9789147076314 by Smakprov Media AB

Gränslöst arbete

– socialpsykologiska perspektiv på det

Gränslöst arbete

ågonting har hänt i arbetslivet. Företag, institutioner och myndigheter omstrukturerar allt oftare sina verksamheter för att anpassa sig till en föränderlig omvärld. Arbetet och arbetsorganisationen blir lösare, obestämdare, mer gränslös. Tidigare generella och stabila regler, normer och tekniker för att organisera arbetet upplöses eller omvandlas, och istället måste individen i allt större utsträckning själv initiera, motivera, planera, genomföra och ta ansvar för det egna arbetet. Det betyder att arbetslivet blir mer omväxlande, men också mer komplicerat; mer stimulerande, men också mer kravfyllt; personligare, men med minskad gemenskap; mer fokuserat, men också mer sammanhangslöst; friare, men också otryggare. Denna bok handlar om dessa förändringar och de psykiska och sociala konsekvenserna som följer med dem. I boken beskrivs och diskuteras nya arbetsorganisationer och deras styrmekanismer; nya kunskapskrav som arbetslivet ställer på individen; förändrade relationer mellan arbetet och livet i övrigt, samt; det nya arbetslivets betydelse för stress och hälsa. Boken bygger på erfarenheterna från ett mångårigt forskningsprogram och forskningssamarbete mellan Arbetslivsinstitutet och Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Författarna är forskare vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm samt vid Psykologiska och Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

nya arbetslivet

michael allvin, gunnar aronsson, tom hagström, gunn johansson och ulf lundberg

– Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet

allvin, aronsson, hagström, johansson, lundberg

Gränslöst arbete

Best.nr 47-07631-4 Tryck.nr 47-07631-4-04

li b er OSorig Allvin.indd 1

10-11-03 13.06.17

Gränslöst_1-6

10-11-03

14.17

Sida 2

Gränslöst arbete ISBN 978-91-47-07631-4 © 2006 Författarna och Liber AB Redaktör: Annika Möller och Agneta Edman Omslag: Birgitta Dahlkild Typografi: Fredrik Elvander Upplaga 1:5 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: LundaText AB Typsnitt: Brödtext, Sabon 10,5/14, rubriker, Scala Sans Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 http://www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Gränslöst_1-6

08-10-23

11.59

Sida 3

Förord Denna bok är frukten av ett flerårigt forskningsprogram, ”Gränslöst arbete”. Programmet är ett samarbete mellan Arbetslivsinstitutet i Stockholm och Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Utgångspunkten har varit de förändringar som i olika sammanhang och på olika sätt präglar dagens arbetsliv. Dessa förändringar följer i första hand av att företag, institutioner och myndigheter omstrukturerar och avreglerar sin verksamhet i syfte att uppnå en större flexibilitet och omställningsförmåga. Inom andra sektorer sker samtidigt en tilltagande reglering och teknisk styrning av arbetet och verksamheten. Här är det snarare relationen till den anställde som avregleras. Programmet har pågått sedan 1998 och under den tiden har en rad fallstudier av företag, myndigheter och verksamheter genomförts. Fallstudierna har haft ett brett anslag. De har bestått av såväl enkäter, psykofysiologiska mätningar som längre intervjuer. Fallstudierna har även försökt fånga ett brett urval av företeelser. De har utforskat konsultnätverk, distansarbete, frilanstillvaron, bemanningsföretag m.m. Erfarenheterna har redovisats i två doktorsavhandlingar, ett stort antal vetenskapliga artiklar, rapporter och uppsatser. Översikter och redovisningar återfinns på Arbetslivsinstitutets respektive FAS hemsidor (http://projekt.arbetslivsinstitutet.se/Presentation.aspx?projID=68 samt http://www.fas.forskning.se/projekt/showCase.asp?ID=6056). Denna bok är dock inte en sammanställning av programmets olika studier. Boken försöker istället höja sig över den omedelbara redovisningen av resultat och diskutera det sammanhang ur vilket resultaten är hämtade, nämligen ”det nya arbetslivet”. Forskningsprogrammet har finansierats av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (dnr 00-0366), och i ett tidigare skede även av Kommunikationsforskningsberedningen (dnr 1997-0604). I programmet har också tre forskare skrivit på sina avhandlingar, Marika Hanson, Camilla Kylin och Petra Lindfors. Som ett led i detta har de även utfört en stor del, kanske den största, av det praktiska forskningsarbetet. Programmet hade helt enkelt inte varit möjligt utan dem. Dessutom har programmet, under begränsade tider och för begränsade uppdrag, även tagit hjälp av Eva Skärstrand, Annika Jacobson och Christin Mellner. Vi skulle också vilja passa på att tacka professor Jan Ch. Karlsson och professor Kenneth Abrahamsson för deras inträngande läsning och kommenterande av kapitel två respektive tre i denna bok. Slutligen vill vi rikta ett särskilt tack till Annika Möller på Liber förlag och Agneta Edman. Stockholm, december 2005

Michael Allvin, Arbetslivsinstitutet Gunnar Aronsson, Arbetslivsinstitutet Tom Hagström, Arbetslivsinstitutet Gunn Johansson, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Ulf Lundberg, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Gränslöst_1-6

08-10-23

11.59

Sida 4

Gränslöst_1-6

08-10-23

11.59

Sida 5

Innehåll Förord 3 1. Det nya arbetslivet 7 Den nya ojämlikheten 9 En ny värld 12 Det nya arbetslivet 17 Vad är det för nytt med ”det nya arbetslivet”? 18 Det nya och det gamla arbetslivet 21 Bokens syfte och uppläggning 23 2. Arbetets nya regler: om det flexibla arbetet och dess styrinstrument 27 Flexibelt arbete 30 Flexibilitet genom förtroende 35 Flexibilitet genom utbytbarhet 44 Skilda vägar? 53 Hur vanligt förekommande är flexibla arbeten? 57 3. Det nya arbetslivet och kunskapens dimensioner 61 De kognitiva kunskapskraven 63 De sociala kunskapskraven 71 De samhälleliga kunskapskraven 83 De existentiella kunskapskraven 91 Individen utlämnad till sig själv 100 4. Arbetets plats i livet 102 Skilda sfärer 105 Nya villkor även utanför arbetslivet 109 Att organisera tillvaron 121 Konflikt och balans i tillvaron 128 En individuell angelägenhet 131 5. Arbetslivet, stressen och den nya ohälsan 132 Stress som samhällsproblem och forskningsområde 135 Stressmodeller för arbetslivet 139 Det nya arbetslivet som en källa till stress 149 Den nya ohälsan 159 Den nya ohälsan, arbetsmiljön och arbetets möjlighetsrum 165 6. Några avslutande reflektioner 168 Avregleringen av arbetslivet 168 Individualiseringen av arbetslivet 169 Heterogeniseringen av arbetslivet 170

Gränslöst_1-6

08-10-23

11.59

Sida 6

Den nya ojämlikheten 171 Nya påfrestningar och nya symtom 171 Författarpresentationer 173 Referenser 174

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 7

1 Det nya arbetslivet

Det är ju det här med time to market, alltså. Det är ganska bråttom och det svänger så mycket. Kommer man inte ut med produkterna i rätt tid så är de ute redan när de kommer ut. Från det att idén om produkten väcks, till att någon annan eller två andra leverantörer har en likvärdig produkt ute på marknaden, är det så kort. Så när det är pilotutveckling är det bråttom, det är bråttom, bråttom, bråttom. Alltid jaga för att inte missa tåget.

Anders sitter i en sparsamt möblerad kontorslokal i en av Stockholms södra förorter och försöker förklara vad arbetet går ut på. Han sitter framåtlutad, gestikulerar med händerna och tittar oupphörligen på klockan. Då och då blir han avbruten av att mobiltelefonen ringer eller att någon medarbetare sticker in huvudet genom dörren för att fråga om något. Varje gång ursäktar han sig trött. … vi försöker väl i alla fall vara före den stora massan, men vi orkar inte hänga med trenden, utan vi ligger väl lite grann efter den. Men det gör ju att det alltid är en stress och det blir alltid omoderna saker. Det är en oerhörd konkurrens.

Anders är en av grundarna i ett av alla de IT-företag som startades i slutet av 1990-talet. Han startade företaget tillsammans med två kurskamrater från universitetet. De har sedan dess skaffat sig ett tiotal anställda, men är fortfarande med och gör det mesta själva. Detta var också den ursprungliga tanken. De hade och har egentligen fortfarande inte några planer på att expandera. Syftet med företaget är istället att kunna arbeta ihop. Eller som Anders uttrycker det: ”Vi vill hålla på och stångas och brottas med varandra. Vi tycker det är kul.” Anders är en modern entreprenör. Som en av grundarna är han ett med företaget. Han förväntar sig också att samma sak ska gälla för hans medarbetare. Företaget har ett vinstdelningssystem där var och en får en viss procent av vinsten. Han ser det som en motivationshöjande åtgärd för att alla ska hjälpa till och ”dra sitt strå till stacken”, men han tycker också att det känns naturligt, eftersom företaget ju inte är något annat än ett gemensamt projekt för dem alla. Företaget som sådant intresserar honom inte. För honom handlar det inte om att skapa och bygga upp något. Det är istället sättet att arbeta på som han trivs med. Han vill göra det han själv tycker är roligt och han vill själv kunna ta initiativ till det. Att,

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 8

GRÄNSLÖST ARBETE

som han säger, kunna skaffa sig den information man behöver när man behöver den och att bestämma möten med de personer man behöver när man behöver dem. Att över huvud taget få arbeta tillsammans med människor som han trivs med i ett gemensamt projekt och samtidigt kunna rå sig själv är det som gör arbetet så lockande för honom. Det gör samtidigt att han arbetar väldigt mycket. Livet utanför arbetet, om man över huvud taget kan tala om ett sådant, blir lidande. Som när min fru fyllde tjugofem år, då kom jag inte hem förrän efter midnatt. (skratt) Jag kunde inte gå hem. Det gick inte. Vi skulle leverera dagen efter och grejerna funkade inte.

Stella, en av Anders kollegor, känner också av arbetsbördan och har börjat få problem med hälsan. Hon plågas av sömnsvårigheter och högt blodtryck. Hon tycker att det känns konstigt att drabbas av sådana problem när hon är så ung och vet inte riktigt vad hon ska göra åt det. Det skulle vara svårt att ändra sitt sätt att arbeta. Hon har precis upptäckt tjusningen med det och kan inte tänka sig ett vanligt ”nio-till-fem-jobb”. Samtidigt har hon börjat inse att problemen inte bara kommer att försvinna av sig själva. Ändå har hon och de övriga i företaget varit medvetna om riskerna och kanske t.o.m. känt sig lite utmanade av dem. … vi har ju skapat den här situationen själva därför att vi är så måna om att det här ska lyckas. Då får man ta på sig en större roll. Samtidigt har vi försökt säga att man kanske inte orkar arbeta så i mer än tre år.

Att driva ett företag i en så konkurrensutsatt bransch är, för både Anders och Stella, ett sätt att testa sig själv och tänja gränserna för sin förmåga. Själva företaget är, som Anders säger, bara ett ”verktyg” för att kunna utveckla sig själv och sin roll i livet. I en lägenhet inte långt därifrån sitter Berit och väntar på att telefonen ska ringa. Hon är timanställd hos ett större bemanningsföretag och jobbar med enklare kontorssysslor. Har man tur så får man reda på det kvällen före. Vid tre, fyra på eftermiddagen ringer de och frågar om man kan jobba nästa dag. I värsta fall kan de ringa halvåtta på morgonen och säga att man ska vara där halvåtta och börja jobba.

Berit är 45 år och ensamstående mor. Hon arbetade tidigare som kontorist på ett större företag, men tvingades sluta när företaget organiserades om. Hon har därefter varit tillbaka på sin gamla arbetsplats flera gånger som inhyrd. De flesta människor är nya, men de arbetsuppgifter hon får utföra är i stort sett desamma som hon utförde tidigare. Hon förstår heller inte varför hon blev uppsagd till att börja med. Även om hon inte direkt tycker om arbetsuppgifterna har hon inga problem med dem. Det är istället sättet hon tvingas arbeta på som hon vantrivs med. Att hon aldrig vet när eller om hon ska jobba. Det är alldeles för ovisst. Berit har ingen direkt utbildning och tror sig heller inte om att kunna få något mer ”utvecklande” jobb. När hon var yngre ägnade hon all sin tid åt idrott. Även

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 9

1 . D E T N YA A R B E T S L I V E T

om hon fortfarande är duktig och har en del uppdrag som juniortränare har idrotten ingen framtid att erbjuda henne. Hon har också svårt att koppla av och använda fritiden till något konstruktivt. … det är ingen avslappning. Du har ju alltid det i bakhuvudet att: Jag undrar om de ringer? Ska jag förbereda för morgondagen? Ska jag skicka iväg ungen, eller? Trots att man är ledig så kopplar man inte av. Utan man funderar på: Kommer de att ringa i morgon? Kommer det att ta lång tid innan det kommer något nytt jobb den här gången?

Hon är registrerad som deltidsarbetslös hos arbetsförmedlingen. Men därifrån väntar hon sig ingen hjälp, på sin höjd ”ett ALU-projekt, eller något i den stilen”. Det är i och för sig bra, eftersom det hindrar henne från att ”åka ur systemet”, men hon tycker inte att det ger henne något. ”Åker jag på det så är jag ju tvungen att göra det. Men det är ju inget att se fram emot om man säger så.” Hon svarar enstavigt på frågor och gör över huvud taget ett ganska apatiskt intryck. Hon säger också att hon känner sig utanför, bortkastad och utnyttjad. Jo, men de vill ju ha en när de vill ha en. Men har de ingenting så är man ingenting, då kan man vara hemma. Och det, det är väl att utnyttja en tycker jag.

Även om Anders, Stella och Berit kanske inte är representativa i en rent statistisk mening är deras berättelser inte helt ovanliga. De utgör visserligen två ytterligheter, men mycket av det de beskriver är på många sätt typiskt för det som vi skulle vilja beteckna ”det nya arbetslivet”. Där finns en utbredd upplevelse av högt tempo. Där finns den mycket påtagliga erfarenheten av tvära kast, växlingar och ständiga förändringar. Men där finns också den förlamande tröttheten och känslor av meningslöshet. Där finns upplevelsen av att ha frihet och kontroll i sitt arbete och över sitt liv. Men där finns också upplevelser av otrygghet och övergivenhet. Där finns förväntningar om utveckling och framtidsmöjligheter. Men där finns också deprimerande känslor av ovisshet, osäkerhet och frustration. Å ena sidan medger det nya arbetslivet ökade möjligheter och en ny frihet. Å andra sidan kan det leda till ett ökat utanförskap. Arbetslivet framstår alltmer som en gigantisk växel, vilken antingen frikopplar eller frånkopplar människor.

Den nya ojämlikheten Men, undrar nu ”vän av ordning”, vad är det för nytt med det? Arbetslivet har i alla tider skiktat människor i över och under, i dem som utnyttjar och dem som utnyttjas, i dem som har makten och dem som saknar den. Det är givetvis sant, och det nya arbetslivet är inte annorlunda. Arbetslivet har inte blivit mindre ojämlikt, snarare tvärtom. Det som är nytt är istället de sätt på vilka ojämlikheten fördelar sig. För att förklara det måste vi gå tillbaka till Anders, Stellas och Berits berättelser. Med lite god vilja kan vi identifiera tre erfarenheter som verkar vara något så när gemensamma för dem. Det är för det första erfarenheten att tiden har blivit

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 10

GRÄNSLÖST ARBETE

mer påträngande och krävande. För Anders och Stella betyder detta ett högre tempo och föränderliga förutsättningar. Det finns ingen gräns för hur mycket, hur bra eller hur snabbt man kan och bör arbeta. Samtidigt måste man hela tiden hålla ett öga på förutsättningarna. Att arbeta mycket, bra och snabbt med något som redan blivit gammalt och ingen längre vill ha är inte bara meningslöst, det är förlorad tid. Även Berit jagas av tiden. Men för henne handlar det om att passa de tillfällen som erbjuds. Inte heller hon kan koppla av, eftersom hon aldrig vet när eller om telefonen ska ringa igen. Förutsättningarna ändras hela tiden och hon vet inte hur morgondagen kommer att gestalta sig. En konsekvens av detta är för dem alla tre en ökad trötthet, utkördhet och kanske t.o.m. utbrändhet. Den andra erfarenheten som är gemensam är den att ha mer kontroll i det lilla, men mindre i det stora. För Anders och Stella manifesterade det sig i att de själva har ett mycket fritt arbete där ingen talar om för dem vad de ska göra. Samtidigt är de helt underkastade branschens, marknadens och konkurrensens ovillkorliga krav. Dessa krav styr arbetet lika obönhörligt, om än inte lika detaljerat, som ett löpande band. De gör det dessutom utan någon som helst hänsyn till mänskliga begränsningar och sociala åtaganden. Att säga att Berit har kontroll i det lilla kan kanske låta märkligt och krasst, men i en viss mening är hennes vardag inte inrutad av arbetets regler utan öppen och beroende av hennes egna val. Samtidigt är dessa val kraftigt beskurna av omständigheter bortom hennes överblick och kontroll. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att ”kontrollen i arbetet” har ökat, samtidigt som ”kontrollen över arbetet” har minskat. En konsekvens av det är de parallella upplevelserna av frihet och otrygghet. En tredje erfarenhet är alla de möjligheter som arbetslivet erbjuder och förväntningar som de väcker. För Anders och Stella handlar dessa om att lyckas, utvecklas, göra vad man vill och ha kul. Exakt hur de tänker sig detta är givetvis individuellt. Av deras berättelser anar man dock att världen ligger för deras fötter och allt är möjligt. En kvinnlig kollega till dem på ett annat företag beskrev sina framtidsplaner så här. I stort sett så tror jag att jag vet ganska väl vad jag vill göra framåt. Jag vet att jag vill bygga upp det här företaget och vi har ju diskuterat barn om kanske tre år eller så, just för att få igång företaget först … Sedan skulle jag gärna vilja ta en PhD i USA och därefter skulle jag vilja ägna mig åt att hjälpa kvinnor i tredje världen … eller någon form av internationellt engagemang, fast inte i någon traditionell organisation.

Men samtidigt som möjligheterna och förväntningarna har ökat närmast explosionsartat är våra förutsättningar att ta tillvara och möta dem lika begränsade som någonsin. Vi kan inte göra allt vi vill när vi vill det. Vi kan heller inte göra allt på en gång. Det finns gränser för hur mycket vi kan arbeta och samtidigt ha ett innehållsrikt personligt och socialt liv utanför arbetet. Vänner, familjen, plånboken, klockan och till sist kroppen säger ifrån. Det finns också en gräns för hur mycket vi kan lära oss och hur mycket vi kan anpassa oss. Organisationer må ha blivit flexibla, men människors liv förutsätter trots det en viss stabilitet. Även om kapitalet har blivit flyktigt och globalt är arbetskraften fortfarande stationär och lokal.

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 11

1 . D E T N YA A R B E T S L I V E T

Samma erfarenhet hade också Berit gjort. Även hon hade sett möjligheter och haft förväntningar. I hennes fall låg möjligheterna till förverkligande utanför arbetet i idrotten. Hennes förväntningar på arbetet var att det skulle kunna erbjuda henne den sociala och ekonomiska stabilitet som ett sådant förverkligande förutsätter. Men när arbetet omorganiserades räckte hennes utbildning, erfarenhet och förmåga inte till. När kraven ökade förändrades förutsättningarna och hennes förväntningar kom på skam. Den tredje generella erfarenheten är alltså att individen, med sina fysiska, kognitiva, sociala och ekonomiska begränsningar, får allt svårare att motsvara alla de möjligheter som arbetslivet erbjuder, förväntningar som det väcker och krav som det ställer. Resultatet av denna växande diskrepans blir inte bara en ökad hets och stress utan även, som i Berits fall, en ökad frustration och t.o.m. depression. Alla dessa tre typer av erfarenheter är i någon mening generella, även om upplevelsen av och medvetenheten om dem givetvis varierar. Däremot ser konsekvenserna olika ut för olika människor. Även om alla känner av det höga tempot och förändringstakten är det inte alla som blir slutkörda eller utbrända av den. Även om alla varit med om en förskjutning i relationen mellan den kontroll de har i arbetet och den de har över arbetet, så upplever vissa förskjutningen som en ökad frihet medan andra upplever den som en ökad otrygghet. Även om alla kan se möjligheterna och ha förväntningar på arbetslivet, så är det inte alla som förmår att ta tillvara och realisera dem. Därmed kan vi se ännu en ojämlikhet ta form. Det är dock inte en ojämlikhet mellan dem som är över och dem som är under, vilket skulle förutsätta en statisk ordning. Att vissa inte har blivit slutkörda eller utbrända av det höga tempot och förändringstakten i arbetslivet betyder ju inte att de inte kommer att bli det så småningom. Inte heller är det en ojämlikhet mellan dem som utnyttjar andra och dem som blir utnyttjade, vilket skulle förutsätta ett slags nollsummespel i vilket alla är med och behövs. Förmågan hos vissa att ta tillvara och realisera möjligheterna och förväntningarna på arbetslivet förutsätter ju inte oförmågan hos andra. Det är slutligen inte en ojämlikhet mellan dem som har makt och dem som saknar den, vilket skulle förutsätta två eller flera antagonistiska parter som kontrollerar eller över huvud taget har en relation till varandra. Anders och Stellas relativa framgång bygger ju inte på att de har makt över sådana som Berit. Den ojämlikhet som tonar fram är följaktligen inte social, i den meningen att den fördelar sig genom sociala relationer. Relationerna mellan de inblandade påminner istället om dem mellan deltagarna i ett maratonlopp. Det är meningslöst att här tala om ojämlikheten mellan deltagarna i termer av sociala relationer som makt, utnyttjande, över- eller underordning. Antingen är man med i loppet eller så är man det inte. Så länge man är med i loppet kan man antingen vara i täten, i klungan eller hamna på efterkälken. Varje individ deltar efter sina egna förutsättningar och behöver endast de övriga för att beräkna den egna relativa positionen. Det finns med andra ord ingen självklar relation mellan deltagarna annat än just deras relativa position. Den som leder gör det oberoende av hur många som ligger efter eller tvingas bryta och den som ligger sist gör det oberoende av hur många som ligger före eller hur långt före de ligger. Helheten är över huvud taget inte beroende av den enskildes prestation. Den som springer långsamt drar inte

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 12

GRÄNSLÖST ARBETE

ner tempot för de övriga, utan blir bara frånsprungen. Annorlunda uttryckt, den enda som bryr sig om, eller ens märker, huruvida en deltagare blir frånsprungen eller ej är hon själv. Detta är den ojämlikhet som karakteriserar det nya arbetslivet. Anders och Stella ligger, som Anders säger, lite efter täten medan Berit har halkat efter rejält. Med en annan sportmetafor skulle vi t.o.m. säga att hon sitter på avbytarbänken. Ojämlikheten handlar dock inte i första hand om deras arbeten utan om deras individuella förutsättningar. Anders tycker att det börjar gå tungt, men har fortfarande hopp om placering. Stella börjar känna av tempot i kroppen och är rädd för att behöva växla ned och hamna i klungan. Berit däremot oroar sig över att över huvud taget kunna hänga kvar och fullfölja loppet. Anders och Stella är båda unga och har bra utbildning. Däremot verkar deras psykiska och fysiska förutsättningar skilja sig åt. Berit har visserligen de fysiska förutsättningarna, men hon börjar bli för gammal. Hon har ingen utbildning och bär ensam på en försörjningsbörda. Alla har de olika förutsättningar att klara loppet. Det är kanske bäst att lägga till att vi genom att betona de individuella skillnaderna inte på något sätt förnekar förekomsten av utbredda maktskillnader och andra sociala ojämlikheter. Tvärtom, dessa bidrar i stor utsträckning till skillnaderna i individuella förutsättningar. Men olika individuella förutsättningar kan inte reduceras till sociala skillnader. Kognitiva, ekonomiska, personlighetsmässiga, biologiska, attitydmässiga, åldersmässiga, språkliga, intellektuella, fysiologiska och andra skillnader spelar också in. Tillsammans med de ”traditionella” sociala skillnaderna genererar dessa olika individuella förutsättningar. Det som är intressant här och det som gör detta till något mer än det triviala konstaterandet att vi alla är olika, är att det nya arbetslivet exploaterar och t.o.m. bygger på sådana individuella skillnader.

En ny värld Om den traditionella ojämlikheten i arbetslivet utgår från den hierarkiska ordning som råder på arbetsplatsen utgår den nya ojämlikheten snarare från den konkurrenssituation som råder på arbetsmarknaden. Individens framgång följer här inte av hans eller hennes objektiva position i organisationen utan av den relativa positionen på marknaden. Den som är attraktiv på arbetsmarknaden har alla möjligheter att känna sig trygg och förhandla till sig goda arbetsvillkor, medan den som inte är det istället blir utlämnad till marknadens godtycke. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att säga att arbetslivet och arbetsmarknaden har blivit mer liberalistiska, eller t.o.m. nyliberalistiska. Att göra det brukar vara detsamma som att hävda att man genom medvetna och strategiska politiska beslut givit marknadskrafterna ett större spelutrymme. Att arbetslivet och arbetsmarknaden delvis har avreglerats till följd av politiska beslut och att flera av de beslut som initierade dessa avregleringar togs inom ramen för en nyliberal agenda är förvisso sant. I varje fall om vi ser internationellt och i synnerhet om vi då ser på de anglosaxiska länderna. Men även om man kan identifiera nyliberala inslag i olika länders politik kan man inte beskylla alla länder, däribland Sverige, för att ha fört en nyliberal politik. Det kan också diskuteras hur medvetna och

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 13

1 . D E T N YA A R B E T S L I V E T

strategiska de olika besluten varit. De har nog snarast varit en serie anpassningar till ett omfattande tryck från internationell handel och konkurrens. Att marknadskrafterna fått ett ökat inflytande i arbetslivet och över arbetsmarknaden är dock svårt att förneka. Utan att förringa betydelsen av de politiska besluten skulle vi istället vilja ge en annan bild av utvecklingen, en utveckling där företagens internationalisering varit en viktig drivkraft. I Sverige och många andra västländer är arbetslivet och arbetsmarknaden relativt välreglerade. Lagar och centrala avtal reglerar inte bara anställningen och lönen utan även arbetsvillkoren och arbetsmiljön. Dessa lagar och avtal speglar i allt väsentligt styrkeförhållandet mellan parterna i arbetslivet. De utgör så att säga gränslinjen mellan parterna och förändras genom att fackföreningarna flyttar fram sina positioner gentemot arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren gör detsamma gentemot fackföreningarna. Arbetslivets regleringar speglar med andra ord inte bara parternas skilda intressen utan även deras ömsesidiga beroende. Detta kan i varje fall sägas ha varit fallet fram till 1970-talet. Då råkade nämligen större delen av västvärlden in i en ekonomisk kris. När företagens vinster minskade tvingades de finansiera sina investeringar med hjälp av högre priser och ökade bankkrediter. Det ledde i sin tur till att fackföreningarna kompenserade sig genom att kräva löneökningar, vilket minskade vinsterna och drev upp priserna ytterligare. Välfärdsstaten och bankväsendet fungerade här som buffertar vilka, genom transfereringar och krediter, höll konsumtionen och produktionen under armarna i en inflationsdrivande spiral. Följden blev att tillväxten stagnerade samtidigt som inflationen ökade (s.k. stagflation). För att öka vinsterna och få fart på tillväxten började företagen allt mer söka nya marknader utomlands. Det skedde genom att man investerade i andra verksamheter och utländska företag. Under 1980-talet var investeringarna i utlandet dubbelt så stora som de inhemska. Svenska företag gick samman med, köpte upp, köpte in sig i, ingick allianser och samarbetsavtal med företag på olika håll i världen. Motsvarande investeringar skedde också mellan andra länder i västvärlden. Genom dessa investeringar vidgade företagen sina marknader bortom den egna nationsgränsen, i första hand i det egna närområdet och inom västvärlden, så småningom till enstaka länder i Asien och Latinamerika, under 1990-talet även till de forna öststaterna och nu senast också till Kina och Indien. Samtidigt klippte företagen av de starka band de haft till fackföreningar och välfärdsstaten i sitt ursprungsland. Istället för att vara beroende av dessa har företagen blivit alltmer beroende av varandra, som ägare, samarbetspartner, kunder eller konkurrenter i nationsövergripande kommersiella nätverk. Företagen flyttar alltså inte i första hand utomlands, även om det givetvis också förekommer, utan de ingår överenskommelser, idkar samarbete och gör transaktioner med varandra över nationsgränserna. Det gäller heller inte bara stora företag. Även små och mellanstora företag ingår i sådana transaktioner eller är beroende av dem som underleverantörer i ibland flera led. Denna världsomspännande ”strukturomvandling” har inte bara minskat företagens beroende av sina nationella och kulturella rötter, den har även vidgat marknadskrafternas inflytande. Förutom att det skett rent geografiskt, genom att delar av tredje världen och det forna östblocket öppnat sig för handel på marknadsmässiga villkor, har det även skett inom samhällsekonomin mellan olika sek-

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 14

GRÄNSLÖST ARBETE

torer. I de flesta västländer, kanske främst i de anglosaxiska, har den offentligt finansierade sektorn alltmer börjat fungera på marknadsmässiga villkor. Men omvandlingen har även haft en betydelse för marknadskrafternas inflytande i en vidare mening. Det har skett dels genom att den finansiella ekonomin vuxit i omfattning, dels genom utvecklingen av de nya företagsekonomiska styrsystemen och dels genom utvecklingen av den nya informationstekniken. Vi ska kortfattat säga något om dessa tre områden. Att den finansiella ekonomin vuxit beror, med en viss förenkling, på att företagen behöver pengar för att kunna expandera på världsmarknaden. Mellan 1984 och 1991 investerade svenska företag över 200 miljarder kronor utomlands. Så stora investeringar på så kort tid kräver ett betydande nytillskott av kapital. Merparten av detta kapital erhölls genom lån och annan kreditgivning. Det har traditionellt skett genom olika institutionella mellanhänder, i första hand banker. För företag i behov av mycket kapital på relativt kort tid är dock detta en flaskhals. Under 1970-talet, och än mer under 80-talet, började därför företagen i allt större utsträckning gå förbi dessa mellanhänder och vända sig direkt till investerare på finansmarknaden. Under 1980-talet ökade också omsättningen på världens börser dramatiskt. Från att omsättningen i början av 1970-talet varit dubbelt så stor som handeln med varor och tjänster ökade de finansiella transaktionerna i början av 80-talet till att bli tio gånger så stora. I mitten på 1990-talet var förhållandet 70:1 (Dicken, 2003). Eftersom företagen genom försäljningen av aktier intecknar sina framtida vinster får aktierna ett värde i sig själva. För att få fram en erforderlig mängd investerings- eller riskvilligt kapital från finansmarknaden får man därför, som en till synes oundviklig bieffekt, en självständig handel med aktier och andra värdepapper. Ju större avkastning aktierna ger, desto större blir också den handeln. I mitten på 1990-talet bestod hela 90 procent av samtliga finansiella transaktioner av spekulativ handel. Endast 10 procent var direkt relaterade till handel och produktion av varor och tjänster (ibid.). Den spekulativa handeln med aktier är inte intresserad av företagens vinster i sig. Den spekulerar endast i förväntningarna på dem. Det betyder att företagen, för att få fram det kapital de behöver, måste öka eller i varje fall hålla uppe förväntningarna på sina vinster. De måste helt enkelt tillgodose investerarnas krav på allt högre och allt kortsiktigare avkastning. Företagen dras med andra ord in i den spekulativa finanshandelns spelregler. Förutom att detta spär på den spekulativa finanshandeln ytterligare leder det till att företagens ledning blir mer kortsiktig i sitt agerande. Marknadskrafternas intrång i företagen är dock inte bara en fråga om strategi utan även om styrning. I takt med att företagen expanderar, utvecklar, förvärvar, samarbetar eller på annat sätt interagerar med andra företag kommer de också att omfatta allt fler områden och allt fler verksamheter. Den egna verksamheten blir därigenom alltmer svåröverblickbar. Olika produkter, tekniker, kompetenser, språk och kulturer, såväl geografiska, professionella som branschspecifika, möts och samordnas inom företagets ram. Det är omöjligt för företagsledningen att vara insatt i verksamhetens alla delar och deras förutsättningar. Pengar blir istället det gemensamma språket. Verksamheten delas upp i flera självbärande enheter (profit centers) vilka underkastas interna avkastningskrav och kontrolleras med

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 15

1 . D E T N YA A R B E T S L I V E T

hjälp av komplicerade bokföringssystem. Den enhet som inte håller måttet säljs ut, knoppas av eller läggs ned och ny verksamhet köps in i dess ställe. Företagsledningen ser helt enkelt företaget som en samling räkenskapsposter vilka kan kombineras och manipuleras till att generera mer eller mindre kortsiktiga vinster. Bakgrunden till detta sätt att se på företagsledning står att finna i de amerikanska storföretagens svar på 1940- och 50-talens antitrustlagar. För att kunna fortsätta att växa var företagen tvungna att expandera inom olika branscher och följaktligen diversifiera den egna verksamheten. För att samtidigt kunna kontrollera företaget utvecklades avancerade ekonomistyrsystem. Detta synsätt och dessa styrsystem spreds sedan och blev alltmer universella i takt med att företagen expanderade utomlands på 1970- och 80-talen (Fligstein, 1990). Dagens omfattande finansmarknad eller avancerade ekonomistyrsystem hade dock inte varit möjliga utan den nya teknik som utvecklades under 1970-talet. De ekonomiska förutsättningarna för det nya arbetslivet har visserligen utvecklats successivt under hela efterkrigstiden. De fick sig dock en rejäl skjuts genom, vad Manuel Castells (1998) kallar, ”den informationsteknologiska revolutionen”, alltså utvecklingen av mikroelektronik, datorer och telekommunikation. Med hjälp av mikroelektronik kunde informationsbearbetning byggas in i alla möjliga maskiner. Datorer gjorde informationsbearbetningen direkt tillämplig för människor och telekommunikationen knöt samman dem i globala kommunikativa nätverk. Utvecklingen inom respektive område gick så fort att den verkligen förtjänar namnet revolution. Mikrochipsen blev snabbt allt mindre och fick allt större kapacitet. Datorerna blev också mindre, fick fler användningsområden och blev mer användarvänliga. Telekommunikationen blev snabbare, mer utbyggd och fick fler användningsområden. Allt detta skedde dessutom inom loppet av drygt tio år. Från 1971, när Ted Hoff, ingenjör vid Intel, uppfann mikroprocessorn, till 1983 när forskare vid Berkleyuniversitetet i USA anpassade Unix, det operativsystem som gjorde det möjligt för datorer att kommunicera med varandra, till TCP/IP-protokollen med vars hjälp kommunicerande datorer kan kopplas samman i nätverk. Om vi till det lägger utvecklingen av de olika kommunikationsmedierna (satellitöverföring, mobiltelefoni, fiberoptik etc.) har vi grunden för det globala kommunikationsnätverk som den internationella ekonomin förutsätter (ibid.). Vi ser här att marknadskrafternas ökade inflytande övergripande kan förstås mot bakgrund av företagens internationella expansion. Denna expansion har i sin tur varit en viktig drivkraft bakom den närmast explosionsartade utvecklingen inom finansmarknaden. Den har också varit avgörande för utvecklingen och utbredningen av de nya företagsekonomiska styr- och kontrollsystem som i stor utsträckning dominerar arbetslivet. Även om företagens internationella expansion inte direkt ligger bakom uppkomsten av den nya informations- och kommunikationsteknologin är vidareutvecklingen och spridningen av den otänkbara utan deras medverkan. Utan att närmare vilja ta ställning i frågan om vad som är hönan eller ägget i denna cocktail av olika faktorer vill vi ändå peka på en utveckling som visserligen sker i interaktion med politiska institutioner, men som ändå till stor del ligger bortom ett samlat politiskt inflytande.

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 16

GRÄNSLÖST ARBETE

Det är också mot den bakgrunden som arbetsmarknaden, trots den omfattande reglering som fortfarande finns, ändå har blivit mer marknadslik. Det första vi kan konstatera är att arbetslösheten verkar ha anpassat sig på en högre nivå. Den totala arbetslösheten, alltså de som är öppet arbetslösa plus de som är föremål för sysselsättningsskapande åtgärder, låg enligt AMS år 2004 på knappt 8 procent, vilket är en tillbakapressning av 1990-talets rekordsiffror på över 15 procent. Dessa siffror ska dock jämföras med 1980-talet när den totala arbetslösheten pendlade kring 4 procent. Om vi till detta lägger frånvaro p.g.a. handikapp, förtidspension, sjukbidrag och långtidssjukskrivning hamnar vi på närmare 20 procent som på olika sätt tvingats ut från arbetsmarknaden (Edling, 2005). Något annat vi kan konstatera är att de stora centrala avtalens tid verkar vara förbi. De lokala och t.o.m. de individuella avtalen har fått en alltmer framträdande roll, inte minst i löneförhandlingar. Vi har också fått ändrade kontraktsförhållanden. Även om fast anställning fortfarande är den dominerande anställningsformen ökar antalet tillfälligt anställda. Det sker genom en rad olika kontraktsformer: timanställning, projektanställning, provanställning, vikariat och behovsanställningar. Dessa utgör tillsammans närmare 16 procent av den totala arbetskraften (Aronsson, 2005). Antalet egensysselsatta, alltså de med egen firma och inga anställda, ökar likaså. Detsamma gäller antalet deltidsarbetande som är mer än 20 procent av alla anställda (Statistisk årsbok 2004). Slutligen kan vi konstatera att kraven på kompetens har ökat och förändrats. Sedan början på 1990-talet har fler än en halv miljon arbetstillfällen försvunnit och merparten av dem inom den traditionella industrisektorn. Under samma tid har tjänstesektorn och tjänsteinnehållet i de kvarvarande industriarbetena ökat. Även kvalifikationskraven i arbetslivet har ökat. Det har i första hand skett genom att lågkvalificerade arbeten försvunnit, medan andra mer välkvalificerade tillkommit. Det är över huvud taget så att kunskapsintensiva tjänster ökar, medan kapitalintensiva verksamheter minskar. En konsekvens av detta är att många av dem som förlorat sina arbeten har haft svårt att få nya. De är helt enkelt inte tillräckligt välkvalificerade eller så saknar de rätt kompetensprofil. Samtidigt som traditionella industriarbeten minskar och högkvalificerade tjänstemannaarbeten ökar blir också de lågkvalificerade servicearbetena fler. Den växande servicesektorn har dock begränsade möjligheter att kompensera den minskande industrisektorn. Lika svårt som det är för friställda manliga medelålders industriarbetare att sätta sig på skolbänken och skaffa sig de rätta kunskaperna och den rätta attityden, lika svårt är det för dem att passa in i den av ungdomar, kvinnor och invandrare dominerade servicesektorn. Dagens arbetslöshet är i den meningen snarare strukturell än konjunkturberoende (Magnusson, 1999). Företagens internationella expansion och marknadskrafternas ökade inflytande har dock inte bara förändrat arbetsmarknaden genom de ökade kraven på och konkurrensen om arbetena. Ökningen har även inneburit en förskjutning från de generella krav som traditionellt ställts på kollektivanställda industriarbetare och till de individuella, t.o.m. personliga krav som ställs på högkvalificerade tjänster och lågkvalificerad service. Det betyder att man alltmer konkurrerar utifrån sina individuella snarare än kollektiva egenskaper. Marknadskrafterna

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 17

1 . D E T N YA A R B E T S L I V E T

har följaktligen inte bara fått ett ökat inflytande på arbetsmarknaden som helhet. De har också kommit närmare och blivit mer påträngande för individen.

Det nya arbetslivet Den förändrade situationen för företagen har även gjort dem mer konkurrensmedvetna. Som en följd av det har de också anpassat sin organisation. De har skurit ned på sin personal för att bli mer kostnadseffektiva och de har sålt av, lagt ned och lejt bort olönsamma verksamheter. Samtidigt har arbetets organisering anpassat sig till de olika krav som ställs inom organisationen. För arbeten där kraven inte är givna, där målen inte är klart definierade eller där definierandet istället är en del av arbetet, har det traditionella organisatoriska regelverket blivit mer avslappnat, i vissa fall t.o.m. avreglerats. Istället har det utvecklats nya regler och normer som förutsätter att individerna själva kontinuerligt ska anpassa sitt arbete till de föränderliga krav som ställs på det. För arbeten där kraven däremot är relativt enkla, givna och ständigt återkommande har det organisatoriska regelverket istället stramats upp och blivit mer detaljerat. Samtidigt har anställningsrelationen blivit mer begränsad, i vissa fall har den, genom t.ex. bemanningsföretag, förbigåtts helt. Tanken bakom detta är att arbetskraften ska kunna föras in i arbetet lika lätt som den kan föras ut. På så sätt kan arbetskraften anpassas till de föränderliga krav som ställs på arbetet. Med hjälp av dessa båda strategier kan företagen bli mer flexibla och hela tiden anpassa sig till marknadens krav. Företagens kontinuerliga anpassning till marknaden liksom de påföljande strategierna för att organisera arbetet ställer dock stora krav på individen. När det yttre regelverket kring individens arbete minskar eller försvinner ökar kraven på att individens förmåga att själv planera, organisera och ansvara för arbetets utförande. Samma sak fast omvänt sker i det andra fallet. När det yttre regelverket stramas upp och anställningsrelationen begränsas ökar kraven på individens förmåga att anpassa sig inom allt snävare ramar. De krav som ställs på individen är heller inte enkla utan manifesterar sig i flera olika dimensioner. Där finns den kognitiva kunskapsdimensionen, som avser de tekniska kunskapskrav som ställs på individen i förhållande till de egna arbetsuppgifterna. Dessa blir för vissa arbeten mer kvalificerade, samtidigt som själva mängden information individen tvingas konfrontera sätter gränser för hur mycket kunskap individen egentligen kan tillägna sig. Istället ökar de praktiska kraven på att kunna identifiera, sortera, hantera och applicera den kunskap man för tillfället behöver. Samtidigt som de kognitiva kunskapskraven i den meningen blir mer praktiska och implicita, blir de sociala kunskapskraven mer uttalade och tekniska. Kraven på social kompetens, sociala nätverk och socialt kapital blir allt viktigare för att utföra arbetet, avancera i arbetslivet och vid behov kunna skaffa sig nytt jobb. Både de tekniska och de sociala kunskaperna som krävs i arbetslivet är följaktligen personliga, portabla och avser förmågan att kunna anpassa sig till olika sammanhang. Därmed försvinner mycket av de gemensamma förutsättningarna i arbetslivet. Istället för en kollektiv nyttighet och en gemenskap blir arbetet mer av ett personligt utvecklings- eller överlevnadsprojekt.

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 18

GRÄNSLÖST ARBETE

Samma sak gäller relationen mellan arbetet och livet i övrigt. Ju flexiblare arbetets organisering blir, desto otydligare blir också arbetets avgränsning gentemot det övriga livet. Gränsdragningen blir istället en individuellt förhandlad ordning. Det blir upp till individen att själv upprätta och upprätthålla sina egna gränsdragningar. Det betyder att individuella förutsättningar och preferenser kommer att spela en allt större roll för hur man utformar sitt liv och förhåller sig till sitt arbete. Det betyder också att konflikter, problem och upplevelser av balans i relationen mellan arbete och övrigt liv kommer att slå och te sig olika för olika individer. Även den stress och de hälsokonsekvenser som arbetslivet ger upphov till måste i allt större utsträckning förstås mot bakgrund av den mångfald av arbetsvillkor och individuella förutsättningar som finns inom arbetslivet. De hälsoproblem som företagens krav på flexibla organisationsformer genererar handlar endast i begränsad utsträckning om organisatoriska inskränkningar, låga mentala krav och bristande inflytande på arbetsplatsen. De handlar snarare om att människor lockas till att anstränga sig bortom sin förmåga eftersom arbetet saknar tydliga ramar. De handlar vidare om att människor känner osäkerhet i mötet med orimliga eller oformulerade krav. De handlar också om att människor tvingas acceptera arbetsvillkor de vantrivs med på grund av rädslan att hamna utanför och marginaliseras. Dessa hälsoproblem låter sig heller inte bemötas med mer information, förhandlingar, lagstiftning, strukturella åtgärder eller förebyggande arbetsmiljöarbete. Det ankommer istället på individen själv att ransonera sina ansträngningar, ställa motkrav och öka sin anställningsbarhet. Vi ser sammanfattningsvis att det nya arbetslivet bygger på individuella skillnader och förutsättningar. Dynamiken i arbetslivet skapas nämligen genom att dessa skillnader accentueras och utnyttjas. Det får individerna att utnyttja sin potential och anstränga sig efter, och ibland bortom, sin förmåga. Det får dem att utveckla och ta ansvar för sitt arbete. Det får dem att konkurrera med varandra och acceptera högre krav. Det är kanske bäst att påpeka att detta inte behöver betyda att människor fått sämre arbetsvillkor. I många fall har de tvärtom fått betydligt bättre villkor. Dessa arbetsvillkor är dock förbundna med andra villkor. De är i betydligt större utsträckning än tidigare kopplade till den individuella prestationen och det egna ansvarstagandet. Det är kanske också den viktigaste skillnaden mellan det arbetsliv vi varit vana vid under större delen av 1900-talet och det nya arbetsliv vi nu ser växa fram. Arbetsvillkoren är i mindre utsträckning givna, ovillkorliga och allmängiltiga. De är istället knutna till speciella villkor och beroende av individuella förutsättningar, sammanhang och prestation. De tidigare så fasta gränserna luckras upp och individen måste själv hitta nya referenspunkter att orientera sig efter.

Vad är det för nytt med ”det nya arbetslivet”? Vi har så här inledningsvis försökt ge en bild av vad vi menar med det nya arbetslivet. Innan vi går vidare bör vi dock kanske säga något om själva uttrycket. När man talar om ”det nya arbetslivet” stöter man nämligen omedelbart på två in-

Gränslöst_kap1

08-10-23

12.01

Sida 19

1 . D E T N YA A R B E T S L I V E T

vändningar. Den ena är att de företeelser man talar om i de flesta fallen förekommit tidigare i en eller annan form och följaktligen inte alls är så nya. Den andra invändningen är att man överdriver skillnaden mellan det gamla och det nya arbetslivet, alternativt att det över huvud taget inte finns någon skillnad eller ens har skett någon förändring. För att dessa invändningar inte återkommande ska störa läsaren kan det vara på sin plats att så här inledningsvis ta upp dem och i möjligaste mån försöka klargöra hur vi ser på dem. Vi tar dem i tur och ordning. Att tala om ”det nya arbetslivet” är vanskligt. Det antyder nämligen att arbetslivet inte är som förr. Beroende på vad man menar med ”förr” går det för det mesta att hitta flera saker som är eller i varje fall ter sig precis som förr. Ett sådant uttalande måste därför göras med en mängd reservationer. Frågan är alltså: Vad menar vi egentligen när vi talar om ”det nya” arbetslivet? Vi ska här inte förekomma bokens egentliga innehåll och räkna upp olika företeelser, begrepp och teorier som vi menar är nya utan bara kortfattat försöka reda ut vad vi menar med att kalla dessa för nya. Det finns givetvis flera företeelser som är odiskutabelt nya, informations- och kommunikationsförmedling via fiberoptik och satellit är ett exempel. Andra exempel är den stora spridningen av persondatorer och den utbredda användningen av Internet. Att tala om den nya informations- och kommunikationstekniken i största allmänhet kan däremot vara mer problematiskt eftersom räknemaskiner, telegrafer, telefoner och datorer har en relativt lång historia. Frågan är alltså återigen: När kan vi börja tala om dessa företeelser som nya? Ett allmänt svar på detta är att företeelsen ifråga har ökat i omfattning, blivit billigare, mindre till sin storlek eller fått ökad hastighet. Datorer, som visserligen fanns och användes redan i slutet på 1940-talet, revolutionerade arbetslivet först i och med att datorerna blev tillräckligt små, snabba och billiga för att kunna användas av tillräckligt många till tillräckligt mycket samt, inte minst, i och med att Internet byggdes ut. Samma sak gäller tillfälliga anställningar. De har alltid funnits, men det är först under senare tid som de på allvar ökat i omfattning. Detsamma kan sägas om internationell handel, utflyttning av jobb och användandet av flexibla produktionstekniker. Vi kan följaktligen hävda att en företeelse som förekommit tidigare är ny om den genomgått en betydande förändring rent kvantitativt. Det finns dock företeelser som vi betraktar som nya, trots att de tidigare funnits i lika stor eller t.o.m. ännu större omfattning. Hemarbete var t.ex. relativt vanligt före 1960-talet. Trots det kallar vi distansarbete, som ju är en form av hemarbete, för en ny företeelse. Det är heller inte en särskilt vanlig företeelse, även om den stora uppmärksamheten på 1990-talet kan locka en att tro det. Anledningen till det är att gamla och nya tiders hemarbete inte har särskilt mycket med varandra att göra. Före 1960-talet bestod hemarbetare huvudsakligen av kvinnor som utförde lågkvalificerade kontors- och textilarbeten på deltid, samtidigt som de passade barn och skötte hemmet. Än idag är privata dagbarnvårdare och lärare som förbereder undervisning och rättar skrivningar de vanligaste grupperna bland hemarbetare. Det som gör distansarbete till en ny företeelse är inte bara namnet, även om det inte är oviktigt för att ge hemarbetet en ny innebörd. Distansarbete sker visserligen i hemmet, men det utförs av andra grup-

Gränslöst arbete

– socialpsykologiska perspektiv på det

Gränslöst arbete

nya arbetslivet

michael allvin, gunnar aronsson, tom hagström, gunn johansson och ulf lundberg

– Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet

allvin, aronsson, hagström, johansson, lundberg

Gränslöst arbete

Best.nr 47-07631-4 Tryck.nr 47-07631-4-04

li b er OSorig Allvin.indd 1

10-11-03 13.06.17