9789147087624

SMÅFÖRETAGANDE B

S M Å F Ö R E TAG A N D E B täcker mer än väl kursplanen för småföretagarkursen på gymnasieskolan och komvux. Läromedelspaketet fungerar utmärkt även i andra kurser i småföretagande, entreprenörskap och företagsekonomi. Genom det rika utbudet av exempel från verkligheten får du en god inblick i att både starta och driva eget företag.

S M Å F Ö R E TAG A N D E B

ingår i läromedelsfamiljen – för tjugohundratalets ekonomer – med ett spektra av läromedel i ekonomi, företagande och entreprenörskap

2 uppl

Dessutom ingår i paketet Lösningsbok med utförliga lösningar (best nr 47-08764-8) samt en utförlig Lärarhandledning (best nr 47-06464-1) med cd, planeringsförslag, pedagogiska tips, stordiaunderlag, provuppgifter m m.

Jan-Olof Andersson (nere t h) och Cege Ekström (uppe t h) är lärare och konsulter. De har tillsammans skrivit ett flertal läroböcker inom ekonomi och juridik. Jöran Enqvist (nere t v) är lärarutbildare och administratör. Rolf Jansson (uppe t v) är VD i informationsföretaget Adera.

FAKTABOK

innefattar även Problembok (best nr 47-08763-1) med verklighetsnära tillämpningsuppgifter som väl ansluter till texten i faktaboken. I flera kapitel finns också mindre praktikfall. Grunddelen och varje fördjupningsblock avslutas med lite större, integrerande praktikfall.

Grunddelen har även ett projektspår, Företagsprojektet. Tanken är att du praktiskt ska arbeta dig igenom hela processen med att starta ett företag.

Projektet kan med fördel drivas i form av Ung Företagsamhet (UF-företag), som ger dig möjligheten att pröva på hur det är att driva ett företag på riktigt.

S M Å F Ö R E TAG A N D E B

FAKTABOK

SMÅFÖRETAGANDE B

Läromedlet innehåller en grunddel och fyra fördjupningsblock. I grunddelen lär du dig hur du startar ett företag och fördjupningsblocken visar hur du fortsätter att driva företaget. Här får du fördjupade kunskaper inom kalkylering, marknadsföring, bokföring och bokslut.

Texten i Faktaboken förklarar begrepp, samband och metoder. Här finns även ett rikt utbud av praktiska exempel och reportage om småföretagare i verkliga livet.

tag! e r ö f driva h c o Starta FA K TA B O K

SMÅFÖRETAGANDE B

Best.nr 47-08762-4 Tryck.nr 47-08762-4-00

9

Omslag.indd 1

789147 087624

Företagsekonomi i praktiken

2 uppl

LIBER

07-06-14 14.55.12

Innehåll Grunddel. Starta företag

R

eportaget

Start av företag – att komma i gång direkt 10

1 Från affärsidé till affärsplan 12

Affärsidéns delar 13 Affärsplanen – grunden i företaget 15 Vilka är intresserade av en affärsplan? 15 Vad ska en affärsplan innehålla? 16 Produktcykeln – till hjälp vid planeringen 17 Bevaka trender och konkurrenter 18 Positionera företaget 19 Budgeten – en ekonomisk plan för framtiden 19 Checklistor för att göra en affärsplan 20 Sammanfattning 23

2 Gör affärsidén till produkt 24 Vad är en produkt? 25 Utveckling av kärnprodukten 25 Produktutvecklingens steg 26 Produktidé 27 Idén bedöms 27 Från idé till förslag 27 Testprodukt 27 Från idé till kommersiell succé – Boblbee – smarta ryggsäckar 28 Testförsäljning 30 Lansering på marknaden 30 Utveckling av kringprodukter 30 Utveckling av metaprodukten 31 Metaprodukten i butik 31 Förpackningen en viktig del 32 Namnet ger mervärde 33 Sammanfattning 33

3 Skydda produkterna 34 Varumärket – garanti för kvalitet 35 Även små företag har varumärken 35 Hur skyddar du ett varumärke? 36 Vad är ett varumärke? 36 Varumärket ska skilja sig från andra 36 Design – varans ansikte utåt 37 Hur skyddas design? 37 Vad är design och mönster? 38 Vilka mönster kan skyddas? 38

Sma fB s 1-8.indd 4

Patent – skydd för uppfinningar 39 Vad är uppfinning? 39 Ett patent kan säljas eller överlåtas 39 Produktansvar 40 Produktsäkerhetslagen 40 Produktansvarslagen 42 Sammanfattning 43

4 Skaffa resurser och kapital 44 Vilka resurser behövs? 45 Vad kostar resurserna? 46 Lokaler 47 Kapitalbehov 47 Hur stort rörelsekapital behövs? 49 Var finns pengarna? 50 Säkerhet sänker kostnaden 51 Hur mycket ska man låna? 52 Sammanfattning 53 Småföretagarens vänner 54 Almi Företagspartner 54 Bolagsverket 54 Eget Företag 54 Euro Info Centre 54 Exportrådet 54 Företagarna 55 Handelskamrarna i Sverige 55 IUC Hultsfred 55 Industrifonden 55 Internationella Företagarföreningen IFS 55 Jobs & Society / Nyföretagarcentrum 56 NUTEK Verket för näringslivsutveckling 56 Patent- och registreringsverket – PRV 56 SAO Småföretagarna 56 Skatteverket 56 Stiftelsen Företagargymnasiet 57 Stiftelsen Innovationscentrum – SIC 57 Svensk Handel 57 Svensk Industridesign 57 Svenska Franchiseföreningen 57 Svenska Uppfinnareföreningen 58 Svenska Arbetsliv 58 Svenskt Näringsliv 58 Tullverket 58 Ung Företagsamhet – UF 58

07-06-25 13.35.57

5 Organisera och styr företaget 59 Organisationen är stöd för verksamheten 60 Vem är det som sköter företaget? 60 Det lilla företagets organisation 60 Vilka avdelningar behövs? 63 När företaget växer 64 Liten blir stor 64 Ledarskap – att få med sig människor 65 Ledare i olika skeden 66 Rekrytering av personal 66 Hur går rekryteringen till? 66 Att välja bland sökande 67 Anställningsavtal 68 Arbetslagstiftning 69 Sammanfattning 70

6 Gör affärsidén lönsam 71 Det är resultatet som räknas 72 Företagens intäkter och kostnader måste beräknas 73 Flera ekonomiska begrepp 74 Osålda varor är ingen kostnad 75 Marginal – att nyckeltal för handelsföretag 76 Marginal för jämförelser 78 Sammanfattning 79

7 Budgetera 80 Blicka in i framtiden 81 Jämföra med utfallet 82 Resultatbudget i enskild firma 83 Likviditetsbudget 84 Likviditetsbudget för enskild firma 85 Vad gör man när det saknas pengar? 86 Olika lånemöjligheter 87 Sammanfattning 88

8 Registrera företaget 89 Företagsformer 90 Enskild näringsidkare 90 Handelsbolag 91 Aktiebolag 92 Ekonomisk förening 93 Registrera firmanamn 94 Registrera domän på Internet 94 Registrera företaget 96 Registrering hos Skatteverket 98 F-skattsedel 99 Tillstånd för vissa verksamheter 101

Sma fB s 1-8.indd 5

Småföretagarens skatter 102 Sammanfattning 102

9 Betala skatter och avgifter 103 Den 12:e gäller det 104 Momsen 105 Det är inte moms på allt 105 Momspålägg och momsavdrag 106 Momsen är ingen kostnad 106 Så ska momsen redovisas 107 Personalskatt och arbetsgivareavgifter 108 Sammanfattning 109

10 Marknadsför och konkurrera 110 Köparens eller säljarens marknad? 111 4 P – olika sätt att konkurrera 111 Ett femte P – sätter kunden i centrum 115 Marknadsmix = Rätt blandning 115 Anpassning till varje kund 116 Relation med var och en 116 Nöjda kunder är målet 117 Att göra det oväntade Sammanfattning 118

11 Gör marknadsplan 119 Marknadsplaneringen 120 Steg 1 – Var är jag?/Nulägesanalys 120 Steg 2 – Vart ska jag?/Mål 120 Steg 3 – Vilken strategi?/Strategi 120 Steg 4 – Vad gör jag konkret/ Handlingsplan? 121 Steg 5 – Hur gick det?/Uppföljning 121 Nulägesanalysen 121 Företagsanalysen 122 När informationen redan finns 123 När informationen inte finns 124 Marknadsanalysen 124 Konkurrentanalysen 126 Omvärldsanalysen 127 Sammanfatta till en nulägesanalys 127 Mål 128 Strategi – marknadsföring på lång sikt 128 Handlingsplan – marknadsföring på kort sikt 128 Aktivitetsplaner 129 Uppföljning 130 Sammanfattning 130

07-06-25 13.35.57

Driva företag. Block 1 – Kalkylering

R Nya priser varje dag 132 eportaget

12 Sätt rätt pris 134

Räkna fram kostnader per styck 135 Beräkna pris med påläggskalkyl 136 Räkna ut påläggsprocent 136 Räkna ut marginalprocent 138 Marginalen är det som blir kvar 138 Priset beror på flera saker 139 Sammanfattning 140

13 Räkna bidragskalkyler 141 Att använda bidragskalkyl 142 Sälja sin lediga kapacitet 143 Täckningsgraden – ribban! 145 Sammanfattning 145

14 Utnyttja resurserna 146 Volymen är viktigt 147 Fasta och rörliga kostnader 149 Företag som säljer endast en produkt 149 Nollpunktsvolymen 149 Formler för nollpunktsberäkning 149 Lönsamhetspunkten 151 Företag som säljer flera produkter 152 Nollpunktsomsättning 152 Lönsamhetspunkten för flera produkter 153 Säkerhetsmarginal – avståndet till noll 155 Kapaciteten måste vara flexibel 155 Banta sig ur krisen… …eller växa? 155 Sammanfattning 156

15 Räkna på investeringar 157 Investeringar på olika sätt 158 Kalkylen – en viktig del vid beslutet 158 Två delbeslut 158 Investeringskalkylens tre delar 159 Grundinvestering är ofta mer än inköpspriset 159 Driftsöverskott räknas per år 160 Skillnad på ekonomisk och fysisk livslängd 162 Olika metoder för investeringskalkyl 161 Pay-off metoden beräknar återbetalningstiden 161 För- och nackdelar 162 Nuvärdemetoden jämför i nutid 162

Sma fB s 1-8.indd 6

Kalkylränta – en fjärde byggsten 162 Nuvärdefaktor finns i tabeller 163 Investeringskalkylera med omdöme 166 Sammanfattning 166

Driva företag. Block 2 – Marknadsföring Ängavallen – från jord till bord och en upplevelse R för alla sinnen 168 eportaget

16 Välj rätt media 170 Kommunikation – att lyssna, förstå och övertyga 171 Bestämma målet 172 Att välja rätt målgrupp 172 Utforma budskapet 174 AIDA – en modell för påverkan 175 Välja medier 176 Kostnader för annonsreklam 176 Annonslayout 178 En blandning av olika medier 178 Tidningar – nyheter och reklam 179 Utomhusreklam – budskap när vi är på väg 179 Media med action – film, TV och radio 181 DR – direkt hem till kunden 181 Webben som kommunikationsmedium 182 Mässa och utställning – marknad med direktkontakt 184 Sales Promotion (SP) – ett sätt att stödja försäljning och

återförsäljare 185 Public Relations (PR) – på god fot med allmänheten 186 Sponsring – att gynna för att gynnas 187 Sammanfattning 188

17 Utforma reklamen 189 Säljande budskap 189 Vem vill egentligen ha reklam? 190 Ärlighet varar längst 190 Utgå från kunden 191 Vad vill man uppnå? 191 Konsten att övertyga 191 Hur utformas budskapet? 192 Mediaval i praktiken 194 Mediaplanering i tre steg 195 Reklamkampanj – en samordnad aktivitet 195 Göra själv eller köpa tjänst? 198 Köpta tjänster ska betalas 198 Sammanfattning 198

07-06-25 13.35.57

18 Lyckas med personlig försäljning 199 Varför personlig försäljning? 199 Personlig försäljning i butik 200 Kundkontaktens grundregler 201 Var positiv 201 Var hjälpsam och tillmötesgående 201 Lyssna aktivt 202 Visa omtanke 202 Behandla alla lika 202 Försäljning till företag – ”business to business” 203 Genomför säljsamtalet 203 1. Presentera dig 203 2. Ställ frågor 204 3. Lägg fram argumenten 204 4. Behandla invändningar 204 5. Sammanfatta 204 6. Gör avslut 205 7. Följ upp 205 Försäljning via telefon 206 Hur ska en bra försäljare vara? 206 Inga små krav med andra ord 207 Sammanfattning 207

19 Lagar om marknadsföring och konkurrens 208 Marknadslagstiftning – spelregler för reklam och försälj­ning 209 Marknadsföringslagen 209 Marknadsföringslagens bestämmelser 210 Andra marknadsföringslagar 211 Näringslivet städar framför egen dörr 212 Hemförsäljning 213 Konkurrenslagstiftning 213 Skadligt samarbete 214 Lagen ger skydd 214 Konkurrenten får inte alltid gå samman 214 Konkurrens mellan olika led 215 Samhällets redskap 216 Miljöskydd 216 Miljöbalkens huvudsyften 217 Sammanfattning 218

20 Gör en marknadsundersökning 219 Vad behöver man veta? 220 Hur skaffar man information? 220 Att hitta information som redan finns 220 Söka via Internet 221 Fältundersökning – direktkontakt med kunden 222

Sma fB s 1-8.indd 7

Olika syften 222 Olika former för intervjuer 224 Observationer 224 Planering av en marknadsundersökning 225 Hur formulerar man frågor? 225 Öppna frågor eller flervalsfrågor? 226 Tips vid frågeutformning 227 Att göra ett urval 228 Vilka ska väljas ut?

Hur många ska man fråga? 229 Hur finner man sina intervjupersoner? 229 Ta hänsyn till bortfallet 230 Kvalitativa undersökningar – när ett begränsat urval används 231 Hur presenteras resultatet av undersökningen? 233 Sammanfattning 234

Driva företag. Block 3 – Bokföring

R

eportaget

”Jag avlastar småföretagen och berikar folks vardag” 236

21 Bokför rätt 238 Från kalkyl och budget till bokföring 239 Bokföringens uppläggning 239 Jämföra budget med utfall 240 Slutrapporter 241 Information för intressenter 242 Offentliga rapporter 242 Dubbel bokföring – balans och resultat 243 Dubbel bokföring med två sidor 243 Två regler för dubbel bokföring 244 Tre frågor för rätt dubbel bokföring 244 Olika slags affärshändelser 245 Bokföring av finansiella händelser 245 Bokföring av inkomster 246 Bokföring av utgifter 247 Kort om bokföringslagen 249 För vem gäller lagen? 249 Hur ska bokföringen gå till? 249 Vilka bokföringsunderlag krävs? 250 När ska bokföringen ske? 250 Sammanfattning 251

22 Bokför på olika konton 252 Vem gör bokföringen? 253 Verifikationerna är bevis 253

07-06-25 13.35.57

Kontering före registrering 254 Kontoplanen – ett system 254 BAS-kontoplanen – en svensk standard 255 Balanskontona inleder 255 Resultatkontona har flera klasser 256 Kontoklass 8 och 9 – i en klass för sig… 257 Kontering av vanliga affärshändelser 258 Kontering vid försäljning 258 Kontantförsäljning 258 Kreditförsäljning 260 Kontering vid inköp 260 Kontantinköp 261 Kreditinköp 261 Bokföring med moms 262 Redovisning av momsen 264 Sammanfattning 266

23 Kontera löner och skatter 267 Kontering av personalkostnader 268 Sociala avgifter 269 Inhyrd personal 271 Kostnadsersättningar mm 272 Lön till ägare 272 Aktieägare kan bli anställd 273 Inköp av inventarier, fordon m m 273 Övriga rörelsekostnader 274 Fraktkostnad 274 Finansiella kostnader 275 Kreditfaktura – när vi inte är nöjda 275 Kreditfaktura – en kompensation när kunden är missnöjd 276 Moms vid handel med EU-länder 277 Sammanfattning 278

Saldobalans 292 Sammanfattning 293

25 Periodisera inkomster och utgifter 294 Värderingen påverkar 295 Lagret – en viktig tillgång 296 Inventering är ett krav 296 Inköpspris eller verkligt värde? 297 Förbrukade varor = varukostnaden 298 Värdera anläggningstillgångar 301 Bokför som tillgång 301 Huvudbokföring – affärshändelserna sorterade 305 Sammanfattning 305

26 Gör ekonomiska rapporter 306 Bokföringslagens krav 307 Resultaträkningens uppställning 307 Balansräkningens uppställning 308 BAS-kontoplanen underlättar dokumentationen 309 Ett vanligt missförstånd 310 Bokslutsdispositioner – att påverka det redovisade resultatet 312 Årsredovisning för vissa företag 314 Revisorn granskar räkenskaperna 314 Vad innebär revision? 314 Sammanfattning 316

27 Följ upp 317

24 Gör bokslut 282

Nyckeltal för olika behov 318 Viktiga nyckeltal 318 Lönsamhet ger god förräntning 319 Räntabilitet 319 Vinstmarginal 320 Finansiell balans visar betalningsförmågan 320 Kassalikviditet 321 Soliditet 321 Resursutnyttjande – när tillgångarna används 322 Tillgångarnas omsättningshastighet 323 Arbetskraftskostnad 323 Analys av nyckeltal 324 Sammanfattning 326

Bokslutet – en summering av året 283 Bokslutsarbetet 283 Balans och resultat hänger ihop 284 Bokslutstablån – ett stöd i arbetet 285 Saldera kontona 286 Avsluta bokslutstablån 288 Finn felen! 291

Nyttiga adresser 327 Marknadsordlista 330 Affärsordlista Svensk-engelsk 335 Affärsordlista Engelsk-svensk 342 Exempel på Baskontoplan 350 Sakregister 352

Driva företag. Block 4 – Bokslut & analys

R

eportaget

Monica bokför andras pengar! 280

Sma fB s 1-8.indd 8

07-06-25 13.35.58

1

Grunddel Starta företag innehåll 1 Från affärsidé till affärsplan 2 Gör affärsidén till produkt 3 Skydda produkterna 4 Skaffa resurser och kapital 5 Organisera och styr företaget 6 Gör affärsidén lönsam 7 Budgetera 8 Registrera företaget 9 Betala skatter och avgifter 10 Marknadsför och konkurrera 11 Gör marknadsplan

Sma fB s 9-23 (1).indd 9

07-06-14 15.05.38

I Grunddelen får du stegvis lära dig att starta ett företag. Samtidigt får du en inblick i etablerade företags verksamhet.

Exempel på start av eget företag – att komma igång direkt

R

eportaget

Så var det dags att ta steget att starta eget. Men först måste de bli godkända. Steg ett var intervjuer med några distriktschefer på 7-Eleven. Det gick bra och de kände att deras tidigare arbetserfarenhet från Preem var en tillgång. Nästa steg var en 3-dagars kurs i Stockholm, där de fick lära sig allt om lagar och stadgar som är viktiga när man driver en butik. När även kursen var avklarad återstod två månaders praktik ute på olika 7-Elevenbutiker. Under praktiktiden fick de lära sig det mesta av vad man behöver veta för att få en butik att fungera.

J

ohan och Andreas träffades när de arbetade på bensinstationen Preem. De trivdes med att arbeta med varandra och pratade mer och mer om att starta något eget. Johan hade redan tidigare lekt med tanken och därför tagit kontakt med ett företag som heter Small Shops. Det är ett franchisingföretag, dvs det hyr ut affärsidéer mot ersättning. Small Shops har flera ”företag” som det hyr ut, men för Johan och Andreas var 7Eleven det mest intressanta.

Vi ångrar inte för en sekund steget till egna företagare, säger Johan och Andreas.

10 E 2000 småföretagande b

Sma fB s 9-23 (1).indd 10

07-06-14 15.05.43

ju mer hjälp Johan och Andreas får, desto bättre går försäljningen och desto mer tjänar Small Shops. Ett slags hjälp till själv­hjälp.

För att verksamheten ständigt ska förbättras finns flera tävlingar mellan de olika butikerna. Det gäller att ha hög försäljning, men också bra exponering och en ren och snygg butik om man ska ha chans att vinna. Distriktscheferna gör inspektioner och poängsätter. Vinsterna består av allt från restaurangbesök till en resa till Dallas i USA, där huvudkontoret ligger.

Efter att ha klarat av intervjuerna, kursen och praktiken fick

Johan och Andreas arbetar vardera ca 70 timmar per vecka och dessutom har de en anställd som arbetar främst under helgerna. Trots de långa arbetsdagarna känns det roligt med 7Elevenbutiken. De ångrar inte för en sekund sitt byte från den trygga anställningen till den egna företagarens villkor.

Johan och Andreas starta sin 7-Elevenbutik i Lorensberg i Göteborg. Det var också nu de märkte vilken glädje de hade av praktiktiden samt stödet från distriktscheferna. De får hjälp med allt från inköp, kalkylering och budgetering till exponering och försäljning. Både Johan och Andreas tycker att franchising är ett bra sätt att starta företag. De är båda unga, runt 25 år, och tycker att stödet från Small Shops gör att risken att misslyckas känns liten.

Franchisingen bygger på att Johan och Andreas tillsammans har ett aktiebolag som driver företaget. I aktiebolaget har de satsat 100 000 kr, som de har använt som delbetalning för att köpa rättigheten till 7-Elevens butikslokal. Det kan tyckas vara mycket pengar, men butiken har ett bra läge i närheten av Scandinavium, Liseberg och en stor gymnasieskola. Small Shops har hjälpt till med finansiering av allt som behövs för att butiken ska fungera, dvs inredning, utrustning och varulager.

Inköpen är enkla, eftersom det redan finns färdiga ramavtal med olika leverantörer. Även sortimentet är förbestämt, eftersom det ska vara någorlunda lika i alla 7-Elevenbutiker. Kunden ska känna igen sig i en 7-Elevenbutik. Försäljning och marknadsföring hjälper distriktscheferna till med. Dessutom får Johan och Andreas hjälp med bokföringen. Men, vad kostar all denna hjälp? Det beror på hur försäljningen går. De betalar nämligen en viss procent av bruttovinsten, dvs skillnaden mellan försäljningsintäkterna och varukostnaden. Man kan säga att

Exempel på start av eget företag – att komma igång direkt 11

Sma fB s 9-23 (1).indd 11

07-06-14 15.05.46

affärsidé till 1 Från affärsplan INNEHÅLL Affärsidéns delar 13 Affärsplanen – grunden i företaget 15 Checklistor för att göra en affärsplan 20 Sammanfattning 23

En restaurang ska givetvis servera god mat. Men det räcker inte för Vasastan i centrala Göteborg. Här är också miljön och upplevelsen viktiga ingredienser i af­ färsidén. Menyn är bred och folklig med alltifrån svensk husmanskost till spansk semestermat, sådant som folk känner igen. När de flesta restauranger har satsat på en nisch, t ex asiatisk mat, fiskrätter eller amerikansk grill så går Vasastan mot strömmen. På så sätt blir den breda inriktningen trendig!

– Det gäller att alltid fånga nya idéer och känna av vad folk vill ha. Eftersom de flesta ungdomar rör sig ute i världen måste vi också göra det, säger huvud­ ägaren Camilla Andersson. Idén till Vasastan fick vi vid ett besök i Barcelona, en stad som blivit väldigt populär bland ungdomar från hela världen.

– Affärsidén är inte bara menyn utan också att gästerna ska känna sig både som hemma och som en del av en större ge­ menskap, fortsätter Camilla. Inredningen i Vasastan är stilrent 50-tal och mitt i lokalen finns en jättelik storbildsskärm. Den använder vi som samlingspunkt vid ”events” av typen hockey-VM, schlagerfestivalen och guldbag­ getävlingen. Restaurangen blir då en naturlig samlingspunkt istället för att sitta ensam eller med sambon hemma. Vi använder inte MTV som bakgrundsnöje, är det inget speciellt pro­ gram så stänger vi av, understryker Camilla.

Camilla har en särskild känsla för affärsidéer. Hon dri­ ver bl a grannkrogen Noon som har en meny med asiatisk framtoning. Här är Camilla tillsam­mans med en av del­ ägarna, Jonas Simonsson.

12 E 2000 småföretagande b

Sma fB s 9-23 (1).indd 12

07-06-14 15.05.51

Affärsidéns delar Kund­ behov

Produkt­idé Affärsidéns delar.

Kund­ grupp

Resurser

Alla företag bygger sin affärsverksamhet på en affärsidé. Men om du frågar en butiksägare om affärsidén kanske han inte kan ge ett rakt svar. Det innebär inte att han inte vet varför han driver sin butik utan att han helt enkelt inte har tänkt på att med ord formulera sin affärsidé.

För att kunna formulera en bra affärsidé måste ett företag känna sina kunder, deras behov och deras krav. Det gör man genom att aktivt lyssna på sina kunder. En affärsidé ska innehålla följande delar:

1

 kundbehov  kundgrupp  produktidé  resurser

Affärsidéns första del, kundbehovet, handlar om vilket behov som företaget ska tillfredsställa. Det kan gälla primära behov som hunger och trötthet, men även sekundära som avkoppling och uppmärksamhet.

Kundgruppen är företagets ”möjliga kunder” och kan vara geografiskt begränsad exempelvis till en viss region. Produktidén är den vara eller tjänst som ska klara av att uppfylla behovet hos kunden. Slutligen brukar man i affärsidén ange vilka resurser och vilket kunnande som företaget behöver för att man ska kunna ta fram produkterna på ett effektivt sätt.

Genom att läsa hur andra företag har formulerat sin affärsidé kan du få tips om hur du ska formulera din.

från affärsidé till affärsplan 13

Sma fB s 9-23 (1).indd 13

07-06-14 15.05.53

Affärsidéns fyra delar är inte skilda från varandra. I en bra affärsidé samverkar de i stället. Utgångs­punkten är en kunds behov, från detta utformas en produkt och för att klara att få fram produkten behövs ett speciellt kunnande och resurser. Kundens behov, produkt­idén samt företagets kunnande och resurser hänger samman och bildar en affärsidé.

UF-företaget noté uf från Ale Gymnasium presenterar sin affärsidé på den regionala UF-mässan i Göteborg. noté uf:s affärsidé är ett kombine­ rat anteckningsblock och en musmatta.



Exempel 1



BRIOs affärsidé BRIOs affärsidé är att marknadsföra produkter till barn och barnfamiljer där lek, aktivitet, samvaro, utveckling/stimulans och underhållning dominerar som behov och där omsorg om barnet står i centrum.

BRIO®-märkta produkter riktar sig främst till små barn inom områdena lek, för­ flyttning/transport av små barn och barnomvårdnad där BRIOs produkter känne­ tecknas av genomtänkt kvalitet, omsorg och kunskap om barns behov.

Ur affärsidén kan man utläsa de fyra delarna:  Kundbehov

BRIO är en av världens ledande tillver­ kare av träleksaker.

– lek, aktivitet, samvaro, utveckling/ stimulans och underhållning  Kundgrupp – barn och barnfamiljer  Produktidé – produkter inom lek- och förflytt ­ ning/transportområdena  Resurser – kunskap om barns behov



14 E 2000 småföretagande b

Sma fB s 9-23 (1).indd 14

07-06-14 15.06.03

Affärsplanen – grunden i företaget

Precis som ritningen är grunden till ett husbygge är affärsplanen grunden för ett företag.

Affärsplan Intressenter

Någon har liknat en affärsplan vid vad en ritning är för ett husbygge. Man försöker alltså planera sitt företagsbygge genom att kartlägga och analysera affärsmiljön. De flesta mindre företag gör oftast en affärsplan i samband med starten eller när någon större förändring görs i företaget.

Större företag arbetar aktivt med sin affärsplan och reviderar den varje år och håller på så sätt den alltid aktuell.

I en affärsplan beskrivs konkret hur det är tänkt att företagets affärsidé ska fungera. Därför gör företag affärsplaner. I planen beskrivs företagets verksamhet, dess omvärld och de ekonomiska förutsättningar som gäller. En affärsidé ryms ofta på några rader, medan en affärsplan kräver betydligt mer utrymme. Ett litet företag kanske klarar sig med en eller två sidor.

Ett stort företag behöver ofta ett omfattande dokument. Det beror på att ett större företag har en mer omfattande verksamhet och komplex miljö som ska beskrivas. Dessutom finns det fler intressenter som vill läsa dessa företags affärsplaner. Det är främst långivarna och ägarna som läser företagets affärsplan.

1

Vilka är intresserade av en affärsplan?

Kunder Ägare Anställda

I all affärsverksamhet finns det många olika intressenter som vill ha sin del av affärerna. Det är kunder, ägare, anställda, leverantörer, långivare, konkurrenter, stat och kommun. Dessa intressenter ställer krav, men bidrar också till att företaget kan producera och leva vidare på marknaden. Intressenterna är därför intresserade av företagets affärsplan. Man kan säga att en god och framgångsrik affärsidé gynnar alla intressenter i ett företag samtidigt som det ställs krav på dem.

Affärsidén bygger på att det finns kunder som har behov av företagets produkter. Man säger att kunderna är en av företagets viktigaste intressenter, ef­tersom de bidrar med inkomster till företaget. De ställer också krav på företaget vad gäller produkternas egenskaper, kvalitet, pris, service m m.

Det finns också andra viktiga intressentgrupper i ett företag: Ägarna är en av dessa och givetvis också de anställda. Båda är beroende av företaget för sin försörjning. Ägarna vill dessutom ha avkastning på kapitalet.

Anställda satsar sin tid och kunskap och kräver en bra lön och personlig utveckling. De anställda måste vara medvetna om företagets affärsidé och stödja den genom sitt arbetssätt. från affärsidé till affärsplan 15

Sma fB s 9-23 (1).indd 15

07-06-25 13.37.03

Affärsplanen inleds alltid med att beskriva affärsidén. Den bygger på att det finns kun­ der som har behov av företagets produkter.

Ägare Anställda Kunder Företaget

Konkur­ och dess renter affärsidé Leveran­­ törer Långivare Stat Kommun Några av företagets viktigaste intressenter.

Även leverantörerna av varor och tjäns­ ter är beroende av företagets framgång.

De har därför ofta ett nära samarbete med företagets ledning för att kunna erbjuda rätt produkter som passar affärsidén. Samma ställning har företag­ ets långivare som gör det möjligt för före­taget att utvecklas samtidigt som man kräver låneränta.

Konkurrenterna kan man se på lite olika sätt. Samtidigt som företagen kon­ kurrerar om samma kunder kan de dra nytta av varandra. Genom att bevaka varandra kan företagen utveckla sina produkter till nytta för kunderna. På så sätt kan man öka marknaden totalt sett, vilket gynnar alla. Du kan jämföra med butiker i ett köpcentrum som drar till sig kunder för att det finns mycket att välja mellan på samma plats.

Slutligen har staten och kommunen ”samhället” ett stort intresse av att före­ tag har en framgångsrik affärsidé. Ett företag ger arbetstillfällen till många invånare som också betalar skatt. Även företag betalar skatt till samhället.

Samtidigt ger ökade skatteinkomster möjlighet till bättre offentlig service till medborgarna. Samhället ska också se till att företaget tar hänsyn till miljön och människors hälsa.

Vad ska en affärsplan innehålla?

Om du ska skriva en affärsplan kan du utgå från följande punkter:  Verksamhet,

affärsidé och företagets mål kunskaper, styrelse och företagsledning  Lokaler, utrustning, leverantörer och arbetskraft  Produkternas egenskaper och konkurrensfördelar  Konkurrenterna  Branschen samt marknadens storlek och indelning  Kunderna  Marknadsföringen  Resultatkalkyl och kapitalbehov  Risker och möjligheter  Framtidsbedömning  Ägarnas

16 E 2000 småföretagande b

Sma fB s 9-23 (1).indd 16

07-06-14 15.06.09

Vem står bakom företaget? Är det en uppfinnare, entreprenör eller säljare?

Produktcykel

Du behöver givetvis inte ha med alla avsnitt i en affärsplan. Å andra sidan kan du ha med avsnitt som inte nämns ovan. En affärsplan måste alltid vara anpassad till det enskilda företaget för att fungera som ett verktyg.

Företagets verksamhet och affärsidé är viktigast. Därför börjar du att be­ skriva den. Det kan också vara naturligt att beskriva vad företagets mål är. Om ett mål för t ex en bilverkstad är att växa med 30 % per år så ställer det stora krav på nya resurser. Då måste banken vara med och ställa upp med pengar.

Leverantörerna måste kunna leverera i en allt större omfattning. Och hur har verkstaden tänkt sig att lösa lokalfrågan? Ägarnas kunskaper och erfarenheter är givetvis en viktig faktor speciellt när det gäller ett fåmansföretag, för oftast är det de som både äger och driver företaget. Det är viktigt att veta vilken typ av människa som står bakom fö­ retaget. Är det en uppfinnare, en entreprenör eller en säljare? Har personen förmåga att genomföra affärerna och bygga upp företaget? För större företag är det givetvis intressant att veta en del om medarbetarna, t ex antal anställda, antal inom olika funktioner, utbildningsbakgrund, annan erfarenhet samt ge­ nomsnittlig anställningstid.

Om ett företag är under tillväxt är det alltid speciellt intressant att redogö­ ra för nuvarande resurser i form av lokaler, utrustning, leverantörer och ar­ betskraft. Företaget bör också redogöra för sina planer att skaffa nya resur­ ser, eftersom problem med någon resurs kan stoppa eller försena tillväxtpla­ nerna.

Nuvarande produkter ska beskrivas och var de ligger i produktcykeln.

1

Produktcykeln – till hjälp vid planeringen De flesta varor och tjänster har en begränsad livslängd. Efter ett antal år blir produkten omodern, och kunderna vill ha något annat. De flesta produkter följer en viss utveckling, som man kan dela in i olika stadier. Förloppet kallas produktens livscykel eller produktcykeln, och man brukar tala om följande fem stadier: Introduktion /Introduction/

Tillväxt /Growth/

Mognad /Maturity/

Stagnation /Stagnation/

Nedgång /Decline/

1. Introduktionsstadiet – när produkten kommer ut på marknaden och de flesta kunder inte känner till produkten. Exempel idag (2007): bildtelefon.

2. Tillväxtstadiet – när produkten blir alltmer känd på marknaden och försäljningen ökar. Exempel: digital kamera.

3. Mognadsstadiet – när försäljningen fortfarande ökar men i en lugnare takt.

Kunderna är medvetna om att produkten finns. Exempel: mobiltelefon.

4. Stagnationsstadiet – när försäljningen når en viss nivå, men inte ökar. Kunderna utgörs främst av gamla kunder som gör ersättningsköp. Exempel: mikrovågsugn.

5. Nedgångsstadiet – när produkten tappar försäljning och börjar försvinna från marknaden. Exempel: skivspelare.

 från affärsidé till affärsplan 17

Sma fB s 9-23 (1).indd 17

07-06-25 13.38.21

Produktcykel

Först så går det upp...

Sålda ex

Mognad

Företaget kan med olika konkurrensmedel försöka påverka produktcykelns förlopp. Ofta används mycket information och påverkan i introduktions- och tillväxtstadierna för att produkten ska ta så stor marknadsandel som möjligt och snabbt nå mognadsstadiet. I regel är det först där lönsamhet uppnås. Om företaget kan hålla ett lågt pris på produkten blir det inte lika intressant för konkurrenter att gå in på marknaden. Det beror på att lönsamheten inte är lika god med ett lågt pris.

Stagnation Nedgång

Tillväxt

Introduktion

Tid

Produktens livsförlopp som en upp- och nedåtgående kurva kan med lite fantasi liknas vid en människas. Produkten föds, växer till sig, mognar, blir gammal och dör slutligen, dvs försvinner. Samma livsförlopp kan även gälla ett helt företag.

...sedan går det ner

Det är vanligt att ett företag försöker ”återuppliva” en vara eller tjänst som befinner sig i stagnations- eller nedgångsstadiet. Detta kallas för relansering och betyder att man försöker ge produkten en ny egenskap i något avseende, samtidigt som man satsar på mer reklam och försäljning. Förnyelsen kan gälla själva produkten, men det är mer vanligt att man gör enbart en ”kosmetisk” föränd­ring, t ex genom att ändra design eller förpackning.

Relansering /Relaunching/

Med relansering i form av kola och banansmak vill man nå nya kundgrupper.

Bevaka trender och konkurrenter

Konkurrenter Produktutveckling

I affärsplanen är det också bra att beskriva vilka trender som råder just nu och hur detta påverkar företagets produkter. Du bör också i detta sammanhang redogöra för vilka patent, varumärkes- och mönsterskydd (se kapitel 3) som företaget har.

Konkurrenterna är viktiga att bevaka. Vad skiljer företagets produkter från konkurrenternas? Vilken produktutveckling pågår just nu hos konkurrenterna?

Hur ligger företagets produkter till i jämförelse med konkurrenternas? Det är nödvändigt att veta svaren på dessa frågor om företaget vill vara kvar och konkurrera på marknaden. En annan faktor som är nödvändig att känna till är konkurrenternas ekonomi, såsom omsättning, försäljningsvolym, skuldbörda och lönsamhet. Allt detta bör stå med i en affärsplan. Men det räcker ändå

18 E 2000 småföretagande b

Sma fB s 9-23 (1).indd 18

07-06-25 13.38.40

inte, utan du måste också känna till konkurrenternas marknadsföring, vilka distributionskanaler de använder, om någon är prisledande och hur orderläget är.

1

Positionera företaget Ett bra sätt att visa det egna företagets position på marknaden i förhållande till konkurrenterna är att använda ett positioneringsdiagram. Genom att använda två skalor i ett diagram, t ex pris och sortiment, delas diagrammet i fyra delar.

Varje del kan sägas vara en delmarknad som olika företag kämpar på. De konkurrenter som finns i samma område som det egna företaget är direkta konUpp och ner… och upp igen för vissa pro­ kurrenter. dukter.

Var finns kunderna geografiskt sett och hur många är kunderna idag? Det är också intressant att veta om kunderna är små eller stora, om de köper ofta eller sälHögt pris lan och hur deras betalningsförmåga är. Vilka är föreX tagets viktigaste kunder och hur stor är deras andel av omsättningen?

X Vidare ska man beskriva hur stor företagets totala X försäljning är och hur stor marknadsandel företaget har totalt sett och på olika produkter. Här ska också beTraditionellt Modernt skrivas på vilket sätt företaget marknadsför sig och sortiment sortiment vilka distributionskanaler som används.

X X X

X

X Lågt pris

Testa diagrammet genom att placera in några klädbutiker som du känner väl till.

Budgeten – en ekonomisk plan för framtiden En resultatbudget (se kapitel 7) och en kapitalbudget (se kapitel 4) visar hur fö­retaget planerar att få intäkter och kostnader att gå ihop samt se till att pengarna räcker. Resultatbudgeten visar om det ska bli vinst eller förlust och kapi­ talbudgeten visar om det är inbetalningarna eller utbetalningarna som blir störst under perioden.

En affärsplan avslutas med en redovisning av vilka risker och möjligheter som finns för företaget nu och i framtiden.

från affärsidé till affärsplan 19

Sma fB s 9-23 (1).indd 19

07-06-14 15.06.19

Checklistor för att göra en affärsplan Affärsidé  Vilka kundbehov tillfredsställer affärs­ idén?  Vilka problem löser affärsidén för kun­ derna?  Vilka är kunderna?  Vad är produkternas unika egenskaper, företagets specialitet?  Vilken är kundnyttan?  Har affärsidén förändrats sedan företaget startades, i så fall hur och varför?  Särskilda egenskaper, som skiljer bolaget från konkurrenter, t ex patent, licenser och varumärken.

Verksamhet  Var sker verksamheten geografiskt?  Hur stor andel av verksamheten står un­ derleverantörer för?  Vilka delar ansvarar underleverantörerna för?  Hur många underleverantörer finns?  Hur sker inköp och lagerhållning?  Finns investeringsbehov i verksamheten?

Ägare och styrelse  Vem eller vilka äger företaget?  Hur länge har nuvarande ägare varit ägare i företaget?  Är ägarna aktiva i företaget?  Är ledningen delägare i företaget?  Är styrelseledamoten anställd i företaget?

Lokaler  Var ligger lokalerna?  Är lokalerna hyrda eller ägda?  Vilken är bindningstiden för hyreskon­ trakten?  Är hyresnivåerna höga eller låga?  Är tillgängliga utrymmen för små eller för stora?  Finns expansionsmöjligheter i tillgängliga utrymmen?  Är företaget hänvisat till viss ort pga kun­ der, leverantörer, ägare, verksamhetens förutsättningar?

Sven-Åke Nyberg i Mollösund driver Orust Shipping och Marinservice AB. Affärsidén är att med en arbetsfärja frakta byggnadsmaterial, fordon och livsmedel m m till öarna i Bohusläns skärgård. Företaget utför även byggnation och reparation av bryggor.

Leverantörer  Var finns leverantörerna geografiskt?  Finns det flera leverantörer som konkur­ rerar med varandra?  Hur är leverantörernas ekonomiska situation?  Vilka är de viktigaste leverantörerna?  Är företaget beroende av några få leverantörer?  Finns avtal med leverantörerna?

Anställda       

Antal anställda.

Antal inom olika funktioner.

Utbildningsbakgrund.

Annan erfarenhet.

Genomsnittlig anställningstid.

Lönenivå.

Lönepolicy och bonussystem.

Utrustning och in­vesteringar  Vilka investeringar har genomförts under de senaste åren?  Vad avser investeringarna?  Vilka effekter har investeringarna medfört för företaget?  Hur har investeringarna finansierats?  Hur mycket behöver investeras de när­ maste tre åren?

Produkter  Hur gammal är produkten?  Har förbättringar genomförts?  Krävs det omfattande service för produkterna?  Vem utför servicen?  Behövs omfattande garantiåtaganden för produkterna?  Hur ofta utnyttjar kunderna garanti­ åtagandena?  Vilka trender råder just nu avseende pro­ dukten?  Hur påverkar trenderna det nuvarande produktprogrammet?  Har företaget erhållit patent eller varu­ märkesskydd för sina produkter?  Vad skiljer produkten från konkurrenter­ nas?  Är produkterna lätta att kopiera och ut­ nyttja av konkurrenterna?  Är produkterna lätta att kopiera för kun­ derna?  Vilken produktutveckling pågår just nu?

20 E 2000 småföretagande b

Sma fB s 9-23 (1).indd 20

07-06-14 15.06.24

1 Konkurrenter

Kunder

Marknadsföring och försäljning

 Vilka företag är konkurrenter?  Konkurrenternas omsättning, försäljnings­ volym och lönsamhet?  Konkurrenternas distributionskanaler?  Hur marknadsför sig konkurrenterna?  Vilka konkurrenter är prisledande?  Har konkurrenterna många beställningar?  Hur unika är företagets produkter jämfört med konkurrenternas?  Vilka är konkurrenternas starka och svaga sidor i jämförelse med företagets?

 Var finns kunderna geografiskt?  Hur många är kunderna i dag?  Är kunderna små eller stora, köper man ofta eller sällan?  Hur är betalningsförmågan?  Är kunderna återförsäljare, distributörer eller slutförbrukare?  Vilka kunder är mest trogna företaget?  Är kunderna priskänsliga?  Hur högt är det genomsnittliga inköpsbe­ loppet?  Vilka är företagets viktigaste kunder?  På vilket sätt är dessa kunder beroende av företaget?  Är säljprocessen kort eller lång?

    

Marknaden  Beskrivning av marknadens storlek och tillväxtmöjligheter.  Företagets marknadsandel.  Kan marknaden delas in i delmarknader?  Vilka är företagets kundgrupper?  Vilken mognad har marknaden?  Vilka faktorer påverkar marknadens ut­ veckling?  Vilka trender finns på marknaden?  Finns säsongsvariationer?

     

Hur sker försäljningen?

Hur är säljorganisationen uppbyggd Var finns säljarna geografiskt placerade?

Var finns återförsäljarna geografiskt?

Hur är konkurrenternas säljorganisationer uppbyggda?

Vilken är säljorganisationens styrka och svaghet gentemot konkurrenternas?

Vilken form av marknadsföringsaktiviteter pågår?

Beskriv de distributionskanaler som an­ vänds.

Vilken prissättningsmetod används?

Vad skiljer företagets prismetod från kon­ kurrenternas?

Vad görs för att förbättra kundvården?

Resultatbudget  Budgeterad omsättning för kommande verksamhetsår.  Budgeterade kostnader för kommande verksamhetsår.  Vilket resultat har budgeterats för kom­ mande verksamhetsår?  Resultat under motsvarande period före­ gående verksamhetsår.  Orsak till eventuell avvikelse.  Hur följs budgeten upp och av vem?

Kapitalbehov Hur stort är kapitalbehovet?

Vad ska finansieringen användas till?

När i tiden ska kapitalet användas?

Vilken är lönsamheten för investeringen?

På vilket sätt påverkar investeringen före­ tagets lönsamhet i övrigt?  Vilka risker medför investeringen för före­ taget?     

För tio år sedan var Glorias Äppelgård mest ett hobbyprojekt. Med en gedigen affärsplan som grund har företaget utvecklats till en heltidssyssla för Gloria Nordlund. Affärsidén är uppbyggd kring hemlagade äppelprodukter, t ex marmelader, geléer, och äppelcider­vinäger. Tillverkning och försäljning sker på gården, men Gloria är också flitig att delta i olika mässor, utställningar och evenemang för småföretagare. – Det är ett utmärkt sätt att känna av vad kunderna vill ha, säger Gloria. från affärsidé till affärsplan 21

Sma fB s 9-23 (1).indd 21

07-06-14 15.06.27



Exempel 2



Affärsplan för butiken Frukt & Grönt

Affärsidé: Företaget ska förse sina kunder med ekologiskt odlad mat.

Sortimentet ska bestå av ett brett utbud av frukter och grönsaker.

Kunderna är hälso- och miljömedvetna privatpersoner som bor i närområ­ det. Produkterna köps in av odlare som är KRAV-godkända.

Verksamhet: Verksamheten består av en butik som säljer frukt och grönsaker som är ekologiskt odlade. Dessa produkter befinner sig i en tillväxtfas i produktcykeln med ständigt nya kunder. Ägare: Butiken ägs och drivs av Ylva Nyström och Olle Berg. Ylva, 30 år, gick ekonomisk gren på gymnasiet och har arbetat inom dagligvaru­ handeln i tio år med bl a ansvar för frukt- och grönsaksavdelningar. Olle, 28 år, gick naturbrukslinjen på gymnasiet och har arbetat på föräldrarnas grönsaksodling i sju år.

Resurser: Den nuvarande butiken är på 300 kvm och har en säljyta på 200 kvm. Denna yta klarar ca 50 % ökning av volymen. Under sommar­ halvåret används även viss yta utanför lokalen för exponering. Den vikti­ gaste resursen är leverantörerna – just nu används Sundsbyns Grönsaker (Olles föräldrar) och tre andra odlare. Dessutom anlitas två grossister främst under vinterhalvåret.

Frukt & Grönt har ett brett sortiment av Marknad och konkurrenter: Kunderna är hälsomedvetna privatperso­ KRAV-märkta varor, medan Lundins har ner som inte är alltför priskänsliga. I närområdet finns ingen direkt konkurrent ett smalt sortiment av KRAV-märkta varor. utom Lundins Storköp med sitt blandade sortiment av KRAV-märkta och icke Grönsakshallen har ett brett sortiment av KRAV-märkta varor. icke KRAV-märkt.

Marknadsföringen sker främst genom annonser i lokaltidningen, provsmakning och demonstrationer av olika frukter och grönsaker och skyltning utanför buti­ Brett sortiment ken. Den viktigaste marknadsföringen sker dock med mun till mun-metoden av nöjda kunder.

Företaget räknar med att sälja för 2 400 000 kr, dvs Frukt & Grönt Grönsakshallen X ha en dagskassa på i genomsnitt 8 000 kr. Det innebär X att butiken bör ha 75 % av nuvarande marknad med KRAV-märkta varor. En marknad som ständigt växer, Icke vilket troligtvis också kommer att medföra att nya KRAV-märkt KRAV-märkt konkurrenter dyker upp.

Budget: För kommande år ser resultatbudgeten ut enligt tabellen på nästa sida.

Framtidsbedömning: Styrkan hos företaget finns i X X butikens centrala läge, lönsamheten och att produkter­ Lundins Storköp Lågprisgubben na befinner sig i tillväxtfasen. Hoten finns i den ökade Smalt sortiment konkurrensen framför allt från Lundins Storköp och Grönsaks­hallen.

22 E 2000 småföretagande b

Sma fB s 9-23 (1).indd 22

07-06-14 15.06.33

2 380 000

Kostnader kr Varuinköp 910 000 Hyra 240 000 Tele 30 000 El 26 000 Försäkring 18 000 Marknadsföring 30 000 Löner 600 000 Sociala avgifter 198 000 Värdeminskning 32 000 Summa 2 084 000 Resultat

296 000

1

Produktcykel Sålda ex

Intäkter kr Försäljning

Mognad

Stagnation Nedgång

Tillväxt

Introduktion

Tid

Butiken Frukt & Grönt är i tillväxtstadiet.

Den växande marknaden gör att det bör finnas utrymme för samtliga nuva­ rande butiker att leva vidare. Utrymmet är dock inte så stort att det finns stor risk för att någon ny konkurrent ska etablera sig. Frukt & Grönt har med­ vetna kunder som inte byter butik om de inte blir besvikna på produkterna eller servicen. Frukt & Grönt bör kunna växa med ca 50 % inom tre år. 

Sammanfattning I en affärsidé ska följande delar finnas med:  kundbehov  kundgrupp  produktidé  resurser

I affärsidén står konceptet för företaget. Det är själva grunden. I en affärsplan beskrivs konkret hur det är tänkt att affärsidén ska fungera. En affärsidé ryms ofta på några rader, medan en affärsplan kräver mer plats. Ett litet företag kanske klarar sig med en eller två sidor. Ett stort företag behöver ofta ett omfattande dokument.

I all affärsverksamhet finns det många olika intressenter som vill ha sin del av affärerna. Det är kunder, ägare, anställda, leverantörer, långivare, konkurrenter, stat och kommun. Dessa intressenter ställer krav men bidrar också till att företaget kan producera och leva vidare på marknaden. De är därför intresserade av företagets affärsplan.

De flesta produkter följer en viss utveckling som man kan dela in i olika stadier, introduktions-, tillväxt-, mog­ nads-, stagnations- och nedgångsstadiet.

En affärsplan kan innehålla följande punkter:  Verksamhet,

affärsidé och företagets mål  Ägarnas kunskaper, styrelse och företagsledning  Lokaler, utrustning, leverantörer och arbetskraft  Produkternas egenskaper och konkurrensfördelar  Konkurrenterna  Branschen samt marknadens storlek och indelning  Kunderna  Marknadsföringen  Resultatbudget och kapitalbehov  Risker och möjligheter  Framtidsbedömning

från affärsidé till affärsplan 23

Sma fB s 9-23 (1).indd 23

07-06-14 15.06.35

utbetalningar 74 utfall 82, 240 utgifter 74, 243 utgående moms 262 utomhusreklam 179 utställning 184 V varningsinformation 40 varuinköp 260 varukostnad 75, 298 varulager 50, 75 varumärke 25, 36 varumärkesannonsering 191

webben 182 verifikation 250 verifikationnummer 250 verkställande direktör – VD 60 vertikala konkurrensbegränsningar 215 vinstmarginal 320 volym 147 värdeminskning 73, 301 värdering 295

årsredovisning 314 årsredovisningslagen (ÅRL) 314 återköp 175 återköpskunder 174 Ä ägare 15 ägarens pengar 50 Ö öppna frågor 226

Å ångerrätt 213 årets resultat 284

Bildförteckning Andersson, Jan-Olof s 44, 64, 65:1, 71, 132–133 Apollo s 173 Bildhuset/ Björn Lindberg s 22, Gerry Johansson s 9 Boblebee s 28, 29 Brio s 14:1-2 Corbis Digital Stock s 75, 99, 127, 137, 138, 139 Ekström, Cege s 12, 14:1-2, 15:1-3, 61, 62:1-3, 103, 236:2 237, 263, 278, 280, 281 Esther Sorri s 35 Glave, Cissi s 179, 254 Hallgren, Christer s 59, 89 Hammarlund Reklam s 149 Hartley, Karin s 104 iBild/ Ingela Lindqvist s 24, 25, 26:1, 32:2, 35:2, 36:3, 38, 42, 105, 110, 116, 119, 120, 126, 141, 152, 155:1, 185, 187, 191, 199, 205:2, 208, 217, 222, 224, 227, 229, 231, 238, 239, 242, 243, 246, 250:2, 253, 257, 301 ICA s 117, 153, 154

Image Source s 17, 65:2, 81:1, 206 Jönsson, Bo Ingvar s 93 Landmér, Karin s 32:1 Magntorn, Magnus s 294 Malmöflickorna s 250:1 Nordbeck, Markus s 205:1 Martin Bogren s 273 Nokia s 252 Nordbeck, Jan-Olof s 245 Nordlund, Gloria s 21, 202:1 Nordström, Lars s 20, 133 Photo Alto s 124, 146 Photodisc s 15, 19, 26:2, 30, 47, 48, 49, 60, 67, 73, 74, 84:1, 86, 90, 92, 96, 101, 108, 115, 128, 129, 135:1-2, 142, 144:1-2, 145, 147, 148, 150, 151, 155:2, 157, 158, 159:1-2, 160, 161, 162, 164, 165:1-4, 170, 193, 200:1-2, 201, 202:2, 203, 207, 214, 240, 241, 247, 248, 261:1-2, 262, 263:1, 264:2, 267, 237, 272, 276:1-2, 277, 295, 296, 297, 299, 300, 302, 303, 282, 288, 290, 291, 293, 312, 320, 322:1-2, 323, 324

Picture Works/Ingrid Booz-Moorejohn s 72, 285, 287, 289, 310, 318 Pressens Bild/Henrik Montgomery s 41, Jessica Gow s 80, Magnus Bergström s 91, Anette Nantell s 113:1, 134, Sporrong Olle s 136, Per Knutsson s 219, Nina Eirin Rangöy s 220 Printing Malmö AB s 113:3 Rickard Ryan s 39, 40 Saab s 76, 85 Sarlöv-Kullberg, Ewa s 259 Sjöberg Classic Library AB s 118 Sjöfors, Daniel s 198, 204 Statoil s 268 Sterner, Johan s 18, 33, 45, 63:1-3, 77, 78, 113:2, 195:1-2 Sveriges Riksbank s 50 Sydsvenskan Bild/ Ola Nilsson s 27, Ingemar D Kristiansen s 223 Telia s 53 Volvo s 271 Ängavallen s 168, 169:1-2

356 E 2000 småföretagande b

Sma fB s 330-356.indd 356

07-06-18 08.00.45

E2000 Småföretagande B, Faktabok ISBN 978-91-47- 08762-4 © 2003, 2007 Författarna och Liber AB Redaktion: Ewa Sarlöv-Kullberg, Per-Olof Bergsten Bildredaktör: Ingela Lindqvist Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout och bildbehandling: Grafisk Form LNHB Typografi: Janson Text 10,7/13,4 Printed in Slovenia by Korotan, Ljubljana, Slovenien 2007 Upplaga 2:1

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → produktstöd/komplettering).

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö www.liber.se Tfn: 040-25 86 00, fax: 040-97 05 50 Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Sma fB s 1-8.indd 2

07-06-14 15.46.17

SMÅFÖRETAGANDE B

S M Å F Ö R E TAG A N D E B täcker mer än väl kursplanen för småföretagarkursen på gymnasieskolan och komvux. Läromedelspaketet fungerar utmärkt även i andra kurser i småföretagande, entreprenörskap och företagsekonomi. Genom det rika utbudet av exempel från verkligheten får du en god inblick i att både starta och driva eget företag.

S M Å F Ö R E TAG A N D E B

ingår i läromedelsfamiljen – för tjugohundratalets ekonomer – med ett spektra av läromedel i ekonomi, företagande och entreprenörskap

2 uppl

Dessutom ingår i paketet Lösningsbok med utförliga lösningar (best nr 47-08764-8) samt en utförlig Lärarhandledning (best nr 47-06464-1) med cd, planeringsförslag, pedagogiska tips, stordiaunderlag, provuppgifter m m.

Jan-Olof Andersson (nere t h) och Cege Ekström (uppe t h) är lärare och konsulter. De har tillsammans skrivit ett flertal läroböcker inom ekonomi och juridik. Jöran Enqvist (nere t v) är lärarutbildare och administratör. Rolf Jansson (uppe t v) är VD i informationsföretaget Adera.

FAKTABOK

innefattar även Problembok (best nr 47-08763-1) med verklighetsnära tillämpningsuppgifter som väl ansluter till texten i faktaboken. I flera kapitel finns också mindre praktikfall. Grunddelen och varje fördjupningsblock avslutas med lite större, integrerande praktikfall.

Grunddelen har även ett projektspår, Företagsprojektet. Tanken är att du praktiskt ska arbeta dig igenom hela processen med att starta ett företag.

Projektet kan med fördel drivas i form av Ung Företagsamhet (UF-företag), som ger dig möjligheten att pröva på hur det är att driva ett företag på riktigt.

S M Å F Ö R E TAG A N D E B

FAKTABOK

SMÅFÖRETAGANDE B

Läromedlet innehåller en grunddel och fyra fördjupningsblock. I grunddelen lär du dig hur du startar ett företag och fördjupningsblocken visar hur du fortsätter att driva företaget. Här får du fördjupade kunskaper inom kalkylering, marknadsföring, bokföring och bokslut.

Texten i Faktaboken förklarar begrepp, samband och metoder. Här finns även ett rikt utbud av praktiska exempel och reportage om småföretagare i verkliga livet.

tag! e r ö f driva h c o Starta FA K TA B O K

SMÅFÖRETAGANDE B

Best.nr 47-08762-4 Tryck.nr 47-08762-4-00

9

Omslag.indd 1

789147 087624

Företagsekonomi i praktiken

2 uppl

LIBER

07-06-14 14.55.12