ls s
on
katarina a. sörngård är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i neuropsykologi. Hon har lång erfarenhet av att utreda och behandla personer som har adhd. I många år har hon arbetat inom vuxenpsykiatrin och är nu verksam på sin privata mottagning i Stockholm.
f: gra Foto
a mi
r ca
har du svårt att få livet att gå ihop? Glömmer och missar du möten du skulle ha gått på? Blir du för arg, för uppvarvad eller för ledsen och saknar en inre balans? Adhd-hjälpen ger dig konkreta strategier för att få vardagen att fungera. Du får öva på att: planera organisera bromsa impulser reglera känslor förbättra din uppmärksamhet kommunicera och hantera konflikter Metoderna bygger på kbt, den psykologiska behandling som har starkast vetenskapligt stöd vid adhd. Genom många exempel visar författaren hur andra har arbetat med och fått hjälp av strategierna. Här finns också information om kärnproblemen vid adhd, hur en utredning går till och vilket stöd samhället kan erbjuda. Även anhörigas situation tas upp och boken ger användbara verktyg för ett liv tillsammans med någon som har adhd. Till kapitlen finns övningsformulär som går att skriva ut från webben. Boken riktar sig till dig som är vuxen och har adhd. Den är även en viktig kunskapskälla för närstående och behandlare.
original.indd Alla sidor
2014-10-09 16:27
ADHD_inlaga.indd 2
2014-10-24 13:04
innehåll
Inledning 9 Om boken och hur du kan använda den 11 Lär känna Jenny, Anna, Kostas, Ulf och Veronika 13 DEL 1: Lär känna din adhd 26
Vad är ADHD? 29 Adhd – en diagnos med gamla anor 30 Skillnaden mellan adhd och add 31 Är koncentrationssvårigheter alltid ett tecken på adhd? 32 Kvinnor och adhd 32 »Varför just jag«? Om orsaker till adhd 33 Riskfaktorer och skyddande faktorer 34
Vilken behandling finns? 36 Medicinsk behandling 36 Psykologisk behandling 37
Kärnproblem vid Adhd 39 Bromsarna glappar 39 Hyperaktivitet och självreglering 42 När vd:n inte är på kontoret 44 »Du är vår egen kaosmaskin« 46 »Du lyssnar ju inte på vad jag säger!« 46 »Du får ju aldrig någonting gjort!« 49 »Du kommer ju aldrig i tid! Betyder jag ingenting för dig?« 51
Hur tar man reda på om man har Adhd? 52 Så här går en utredning till 53
ADHD_inlaga.indd 5
2014-10-24 13:04
Vad samhället kan erbjuda 56 Boendestöd 56 God man 57 Skuldsanering 57 Pedagogiskt stöd när du studerar 58 Stöd i föräldrarollen 58
Mot en förändring – för ett liv i balans 59 Går det verkligen att förändras? 59 Konsten att uppnå sina mål 60 Konsten att behålla sin motivation 64 Självförtroende och självkänsla 66
DEL 2: Lär dig hantera din adhd med effektiva strategier 72
Att planera 75 Bli din egen assistent med kalender och anteckningsbok 75 Planera din tid med en kalender 76 Skriv en att göra-lista 77 Prioritera dina uppgifter 78 Skriv en att göra-lista för jobbet 85 Titta i kalendern varje dag 86 Ha alltid kalendern med dig 87 Utvärdera din dag 87 Använd problemlösning 89 Ta hjälp av larm och visuella tecken 92 För dig som vill vara spontan 94 Tidsplanera och passa tider 95 Sammanfattning 97
Att organisera 100 Ha koll på viktiga papper 100 Hitta nycklar, plånbok och mobiltelefon 102 Rensa och kasta 103 Var sak på sin plats 105 Veckomeny och handlingslista 106
ADHD_inlaga.indd 6
2014-10-24 13:04
Hantera din ekonomi 108 Att leva i kaos 115 Sammanfattning 116
Att lära sig bromsa 118 Varför gör vi som vi gör och inte som vi vill? 118 Tänka, snabbt och långsamt 121 Kognitiva scheman färgar vår uppfattning av verkligheten 126 Livsregler och grundantaganden hjälper oss hantera livet 128 Förändra dina tankar 130 Hur tankar, känslor och beteenden kan påverka varandra 133 Vilka problembeteenden har du? 137 Kartlägg och förändra dina problembeteenden 140 Förebygg dina problembeteenden 151 Vad har du kommit fram till? 158 Sammanfattning 159
Att reglera känslor 160 Känslornas funktion 160 Stanna kvar i känslan 162 Omfokusera din uppmärksamhet 166 Låt andra varna dig 173 Gå emot känslan och reglera nedstämdhet 175 Fysisk aktivitet hjälper dig hantera känslor 181 Koppla av och varva ner 182 Sammanfattning 185
Att förbättra sin uppmärksamhet 186 Minska din sårbarhet 186 Minska yttre störningsfaktorer 187 Minska inre störningsfaktorer 189 Checklista – ett sätt att minska impulser 191 Se dig omkring och få bättre koll på dina prylar 194 Oro, ältande och ovisshet 196 Oro över det som redan har hänt 198 Sammanfattning 205
ADHD_inlaga.indd 7
2014-10-24 13:04
Kommunikation och konflikthantering 207 Faran med att svara ja utan att tänka efter 207 Lär dig säga nej 209 Framför dina åsikter utan konflikter 211 Välj dina strider 213 Säg inte allt du tänker – om ärlighet och verbal impulsivitet 215 Sammanfattning 219
Vad har du lärt dig? 221 Till dig som är anhörig 225 Samsjuklighet 251 tack! 260 Lästips 261 Formulär 263
ADHD_inlaga.indd 8
2014-10-24 13:04
Inledning
Den här boken riktar sig till dig som har adhd. Min förhoppning är att du genom att läsa boken ska lära dig mer om vad adhd är, men också hitta effektiva strategier som kan hjälpa dig att få bättre balans i livet. Många personer med adhd upplever att livet är i obalans. Ofta stressar de mer än andra, men får ändå mindre gjort, anstränger sig för att passa tider, men kommer ändå försent, försöker vara närvarande, men uppfattar ändå inte vad som sägs, kämpar tappert med livspusslet, men upplever att vardagen ändå inte går ihop. Många känner sig rastlösa och har en malande oro, andra kan vara impulsiva och ha svårt att reglera sina känslor och få relationer att fungera. Om du har adhd delar du det med cirka tre procent av den vuxna befolkningen i Sverige. Det är många människor. Bland barn är adhd något vanligare, cirka fem procent. Denna skillnad tros dels bero på att tillståndet klingar av hos vissa personer när de blir äldre, dels att diagnoskriterierna fram till helt nyligen i första hand varit anpassade för barn. Därför har det också varit färre personer som utretts i vuxen ålder som fått en diagnos. Adhd är alltså ett förhållandevis vanligt tillstånd. Man kan jämföra med typ 2-diabetes, vilket cirka fyra till fem procent av den totala befolkningen lider av. Allt fler människor får en adhd-diagnos i dag. Varför är det så? Sannolikt beror det på att kunskapen om tillståndet ökar både i samhället i stort och inom sjukvården där utredningarna äger rum. Det kan även bero på att de svårigheter som adhd är förknippat med har blivit ett allt större problem, i takt med att samhället har blivit mer komplext. Ju högre krav som ställs på människor, desto fler är det som inte klarar av att leva upp till dem. Och konsekvensen av att tillståndet orsakar större svårigheter kan vara att man börjat utreda och behandla mer än tidigare. Den moderna skolan kräver färdigheter som barn med adhd ofta 9
ADHD_inlaga.indd 9
2014-10-24 13:04
inte har, såsom självstyrning och planerings- och organisationsförmåga. Skolarbetet är mindre lärarstyrt i dag, vilket ställer större krav på barnens egna förmågor. De barn och ungdomar med adhd som inte klarar av grundskolans krav eller inte fullföljer gymnasieskolan har svårt att få jobb. De flesta arbeten i dag fordrar någon form av yrkesutbildning eller till och med högskolestudier och det är ont om okvalificerade jobb utan krav på vidareutbildning. Har man problem att komma in på arbetsmarknaden blir det svårt att skapa ett vuxenliv. Om man inte är självförsörjande kan man inte flytta hemifrån. Då blir man kvar i en slags tonårstillvaro och ett utanförskap som blir svårt att bryta ju längre tiden går. De personer med adhd som lyckas komma in på arbetsmarknaden möter ofta ett arbetsliv som ställer höga krav. Förväntningen är att ständigt kunna prestera på topp och toleransen för individer som inte följer normen är låg. För att leva upp till arbetslivets krav och snabba tempo krävs många gånger en väl utvecklad förmåga att effektivt kunna planera, organisera, tillägna sig ny information, driva sig själv framåt, ta egna initiativ och dessutom vara socialt smidig. Många arbetsplatser kräver även att man kan arbeta och koncentrera sig i en miljö som är stökig, full av intryck och utan möjligheter till lugn och ro. Att dessutom varje morgon kämpa med att komma i tid till arbetet, möta kollegornas ogillande när man ändå kommer för sent, alltid ha en känsla av att springa fortare än andra men ändå inte få någonting gjort, missa viktig information och missförstå instruktioner, ständigt göra slarvfel trots att man verkligen försöker göra rätt, gång på gång tappa bort saker man behöver, upprepade gånger få ta del av chefers och kollegors missnöje och så vidare. Det blir en verklighet som kan bryta ner vem som helst. Det är inte bara arbete och utbildning som kräver att man kan organisera och planera, i dag behövs den förmågan även i privatlivet, vilket ofta är besvärligt för personer med adhd. Att ta hand om sin ekonomi har blivit mer komplicerat. Har man begränsade ekono miska resurser på grund av arbetslöshet eller sjukskrivningar är det naturligtvis ännu svårare. När man samlar på sig skulder som till slut hamnar hos Kronofogden, leder det till en mångårig kamp för att komma på fötter igen. Man har länge behandlat adhd med mediciner. Det fungerar ofta 10 | inledning
ADHD_inlaga.indd 10
2014-10-24 13:04
bra, men det går inte att lära sig nya färdigheter bara genom att ta mediciner. För det krävs även annan hjälp. Under de senaste åren har man i vetenskapliga studier kunnat visa att det finns psykologiska metoder som fungerar om man har adhd och vill lära sig nya sätt att handskas med sitt liv. Metoderna botar inte tillståndet, men underlättar ett vardagsliv så att de svårigheter man har inte blir lika påtagliga. I mitt arbete som psykolog och psykoterapeut har jag många gånger varit med om att klienter med adhd har kunnat få ett fungerande liv tack vare psykologisk behandling. Vilket i sin tur lett till att de även mått betydligt bättre och fått starkare självförtroende och självkänsla. Under alla år jag arbetat inom den psykiatriska vården med att utreda och behandla ungdomar och vuxna med adhd, har jag ofta fått frågan om det finns boktips till personer med adhd-diagnos. Det man efterfrågar är en bok som är vetenskapligt förankrad men samtidigt lättläst och praktisk, utan långa krångliga utläggningar och gärna med enkla sammanfattningar. Därför har jag skrivit den här boken som fokuserar på hur man kan hantera sin adhd med hjälp av strategier som bygger på psykologiska metoder, med eller utan mediciner. De flesta strategier som boken tar upp utgår från kognitiv beteendeterapi (KBT). Inom KBT har man utarbetat en lång rad strategier som är verksamma vid olika typer av svårigheter. Man kan likna strategierna vid verktyg. KBT är den psykologiska behandlingsmetod som har störst vetenskapligt stöd när det kommer till psykologisk behandling av adhd. KBT vilar på i huvudsak två olika teoretiska modeller, inlärningsteori och kognitiv teori. Inlärningsteori är den del inom psykologin som utforskar hur människor lär sig saker. Den kognitiva teorin handlar om hur människan processar information och hur hennes tänkande fungerar. Om man vill uppnå en livslång förändring av både sina tankar och beteenden är KBT en lämplig metod.
Om boken och hur du kan använda den Boken inleds med att du får lära känna fem exempelpersoner som kommer att följa oss på vägen: Jenny, Anna, Kostas, Ulf och Veronika. I bokens första del, Lär känna din adhd, får du en beskrivning av vad adhd är, vad som orsakar tillståndet och de vanligaste svårigheInledning | 11
ADHD_inlaga.indd 11
2014-10-24 13:04
terna som kan förekomma. Du får lära dig vilken behandling som finns och hur man tar reda på om man har adhd och vilken hjälp samhället har att erbjuda. Redan i den första delen kan du börja fundera över vilka svårigheter just du har och hur du skulle vilja att ditt liv fungerade. Bokens andra del, Lär dig hantera din adhd med effektiva strategier, handlar om hur du kan förändra ditt liv så att det blir mer som du vill att det ska vara. Varje kapitel tar upp en typ av svårighet som är vanlig vid adhd, och förslag på strategier som du kan använda för att komma tillrätta med just den svårigheten. Exempelpersonerna delar med sig av erfarenheter och hur de har använt strategierna i sina liv. Du får veta hur du själv kan göra och får förslag på konkreta uppgifter. Till varje kapitel följer också olika formulär som är användbara i ditt förändringsarbete. Dessa formulär finns samlade i slutet av boken och kan även skrivas ut från bokens hemsida (www.nok.se/adhdhjalpen). Jag rekommenderar att du tar god tid på dig att läsa varje kapitel i del två. Fortsätt inte till nästa förrän du provat de strategier som tas upp i kapitlet. Försök att i så stor utsträckning som möjligt göra som det står i instruktionerna. När man läser en bok är det lätt hänt att man går för fort fram och hoppar över vissa delar. Risken är då att strategierna inte fungerar som det är tänkt. Försök att i så Läs kapitlen i tur och ordning. Om de svårigstor utsträckning heter som tas upp inte alls stämmer på dig går som möjligt göra det bra att hoppa över och fortsätta till nästa som det står i kapitel. Boken avslutas med två kompletterande kainstruktionerna. pitel. Det ena vänder sig direkt till anhöriga och handlar om strategier som de kan ha glädje av. Det andra tar upp samsjuklighet, det vill säga tillstånd som ofta förekommer tillsammans med adhd. Boken kan med fördel även användas som stöd vid individuell behandling eller gruppbehandling av adhd. Men innan vi börjar vill jag presentera Jenny, Anna, Kostas, Ulf och Veronika.
12 | inledning
ADHD_inlaga.indd 12
2014-10-24 13:04
Lär känna Jenny, Anna, Kostas, Ulf och Veronika Personerna du får bekanta dig med har alla gett sitt samtycke till att vara med i boken och fakta har förändrats så att det inte går att känna igen dem. Jag har försökt att välja personer som är representativa för tillståndet på olika sätt. Min förhoppning är att du ska känna igen dig i någon eller några av personerna och i de svårigheter som de brottas med. Genom boken får du ta del av hur Jenny, Anna, Kostas, Ulf och Veronika arbetar med de olika strategier som tas upp under varje avsnitt.
Jenny 28 år Ensamstående med två barn, Anton 8 år och Wilma 5 år. Arbetar som barnskötare på en förskola. Adhd-diagnos för fyra år sedan.
Jenny, Anton och Wilma bor i en lägenhet utanför en större stad. Barnen har två olika pappor. Antons pappa har stora problem och tar inte ansvar för sitt barn. Även han har adhd, men också ett missbruk. Wilmas pappa är mer delaktig i sin dotter och hon bor hos hon om varannan vecka. Sonen Anton har nyligen fått en adhd-diagnos och har haft det väldigt besvärligt i skolan, men efter diagnosen har det blivit något bättre. Han medicinerar och har fått mycket stöd i skolan. Jenny arbetar som barnskötare på en förskola. Hon trivs på jobbet, men har svårt att komma i tid, något som ofta irriterar hennes kollegor. Det har förekommit en del konflikter på avdelningen där Jenny varit inblandad. Hon anser själv att hon är ärlig och bara säger vad hon tycker, hennes kollegor upplever dock att hon är krånglig att samarbeta med. På fritiden tycker hon om att vara ute och festa med sina många vänner, när hon kan få barnvakt och ekonomin tillåter. Hon har en benägenhet att impulsshoppa och handla för mer pengar än hon har råd med. Det upplever hon som ett problem som hon vill förändra. Jenny är uppvuxen utan syskon med en ensamstående mamma. Föräldrarna hade ett förhållande när Jenny föddes, men separerade när hon var ett år. Det är många år sedan Jenny träffade sin bioloInledning | 13
ADHD_inlaga.indd 13
2014-10-24 13:04
giska pappa. Han har alkoholproblem och har inte tagit ansvar för sitt barn. När Jenny var åtta år träffade mamman sin nya man. Jenny tycker att han är som en pappa för henne och även som en morfar för hennes barn. Som barn hade Jenny lätt för att få kompisar, men ville gärna styra och ställa med de andra barnen. Redan i förskolan uppstod det konflikter runt henne. När Jenny började skolan fick hon problem både med att lära sig läsa och med matematiken. Hon gav lätt upp och hade svårt att fokusera på sina uppgifter. Lågstadiet gick hyggligt, men under mellanstadiet blev svårigheterna större. I takt med att uppgifterna ökade i svårighetsgrad räckte Jennys uthållighet inte till och hon fick omfattande svårigheter att fokusera sin uppmärksamhet. Lärarna märkte att hon hade koncentrationssvårigheter och därför fick hon sitta längst fram i klassrummet. Mattelektionerna tillbringade hon i en stödgrupp där hon fick extra hjälp. Jenny tappade dock mer och mer intresset för skolan och skolkade första gången i årskurs 6. Redan som 12-åring började hon umgås med äldre barn, röka och dricka alkohol. Under högstadiet blev det jobbigt att hänga med i undervisningen och Jenny kände obehag i klassrummet. Hon var rädd för att få frågor hon inte kunde besvara och valde i stället att inte gå till lektionerna, vilket ledde till att hon kom efter i undervisningen ännu mer. Hon började lägga sig till med en kaxig attityd och var respektlös mot lärarna. Hon slutade grundskolan med låga betyg och fick inte godkänt i matematik och svenska. För att komplettera sina betyg gick Jenny ett år på det individuella programmet på gymnasiet. Därefter påbörjade hon omvårdnadsprogrammet men kände sig skoltrött och hoppade av efter en termin för att i stället söka jobb. Hon hade ingen större framgång i jobbsökandet utan blev arbetslös. Så småningom fick Jenny möjlighet att läsa till barnskötare via Arbetsförmedlingen. Jenny träffade Antons pappa, Kenneth, när hon var 19 år. Förhållandet var stormigt med många bråk och tog slut bara några månader efter att Anton hade fötts. Att bli förälder var en väckarklocka för Jenny. Hon gjorde sitt bästa för att ta ansvar, men hade ändå stora svårigheter att planera och organisera sin tillvaro och ta ansvar för sin ekonomi. 14 | inledning
ADHD_inlaga.indd 14
2014-10-24 13:04
Jenny träffade så småningom Erik och flyttade ihop med honom efter tre månader. Förhållandet var intensivt och stormigt. Jenny blev oplanerat gravid och födde Wilma. Strax efter Wilmas födelse framkom att Erik varit otrogen, vilket gjorde att hon valde att bryta förhållandet. Jenny blev deprimerad och remitterad till den psykiatriska öppenvården. Där upptäckte en psykolog att mycket tydde på att hon hade adhd och efter en utredning bekräftades Jennys adhddiagnos. Hon fick börja medicinera och upplevde att hon mådde mycket bättre, men kände samtidigt behov av att få lära sig hantera sitt liv på ett annat sätt. Med en önskan att få mer balans i tillvaron valde hon att ta kontakt med mig och påbörjade en psykologisk behandling.
Kostas 40 år Gift med Lotta, har barnen Lovisa 8 år och Kalle 5 år, samt Sofia 15 år från ett tidigare förhållande. Lärare i historia och samhällskunskap på en högstadieskola. Adhd-diagnos för fem år sedan.
Kostas trivs med sitt arbete, men tycker också att det kräver allt av honom. Han har en tendens att hyperfokusera och kommer därför ofta för sent både till arbetet på morgonen, lektionerna under dagen och till olika möten. Hans lektioner avslutas sällan i tid, vilket irriterar eleverna. Ofta hinner han inte med vad han tänkt ta upp. Även om Kostas tycker att han planerar sitt arbete, lyckas han inte följa planeringen och ligger långt efter med den omfattande dokumentationen i skolan, något som stressar honom. Han fullföljer sällan det han påbörjat och tappar ofta tråden för att i stället påbörja andra saker. Hustrun Lotta är hjärtligt trött på att alltid få vänta på honom och tänker ofta att hon inte är tillräckligt betydelsefull för att han ska bry sig om att komma i tid till deras möten. Hemma är det Lotta som gör det mesta av hushållssysslorna, eftersom Kostas har svårt att sätta igång sig själv och sällan blir färdig med det han påbörjat. Hans ambition är att göra hälften av hemarbetet men han lyckas sällan och det är ett återkommande irritationsmoment i förhållandet. Inledning | 15
ADHD_inlaga.indd 15
2014-10-24 13:04
Kostas flyttade till Sverige tillsammans med föräldrar och tre syskon när han var fem år gammal. De bosatte sig på en mindre ort. Pappan har arbetat med många olika saker, men i huvudsak som journalist. Mamman är hemspråkslärare. Kostas tror att hans pappa har samma problem som han själv. Pappan har alltid varit impulsiv och överaktiv och haft något nytt projekt på gång, projekt som han sällan avslutat. Kostas var rastlös och överaktiv som barn: alltid full fart och ständigt kompisar omkring sig. Bollsporter var hans stora intresse, han var också duktig och det gav honom en bra position i kompisgänget. Mamman var hemma med barnen tills det yngsta syskonet började skolan. Skolan var liten med få elever och låg i lugna omgivningar nära hemmet. Kostas lärare hade lång erfarenhet av att undervisa och visste precis hur hon ville ha det i klassrummet. Som elev var Kostas pratig, hade svårt att sitta stilla och gick ofta på toaletten när det blev tråkigt eller hittade på olika ärenden i klassrummet. Läraren som förstod att det var besvärligt för honom att sitta stilla, lät honom springa ett varv runt skolan med jämna mellanrum och bad honom ofta hämta saker åt henne. Trots sin rastlöshet hade Kostas lätt för sig och lärde sig fort under låg- och mellanstadiet. Hans föräldrar tyckte att skolan var viktig och uppmuntrade honom mycket. Hans mamma var noga med att se till att han gjorde sina läxor och gav sig inte förrän han var klar. I slutet av mellanstadiet fick föräldrarna ofta höra att Kostas inte riktigt hängde med. Han hade svårare att koncentrera sig och fokusera på sina uppgifter, särskilt matten började bli ett problem. Kostas spelade också mer och mer fotboll och prioriterade inte längre sina läxor. Inför högstadiet fick han byta till en betydligt större skola och åka skolskjuts till grannkommunen. Det hände allt oftare att han missade bussen och pappan fick då skjutsa honom. Kostas började få problem att ta med sig sina saker till och från skolan och glömde ofta papper, böcker och kläder. Läxorna förblev ogjorda och ofta visste han inte när det skulle vara prov. Mamman hade inte samma inblick i undervisningen längre och kunde inte hjälpa honom på samma sätt. När han kom ihåg att det var prov läste han oftast kvällen före och eftersom han fortfarande hade lätt för att lära klarade han sig hygg16 | inledning
ADHD_inlaga.indd 16
2014-10-24 13:04
ligt. Matematiken gick dock inte så bra och han bytte till en lättare kurs. När Kostas fick sitt avgångsbetyg kände han att det var långt under vad han egentligen borde ha förmåga att prestera. Han påbörjade det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet, men gick sällan på lektionerna utan umgicks mest med kompisarna. Efter tre terminer tröttnade han, hoppade av skolan för att under några år prova flera kortare anställningar. Därefter valde han att läsa in gymnasiekompetens på Komvux. Det tog lång tid, men han fick fina betyg. Kostas har haft många korta förhållanden. Vid 25 års ålder blev han oplanerat pappa och fick dottern Sofia. Förhållandet höll under två år. Sofias mamma var komplicerad att leva med och Kostas är i dag säker på att även hon har adhd. Kostas försökte göra sitt bästa för att vara en bra pappa och fick mycket hjälp av sina föräldrar. Han bodde även hos dem med dottern under några år. När han träffade Lotta, som var lärare, började han själv fundera på att bli lärare. Han sökte utbildningen och påbörjade studierna under föräldraledigheten med dottern Lovisa. Under studierna jämförde Kostas sig med sina studiekamrater och såg att det fanns stora skillnader. De hade mycket lättare att få saker gjorda än vad han hade. En kompis tog upp att han trodde att Kostas kunde ha adhd. Det ledde till att han sökte en utredning och så småningom fick en adhd-diagnos. Han började medicinera och tyckte att det hjälpte till viss del, men önskade mer hjälp. Därför tog han kontakt med mig och vi påbörjade en psykologisk behandling. Kostas var mycket motiverad att arbeta med sina svårigheter och gjorde stora framsteg. Studierna gick bättre och han kunde stolt ta sin examen. Kostas initierade en utredning för sin dotter Sofia. Han kände igen sig väl i hennes stora uppmärksamhetssvårigheter. Det visade sig att även Sofia hade adhd.
Inledning | 17
ADHD_inlaga.indd 17
2014-10-24 13:04
Ulf 33 år Sambo med Annelie, har barnen Ella 4 år och William 2 år. Truckförare på ett lager. Adhd-diagnos för sex år sedan.
Ulf fick sitt arbete för ett och ett halvt år sedan via en praktikplats och trivs bra med jobbet som truckförare. Hans största problem, både på jobbet och privat, är att han har svårt att reglera sina känslor, i synnerhet aggressivitet. Han kan bli rasande och förlora kontrollen över sig själv. Tillsammans med alkohol har det vid flera tillfällen lett till slagsmål och misshandel och vid två tillfällen har han dömts för misshandel. Båda gångerna har han varit påverkad av alkohol. Ulf har tidigare använt droger men slutade när han träffade Annelie, som helt tar avstånd från droger. Hon arbetar som sjuksköterska på ortens sjukhus. Ulf är impulsiv och riskbenägen och gör fortfarande en del omdömeslösa saker även om det har blivit bättre sedan han blev förälder. Ulf växte upp i en grannkommun till Stockholm tillsammans med sina föräldrar och tre syskon. Mamma arbetade som lokalvårdare och pappa arbetade på olika byggen. Under hela Ulfs uppväxt hade pappan stora alkoholproblem men i dag är han nykter alkoholist. Familjen hade alltid ont om pengar och barnen fick sällan vad de behövde. Som barn var Ulf rastlös och överaktiv. Han busade jämt, var våghalsig, gjorde sig ofta illa och vid flera tillfällen bröt han armar eller ben. I förskolan hade han problem att komma överens med de andra barnen och ville ofta bestämma. Han hade svårt att ta en tillsägelse och blev arg när han inte fick som han ville. Personalen hade därför bekymmer med att styra honom och mamman fick ofta klagomål när hon hämtade sin son. Föräldrarna tyckte att Ulf var mer svårfostrad än sina syskon och upplevde att de tidigt förlorade inflytande över honom. Han »körde sitt race« utan att lyssna på andra. Redan från första klass fick Ulf problem i skolan. Han hade svårt att lära sig läsa, skriva och räkna. Han klarade inte av att lyssna och ta instruktioner utan flamsade i stället runt i klassrummet och gjorde som han ville. Redan i årskurs två fick han stöd i en mindre grupp 18 | inledning
ADHD_inlaga.indd 18
2014-10-24 13:04
med extralärare. Större delen av låg- och mellanstadiet gick han i olika grupper för barn med särskilda behov. Skolan misstänkte att Ulf hade inlärningssvårigheter och tog initiativet till en utredning. Eftersom Ulf varken kom på avtalade tider eller samarbetade, kunde man aldrig fullfölja utredningen. Högstadiet blev en katastrof för honom. Han var sällan där, skolkade och ägnade sig i stället åt olika kriminella aktiviteter. Han drack mycket alkohol och började med hasch och amfetamin. När han gick ut högstadiet saknade han fullständiga betyg. Pappan ordnade svartjobb till Ulf på olika byggen. Omväxlande med jobben festade han med sina kompisar. Vid flera tillfällen när han var alkoholpåverkad deltog han i slagsmål och blev dömd för misshandel. Livet började bli alltmer trassligt och Ulf utvecklade panikångest och depression. Emellanåt kände han sig överdrivet misstänksam och var ofta upptagen av vad andra tänkte om honom. Han blev remitterad till vuxenpsykiatrin där man uppmärksammade att han kunde ha en underliggande adhd, vilket delvis skulle kunna förklara hans trassliga liv. En utredning gjordes där man konstaterade att han hade adhd. Han började medicinera och tyckte att det var en stor hjälp, men upplevde ändå svårigheter med att få vardagen att fungera, främst på grund av sina täta aggressionsutbrott. När hans ilska gick ut över barnen fick han skuldkänslor och kände sig som en dålig förälder. Tyvärr kunde han inte få någon psykologisk behandling inom psykiatrin och tog därför kontakt med mig.
Anna 30 år Separerad från Olle, har barnen Kalle 7 år och Max 5 år. Ny pojkvän. Sjuksköterska på ett sjukhus. Adhd-diagnos när hon var 15 år.
Anna lever ensam i en lägenhet och har barnen varannan vecka. För två år sedan separerade hon från barnens far Olle. Hon tycker att han är en bra pappa som tar ansvar för barnen. Föräldrarna kommer bättre överens efter separationen än när de levde tillsammans. En av anledningarna till separationen var Annas besvärliga svartsjuka. Sedan sex månader tillbaka har Anna en pojkvän, Roger. Även Inledning | 19
ADHD_inlaga.indd 19
2014-10-24 13:04
tillsammans med honom har hon utvecklat svartsjuka. Det är kämpigt för henne att stå ut med att han tittar på andra kvinnor och hon känner ett behov av att kontrollera vad han gör under dagarna. Anna tycker om sitt arbete som sjuksköterska, men känner också att det tar för mycket av hennes energi. Ofta orkar hon inte göra någonting annat än att arbeta. Hon har hög korttidsfrånvaro och ekonomin är ansträngd. Anna är impulsiv, har problem att reglera sina känslor och säger vad hon tänker rakt ut. Det leder till att hon ofta sårar andra och hamnar i konflikt med sin omgivning. Hon kan också bli väldigt arg och har svårt att dämpa sin ilska. Anna är otålig, tycker att det är outhärdligt att vänta och vill att allt ska hända direkt. Impulsiviteten har även lett till ekonomiska bekymmer, eftersom hon impulshandlar. Hon har inte kontroll över sin ekonomi och vet egentligen inte hur mycket pengar hon har att röra sig med. Föräldrarna hjälper henne ofta ekonomiskt när det inte går ihop. Hon är dålig på att passa tider och kommer ofta försent, hennes vänner har börjat tröttna på det. Det är främst när Anna hyperfokuserar på något intressant och förlorar tidsuppfattningen som hon inte lyckas komma i tid. Anna växte upp med båda sina föräldrar, en fyra år äldre syster och en betydligt äldre bror i en Stockholmsförort. Mamman arbetade på bank och pappan var läkare. Som barn var Anna social och utåtriktad och hade lätt för att få kompisar. Hon var populär bland barnen – när man var med henne hände det alltid något spännande. Hemma fick Anna ofta raseriutbrott och blev snabbt ursinnig om hon inte fick som hon ville eller upplevde att man inte lyssnade på henne. Hon var ofokuserad, hörde sällan vad andra sa och kunde befinna sig i en egen värld. När hon själv sa någonting blev hon arg och otålig om andra inte omedelbart förstod vad hon menade. Under lågstadiet gick det lätt för Anna och hon behövde inte anstränga sig nämnvärt för att hänga med. Däremot hamnade hon ofta i konflikt med andra barn, eftersom hon var verbalt impulsiv och sa saker utan att tänka sig för. Hon ville styra och ställa och kunde ibland hota för att få sin vilja igenom. Det ledde till att de andra barnen upplevde henne som opålitlig och många blev sårade. Själv förstod hon inte sitt ansvar i det som hände utan tyckte att andra var dumma mot henne. 20 | inledning
ADHD_inlaga.indd 20
2014-10-24 13:04
När högstadiet började blev det jobbigt att hålla reda på skoluppgifter och tillhörigheter. Anna hade svårt att planera och missade information, vilket ledde till att hon inte fick saker gjorda i skolan och därför underpresterade. Hennes föräldrar började förstå att något inte stod rätt till och drev på för att Anna skulle få en utredning. Efter ett par år gjordes en utredning som visade att hon hade adhd. Anna började medicinera och det hjälpte henne. Hon fick också mycket stöd av sin storebror med studierna och klarade av att avsluta grundskolan med hyggliga betyg. På gymnasiet valde Anna att gå omvårdnadsprogrammet. Där gjorde hon allt i sista stund och kom ofta försent. I slutet av första läsåret hade hon underkänt i flera kurser och valde därför att gå om ett år. Gymnasiet avslutades med medelbetyg och sedan läste hon upp de sämsta betygen på Komvux. Efter gymnasiet började Anna som undersköterska på ett äldreboende. Hon kom ofta försent till arbetet och fick därför inte sitt vikariat förlängt. Anna träffade Olle när hon var 20 år. De flyttade ihop och fick hjälp av föräldrarna att köpa en lägenhet. Sonen Kalle föddes när hon var 23 år och två år senare kom Max. Olle ansvarade för planeringen och stod ut med Annas impulsivitet, men klarade inte av att leva med hennes svartsjuka, som var en stor belastning för förhållandet. Så fort Olle kom hem plågade hon honom med frågor om vem han hade pratat med under dagen. Frågorna kunde urarta i våldsamma bråk där Olle inte fann någon annan lösning än att gå hemifrån. De ständiga bråken ledde till att Olle valde att avsluta förhållandet med Anna. Efter separationen fick de en bättre kontakt och gjorde sitt yttersta för att samarbetet kring barnen skulle fungera. Mellan sina två barn påbörjade Anna sin sjuksköterskeutbildning. Studierna var kämpiga och hon behövde extra tid på sig för att klara av utbildningen. Hon fick även hjälp av en studiecoach och hennes föräldrar ställde upp och tog hand om barnen. Den återkommande svartsjukan gjorde att Anna tog kontakt med mig för att få hjälp. Hon insåg att den bidragit till att hennes tidigare förhållanden tagit slut och var rädd för att det skulle hända igen. Under behandlingen blev det tydligt för oss båda att Annas adhd fortfarande ställde till problem i vardagen, vilket gjorde att även den blev ett viktigt fokus för behandlingen. Inledning | 21
ADHD_inlaga.indd 21
2014-10-24 13:04
Veronika 42 år Ensamstående. Sekreterare på ett mindre företag. Adhd-diagnos för två år sedan.
Veronika bor i en förort till Stockholm. Hon har haft några flickvänner genom åren, men hennes förhållanden slutar ofta med att hon tröttnar på sin partner och gör slut. Hon arbetar som sekreterare på ett mindre företag där hon är anställd sedan 3 år. Hon trivs inte riktigt på arbetet utan tycker att arbetsuppgifterna är enformiga och skulle egentligen vilja byta jobb. Veronika har svårt att organisera sitt arbete på ett bra sätt och blir sällan färdig med sina uppgifter i tid. Hon tycker att hon får mycket kritik för saker hon glömt eller fel hon gjort. Hennes chef har ett par gånger uppmärksammat henne på att hon missar information och är försenad samt att kollegornas arbete blir lidande på grund av henne. När Veronika blir kritiserad känner hon sig anklagad och får starka känslor av att vara mindre värd och kan då snabbt sjunka i sinnesstämning och gå från glad till deppig. Veronika har flera sjukskrivningsperioder bakom sig i samband med att hon varit deprimerad. Hon är impulsiv och säger ofta saker rakt ut utan att tänka sig för. Själv tycker hon att hon är ärlig och sätter en ära i att vara det. Hon får snabbt en uppfattning om andra och kan vara dömande. Konsekvensen blir att hon hamnar i konflikter. Den senaste depressionen utlöstes efter en konflikt på arbetsplatsen. Veronika växte upp som yngsta barnet i en syskonskara på tre. Familjen bodde på en mindre bruksort och båda föräldrarna arbetade i ortens industri. Mamman var ofta sjukskriven och led av svår värk. I perioder hade hon även alkoholproblem. Pappan fick ta mycket ansvar för familjen och vardagen. När Veronika var liten arbetade mamman som dagbarnvårdare i hemmet och därför hade Veronika aldrig någon barnomsorg. Hon var blyg mot vuxna men hade gott om vänner. I skolan fick Veronika tidigt svårt för läsförståelse och matematik. Hon låg ofta efter i undervisningen och fick en del stödundervisning. Läraren på lågstadiet trodde först att det var något fel på Veronikas 22 | inledning
ADHD_inlaga.indd 22
2014-10-24 13:04
hörsel, eftersom hon inte tycktes höra vad man sa. Hörselutredning visade dock att hörseln var helt normal. I stället verkade hon ha stora svårigheter att fokusera sin uppmärksamhet. Under låg- och mellanstadiet var Veronika lugn i skolan och gjorde inte mycket väsen av sig. Hon försökte göra sina läxor, men hade svårt att komma igång och blev sällan färdig. Under högstadiet växte problemen och hon fick svårt att hänga med i undervisningen och började skolka. Hon blev också trotsig och betedde sig respektlöst. En uppmärksam och engagerad klassföreståndare som tidigt såg Veronikas potential, ringde hem så fort hon inte dök upp i skolan. Det hände till och med att han åkte och hämtade henne. Ofta erbjöd han sig att hjälpa till när han förstod att hon behövde stöd. Veronika minns fortfarande hur han alltid kom med uppmuntrande kommentarer och kunde säga: »Du är en jädrans baddare på att tänka.« Tack vare lärarens engagemang kunde hon gå ut grundskolan med medelbetyg. I dag är Veronika helt övertygad om att utan den läraren hade hennes liv sett helt annorlunda ut. Veronika gick samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Men när hon inte längre hade sin engagerade lärare lyckades hon inte lika bra; hon fick kämpa och hade svårt att klara av sina uppgifter. Hon skolkade mycket och gick ut med låga betyg. Efter skolan fick hon jobb som alltiallo på föräldrarnas arbetsplats. Så småningom fick hon möjlighet att gå en internutbildning och fick efter det ett sekreterarjobb. Hon kom ofta försent och hade svårt att klara av de krav som ställdes på henne. Anställningen blev aldrig fast och efter en sjukskrivningsperiod förlorade hon jobbet. Veronika hade sedan många olika anställningar men hittade inte något hon trivdes med. Hon hamnade ofta i konflikter och tröttnade fort på sina anställningar. I samband med den senaste depressionen träffade Veronika en psykolog, som misstänkte att adhd var anledningen till hennes stora uppmärksamhetsproblem. Efter en utredning kunde man konstatera att så var fallet. När hon började medicinera upplevde hon att det blev mycket lättare att vara uppmärksam, men hon ville också lära sig nya sätt att hantera livet på. Därför tog hon kontakt med mig och vi påbörjade en behandling. När vi hade lyckats bryta hennes depression gick vi vidare och arbetade med hennes adhd-relaterade svårigheter. Inledning | 23
ADHD_inlaga.indd 23
2014-10-24 13:04
ADHD_inlaga.indd 24
2014-10-24 13:04
DEL 1
ADHD_inlaga.indd 25
2014-10-24 13:04
Lär känna din ADHD »
Kunskap är makt. Sir Francis Bacon
ADHD_inlaga.indd 26
2014-10-24 13:04
Nu ska du få ta del av viktiga fakta om adhd. Det är alltid bra att ha kunskap om tillstånd man lider av. Det är också värdefullt att känna till vad något inte är. Adhd är ett tillstånd som tycks väcka känslor och många anser sig veta vad det är utan att ha några egentliga kunskaper. Kanske har du tagit del av tidningsartiklar och nyhetsreportage om adhd med olika vinklingar. Utan egna kunskaper är det svårt att värdera vad som är rimligt och vad som är felaktigt. Kanske har du också utsatts för fördomar om vad adhd är och vad det inte är, kanske till och med fått ta del av förutfattade meningar om hur du själv är eller inte är. I stället för att låta andra med begränsade kunskaper definiera vad du lider av är det bättre att skaffa egna kunskaper. Med egna kunskaper har du större möjligheter att värdera andras åsikter, nyhetsreportage och professionella uttalanden. Du får lättare att ta dig fram i vårdapparaten, att tillvarata dina rättigheter och framföra önskemål om relevant hjälp och behandling. Ju mer du vet, ju lättare tar du dig fram och ju säkrare kommer du känna dig i kontakten med sjukvård och myndigheter. Kunskap är makt helt enkelt. Nu börjar vi!
27
ADHD_inlaga.indd 27
2014-10-24 13:04
ADHD_inlaga.indd 28
2014-10-24 13:04
Vad är ADHD?
Adhd är en förkortning för den engelska beteckningen attention deficit hyperactivity disorder. På svenska heter det egentligen uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. För enkelhetens skull har man även i Sverige börjat använda förkortningen adhd och det är i dag den allmänt vedertagna. För att vi ska veta att vi menar samma sak med en diagnos, oavsett var vi befinner oss i världen, har man utvecklat diagnossystem. I dag använder man huvudsakligen två diagnossystem: DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som är ett amerikanskt system och ICD (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems), Världshälsoorganisationen WHO:s system. I Sverige är det ICD som är det officiella systemet, men DSM-systemet används också flitigt. De båda diagnossystemen omarbetas och uppdateras regelbundet allteftersom det kommer nya forskningsrön. Det är alltså helt naturligt att diagnoskriterier förändras och inte ett tecken på att man tidigare har haft fel, utan det betyder att forskningen hela tiden gör nya upptäckter. Adhd är en så kallad utvecklingsrelaterad störning. Det innebär att hjärnans utveckling på ett tidigt stadium, i regel redan under fosterlivet, tar en annan riktning än den vanliga. Detta kan ha flera olika orsaker och handlar ofta om både arv och miljö. Utveck lingsavvikelserna i hjärnan får konsekvenser för individen i form av svårigheter av olika slag. I dag vet man tämligen väl vilka svårigheterna vid adhd är. Det rör sig bland annat om uppmärksamhetsproblem och/eller svårigheter med hyperaktivitet, rastlöshet och impulsivitet. Svårigheterna yttrar sig på många olika sätt och påverkar de flesta aspekter av den drabbades liv.
Vad är ADHD? | 29
ADHD_inlaga.indd 29
2014-10-24 13:04
Adhd – en diagnos med gamla anor Det tillstånd vi i dag kallar för adhd har en lång historia och har länge varit belagt med många fördomar. I anekdotisk form finns det beskrivet åtminstone sedan 1800-talet. Då ansåg man att det orsakades av bristande uppfostran eller dålig moral. I början av 1900-talet började man studera tillståndet mer vetenskapligt. Inledningsvis trodde man att det enbart drabbade pojkar och därför studerade man enbart pojkar. Forskarna såg att de typiska svårigheter med hyperaktivitet och uppmärksamhet som pojkarna uppvisade påminde om de svårigheter som uppstod efter hjärnskador. Därför drog forskarna slutsatsen att de flesta barn som uppvisade hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem led av en hjärnskada. För att beskriva tillståndet började man använda beteckningen mbd (minimal brain damage). Mbd-diagnosen var bredare än dagens adhd-diagnos och inkluderade många olika typer av svårigheter. Den fick så småningom mycket kritik, eftersom den ansågs vara för bred och oprecis. Många forskare tyckte dessutom att det var tveksamt om man utan objektivt stöd kunde utgå ifrån att alla barn med hyperaktivitet, uppmärksamhetsproblem och andra beteendeproblem verkligen hade en hjärnskada. Vid mitten av 1900-talet började mbd-diagnosen ifrågasättas alltmer. Man menade att i stället för en hjärnskada rörde det sig snarare om en dysfunktion, det vill säga att hjärnan fungerade annorlunda hos de här barnen. Innebörden av mbd-diagnosen borde därför förändras till minimal brain dysfunction. Flera forskare ändrade fokus och började i stället studera hur tillståndet yttrade sig. Inledningsvis uppfattade man att hyperaktiviteten var det mest utmärkande draget och i DSM-utgåvan från 1968 kallades tillståndet för hyperkinetic reaction of childhood disorder (hyperkinetic kan översättas till hyperaktiv). Så småningom märkte man att hyperaktiviteten verkade avta hos vissa barn under puberteten. Det visade sig snarare vara uppmärksamhetssvårigheter och impulsivitet som var de bestående svårigheterna. När den nya utgåvan av DSM kom ut 1980 hade man skiftat fokus från hyperaktivitet till uppmärksamhetssvårigheter och döpt 30 | DEL 1 – lär känna din adhd
ADHD_inlaga.indd 30
2014-10-24 13:04
om tillståndet till add (attention deficit disorder), som förekom med eller utan hyperaktivitet. I utgåvan som publicerades 1987 valde man i stället beteckningen adhd, som det sedan har fortsatt att kallas. I den nuvarande utgåvan av DSM som publicerades 2013 är adhd ett tillstånd som kan yttra sig på tre olika sätt:
• Adhd kombinerad typ med både hyperaktivitet/impulsivitet och uppmärksamhetsproblem. • Adhd med huvudsakligen uppmärksamhetssvårigheter. • Adhd med huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet.
Det var inte förrän under 1990-talet som man började betrakta adhd som ett tillstånd som även kunde förekomma hos vuxna. Det kom alltmer forskningsstöd för att en majoritet av de som fått en adhd- diagnos under barndomen även uppfyllde kriterierna längre fram i livet. Tillståndet fortsatte att orsaka stora svårigheter. Konsekvensen av detta blev att man också började utreda och behandla vuxna. I Sverige började man utreda vuxna i slutet av 1990-talet, men det kom inte igång i någon större omfattning förrän i början av 2000-talet.
Skillnaden mellan adhd och add Diagnosen adhd med huvudsakligen uppmärksamhetssvårigheter kallas för add i diagnossystemet ICD-10. Add är en förkortning för attention deficit disorder. I DSM-systemet finns den inte som en egen diagnos. Vid add är det således uppmärksamhetssvårigheter som dominerar. Personer med add är inte hyperaktiva eller impulsiva. Där emot har de stora uppmärksamhetsproblem som leder till allvarliga konsekvenser i tillvaron. De har svårt att vara mentalt närvarande och är splittrade och ofokuserade. För att de ska kunna fokusera sin uppmärksamhet och verkligen lyssna, måste det vara intressant. Annars är risken stor att de tappar fokus och tankarna far iväg. Personer med add har också svårt att komma igång med uppgifter och att driva sig själva framåt. De blir sällan färdiga med uppgifter och omgivningen upplever dem som ineffektiva. De går ofta i sina egna tankar och strör saker omkring sig, vilket leder till dålig ordning och borttappade saker. Vad är ADHD? | 31
ADHD_inlaga.indd 31
2014-10-24 13:04
Hyperaktivitet avtar ofta med stigande ålder. Vissa personer som under barndomen har uppfyllt kriterierna för adhd i kombinerad form eller med övervägande hyperaktivitet, gör inte längre det i vuxen ålder. Då uppfyller de i stället kriterierna för add eller adhd med övervägande uppmärksamhetsproblem, beroende på vilket diagnossystem som används.
Är koncentrationssvårigheter alltid ett tecken på adhd? När man bedömer om någon uppfyller kriterierna för adhd eller inte tar man ställning till problemens svårighetsgrad. Regeln är att man måste ha så stora svårigheter att de påverkar vardagslivet, yrkeslivet eller studier på ett påtagligt sätt. Anledningen är att den typ av svårigheter som förekommer vid adhd är vanliga hos många i befolkningen, men i betydligt lindrigare form. Det är först när svårigheterna är så stora att de blir ett funktionshinder i vardagen som man talar om adhd. Man kan alltså ha vissa koncentrationssvårigheter utan att ha adhd. Det är normalt att inte alltid ha koncentrationen på topp. När man är trött, nedstämd, stressad eller har slarvat med maten får de flesta människor sämre koncentrationsförmåga. Det finns också flera andra diagnoser där koncentrationssvårigheter är ett utmärkande och vanligt drag. Dit hör till exempel depression och olika former av utmattningstillstånd. Även vid långvarig stress kan det uppstå koncentrations- och minnesproblem. Att man har stora koncentrationssvårigheter i nuläget behöver således inte betyda att man har adhd. Uppfyller man kriterierna för adhd ska svårigheterna ha funnits under större delen av uppväxten och varit omfattande, tillsammans med flera andra svårigheter som utgör kriterierna för adhd. Se även kapitlet Samsjuklighet i slutet av boken. Det tar upp tillstånd som ofta förekommer tillsammans med adhd.
Kvinnor och adhd Vår medvetenhet om att det finns könsskillnader när det kommer till hur olika sjukdomar eller tillstånd yttrar sig har ökat. För inte så länge sedan började man uppmärksamma att hjärtinfarkt kan yttra 32 | DEL 1 – lär känna din adhd
ADHD_inlaga.indd 32
2014-10-24 13:04
sig på ett annat sätt hos kvinnor än hos män; en viktig kunskap om man vill rädda liv. Könsskillnader tycks även finnas när det gäller hur adhd yttrar sig. Inom adhd-forskningen har man historiskt sett främst studerat hur adhd yttrar sig hos pojkar. En förklaring kan vara att det är vanligare hos pojkar än hos flickor. En annan förklaring kan vara att det är lättare att känna igen adhd hos pojkar än hos flickor. Pojkar med adhd är oftare hyperaktiva1 och stökiga, vilket blir ett stort problem i skolan, där det krävs att man kan sitta stilla. De blir besvärliga för lärarna och de andra eleverna. Det verkar som om det krävs högre grad av uppmärksamhetsproblem än hyperaktivitetsproblem, för att det ska orsaka problem i klassrummet. Hyperaktivitet är mer störande för omgivningen och verkar därför bli problematiskt redan vid mildare svårigheter. Många flickor är inte hyperaktiva i samma utsträckning som pojkar, utan har främst uppmärksamhetsproblem och kan vara inåtvända och frånvarande. Därför är tillståndet inte lika svårt att hantera i ett klassrum. Det kan leda till att lärarna inte uppmärksammar att flickor har problem, vilket gör att de inte heller får någon utredning och hjälp. Flickor som får en utredning kan ha allvarligare svårigheter än pojkar.
»Varför just jag«? Om orsaker till adhd Forskning visar att ärftligheten vid adhd är hög. Upp till 80 procent av orsaksfaktorerna tros vara genetiska.2 Man kan alltså på genetisk väg ärva anlag för att utveckla den typ av svårigheter som vi förknippar med adhd. Man kan också ha anlag för adhd utan att själv utveckla tillståndet, på samma sätt som man kan bära på anlag för andra tillstånd eller sjukdomar utan att någonsin utveckla dem. Personer som har adhd upplever ofta att någon annan i familjen har samma eller liknande problem. Ibland kan man se att någon av föräldrarna eller syskonen har beteendemönster som påminner om 1. Kadesjö, B. (2002). Adhd hos barn och vuxna: en kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen. 2. Larsson, H. (2014). The heritability of clinically diagnosed attention deficit hyperactivity disorder across the lifespan. Psychological Medicine, 44(10), 2223-2229.
Vad är ADHD? | 33
ADHD_inlaga.indd 33
2014-10-24 13:04
ls s
on
katarina a. sörngård är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i neuropsykologi. Hon har lång erfarenhet av att utreda och behandla personer som har adhd. I många år har hon arbetat inom vuxenpsykiatrin och är nu verksam på sin privata mottagning i Stockholm.
f: gra Foto
a mi
r ca
har du svårt att få livet att gå ihop? Glömmer och missar du möten du skulle ha gått på? Blir du för arg, för uppvarvad eller för ledsen och saknar en inre balans? Adhd-hjälpen ger dig konkreta strategier för att få vardagen att fungera. Du får öva på att: planera organisera bromsa impulser reglera känslor förbättra din uppmärksamhet kommunicera och hantera konflikter Metoderna bygger på kbt, den psykologiska behandling som har starkast vetenskapligt stöd vid adhd. Genom många exempel visar författaren hur andra har arbetat med och fått hjälp av strategierna. Här finns också information om kärnproblemen vid adhd, hur en utredning går till och vilket stöd samhället kan erbjuda. Även anhörigas situation tas upp och boken ger användbara verktyg för ett liv tillsammans med någon som har adhd. Till kapitlen finns övningsformulär som går att skriva ut från webben. Boken riktar sig till dig som är vuxen och har adhd. Den är även en viktig kunskapskälla för närstående och behandlare.
original.indd Alla sidor
2014-10-09 16:27