9789121219690

Folke A Nettelblad Christer Ekdahl LIBER

I varje ämne finns en Grundbok och en Lightbok.

Lightboken är helt parallell med grundboken och kan användas av de elever som vill ha en lättare kurs. Till varje ämne finns en lärarhandledning och studiematerial.

KEMI

Spektrum Kemi ingår i en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolans senare del. I Spektrumserien ingår även Spektrum Biologi och Spektrum Fysik.

kemi

KEMI

Best nr 21-21969-0 Tryck nr 21-21969-0-02

Liber

en del av Wolters Kluwer

OMSLAG-KEMI.indd 1

07-12-12 16.14.35

ISBN 978-91-21-21969-0 © 2006 Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl och Liber AB Redaktion: Mattias Ljung, Pernilla Jonsson Formgivare: Lotta Rennéus, Eva Jerkeman Layout: Patrik Sundström Bildredaktör: Mikael Myrnerts Teckningar: Typoform Faktor: Annika Eronn Granskare: Karin Nettelblad Omslagsfoton: Koksaltkristaller och Jorden Tredje upplagan 3 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Prosperous Offset International Ltd, Kina 2008

KO P I E R I N G S F Ö R B U D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner och landsting.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

lu f t

En koldioxidmolekyl.

När kolföreningar brinner bildas koldioxid Ämnen som innehåller kolatomer brinner lätt i luft eller syre. Exempel på sådana ämnen är stenkol, ved, plast och bensin.

Om det finns gott om syre vid förbränningen får varje kolatom två syreatomer – gasen koldioxid bildas. ”Di” betyder två, så dioxid betyder att det finns två syreatomer i varje molekyl. Molekylformeln är CO2.

I vår mat finns det också gott om ämnen med kolatomer, till exempel i socker och fett. Maten förbränns i kroppen, men det är en speciell sorts förbränning som kan ske trots att temperaturen bara är 37 °C. Även när mat förbränns i kroppen bildas koldioxid som vi sedan andas ut.

Växter gör socker och syre av luftens koldioxid Människor och djur andas hela tiden ut koldioxid. Samtidigt tar de gröna växterna upp koldioxid från luften. De använder kolatomerna i koldioxiden för att tillverka socker, som blir deras ”mat”. När växterna tillverkar sockret bildar de samtidigt syre som de släpper ut i luften.

Det här är en kemisk reaktion som kallas fotosyntes. ”Foto” betyder ljus och ”syntes” betyder sätta ihop. För att växterna ska klara av att sätta ihop socker av luftens koldioxid måste de få energi från solljuset.

När kons kropp förbränner gräset bildas det koldioxid som kon andas ut. Växterna kan använda koldioxiden för att göra ”mat” åt sig. Då släpper de samtidigt ut syre som kon kan andas.

Koldioxid

Syre

64

lu f t

En glaciärforskare mäter hur mycket en glaciär har minskat i storlek. Om sju–åtta år kommer den att vara helt försvunnen – till följd av den ökade växthuseffekten.

Det blir mer och mer koldioxid i luften Eftersom växterna hela tiden tar hand om den koldioxid som män­ niskor och djur andas ut, finns det väldigt lite av gasen i luften – bara ungefär 0,04 %.

Men under det senaste århundradet har mängden koldioxid ökat.

Det beror på att vi har förbränt mycket olja, kol och bensin i fabriker, kraftverk och bilar. Alla de bränslena innehåller kolatomer och bildar koldioxid då de förbränns.

Samtidigt har vi huggit ner mycket skog. Då blir det färre träd kvar som kan ta hand om koldioxiden i sin fotosyntes.

Koldioxid ökar växthuseffekten Koldioxid är inte giftig. Men den kan ändå vara farlig för jorden, efter­ som den håller kvar solvärmen. Koldioxiden runt jorden blir som gla­ set i ett växthus. Ju mer koldioxid det finns i atmosfären, desto bättre hålls värmen kvar. Det är det som kallas växthuseffekten.

De flesta forskare tror att den ökade växthuseffekten kommer att förändra klimatet på jorden. De flesta länder kommer att bli varmare, några kommer att bli kallare. En del kommer att få mer regn än idag, andra mindre.

När vattnet i haven värms upp, utvidgar det sig. Om temperaturen fortsätter att öka lika snabbt som idag, kommer havsytan att stiga minst en halv meter under de närmaste hundra åren. Det kanske inte låter så mycket, men hundratusentals kvadratkilometer av världens kusttrakter skulle översvämmas.

65

lu f t

Hur gör vi för att minska växthuseffekten?

Det går att minska växthuseffekten. Ett enkelt sätt är att välja bensin­ snåla bilar – de släpper ut mindre koldioxid.

Ett annat sätt är att använda biobränslen. Det kan vara ved, eller alkohol och gas som man tillverkat från trä. Medan träden växer tar de koldioxid från luften och när de sedan används som bränsle kom­ mer koldioxiden tillbaka till luften. Den totala mängden koldioxid ökar alltså inte.

De pirrande bubblorna i hallonsodan är koldioxid.

Bubblor i läsk och i kalkvatten Det är inte bara i luft som det finns koldioxid. Du hittar den i läsk ­också.

Bubblorna som brukar kallas kolsyra är i själva verket koldioxid.

För att ta reda på om en okänd gas är koldioxid kan man testa den med hjälp av en klar vätska som heter kalkvatten. Om kalkvattnet blir grumligt när gasen får bubbla igenom det vet man att gasen är kol­ dioxid. Ett ämne som används för att påvisa ett annat ämne kallas för ett reagens. Kalkvatten är alltså ett reagens på koldioxid.

I testa dig själv 4.4 J

1 Vad menas med oxider?

2 Ge exempel på några oxider i luften.

3 Vad menas med förbränning?

4 Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.

5 Vad är fotosyntes?

6 Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?

7 Vad är biobränslen och varför är de bra?

När Markus körde 20 mil med sin nya bil gick det åt 12 liter bensin. Bensinen vägde 9 kg.

Vägde avgaserna från bilen lika mycket, mer eller mindre?

66

Här brinner det för fullt. Cellulosan i veden reagerar med syre i luften.

Samtidigt släpps det loss energi i form av ljus och värme

216

A här får du lära dig att J

I kroppen sker också en förbränning. Det är den som ger Carolina Klüft all den energi hon behöver för att vinna.

• kolatomer går runt i ett kretslopp, där fotosyntesen är en viktig del • miljön påverkas av att vi använder fossila bränslen • vad som egentligen sätter i gång en kemisk reaktion • vad som behövs för att en eld ska brinna och hur man kan släcka den

11

Förbränning

Kretslopp, energi och miljö Har du suttit och tittat in i en brasa någon gång och fantiserat fram figurer i lågorna? Elden har alltid fascinerat oss människor. De första kemisterna trodde till och med att den var ett särskilt ämne – ett element.

När något brinner sker en kemisk reaktion som kallas förbränning. Men det finns en annan typ av förbränning också, som inte kräver eld. Den pågår hela tiden inne i våra kroppar.

I båda fallen handlar det om att släppa loss energi som finns lagrad i kemiska ämnen.

1 Vi eldar stora mängder fossila bränslen för att få energi. Känner du till några problem som det kan ställa till med?

2 Vilka sätt finns det att släcka en brand?

I

innehåll

J

11.1 Kolets kretslopp 11.2 Förbränning påverkar miljön 11.3 Aktiveringsenergi – när en reaktion startas 11.4 Eld behöver bränsle, syre och värme FOKUS: Eld och lågor

217

kolets kretslopp 11.1

Kolets kretslopp

Vi eldar för att frigöra energi När vi eldar är det oftast för att vi vill få ut energi. Det finns många olika former av energi. Ljusenergi, värmeenergi och rörelseenergi är några exempel.

En annan typ av energi är kemisk energi. Den finns i alla kemiska ämnen. Man kan säga att energin är lagrad i molekylernas bindningar.

När vi eldar ett bränsle bryts bindningarna och då frigörs den lagrade energin.

Energi kan aldrig försvinna. Däremot kan en energiform omvandlas till en annan. Den kemiska energi som frigörs när vi eldar ett bränsle förvandlas till värmeenergi och ljusenergi. Värmen kan sedan omvandlas till rörelseenergi, till exempel i en bilmotor.

De gröna bladen är världens bästa solfångare. De fångar upp energin i solljuset och lagrar den som kemisk energi i druvsocker.

Fotosyntesen fångar solenergi Det finns två typer av kemiska reaktioner. Det vanligaste är att ämnena får mindre energi efter reaktionen, som vid förbränning. Men det finns också reaktioner där energin i ämnena ökar. För att en sådan reaktion ska kunna ske måste det tillföras energi utifrån.

Fotosyntesen är ett viktigt exempel på en reaktion där energin ökar.

Växterna använder solenergi för att bygga om de energifattiga ämnena koldioxid och vatten till energirikt socker. Det kan sammanfattas så här: 6 CO2 + 6 H2O + solenergi

→

C6H12O6

+

6 O2

Syrgas Koldioxid

Vatten Växtcell

Druvsocker

Sedan kan växten bygga om druvsockret till andra energirika ämnen, som cellulosa, stärkelse och fetter. Cellulosa finns i ved och stärkelse i potatis. När vi eldar ved eller äter potatis får vi ut den energi som lagrats vid fotosyntesen.

En del djur och växter som dog för miljontals år sedan omvandlades till fossila bränslen som kol, olja och naturgas. De ämnena är energirika därför att det fanns mycket energi lagrad i djuren och växterna.

Den energin kom alltså från början från solen.

218

fö rb ränn i n g

Förbränning är fotosyntes baklänges Den kemiska energin i vår mat och i olika bränslen kan släppas loss på två olika sätt, antingen genom förbränning i en eld eller genom förbränning inne i kroppen.

När vi tänder eld på ett bränsle reagerar det med syret i luften. Det är nästan som att köra fotosyntesen baklänges. Bränslet och syret blir till vatten och koldioxid, och energin släpps fri igen. En del av den kemiska energin i bränslet omvandlas till ljusenergi och en del till värmeenergi.

Ett exempel på en sådan förbränning är när vi eldar propan i gasolbrännare: C3H8 + 5 O2 → 3 CO2 + 4 H2O + energi Propan

Syre

Koldioxid

Vatten

Cellandning med hjälp av enzymer Förbränningen i kroppen kallas cellandning.

Den är lite annorlunda än förbränningen av exempelvis ved. I cellerna finns ju ingen eld som brinner med hög temperatur och kan starta reaktionen. Istället är det kroppens enzymer som hjälper syremolekylerna att reagera med exempelvis druvsocker. Tack vare enzymerna kan förbränningen i cellerna ske vid 37 °C. Vi kan sammanfatta förbränningen av druvsocker i dina celler så här:

C6H12O6 + 6 O2

Druvsocker

Syre

→

Djurcell

Genom förbränning kan den kemiska energin i veden omvandlas till ljusenergi och värmeenergi.

6 CO2 + 6 H2O + energi

Koldioxid

Vatten

Energin som släpps loss använder vi för att hålla värmen, tänka och röra oss.

219

fö r b r ä nn i n g

När döda växter och djur sönderdelas bildas koldioxid.

FOTOSYNTES Växter omvandlar koldioxid till energirika ämnen.

När vi förbränner fossila bränslen bildas koldioxid.

FÖRBRÄNNING Djur och växter andas ut koldioxid.

Döda växter och djur kan omvandlas till fossila bränslen.

Kolatomerna vandrar i ett kretslopp I fotosyntesen tar växter kolatomerna i koldioxid och bygger in dem i energirika ämnen. Om ett djur eller en människa äter växterna, förbränns ämnena. Då hamnar kolatomerna i koldioxidmolekyler igen.

När växter eller djur förmultnar är det istället svampar och bakterier i marken som förbränner föreningarna till koldioxid och vatten.

På det här sättet hamnar kolatomerna hela tiden i nya molekyler och går runt i ett evigt kretslopp i naturen.

En del kolatomer stannar länge En del kolatomer stannar väldigt länge på samma ställe, till exempel i fossila bränslen och vissa bergarter. När vi eldar upp bränslena och när bergarterna vittrar sönder kommer kolatomerna tillbaka till luften.

I testa dig själv 11.1 J

1 2 3 Förklara vad som händer vid fotosyntesen.

4 Vad är kemisk energi och vad händer med den när något brinner?

5 Beskriv den förbränning som sker i kroppen.

6 Beskriv de olika stegen i kolets kretslopp.

Varifrån kommer den kemiska energin från början?

Vilka två typer av förbränning finns det?

När jorden var ung, för fyra miljarder år sedan, innehöll atmosfären ungefär 30 % koldioxid, men inget syre. Försök förklara varför det är så annorlunda nu.

220

fšrbr€nning 11.2

Förbränning påverkar miljön

2%

1% Olja

Fossila bränslen kan förorena miljön Vi använder mer och mer energi för att värma våra hus och driva bilar, tåg, flygplan och maskiner. En stor del av den energin får vi från fossila bränslen. Användningen av sådana bränslen påverkar miljön på flera sätt.

När vi eldar fossila bränslen bildas det alltid koldioxid och vattenånga. Dessutom uppkommer ofta giftiga gaser, som kolmonoxid, svaveloxider och kväveoxider. Svavel- och kväveoxiderna kan reagera med vatten i luften och bilda surt regn. Det dödar växter och djur.

Om det inte finns tillräckligt med syre blir förbränningen ofullständig. Då bildas bland annat kolmonoxid och olika kolväten som kan vara farliga för oss människor och naturen.

Kol

7%

Naturgas Biobränslen

10 %

35 %

Kärnenergi Vattenkraft Övriga energikällor

21 %

24 %

Större delen av världens energianvändning kommer från fossila bränslen.

TWh

Energi

120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1860

1880

1900

1920

1940

1960

1980

Tid 2000 2003 År

På 100 år har världens energianvändning tiodubblats.

Vid förbränning bildas koldioxid och vatten, och dessutom ofta svaveloxider och kväveoxider.

221

fö r b r ä nn i n g

Växthuseffekten styr vårt klimat En del gaser i luften fungerar som ett ”växthusfönster” runt jorden. De släpper in solstrålar som värmer upp jorden. Däremot släpper de inte ut värmen som vill lämna jorden. Vi kallar gaserna för växthusgaser och säger att de skapar en växthuseffekt.

Växthuseffekten har alltid funnits. Utan den skulle jorden ha minus­ grader året runt. Men de senaste 200 åren har vi släppt ut mer och mer växthusgaser och därför har växthuseffekten ökat. Om det fortsätter på det här sättet kommer klimatet att förändras. Jorden som helhet blir varmare, men på en del platser kan klimatet faktiskt bli kallare.

Det kan bildas nya öknar, och havsytan stiger så att det blir stora över­ svämningar.

Solens strålar värmer vår planet. Men värmen som vill stråla ut från jorden till rymden hindras av växthus­ gaser i luften.

Koldioxid ökar växthuseffekten Koldioxid är den viktigaste växthusgasen. När vi eldar fossila bränslen bildas det mycket mer koldioxid än växterna kan ta hand om. Därför har koldioxidhalten i luften ökat med 30 % sedan år 1800.

222

fö rb ränn i n g

Metan och freon är andra växthusgaser Metan är en annan växthusgas som det också blir mer av i luften. Det beror dels på utsläpp från våra naturgas- och oljekällor, dels på produktionen av livsmedel. Alla världens kor och får rapar nämligen upp stora mängder metan. Dessutom bildas det metan på stora risodlingar.

Freoner är mest kända för att de skadar ozonskiktet. Men de är också växthusgaser och ökar växthuseffekten.

Vi kan minska utsläppen Det finns många sätt att minska de skadliga följderna av förbränningen. Vi kan ta bort svavlet från kol och olja innan vi eldar. Då blir det mindre svaveloxider som bildar surt regn. Kolmonoxiden får vi bort om vi ser till att förbränningen sker med mycket syre så att den blir fullständig.

Men kväveoxiderna är det svårt att bli av med eftersom de kommer från luftens kväve. I exempelvis en bilmotor blir det så varmt att kvävet reagerar med syre och bildar kväveoxider.

En stor del av växt­hus­ gasen metan kommer från kor och får.

M fördjupning N Katalysatorn ger fullständig förbränning En katalysator är ett ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förändras. I avgasrenaren på moderna bilar finns det en katalysator som ser till att ofullständigt förbrända ämnen i avgaserna förbränns helt.

Bilkatalysatorn är uppdelad i en mängd små rum där väggarna består av metallen platina. Alla väggarna har tillsammans en yta lika stor som tre fotbollsplaner. Det är på den ytan som molekylerna av olika föroreningar får en chans att träffa på syre så att de kan förbrännas helt och hållet. Kolmonoxid och kolväten förbränns då till koldioxid och vatten.

Katalysatorn ser även till att kväveoxiderna förvandlas till kvävgas och syrgas.

På ett försurat barrträd gulnar barren och faller av.

223

fö r b r ä nn i n g

Förnybara energikällor löser många problem Hur mycket vi än renar de gaser som uppkommer när vi eldar fossila bränslen bildas det ändå alltid koldioxid, som ökar växthuseffekten.

Dessutom kommer de fossila bränslena så småningom att ta slut. Det tog miljontals år för dem att bildas och nu förbrukar vi dem väldigt snabbt.

Därför måste vi använda andra energikällor som inte skadar miljön lika mycket, och som inte tar slut. Energikällor som inte kan ta slut kallas förnybara energikällor.

Biobränslen påverkar inte växthuseffekten Väldigt många av våra maskiner drivs av förbränning. Därför vore det bra om vi hade bränslen som nästan inte påverkade miljön alls. Det finns faktiskt en grupp sådana bränslen. De kallas biobränslen och de tillverkas av växter som lever idag.

Vi kan till exempel odla snabbväxande träd i så kallade energiskogar. När träden växer tar de upp precis lika mycket koldioxid från luften som det sedan bildas när vi bränner dem. Därför ökar biobränslen inte växthuseffekten. Dessutom är de förnybara eftersom det hela tiden växer upp nya träd.

Veden behöver inte komma från speciella energiskogar för att räknas som biobränsle. All ved är biobränsle. Vi kan också använda bark och träavfall från virkesindustrin eller halm från sädesfält.

Den här typen av bränslen kan också omvandlas till metanol, etanol och biogas. Dem kan vi sedan använda i exempelvis bilar istället för fossila bränslen som bensin och diesel.

Snabbväxande skogar av sälg och poppel kan ge bränsle utan att höja koldioxidhalten.

224

fö rb ränn i n g

Vätgas är ingen energikälla Vätgas kan vara ett bra framtida bilbränsle.

Då skulle avgaserna bara bestå av vattenånga.

Men det är viktigt att komma ihåg att vätgas inte är någon riktig energikälla. Det finns nämligen nästan ingen vätgas på jorden, så den måste vi människor tillverka. När vi gör det använder vi elektrisk energi för att dela upp vatten i vätgas och syrgas. Den energin måste vi få från någon annan energikälla.

Energi utan förbränning Det finns många förnybara energikällor som inte alls bygger på förbränning. Vattenkraft, solenergi och vindenergi är några exempel.

De kommer att vara viktiga för vår energiförsörjning i framtiden.

En del forskare tror också att en ny typ av kärnkraft – fusionskraft – kan vara lösningen på energiproblemet.

Fusionskraft härmar de processer som skapar ljus och värme inne i solen. Till skillnad från vanlig kärnkraft ger den inget farligt avfall. Men än så länge har forskarna bara lyckats bygga små försöksanläggningar som förbrukar mer energi än de ger.

Vindkraftverk erbjuder en form av förnybar energi – utan förbränning.

I testa dig själv 11.2 J

1 2 3 4 Vad är växthuseffekten och varför ökar den?

5 Ge exempel på biobränslen och berätta vilka fördelar de har.

6 Hur fungerar avgasrenaren i en bil?

Nämn en gas som bildas när vi förbränner fossila bränslen.

Vad menas med förnybara energikällor?

Ge exempel på energikällor som inte bygger på förbränning.

Tänk dig att vi hittade massor av vätgas nere i marken. Tror du att det helt skulle lösa våra energibehov, eller skulle det finnas några problem?

225

Bildförteckning Aarni, T./Tiofoto 222 Adlercreutz, Rolf/Pressens Bild 130(1) af Geijerstam, Bengt/Bildhuset 204(1) Alexander, Bryan/Tiofoto 82 Alfa Laval 48 Andersson, H/Tiofoto 226 Andersson, R./Tiofoto 273 Andrew Lambert Photography/Science Photo Library/ IBL 10(2), 230(1) Anton Kavashkin/ITAR-TASS/Pressens Bild 53 Arndt, Jochen/Nonstock/Pressens Bild 198(2) Arvegård, Staffan/N-Naturfotograferna 103(1) Arvidson, Torbjörn/Tiofoto 63, 300 Austen, D./IBL 59 B T Sports/IBL 205 Barrett, Peter/Masterfile/IBL 96 Bayer AG/Pressens Bild 12(3) Benoit, Chamoux/Gamma/IBL 146(1) Berbain, Dominique/Gamma/IBL 113 Berg, Patric/Norra Skåne/Pressens Bild 178(1) Bergström, Pelle/Bildhuset 128 Billeson, Göran/Pressens Bild 135 Blair, Jonathan/Corbis/Scanpix 38 Borg, Martin/Pressens Bild 219 Borgius, Stefan/Pressens Bild 139(1) Bossy, R./IBL 260(2) Brenner, Robert/Megapix 234(2) British Library, London, UK/Bridgeman Art Library 34(2) Brook, Robert/Science Photo Library/IBL 10(3) Brooker, Peter/IBL 240(1) Brooks, B./Pressens Bild 49 Brännhage, Bo/N-Naturfotograferna 146(2),192 Budhi, Oka/AFPI/Pressens Bild 91(2) Burgess, Dr Jeremy/Science Photo Libraray/IBL 158(2) Burke/Triolo Productions/FoodPix/Pressens Bild 106 Bygdemark, Lars/Pressens Bild 94 Camera Press/Scanpix 296 Carlsson, Bengt-Göran/Tiofoto 326 Carlsson, Jan E./Pressens Bild 237 Cherry, Camilla/Pressens Bild 322(2) Chmura, Frank/Tiofoto 144 Clarke, Mike/AFP/Pressens Bild 69(2) Collsiöö, Jan/Pressens Bild 131(2) Creative Concept/Nonstock/Pressens Bild 11(2) Dahlström, Lars/Tiofoto 269 Dalton, S./Tiofoto 232 Dankloff/Sunshine/Scanpix 108 DGV216 Alternate States/Digital Vision 130-131, 212-213 Domnauer, K 268 DV54 H2O/Digital Vision 12-13, 20(3), 89, 90-91 Edds, Jim/Reuters/Scanpix 52 Ehlers, Chad/Tiofoto 141, 289 Eliasson, Pär/IBL 140(2) Ereza, Emelio/AGE Fotostock/Pressens Bild 175 Ericson, Bertil/Pressens Bild 39 Eriksson, Ove/Tiofoto 223, 282 Erixon, H/Tiofoto 154, 202 Ertman, M/Pressens Bild 35(3) Eskilsson, Roger/IBL 121(1) Eurenius, Bengt/Pressens Bild 14, 259 Ewa Cederstam 46 Explorer Archives/Keystone-Fran/IBL 281(1)

Farnsworth, Alex/Pressens Bild 153 Fedoseyev, Lev/ITAR-TASS/Pressens Bild 231(2) Fischer, R./Pressens Bild 54 Fleming, Vaughan/Science Photo Library/IBL 148(2) Fotex/IBL 313 Furelid, Gunnar/Megapix 262(2) Galdieri, Dado/AP/Pressens Bild 65 Gamma/IBL 145(1) Gerdehag, Peter/Great Shots 64 Ghement, Robert/AFP/Pressens Bild 28 Good, Anders/IBL 66 Goodyear 252 Gow, Jessica/Pressens Bild 76, 104, 217, 280(3) Grave, E.V./Tiofoto 301 Gray, Eddie/Science Photo Library/IBL 69(1) Greim, John/Science Photo Library/IBL 111(1) Guldbrandsen, Klaus/Science Photo Library/IBL 170(2) Gustafson, Göran/Pressens bild 30, 278(2) Gusto/Science Photo Library/IBL 111(2) Gutterez, S./IBL 251, 253, 254 Hagberg, Bertil/Pressens Bild 225 Hamilton, D.W./The Image Bank 91(1) Hammarskiöld, Hans/Tiofoto 177, 255(2) Hammarstedt, Stig/Pressens Bild 267 Hanes, Malcolm/Pressens Bild 55 Hannerberg, Peter/Tiofoto 126 Hansson, Göran/N-Naturfotograferna 270 Harmel, Mark/Photo Researchers/IBL 329(2) Hedberg, Bengt/Naturbild 80(2) Hemmerich, Christoph/STOCK4B/Pressens Bild 166 Higuchi, H/Tiofoto 23 Hoelstad, Peter/Pressens Bild 281(3) Hoepker, Thomas/Magnum/IBL 281(2) Holmberg, Hasse/Pressens Bild 276(1) Holmes, James/Celltech/Science Photo Library/IBL 50, 247 Hyse, Lennart/Pressens Bild 87 Håkansson, Bonny/Pressens Bild 152 IBL 81(1), 123, 309(1) IMS 119(1) Isabelle Rozenbaum & Frédéric Cirou/PA001 Fruits & Vegetables/PhotoAlto 194 Jacobsson, Leif/Pressens Bild 43(1) Johansson, P. Roland/N-Naturfotograferna 103(3) Johnson, Ben/Science Photo Library/IBL 11(1) Jones, S./Tiofoto 80(1) Jönsson, Staffan/IBL 10(1), 170(3) Kahn, S./Tiofoto 209(2) Karlsson, S.T./Tiofoto 255(1) Karolinska Institutet 109(1) Keller, Björn/Bildhuset 61 Klupsas, Arunas/Nonstock/Pressens Bild 12(1) Kockums 317 Kraulis, J. A./Masterfile/IBL 190(2), 193(1) Kullberg, Dan/Pressens Bild 44 Kulyk, Mehau/Science Photo Library/Pressens Bild 306(2) Lalit, Sakchai/AP/Pressens Bild 142(3) Larsson, Cecilia/Pressens Bild 302 Larsson, K.A. 110, 121(2), 137, 140(3), 243(1), 278(1), 315, 321 Laurence Livermore National Laboratory/Science Photo Library/IBL 256 Lessing, Erich/IBL 34(3), 90, 139(2)

Linderheim, Alf/N-Naturfotograferna 188(2), 234 Longcore, B./Tiofoto 196 Löfgren, Claes/Pressens Bild 173 Malmhav, Karin/GT/Pressens Bild 286 Malmqvist, T./Myra bildbyrå 83 Martin, Michael/LOOK/IBL 114 Maslennikov, André/Pressens Bild 68, 245, 274 Mauritius 162 McElcheran/Masterfile/IBL 275(2) McKinney, F.M./Tiofoto 13 Megna, R./Tiofoto 140(1) Mellberg, Cecilia/Pressens Bild 129 Modo Papper AB 244 Molloy, Cordelia/Science Photo Library/IBL 142(2) Montgomery, Henrik/Pressens Bild 71, 231(1) Motta, Prof. P./Dept. Of Anatomy/University, ”La Sapienza”, Rome/Science Photo Library/IBL 262(1) Nance, J./IBL 229 Nantell, Anette/Pressens Bild 150, 249, 287, 306(1) Nasa 27, 158(1), 236 National Library of Medicine/Science Photo Libary/IBL 20(2) Ness, Ragnar/IBL 33, 157 Nettelblad, Folke A. 12(2) Niels Bohr Archive/American Institute Of Physics/ Science Photo Library/IBL 309(3) Nobelstiftelsen 292 Nordien, B./Tiofoto 203(2) Norenlind, Nils-Johan/Tiofoto 85, 124, 238, 288 Nunuk, David/Science Photo Library/IBL 170(1) Nygren, Lennart/Scanpix 246 Olson, Lennart/Tiofoto 260(1) Ooms, Roy/Masterfile/IBL 266 OS38 Objects of Nature/Photodisc/Getty Images 15, 97 PA/Pressens Bild 171(3) PA001 Fruit & Vegetables/PhotoAlto 178(2) Palm, Ulf/Pressens Bild 47, 115, 116, 138(2), 142(1) Parker, David/Science Photo Library/IBL 148(3) Parr, Martin/Magnum/IBL 216 Pasieka, Alfred/Science Photo Library/IBL 197(2), 299 Paterson, Lena/Tiofoto 79 Perry, Frank/AFP/Pressens Bild 43(2) Persson, Fredrik/Pressens Bild 16(2) Persson, Hans 8(2) Pettersson, Per-Anders/Pressens Bild 151 Pilick, Stephanie/DPA/Pressens Bild 159 Planchenault, Gerard/Vandystadt/Pressens Bild 239 Risch, Eddy/Keystone/Pressens Bild 263 Rosenfeld, Michael/DPA/Pressens Bild 9(1), 56(1), 250 Rosengren, Stefan/Naturbild 224 Royal Victoria Hospital/IBL 209(1) Rumpenhorst, Frank/DPA/Pressens Bild 67 Ryd, Ulf/KvP/Pressens Bild 170-171 Sandberg, Fredrik/Scanpix 203(1) Scanpix 279 Scharf, David/Science Photo Library/IBL 142, 308-309 Schmidt, W./Pressens Bild 218 Scianna, Ferdinando/Magnum/IBL 134 Science Photo Library/IBL 20(1), 78, 86, 130(2), 131(3), 190(1), 323 Shipman, S./Sjöberg Press 204(2) Silverman, P./Tiofoto 155 Simpson, M./Tiofoto 241

339

bi ld f ö r t e c k n i n g

Sjöberg Press 118, 195, 240(2), 303, 327(1) Sjöberg, Mikael/Pressens Bild 81(2), 174 Sjögren, Christina/Pressens Bild 185, 206, 230(2) Sjöling, Patrik/IBL 210 Sjöstedt, U./Tiofoto 125, 138(1) SKF 272 Smoliansky, Gunnar/Bildhuset 283 St Mary’s Hospital/IBL 208 Stackman, Pelle/Tiofoto 258 Stadener, Sam/Pressens Bild 107, 184 Stammers, Sinclair/Science Photo Library/IBL 16(1) Stanley, Shaun/The Denver Post/AP/ Pressens Bild 24 Stapleton Collection/Bridgeman Art Library 231(3) Statens Historiska Museum 277 Stebe, S./Ulricehamns bleck 327(2) Stering, Erich/Pressens Bild 95 Stockholms Universitet 60 Svedsen, Jörgen/Pressens Bild 22 Svenska Lego 19(2) Svensson, Erik G./Pressens Bild 19(1) Svensson, Martina K./Pressens Bild 6

340

Svensson, Torleif/Tiofoto 167 Søchting, U./Köpenhamns Universitet 109(2) Tarkett 248(1) Tedesjö, Eva/Pressens Bild 161 Tek Image/Science Photo Library/IBL 7, 328(1), 329(1) Terry, Sheila/Science Photo Library/IBL 35(2), 130(3), 171(1), 199, 309(2) Tomalty, Mark/Masterfile/IBL 58, 187, 261 Tompkinson, Geoff/Science Photo Library/IBL 328(2) Trons/Pressens Bild 276(2), 312 Tsiaras, Alexander/Photo Researchers/ IBL 145(2) Turpin, Jean-Michel/Gamma/IBL 77 Tveit, E./Mira 165 Töve, Jan/N-Naturfotograferna 102, 188(1), 242 V03 Backgrounds and Textures/ Photodisc/Getty Images 34-35, 148 V04 Science, Technology and Med,1/ Photodisc/Getty Image 280-281 V08 Backgrounds and Objects/ Photodisc/Getty Images 72-73, 328-329

Walker, Douglas E./Masterfile/IBL 103(2) Walker, M.I./Tiofoto 198(1) Wallenberg, R./Carlsson, A./Terasaki, O. 18 Waller, M./Tiofoto 193(2) Westberg, Ture/Tiofoto 197(1) Westerlind, Paulina/Pressens Bild 9(2) Wikström, Jeppe/Pressens Bild 40, 168 Vikström, Roger/Scanpix 257 Willcox, S.H./Sjöberg Press 164 Winters, Charles D./Science Photo Library/IBL 119(2) Voisin/Phanie/REX Interstock/IBL 8(1) Wretling, Hans/Tiofoto 172, 188(3), 280(1) Xavier,Rossi/Gamma/IBL 34(1), 147 Ytterberg, Sture/Miljöbild 322(1) Zucca/IBL 248(2) Åström, Lars/Tiofoto 35(1) Omslag: David Scharf/Science Photo Library/IBL (stor bild) Science Photo Library/IBL (liten bild)

Teckningar Typoform:13(1-3), 17, 25(1), 31, 32, 50, 55, 57, 61, 63, 70, 72, 73, 78, 82, 84, 85, 88, 90-91, 98, 99, 100, 101, 110, 112, 113, 116, 117, 122, 127(1,2). 128, 129, 143(1), 144, 152, 156(5), 162, 165, 192(2), 195, 212, 213, 218, 219, 220, 221, 223, 228(2), 229, 238, 242, 247, 249, 268, 271, 272, 273, 283, 291, 293(1), 294, 295, 297(2), 298(1), 305, 307, 308, 316, 317, 318, 319, 320, 325, 324, 326, 328 K. Karlsson:18, 19, 20, 21, 22(1,2), 25(2), 26, 28, 29, 33, 40, 41, 42, 49, 58, 59, 64, 67, 68, 71, 80, 97(1,2), 115, 118, 120, 123, 124, 125, 136, 137, 143(2,3), 153, 155, 156(1-4), 157, 158, 159, 160, 161, 163, 167, 169, 172, 173, 174, 176, 178, 186, 187, 188, 191, 192(1), 194, 200, 201, 218, 219, 226, 227, 228(1), 233, 234, 246, 248, 252, 257, 288, 289, 292, 293, 296, 297(1), 298(2), 299, 301, 302, 304, 314, Liber Kartor: 90 A.A Milne/Disney: 189 Anders Nyberg: 90-91

Folke A Nettelblad Christer Ekdahl LIBER

I varje ämne finns en Grundbok och en Lightbok.

Lightboken är helt parallell med grundboken och kan användas av de elever som vill ha en lättare kurs. Till varje ämne finns en lärarhandledning och studiematerial.

KEMI

Spektrum Kemi ingår i en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolans senare del. I Spektrumserien ingår även Spektrum Biologi och Spektrum Fysik.

kemi

KEMI

Best nr 21-21969-0 Tryck nr 21-21969-0-02

Liber

en del av Wolters Kluwer

OMSLAG-KEMI.indd 1

07-12-12 16.14.35