilhelm Lagus lade grunden för redan 1911. För at skapa de bästa förutsätningarna för lyckan av at få ”arrbeit i laag” spelar den fysiska omgivningen en stor roll.

I SLS verksamhet är samarbete såväl et utalat mål som et välanvänt medel. I samverkan med andra samfund ”såm an höör ihåop mää” kan vi uppnå större genomslagskraf för våra syfen. Det nordiska forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden, med sex samverkande fnansiärer och elva mångvetenskapliga forskningsprojekt med forskargrupper från Norge, Danmark, Sverige och Finland, är et lysande exempel på et samprojekt med hög ambitionsnivå.

Med gemensamma resurser och bredd i kunnande kan vi genom samarbete göra mera och bätre än ensamma. Et ferårigt samarbete mellan sex allmännytiga samfund för at främja literatur och läsande, där bland annat närvaro på bokmässor och utgivning av den fnlandssvenska Bokkatalogen ingår, är et annat got exempel på efektiv resursanvändning genom samverkan.

Utan et bret samarbete kring den nationella söktjänsten Finna skulle det material som fnns i SLS arkiv inte vara tillgängligt med samma genomslagskraf som det är i dag, som en del av det breda kulturarvs- och forskningsmaterial som fnländska arkiv, bibliotek och museer frit tillgängliggör på nätet.

Också på förmögenhetsförvaltningens område är samarbete et viktigt instrument. Även SLS portfölj kan i vissa fall vara för liten för at vi ensamma ska kunna placera i de mest atraktiva placeringsfonderna, de som investerar i bland annat innovativa tillväxtbolag i olika delar av världen. Med större samarbeten kring vissa investeringar är det samlade kapitalet vi kan uppbåda av intresse också för de stora förvaltarna på andra sidan Atlanten – förvaltare som har en kö av investerare

utanför sin dörr. Et viktigt samarbetsforum för SLS förmögenhetsförvaltning är det som sker med åta andra allmännytiga organisationer via bolaget Kelonia, et samarbete med röter som sträcker sig över 40 år tillbaka i tiden.

Samverkan är speciellt nödvändigt för at framgångsrikt hantera utmaningar. I stifelsers och fonders intressebevakning är ensam inte tillräckligt stark. Här behövs hela den bredd som Finlands stifelse- och fondväsen utgör för at påvisa samhällsnytan av det arbete vi som privatfnansierade allmännytiga samfund inom tredje sektorn gör, i form av vårt samfällda stöd om över en halv miljard euro årligen till kultur, konst, utbildning och vetenskap. At ha vanan inne ”ti arrbeit i laag” ger goda förutsätningar för framgång också i intressebevakning. At arbeta tillsammans är för oss en verksamhetsf losof, djupt förankrad i vardagen.

Björn Teir

Verkställande direktör

Stöd för ökad synlighet

Projektet för främjande av fnlandssvensk litteratur fnansieras av Svenska kulturfonden, Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne (fr.o.m. 2024), Stiftelsen Tre Smeder (fr.o.m. 2024) och SLS.

SLS ansvarar för det praktiska arbetet inom projektet, som fokuserar på marknadsföring av fnlandssvenska böcker och författare i Finland och Sverige.

Allt ljus på literaturen

I tider då förlagsbranschen kämpar med sjunkande försäljning och ökad digital konkurrens blir fondernas stöd allt viktigare. SLS främjar fnlandssvensk litteratur både genom att skapa synlighet för den på bokmässorna i Göteborg och i Helsingfors, och genom ett samarbete med Sveriges största litteraturtidskrift Vi Läser.

– Vi på SLS måste fundera hur vi på bästa sät kan stödja olika intressen. När kostnadsnivån höjs på alla fronter blir vår roll ännu viktigare, säger SLS marknadsföringschef Agneta Rahikainen

Hon ansvarar för det fnlandssvenska programmet på bokmässorna i Göteborg och

Helsingfors. Mässan i Göteborg har endast de större förlagen råd at delta i.

– Det är kostsamt både i pengar och personresurser.

Rahikainens arbetstid, hon agerar också bollplank för det årliga fnlandssvenska temanumret av den svenska literaturtidskrifen Vi Läser.

–Innehållet utgår alltid från vad redaktionen tycker är intressant. Det handlar inte enbart om at pufa aktuella fnlandssvenska böcker, utan om at belysa fnlandssvensk literatur överlag.

Rahikainen lyfer fram genomslagskrafen hos det fnlandssvenska temanumret.

–Det är et sät för oss at skapa synlighet och få in foten på den svenska marknaden. Min uppgif är at hjälpa, stödja och lobba för den fna literatur vi har.

Författarna Lena Frölander Ulf och Ingvild H Rishøi intervjuas av journalisten Ylva Perera på den fnlandssvenska litteraturscenen under bokmässan Göteborg 2023.

Helsingforsmässan lockar fer förlag och kräver en större insats av Rahikainen, som planerar in 130–150 literära scenprogram under fyra mässdagar. Gärna så at liknande teman kan kombineras till et program. – Meningen är at hela det fnlandssvenska förlagsfältet ska kunna delta. Också teatrar, egenutgivare och andra organisationer är varmt välkomna med.

Ett uppsving i Sverige

Det är inte bara bokmässorna som tar upp

Intresset för det fnlandssvenska har ökat i Sverige under de senaste åren. En pressträf under bokmässan i Göteborg i höstas bekräfade tesen.

–Den ledde till många nya samarbeten och bokningar av fnlandssvenska förfatare till andra svenska evenemang, säger Agneta Rahikainen.

Text: Michaela von Kügelgen

Verksamheten och dess fnansiering

Arkivverksamhet

3,1 Arkiv Helsingfors 0,6 Digitalisering 0,5 Finlands svenska folkmusikinstitut 0,4 Arkiv Vasa

Utgivning

2,0 Böcker och digitala utgåvor

0,2 Utgivningsprojekt

Under året användes

16,1 miljoner euro

för SLS verksamhet och utdelning.

Forsknings- och utdelningsverksamhet

2,8 Stipendier och understöd

2,7 Utdelning till forsknings- och andra projekt

0,9 Forskningskoordinering

0,7 Pris och andra stöd

0,5 Doktorandbefattningar, seminarier

Fondförvaltning

1,7 Förvaltning av SLS och SKF fonder

Professor Alf Rehn håller en keynoteföreläsning om innovationens framtid på karnevalscenen i Köpcentrum Rewell Vasa.

Vetenskap för alla

I november fck forskningen ta plats på stan i Vasa. Under två dagar deltog närmare

1 800 personer i Vetenskapskarnevalen, där lyssnarna erbjöds totalt

36 timmar av diskussioner, intervjuer, föredrag och presentationer på tre scener.

SLS anordnade karnevalen i samarbete med alla högskolor och universitet i staden.

Vetenskapskarnevalen i Vasa, som i november ordnades för andra gången, är et populärvetenskapligt, ferspråkigt evenemang för alla som är intresserade av vetenskap.

Enligt projektchef Nina Edgren-Henrichson var karnevalen en lyckad satsning med bra besökarsifror.

– Vi hade knappt 1 800 människor på plats. Folk var på got humör och nyfkna. Man kunde se at publiken tyckte at programmet var intressant. Även forskarna som deltog gillade formatet.

– De fck själva anmäla vad de ville prata om, så programmet blev mångsidigt och innehöll något för var och en, säger Edgren-Henrichson.

Enligt henne var en strävan med karnevalen at publiken skulle få aha-upplevelser och ta del av ny och kanske oväntad kunskap.

Över 130 forskare fck ordet

Under Vetenskapskarnevalen berätade omkring 130 forskare om sina nyaste rön och om forskningens enorma betydelse för både lokal och global ut-

veckling. Presentationerna omfatade allt från AI, energikluster och Bollywood till literatur, krig och konspirationsteorier.

– Det är roligt at erbjuda forskare en chans at beräta om sin forskning och at låta forskarna och allmänheten mötas, säger Edgren-Henrichson.

Även sex keynote-talare bjöds in, bland andra Hilppa Gregow från Meteorologiska institutet som talade om at leva med klimatförändringarna och Ilmari Käihkö från Försvarshögskolan i Stockholm som föreläste om kriget i Ukraina.

En del av programmet direktsändes på SLS Youtube-kanal och ungefär 1 300 personer följde med på nätet. Presentationerna på en av scenerna bandades in och publicerades som poddar.

– Alla videoklipp och poddar fnns på vetenskapskarnevalen.f för den som vill ta del av programmet nu i eferhand, tipsar Nina Edgren-Henrichson.

Text: Michaela von Kügelgen

Utdelning

SLS delade ut 6 672 127 euro till forskning, kultur och övrig allmännyttig verksamhet under 2023.

621 mottagna ansökningar

241 beviljade bidrag

Utdelning

6,7 miljoner euro

Forskningsprojekt

2,1 miljoner euro

45 ansökningar 4 projekt

Individuella akademiska stipendier

1,3 miljoner euro

170 ansökningar 40 stipendier

Åbo Akademi

0,6 miljoner euro

Åbo universitet

0,6 miljoner euro

Helsingfors universitet

0,5 miljoner euro

Östra Finlands universitet

0,4 miljoner euro

Övriga stipendier och understöd

1,7 miljoner euro

SLS egen verksamhet

(enl fondvillkor)

1,2 miljoner euro

Pris

0,4 miljoner euro 35 pris

Hildur Winberg var jordbrukare själ och hjärta. Här är hon fotograferad för en artikel i Landsbygdens folk 7.9.2001.

9 SLS år sredovisning 2023

SLS värnar om donatorns vilja

Jordbrukaren Hildur Winberg levde anspråkslöst men lämnade ett arv efter sig

som SLS nu förvaltar med vördnad. Vem som helst kan testamentera medel till SLS och på så sätt bidra till att bevara det svenska kulturarvet i Finland.

Foto: Ulf Johansson

I november 1934 föddes Hildur Winberg på

Brödtorp gård, i närheten av Bodom träsk i Esbo. Åtioåta år senare, i november 2022, gick hon bort efer at ha levt hela sit liv på gården och brukat dess jord. Hon var en jordbrukare till kropp och själ.

Winberg testamenterade sin kvarlåtenskap i form av hemgården och några mindre bostäder till SLS.

Donationen var ingen överraskning – Winberg hade planerat för sin egendom i god tid före sin död och kontaktat SLS.

– Hon hade en klar uppfatning om gårdens framtid som hon ville kommunicera till oss, berätar SLS vd Björn Teir.

Alltid är det inte så, ibland uppdagas en sista vilja nedtecknad på et papper i et bankfack. Enligt Teir är det ändå bra at höra av sig till SLS i god tid.

– För oss är det viktigt at kunna föra en dialog och få en bild av människan och vad hen står för. Sådana samtal ger mer information än det som står i et testamente.

Hildur Winbergs farfar köpte i tiderna marken och röjde upp Brödtorp gård efer at ha varit torpare.

Winbergs far byggde sedan egenhändigt husen på gården. Winberg hade också en bror, men hon köpte ut honom och han startade upp en egen gård i Sjundeå.

Winberg hade inga egna barn och hennes sambo dog redan på 1980-talet. Grannarna Mårten Malmström och Göran Pihlström var hennes förtrogna och hjälpte till med at sköta gården. Det var också de som höll i arrangemangen kring Winbergs begravning.

”Fåren var hennes ögonstenar”

Hildur Winberg hade en omfatande egendom, men det mesta var bundet till marken hon brukade. De sista åren levde hon anspråkslöst på en liten pension. För henne var framför allt djuren viktiga. Som mest fanns det fera mjölkkor på gården, men på slutet hade Winberg endast får.

– Fåren var hennes ögonstenar och de hade också den fnaste byggnaden på hela tomten. Mårten Malmström såg till at fårhuset förverkligades enligt Winbergs önskan, berätar Teir. >

”Oavset vem som donerar till SLS och varför så adderar donationer en värdefull dimension i arbetet. De ger perspektiv och insikt om hur storsinta de människor är som överlåter allt i våra händer.”

Efer Winbergs bortgång bekantade SLS sig närmare med gården och husen – helt enligt literatursällskapets protokoll.

– Det är med stor respekt som vi går in, säger Teir. Enligt honom är tilliten till SLS fantastisk, men den kommer också med et ansvar.

– Vi gör vårt ytersta för at respektera donatorns vilja. Oavset vem som donerar till SLS och varför så adderar donationer en värdefull dimension i arbetet.

De ger perspektiv och insikt om hur storsinta de människor är som överlåter allt i våra händer. Donationerna innebär även en överraskande arbetsuppgif: SLS tar hand om fera gravar runtom i Svenskfnland.

SLS måste vara rätt mottagare Det är ingen självklarhet at SLS tar emot alla donationer som erbjuds. Processen kring en donation består av fera steg. Ifall SLS bedömer at man inte klarar av at sköta de åtaganden som donationen förpliktigar till är man tvungen at tacka nej.

– Om donationen består av endast fast egendom som inte genererar avkastning och som har begränsningar gällande avytring kan det leda till at vi inser at det inte kommer at gå ihop ekonomiskt, säger Björn Teir.

I grunden handlar det om at SLS ska vara rät motagare för en specifk donation.

– Det handlar om vår skyldighet at agera ansvarsfullt i relation till de donationer vi motagit tidigare.

Hildur Winberg ville at det av hennes kvarlåtenskap skulle bildas en minnesfond där medlen används för konstnärsboende. Deta är inte möjligt på Brödtorp gård, efersom husen där är så pass förfallna. SLS uppdrag blir alltså at se över egendomen – kan något säljas för at förkovra fonden så at den i framtiden kan ge en så stor avkastning som möjligt för at förverkliga donators vilja?

Enligt Teir kan det i fera fall vara klokast at avytra fast egendom för omplacering, om donationsvillkoren möjliggör det.

– En diversiferad portfölj är den bästa garantin för långsiktigt god avkastning. På det sätet kan vi uppfylla donatorns vilja på bästa sät, säger Teir.

I Winbergs fall är testamentet skrivet på et sät som tillåter SLS at bedöma vad som är mest

ändamålsenligt, vilket ger goda möjligheter at förvalta hennes kvarlåtenskap.

– Donationstexten ger oss räten at fundera över vad som är det klokaste at göra.

Text: Michaela von Kügelgen

Fakta om Winbergs liv bygger bland annat på en intervju med henne i Landsbygdens folk den 7 september 2001, samt på en intervju med grannen Mårten Malmström.

Så går processen kring en donation till En potentiell donator kontaktar SLS eller Svenska kulturfonden, som SLS äger och förvaltar, och berättar att hen planerar en donation. Donatorn väljer ändamålet för sin fond.

Donationen måste vara ekonomiskt bärkraftig, vilket innebär att SLS ska ha förutsättningar att förvalta egendomen på ett hållbart sätt på lång sikt. Donationens ändamål behöver också passa ihop med SLS eller Kulturfondens syfte.

Av donationen skapas en fond som är evig. Donationstexten bör därför vara så allmän att den klarar av förändrade förhållanden över tid. SLS hjälper vid behov nya donatorer att upprätta gåvobrev och testamenten.

3

nya fonder grundades inom SLS och Kulturfonden under 2023.

Samarbete ger bätre avkastning

De senaste åren har SLS ökat sina placeringar i fonder som investerar i private equity, det vill säga olistade bolag. Private equity-placeringar förväntas ge en högre avkastning, men binder samtidigt kapitalet över en längre tid.

Placeringsstrategin stöds av ett tätt samarbete med andra allmännyttiga organisationer och med kapitalförvaltare som känner SLS väl.

”Den förmögenhet som står under förvaltning har tillkommit för at existera i all framtid.”

Så inleds SLS placeringspolitik. Men hur förvaltar man et kapital på närmare 2 miljarder euro med tanke på evigheten – och garanterar en stabil och förutsägbar avkastning för verksamhet och utdelning?

Dryga 80 procent av SLS förmögenhet var vid årsslutet 2023 placerad i aktier – i börsnoterade bolag, aktieplaceringsfonder och private equity. Andelen private equity-placeringar har ökat stadigt under de senaste tio åren.

Samarbetet med direktör Ben Wärn på Evli började 2012 då han blev vd för Kelonia, som samägs av SLS och åta andra fnlandssvenska allmännytiga samfund. Verksamheten som var inriktad på private equity såldes till Evli 2018 – och Wärn följde med afären. >

SLS placeringschef Kristian Gerkman (t.h ) och kapitalförvaltaren Ben Wärn på Evli har samarbetat i fera år. Wärns team granskar årligen ett hundratal private equity-fonder och gallrar ut ett fåtal som de bedömer kunde passa SLS. Det är ändå ingen självklarhet att alla förslag leder till en placering, SLS fattar alltid det slutliga beslutet.

– I et historiskt perspektiv har private equity get en högre avkastning och är et komplement till direkta placeringar i börslistade bolag och aktieplaceringsfonder, säger SLS placeringschef

Kristian Gerkman.

För at hita bra och relevanta fonder samarbetar SLS med fera kapitalförvaltare, varav Evli är en.

”Vi tror inte på tajming, utan på at göra upp en långsiktig plan och följa den, i ur och skur.”

– Samarbete med andra stifelser och föreningar ger skalfördelar – inte bara när det gäller kostnader, utan även genom at vi får tillgång till vissa fonder, förklarar Gerkman.

Placeringar i olistade bolag görs i fondstrukturer som fnns i Norden, Europa eller USA. Större fonder kan kräva minimiplaceringar på 10–20 miljoner euro.

Tar hjälp av ”talangscout”

Kristian Gerkman använder sig av en ishockeyanalogi för at beskriva samarbetet med Ben Wärn.

– Vi äger hockeylaget och Ben fungerar som talangscout. Hans uppgif är at hita fonder som passar vår portfölj. Han letar alltså fram de bästa spelarna, alla kan inte vara anfallare eller målvakter, förklarar Gerkman.

Under et år titar Wärn och hans team på Evli på över hundra potentiella fondförvaltare. Dessa gallras ner till 4–6 fonder, som sedan ges som förslag till SLS.

– Vi överväger alltid om investeringen passar in i SLS portfölj, men i de festa fall har Evlis team hitat en fond som passar oss, säger Gerkman.

Det är ändå ingen självklarhet at alla förslag leder till en placering, SLS fatar det slutliga beslutet.

– Deta ställer yterligare krav på oss at hita de bästa fonderna, säger Ben Wärn.

Direkta placeringar i börsnoterade bolag

i Finland och Sverige samt i aktie- och ränteplaceringsfonder görs i huvudsak av SLS eget placeringsteam. At hita rät typ av private equityfonder kräver dock mer arbete och insyn.

– Evli har en bred referensram när det gäller at sålla fram placeringsalternativ på en global kapitalmarknad. Utbudet är enormt, säger Kristian Gerkman.

Det långvariga samarbetet ser både Gerkman och Wärn som värdefullt.

– Förtroendet byggs över tid. Ända sedan tiden på Kelonia har jag jobbat direkt med allmännytiga samfund, säger Wärn.

Han och Gerkman har också lärt känna varandra väl under årens lopp.

– Vi har et fexibelt arbetssät och kommer bra överens, säger Gerkman.

Ökar placeringar i olistade bolag I dagsläget har SLS investerat cirka 15 procent av förmögenheten i private equity. Tanken är at öka andelen till en färdedel av portföljen inom några år. En fördel med olistade bolag är at de ofa har en majoritetsägare, medan börsbolag har et sprit ägande. Börsen ställer också vissa reglerings- och rapporteringskrav, medan et olistat bolag har mer fexibilitet.

– Majoritetsägaren har tre till fem år på sig at skapa en positiv utveckling, utan at vara inne i den

kvartalsekonomi som börsen medför, säger Ben Wärn.

En nackdel är at placeringar i olistade bolag är illikvida – alltså at pengarna är låsta i placeringen över en längre tid.

– På börsen kan du köpa i dag och sälja i morgon, men private equity-placeringar är ofast bundna i över tio år och man har begränsade möjligheter at avytra, förklarar Gerkman.

Private equity-placeringarnas långa livstid och begränsade möjlighet till handel bidrar å andra sidan till at de förväntas ge en högre avkastning än placeringar på börsen. Både Wärn och Gerkman betonar ändå at det inte går at tajma placeringar enligt rådande konjunktur.

– Vi tror inte på tajming, utan på at göra upp en långsiktig plan och följa den, i ur och skur, säger Wärn.

Gerkman slår fast at det handlar om at sprida risken och inte heller få skrämselhicka när konjunkturen sjunker. Placeringsplanen för private equity är ferårig.

– På kort sikt tar vi inte ställning till om aktiemarknaden är över- eller undervärderad. Värdeskapandet sker i bolagen över konjunkturcykler. Vi följer kontinuerligt upp såväl placeringarnas som kapitalmarknadernas utveckling, säger Gerkman.

Text: Michaela von Kügelgen

En diversiferad portfölj

● SLS placeringsportfölj består till 82 procent av aktieplaceringar, 10 procent av ränteplaceringar och 9 procent av fastighetsplaceringar.

● Totalavkastningen på SLS förmögenhet har varit ca 8 procent per år under de senaste 25 åren.

● I dagsläget är 15 procent av SLS förmögenhet placerad i private equity-fonder, men målet är att öka andelen till 25 procent inom de närmaste åren.

Förmögenhetens förvaltning

SLS totala kapital värderades vid slutet av 2023 till 2,05 miljarder euro.

Förmögenheten utgörs av SLS (22,7 %) och Svenska kulturfondens (77,3 %) fonder.

Hållbarhetsbetyget för

SLS likvida aktieplaceringar är

AA

medan medeltalet på aktiemarknaden är A.

Målet för förmögenhetsförvaltningen är en stabil och förutsägbar direktavkastning. Med direktavkastningen fnansieras SLS verksamhet och utdelning samt Svenska kulturfondens utdelning. Vi strävar efer at uppnå en god totalavkastning på kapitalet för at trygga förmögenhetens realvärde och de använda medlens köpkraf på lång sikt.

Vi placerar i huvudsak i aktieplaceringsfonder, börsnoterade fnska och svenska internationellt verksamma bolag samt private equity-fonder. Ränte- och fastighetsplaceringar är kompleterande placeringsformer och bidrar till at utjämna variationer i direktavkastning och totalavkastning.

Läs mer om hållbar placering i Hållbarhetsrapport 2023 på sls.f.

De likvida aktieplaceringarnas

ESG-poäng är

13 %

högre än snittet på aktiemarknaden.

De likvida aktieplaceringarnas viktade koldioxidintensitet är

25 %

lägre än aktiemarknadens genomsnitt 2023.

Förmögenhetens förvaltning

Förmögenhetens marknadsvärde

31.12.2023:

2 050 miljoner euro

Under de senaste 25 åren (1999–2023) har totalavkastningen på SLS placeringar varit ca

8 % per år.

Under de senaste tio åren (2014–2023) styrdes

538 miljoner euro till allmännyttig verksamhet.

Under 2023 styrdes 3,1 % av förmögenheten till allmännyttig verksamhet.

Det betyder

64,1 miljoner euro.

Aktieplaceringarna avkastade

+11 % under 2023.

Fastighetsplaceringarna avkastade

–2,7 % under 2023.

Totalavkastningen på SLS förmögenhet 2023 var

+8,9 %

Ränteplaceringarna avkastade

+3,9 % under 2023.

Historiska recept blev publiksuccé

Under 2023 väckte SLS projekt Historiska recept stort intresse bland allmänheten. Framför allt fascineras publiken av kombinationen av det akademiska och det vardagligt praktiska i att laga mat. Dessutom är gamla recept mer än matlagning – de säger mycket om kvinnors historia.

Boken Historiska recept i urval lanserades på matscenen under Göteborgs bokmässa – självklart kombinerat med matlagning i scenköket.

– Det blev en ny domänerövring för SLS, berätar förste arkivarie Yrsa Lindqvist som lagade maten medan kollegan Maren Jonasson berätade om projektet.

Enligt Lindqvist är målgruppen som SLS träfar i samband med seminarier och bokmässor ofa en akademisk publik som fascineras av at se et konkret resultat av et gammalt recept.

– Via maten får man kontakt med smaker och dofer från en svunnen värld.

Lindqvist påpekar ändå at gamla recept beter sig ungefär på samma sät som gamla noter. Instrumenten och ingredienserna var annorlunda förr, och därmed låter och smakar det annorlunda i dag än vad det ursprungligen gjorde.

– I de historiska recepten fnns till exempel mycket sötma i sådan mat som vi i dag uppfatar mer som salt.

seminarium på lantbruksmuseet Sarka var väldigt populär, säger Lindqvist.

Inför workshopparna valde hon ut några recept som hon testade hemma.

– Jag blev tvungen at modifera äggmängderna i alla recept.

Projektet kring historiska recept fortsäter. SLS har gjort et upprop om at få in yterligare material. Enligt Yrsa Lindqvist är projektet värdefullt i sig, men även et sät at synliggöra kvinnors liv.

– Det är mycket kvinnohistoria i recepten. Via dem lyfer vi fram den osynliga kunskap som kvinnor besat.

Text: Michaela von Kügelgen

Yrsa Lindqvist lägger upp citronpudding och så kallad falsk mandelkaka, tillredda enligt historiska recept, under en föreläsning i bokhandeln Bokvärlden Malmö i januari 2024.

Dold kvinnohistoria

Under året anordnade SLS fera matlagningsworkshoppar som utgick från de historiska recepten.

– Till exempel en workshop i samband med et

”Jag blev tvungen at modifera äggmängderna i alla recept.”

Arkiv och utgivning

Vårt arkivmaterial utökades både genom donationer och genom aktiv insamling. Kundbesöken i våra forskarsalar i Helsingfors och Vasa ökade under året, likaså besöken bland

vårt arkivmaterial på sls.finna.fi.

Även våra artiklar på plattformen journal.fi upptäcktes av allt fler användare.

Finlands svenska historia av Martin Hårdstedt utkom april och blev årets bästsäljare.

Våra digitaliserade böcker på digi.kansalliskirjasto.fi fick

20

679 visningar

(2022: 12 795)

Vi gav ut

10 nya titlar

(2022: 15)

Våra artiklar på journal.fi fick

25 178 visningar och nedladdningar

(2022: 24 317)

Mängden arkivmaterial ökade med

119 hyllmeter under 2023.

Nu bevarar vi sammanlagt över 3,15 hyllkilometer material.

Vi tog emot

677 kundbesök

våra forskarsalar i Helsingfors och Vasa.

(2022: 557)

Vår arkivwebbplats sls.finna.fi fick

18 355 besök

(2022: 17 117)

Ledning

VETENSKAPLIGA RÅDET

Ordförande, professor Åsa von Schoultz 2021–2023

Vice ordförande, rektor Mona Forsskåhl 2023–2025

Skattmästare, lagman Johan Aalto 2021–2023

Sekreterare, professor Pauline von Bonsdorf 2023–2025

2023–2025

2021–2023

Docent Ruth Illman

Professor Kristina Malmio

Professor Fredrik Nilsson 2023–2025

Professor Marcus Norrgård 2023–2024

Professor Mattias Pirholt 2021–2023

Docent Anna Slotte 2022–2024

Professor Gunilla Widén 2022–2024

Docent Ann-Catrin Östman 2022–2024

2023

Ledning

FINANSRÅDET

Ordförande, lagman Johan Aalto 2021–2023

Senior advisor Robert Andersson 2023–2026

Verkställande direktör Jannica Fagerholm 2021–2024

Vicehäradshövding Anna-Maja Henriksson 2020–2023

Analyschef Heidi Schauman 2023–2025

Ledning

LEDNINGSGRUPP

Björn Teir Verkställande direktör

Patricia Berg Utgivningschef

Christer Kuvaja Forskningschef

Kristina Linnovaara Arkivchef

Jonas Lång Kanslichef

Marika Mäklin Kommunikationschef

Ninny Olin Ekonomichef

Jennica Thylin-Klaus, Strategichef

REVISORER CGR-samfundet KPMG Huvudansvarig revisor, Marcus Tötterman, CGR

Året som gick präglades bland annat av processförnyelser och av kompetensbreddning förtroendeorganen, skriver SLS ordförande, professor Åsa von Schoultz.

Ordförande Åsa von Schoultz

Årskrönika

Vi blickar tillbaka på ett verksamhetsår som för Svenska litteratursällskapets del präglades av nya ansikten på centrala poster.

Sällskapets nya vd Björn Teir inledde sit värv redan i november 2022, men har under det gångna året börjat göra distinkta avtryck i verksamheten. Vetenskapliga rådet byte för sin del ordförande i april när undertecknad tog över efer professor Henrik Meinanders sex år av framgångsrikt svingande av ordförandeklubban. Nya personer kan innebära nya perspektiv och idéer, samtidigt som det ska ganska mycket till för at rucka på en etablerad organisation av Svenska literatursällskapets rang och karaktär. Den stora och professionella organisationen och det tydliga uppdraget borgar för at SLS seglar vidare på stadig kurs. >

Under 2023 tog projektet gällande SLS rumsliga betingelser några rejäla kliv framåt. Lokalerna på Snellmansgatan 13 renoveras och expanderas som bäst med målet at inhysa hela den Helsingforsbaserade personalen. Samtidigt har det under året utrets nya förutsätningar för Riddaregatan 5, som för många utgör en central del av SLS. Vi ser med tillförsikt och nyfkenhet fram emot det nya konceptet för lokalerna och visionen om at skapa et hus för literatur, kunskap och framtid i samarbete med förlaget Schildts & Söderströms och Stifelsen

Sedmigradsky. Vetenskapliga rådet har under processens gång betonat betydelsen av at bevara den utomordentliga seminarielokalen på Riddaregatan som en mötesplats för kultur och vetenskap på svenska, något som ser ut at förverkligas.

För vetenskapliga rådets del har 2023 varit intensivt men inspirerande. Vi har inlet arbetet med en ny vision som ska ligga som grund för en ny strategi för de kommande åren, något som vi räknar med at nå i mål med under 2024. Fokus har därutöver legat på fortsat utveckling av våra interna processer och verksamhetsformer i syfe at leva upp till vår roll som en professionell och betydande aktör på vetenskapens och kulturens område. Det innebär bland annat en kontinuerlig utvärdering av våra samarbeten med andra aktörer för at identifera de

former som kan ge bäst utfall och matcha literatursällskapets värderingar: kunskap, kvalitet, förnyelse och mångfald.

Viktiga steg har under året tagits i relation till SLS vetenskapliga nämnder. Vi har identifierat ett behov av att bredda nämndernas disciplinära kompetens, utarbeta hållbara processer för hantering av jäv och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan nämnderna och vetenskapliga rådet. Samtidigt har vi uppfattat det som viktigt att bevara den kompetens och det engagemang som de vetenskapliga nämnderna bidrar med. Vår förhoppning är att vi nu har rott i land med ett reformarbete som kan tillgodose samtliga mål.

Breddning av kompetens har under det gångna verksamhetsåret även varit aktuell vad gäller vetenskapliga rådets och finansrådets sammansättning. På årsmötet i april 2023 skördades för första gången frukterna av den nya nomineringskommitténs arbete, vilket innebar att vetenskapliga rådet kompletterades med den nya medlemmen Marcus Norrgård, professor i juridik vid Helsingfors universitets juridiska utbildning i Vasa, och att finansrådet välkomnade Heidi Schauman, analyschef på Danske Bank, som ny medlem.

Allt är inte processer och innehåll, det fnns

även handlingar av symboliskt viktig natur. En sådan värd at nämnas är det gemensamma möte som vetenskapliga rådet och fnansrådet höll i Vasa i november i samband med Vetenskapskarnevalen.

Betydelsen av fysisk närvaro i olika delar av vårt land och av et got samarbete mellan SLS två centrala beslutsfatande organ ska inte underskatas.

Svenska literatursällskapet fortsäter axla sit ansvar för det svenska i Finland med kulturella och vetenskapliga förtecken. Utvecklingen under det gångna verksamhetsåret har gjort oss ännu bätre rustade för at hantera de utmaningar som framtiden bär med sig.

Åsa von Schoultz Ordförande

”Fokus har legat på at fortsäta utvecklingen av våra interna processer och verksamhetsformer i syfe at leva upp till vår roll som en professionell och betydande aktör på vetenskapens och kulturens område.”

Vetenskapliga rådets årsberätelse 2023

Vetenskapliga rådets arbete

Vetenskapliga rådet fastställde 2021 en förnyad målbild för åren 2021–2025. I samband med arbetet med målbilden genomfördes även et arbete genom vilket SLS värderingar defnierades.

Visionen i den nya målbilden är at SLS 2025 ska vara en dynamisk aktör och efertraktad samarbetspartner, som både nationellt och nordiskt lyfer den samhälleliga betydelsen av det svenska språket och kulturarvet i dagens Finland.

I målbilden läggs fokus på samarbete nationellt och nordiskt, stärkande av humanioras och samhällsvetenskapernas roll inom olika samhällssektorer, mångvetenskaplighet samt balans och hållbarhet. Sällskapets viktigaste målgrupper är forskarsamfundet och studerande, skolan och lärare samt beslutsfatare och opinionsbildare i Finland och Sverige.

Vetenskapliga rådets arbete 2023 tog sin utgångspunkt i denna målbild.

Vid vetenskapliga rådets konstituerande möte i april valdes professor Åsa von Schoultz till ny ordförande för SLS efer professor Henrik Meinander.

Bland de frågor som vetenskapliga rådet behandlade under året kan nämnas följande:

Mot bakgrund av de omfatande förändringarna i omvärlden de senaste åren konstaterade vetenskapliga rådet at det är skäl at inleda en ny strategiprocess för SLS. Denna skulle ta sin

utgångspunkt i en uppdatering av visionen innan det egentliga strategiarbetet inleds. Vetenskapliga rådet godkände en plan för hur visionsarbetet skulle göras 2023–24. I enlighet med planen inleddes arbetet under slutet av året genom at hela den operativa organisationen involverades i en omvärldsanalys, som et underlag för det visionsarbete som ska göras av vetenskapliga rådet 2024.

Vetenskapliga rådet genomförde en grundläggande genomgång och reform av nämndernas roll och struktur, som bland annat innebär at SLS öppnar upp för ansökningar från alla humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner. Som en del av deta arbete godkände vetenskapliga rådet revisioner av SLS organisation och arbetsordningar, policy för stöd för forskning och andra ändamål, riktlinjer för utdelning av projekt- och stipendiemedel och riktlinjer för beredning av utdelning av stipendier och understöd. Vetenskapliga rådet godkände även en reviderad utgivningspolicy.

Som en del av arbetet med at prioritera digitaliseringen av SLS arkiv godkände vetenskapliga rådet klassifceringen av SLS arkivmaterial i tre skyddsklasser.

Vetenskapliga rådet godkände för sin del riktlinjer för hur vetenskapliga rådets, fnansrådets och ledningsgruppens medlemmar ska anmäla sina bindningar.

SLS inledde under året arbetet med at förnya verksamhetsutrymmena på Snellmansgatan 13. Målet är at samtliga anställda i Helsingfors och kundtjänsten ska placeras på Snellmansgatan 13.

Vetenskapliga rådet godkände för sin del et nyt verksamhetskoncept för den framtida användningen av SLS hus på Riddaregatan 5, med avsikten at fastigheten ska bli et hus för literatur, kunskap och framtid. Konceptet innebär at auditoriet och caféet förblir i SLS användning, dock så at de även kan användas av andra aktörer vars syfe är närliggande SLS. De övriga utrymmena i huset kommer at användas av andra parter vars verksamhet stöder det nya verksamhetskonceptet.

Verksamhetsrelaterade milstolpar Sällskapet bedrev sin verksamhet enligt den verksamhetsplan som vetenskapliga rådet fastställt för 2023. De mål som uppställdes i verksamhetsplanen uppnåddes i huvudsak.

SLS arkivsektor fortsate tillsammans med tjänsteproducenten at utveckla det nya arkiveringssystemet

Yksa för at uppnå de behövliga funktionaliteterna och egenskaperna i systemet. I samband med deta har arkivet uppdaterat och standardiserat materialhanteringsprocessen och dess styrdokument.

Yksa togs i produktion våren 2023 och personalen fck utbildning i användning av det nya systemet.

Frågor kring arkivmaterialets säkerhet i osäkra tider har accentuerats i och med Rysslands anfallskrig i Ukraina. Arkivet har klassifcerat sit nationellt och historiskt värdefulla material i två skyddsklasser. Digitaliseringen av arkivets skyddsklassifcerade material inleddes under året och fortsäter fram till 2026. Målet är at digitalisera ca 600 000 sidor arkivmaterial.

Arkivet hade fem frågelistor om olika teman under året. Mycket populär var frågelistan Formella och familjära hälsningar som handlade om hur man hälsar i olika sammanhang. 239 personer svarade på den.

SLS arkivmaterial och utgivning har synliggjorts i Wikivärlden i samarbete med Projekt Fredrika rf. Synligheten för det svenska på Wikipedia och Wikidata har förbätras genom Albert Edelfelt- och Topeliusutgåvorna samt genom SLS utgivning, Svenska Teaterns arkiv och dialektmaterial taget från Finna. Yterligare har Dialektordboken – ordbok över Finlands svenska folkmål, som genomfördes tillsammans med Institutet för de inhemska språken, fåt synlighet genom projektet.

Målgrupperna för satsningarna är förutom användare av Wikipedia och Wikidata även maskiner. Både Wikipedia och Wikidata anses vara centrala för at få språkmodeller som Chat GPT at bätre förstå det svenska i Finland.

SLS arrangerade eller stod som delarrangör för sammanlagt 56 evenemang. Bland dessa kan nämnas seminariet om folkligt skrivande som SLS arrangerade tillsammans med Kungliga Gustav Adolfs Akademien och Åbo Akademi i Åbo den 4–5 november och seminariet för doktorander i humaniora och samhällsvetenskaper som planerades av SLS nämndforskare och ordnades av de vetenskapliga nämnderna den 25 maj.

SLS hade huvudansvaret för planeringen och de praktiska arrangemangen kring Vetenskapskarnevalen i Vasa den 17–18 november. Karnevalen ordnades i samarbete med universiteten och högskolorna i Vasa. Karnevalen lockade närmare 1 800 åhörare på plats och omkring 1 300 följde med på nätet. Sammanlagt uppträdde över 130 forskare på tre scener i centrala Vasa. Vetenskapliga rådet och fnansrådet sammanträdde i Vasa i samband med Vetenskapskarnevalen. Vid et gemensamt möte behandlades budget, verksamhetsberätelse och upplägget för SLS arbete med at ta fram en ny vision.

SLS deltog i bokmässorna i Helsingfors, Åbo och Göteborg.

SLS gav ut 8 verk i tryck av vilka 2 även utgavs digitalt. 1 nyt verk utgavs endast digitalt. Cirka 340 verk ur backlisten som tidigare utkommit i tryck utgavs nu även digitalt, till största delen på digi. kansalliskirjasto.f, och 2 nytryck togs. FMI gav ut albumet Taklax/remix av Lapua-Uusi-Guinea på musikströmningstjänster och cd. Folk och musik gavs för femte året ut som e-tidskrif. Årets mest sålda bok var Finlands svenska historia av Martin

Vetenskapliga

rådet genomförde en grundläggande genomgång och reform av nämndernas roll och struktur.

svenska. Under 2024 fortsäter vi planera hur denna brist kunde åtgärdas.

Förlagssamarbeten med fnska förlag och förlag i Sverige fortsäter och så got som alla titlar SLS utger utkommer också i Sverige. Tack vare Bargumska fonden som instifades 2022 etablerar SLS nu också mera kontinuerliga samarbeten med fnska förlag, för at säkerställa at en del av våra böcker utkommer även på fnska.

Den nya populärvetenskapliga serien Värt at veta planerades under 2022, seriens första call for papers var i mars 2023 och resulterade i cirka 90 inlämnade synopsis. De första två delarna –Mardrömmar och Kvantdatorer – utkommer i april 2024.

vetenskapliga rådet at inleda infrastrukturprojektet

Edvard Westermarck – internationellt känd forskare i et Finland, Europa och Nordafrika i omvandling.

Vetenskapliga rådet beviljade individuella stipendier för akademisk forskning till et belopp av 1 277 058 euro. Övriga stipendier och understöd beviljades till et belopp av 1 676 039 euro. Under året utdelades literära, vetenskapliga och kulturella pris till et totalbelopp av 427 333 euro.

Hårdstedt. Finlands svenska historia och Et got parti av Maria Vainio-Kurtakko utkom som ljudböcker. I enlighet med verksamhetsplanen för 2023 har utgivningssektorn gjort upp en plan för hur digitala utgåvor skapas, hålls i drif och slutligen arkiveras. Utgivningen har kartlagt alternativa tekniska lösningar och fastslagit at SLS egen platform för digital utgivning fortsätningsvis erbjuder oss den bästa lösningen. Därefer genomfördes en omfatande uppdatering av platformen, för at säkerställa at SLS nuvarande utgåvor hålls i drif och at sökmotorer ger träfar i materialet.

Hösten 2023 skickade utgivningssektorn ut en enkät till universitetspersonal med syfe at kartlägga behovet av svenskspråkig kursliteratur som berör fnländska förhållanden. Resultatet ger vid hand at det saknas en hel del kursliteratur på

Stipendier, understöd och pris

Vetenskapliga rådet beslutade at fnansiera fyra forskningsprojekt som inleds 2024 med totalt 2 106 576 euro. Dessa är projekten Parbildning och dess konsekvenser bland infödda och immigranter i Finland placerat vid Åbo Akademi med projektledare fl. dr Jan Saarela, Opera i periferin? Åbo och Paris som musik- och teaterstäder 1740‒1840 vid Åbo universitet med professor Charlota Wolf som projektledare, På tal om konst. Talarpositionering och interaktionell kompetens hos L1- och L2-talare av svenska vid Helsingfors universitet med professor Jan Lindström som projektledare, och Städer vid den svenska stormaktens östgräns. Makrostrukturer och kommersiella nätverk under 1600-talets senare hälf vid Östra Finlands universitet med professor Kimmo Katajala som projektledare. Därtill beslutade

Vetenskapliga rådet godkände et avtal med Institutet för de inhemska språken enligt vilket SLS tillsammans med Svenska Kulturfonden skulle stödja slutförandet av Ordbok över Finlands svenska folkmål fram till 2036 med upp till 2 340 000 euro, under förutsätning at staten ger motsvarande fnansiering. Under 2023 beviljades för deta syfe Institutet för de inhemska språken stöd om 600 000 euro av SLS och 500 000 euro av Svenska kulturfonden.

I enlighet med principöverenskommelsen om fnansieringen av Svenska Akademiens ordbok från 2022 beviljade vetenskapliga rådet et stöd till SAOB om 75 000 euro.

Därtill beviljades 2 personer rät till arbetsrum på Riddaregatan 5 i Helsingfors.

SLS förvaltar Delegationen för den svenska literaturens främjande och dess understöd. Delegationen beviljar statligt fnansierat stöd för tryckning av skön- och fackliteratur samt stöd för översätning av literatur från fnska till svenska. År 2023 beviljade delegationen totalt 76 047 euro i stöd.

Miljöpriset Blå globen 2023 gick till Iida Mietinen, Karri Lehtonen och Eero Heikkinen,

som utvecklat et koncept som minskar behovet av miljöskadliga engångsförpackningar för hämtmat. Priset på 100 000 euro delas ut av SLS, Maj och Tor Nesslings stifelse och Tiina och Anti Herlins stifelse. SLS andel av prissumman var 33 333 euro.

Vetenskapliga rådet inrätade 2023 et nyt pris, Jöns Budde-priset, som ges åt personer som genom översätningar till andra språk sprit kunskapen om den svenska literaturen och kulturen i Finland. Priset utdelades första gången 5.2.2024.

Sammanlagt utdelades medel för forskningsprojekt, stipendier, understöd och pris, med beaktande av egen användning av fondavkastning, till et totalbelopp om 6 672 127 euro.

Institutionellt samarbete

Samarbetet med bl.a. Finska Literatursällskapet och de andra privatarkiven samt Riksarkivet, Nationalbiblioteket och andra centrala minnesorganisationer har fortgåt. Samarbetet har bland annat gällt den gemensamma söktjänsten Finna och sektorns juridiska frågor.

Samarbetet med Språkbanken i Sverige och Kielipankki i Finland har gällt bland annat överförande av transkriberat material från arkivet och utgivningen.

Vetenskapliga samfundens delegation jämte dess underavdelningar Vetenskapsbokhandeln, Boklagret och Bytescentralen för vetenskaplig literatur var fortsätningsvis en viktig och nära samarbetspartner.

Genom medlemskapet i Stifelser och fonder r.f. deltar SLS i det nationella samarbetet inom stifelsesektorn. Sällskapet är sedan 2013 medlem

i Philantrophy Europe Association (Philea), som är samarbetsorganisationen för europeiska stifelser och fonder.

Medlemmar

Vid årets slut hade SLS totalt 913 medlemmar, det vill säga något färre jämfört med året innan då medlemsantalet var 934.

Årshögtiden 5.2.2023

Årshögtiden ägde rum i Helsingfors universitets solennitetssal. En stor skara följde med sändningen på sls.f. Sällskapets stora pris, Karl Emil Tollanders pris, tillföll professor och biskop emeritus Gustav Björkstrand. Festalet med rubriken Bellmansvisor och kökssvenska – om savolaxarnas stora förkärlek för Norde n hölls av förfataren Sirpa Kähkönen. Festalet har publicerats i årsboken Historiska och literaturhistoriska studier 98. Festens konstnärliga tema lyfe fram nyare och äldre körmusik från de nordiska länderna och Estland till äldre texter. I programmet ingick musik av Anna Þorvaldsdótir, Minna Leinonen, Eyvind Alnæs, Karin Rehnqvist, Peter Arnold Heise, Selim Palmgren och Pärt Uusberg till texter av Morten Hegelund, Guðbrandur Þorláksson, Jaakko Juteini, Jakob Arrhenius Christian Hostrup, Jarl Hemmer och Juhan Liiv. För festens konstnärliga program stod kören Key Ensemble under ledning av Juta Seppinen.

Årsmötet 4.4.2023

I sällskapets årsmöte deltog 23 medlemmar. Till medlemmar i vetenskapliga rådet för

treårsperioden fram till årsmötet 2026 återvaldes professor Pauline von Bonsdorf, rektor Mona Forsskåhl, docent Ruth Illman och professor Fredrik Nilsson. Professor Marcus Norrgård invaldes i stället för professor Henrik Meinander, som inte ställde upp för omval, fram till årsmötet 2025.

Till medlem i fnansrådet för perioden fram till årsmötet 2027 återvaldes Senior Advisor Robert Andersson. Analyschef Heidi Schauman invaldes i stället för Björn Teir, som avsagt sig uppdraget per 31.10.2022, för perioden fram till årsmötet 2026.

Till revisor för verksamhetsåret 2023 valde årsmötet revisionssamfundet KPMG, som meddelat at Marcus Töterman CGR fungerar som huvudansvarig revisor.

På förslag av vetenskapliga rådet och fnansrådet beslutade årsmötet bibehålla medlemsavgifen för årsmedlemmar vid 25 euro och avgifen för ständigt medlemskap vid 800 euro.

Vetenskapliga rådets sammansättning

Vetenskapliga rådet hade följande sammansätning: ordförande, professor Åsa von Schoultz (invald 2021), vice ordförande, rektor Mona Forsskåhl (invald 2014), sekreterare, professor Pauline von Bonsdorf (invald 2017), skatmästare, lagman Johan Aalto (invald 2021). Övriga ledamöter var docent Ruth Illman (invald 2017), professor Kristina Malmio (invald 2015), professor Henrik Meinander (invald 1998) fram till årsmötet, professor Fredrik Nilsson (invald 2020), professor Marcus Norrgård (invald 2023), professor Matias Pirholt (invald 2020), docent Anna Slote (invald 2022), professor Gunilla Widén (invald 2022)

och docent Ann-Catrin Östman (invald 2013).

Vetenskapliga rådets konstituerande möte ägde rum den 20 april 2023. Rådet sammanträdde under året till nio möten och arbetsutskotet till åta möten.

Ledamöternas närvarofrekvens vid mötena var: Aalto 9/9, von Bonsdorf 9/9, Forsskåhl 8/9, Illman 8/9, Malmio 7/9, Meinander 3/3, Nilsson 6/9, Norrgård 6/6, Pirholt 8/9, von Schoultz 8/9, Slote 8/9, Widén 9/9 och Östman 8/9.

Sällskapets bokslut för 2023

Vetenskapliga rådet har för sin del tagit del av sällskapets bokslut för 2023 och tillstyrker at det fastställs.

24 SLS årsredovisning 2023

SLS inledde under året arbetet med at förnya verksamhetsutrymmena på

Snellmansgatan 13.

Finansrådets årsberätelse 2023

Finansrådets berätelse utgör en i bokföringslagen avsedd verksamhetsberätelse.

• Den förvaltade förmögenhetens totalavkastning uppgick under 2023 till +8,9 % (-10,0 % år 2022)

• Förmögenhetens marknadsvärde uppgick vid slutet av året till 2 050 miljoner euro (1 933 miljoner euro)

• Investerings- och fnansieringsverksamhetens överskot var 64,3 miljoner euro (73,9 miljoner euro)

• Donationer och testamenten har förkovrat kapitalet med 2,2 miljoner euro (2,9 miljoner euro)

• SLS verksamhet och utdelning utvecklades planenligt, kostnaderna uppgick till 16,1 miljoner euro (14,3 miljoner euro)

• SLS utdelning av pris, stipendier och understöd uppgick till 6,7 miljoner euro (5,7 miljoner euro)

• Ordinarie verksamhetens underskot (innefatande utbetalda stöd ur Svenska kulturfonden) uppgick till 59,7 miljoner euro (56,3 miljoner euro)

• Till Svenska kulturfondens disposition ställs år 2024 48 miljoner euro (45 miljoner euro)

• Räkenskapsperiodens underskot är 31 968,04 euro (2022 överskot 4 963,97 euro)

Året 2023 var som helhet et got placeringsår efer et svårt 2022 då både aktie- och räntemarknaden uppvisade starkt negativ avkastning. Aktiekurserna steg krafigt i både USA och Europa, främst drivna av en stark utveckling inom informationstekniksektorn. Aktieindexet som mäter totalavkastningen på den globala aktiemarknaden steg under året med 18,1 % och indexet för statsobligationer i euroområdet med 6,7 %. Helsingforsbörsen hade et svagare år med en negativ utveckling om 2,0 %. Den globala BNP-tillväxten uppgick år 2023 till ca 3,1 %, en avmatning från den redan måtliga tillväxten om dryga 3,4 % under 2022. Infationstakten bromsade in betydligt under året och förväntningarna på centralbankernas räntesänkningar förstärktes.

73,9 miljoner euro 2022. Förändringen var störst i aktier och aktierelaterade instrument, från 68,2 miljoner till 58,6 miljoner euro. Intäkterna innefatar även avkastning från private equity-bundna placeringar vars realiserade vinster ökade från 11,9 miljoner euro till 16,4 miljoner euro under 2023. Av netovinsterna fördes 3,9 miljoner euro till värderegleringsfonden enligt SLS redovisningsprinciper. Intäkterna från ränteplaceringar ökade till 4,6 miljoner euro 2023 från 3,5 miljoner euro 2022. Netointäkten från fastighetsplaceringar sjönk från 3,0 miljoner euro till 2,1 miljoner euro.

ar. Fastigheterna är försäkrade till fullt värde då det är möjligt. Museala byggnader har fasta försäkringsvärden. Finansråd och vd omfatas av en ansvarsförsäkring för förmögenhetsskador.

Tillgångarnas marknadsvärde steg från 1 933 miljoner euro till 2 050 miljoner euro vid utgången av 2023. Huvudplaceringsformen för SLS förmögenhetsförvaltning är aktier och aktierelaterade instrument. Dessa utgjorde 81,8 % av placeringsportföljen vid årsslutet 2023 (80,2 % per 31.12.2022). Ränteplaceringarna utgjorde 9,5 % av totalportföljen (9,3 %). Fastighetsplaceringarnas andel av totalportföljen var 8,7 % (10,5 %).

Placeringsportföljens sammansätning och dess förändring under 2023 belyses ur olika synvinklar i noter nr 9–18 till bokslutet.

Investerings- och fnansieringsverksamhetens överskot minskade till 64,3 miljoner euro 2023 från

Till Svenska kulturfondens disposition ställdes år 2023 45,0 miljoner euro av 2022 års resultat. År 2024 ställs av 2023 års resultat sammanlagt 48,0 miljoner euro till Svenska kulturfondens disposition. Svenska kulturfonden rekvirerade under 2023 utbetalningar till et sammanlagt belopp om 43,6 miljoner euro (42 miljoner euro 2022). Motagarna av Kulturfondens understöd rekvirerar medlen i olika takt, sålunda innehåller de rekvirerade utbetalningarna även medel som ställts till disposition under tidigare år.

Finansrådet har i enlighet med tidigare praxis granskat hela förmögenheten vid sina möten i maj och november, och formulerat riktlinjer för omplaceringar.

SLS försäkringsskydd omfatar sakförsäkringar, personförsäkringar, avbrots- och ansvarsförsäkring-

Finansrådet godkände nya principer för hållbar placering som beskriver målen, aktiviteterna och uppföljningen av SLS hållbara placeringsverksamhet. Målen för den hållbara placeringsverksamheten grundar sig på internationella konventioner och globalt samarbete. Det här innefatar FN:s och OECD:s principer, de globala målen för hållbar utveckling, konventionen om biologisk mångfald och EU:s handlingsplan för fnansiering av hållbar tillväxt. I enlighet med klimatavtalet i Paris efersträvar SLS en koldioxidneutral portfölj senast år 2050.

SLS placerar främst i fonder kategoriserade som artikel 8 eller 9 enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Dessa kategorier av fonder beaktar hållbarhetsfaktorer i placeringsprocessen och stöder SLS mål för hållbar placering. År 2023 utgjordes portföljens fondplaceringar (enligt marknadsvärde) av 12 % artikel 9-fonder, 60 % artikel 8-fonder och 28 % artikel 6-fonder eller fonder utan kategorisering. Under året påbörjades också et projekt för at inom den passiva aktiefondallokeringen övergå till fonder med tydliga klimatmålsätningar. Övergången stöder SLS mål at nå en koldioxidneu-

tral portfölj i enlighet med klimatavtalet i Paris. Nya fondplaceringar med hållbarhetstema och samhällsnyta (SFDR-artikel 9-fonder) gjordes inom förnybar energiproduktion, mikrolån och fastigheter med samhällsstödande funktion.

Den likvida portföljens hållbarhet följs upp årligen genom en analys utförd av två externa samarbetspartner. År 2023 inkluderades 71 % av portföljens placeringar i hållbarhetsanalysen. Analysen visar at portföljens hållbarhetsmätare hållit en god nivå utan större förändringar mot marknadsgenomsnitet. Portföljens ESG-poäng (7,7) ger det näst högsta hållbarhetsbetyget AA, medan genomsnitet på marknaden (MSCI ACWI världsindex för aktier) har betyget A (6,8). Koldioxidavtrycket för SLS likvida aktieportfölj var 19 % lägre än på marknaden i genomsnit för 2023. Portföljens mätare för koldioxidintensitet och viktad koldioxidintensitet ligger också märkbart under marknadsgenomsnitet.

SLS rapporterade för första gången till PRI (Principles for Responsible Investment) om sin hållbara placeringsverksamhet. PRI-rapporteringen används som et verktyg för at fortsäta utveckla hållbarheten i placeringsverksamheten.

Det nytillkomna fondkapitalet uppgick under 2023 till 2 227 145,43 euro. Fyra av Svenska literatursällskapets fonder och nio av Svenska kulturfondens fonder motog kapitaltillskot under året. Två nya fonder har inrätats under 2023 i Svenska literatursällskapet, i Svenska kulturfonden har en ny fond inrätats. Fondvisa kapitaltillskot specifceras i not nr 21 respektive not nr 24 i noterna till balansräkningen.

Finansrådet har fortlöpande uppdaterat SLS styrdokument. Utvecklingen av datasäkerhet och IT-relaterade risker har rapporterats kontinuerligt till fnansrådet. Utlokalisering av IT-infrastrukturen slutfördes 2023 i enlighet med fnansrådets beslut. Finansrådet uppdaterade 17.11.2023 SLS placeringspolitik och fastställde målen för portföljallokeringen för kommande år. Finansrådet fastställde även de uppdaterade principerna för hållbar placering.

Aktieplaceringar

År 2023 var et got år för aktieplaceringar. Beräknat i euro steg världsindexet med +18,1 %. Helsingforsbörsen tappade -2,0 %. SLS referensindex, som till 40 % bestod av världsindex (MSCI World AC TRN Euro), till 40 % av Helsingforsbörsen (OMXH TRN) och till 20 % av et ränteindex för euroområdets statslån (ICE EG), steg med +7,7 %. Syfet med indexet är at utgöra en referens vid uppföljningen av hur placeringsportföljens avkastning och risk utvecklas på lång sikt.

SLS aktieplaceringar avkastade i genomsnit +11,0 %. Vid utgången av 2023 uppgick värdet på placeringarna i aktier och aktierelaterade instrument till 1 678 miljoner euro jämfört med 1 550 miljoner euro vid slutet av 2022 och stod för 82 % (80 %) av de placerade tillgångarna.

Aktiefonders andel av aktieplaceringarna var 41,1 %. Aktiefondplaceringarna är globala och inriktade på olika långsiktiga teman som till exempel småbolag och hållbar utveckling. Under året köptes aktiefonder för 59,2 miljoner euro och såldes för 74,5 miljoner euro.

De direktägda, börsnoterade aktierna som i huvudsak är internationellt verksamma bolag registrerade i Finland och Sverige utgjorde 39,9 % av alla aktierelaterade placeringar. Enligt SLS placeringspolitik prioriteras stabila och etablerade företag med stark marknadsposition, stabil intjäningsförmåga och stark balans samt en ägarvänlig dividendpolitik. Vid årsskiftet var de fem största direkta innehaven följande: UPM-Kymmene, Wärtsilä, Sampo, Nokia och Nordea. Direktägda börsnoterade aktier köptes för 38,2 miljoner euro och såldes för 62,1 miljoner euro. Vid omplaceringar beaktas även SLS strävan efter att värdet av ett enskilt innehav i ett bolag inte ska utgöra mer än 5 % av den totala placeringsportföljens värde.

SLS efersträvar at fortsäta öka andelen private equity-bundna placeringar och genomför en ferårig plan för at uppnå deta. Private equity-bundna placeringar görs genom placeringslån, specialplaceringsfonder och motsvarande strukturer. Vid slutet av 2023 värderades det sysselsata kapitalet till 295,4 (231,6) miljoner euro, vilket motsvarar 17,6 % (14,9 %) av de aktierelaterade placeringarna. Vid slutet av året uppgick den totala resterande placeringsförbindelsen till private equity-bundna placeringar till 322,0 (343,0) miljoner euro.

Netoköp av aktier och aktierelaterade instrument uppgick till 23,3 miljoner euro.

Aktieplaceringarnas diversifering enligt bransch och region samt förändringen i denna under 2023 illustreras i noter 11–12 till bokslutet.

Fastighetsplaceringar

Fastighetsnetot för 2023 var 2,1 miljoner euro (3,0 miljoner euro 2022). Fastighetsnetot belastades av planerings- och rivningskostnader för de omfatande grundreparations- och ändringsarbeten på Snellmansgatan 13 som avses göras under 2024, bostadsrenoveringar på Stora Robertsgatan 14 och takrenovering på Mariegatan 10. Hyresintäkterna uppgick till 5,4 miljoner euro (5,4 miljoner euro), avkastningen från fastighetsfonderna var 1,2 miljoner euro (1,1 miljoner). SLS uppbär marknadsmässiga hyror för de egna verksamhetsutrymmena. De interna hyrorna ingår i ovan nämnda brutohyresintäkt och uppgår till 0,9 miljoner.

Kostnader för grundliga reparationer, omfatande ombyggnader, grundförbätringar eller andra åtgärder med lång verkningstid gällande fastigheter aktiverades till et värde om 0,3 miljoner euro (inga aktiveringar 2022). Aktiverade kostnader för fullföljda och avslutade ombyggnadsprojekt avskrivs lineärt under en period av 10 år. Avskrivningarna uppgår till 0,6 miljoner euro (1,1 miljoner euro 2022).

Beläggningsgraden i det uthyrda fastighets- och bostadsbeståndet har varit tillfredsställande och vid årsskifet var alla afärsutrymmen uthyrda förutom de kontorslokaler som berörs av SLS lokalanvändningsprojekt på Snellmansgatan 13. Antalet uthyrda bostadslägenheter uppgick till 271, medan 6 lägenheter var lediga för uthyrning. Uthyrningstiden för bostäder har förkortats under 2023. Hyresnivån i SLS hyresavtal granskas årligen. Hyrorna höjdes under året i genomsnit med 3,0 % (1,0 % 2022).

Under året såldes fyra bostadslägenheter, två i Asunto Oy Kiiski och två via testamente erhållna bostäder i Asunto Oy Otavantie 5 och Bostads Ab Skolhusgatan 39 (Vasa). Under året såldes även de med testamente erhållna fastigheterna Vikskatan och Lövåsen i Björköby i Korsholm.

Våren 2022 ställde SLS 22 hyresbostäder till ukrainska fyktingars disposition för upp till et år, i samarbete med Svenska kulturfonden. Efersom utsikterna för et slut på Rysslands anfallskrig i Ukraina är yterst oklara har tiden för bostädernas användning för deta ändamål förlängts till utgången av maj 2024.

I slutet av 2022 inleddes et lokalanvändningsprojekt som innebär at SLS anställda i Helsingfors i framtiden alla kommer at verka utgående från lokalerna på Snellmansgatan 13. Arbetet med at planera personalens kontorslokaler så at de möter framtidens behov pågick under våren 2023 varpå den tekniska planeringen inleddes, så at grundreparations- och omändringsarbeten kunde påbörjas i början av 2024. Som en del av projektet åtgärdas också reparationsskulden och energiefektiviteten i fastigheten, framför allt genom uppdatering av fastighetstekniken i form av förnyande av ventilationsmaskiner. De nya lokalerna tas i bruk i slutet av 2024.

Under 2023 utarbetades et nyt verksamhetskoncept för SLS fastighet Riddaregatan 5. Konceptet literatur, kunskap och framtid förverkligas efer at SLS medarbetare i slutet av 2024 fytar från Riddaregatan till de nya kontorslokalerna vid Snellmansgatan 13 och nödvändiga ändringsarbeten gjorts för de nya verksamheterna på Riddaregatan. Det nya

verksamhetskonceptet bygger på den verksamhet som förlaget Schildts & Söderströms, Stifelsen Sedmigradsky och SLS kommer at bedriva i huset. SLS kommer också framöver at förfoga över festsalen och de utrymmen som stöder verksamheten i salen.

Schildts & Söderströms koncentrerar sin verksamhet till huset och Stifelsen Sedmigradsky kommer at starta upp et nyt daghem i lokalerna med målet at bidra till nya verksamhetsmodeller och praxisorienterad forskning inom det småbarnspedagogiska fältet genom sit samarbete med Helsingfors universitet.

Svenska kulturfonden äger Stor-Sarvlaks och Stensböle gårdar, vilkas förvaltning handhas av et förvaltningsråd respektive en bestyrelse. Gårdarna utgör fristående fonder inom Svenska kulturfonden och förvaltningsorganen avger separata berätelser.

Strömma gård med Kanalholmen förvaltas i samråd med en av donatorerna som har dispositionsräten till gården. Skogsbruket som utgör gårdens viktigaste inkomstkälla bedrivs i enlighet med uppgjorda planer. År 2023 avverkades 2165 m³ virke (4583 m³ 2022). Arrendeavtalet för gårdens åkrar och strandängar är i kraf till utgången av 2024 och för annan odlingsmark till mars 2031. Torp och et antal mindre tomter är uthyrda till privatpersoner.

Ränteplaceringar

Placeringar på räntemarknaden gav god avkastning under 2023. Indexet för euroområdets statsobligationer steg med +6,7 %, investment grade-lån med +8,0 % och high yield-lån med +12,4 %. 12 månaders EURIBOR steg under året från 3,29 % till 3,51 % vid årsskifet.

Årets högsta notering var 4,23 % i september 2023. SLS ränteplaceringar uppgick vid slutet av året till 195 miljoner euro (203 miljoner euro 31.12.2022). Ränteportföljen hade en tonvikt på placeringar i kortfristiga tillgångar, företagslånefonder och illikvida ränteplaceringsfonder (bl.a. private debt-strukturer och mikrolånefonder) och den indexerade avkastningen var +3,9 % .

Ränteplaceringarna bestod vid årsskifet av ränteplaceringsfonder (58,7 %, 114,3 miljoner euro), kortidsplaceringar (31,1 %, 60,5 miljoner euro) samt likvida medel (10,3 %, 20,0 miljoner euro). Vid slutet av året uppgick de totala resterande placeringsförbindelserna inom ränteplaceringar till 23,7 miljoner euro.

Placeringspolitik, riskhantering, händelser efter räkenskapsperiodens utgång och utsikter för 2024

SLS placeringsverksamhet styrs av den av fnansrådet 13.11.2014 antagna och 17.11.2023 uppdaterade placeringspolitiken. Placeringspolitiken defnierar målet för placeringsverksamheten som är at: a) generera en stabil och förutsägbar direktavkastning för verksamhet och utdelning samt at b) genom en hållbar placeringsstrategi uppnå en totalavkastning som motsvarar avkastningskravet och därmed tryggar förmögenhetens realvärde på lång sikt.

Placeringspolitiken defnierar hur vi i placeringsverksamheten förhåller oss till risk och defnierar former för hantering av olika slags risker. Principer

för hållbarhet i placeringsverksamheten som beaktar aspekter på miljö, samhällsansvar och god förvaltning är också defnierade i et särskilt av fnansrådet fastställt dokument, SLS principer för hållbar placering. I det beskrivs hur hållbarhetsaspekterna beaktas i placeringsprocessen. Dessa dokument fnns tillgängliga på www.sls.f/sv/verksamhetsprinciper.

Placeringspolitiken fastställer at aktier och aktierelaterade instrument utgör huvudplaceringsform. Placeringsverksamhetens risker betraktas mot bakgrund av uppställda mål gällande avkastning och bevarande av kapitalets långsiktiga realvärde. Inom respektive tillgångsslag efersträvas tillräcklig diversifering för at minska beroendet av enskilda placeringar och förvaltare. SLS uppräthåller i enlighet med placeringspolitiken i sin balans bufertar för at hantera portföljens värdeförändringsrisker, direktavkastningsrisker, likviditetsrisker, kredit- och motpartsrisker samt risker förknippade med hållbarhet. Beaktande portföljens sammansätning bedöms dessa risker vara på en normal nivå och riskbufertarna tillräckliga.

Året 2023 var et got placeringsår. Den ekonomiska tillväxten förväntas vara måtlig och återhämta sig under 2024. Färska ekonomiska data tyder på at USA inte heller i år är på väg i en recession, utan ekonomin fortsäter at växa i en skälig takt. Den avtagande infationen kan komma at ge utrymme för centralbankerna at i något skede under året påbörja räntesänkningar. Infationsutvecklingen är mycket svår at förutspå och det fnns en klar risk för överraskningar. Med en förväntad förbätring i den globala

ekonomiska cykeln under 2024 förväntas företagens resultatutveckling fortsäta på en positiv trend, vilket torde stöda utvecklingen på aktiemarknaden.

Det geopolitiska läget är osäkert och det är sannolikt at dessa risker fortsätningsvis kommer at förorsaka volatilitet på kapitalmarknaderna även i år. SLS placeringsstrategi och tillgångsallokering är med utgångspunkt i placeringspolitiken utformade at tåla volatilitet och svängningar i världsekonomin, och ändå över tid nå upp till det främsta målet; at generera stabil och förutsägbar direktavkastning för verksamhet och utdelning.

Finansrådets sammansättning och möten

Finansrådet hade under året följande sammansätning (slutårtalet anger det sista hela kalenderår för vilket vederbörande valts – sålunda slutar mandatperioden vid följande års årsmöte):

• Ordförande, lagman Johan Aalto

sällskapets skatmästare 2021–2023

• verkställande direktör

Jannica Fagerholm 2021–2024

• vicehäradshövding

Anna-Maja Henriksson 2020–2023

• senior advisor Robert Andersson 2023–2026

• analyschef Heidi Schauman 2023–2025

Sällskapets vd, politices magister Björn Teir har fungerat som fnansrådets sekreterare.

Sällskapets ordförande, professor Henrik Meinander (t.o.m. 4.4.2023) och professor Åsa von Schoultz (fr.o.m. 20.4.2023), har deltagit i fnansrådets möten.

Finansrådet sammanträdde fem gånger under året.

Därtill har fnansrådet hållit en afonskola och 5 e-sammanträden samt beslutat om at på förslag av det

vetenskapliga rådet anta 23 nya medlemmar till SLS.

Finansrådets medlemmar har deltagit vid fnansrådets ordinarie sammanträden enligt följande:

Johan Aalto 5/5

Robert Andersson 5/5

Jannica Fagerholm 5/5

Anna-Maja Henriksson 2/5

Heidi Schauman 2/3

Fonder, justering av värdena för de gemensamt förvaltade fonderna

Under året inrätades två nya fonder i Svenska literatursällskapet:

• Nr 732 Hildur Winbergs fond. Fondens syfe är at tillhandahålla en lägenhet för konstnärer.

• Nr 733 Eva Björklöfs fond. Fonden stöder allmänt SLS syfe.

Under året inrätades följande fond i Svenska kulturfonden:

• Nr 499.27 Christer Jerns fond inom Svenska Österbotens Kulturfond. Fondens syfe är at dela ut stipendier för rekreation åt svenskösterbotniska familjer, som vårdar sina utvecklingsstörda barn eller vuxna hemma.

Det under året nytillkomna fondkapitalet om sammanlagt 2 227 145,43 euro har överförts till respektive fonder i enlighet med specifkationerna i bokslutets not nr 21 och not nr 24.

De gemensamt förvaltade fondernas egna kapital

uppvärderas i regel årligen med index. Sedan 2022 tillämpas enligt fnansrådets beslut konsumentprisindex som grund för uppvärderingen. År 2023 var förändringen i index 9,15 %. Därmed ökade Svenska literatursällskapets gemensamt förvaltade fonders kapital med 15,9 miljoner euro och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder med 45,6 miljoner euro. Uppvärderingen är avsedd at infationskorrigera fondernas kapital och andel av avkastningen. Placeringspolitiken defnierar at då värderegleringsfondens storlek i förhållande till placeringarnas värdeförändringsrisker bedöms vara tillräcklig kan värderegleringsfondens kapital användas för uppskrivning av fonders kapitalvärde och därigenom förkovra fonders kapital och öka den kalkylerade avkastningen. Ingen yterligare uppskrivning utöver indexuppvärderingen företogs år 2023. SLS placeringspolitik tar ställning till riskhanteringens principer och det sät på vilket riskerna i placeringsverksamheten hanteras. Variationer i direktavkastning utjämnas vid behov med Svenska literatursällskapets respektive Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsreserver. Ackumulerade överskot och reserver som har ackumulerats i konjunkturutjämningsfond kan disponeras på förslag av fnansrådet. Strävan är at uppräthålla en reserv som motsvarar det planerade utdelnings- och verksamhetsfnansieringsbehovet för 1,5–2 år.

Balansomslutningen, värdeförändringar

I slutet av året var balansomslutningen

1 490 365 816,28 euro, varav Kulturfonden var 1 167 973 306,57 euro (utan interna elimineringar),

jämfört med 1 455 488

332,71 euro i början av året, varav Kulturfonden var 1 147 251 198,45 euro.

Uppvärderingen av Svenska literatursällskapets gemensamt förvaltade fonders eget kapital minskade värderegleringsfonden med 15,9 miljoner euro. Realiserade förluster i samband med försäljningar minskade fonden med 2,8 miljoner euro. Slutliga förluster i private equity-bundna lån uppgick till 0,1 miljoner euro. Nedskrivningar av placeringar till marknadsvärde utgjorde 4,8 miljoner euro.

Under perioden återtogs nedskrivningar av placeringstillgångars värde till et belopp om 9,0 miljoner euro och vid försäljning av placeringar realiserades vinster till et belopp om 6,0 miljoner euro. Övriga händelser som ökade fondens kapital var återburna förvaltararvoden 0,3 miljoner euro samt andel av avkastning från private equity-bundna placeringar 1,1 miljoner euro. Värderegleringsfonden i Svenska literatursällskapets gemensamt förvaltade fonder minskade sammanlagt med 7,3 miljoner euro till 74,7 miljoner euro. Därtill har Svenska literatursällskapets fristående fonders värderegleringsfond ökat med 0,3 miljoner till 8,9 miljoner euro.

Uppvärderingen av Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders eget kapital minskade värderegleringsfonden med 45,6 miljoner euro. Nedskrivningar av placeringar till marknadsvärde utgjorde 25,4 miljoner euro. Realiserade förluster i samband med försäljningar minskade fonden med 11,8 miljoner euro. Slutliga förluster i private equity-bundna lån uppgick till 0,3 miljoner euro. Vinster vid försäljning av placeringar realiserades till et be-

lopp om 12,8 miljoner euro. Under perioden återtogs nedskrivningar av placeringstillgångars värde till ett belopp om 35,2 miljoner euro. Övriga händelser som ökade fondens kapital var återburna förvaltararvoden 1 miljoner euro samt andel av avkastning från private equity-bundna lån 3,2 miljoner euro. I Svenska kulturfonden minskade värderegleringsfonden sammanlagt med 31,1 miljoner euro till 490,3 miljoner euro. Svenska kulturfondens fristående fonders värderegleringsfonder har ökat med 0,4 miljoner till 17,4 miljoner euro.

Den placerade förmögenhetens värdering, förändringar och marknadsvärden presenteras i noter nr 15–18 i anslutning till bokslutet.

Tillskott och överföringar till fondernas kapital

Svenska litteratursällskapets fonders kapital ökade med 18,7 miljoner euro. Överföring av avkastning till fondernas kapital enligt fondbestämmelser uppgår till 2,9 miljoner euro. Uppvärderingen av de gemensamt förvaltade fonderna ökade fondernas eget kapital med 15,9 miljoner euro. Vid uppgörande av bokslutet har beaktats att 1,5 miljoner euro överförs från Svenska litteratursällskapets konjunkturutjämningsfond, vilket därmed minskar kapitalet med motsvarande summa.

Förändringar i SLS-fondernas kapital beskrivs i noterna nr 21–22 i anslutning till bokslutet.

För årsmötet föreslås följande överföringar till forskningsfonden: 1 133 000 euro för projektet

Digitalisering av skyddsklassat arkivmaterial, 500 000 euro för utgivningsprojektet om Westermarck och 100 000 euro för SLS åtaganden inom stiftelsernas Post doc-pool. Forskningsfondens syfte är att kapitalet används för framtida utdelning till forskningsprojekt eller för att finansiera av vetenskapliga rådet beslutade infrastrukturprojekt (insamlingsprojekt, utgivningsprojekt och digitaliseringsprojekt) som bedrivs i SLS egen regi. Forskningsfonden upplöses enligt vetenskapliga rådets utdelningsbeslut eller i den takt projekt framskrider och tar medel i anspråk.

Förändringar i SLS forskningsfond och förhandsfinansierade åtaganden beskrivs i noterna 23 och 26 i anslutning till bokslutet.

Svenska kulturfondens fonders kapital ökade med 46,2 miljoner euro. Genom donationer och testamenten förkovrades kapitalet med 0,9 miljoner euro. Uppvärderingen av de gemensamt förvaltade fonderna ökade fondernas eget kapital med 45,6 miljoner euro. Överföringar av avkastning till de gemensamt förvaltade fondernas kapital enligt fondbestämmelser uppgick till 4,7 miljoner euro. Årets underskott minskade kapitalet med 0,1 miljoner euro medan de friståendes överskott ökade kapitalet med 0,3 miljoner euro. Vid uppgörandet av bokslutet har beaktats att 5,2 miljoner euro överförs från Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfond, vilket därmed minskar kapitalet med motsvarande summa.

Förändringar i SKF-fondernas kapital beskrivs i noterna nr 24–25 i anslutning till bokslutet.

Svenska litteratursällskapets fristående fonders utdelning

Ur den fristående fonden Ingrid, Margit och Henrik

Höijers donationsfond II ställdes år 2023 till SLS disposition 850 000 euro för fondens syften och 7 700 euro utdelades till Tölö gymnasium. År 2024 ställs

samma belopp om 850 000 euro till SLS disposition och 7 700 euro utdelas till Tölö gymnasium.

Svenska kulturfondens resultat År 2023 ställde Svenska litteratursällskapet

sammanlagt 45 000 000 euro till disposition för Svenska kulturfondens ändamål, därtill

disponerade Svenska kulturfonden 1 001 205 euro

ur Allmänna fonden. För föreskrivna och anvisade

förmånstagare reserverades 3 120 799,11 euro och

Utdelningsstiftelsen för Svenska kulturfonden sr kunde disponera 39 629 200,89 euro.

Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden sr kunde disponera 2 250 000 euro.

Av resultatet för 2023 efter föreskrivna

överföringar till kapitalet och ovan redovisade dispositioner har finansrådet beslutat att i enlighet med villkoren i det av Svenska folkpartiet 30.12.1908

upprättade donationsbrevet ställa 48 000 000,00 euro till disposition för Svenska kulturfondens

ändamål enligt följande: Reserveras för föreskrivna/anvisade

Efter ovan nämnda dispositioner uppvisar kulturfonden ett underskott på 87 727,22 euro, som förs mot Svenska kulturfondens eget kapitals balanserade överskott.

Svenska litteratursällskapets resultat Svenska litteratursällskapets resultaträkning uppvisar efter verkställda dispositioner och reserveringar ett underskott för 2023 om 31 968,04 euro, som förs mot balanserat överskott.

Resultaträkning

resultat Dispositioner och frändringar kapitalet Överfrt till gemensamt f rvaltade fonders kapital enl. fondregl. Överfört till fristående fonders kapital

reserverade medel

fr utdelning under kommande år SLS

året ianspråktagna reserverade medel SLS

Balansräkning

Noter till resultatoch balansräkningen

Redovisningsprinciper

Utdelning

1 Av Svenska litteratursällskapet beviljade pris och stipendier har kostnadsförts på basis av fattade beslut och upptas som skuld till mottagarna. Understöd för feråriga förpliktelser bokas som helhetskostnad för det år beslutet har fattats. Svenska kulturfondens utdelningsmedel reserveras för utdelning och kostnadsförs då de rekvirerats för utbetalning.

Avskrivningar som ingår i verksamhetskostnader

2 Maskiner, inventarier och andra anskafningar med lång verkningstid som ingår verksamhetskostnader aktiveras då enskilda objekt har ett anskafningsvärde om 10.000 euro eller mera. Objekten avskrivs planenligt under 3-5 år.

Erhållna donationer och bidrag

3 Mottagna bidrag och understöd intäktförs till den del kostnader uppstått. Resterande mottagna bidrag periodiseras och upptas som passiva resultatregleringar.

Omsättningstillgångar

4 Publikationslagret upptas i omsättningstillgångarna balansens aktiva. Det ingående lagervärdet på nya publikationer bestäms av publikationens tryckningskostnad, som aktiveras och i resultaträkningen upptas som lagerförändring. På det återstående lagervärdet per 31.12 för under året utgivna publikationer görs en nedskrivning på 50 %, därpå följande år nedskrivs hela det återstående värdet.

Fondkapital

5 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder avser fonder som förvaltas med gemensamma tillgångar. Vid uppgörandet av bokslutet bestod SLS gemensamt förvaltade fonder av 124 enskilda fonder och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder av 491 fonder. Summan av de enskilda fondernas kapital bildar de gemensamt förvaltade fondernas egna kapital SLS respektive SKF balansräkning. Till det egna kapitalet räknas också SLS respektive SKF värderegleringsfonder i vilken samtliga gemensamt förvaltade fonder har andel i relation till sitt eget kapital. Till värderegleringsfonden förs enlighet med av fnansrådet fastställda principer realisationsvinster och realisationsförluster, nedskrivningar och återtagning av nedskrivningar samt vissa andra värdereglerande transaktioner som specifceras en skild not. Finansrådet tar årligen ställning till eventuell uppvärdering av de enskilda fondernas egna kapital som kan uppvärderas genom överföring från värderegleringsfondernas kapital till de enskilda fonderna i proportion till dessa fonders eget kapital. De enskilda fondernas avkastning beräknas med en kalkylränta om 4 % räknat på de enskilda fondernas ingående kapital. Utöver gemensamt förvaltade fonder förvaltas 5 fristående fonder (fonder med egen täckning), Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II och Strömma gård inom SLS och Alix och Ernst von Borns fond I, Stensböle minnen och Lise och Thelma Standertskjölds fond inom SKF. Dessa fonder har separata tillgångar och har inte andel i de gemensamt förvaltade fondernas värderegleringsfonder.

6 Konjunkturvariationers inverkan på utdelningskapaciteten och verksamheten utjämnas vid behov med Svenska litteratursällskapets respektive Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfonder genom att av räkenskapsperiodens resultat enligt föreningsmötes beslut överföra medel till respektive konjunkturutjämningsfond. Målet är att respektive konjunkturutjämningsfonds kapital kan uppgå till 1,5-2 års behov för utdelning och verksamhet. Konjunkturutjämningsfondernas kapital kan disponeras enligt fnansrådets beslut.

7 För Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder och fristående fonder samt för Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder och fristående fonder har uppgjorts separata resultat- och balansräkningar som intagits Svenska litteratursällskapets bokslut.

8 Nya donationer upptas till marknadsvärde balansräkningen under respektive fonds eget kapital.

Bestående aktiva

9 Bestående aktiva värderas till anskafningsvärden enligt ffo-principen. Nedskrivningar görs mot värderegleringsfond balansräkningen. Nedskrivningar företas om anskafningsvärdet eller det under tidigare räkenskapsperioder nedskrivna anskafningsvärdet för ett inköpsparti är högre än marknadsvärdet för ofentligt noterade instrument vid bokslutstidpunkten. Icke noterade instrument omvärderas enligt prövning. Under tidigare redovisningsperioder gjorda nedskrivningar återtas vid försäljning och vid bokslut då marknadsvärdet ligger över det nedskrivna värdet.

Realisationsresultat

10 Försäljningsvinster/-förluster från bestående aktiva resultatförs och förs därefter till värderegleringsfond. Kursdiferenser vid försäljning av valuta förs till resultaträkningen.

Värdering av tillgångarna

11 Private Equity-bundna placeringar behandlas till medelanskafningsvärde. Nedskrivningar görs då medelanskafningsvärdet eller det under tidigare räkenskapsperioder nedskrivna värdet för en placering är högre än värderingen vid bokslutstidpunkten. 20 % av Private Equity-bundna placeringars avkastning förs mot värderegleringsfond i syfte att över tid bibehålla kapitalets realvärde. Därtill förs 20 % av avkastningen från Private Equity-bundna lån mot värderegleringsfond i syfte att täcka eventuella slutliga förluster vid avveckling av Private Equity-bundna lån. Slutliga förluster förs mot värderegleringsfond. Realisationsvinster och -förluster från andra strukturerade lån som inte har kupongavkastning upptas som intäkt (eller förlust) resultaträkningen.

12 Vid marknadsvärdering av tillgångar tillämpas den vid redovisningstidpunkten mest tillförlitliga marknadsvärderingen för respektive tidpunkt. Härav följer att tillgångarnas marknadsvärde eller tillgångsklassifcering kan ha förändrats jämfört med tidigare redovisade marknadsvärderingar. Detta medför att tidigare års portföljstruktur och avkastning kan uppvisa smärre avvikelser i detta bokslut jämfört med tidigare publicerade bokslut. Tillgångar annan valuta än euro omräknas till bokslutsdagens valutakurs.

Fastighetsinnehav

13 Kostnader för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med lång verkningstid som beräknas innebära att fastighetens värde vid försäljning eller uthyrning för en längre tid genom åtgärden beräknas öka, aktiveras regel och ökar fastighetens bokföringsvärde. Årsreparationer och kostnader för administration och underhåll kostnadsförs i sin helhet på årlig basis.

14 Aktiverade utgifter för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med lång verkningstid enligt punkt 13 avskrivs lineärt enligt plan med en avskrivningstid om 10 år. Övriga avskrivningar på byggnadernas bokföringsvärden görs regel inte.

och fnansieringsverksamhetens ö

resultat

och frändringar kapitalet

till gemens. frv. fonders kapital enl. fondreglementen

till fristående fonders kapital

reserverade medel

för utdelning under kommande år (enl. fondreglementen) Under året ianspråktagna reserverade medel

för utdelning fristående fonder

till forskningsfonden

ur forskningsfonden

frändringar i kapitalet

Personalkostnader och närståendekretsåtgärder

öLner och arvoden SLS

Löner och arvoden SLS fristående fonder

Löner och arvoden SKF fristående fonder

Pensionskostnader SLS

Pensionskostnader SKF fristående fonder

Övriga sociala kostnader SLS

Övriga sociala kostnader SLS fristående fonder

Övriga sociala kostnader SKF fristående fonder

Närståendekretsrapportering

Med närståendekretsåtgärder avses ekonomiska åtgärder som fretagits med närståendekretsen.

Till Svenska litteratursällskapets sedvanliga närståendekretsåtgärder hör:

ö

1 Lner och arvoden till personer i närståendekretsen samt arvode till revisionssamfund

*) Med familjemedlem avses: make och sambo, egna barn och makens eller sambons barn, dessa barns make eller sambo och efterkommande, egna och makens eller sambons fräldrar, far- och morfräldrar och deras fräldrar

2 Pris, stipendier och understd till personer i närståendekretsen

3 Hyresavtal med personer närståendekretsen

Till SLS närståendekrets hör:

a Finansrådets medlemmar och revisorer

b Vetenskapliga rådets medlemmar, verkställande direkt ren och ledningsgruppens medlemmar

ö ö

c Familjemedlemmar till personer som avses i punkterna a-b *

**) 2023: Utgivningschef Patricia Berg, forskningschef Christer Kuvaja, arkivchef Kristina Linnovaara, kanslichef Jonas Lång, kommunikationschef Marika Mäklin, ekonomichef Ninny Olin, strategichef Jennica Thylin-Klaus

Not 9:

Svenska literatursällskapets och Svenska kulturfondens fondtillgångar enligt marknadsvärde

Not 10:

Svenska literatursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringar fördelade enligt instrumentslag, marknadsvärde

Not 11:

Svenska literatursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars branschfördelning enligt marknadsvärde

Not 12:

Svenska literatursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars regionala fördelning, marknadsvärde

Svenska literatursällskapets och Svenska kulturfondens fastighetsplaceringar enligt marknadsvärde

Not 14: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens ränteplaceringar enligt marknadsvärde

Not 15:

Svenska literatursällskapets ökningar och minskningar av placerade medel samt förändring i bokföringsvärden

Not 17:

Svenska kulturfondens ökningar och minskningar av placerade medel samt förändring i bokföringsvärden

Övriga frändringar utgrs av

ö

Not 22: Svenska literatursällskapets värderegleringsfond

Svenska litteratursällskapets gemensamt frvaltade fonder 1,1

vinster Realiserade förluster

Nedskrivning under perioden

av nedskrivning under perioden

Nytillkommet fondkapital

E. Bergmans fond

G. och G. Grnlunds resestipendiefond

G. och A. Karlssons fond

Kårkulla jubileumsfond

Lillkungs fond fr främjandet av krmusik

J. Mattssons stipendiefond

I. Mattsson-Pentikäinens minnesfond

Fonden fr Finlands svenska Psykoterapifrening

A. Riskas minnesfond

S. och Y. Salonens minnesfond

Svenska Österbottens kulturfond/C.Jerns fond

Svenska Österbottens kulturfond/Singsby sångk

R-M. och L. Ulfvens fond

D. J. Wadéns testamentsfond

Not 28:

Givna panter och ansvarsförbindelser

Not 30:

Bokslutets underskrifer

Vetenskapliga rådet har avgivit sin årsberätelse, som innefatar ytrande om bokslutet. Vi har idag slutfört revisionen och avgivit revisionsberätelse.

Helsingfors den 21 mars 2024

VETENSKPLIGA RÅDET

Åsa von Schoultz Fredrik Nilsson

Johan Aalto Marcus Norrgård

Mona Forsskåhl Matias Pirholt

Pauline von Bonsdorf Anna Slote

Ruth Illman Gunilla Widén

Kristina Malmio Ann-Catrin Östman

Finansrådet har för sin del godkänt vetenskapliga rådets årsberätelse, fnansrådets årsberätelse och bokslutet omfatande resultaträkning, balansräkning och noter till resultat- och balansräkningen.

Helsingfors den 22 mars 2024

FINANSRÅDET

Johan Aalto Anna-Maja Henriksson

Robert Andersson Heidi Schauman

Jannica Fagerholm

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Björn Teir

Helsingfors den 22 mars 2024

KPMG OY AB

Revisionssamfund

Marcus Töterman

CGR

e

Till m

visi

ed

lemmarn

a i S

nsberätelse

venska literatursällskapet i Finland rf

Revision av bokslutet

Uttalande

Vi har utfört en revision av bokslutet för Svenska litteratursällskapet i Finland rf (FO-nummer 0200138-1) för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2023. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet.

Enligt vår uppfattning ger bokslutet en rättvisande bild av föreningens ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Finansrådets och verkställande direktörens ansvar för bokslutet

Finansrådet och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Finansrådet och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar finansrådet och verkställande direktören för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag,

utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

— Skaffar vi oss en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

— Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

— Drar vi en slutsats om lämpligheten i att finansrådet och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten.

— Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och

innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för föreningens styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen.

Övriga rapporteringsskyldigheter

Övrig information

Finansrådet och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar finansrådets verksamhetsberättelse. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat

under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i finansrådets verksamhetsberättelse och bokslutet enhetliga och finansrådets verksamhetsberättelse har upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i finansrådets verksamhetsberättelse, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.

Helsingfors den 23 mars 2024

KPMG OY AB

Marcus Tötterman

CGR

Förteckningar

Pris

Pris utdelade vid årshögtiden 5.2

• Karl Emil Tollanders pris om 45 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll professor och biskop emeritus Gustav Björkstrand för verket Svenska psalmförfatare i Finland.

• Et pris om 25 000 euro ur Bokhandlare Bo Carleskogs fond tillföll förfataren Matilda Gyllenberg för barnromanen Hundra dagar hemma.

• Et pris om 25 000 euro ur Irma Carrells testamentsfond tillföll förfataren Ulrika Nielsen för diktessän Tingen

• Et pris för dramatiskt verk om 25 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll dramatikern Mikaela Hasán för dramatiseringen av Själarnas ö av Johanna Holmström.

• Et pris för kulturhistorisk gärning om 25 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll professor Hannu Salmi för en mångfaseterad forskning.

• Et pris om 25 000 euro ur Eklund-Modeenska fonden med tillhörande medalj tillföll förfataren Annika Luther för verket Rågen. En spretig historia.

• Et pris om 20 000 euro ur Astrid och Bertel Appelboms fond tillföll förfataren Johannes Ekholm för romanen Karmakoma.

• Et pris om 12 500 euro var ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II tillföll historikerna Sture Lindholm och Cecilia Toivanen för verket Ekenäs Universitet – där inbördeskriget inte slutade 1918.

• Et pris om 9 000 euro var ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll förfataren Nina Gran och illustratören Sanna Mander för boken Dikter för små öron.

• Et pris om 9 000 euro var ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll förfataren Malin Klingenberg och illustratören Maria Sann för boken Skeletet.

• Et pris om 15 000 euro ur Marcus Collins minnesfond tillföll bildkonstnären Caroline Pipping.

• Granberg-Sumeliuska priset om 10 000 euro tillföll förfataren Rosanna Fellman för diktsamlingen Republikens president. Tasavallan presidenti.

• Et pris om 10 000 euro ur Harald och Jenny Neovius minnesfond tillföll förfataren Sara Ehnholm Hielm för essäsamlingen Hur jag gick på bio och aldrig kom tillbaka.

• Et pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll politices doktor Andreas Eklund för avhandlingen Statsstruktur och regimförändring – En jämförande studie av sjuton länder i Mellanöstern och Nordafrika 2011–2019.

• Et pris om 5 000 euro var ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll flosofe doktor Maria Kautonen och docent Mikko Kuronen för verket Utalsinlärning med fokus på svenska.

• Et pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll flosofe doktor Maria Vainio-Kurtakko för verket Et got parti. Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv.

• Et pris om 10 000 euro ur O.F. Hultmans prisfond tillföll flosofe doktor Heidi Poutanen för

avhandlingen Ekologisk produktion och konsumtion i skrif och bild. En socialsemiotisk analys av grön marknadsföring i fnlandssvenska kundtidningstexter.

• Et pris om 6 000 euro ur Selma Wasastjernas prisfond tillföll förfataren Christofer Stefansson för romanen Loop.

• Et pris om 6 000 euro ur Femtioårsfonden tillföll docent Julia Korkman för verket Minnets makt.

Berätelser från rätssalen.

Övriga pris

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris

• Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 30 000 euro tillföll politices doktor Emily Sundqvist för doktorsavhandlingen Vem styr regionutvecklingen? Om förutsätningar för regionalpolitiskt ledarskap i de nordiska länderna.

Fredrik Pacius-priset

• Fredrik Pacius-priset om 15 000 euro ur Fredrik Pacius minnesfond tilldelades professor Tomi Mäkelä.

Pris för magisteravhandling

• Lars och Bojen Huldéns magisterpris i språkvetenskap om 1 500 euro tillföll fl.mag. Mari Leppänen, Helsingfors universitet.

• Joshua Mjöbergs magisterpris i literaturvetenskap om 1 500 euro tillföll fl.mag. Johanna Kronqvist, Åbo Akademi.

• Alma Söderhjelms magisterpris i historia om 1 500 euro tillföll fl.mag. Josefne Sjöberg, Åbo Akademi.

• Ragna och Olav Ahlbäcks magisterpris inom traditionsvetenskaperna om 1 500 euro tillföll fl.mag. Santu Anckar, Åbo Akademi.

SLS studentpris

• Studentpriset i historia om 1 000 euro tillföll Ronja Eklund, Ålands lyceum.

• Studentpriset i modersmålet om 1 000 euro tillföll Matilda Granqvist, Pargas svenska gymnasium.

• Studentpriset i samhällslära om 1 000 euro tillföll Ida Berghäll, Gymnasiet Lärkan och Katarina Mietinen, Gymnasiet Grankulla samskola.

• Studentpriset i A-svenska om 1 000 euro tillföll Ranja Sandberg, Kuninkaantien lukio.

Miljöpriset Blå globen

• Blå globen-priset om totalt 100 000 euro fnansieras av Tiina och Anti

Herlins stifelse, Maj och Tor Nesslings stifelse och Svenska literatursällskapet i Finland. Bidraget på 33 333 euro från SLS fnansieras ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II. Priset tilldelades: Iida Mietinen, Karri Lehtonen och Eero Heikkinen.

Pris sammanlagt: 427 333

Stipendier

Kulturhistoria

ur

Ämnesområde och fonder

Kyrkohistoria

ö ur Ingrid, Margit och Henrik Hijers donationsfond II

Litteraturvetenskap och litteraturhistoria

ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond, Ingrid, Margit och Henrik

kande Beviljad summa

Niklas Antonsson 16 992

Anna Biström

ö ö ö

Hijers donationsfond I, Selma, Ingrid och Lars Wasastjernas fond, Hjrdis och

Arvid Standertskjlds minnesfond, Stiftarnas fond och Karl Emil Tollanders donationsfond

Johanna Slotte Dufva

Miranda Geust

Helsingfors Universitet

– Nordisk litteratur

Marita Hietasaari

Anna Nygren

Ylva Perera

ö

Jrgen Scholz

Julia Tidigs

Pia Vuorio

summa Ämnesområde och fonder

Svenskans fortbestånd ur Bo Backstrms fond

Estrad Evenemang rf 24 000

Kielilähettiläät ry; 65 000

Språkambassadrerna rf

Pro Culturae rf 20 000

Rif rf 8 000

Sammanslutningen Svenska 34 000

Klubben i Helsingfors rf och

Muntra musikanter MM. rf

Sammanlagt 151 000

Teologi

ur Ingrid, Margit och Henrik Hijers donationsfond II

Ilona Blumgrund 28 800

Måns Broo 1300

Tero Heinonen 14 400

Moona Kinnunen 28 800

Daniel Mladenovic 2 000

Tomas Ray 5 650

Milena Parland 28 800

Sammanlagt 109 750

Tryckningsunderstöd

ur Christian och Constance Westermarcks fond och Ingrid, Margit och Henrik Adelsf rbundets 1 100 Höijers donationsfond understödsfrening rf

Fiskars hembygdsförening rf 3 000

F rlaget M 2 800

F rlaget Scriptum, 4 100 Oy Boklund Ab

Kyrkslätt Idrottsfrening rf 1 100

Leve tjäran rf 1 100

Libraria 2 100

Litorale 2 800

Porkala Parentesen rf 1 100

Schildts & Sderstr ms 2 500

Sjundeå IF rf 1 100

Åbo Akademi 1 200

Sammanlagt

Fonden för Finlands svenska bildkonstnärer och tonsättare

24 000

Johanna Almark 8 000

Matilda Enegren 3 000

Johanna Lecklin 4 000

Anna-Sofa Nylund 3 000

Sammanlagt 18 000

Ämnesområde och fonder

öMedelfr forskningsprojekt

kande Beviljad summa

Opera periferin? Åbo och Paris 600 000 som musik- och teaterstäder, 1790–1840 (Åbo universitet)

Parbildning och dess konsekvenser bland infdda och immigranter Finland (Åbo Akademi)

ö

På tal om konst: Talar-

599 814

512 338 positionering och interaktionell kompetens hos L1- och

L2-talare av svenska

(Helsingfors universitet)

Städer vid den svenska

394 424 stormaktens östgräns Maktstrukturer och kommersiella nätverk under 1600-talets

senare hälft

(Östra Finlands universitet) Sammanlagt

öMedelfr postdoktoral befattning

Holger Frykenstedts stipendiefond

Stipendiemedlen beviljas av

Historia: Anna-Stina Hägglund, 199 266 Tammerfors universitet

Ämnesområde och fonder

ö Resestipendium fr studerande marinteknik och marinteknologi

kande Beviljad summa

ö ur Lennart Engstrms stipendiefond Marcus Forsman 6 000

Resestipendium i nordiska språk ur Professor Carl-Eric Thors stipendiefond

ö ö ö Stipendium fr vistelse på Drakamllan – Nordiskt Forum f r Kultur och Vetenskap

Sammanlagt

Övriga understöd

Sammanlagt

öFreskrivna mottagare

ö Resestipendium f r medicinstuderande och -kandidater ur Carl-Johan von Troils minnesfond

Johanna Blomqvist

Sammanlagt

ö Delegationen f r den svenska litteraturens främjande

Sammanlagt

Minna Levälahti 587

öBarbroBjrkfelt 3 000

Tove Ekman 3 000

Martina Harms-Aalto 3 000

Maria Hirvi-Ijäs 3 000

Anu Koivunen 3 000

Ann-Charlotte Palmgren 3 000

Heidi von Wright 3 000 21 000

öInstitutet f r de inhemska 1 100 000

ö språken

Pressarkivfreningen 20 610

Svenska Akademien 75 000

Åbo Akademi 12 640

1 208 250

ö ö

Bj rneborgs svenska samskola

Bränd gymnasium 418 5 950

Gymnasiet Grankulla samskola 2 975

Gymnasiet Lärkan 2 975

Kimitoöns konstförening rf 3 284

Kotka Svenska Samskola 111

Närpes Skolmusikkår 726

Samfundet Folkhälsan 17 585

Stiftelsen Z. Topelius 4 577

barndomshem

Svenska kulturfonden 126 011

Svenska Privatskolan i Uleåborg

Åshöjdens högstadium 43 544 12 906 6 693 227 755

öö

Tl gymnasium

Facklitteratur 50 147

öSknlitteratur 25 900 76 047

Medlemmar i SLS förtroendeorgan 2023

SLS nomineringskommitté

Nils Erik Villstrand, ordf., Robert Andersson, Ole Johansson och Ann-Catrin Östman

Forskningsnämnden

Henrik Meinander ordf. (fram till 31.3.2023) Åsa von Schoultz, ordf., Lieven Ameel, Pauline von Bonsdorf, Åsa Palviainen och Katriina Siivonen

Insamlingsnämnden

Ann-Catrin Östman, ordf., Lars Ilshammar, Sakari

Katajamäki, Therese Lindström Tiedemann, Fredrik Nilsson, Åsa von Schoultz och Katriina Siivonen

Utgivningsnämnden

Mona Forsskåhl, ordf., Kristina Malmio, Stefan

Nygård, Pia Olsson, Gunilla Widén

Historiska nämnden

Ann-Catrin Östman, ordf., Ainur Elmgren, Derek Fewster, Björn Forsén, Kenneth Gustavsson, Johanna Ilmakunnas, Petri Karonen, Anu Lahtinen, Pirjo

Markkola, Päivi Salmesvuori, Peter Stadius och

Charlota Wolf

Litteraturvetenskapliga nämnden

Kristina Malmio, ordf., Claes Ahlund, Pauline von

Bonsdorf, Anna Hollsten, Päivi Lappalainen, Judith Meurer-Bongardt, Matias Pirholt, Hanna Samola, Ebba Wit-Bratström och Maria Österlund

Samhällsvetenskapliga nämnden

Tom Moring, ordf., Kimmo Grönlund, Anna Henning, Mirjam Kalland, Mikko Lagerspetz, Tuomas Martikainen, Fredrica Nyqvist, Katarina Petersson, Jan Saarela, Åsa von Schoultz (fram till 30.4.2023) och Gunilla Widén

Språkvetenskapliga nämnden

Camilla Wide, ordf., Siv Björklund, Mona Forsskåhl, Saara Haapamäki, Charlota af Hällström-Reijonen, Jannika Lassus, Camilla Lindholm, Jan Lindström, Åsa Palviainen, Caroline Sandström och Anna Slote

Traditionsvetenskapliga nämnden

Lena Marander-Eklund, ordf., Blanka Henriksson, Niklas Huldén, Tiina-Riita Lappi, Sanna LillbroändaAnnala, Fredrik Nilsson, Pia Olsson, Nika Potinkara, Tyti Steel, Marie Steinrud, Sofe Strandén-Backa och

Anna-Maria Åström

Redaktionsrådet för Finlands svenska folkmusikinstitut

Kaj Ahlsved, ordf., Johannes Brusila och Siv Ekström

Sakkunniggruppen för infrastrukturprojekt

Ann-Catrin Östman, ordf., Tuomas Heikkilä, Ruth Illman och Pirkko Nuolijärvi

Personhistoriska kommissionen

Henrik Meinander, ordf., Johanna Aminof-Winberg, Johan Bärlund, Perti Hakala, Henrik Knif, Jessica

Parland-von Essen, Kristian Stockmann och John Strömberg

Årsfestkommittén för 5.2. 2024

Åsa von Schoultz, ordf., Pauline von Bonsdorf, Jonas Lång, Marika Mäklin och Fredrik Nilsson.

Utanför kommitén stående konstnärlig ledare: Jan Söderblom Redaktionsråd, styrgrupper

Redaktionsrådet för SLS historia

Nils Erik Villstrand, ordf., Mona Forsskåhl, Rainer

Knapas, Jonas Lång, Tom Sandlund, Jennica ThylinKlaus, Clas Zilliacus och Anna-Maria Åström

Styrgruppen för forskningsprojektet

Den fnlandssvenska antifascismen

Henrik Meinander, ordf., Ainur Elmgren och Aapo Roselius. Anders Ahlbäck, projektledare

Styrgruppen för översiktsprojektet

Den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland

Matias Pirholt, ordf., Sakari Katajamäki och Magnus

Öhrn. Maria Österlund, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfnland? – Omfattning, orsaker och lösningar

Åsa von Schoultz, ordf., Anna Henning och Stafan

Himmelroos. Marina Lindell, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext Finland under 1800-talets första hälft

Christer Kuvaja, ordf., Mona Forsskåhl och Marko

Lamberg. Kirsi Vainio-Korhonen, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Informationsföden över Östersjön: Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918

Christer Kuvaja, ordf., Lars-Folke Landgrén och

Henrika Tandefelt. Hannu Salmi, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Konkurrerande tidsordningar (KOTI): Krononormativitet 2000-talets fnlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar

Kristina Malmio, ordf., Lieven Ameel och Päivi

Lappalainen. Maria Österlund, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Levd religion i medeltida Finland

Ruth Illman, ordf., Charlote Cederbom och Tuomas

Heikkilä. Sari Katajala-Peltomaa, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Lätt fnlandssvenska – En språkform för minoriteter

inom minoriteten

Camilla Wide, ordf., Monica Londen och Ulla Tiililä. Camilla Lindholm, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Politiskt beteende i den fnlandssvenska diasporan

Tom Moring, ordf., Anna Henning och Pasi Saukkonen. Stafan Himmelroos, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Svenskfnlands nya konturer – identitet, disidentifkation och solidaritet i möten med intima

”andra”

Tom Moring, ordf., Tuomas Martikainen och Mikko

Lagerspetz. Elina Oinas, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Minoritetsvälfärd och reproduktion: professionaliseringen av den fnlandssvenska befolkningsfrågan 1945–1990

Fredrik Nilsson, ordf., Julia Dahlberg och Heidi Kurvinen. Hanna Lindberg, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet EnTiTy:

Understanding Engagement in interaction Through language, emotions, personality, and Technology

Anna Slote, ordf., Katariina Harjunpää, Katarina Petersson. Ville Harjunen, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Mångfald i fnländsk seriehistoria: minoriteter och självrepresentation

Pauline von Bonsdorf, ordf., Derek Fewster och

Maria Lassén-Seger. Ralf Kauranen, projektledare

Prisnämnder

Allmänna prisnämnden (utsedd för utdelningen 5.2. 2024)

• Matias Pirholt, ordf.

• Skönliterära sektionen: Juha Itkonen, Jenny Jarlsdoter Wikström och Annete Kronholm

• Fackliterära sektionen: Heidi Grönstrand, Stefan Nygård och Sarah Wikner

• Sakkunnigmedlem för Bergbomska priset för dramatiskt verk/dramatisering: Anna Simberg

Prisnämnden för Marcus Collins minnesfond

• Pauline von Bonsdorf, ordf., Ulrika Ferm och Dan Holm

Prisnämnden för fonden Gustaf III:s minne

• Henrik Knif, ordf., Jessica Parland-von Essen och Henrika Tandefelt

Nämnden för Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (utsedd för utdelningen 16 .5. 2024)

• Åsa von Schoultz, ordf., Mona Forsskåhl och Matias

Pirholt

• Åbo Akademis representanter: Siv Björklund (suppleant Edvard Johansson) och Peter Nynäs (suppleant Björn Vikström)

Nämnden för Karl Rosendahls dramatiska honorarium

• Johan Bargum, Anna Simberg och Clas Zilliacus

Stipendie- och

understödsnämnder

Nämnden för Lennart Engströms stipendium

• Penti Häkkinen, Nils-Olof Nylund (Svenska tekniska vetenskapsakademien) och Kasper

Westerlund (Åbo Akademi)

Stipendienämnden för Bröderna Lars och Ernst

Krogius forskningsfond

• Eva Liljeblom, ordf., Penna Urrila och Eva Österbacka

• Svenska handelshögskolans representant: Rune Stenbacka

• Ekonomiska Samfundets representant: Roger Wessman

Fredrik Pacius minnesfond

• Pauline von Bonsdorf, ordf., Lena von Bonsdorf, Johannes Brusila, Wivan Nygård-Fagerudd och

Yvonne Theslef

Carl-Johan von Troils minnesfond

Christer Kuvaja, Monica Saxén och Carl-Olof von Troil

Förvaltningsråd och -nämnder

Förvaltningsnämnden för Ingrid, Margit och

Henrik Höijers donationsfond

• Dag Wallgren, ordf., Peter Storsjö och Kaj Åkerberg

Bestyrelsen för Stensböle Minnen

• Kristina Linnovaara, ordf., Joakim Flinck, Anders Svennas och Hans Wiljanen

Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks gård

• Christina Gestrin (SLS), ordf., Oto Andersson (SFP) och Erik Oljemark (Nylands Svenska

Lantbrukssällskap)

Pågående forskningsprojekt

Projektets namn

Projektledare Tidsperiod

Den fnlandssvenska antifascismen docent Anders Ahlbäck, 2019–2023 Åbo Akademi*

Konkurrerande tidsordningar (KOTI) – Krononormativitet i 2000-talets docent Mia Österlund, 2019–2023 fnlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar Åbo Akademi

Politiskt beteende den docent Stafan Himmelroos, 2019–2023 fnlandssvenska diasporan Helsingfors universitet

Informationsföden över Östersjön: professor Hannu Salmi, 2020–2023 Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918 Åbo universitet

Svenskfnlands nya konturer – identitet, disidentifkation professor Elina Oinas, 2020–2023 och solidaritet i möten med intima ”andra” Helsingfors universitet

Levd religion i medeltida Finland professor Sari Katajala-Peltomaa, 2021–2024 (Tammerfors universitet) Åbo universitet

Lätt fnlandssvenska – en språkform för professor Camilla Lindholm, 2021–2024 minoriteter inom minoriteten

Tammerfors universitet

Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfnland?

docent Marina Lindell, 2022–2025 – Omfattning, orsaker och lösningar Åbo Akademi

Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska professor Kirsi Vainio-Korhonen, 2022–2025 språket brottslig kontext i Finland under 1800-talets första hälft Åbo universitet

Den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen Finland

docent Mia Österlund, 2022–2026 (översiktsprojekt) Åbo Akademi

Minoritetsvälfärd och reproduktion: professionaliseringen av den

fl.dr Hanna Lindberg, 2023–2026 fnlandssvenska befolkningsfrågan 1945–1990 Åbo Akademi

EnTiTy: Understanding Engagement in interaction Through language, fl.dr Ville Harjunen, 2023–2026 emotions, personality, and Technology (Att förstå engagemang i Helsingfors universitet interaktion genom språk, känslor, personlighet och teknologi)

Mångfald i fnländsk seriehistoria: minoriteter och självrepresentation

*Projektets hemvist är densamma som projektledarens afliering, om inte annat anges.

pol.dr Ralf Kauranen, 2023–2026 Åbo universitet

Arkivdonationer och -insamlingar

Historiska och litteraturhistoriska samlingen Donationer

• Stora Rådets arkiv (SLSA 1461)

• Jack O’Brien-Hitchings familjearkiv (SLSA 1462)

• Släkten Garofs arkiv (SLSA 1463)

• Laurin Zilliacus fotografer och flmer (SLSA 1464)

• Maria Charlota Möllersvärds och Catharina

Charlota Möllersvärds resedagböcker (SLSA 1465)

• Ola och Ethel Hanssons arkiv (SLSA 1466)

• H.A. Appelbergs annotationsalmanack (SLSA 1467)

• Krister Sundbäcks brevsamling (SLSA 1468)

• Thiodolf och Naëmi Saelans brevväxling (SLSA 1469)

• Lönnbeckska skolans elevarbeten (SLSA 1470)

• Gun Ahlfors dagböcker (SLSA 1471)

• Auli Markkulas arkiv (SLSA 1472)

• Harry och Helmi Eklöfs familjearkiv (SLSA 1473)

• Kerstin Busk-Åbergs arkiv (SLSA 1474)

• Eva Gyldéns arkiv (SLSA 1475)

• Elis Saxéns arkiv (SLSA 1476)

• Fotografer från Tölö barnkrubba (SLSA 1477)

• Brev från Emil Gustaf Höckert (SLSA 1478)

• Jac Ahrenbergs arkiv, tillägg (SLSA 294)

• Familjen Theslefs arkiv, tillägg (SLSA 958)

• K.H. Renlunds stifelses arkiv, tillägg (SLSA 998)

• Anita Ingvalls arkiv, tillägg (SLSA 1042)

• Marie Peltonens arkiv, tillägg (SLSA 1051)

• Släkten Tandefelts arkiv, tillägg (SLSA 1056)

• Släkten Holmströms arkiv, tillägg (SLSA 1092)

• Felix Heikels arkiv, tillägg (SLSA 1134)

• Svenska Klubbens i Helsingfors arkiv, tillägg (SLSA 1180)

• Släkten Dyhrs arkiv, tillägg (SLSA 1193)

• Teaterföreningen Lillans arkiv, tillägg (SLSA 1222)

• Wava Stürmers arkiv, tillägg (SLSA 1253)

• Eva-Stina Byggmästars arkiv, tillägg (SLSA 1256)

• Släkten Björkenheims arkiv, tillägg (SLSA 1421)

• Tjusterby gårds arkiv, tillägg (SLSA 1452)

• Kjell Ewalds arkiv, tillägg (SLS 1457)

Traditions- och språksamlingen Donationer

• Den fnlandssvenska diasporan. Enkätundersökning bland svenskspråkiga utlandsfnländare (SLS 2390)

• Sven Grandéns arkiv (SLS 2391)

• Personporträt (SLS 2392)

• Nan Nymans arkiv (SLS 2393)

• Handskrif tillhörig Victor Mauritz Roslin (SLS 2394)

• Minnesalbum och annat samlande (SLS 2396)

• Hushållsrecept, 5 donationer genom upprop (SLS 2397)

• Livet i Pargas förr (SLS 2398)

• Modersmålsinriktad svenska i fnska skolor (SLS 2399)

• Rea Collins arkiv (SLS 2403)

• Handskrif tillhörig Oto Ludvig Mellberg (SLS 2409)

• Släkten Golowins eferlämnade papper, tillägg (SLS 2184)

Insamling

• Amatörteater, dokumentation, frågelista (SLS 2347)

• Energikris i repris, frågelista (SLS 2395)

• Traditioner vid val, frågelista (SLS 2400)

• Promotion – en akademisk tradition, frågelista i samarbete Promotionens jubelår 2023 och Finska literatursällskapet (SKS) (SLS 2401)

• Formella och familjära hälsningar, frågelista (SLS 2402)

• Intervjuer med kulturjournalister, insamling med fältarvode (SLS 2405)

• Skärgårdshavets kulturarv, insamling med fältarvode (SLS 2406)

• Vasagymnasisternas atityder till det andra inhemska språket, insamling med fältarvode (SLS 2407)

• Stickning – minnen, berätelser, samhörighet, insamling med fältarvode (SLS 2408)

• Intervjuer om Åbo Svenska Teater, insamling med fältarvode (SLS 2410)

• Mina fktiva världar, frågelista (SLS 2411)

Traditions- och lokalhistoriska samlingen i Österbotten Donationer

• Karl Alfred Nyströms fotografsamling, tillägg (ÖTA 139)

• Familjen Lindström-Westbergs arkiv, tillägg (ÖTA 319)

• Alvar Härtulls arkiv, tillägg (ÖTA 365)

• Anna Norrgårds arkiv, tillägg (ÖTA 380)

• Korsnäsrevyer (ÖTA 383)

• Skötbåtsbygge i Bosund (ÖTA 384)

• Stundars r.f:s arkiv (ÖTA 385)

• Familjen Emil och Alli Langs arkiv (ÖTA 386)

Samlingen för folklig musik och dansutövning

Donationer

• Karin Sandqvists arkiv, tillägg (FMI 441)

• Nils Wilhelm ”Limpan” Lindholms arkiv, tillägg (FMI 518)

• Hjördis Juslins arkiv (FMI 521)

• Elner Nybergs arkiv (FMI 527)

Insamling

• Dans under coronapandemin, dokumentation (FMI 523)

• Finlands svenska spelmansförbunds spelmansstämma på Åland 2023, dokumentation (FMI 524)

• LaFolk festival 2023, dokumentation (FMI 525)

• Tävling i nyskrivna snapsvisor 2023, insamling av tävlingsbidrag (FMI 526)

Publikationer

Tryckta böcker

• 868 Ville Kivimäki, Sargade själar. De fnska soldaternas krigstrauman 1939–1945. I samarbete med Appell Förlag.

• 869 Martin Hårdstedt, Finlands svenska historia I samarbete med Natur & Kultur.

• 870 Den okände von Wright. Tidskritik och andra texter av Georg Henrik von Wright 1926–1997.

Utg. Joel Backström & Thomas Wallgren. I samarbete med Appell Förlag. (Även e-pub, pdf)

• 871 Historiska och literaturhistoriska studier 98. Red. Anna Biström & Jens Grandell. (Även webbutgåva, pdf)

• 872 Adelns historia i Finland. Red. Janne Haikari, Marko Hakanen, Anu Lahtinen & Alex Snellman. I samarbete med Lind & Co.

• SLS Varia 15 Heikki Oja, Helgonnamn i almanackan. I samarbete med Appell Förlag.

• SLS Varia 16 Historiska recept i urval. Utg. Maren Jonasson. I samarbete med Appell Förlag.

• SLS Varia 17 Anna Perälä, Boktryckarnas ädla konst. Persondikter 1605–1764. I samarbete med Appell Förlag.

Digital utgivning

(Se även ovan under Tryckta böcker.)

• Folk och musik 2023. Red. Niklas Nyqvist. (Webbutgåva)

• SLS Varia 18 Studentliv och riksdagstid 1788–1791. Brev av Anders Johan Lagus, Samuel Törner, Johan och Lovisa Lagus. (E-pub)

Digitala versioner av tidigare utkomna böcker

• 702:1 Kari Tarkiainen, Sveriges Österland. Från forntiden till Gustav Vasa. Finlands svenska historia 1 (2008). (Epub, pdf)

• 702:2 Nils Erik Villstrand, Riksdelen. Stormakt och rikssprängning 1560–1812. Finlands svenska historia 2 (2009). (Epub, pdf)

• 702:3 Max Engman, Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922. Finlands svenska historia 3 (2016). (Epub, pdf)

• 702:4 Henrik Meinander, Nationalstaten. Finlands svenskhet 1922–2015. Finlands svenska historia 4 (2016). (Epub, pdf)

Ljudböcker

• Anu Lahtinen, Ebba Stenbock. I maktspelets skugga (2022)

• Martin Hårdstedt, Finlands svenska historia (2023)

Musik

• Lapua-Uusi-Guinea, Taklax/Remix.

Folkmusik från Finlands svenskbygder 40. (Musikströmningstjänster, cd)

• Kom vandra. Birgita Nyberg sjunger egna visor till folkliga melodier (1997). Folkmusik från Finlands svenskbygder 15. (Återutgivning på musikströmningstjänster)

• Som Folk (2011). Folkmusik från Finlands svenskbygder 27. (Återutgivning på musikströmningstjänster)

Nytryck

• Edith Södergran, Dikter och aforismer (2014). Utg. Holger Lillqvist.

• Zacharias Topelius, Fältskärns berätelser (2018). Utg. Sebastian Köhler, Anna Movall & Pia Forssell. Övrigt

• Källan 1/2023 (juni)

• Källan 2/2023 (december)

Mest sålda böcker

• Martin Hårdstedt, Finlands svenska historia (2023). 763

• Ville Kivimäki, Sargade själar. De fnska soldaternas krigstrauman 1939–1945 (2023). 672*

• Maria Vainio-Kurtakko, Et got parti. Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv (2022). 399*

• Historiska recept i urval (2023). Utg. Maren Jonasson. 386

• Adelns historia i Finland. Red. Janne Haikari, Marko Hakanen, Anu Lahtinen & Alex Snellman (2023). 376

• Anu Lahtinen, Ebba Stenbock. I maktspelets skugga (2022). 371*

• Heikki Oja, Helgonnamn i almanackan (2023). 260*

• Edith Södergran, Dikter och aforismer (2014).

Utg. Holger Lillqvist. 220

• vara mänska. Kerstin Söderholm i urval (2022).

Utg. Pieter Claes & Elisa Veit. 175*

• Fredrika Runeberg, Receptbok (2003). Utg. Carola Herberts. 147

* Sifrorna inkluderar Appell Förlags försäljning i Sverige under perioden april 2022 till mars 2023.

Evenemang

Januari

• 12 .1 Vetenskapens nat på SLS: Jorden, orden, Norden. Medverkande: Pieter Claes, Julia Dahlberg, Mia Franck, Hilda Forss, Stefan Norrgård, Lina Laurent, Ylva Perera, Ann-Charlote Palmgren, Hanna Ojanen och Johan Strang stream

• 13 .1 Vetenskapsdagarna 2023: Förväntan – et seminarium om olika aspekter av början.

Medverkande: Fredrik Hertzberg, Laura Hollsten, Yrsa Lindqvist, Nelly Laitinen, Maria Miinalainen, Micaela Röman, Lisa Södergård, Katriina Siivonen, Pieter Claes och Camilla Wide stream

• 14 .1 Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI)

på kryssningen Folklandia 2023, konsert med

Kusinerna Riippa. Medverkande: Jessica Riippa, Niko Riippa

• 25 .1 Utdelning av Blå globen-priset 2022

på Puistokatu 4 i Helsingfors, i samarbete med Tiina och Anti Herlins stifelse samt Maj och Tor Nesslings stifelse. Medverkande: Petri Alava, Timo Ahopelto, Aurora Airaskorpi, Linda Ekroth, Ali Harlin, Tiina Herlin, Minna Halme, Maija Itkonen, Nina Kopola, Elina Lappalainen, Kirsi Salonen och Ville Voipio

• 25 .1 Anu Lahtinen om boken Ebba Stenbock

– i maktspelets skugga på Bokvärlden i Malmö

• 31 .1 Maria Vainio-Kurtakko om boken Et got parti

– scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv på Finlandsinstitutet i Stockholm. Medverkande: Yukiko Duke, Susanna Petersson, Patrick Steorn och Maria Vainio-Kurtakko

Februari

• 5.2 Årshögtid med prisutdelning, Helsingfors universitets solennitetssal. Medverkande: kören

Key Ensemble (dirigent Juta Seppinen), Sirpa Kähkönen, Henrik Meinander och Matias Pirholt stream

• 7.2 Maria Vainio-Kurtakko om boken Et got parti –scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv på Göteborgs konstmuseum. Medverkande: Eva Nygårds, Susanna Petersson, Patrick Steorn och Maria Vainio-Kurtakko

• 17.2 Seminarium: Svenskundervisning i fnska grundskolor – nya möjligheter? Medverkande: Siv Björklund, Katri Hansell, Sanna Heitola, Sofe Henricson, Raili Hilden, Anna Konsin, Hanna Lehti-Eklund, Ida

Rebers, Anna Slote, Liisa Suomela, Jenny Sylvin och Robert Walldén stream

Mars

• 13.3 Programkväll: Bokprat! Medverkande: Kaneli

Kabrell, Eliel Kilpelä, Kira Pihlfyckt och Sara Rönnqvist stream

• 22 .3 Träf för förbundsekonomer i samarbete med Förbundsarenan. Medverkande: Ninny Olin

April

• 4.4 Boklansering, Finlands svenska historia på Hanaholmen i Helsingfors.

Medverkande: Nicola Clase, Martin Hårdstedt, Anu

Koivunen, Gunvor Kronman, Henrik Meinander och Ville Okkonen

• 4.4 SLS årsmöte

• 13 .4 Presentation av projektet Historiska recept på Borgå bibliotek. Medverkande: Maren Jonasson och Märtha Norrback

• 13 .4 Martin Hårdstedt om boken Finlands svenska historia på Finlandsinstitutet i Stockholm, i samarbete med Finlandsinstitutet, förlaget Natur & Kultur samt Kulturfonden för Sverige och Finland.

Medverkande: Anders Eriksson, Martin Hårdstedt, Björn von Sydow och Tuula Teeri

• 17.4 Förfatarkväll: Krigets tysta ofer, i samarbete med Schildts & Söderströms och Förlaget.

Medverkande: Annika Hällsten, Ville Kivimäki, Henrik Meinander och Adrian Perera stream

M aj

• 4.5 Boklansering, Den okände von Wright på Tankehörnan i Helsingfors. Medverkande: Joel Backström, Lassi Jakola, Lina Laurent, Rosa Liksom, Saska Saarikoski, Thomas Wallgren, Frida Wickholm och Bernt Österman

• 6.5 Besöksdag på Stensböle gård i Borgå

• 12 .5 Utdelning av SLS magisterpris.

Pristagare: Santu Anckar (Ragna och

Olav Ahlbäcks magisterpris inom traditionsvetenskaperna), Johanna Kronqvist (Josua Mjöbergs magisterpris i literaturvetenskap),

Mari Leppänen (Lars och Bojen Huldéns magisterpris i språkvetenskap) och Josefne Sjöberg (Alma Söderhjelms magisterpris i historia)

• 14 .5 SLS på Stockholms bokhelg, Storkyrkan i Gamla stan och Gamla stans bokhandel.

Medverkande: Martin Hårdstedt, Tommy Kuusela, Anu Lahtinen, Urban Lindstedt och Kristina Ljunggren

• 25 –26 .5 Doktorandkonferens: Vägar in och vägar ut – doktorandforskning om det svenska i Finland.

Medverkande: Åsa Burman, Christer Kuvaja och Camilla Lindholm

Evenemang

Juni

• 8.6 Seminarium: Gränsdragningar och

solidaritetssträvan – möten med nya ”andra”.

Medverkande: Salla Aldrin Salskov, Ali Ali, Anna Avdeeva, Otso Harju, Maïmouna Jagne-Soreau, Helen Korpak, Xin Liu, Olivia Maury, Pia Mikander, Elina Oinas, Saga Rosenström, Minna Seikkula och

Salla Tuori

stream

• 9.6 Utdelning av SLS studentpris. Pristagare: Ida Berghäll och Katarina Mietinen (samhällslära), Ronja Eklund (historia), Matilda Granqvist (modersmålet) och Ranja Sandberg (A-svenska)

Juli

• 1.7 FMI-konserten Traditionshörnan under spelmansstämman på Åland. Medverkande: Duo Patina (Christopher Albrecht och Tommi Pietiläinen), Kenneth Nordman & kompis, Kalle Teir & Camilla Nordlund och Vörå spelmansklubb

• 14 .7 FMI på Kaustby folkmusikfestival. Medverkande: Arto Järvelä, Niklas Nyqvist och Sammuls 2.0 (Peter Enroth, Mikael Fröjdö och Marcus Söderström)

Augusti

• 8.8 FMI-konsert med Duo Charlota Kerbs & Sanjay Khan på Etno-Espa-festivalen i Helsingfors. Medverkande: Charlota Kerbs och Sanjay Khan

• 25 .8 Seminarium: Informationsföden över Östersjön. Medverkande: Johan Jarlbrink, Christer Kuvaja, Patrik Lundell, Jani Marjanen, Petri Paju, Heli Rantala, Hannu Salmi och Pelle Snickars stream

• 31 .8 Seminarium: Digitaliserade svenskspråkiga tidningar i Finland – nyta och nöje. Medverkande: Ulrika Holgersson, Matias Kaihovirta, Krister Lindén, Kristina Linnovaara, Johanna Lilja, Jonas Lång, Jani Marjanen, Tiina Mietinen, Wivan Nygård-Fagerudd, Ylva Perera, Tuula Pääkkönen och Kirsi Salmela stream

September

• 2–3.9 Besöksdagar på Stensböle gård

• 6.9 Maria Vainio-Kurtakko om boken

Et got parti – scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv på konstmuseet Ateneum i Helsingfors

• 9.9 Anna Perälä om boken Boktryckarnas ädla konst

i samtal med Ingrid Svensson på Poesimässan, Stockholms stadsbibliotek

• 27.9 Ville Kivimäki om boken Sargade själar.

De fnska soldaternas krigstrauman 1939–1945 på

Finlandsinstitutet i Stockholm

• 28 .9–1.10 SLS på bokmässan i Göteborg.

Medverkande i SLS scenprogram: Joel Backström,

Patricia Berg, Yukiko Duke, Mia Franck, Pekka

Heino, Anna-Stina Hägglund, Maren Jonasson, Ville

Kivimäki, Tommy Kuusela, Anu Lahtinen, Yrsa

Lindqvist, Urban Lindstedt, Patrik Lundell, René

Nyberg, Wivan Nygård-Fagerudd, Ann-Charlote

Palmgren, Annina Rabe, Jennica Thylin-Klaus, Nils

Torvalds och Thomas Wallgren

• 29.9–1.10 SLS på Åbo bokmässa.

Medverkande i SLS scenprogram: Charlote

Cederbom, Linus Hofman, Hedvig Långbacka och

Heikki Oja

Oktober

• 4–5.10 Seminarium: The Born-Digital Challenge in Private Archives: Research Perspectives and Archival Practices, i samarbete med Finska

Literatursällskapet. Medverkande: Emmanuela Carbé, Teemu Hirvonen, Outi Hupaniitu, Tapani

Joelsson, Miia Kosonen, Johan Kylander, Tommi

Lempinen, Kristina Linnovaara, Iiris Mahjneh, Callum McKean, Maria Miinalainen, Sami

Niinimäki, Markus Nummi, Gábor Palkó, Veijo Pulkkinen och Thorsten Ries stream

• 4–5.10 Symposium om folkligt skrivande på Åbo

Akademi, i samarbete med Kungliga Gustav Adolfs

Akademien och Åbo Akademi. Medverkande:

Ann-Catrine Edlund, Karin Hassan Jansson, Anna Kuismin, Simon Langwagen, Tommy Lennartsson, Brit Liljewall, Anna Sundelin, Anna Westin, Catharine A. Wilson, Susanne Österlund-Pötzsch och Jan-Ola Östman

• 8.10 Maren Jonasson om projektet Historiska recept hos föreningen Borgå Goda Inwånare

• 12 .10 Yrsa Lindqvist om projektet Historiska recept hos Liljendal hembygdsförening

Evenemang

• 13 .10 Seminarium: För en större litteratur: låt litteraturhistorien växa. Medverkande: Heidi Grönstrand, Markus Huss, Saija Isomaa, Ralf Kauranen, Kristina Malmio, Maïmouna

Matikainen-Soreau, Anna Möller-Sibelius, Mattias

Pirholt, Tomi Riitamaa, Hanna Samola, Julia Tidigs, Ebba Witt-Brattström och Clas Zilliacus stream

• 26 –29.10 SLS på Helsingfors bokmässa.

Medverkande i SLS scenprogram: Pieter Claes, Karin Collins, Alexandra De Paoli, Pekka Heino, Laura Hollsten, Annika Hällsten, Maren Jonasson, Petri Karonen, Sari Katajala-Peltomaa, Eliel Kilpelä, Ville Kivimäki, Anu Lahtinen, Lina Laurent, Henrik Meinander, Wivan Nygård-Fagerudd, Heikki Oja, Adrian Perera, Anna Perälä, Antti Pokela, Josefine Sjöberg, Kirsi Vainio-Korhonen, Thomas Wallgren och Kjell Westö

November

• 3.11 Seminarium:Bildersomnormskapandekällor

1850–1950.Medverkande:ÅsaBharathiLarsson,Ana Carden-Coyne,AinurElmgrenochSandraWaller stream

• 3.11 FolkmusikgruppenLapua-Uusi-Guinea påFolkBoppåDoo-BopClubiVasa.Medverkande: JennaHiipakka,SanteriKaipiainen,AnnaKinnunen, AapoNieminen,Veli-MattiSilanteräochOona

Yliperttula

• 7.11 CharlotteCederbomomprojektet

HistoriskareceptpåLovisastadsmuseum

• 9.11 Webbinarium:

Folkmusikforskningensmångfald.Medverkande:Liv

Kreken,MartinNybacka,ErikNylander,Niklas NyqvistochAlbinR.Åhslund

• 11.11 MarenJonassonomprojektet

HistoriskareceptpåApoteksmuseetiÅbo

•15.11YrsaLindqvistomprojektetHistoriskarecept påFinlandslantbruksmuseumSarkaiLoimaa

• 17.11 SLSpåVasaLittFest.

Medverkande:JohannaBonäsochMartinHårdstedt

• 17–18.11 VetenskapskarnevaleniVasa isamarbetemedHankenSvenskahandelshögskolan, Helsingforsuniversitet/Juridiskafakulteten,Vaasan ammattikorkeakoulu,

Vasa stad, Vasa universitet, Yrkeshögskolan

Novia och Åbo Akademi. Medverkande i SLS

scenprogram: Johanna Bonäs, Hilda Forss, Mia

Franck, Carina Frondén, Martin Hårdstedt, AnnaStina Hägglund, Maren Jonasson, Christer Kuvaja, Maria Lassén-Seger, Camilla Lindholm, Jenna

Matintupa, Jyrki Nissi, Ann-Charlotte Palmgren, Malin Stengård, Nils Erik Villstrand och Mia

Österlund stream

• 19.11 Gamla Stans bokhandel firar fem år, Stockholm. Anna Perälä i samtal med Ingrid

Svensson om boken Boktryckarnas ädla konst

• 27.11 Programkväll: Bokprat om polarisering och

ålar. Medverkande: Jon Järviniemi, Daniel Kawecki, Jolanda Linsén och Julia Öhman stream

• 29.11 Fredrik Pacius-symposium III

på Musikhuset i Helsingfors, i samarbete med Sibelius-Akademin vid Konstuniversitetet.

Medverkande: Vesa Kurkela, Markus Mantere, Tomi

Mäkelä, Åsa von Schoultz, Susanna Välimäki och

Charlotta Wolff stream

• 30.11 Forskarträff:ForskarnaochAI.Medverkande: PieterClaes,ChristerKuvaja,RolfLidskog, Carl-GustavLindén,JonasLång,LindaMannilaoch

MariaVainio-Kurtakko stream

• 30.11 UtdelningavBlågloben-priset2023

påDipoliiEsbo,isamarbetemedTiinaochAntti

HerlinsstiftelsesamtMajochTorNesslings

stiftelse.Medverkande:MinnaHalme,AliHarlin, EeroHeikkinen,RoniLappalainen,Karri

Lehtonen,IidaMiettinen,SivuunEnsembleoch

NooraYau

December

• 12 .12 SLS julglögg

• 13 .12 SLS värd för Folkhälsans luciamingel

Sammanlagt deltog cirka 6 160 personer på plats eller via videokonferens i de 56 evenemang som SLS ordnade eller stod som delarrangör för under 2023. De evenemang som sändes via Youtube, Vimeo och Facebook under 2023 fick sammanlagt ca 11 600 visningar (per 19.02.2024).

Medlemmar

Hedersmedlemmar i Finland

Ahlund, Claes, professor ............................................... 2021

Andersson, Håkan, professor ...................................... 2011

Bargum, Magnus, kommerseråd, ekon.dr h.c. ..... 2019

Björkstrand, Gustav, professor .................................. 2000

von Bonsdorf, Lena, musikpedagog o. -skribent 2011

Brusila, Johannes, professor ........................................ 2018

Forssell, Pia, forskaren, flosofe doktor ..................2023

Homén, Carl-Olaf, ped.dr h.c., vicehäradshövding ......................................................... 2010

Häggman, Ann-Mari, professor 2015

Häkli, Esko, professor .................................................... 1985

Ivars, Ann-Marie, professor ........................................ 2008

Johansson, Ole, bergsråd ..............................................2022

Jungar, Sune, professor ..................................................1999

Karlsson, Fred, professor .............................................. 2018

Knapas, Rainer, forskare, fl.dr h.c ............................2022

Lax, Henrik, vicehäradshövding .............................. 2003

Liebkind, Karmela, professor ......................................2022

Lönnqvist, Bo, professor 2006

Mazzarella, Merete, professor ..................................... 1997

Moring, Tom, professor .................................................2023

Nuolijärvi, Pirkko, professor ....................................... 2010

Nuorteva, Jussi, docent .................................................. 2019

Petersson, Bo, professor 2013

Petersson, Magnus, kansliråd .................................... 2017

Reuter, Mikael, fl.dr h.c. ............................................. 2008

Saari, Mirja, professor 1996

Ståhlberg, Krister, professor ....................................... 2004

Tandefelt, Marika, professor ........................................ 2015

Tarkiainen, Kari, professor ..........................................1998

Taxell, Christofer, minister ........................................ 2018

Törnudd, Klaus, pol.dr .................................................. 1991

Wide, Camilla, professor ...............................................2023

Wiklund, Henry, kammarråd ..................................... 2015

Vikström, John, ärkebiskop emeritus ..................... 2002

Villstrand, Nils Erik, professor ................................... 2014

Wrede, Johan, professor ................................................. 2001

Zilliacus, Clas, professor ................................................ 2016

Åström, Anna-Maria, professor 2021

Hedersmedlemmar utomlands

Elmevik, Lennart, professor ........................................ 1993

Engdahl, Horace, fl.dr, förfatare ............................ 2004

Lönnroth, Lars, professor ............................................. 2001

Rosas, Allan, domare, juris doktor ............................ 2013

Strömholm, Stig, professor 2002

Ståhle Sjönell, Barbro, docent ..................................... 2013

Teleman, Ulf, professor ................................................. 2003

Thelander, Kerstin, docent ........................................... 2018

Thelander, Mats, professor ........................................... 2010

Vahlquist, Fredrik, ambassadör 2003

Wollin, Lars, professor .................................................. 2008

Österberg, Eva, professor ............................................. 2007

Medlemmar

Korresponderande medlemmar i Finland

Asplund, Anneli, fl.lic. 1999

Blomqvist, Marianne, docent ...................................... 1999

Brunell, Viking, ped.dr ................................................ 2004

Finnäs, Fjalar, professor 2013

Gustafsson-Pensar, Ull-Brit, fl.mag. ...................... 1998

Hollsten, Anna, docent ................................................. 2019

Jänicke, Gisbert, översätare ........................................ 1993

Karlsson, Börje, rektor ....................................................1979

Kevin, Torbjörn, chefredaktör 2007

Kirri, Arto, professor ...................................................... 1993

Kokki, Kari-Paavo, museichef ..................................... 1998

Kolbe, Laura, professor ..................................................2009

Korsström, Tuva, redaktör, förfatare ...................... 2001

Kähkönen, Sirpa, förfatare ......................................... 2023

Laaksonen, Pekka, professor 1985

Lappalainen, Päivi, professor ...................................... 2010

Londen, Anne-Marie, professor ................................. 1999

Lundberg, Ulla-Lena, förfatare ..................................2021

Markkola, Pirjo, professor............................................. 2010

Mälkki, Susanna, orkesterdirigent ............................2015

Nilsson, Kim, professor ................................................. 1984

Nordman, Marianne, professor 2003

Nyberg, Stig-Björn, fl.mag. ......................................... 1998

Ojanen, Ursula, lektor .....................................................1987

Palmgren, Sten, lagstifningsråd ..............................2009

Peltonen, Ulla-Maija, docent ....................................... 2019

Rastas, Pirkko, fl.mag. .................................................. 2001

Rautalin, Marja-Leena, samh.kand ............................1997

Rosenberg, Thomas, pol.mag. .....................................2008

Rönnholm, Bror, kulturredaktör, förfatare 2003

Sandelin, Carl Fredrik, förfatare ............................... 1972

Sandström, Caroline, fl.dr .......................................... 2019

Slote, Peter, docent .........................................................1997

Stockmann, Doris, ekon.mag. ................................... 2000

Suurpää, Mati, fl.mag. ................................................ 2000

Tallroth, Paulina, regeringsråd .................................. 2007

Tamminen, Marketa, fl.mag. ................................... 2004

Tarkka, Pekka, fl.dr ........................................................ 1980

Vainio-Korhonen, Kirsi, professor 2019

Westö, Kjell, förfatare .................................................... 2017

Wolf-Knuts, Ulrika, kansler ......................................... 2003

Korresponderande medlemmar utomlands

Björnsson, Anders, fl.kand. 1994

Blomqvist, Göran, senior rådgivare ..........................2013

Burman, Carina, docent .............................................. 2000

Ekelund, Louise, docent ............................................... 1992

Fernandez-Vest, Jocelyne, professor .......................... 1974

Grünbaum, Catharina, fl.dr h.c. .............................. 1998

Hegardt, Helena, förläggare ........................................ 2020

Holmqvist, Ivo, professor ............................................. 1990

Hägerstrand, Olof, fl.dr ................................................1987

Jávorszky, Béla, översätare .......................................... 1988

Josephson, Olle, professor ............................................ 2002

Katchadourian, Stina, översätare 1989

Kirby, David, professor .................................................. 1995

Kivimäe, Jüri, professor ................................................. 1991

af Klintberg, Bengt, professor .................................... 2003

Kollberg, Bo-Ingvar, kulturredaktör ....................... 2003

Liedtke, Klaus-Jürgen, förfatare ................................2015

Lind, John, Dr phil. ........................................................ 1992

Lindkvist, Thomas, professor ..................................... 2003

Lindman-Straford, Kerstin, MA, förf. .................... 1983

Lindroth, Bengt, journalist, fl.kand. ......................2009

Löfgren, Orvar, professor 2004

Melin-Köpilä, Christina, lektor .................................. 1986

Njarðvík, Njörður P., förfatare, professor .............. 1992

Norrby, Catrin, professor 2020

Nygård-Fagerudd, Wivan, direktör ............................2021

Ohlander, Ann-Sofe, professor .................................. 2002

Olesen, Jens E., professor ...............................................2013

Peterson, Kjell, fl.dr h.c. ............................................... 1996

Petersson, Torsten, professor ..................................... 2007

Poulsen, Jóhan Hendrik, professor ........................... 1993

Reinhammar, Maj, docent ...........................................2008

Rüütel, Ingrid, folklivsforskare .................................. 1992

Sandøy, Helge, professor ............................................... 2003

Schweitzer, Robert, fl.dr ............................................. 2004

Sjögren, Peter A., förlagsredaktör, fl.mag. 2008

Stam, Per, docent ............................................................. 2020

Stridsberg, Sara, förfatare ........................................... 2019

Ternhag, Gunnar, professor 2010

Westin, Charles, professor ............................................ 2010

Wretö, Tore, professor ..................................................... 1977

Personal 31.12.2023

Aalto-Granberg Andrea Kundkoordinator

Berg Patricia Utgivningschef

Bergheim-Ahlqvist Marina Förvaltare, Stor-Sarvlaks gård

Bergholm Stefan IT-chef

Bonsdorf von Anna Arkivarie

Borgström Annika Stipendiekoordinator

Bredbacka-Grahn Malin Förlagsredaktör

Broman Emilia IT-assistent

Broman Magnus Lantbruksarbetare, Stor-Sarvlaks gård

Cantell Linda Kundkoordinator

Cederbom Charlote Redaktör

Claes Pieter Redaktör

Edgren-Henrichson Nina Projektchef

Ek Jacobina Bibliotekssekreterare

Ek Rasmus Systemutvecklare

Englund Camilla Digitaliseringskoordinator

Ervalahti Nora Förlagsredaktör

Forss Hilda Nämndforskare

Frondén Carina Nämndforskare

Gerkman Kristian Placeringschef

Ginström Martin Bibliotekarie

Gustavsson Pamela Enhetschef

Hakala Petra Förste arkivarie

Harjunen Catarina Arkivarie

Hellman Katja Enhetschef

Herberts Carola Förlagsredaktör

Huldén Tove Kundkoordinator

Jonasson Maren Redaktionschef

Jylhä Sanna Arkivarie

Jönsson Emma Ekonomiassistent

Karlsson Roger Vaktmästare

Kawecki Daniel Nämndforskare

Koskinen Katja Arkivarie

Kuvaja Christer Forskningschef

Köhler Sebastian Utvecklingsansvarig

Labart Niklas IT-specialist

Laitinen Nelly Förste arkivarie

Lindén Christian Fastighetsskötare, Stensböle gård

Lindholm Pia Arkivarie

Lindqvist Yrsa Förste arkivarie

Linnovaara Kristina Arkivchef

Luoma Kaisa Informationskoordinator

Lång Jonas Kanslichef

Lönnblad-Björkholm Marie Arkivarie

Rahikainen Agneta Marknadsföringschef

Rajavuori Tuuli Kommunikationsspecialist

Rask Hedvig Förlagsredaktör

Rentola Janne Fotograf

Richard Annika Arkivarie

Riska Hanna Försäljningskoordinator

Rosenström Marika Arkivarie

Rosqvist Jörgen Lantbruksarbetare, Stor-Sarvlaks gård

Rytikoski Kajsa Stipendiekoordinator

Selén Margareta Ekonomisekreterare

Sivonen Ilmari Arkivförtecknare

Stark Nina Ledningens assistent

Stengård Malin Nämndforskare

Sundström Marie-Louise Arkivsekreterare

Lönnroth Magdalena Portföljförvaltare, chef för hållbar placering Svanström Synnöve Arkivarie

Martonen Kai Digitaliserare

Miinalainen Maria Arkivarie

Mäklin Marika Kommunikationschef

Nordmyr Mathias Digitaliseringsassistent

Nygård Jungar Ingela Personalchef

Nylund Magnus Utvecklingsansvarig

Nyman Fredrica Digitaliseringsassistent

Nyqvist Niklas Producent

Olin Ninny Ekonomichef

Orlo Marcus Controller

Pihlfyckt Katarina Förlagsredaktör

Pihlfyckt Kira Redaktör

Pitkonen Piguet Elina Redovisningschef

Pokela Anti Grafker

Pyy Johan Enhetschef

Södergård Lisa Arkivarie

Teir Björn VD

Thylin-Klaus Jennica Strategichef

Tuominen Emma Kommunikatör

Uppgård Pia Arkivarie

Vainio-Kurtakko Maria Producent

Waller Sandra Nämndforskare

Weckström Thomas AV-producent

West Monica Arkivarie

Westerlund Mikaela Fastighetsskötare, Diktarhemmet

Wiberg Rosita VD-assistent

Wiljanen Hans Fastighetschef

Virtanen Mirva Arkivarie

Österlund-Pötzsch Susanne Arkivarie

SLS in numbers 2023

The Society of Swedish Literature in Finland is an academic association founded in 1885. Our mission is to explore, preserve and disseminate knowledge about Finland-Swedish culture.

Our funding provides support in the humanities and social sciences, and we are the largest private financial backer of research into the Swedish language and Swedish cultural heritage in Finland. We are engaged in archival work and book publishing, and we promote literature through prizes and grants. We are an association with almost 1,000 members and around 80 employees based in Helsinki and Vaasa.

Our core values are knowledge, quality, renewal and diversity.

2023 operations in figures

At the end of 2023, the market value of SLS’s assets was in the region of EUR 2 billion. SLS owns and manages the Swedish Cultural Foundation in Finland, and its capital consists of SLS’s (22.7%) and that of the Foundation (77.3%).

In 2023, 3.1 % of the assets was directed to public service activities, constituting a total of EUR 64.1 million. Of this sum, EUR 48 million was made available for distribution by the Swedish Cultural Foundation in Finland, while EUR 16.1 million was allocated to SLS for its own grants and operations.

In 2023, SLS spent a total of EUR 16.1 million for its own grant-giving purposes and operations. Of this, EUR 7.6 million was spent on research funding and grants, EUR 4.6 million went to archival activities, EUR 2.2 million was spent on publishing, and EUR 1.7 million was assigned to fund management.

Asset management

In 2023, SLS’s equity investments achieved a return of 11%, its real estate investments saw a negative return of -2.7%, and its fixed income investments achieved a yield of 3.9%.

In 2023, the total return on SLS’s assets was 8.9%.

Research funding and grants

In 2023, SLS distributed a total of EUR 6,7 million to research, culture and other public service activities. Of this, EUR 2,1 million went to research projects, EUR 1,3 million was assigned to individual scholarships for research, EUR 1,2 million went to SLS’s own operations in accordance with the fund rules, EUR 0,4 million was used for prizes, and EUR 1,7 million was spent on other scholarships and grants.

Archives

In 2023, the SLS’s volume of archival material increased by 119 shelf metres. SLS is now responsible for the preservation of more than 3.15 linear kilometres of cultural heritage. We received 677 customer visits to our reading rooms in Helsinki and Vaasa during the year. The website sls.finna.fi with our catalogue and digital objects was visited 18,355 times.

The best­selling book of the year was Finlands svenska historia [Finland’s Swedish History] by Martin Hårdstedt.

Publishing

During2023SLSpublished10newtitles.

Ourdigitisedbooksavailableonlineat digi.kansalliskirjasto.fiwereviewed20,679times andourarticlesavailableviathejournal.fiservice wereviewedanddownloaded25,178times.

Thebest-sellingbookoftheyearwasFinlands svenskahistoria[Finland’sSwedishHistory]by MartinHårdstedt.

Annualaccounts

Incomestatementandbalancesheetonthe followingpages. >

Income statement

Surplus from own operations

Balance sheet

För mer information om vår verksamhet, läs vår årsredovisning på sls.f eller kontakta info@sls.f