SVENSKA SERVISER 195O-1975
SVENSKA SERVISER 14O serviser från guldåren 195O–1975 För samlare och nostalgiker! Flera av de idag halvsekelgamla serviserna är populärare än någonsin tidigare och några av dem är riktiga rariteter. Stig Lindberg, vår störste och mest kände keramiker och servisdesigner, Hertha Bengtson, Carl-Harry Stålhane, Marianne Westman, Karin Björquist och Helmer Ringström, för att bara nämna några, tillhörde de mest produktiva och har alla förgyllt våra dukade bord.
MICHÉL CARLSSON / URBAN ORZOLEK
Utöver avsnitten om formgivarna och de tongivande fabrikerna domineras boken av en faktarik bildexposé med över 140 serviser. En aktuell prisguide innehållande drygt 300 serviser förenklar köp på andrahandsmarknaden. Michél Carlsson, själv en hängiven samlare och kännare av svenskt porslin, är journalist med modern design, historia och arkeologi som specialområden. Han arbetar sedan tjugo år som arkeolog med inriktning på vikingatid och medeltid. Urban Orzolek är fotograf, främst verksam inom tidningsvärlden med reportage-, porträtt- och matfotografering som specialitet.
ISBN 978-91-534-3474-0
MICHÉL CARLSSON URBAN ORZOLEK
SVENSKA SERVISER 195 –1975
www.icabokforlag.se
3474_omslag_Svenska _serviser.indd 1
2010-09-14 14.39
Publiceringstillstånd genom BUS © Benedikt, Rosemarie/BUS 2010 © Berglund, Bengt/BUS 2010 © Beskow, Rut/BUS 2010 © Campbell, Christina/BUS 2010 © Friberg, Berndt/BUS 2010 © Hennix, Margareta/BUS 2010 © Hoff, Paul/BUS 2010 © Kåge, Wilhelm/BUS 2010 © Lindberg, Stig/BUS 2010 © Sundell, Britt-Louise/BUS 2010 © Ternell, Berit/BUS 2010 © Westman, Marianne/BUS 2010
Innehåll Förord
5
Fabrikerna
7
Formgivarna
27
Serviserna
63
www.icabokforlag.se © 2010 Michél Carlsson, Urban Orzolek och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.
Prisguide
147
Register
157
Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001 Foto: Urban Orzolek Grafisk form: Johan Carpner Layout och original: RPform, Köping Redaktör: Susanne af Klercker Repro: Done Tryck: Grafiche Flaminia, Italien 2010 ISBN 978-91-534-3474-0
rp_Fabrikerna.indd 2-3
2010-09-15 11.00
Publiceringstillstånd genom BUS © Benedikt, Rosemarie/BUS 2010 © Berglund, Bengt/BUS 2010 © Beskow, Rut/BUS 2010 © Campbell, Christina/BUS 2010 © Friberg, Berndt/BUS 2010 © Hennix, Margareta/BUS 2010 © Hoff, Paul/BUS 2010 © Kåge, Wilhelm/BUS 2010 © Lindberg, Stig/BUS 2010 © Sundell, Britt-Louise/BUS 2010 © Ternell, Berit/BUS 2010 © Westman, Marianne/BUS 2010
Innehåll Förord
5
Fabrikerna
7
Formgivarna
27
Serviserna
63
www.icabokforlag.se © 2010 Michél Carlsson, Urban Orzolek och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.
Prisguide
147
Register
157
Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001 Foto: Urban Orzolek Grafisk form: Johan Carpner Layout och original: RPform, Köping Redaktör: Susanne af Klercker Repro: Done Tryck: Grafiche Flaminia, Italien 2010 ISBN 978-91-534-3474-0
rp_Fabrikerna.indd 2-3
2010-09-15 11.00
Förord Det är få serviser som är så uppskattade och eftersökta som de svenska efterkrigsserviserna från 1950-talet och fram till 1970-talets mitt. Den lyckade kombinationen av dekor, form och kvalitet utöver det vanliga har gjort serviser som Berså, Picknick och Entré eftertraktade, inte bara i Sverige, utan även långt utanför landets gränser i länder som USA och Japan. Flera samverkande faktorer låg till grund för den svenska porslinsindustrins uppsving efter andra världskriget. En stark ekonomi i kombination med en rad begåvade konstnärer som anställdes på porslinsfabrikerna gav grogrunden för många av de högklassiga serviser som såg dagens ljus under denna tid. Den klarast lysande stjärnan på servishimlen var Stig Lindberg på Gustavsberg, vars serviser inleder och avslutar denna bok. Men Stig Lindberg var långtifrån ensam. Utan namn som exempelvis Karin Björquist, Marianne Westman och Helmer Ringström hade de svenska serviserna varit betydligt fattigare. I boken presenteras de mest framträdande formgivarna, de tongivande fabrikerna och de mest kända serviserna. Men här finns även plats för vardagsserviserna som såldes år efter år utan att göra något större avtryck, serviserna som togs ur produktion efter bara något år för att de var för dyra att tillverka och serviser som imiterade de billiga importserviserna, vilka efterhand tog allt större marknadsandelar. Genom att serviserna presenteras kronologiskt kan man se hur dekorer och former förändrats över tid, från femtiotalets livfulla lek med mönster och abstrakta former till sextiotalets rustika stengodsserviser. Att göra en heltäckande presentation över serviserna från 1950 till 1975 är inte möjligt, därtill är materialet alltför stort och vildvuxet. Det är samtidigt det som gör det så roligt, för det finns alltid nya serviser att upptäcka. Med denna bok vill vi i stället visa hela servisproduktionens bredd, från de absolut bästa serviserna – till sådana som inte var fullt lika lyckade. När det egna materialet inte räcker till är det tur att det finns vänliga själar som villigt delar med sig av sina egna serviser. Vi vill därför särskilt tacka Repris Stockholm, Bacchus Antik och Antikhuset i Gustavsberg samt familjerna Carlsson-Acuña och Bergman för deras generositet.
Detalj av dekoren på servisen Poem som tillverkades av Rörstrand på 1960-talet.
5
rp_Fabrikerna.indd 4-5
2010-09-15 11.00
Förord Det är få serviser som är så uppskattade och eftersökta som de svenska efterkrigsserviserna från 1950-talet och fram till 1970-talets mitt. Den lyckade kombinationen av dekor, form och kvalitet utöver det vanliga har gjort serviser som Berså, Picknick och Entré eftertraktade, inte bara i Sverige, utan även långt utanför landets gränser i länder som USA och Japan. Flera samverkande faktorer låg till grund för den svenska porslinsindustrins uppsving efter andra världskriget. En stark ekonomi i kombination med en rad begåvade konstnärer som anställdes på porslinsfabrikerna gav grogrunden för många av de högklassiga serviser som såg dagens ljus under denna tid. Den klarast lysande stjärnan på servishimlen var Stig Lindberg på Gustavsberg, vars serviser inleder och avslutar denna bok. Men Stig Lindberg var långtifrån ensam. Utan namn som exempelvis Karin Björquist, Marianne Westman och Helmer Ringström hade de svenska serviserna varit betydligt fattigare. I boken presenteras de mest framträdande formgivarna, de tongivande fabrikerna och de mest kända serviserna. Men här finns även plats för vardagsserviserna som såldes år efter år utan att göra något större avtryck, serviserna som togs ur produktion efter bara något år för att de var för dyra att tillverka och serviser som imiterade de billiga importserviserna, vilka efterhand tog allt större marknadsandelar. Genom att serviserna presenteras kronologiskt kan man se hur dekorer och former förändrats över tid, från femtiotalets livfulla lek med mönster och abstrakta former till sextiotalets rustika stengodsserviser. Att göra en heltäckande presentation över serviserna från 1950 till 1975 är inte möjligt, därtill är materialet alltför stort och vildvuxet. Det är samtidigt det som gör det så roligt, för det finns alltid nya serviser att upptäcka. Med denna bok vill vi i stället visa hela servisproduktionens bredd, från de absolut bästa serviserna – till sådana som inte var fullt lika lyckade. När det egna materialet inte räcker till är det tur att det finns vänliga själar som villigt delar med sig av sina egna serviser. Vi vill därför särskilt tacka Repris Stockholm, Bacchus Antik och Antikhuset i Gustavsberg samt familjerna Carlsson-Acuña och Bergman för deras generositet.
Detalj av dekoren på servisen Poem som tillverkades av Rörstrand på 1960-talet.
5
rp_Fabrikerna.indd 4-5
2010-09-15 11.00
Fabrikerna Rörstrand Efter att ha varit nedläggningshotad under många år stängdes tunnelugnen på Rörstrand i Lidköping för gott den 22 december 2005. Därmed var tillverkningen på svensk mark över för Sveriges äldsta porslinsfabrik, även om själva varumärket fortlever med svenska designers och tillverkningen förlagd utomlands. År 1728 startade tillverkningen av ”Delfts Porcel lain” vid Rörstrand i Stockholm. Något porslin kunde man dock inte producera i Sverige vid den här tiden, utan med ”Delfts Porcellain” avsågs fajans. Initiativet till fabriken togs av dansken Johan Wulff som hade erfarenhet av porslinstillverkning från fabriker i Nürnberg och Sachsen. Vid Rörstrand hade det funnits tegelbruk sedan Stockholms uppkomst på 1200-talet och här fanns även lertag med den blågrå lera som Johan Wulff efterfrågade för fajanstillverkningen. Problemet visade sig vara att Johan Wulff inte hade
Dekoren Korsika (1956–1958) som skapades av Wilhelm Kåge på Gustavsberg. 7
rp_Fabrikerna.indd 6-7
2010-09-15 11.00
Fabrikerna Rörstrand Efter att ha varit nedläggningshotad under många år stängdes tunnelugnen på Rörstrand i Lidköping för gott den 22 december 2005. Därmed var tillverkningen på svensk mark över för Sveriges äldsta porslinsfabrik, även om själva varumärket fortlever med svenska designers och tillverkningen förlagd utomlands. År 1728 startade tillverkningen av ”Delfts Porcel lain” vid Rörstrand i Stockholm. Något porslin kunde man dock inte producera i Sverige vid den här tiden, utan med ”Delfts Porcellain” avsågs fajans. Initiativet till fabriken togs av dansken Johan Wulff som hade erfarenhet av porslinstillverkning från fabriker i Nürnberg och Sachsen. Vid Rörstrand hade det funnits tegelbruk sedan Stockholms uppkomst på 1200-talet och här fanns även lertag med den blågrå lera som Johan Wulff efterfrågade för fajanstillverkningen. Problemet visade sig vara att Johan Wulff inte hade
Dekoren Korsika (1956–1958) som skapades av Wilhelm Kåge på Gustavsberg. 7
rp_Fabrikerna.indd 6-7
2010-09-15 11.00
nade riktigt porslin kunde man erbjuda fler dekorer och större sortiment på det nya materialet. Flintgodset lämpades sig även bättre för massproduktion, och de första stegen mot en industrialisering av porslinstillverkningen kunde därigenom tas. 1800-talet kom att domineras av servismodeller och dekorer efter engelska förlagor. På 1820-talet började tryckta mönster ersätta handmålningen. Det första tryckta mönstret som användes på Rörstrand var Willow (1826–1889). Motivet, som var inspirerat av en gammal kinesisk legend, hade tagits fram i England på 1810-talet och det var också där Rörstrand köpte
det kunnande han förespeglat. På 1740-talet fick därför en ung målargesäll vid namn Anders Fahlström ta över som verkmästare, och därefter verkar fajanstillverkningen ha kommit igång på allvar. Rörstrands fabriken fick konkurrens när en ny porslinsfabrik anlades vid Marieberg på Kungsholmen 1758, men efter en ekonomisk svacka köptes den upp av Rörstrand 1782. Rörstrand fortsatte driften av Marieberg i några få år men lade ned fabriken 1788. Tillverkningen av flintporslin kom igång under 1770-talet på Rörstrand och ersatte snart den betydligt tyngre och skörare fajansen. Förutom att flintporslinet lik-
Reklamprodukter var en viktig inkomstkälla för porslinsfabrikerna. Här ett reklamfat från 1950-talet för firma Åhlén & Holms varuhus på Södermalm i Stockholm. 8
rp_Fabrikerna.indd 8-9
Cigarettbägare tillverkad av Rörstrand för Wappa säteri i Enköping på 1950-talet.
9
2010-09-15 11.00
nade riktigt porslin kunde man erbjuda fler dekorer och större sortiment på det nya materialet. Flintgodset lämpades sig även bättre för massproduktion, och de första stegen mot en industrialisering av porslinstillverkningen kunde därigenom tas. 1800-talet kom att domineras av servismodeller och dekorer efter engelska förlagor. På 1820-talet började tryckta mönster ersätta handmålningen. Det första tryckta mönstret som användes på Rörstrand var Willow (1826–1889). Motivet, som var inspirerat av en gammal kinesisk legend, hade tagits fram i England på 1810-talet och det var också där Rörstrand köpte
det kunnande han förespeglat. På 1740-talet fick därför en ung målargesäll vid namn Anders Fahlström ta över som verkmästare, och därefter verkar fajanstillverkningen ha kommit igång på allvar. Rörstrands fabriken fick konkurrens när en ny porslinsfabrik anlades vid Marieberg på Kungsholmen 1758, men efter en ekonomisk svacka köptes den upp av Rörstrand 1782. Rörstrand fortsatte driften av Marieberg i några få år men lade ned fabriken 1788. Tillverkningen av flintporslin kom igång under 1770-talet på Rörstrand och ersatte snart den betydligt tyngre och skörare fajansen. Förutom att flintporslinet lik-
Reklamprodukter var en viktig inkomstkälla för porslinsfabrikerna. Här ett reklamfat från 1950-talet för firma Åhlén & Holms varuhus på Södermalm i Stockholm. 8
rp_Fabrikerna.indd 8-9
Cigarettbägare tillverkad av Rörstrand för Wappa säteri i Enköping på 1950-talet.
9
2010-09-15 11.00
Gefle Gefle porslinsfabrik blev på 1930-talet uppköpt av Upsala-Ekeby. Med åren blev de båda fabrikerna så intimt förknippade med varandra att många har svårt att avgöra vad som är tillverkat på Gefle porslinsfabrik och vad som är tillverkat på Upsala-Ekeby. De första åren var svåra för fabriken som etablerades 1910 under namnet Gefle porslinsbruk. Ett problem var att hitta kunnig arbetskraft på orten. Genom annonser i Stockholmstidningen lyckades man få tag på arbetare från Rörstrand, varav flera varit fackligt engagerade och fått sparken i samband med storstrejken 1909. Svårigheter med både produktion och försäljning ledde dock till att företaget ombildades under namnet Gefle porslinsfabrik 1913. Det skulle sedan dröja en bit in på 1920-talet in nan verksamheten visade någon större vinst. Till stor del kan detta tillskrivas anställningen av Arthur Percy som konstnärlig ledare 1923. Percy var utbildad konstnär och höjde fabrikens konstnärliga nivå åtskilligt. Fram till 1959, då han vid 73 års ålder gick i pension, skapade han ett hundratal servisdekorer. Under 1920-talet lanserade Percy något som han kallade för konstsaker. Det var vaser, skålar och prydnadsföremål som fick speciella kvalitetsstämplar. Vid denna tid anställdes även chefsdekoratören Eugen Trost som kom att bli viktig för fabrikens utveckling. Eugen Trost skapade flera storsäljande serviser. Bland andra de läckra kaffe- och tekopparna i servisen Zebra (1955–1967), som med sin handmålade svartvitrandiga femtiotalsdekor kanske är de mest eftersökta av svenska porslinskoppar. Han var även mannen bakom succédekoren Rubin, i karmosinrött och guld, som lanserades 1940. Rubin blev Gefles mest sålda dekorserie och prydde många tusen vaser till Percys förtret, eftersom han aldrig gillade Rubinglasyren.
Efter andra världskriget genomgick fabriken en behövlig modernisering. I den nya ugnshallen uppfördes en 85 meter lång dubbeltunnelugn. I den kunde närmare 5 ton gods om dagen brännas, vilket var betydligt mer än de gamla rundugnarna klarade av tillsammans. Under trettiotalets sista år lanserades servisen Vinranka (1938–1969) skapad av Artur Percy. Vinranka med vinblad i flytande blått och veckad kant som en stor blomma gjorde dundersuccé direkt. Krigsåren innebar att importen av utländska varor ströps. Till följd av detta ökade Gefles försäljning markant. En storsäljare under fyrtiotalet var bland andra Mullbär (1943–1964) av Ruben Wallström. Mullbär var ingen renodlad servis utan ett mellanting mellan nyttoservis och prydnadsgods och bestod bland annat av muggar, bonbonjärer och fruktfat med svulstig plastisk dekor. På fyrtiotalet anställdes också Helmer Ringström som kom från Gustavsbergsfabriken där han dekorerat Argentagods för Wilhelm Kåge under några år. Helmer Ringström kom att bli fabriken trogen ända till slutet och var en mästare på att skapa enkla och tilltalande servisdekorer. Femtiotalet var en storhetstid för Gefle porslins fabrik. De drygt 400 anställda producerade mer än sju miljoner enskilda föremål under fabrikens rekordår. Servismodellen BD, där tallrikarna hade en
Gefles mest framgångsrika dekorserie Röd Rubin skapades av Eugen Trost på 1940-talet.
20
rp_Fabrikerna.indd 20-21
21
2010-09-15 11.01
Gefle Gefle porslinsfabrik blev på 1930-talet uppköpt av Upsala-Ekeby. Med åren blev de båda fabrikerna så intimt förknippade med varandra att många har svårt att avgöra vad som är tillverkat på Gefle porslinsfabrik och vad som är tillverkat på Upsala-Ekeby. De första åren var svåra för fabriken som etablerades 1910 under namnet Gefle porslinsbruk. Ett problem var att hitta kunnig arbetskraft på orten. Genom annonser i Stockholmstidningen lyckades man få tag på arbetare från Rörstrand, varav flera varit fackligt engagerade och fått sparken i samband med storstrejken 1909. Svårigheter med både produktion och försäljning ledde dock till att företaget ombildades under namnet Gefle porslinsfabrik 1913. Det skulle sedan dröja en bit in på 1920-talet in nan verksamheten visade någon större vinst. Till stor del kan detta tillskrivas anställningen av Arthur Percy som konstnärlig ledare 1923. Percy var utbildad konstnär och höjde fabrikens konstnärliga nivå åtskilligt. Fram till 1959, då han vid 73 års ålder gick i pension, skapade han ett hundratal servisdekorer. Under 1920-talet lanserade Percy något som han kallade för konstsaker. Det var vaser, skålar och prydnadsföremål som fick speciella kvalitetsstämplar. Vid denna tid anställdes även chefsdekoratören Eugen Trost som kom att bli viktig för fabrikens utveckling. Eugen Trost skapade flera storsäljande serviser. Bland andra de läckra kaffe- och tekopparna i servisen Zebra (1955–1967), som med sin handmålade svartvitrandiga femtiotalsdekor kanske är de mest eftersökta av svenska porslinskoppar. Han var även mannen bakom succédekoren Rubin, i karmosinrött och guld, som lanserades 1940. Rubin blev Gefles mest sålda dekorserie och prydde många tusen vaser till Percys förtret, eftersom han aldrig gillade Rubinglasyren.
Efter andra världskriget genomgick fabriken en behövlig modernisering. I den nya ugnshallen uppfördes en 85 meter lång dubbeltunnelugn. I den kunde närmare 5 ton gods om dagen brännas, vilket var betydligt mer än de gamla rundugnarna klarade av tillsammans. Under trettiotalets sista år lanserades servisen Vinranka (1938–1969) skapad av Artur Percy. Vinranka med vinblad i flytande blått och veckad kant som en stor blomma gjorde dundersuccé direkt. Krigsåren innebar att importen av utländska varor ströps. Till följd av detta ökade Gefles försäljning markant. En storsäljare under fyrtiotalet var bland andra Mullbär (1943–1964) av Ruben Wallström. Mullbär var ingen renodlad servis utan ett mellanting mellan nyttoservis och prydnadsgods och bestod bland annat av muggar, bonbonjärer och fruktfat med svulstig plastisk dekor. På fyrtiotalet anställdes också Helmer Ringström som kom från Gustavsbergsfabriken där han dekorerat Argentagods för Wilhelm Kåge under några år. Helmer Ringström kom att bli fabriken trogen ända till slutet och var en mästare på att skapa enkla och tilltalande servisdekorer. Femtiotalet var en storhetstid för Gefle porslins fabrik. De drygt 400 anställda producerade mer än sju miljoner enskilda föremål under fabrikens rekordår. Servismodellen BD, där tallrikarna hade en
Gefles mest framgångsrika dekorserie Röd Rubin skapades av Eugen Trost på 1940-talet.
20
rp_Fabrikerna.indd 20-21
21
2010-09-15 11.01
Formgivarna Svenska serviser
Hertha Bengtson (1917–1993) Under sina år som formgivare inom porslinsindustrin kom Hertha Bengtson att arbeta för tre stora företag och lyckades med konststycket att skapa serviser som tog guldmedalj vid den stora utställningen i Faenza i Italien för samtliga. Den servis hon blev mest känd för, och som är något av juvelen i kronan bland de svenska efterkrigsserviserna, belönades dock aldrig med någon guldmedalj. När den axmönstrade kobolt blå servisen Blå eld (1951–1971) med runda organis ka former presenterades i början av femtiotalet, var den helt nyskapande utan referenser till tidigare ser viser. Blå eld markerade början till svenskt porslins storhetstid, djärv, stolt och självmedveten. Hertha Bengtson började sin karriär inom pors linsindustrin som dekor- och mönsterritare på Hacke fors porslinsfabrik i slutet av 1930-talet. Hon hade inte några betyg från någon högskola, utan vägen till Hackefors möjliggjordes genom två år av kvälls kurser i porslinsmålning kombinerad med stor talang. Under andra världskriget kallades många av männen på Hackeforsfabriken in i det militära och endast 22 år gammal var Hertha Bengtson plötsligt verkmästare på fabriken. År 1941 lämnade hon Hackefors och flyttade till Lidköping där en an ställning på Rörstrand som mönster ritare hägrade. Det var i mitten av
fyrtiotalet hon fick idén till servisen Blå eld som ef ter fyra år av experimenterande stod färdig för pro duktion. Blå eld blev omedelbart en stor succé, inte bara i Sverige utan även utomlands, framförallt i USA där Blue Fire snart syntes i alla inredningsmagasin. År 1952 lanserade Rörstrand och Hertha Bengtson hennes nästa storsäljare Koka (1952–1988). Koka var en betydligt robustare servis än Blå eld med blå de kor och senare även brun (1967–1981), där funktion och form var genomtänkt in i minsta detalj. För Koka fick hon första pris vid den prestigefulla utställningen
Till vänster: Marmeladburk med lock i djärv femtiotalsform. Utformad av Berit Ternell på Bo Fajans. Till höger: Detalj av mönstret Blå eld.
rp_Formgivarna.indd 26-27
2010-09-15 11.02
Formgivarna Svenska serviser
Hertha Bengtson (1917–1993) Under sina år som formgivare inom porslinsindustrin kom Hertha Bengtson att arbeta för tre stora företag och lyckades med konststycket att skapa serviser som tog guldmedalj vid den stora utställningen i Faenza i Italien för samtliga. Den servis hon blev mest känd för, och som är något av juvelen i kronan bland de svenska efterkrigsserviserna, belönades dock aldrig med någon guldmedalj. När den axmönstrade kobolt blå servisen Blå eld (1951–1971) med runda organis ka former presenterades i början av femtiotalet, var den helt nyskapande utan referenser till tidigare ser viser. Blå eld markerade början till svenskt porslins storhetstid, djärv, stolt och självmedveten. Hertha Bengtson började sin karriär inom pors linsindustrin som dekor- och mönsterritare på Hacke fors porslinsfabrik i slutet av 1930-talet. Hon hade inte några betyg från någon högskola, utan vägen till Hackefors möjliggjordes genom två år av kvälls kurser i porslinsmålning kombinerad med stor talang. Under andra världskriget kallades många av männen på Hackeforsfabriken in i det militära och endast 22 år gammal var Hertha Bengtson plötsligt verkmästare på fabriken. År 1941 lämnade hon Hackefors och flyttade till Lidköping där en an ställning på Rörstrand som mönster ritare hägrade. Det var i mitten av
fyrtiotalet hon fick idén till servisen Blå eld som ef ter fyra år av experimenterande stod färdig för pro duktion. Blå eld blev omedelbart en stor succé, inte bara i Sverige utan även utomlands, framförallt i USA där Blue Fire snart syntes i alla inredningsmagasin. År 1952 lanserade Rörstrand och Hertha Bengtson hennes nästa storsäljare Koka (1952–1988). Koka var en betydligt robustare servis än Blå eld med blå de kor och senare även brun (1967–1981), där funktion och form var genomtänkt in i minsta detalj. För Koka fick hon första pris vid den prestigefulla utställningen
Till vänster: Marmeladburk med lock i djärv femtiotalsform. Utformad av Berit Ternell på Bo Fajans. Till höger: Detalj av mönstret Blå eld.
rp_Formgivarna.indd 26-27
2010-09-15 11.02
Bibi Breger (f 1927) Bibi Breger utbildade sig på textillinjen på Konst fack och det var även där hon träffade sin blivande man. Efter avslutad utbildning arbetade hon tillsam mans med maken Carl-Arne Breger, huvudsakligen med inredningsuppdrag, men även med textildesign för bland andra Svenskt Tenn. Bibi Breger kom att ar beta som mönstertecknare, eller dekormästare som var den officiella titeln, under fem år för Gustavsberg (1953–1957). I början trivdes hon med arbetet. I en intervju i tidningen Gustavsbergaren 1955 säger hon ”Det är underbart att arbeta i en produktion, där man inte för ett ögonblick ger avkall på det konstnärliga för att vinna en lättköpt Pyrrhusseger”. Efterhand trött nar dock även Bibi Breger på att producera servisde korer, och 1957 slutade hon på Gustavsberg för att
Hösten 1953 anställdes Bibi Bregers man Carl-Arne Breger som mönstertecknare hos Stig Lindberg på Gustavsberg. Han tröttnade emellertid snart på job bet och rekommenderade i stället sin fru för arbetet. Så började Bibi Bregers karriär på Gustavsberg och fa briken fick sina ”The two Bregers” som Stig Lindberg kallade dem. Carl-Arne Breger kom snart att bli ”Mr Plast” med svenska folket då han tidigt med stor fram gång började formge plastföremål för Gustavsberg. I sitt eget företag Breger Design skapade han flera föremål som blev stora succéer: TV-kannan Signatur (1962), glasspaketet Bigpack (1970) och inte minst den orangea barncykelsitsen Rex (1975) som sålts i åtskilliga tusen exemplar och fortfarande kan ses på många cyklar.
senare arbeta i firman Breger-Design AB tillsammans med maken. Under sina fem år på Gustavsberg skapade hon flera spännande servisdekorer som känns aktuella än idag, och sammanlagt finns det ett tjugotal namngiv na servisdekorer som kan tillskrivas Bibi Breger. Hon gjorde minst lika många dekorer till restaurangserviser, vilka aldrig namngavs och därför inte syns i förteck ningarna över servisdekorer. Inte sällan tror många att hennes serviser är Stig Lindbergs verk, då många de korer gjordes på hans servismodeller. Så är fallet med Bibi Bregers mest framgångsrika servis Lotus (1958– 1970) som gjordes på Lindbergs servismodell LA med stiliserade lotusblommor i välbalanserad dämpad grå eller gul och grå färgskala. Bibi Breger framställde även en textil i linne med samma mönster som idag är hett eftertraktad. En storsäljare i slutet av femtiotalet var servisen Grill (1958) med bred banddekor i gult, grönt eller brunt, även den på LA. Senare skulle sam ma dekor dyka upp med en duvblå dekor under nam net EPA som gjordes för lågprisvaruhuskedjan med samma namn. Den ugnseldfasta serien Comedia i färg starkt harlekininspirerat mönster finner allt fler sam lare, och en servis som Spätta (1957) ligger helt rätt i tiden med färgglad, lekfull fiskdekor som utan pro blem kan mäta sig med samtida serviser som Picknick (1956–1969) och My Garden (1950–1960-tal). Bibi Breger var en stilsäker dekorskapare och det hade varit spännande att se vad hon hade kunnat göra om hon stannat längre än de fem år hon var på Gustavsberg.
Till vänster: Den stilsäkra servisen Spätta (1957) var en av Bibi Bregers vackra serviser under 1950-talet. Till höger: Bibi Bregers största framgång på Gustavsberg var med servisen Lotus (1958–1970). Här med dekoren Lotus gul. Nästa uppslag: Den handmålade dekoren Comedia skapades av Bibi Breger på 1950-talet.
44
rp_Formgivarna.indd 44-45
45
2010-09-15 11.03
Bibi Breger (f 1927) Bibi Breger utbildade sig på textillinjen på Konst fack och det var även där hon träffade sin blivande man. Efter avslutad utbildning arbetade hon tillsam mans med maken Carl-Arne Breger, huvudsakligen med inredningsuppdrag, men även med textildesign för bland andra Svenskt Tenn. Bibi Breger kom att ar beta som mönstertecknare, eller dekormästare som var den officiella titeln, under fem år för Gustavsberg (1953–1957). I början trivdes hon med arbetet. I en intervju i tidningen Gustavsbergaren 1955 säger hon ”Det är underbart att arbeta i en produktion, där man inte för ett ögonblick ger avkall på det konstnärliga för att vinna en lättköpt Pyrrhusseger”. Efterhand trött nar dock även Bibi Breger på att producera servisde korer, och 1957 slutade hon på Gustavsberg för att
Hösten 1953 anställdes Bibi Bregers man Carl-Arne Breger som mönstertecknare hos Stig Lindberg på Gustavsberg. Han tröttnade emellertid snart på job bet och rekommenderade i stället sin fru för arbetet. Så började Bibi Bregers karriär på Gustavsberg och fa briken fick sina ”The two Bregers” som Stig Lindberg kallade dem. Carl-Arne Breger kom snart att bli ”Mr Plast” med svenska folket då han tidigt med stor fram gång började formge plastföremål för Gustavsberg. I sitt eget företag Breger Design skapade han flera föremål som blev stora succéer: TV-kannan Signatur (1962), glasspaketet Bigpack (1970) och inte minst den orangea barncykelsitsen Rex (1975) som sålts i åtskilliga tusen exemplar och fortfarande kan ses på många cyklar.
senare arbeta i firman Breger-Design AB tillsammans med maken. Under sina fem år på Gustavsberg skapade hon flera spännande servisdekorer som känns aktuella än idag, och sammanlagt finns det ett tjugotal namngiv na servisdekorer som kan tillskrivas Bibi Breger. Hon gjorde minst lika många dekorer till restaurangserviser, vilka aldrig namngavs och därför inte syns i förteck ningarna över servisdekorer. Inte sällan tror många att hennes serviser är Stig Lindbergs verk, då många de korer gjordes på hans servismodeller. Så är fallet med Bibi Bregers mest framgångsrika servis Lotus (1958– 1970) som gjordes på Lindbergs servismodell LA med stiliserade lotusblommor i välbalanserad dämpad grå eller gul och grå färgskala. Bibi Breger framställde även en textil i linne med samma mönster som idag är hett eftertraktad. En storsäljare i slutet av femtiotalet var servisen Grill (1958) med bred banddekor i gult, grönt eller brunt, även den på LA. Senare skulle sam ma dekor dyka upp med en duvblå dekor under nam net EPA som gjordes för lågprisvaruhuskedjan med samma namn. Den ugnseldfasta serien Comedia i färg starkt harlekininspirerat mönster finner allt fler sam lare, och en servis som Spätta (1957) ligger helt rätt i tiden med färgglad, lekfull fiskdekor som utan pro blem kan mäta sig med samtida serviser som Picknick (1956–1969) och My Garden (1950–1960-tal). Bibi Breger var en stilsäker dekorskapare och det hade varit spännande att se vad hon hade kunnat göra om hon stannat längre än de fem år hon var på Gustavsberg.
Till vänster: Den stilsäkra servisen Spätta (1957) var en av Bibi Bregers vackra serviser under 1950-talet. Till höger: Bibi Bregers största framgång på Gustavsberg var med servisen Lotus (1958–1970). Här med dekoren Lotus gul. Nästa uppslag: Den handmålade dekoren Comedia skapades av Bibi Breger på 1950-talet.
44
rp_Formgivarna.indd 44-45
45
2010-09-15 11.03
Serviserna 195O-talet – Det är det enda årtionde då vi var bäst i världen. Det var så tacksamt att arbeta. Vi visste hur prylarna skulle formges och hur de skulle fungera. Allting stämde – teori, praktik, ekonomi. Vi hade gjort ”ägget”. Så sa Stig Lindberg om femtiotalet på Gustavsberg i en intervju i tidskriften Form 1975. I efterkrigstidens Europa hungrade människor efter nya saker att konsumera, och behovet tycktes omättligt. Sverige hade en intakt industri efter kriget och kunde därför snabbt möta efterfrågan. Upsala-Ekebykoncernen med Karlskrona och Gefle var Sveriges största porslinstillverkare. Det fanns även plats för många mindre tillverkare av prydnadsföremål och serviser, som Laholm, Nittsjö, Tilgmans och Deco. Det var inte bara porslinsindustrin som blomstrade. Möbelindustrin, glas- och textilindustrin och många andra tillverkningsindustrier nådde sin topp under det årtionde då folkhemmet lyste som grannast. Möblerna var spensliga, som fladdermusfåtöljen och stringhyllan, och teak var det dominerande träslaget. Det ökande ekonomiska välståndet under femtiotalet gjorde att privatbilismen slog igenom. Sverige tog silver i fotbolls-VM 1958 efter förlust med 5–2 mot Brasilien på Råsunda fotbollsstadion. VM-sändningarna blev också televisionens slutgiltiga genombrott i landet. TV-tittandet ändrade inte bara vardagsrummens möblering, där möblemanget nu anpassades efter TV:ns placering. Det ändrade även våra matvanor. Inför TV-programmen hälldes kaffet upp i en TV-kanna som serverades i en TV-kopp. På femtiotalet växte också en självständig ungdomskultur fram och tjugoåringarna slutade klä sig som sina föräldrar. Rock’n rollen fick sitt genombrott med Elvis Presley som husgud.
Servisen Rytm (1958) var en av Wilhelm Kåges sista serviser för Gustavsberg.
63
rp_Svenska serviser.indd 62-63
2010-09-15 11.09
Serviserna 195O-talet – Det är det enda årtionde då vi var bäst i världen. Det var så tacksamt att arbeta. Vi visste hur prylarna skulle formges och hur de skulle fungera. Allting stämde – teori, praktik, ekonomi. Vi hade gjort ”ägget”. Så sa Stig Lindberg om femtiotalet på Gustavsberg i en intervju i tidskriften Form 1975. I efterkrigstidens Europa hungrade människor efter nya saker att konsumera, och behovet tycktes omättligt. Sverige hade en intakt industri efter kriget och kunde därför snabbt möta efterfrågan. Upsala-Ekebykoncernen med Karlskrona och Gefle var Sveriges största porslinstillverkare. Det fanns även plats för många mindre tillverkare av prydnadsföremål och serviser, som Laholm, Nittsjö, Tilgmans och Deco. Det var inte bara porslinsindustrin som blomstrade. Möbelindustrin, glas- och textilindustrin och många andra tillverkningsindustrier nådde sin topp under det årtionde då folkhemmet lyste som grannast. Möblerna var spensliga, som fladdermusfåtöljen och stringhyllan, och teak var det dominerande träslaget. Det ökande ekonomiska välståndet under femtiotalet gjorde att privatbilismen slog igenom. Sverige tog silver i fotbolls-VM 1958 efter förlust med 5–2 mot Brasilien på Råsunda fotbollsstadion. VM-sändningarna blev också televisionens slutgiltiga genombrott i landet. TV-tittandet ändrade inte bara vardagsrummens möblering, där möblemanget nu anpassades efter TV:ns placering. Det ändrade även våra matvanor. Inför TV-programmen hälldes kaffet upp i en TV-kanna som serverades i en TV-kopp. På femtiotalet växte också en självständig ungdomskultur fram och tjugoåringarna slutade klä sig som sina föräldrar. Rock’n rollen fick sitt genombrott med Elvis Presley som husgud.
Servisen Rytm (1958) var en av Wilhelm Kåges sista serviser för Gustavsberg.
63
rp_Svenska serviser.indd 62-63
2010-09-15 11.09
rp_Svenska serviser.indd 102-103
2010-09-15 11.15
rp_Svenska serviser.indd 102-103
2010-09-15 11.15
Jonas
1022/18
Jonas 1960-tal Målad blå dekor. Dekor: Servismodell: LL Stig Lindberg Material: Flintgods och benporslin Tillverkare: Gustavsberg
Det mest utmärkande med Jonas kanske är servisnamnet då mansnamn var ovanligt på porslin under femtio-, sextio- och sjuttiotalen. Så hade det dock inte alltid varit. Vid sidan av gudanamn som Atlas, Apollo och Brage så förekom en hel del vanliga mansnamn runt sekelskiftet 1900. Gustavsberg hade exempelvis serviser som Oscar (1897–1901), Gustaf (1897–1901), Eric (1897), Carl (1897–1901), Axel (1899–1910) och Gunnar (1905–1930). Därefter avtar mansnamnen snabbt samtidigt som antalet serviser med kvinnonamn ökar markant. Vad denna feminisering av namnbruket hade för grund är inte känt och är värd en studie i sig. 1022/18 1960-tal Brun glasyr och reliefdekor. Dekor: -
Gille
(1960–) som storsäljare. Bo Fajans bidrog med flera bruna serviser, bland annat en servis i ljusbrun nyans och en reliefdekor som påminner en del om sådana där tändstickstavlor som folk hade som hobby att tillverka under ett par decennier i mitten av 1900-talet. De bruna servisernas affektionsvärde är än så länge nästan lika lågt som tändstickskonstens, men en vacker dag så … Gille 1960-tal Svart stämpeldekor med handmålade fält i två nyanser av blått. Dekor: Servismodell: Material: Flintgods Tillverkare: Rörstrand
Gille är ännu ett av många exempel på Marianne Westman-inspirerade servisdekorer. Här i form av vad som ser ut som blåbär i lätt allmogestil. Gille faller in i det stora svarta hålet av odokumenterade Rörstrandsserviser från fabrikens femtio- och sextiotal. Dateringen till sextiotalet är ett antagande med härledning från dekoren.
Fructus Fructus 1960-tal Svart stämpeldekor med handmålade fält i gult, orange, grönt och mörkgrönt. Dekor: Servismodell: Flintgods Material: Tillverkare: Rörstrand
Fructus är ett exempel på hur man även inom den egna Rörstrandsfabriken kopierade framgångsrika dekorkoncept när fantasin tröt. Med serviser som Picknick (1956–1969) och My Garden (1950–60-tal) med färgglada dekorer av Marianne Westman hade Rörstrand nått stora försäljningsframgångar. Att rida vidare på den vågen var naturligtvis frestande. Ser man närmare efter så är servisdekorer som exempelvis Fructus inte alls lika välbalanserade och distinkta som originalen.
Svart stämpeldekor med gult eller rött och blått målat band. Dekor: Servismodell: VB 1, 2 Tillverkare: Rörstrand
Kuba förknippas framförallt med Havannacigarrer, rom och inte minst musik – och det svänger verkligen om dekoren på Cuba. Hand i hand dansar mörkhyade kubanskor i långa kjolar mambo längs tallrikarnas bräm. Oftast ser man servisen med gult färgband, men den förekommer även med samma nedtonade blå och röda färg som på Bimbo (1956).
och röd dekor. Dekor: Servismodell: Material: Flintgods
Visst händer det att även den färgglada barnservisen Tuff-Tuff uppges ha Marianne Westman som upphovskvinna, vilket inte är så konstigt då den lekfulla dekoren har vissa likheter med hennes produktion.
rp_Svenska serviser.indd 104-105
Cuba 1960-tal
Svart stämpeldekor med handmålad gul, grön
Tillverkare: Rörstrand
104
Hade tallriken i stället varit gjord på Gustavsberg hade många förmodligen trott att det är Stig Lindberg som gjort den. Men någon upphovsman eller -kvinna finns ännu inte angiven för denna servis. Annars återkom just järnvägar och tåg rätt ofta på barnserviser. Ett lockande motiv som förde med sig drömmar om spännande resor till fjärran platser. Hemma lekte många barn med modelljärnvägar och inte så få hade lokförare som förstaval när de tillfrågades vad de skulle bli när de blev stora.
Tuff-Tuff 1960-tal
Material: Fajans
Sextiotalet var de bruna servisernas årtionde med Stig Lindbergs Coq (1966–1985) och Arabias Ruska
Cuba
Material: Flintgods
Servismodell: Tillverkare: Bo Fajans
Tuff-Tuff
105
2010-09-15 11.15
Jonas
1022/18
Jonas 1960-tal Målad blå dekor. Dekor: Servismodell: LL Stig Lindberg Material: Flintgods och benporslin Tillverkare: Gustavsberg
Det mest utmärkande med Jonas kanske är servisnamnet då mansnamn var ovanligt på porslin under femtio-, sextio- och sjuttiotalen. Så hade det dock inte alltid varit. Vid sidan av gudanamn som Atlas, Apollo och Brage så förekom en hel del vanliga mansnamn runt sekelskiftet 1900. Gustavsberg hade exempelvis serviser som Oscar (1897–1901), Gustaf (1897–1901), Eric (1897), Carl (1897–1901), Axel (1899–1910) och Gunnar (1905–1930). Därefter avtar mansnamnen snabbt samtidigt som antalet serviser med kvinnonamn ökar markant. Vad denna feminisering av namnbruket hade för grund är inte känt och är värd en studie i sig. 1022/18 1960-tal Brun glasyr och reliefdekor. Dekor: -
Gille
(1960–) som storsäljare. Bo Fajans bidrog med flera bruna serviser, bland annat en servis i ljusbrun nyans och en reliefdekor som påminner en del om sådana där tändstickstavlor som folk hade som hobby att tillverka under ett par decennier i mitten av 1900-talet. De bruna servisernas affektionsvärde är än så länge nästan lika lågt som tändstickskonstens, men en vacker dag så … Gille 1960-tal Svart stämpeldekor med handmålade fält i två nyanser av blått. Dekor: Servismodell: Material: Flintgods Tillverkare: Rörstrand
Gille är ännu ett av många exempel på Marianne Westman-inspirerade servisdekorer. Här i form av vad som ser ut som blåbär i lätt allmogestil. Gille faller in i det stora svarta hålet av odokumenterade Rörstrandsserviser från fabrikens femtio- och sextiotal. Dateringen till sextiotalet är ett antagande med härledning från dekoren.
Fructus Fructus 1960-tal Svart stämpeldekor med handmålade fält i gult, orange, grönt och mörkgrönt. Dekor: Servismodell: Flintgods Material: Tillverkare: Rörstrand
Fructus är ett exempel på hur man även inom den egna Rörstrandsfabriken kopierade framgångsrika dekorkoncept när fantasin tröt. Med serviser som Picknick (1956–1969) och My Garden (1950–60-tal) med färgglada dekorer av Marianne Westman hade Rörstrand nått stora försäljningsframgångar. Att rida vidare på den vågen var naturligtvis frestande. Ser man närmare efter så är servisdekorer som exempelvis Fructus inte alls lika välbalanserade och distinkta som originalen.
Svart stämpeldekor med gult eller rött och blått målat band. Dekor: Servismodell: VB 1, 2 Tillverkare: Rörstrand
Kuba förknippas framförallt med Havannacigarrer, rom och inte minst musik – och det svänger verkligen om dekoren på Cuba. Hand i hand dansar mörkhyade kubanskor i långa kjolar mambo längs tallrikarnas bräm. Oftast ser man servisen med gult färgband, men den förekommer även med samma nedtonade blå och röda färg som på Bimbo (1956).
och röd dekor. Dekor: Servismodell: Material: Flintgods
Visst händer det att även den färgglada barnservisen Tuff-Tuff uppges ha Marianne Westman som upphovskvinna, vilket inte är så konstigt då den lekfulla dekoren har vissa likheter med hennes produktion.
rp_Svenska serviser.indd 104-105
Cuba 1960-tal
Svart stämpeldekor med handmålad gul, grön
Tillverkare: Rörstrand
104
Hade tallriken i stället varit gjord på Gustavsberg hade många förmodligen trott att det är Stig Lindberg som gjort den. Men någon upphovsman eller -kvinna finns ännu inte angiven för denna servis. Annars återkom just järnvägar och tåg rätt ofta på barnserviser. Ett lockande motiv som förde med sig drömmar om spännande resor till fjärran platser. Hemma lekte många barn med modelljärnvägar och inte så få hade lokförare som förstaval när de tillfrågades vad de skulle bli när de blev stora.
Tuff-Tuff 1960-tal
Material: Fajans
Sextiotalet var de bruna servisernas årtionde med Stig Lindbergs Coq (1966–1985) och Arabias Ruska
Cuba
Material: Flintgods
Servismodell: Tillverkare: Bo Fajans
Tuff-Tuff
105
2010-09-15 11.15
SVENSKA SERVISER 195O-1975
SVENSKA SERVISER 14O serviser från guldåren 195O–1975 För samlare och nostalgiker! Flera av de idag halvsekelgamla serviserna är populärare än någonsin tidigare och några av dem är riktiga rariteter. Stig Lindberg, vår störste och mest kände keramiker och servisdesigner, Hertha Bengtson, Carl-Harry Stålhane, Marianne Westman, Karin Björquist och Helmer Ringström, för att bara nämna några, tillhörde de mest produktiva och har alla förgyllt våra dukade bord.
MICHÉL CARLSSON / URBAN ORZOLEK
Utöver avsnitten om formgivarna och de tongivande fabrikerna domineras boken av en faktarik bildexposé med över 140 serviser. En aktuell prisguide innehållande drygt 300 serviser förenklar köp på andrahandsmarknaden. Michél Carlsson, själv en hängiven samlare och kännare av svenskt porslin, är journalist med modern design, historia och arkeologi som specialområden. Han arbetar sedan tjugo år som arkeolog med inriktning på vikingatid och medeltid. Urban Orzolek är fotograf, främst verksam inom tidningsvärlden med reportage-, porträtt- och matfotografering som specialitet.
ISBN 978-91-534-3474-0
MICHÉL CARLSSON URBAN ORZOLEK
SVENSKA SERVISER 195 –1975
www.icabokforlag.se
3474_omslag_Svenska _serviser.indd 1
2010-09-14 14.39