9789127121560 by Smakprov Media AB

• ha ett positivt förhållningssätt • bevara lugnet • hålla ordning i skolarbetet • inte ge upp

Boken riktar sig till föräldrar, lärare, specialpedagoger, psykologer och andra intresserade. Den avslutas med ett sammanfattande översiktskapitel som kan läsas som en komplett och fristående vägledning. Ett kapitel riktar sig dessutom direkt till barnen. Martin L. Kutscher är internationellt erkänd barnneurolog och författare verksam i delstaten New York i USA. Han har tidigare på svenska även utgivit boken Barn med överlappande diagnoser – ADHD, inlärningssvårigheter, Asperger, Tourette, bipolär sjukdom med flera.

att leva utan bromsar

ADHD

Barn och unga som har ADHD kan ha svårt att att leva utan bromsar föreställa sig följderna av sina handlingar. Därför hamnar de ofta i jobbiga situationer både hemma och i skolan. Med stöd från vuxna, som har ett fungerande förhållningssätt och tillgång till pedagogiska verktyg, kan de få den hjälp de behöver för att utvecklas och må bra. I denna bok sammanfattas de insikter som framstående forskare inom området har gjort. Det mest centrala är att:

Martin L. Kutscher

ADHD

Martin L. Kutscher

ADHD

att leva utan bromsar

”Martin Kutscher beskriver ADHD på ett tydligt och engagerande sätt, vilket borgar för att hans bok ska bli läst och uppskattad och att de praktiska strategierna ska bli använda både hemma och i skolan. Jag kan starkt rekommendera ADHD – att leva utan bromsar som ett förstahandsval för föräldrar till barn med ADHD.” Tony Attwood, författare till bl.a. Om Aspergers syndrom.

ISBN 978-91-27-12156-0

E n p r a k t i s k väg l E d n i n g

Kutscher.M.ADHD.hela.5.indd 1

10-05-20 10.22.58

Innehåll

Introduktion

Den viktigaste segern är att familjen håller ihop

Kapitel 1 ADHD – ett isberg som rymmer fler problem än vi tror

Vi har missat det viktiga Omdefiniera ADHD till att innefatta exekutiv dysfunktion Vilka slags problem uppstår vid ADHD? ”Kommer det att gå bra?” – på vägen mot behandling av ADHD Snabbtest: Vad vet du om exekutiva funktioner?

17 18 24 53 54

Kapitel 2 Regel nummer ett: Ha ett positivt förhållningssätt Dåliga och goda nyheter Ha ett positivt förhållningssätt ”Få en kick” av ditt barn Ge positiv respons när du kan Bevara en positiv stämning genom att ändra kurs innan problemet blir ett faktum Försök förstå först – reagera sedan Förstå orsakerna bakom barnets beteende Ha ett funktionshinderperspektiv Minimera frustrationen genom att se realistiskt på ditt barn varje dag Tolka inte problematiska beteenden som personliga förolämpningar Förlåt dig själv varje dag Se till att relationskontot står på plus Ta inte på dig rollen som elak polis Minimera konflikterna genom att bortse från skuldfrågan Bestraffningar syftar inte till att skada utan till att påverka ditt barns framtida beteende Undvik aggets ekorrhjul Avstå från det som inte fungerar Undvik ”de fyra dödssynderna” Förebygg lögner Påverka beteendet genom belöningar Kom ihåg att en del av det jobbiga beteendet hos ett barn eller en tonåring är fullt normalt Läs om den här boken, och andra texter, med jämna mellanrum 8

58 58 59 60 60 61 61 61 63 65 66 66 67 67 68 68 69 70 71 72 73 74 74

Huvudprinciper för att hantera ADHD Förutsättningarna för att lyckas är goda Snabbtest: Lögner

75 77 78

Kapitel 3 Regel nummer två: Bevara lugnet

Den som är överväldigad kan inte tänka klart Huvudregel nummer två: Bevara lugnet Samarbetsbaserad problemlösning Snabbtest: Bevara lugnet – ”hål i väggen”-index

82 83 91 101

Kapitel 4 Regel nummer tre: Håll ordning och andra lösningar för skolarbetet

105

Oordning finns i praktiken inbyggt i definitionen av ADHD Tolka inte oordning som ett tecken på att barnet inte bryr sig Ett barn med funktionshinder kan inte ”klara sig själv så gott det går” De fem viktigaste åtgärderna för bättre ordning För över anteckningarna om hemuppgifter till ett tidsschema Ge kontinuerligt stöd för att ge barn chansen att träna på åtgärderna Ge barnet möjlighet att göra uppgifter i efterhand Lärare och föräldrar behöver ha kontakt Att missade uppgifter hanteras på rätt sätt är en hjälp för föräldrarna Fler insatser till stöd för elever med ADHD

105 106 107 108 112 113 113 115 115 115 9

Uppmuntra användning av ordbehandlare Snabbtest: ADHD och skolan Kapitel 5 Regel nummer fyra: Håll processen i gång De vet redan vad de ska göra – de kan bara inte göra det Ge hjälp med det som inte fungerar i den stund när det behövs Spänn upp ett skyddsnät Ha tålamod – se det på 50 års sikt Kapitel 6 Läkemedelsbehandling vid ADHD Reflektioner kring läkemedelsbehandling av barn Hur fungerar läkemedel vid ADHD? Vilken nytta gör läkemedelsbehandling? Vilka biverkningar har centralstimulerande läkemedel? Olika typer av centralstimulerande läkemedel Andra preparat för behandling av ADHD Kapitel 7 Till dig som är ung Vad har hänt med mina bromsar? Varför märker jag inte att det håller på att gå galet? Vilka andra saker kan man ha problem med om man har ADHD? Vad kan man göra åt det här?

120 122

125

125 126 127 129

130 131 135 136 137 141 144

147 147 149 150 151

Kapitel 8 Sammanfattning Vi har missat det viktiga Omdefiniera ADHD till att innefatta exekutiv dysfunktion Vilka slags problem uppstår vid ADHD? Icke-medicinsk behandling av ADHD Regel nummer ett: Ha ett positivt förhållningssätt Regel nummer två: Bevara lugnet Regel nummer tre: Håll ordning Regel nummer fyra: Håll processen i gång Läkemedelsbehandling vid ADHD De viktigaste principerna Slutord: Kommer det att gå bra?

155 155 156 160 179 179 186 188 192 193 194 197

Appendix 1: Checklista för barnets beteende Appendix 2: Index för exekutiva funktioner hos barn (ChIEF) Appendix 3: Läs vidare

199 201 204

Referenser Om författaren och illustratören Register

212 216 218

Introduktion

Den viktigaste segern är att familjen håller ihop Det kan vara övermäktigt. Det vi kallar ADHD – uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet – handlar inte enbart om charmiga ungar med begränsat uppmärksamhetsomfång. Om det vore det enda problemet i din tillvaro skulle du knappast läsa det här. ADHD handlar ofta om barn som överreagerar och gallskriker åt sina föräldrar när de försöker hjälpa dem. Det handlar om föräldrar som oroar sig över att de är på väg att tappa greppet om relationen till sitt barn. Det handlar om föräldrar som kommer hem och upptäcker att hela familjen är i upplösningstillstånd. Det handlar om ett hot mot det som är allra viktigast i livet. När jag får sådana situationer beskrivna för mig om och om igen på min barnneurologiska mottagning finns det så mycket som jag skulle vilja förklara för de här familjerna. Jag vill förklara att problemen som de upplever – oordningen, avsaknaden av framförhållning, sättet att hantera tillvaron som om enbart nuet existerade, överreaktionerna, skriken, lögnerna, tendensen att skylla på andra – oftast har biolo13

ADHD – ATT LEVA UTAN BROMSAR

giska orsaker och utgör en del av det tillstånd som vi sammanfattar med förkortningen ADHD. Jag vill förklara vilka beteendeinriktade metoder som kan användas hemma och i skolan samt vilken funktion läkemedel kan fylla. Jag hade önskat att det funnits en kortfattad och koncis bok som beskrev allt det här. Många gånger har jag rekommenderat de alldeles utmärkta böcker som faktiskt finns. Men vid sitt nästa besök har föräldrarna då oftast reagerat med ett ”Tyvärr – jag har inte läst de där böckerna än. Om jag hade haft tid över till att läsa alla tegelstenar som du tipsat om hade jag förmodligen inte behövt dem.” Ändå har behovet funnits där. Därför har jag plöjt igenom de bästa böckerna, sammanfattat de främsta forskarnas viktigaste insikter, lagt till några av mina egna och skrivit den här boken. Tanken har varit att vara kortfattad utan att förenkla för mycket, och att ha ett realistiskt men ändå optimistiskt förhållningssätt. Vi börjar med att diskutera de problem vi ställs inför, alltså hela spektrumet av ADHD och de åtföljande symtomen. Vad som framför allt orsakar svårigheter är att de som har ADHD inte kan hämma eller hejda (inhibera) nuet tillräckligt länge för att kunna föreställa sig framtiden. Det handlar inte om att John struntar i framtiden, utan om att framtiden och det förflutna över huvud taget inte tycks exi stera. Det är innebörden av ADHD (Barkley, 2000). Vi kommer också kortfattat att beröra några av de olika tillstånd som ofta uppträder tillsammans med ADHD, till exempel inlärningssvårigheter, ångest, tics, Aspergers syndrom och så vidare. Vi tänker inte heller glömma bort att den som har ADHD ofta dessutom omges av en slutkörd familj. Resten av boken handlar om lösningar. Vi börjar med att ägna ett kapital åt regel nummer ett – att ha ett positivt förhållningssätt. Även om beteenden går att påverka med hjälp av bestraffning är det bara med hjälp av positiva metoder som det går att påverka beteenden och dessutom förbättra attityder. Därefter följer ett kapitel om regel nummer två – att bevara lugnet. Den som är överväldigad kan inte 14

INTRODUKTION

tänka tillräckligt klart för att kunna lösa problem på ett förnuftigt sätt. Därnäst riktar vi uppmärksamheten mot skolarbetet, där vi tar fasta på regel nummer tre – att hålla ordning. Regel nummer fyra är att hålla processen i gång – en kort påminnelse om att fortsätta tillämpa regel nummer ett, två och tre, eftersom biologiskt betingade svårigheter inte går att ”bota” över en natt. Därefter går vi vidare till den roll som läkemedel kan spela. Vi avslutar med ett samman fattande översiktskapitel, som också kan läsas som en komplett och fristående text. Sammanfattningen kan förmedlas vidare till lärare, livskamrater och andra familjer. Allra sist kommer checklistor och lästips. Jag står i tacksamhetsskuld till teoriernas ursprungliga upphovsmän, som tillfört så mycket på det här området. Jag har citerat deras arbeten där det varit möjligt. Jag står också i tacksamhetsskuld till de människor i min närhet som ökat min insikt om den fulla vidden av ADHD. Jag hoppas att ni ska finna boken användbar – och kortfattad nog att faktiskt läsa och ta hjälp av. Det är mycket som står på spel: inget mindre än våra barns framsteg i livet och vår egen relation till våra barn. Jag vill önska er familj lycka till. Det tar sin tid, men resultatet kan verkligen bli positivt. Kom ihåg: Den viktigaste segern är att familjen håller ihop (se figur 1).

ADHD – ATT LEVA UTAN BROMSAR

Jag gillar dig, mamma!

Jag pratar inte ens med mina föräldrar längre …

Figur 1: Den viktigaste segern är att familjen håller ihop.

Kapitel 1

ADHD – ett isberg som rymmer fler problem än vi tror

Vi har missat det viktiga John är överaktiv. Han kan inte sitta still. Han blir distraherad av minsta lilla ljud, och hans uppmärksamhet ändrar riktning hela tiden. Oftast handlar han först och tänker sedan. Hans syster Jill är ofta i sin egen värld. Ibland verkar hon så frånvarande att vi säger: ”Jorden anropar Jill!” Det är så här vi brukar betrakta barn med ADHD (uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet). Läget är ganska okej – inga större problem. Fast det är oftast bara toppen av isberget. Här kommer en annan tänkbar beskrivning, som ger en mer fullständig bild av ett barn med ADHD: Jag står inte ut längre. Varenda morgon måste vi skrika åt varandra hela tiden – annars kommer vi aldrig i väg hemifrån. Läxorna tar flera timmar att göra. Om jag inte 17

ADHD – ATT LEVA UTAN BROMSAR

hjälper honom med hemuppgifterna rör han till alltihop så mycket att det blir omöjligt för honom att klara av dem. Och när jag hjälper honom, då skriker han åt mig. Eftersom han aldrig slutför någonting tror alla att han inte bryr sig. Hur vi än tjatar eller tillrättavisar honom upprepar han samma dumheter om och om igen. Han funderar aldrig över konsekvenserna av sitt handlande, och han struntar i om de drabbar mig. Han överreagerar så lätt. Det låser sig för honom, och så exploderar han för minsta lilla sak. Det gör mig så arg att jag börjar skrika jag också, och då blir det bara ännu värre. Nu när han blivit lite större ljuger och svär han dessutom bara mer och mer. Jag vet att han har svårt att koncentrera sig, men varför måste han ha alla de här andra problemen också? Det är ingen slump att barn som har ADHD ofta uppvisar så mycket mer än den klassiska kombinationen av bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. När vi inriktar oss enbart på de här tre oftast nämnda symtomen försummar vi att ta oss an det större panorama av problem som patienterna och deras familjer upplever. Det spektrumet rymmer en lång rad uttryck för så kallad exekutiv dysfunktion (till exempel bristande självkontroll och förutseende), överlappande diagnoser (till exempel ångest, depression eller inlärningssvårigheter) samt påfrestningar inom familjen. Spektrumet sammanfattas i figur 2.

Omdefiniera ADHD till att innefatta exekutiv dysfunktion ADHD behöver omdefinieras till att omfatta också en rad uttryck för exekutiv dysfunktion. Som Russell Barkley (2000) beskriver uppstår den här dysfunktionen ur en oförmåga att hämma (inhibera) 18

ADHD – ETT ISBERG SOM RYMMER FLER PROBLEM ÄN VI TROR

Imp O

uls

m upp

sam

t rak ype

Påfrestningar inom familjen:

oser: diagn

Inlärnin gs svåri gheter Trotssy ndrom Ångest/tvångs synd rom Depres sion Bipolär sjukdo m Tics/To urettes syndro Asperg m ers syn drom Problem med sin nenas sams pel Svårigh eter att bearb eta hörse lintryck

Andra i familjen har egna problem Stressprocesser

Överla pp

Exe

kuti

va d ysfu n

Brista nde: inhib itions förmå initie ga rings för måga inre d ialog arbets minn e föruts eend e och efte rtänk samh organ et isatio ns för måga Svårt att by ta dag ordnin g

ande

ktio

ner:

ärk

Figur 2: Den klassiska definitionen av ADHD motsvarar bara toppen på isberget. Vi måste också väga in problemen med exekutiva funktioner, överlappande diagnoser och påfrestningar inom familjen.

ADHD – ATT LEVA UTAN BROMSAR

b eteendet i stunden tillräckligt länge för att kunna möta de krav som framtiden ställer. Vad är exekutiva funktioner? Om man råkar trampa på en orm så hugger den. Ormen har ingen ”plan”. Det förs inget resonemang i ormens hjärna. Det framträder inga minnesbilder som visar huruvida det brukar löna sig att ge igen eller inte. Det uppstår inga reflektioner kring de eventuella framtida följder som handlingen kan få (till exempel att den kan öka sannolikheten för att nästa människa som kommer gående ska visa grymhet inför just ormar). Här finns inget som bromsar: När någon trampar på en, då hugger man. Som tur är har människor däremot förmåga att reglera sitt beteende. Det finns ingen enskild del i den mänskliga hjärnan som egenmäktigt styr över den här sortens självkontroll och planering. Dock verkar det vara frontal- och prefrontalloberna (dvs. pannloberna) som framför allt fungerar som exekutiv chef – alltså verkställande direktör. Med hjälp av språk- och minnesfunktioner i andra delar av hjärnan håller de här områdena i hjärnans främre del reda på var vi har varit, vart vi vill komma och hur vi genom att agera på ett flexibelt sätt också ska kunna fullfölja den planen. De här färdigheterna kallas exekutiva funktioner. Mera i detalj innefattar de exekutiva funktioner som definierats av bland andra Barkley (2000) och Brown (2005) följande färdigheter: • Att hämma (inhibera) det egna beteendet (inhibitionsför mågan) är den viktigaste exekutiva funktionen. Att kunna förverkliga en plan kräver framför allt förmågan att bromsa sådant som distraherar. De här bromsarna – som sitter i främre delen av hjärnan – ger oss andrum så att vi i förväg kan överväga de olika handlingsalternativ som finns. Bristen på denna förmåga drabbar dem som har ADHD i dubbelt avseende. Utan de här bromsarna kommer de för det första att uppfattas 20

ADHD – ETT ISBERG SOM RYMMER FLER PROBLEM ÄN VI TROR

som oförmögna att filtrera bort sådant som distraherar (alltså som ouppmärksamma), oförmögna att hämma omedelbara reaktioner (alltså som impulsiva) eller oförmögna att hämma fysiska svar på distraherande intryck (alltså som hyperaktiva). För det andra kan patienter med ADHD inte heller hämma det egna beteendet tillräckligt länge för att de övriga exekutiva funktionerna, som beskrivs här nedan, ska utvecklas på ett tillfredsställande sätt. • Att initiera en handling är förmågan att faktiskt komma i gång. Till sist måste man sluta vässa pennan och sluta gå på toaletten och en gång för alla faktiskt börja med läxorna. Att skjuta upp saker faller sig naturligt för oss. Att faktiskt sätta i gång med något (inte bara ha för avsikt att göra det) kräver förmågan att avstå ifrån allt annat som man skulle kunna ägna sig åt, och det är svårt för dem som har ADHD. • Inre dialog (eller ”självprat”) syftar på förmågan att resonera med sig själv – en process som innebär att vi kan bearbeta problem med hjälp av ord. Man kan ofta höra småbarn prata högt för sig själva. Med tiden internaliseras och automatiseras den här färdigheten. Patienter med ADHD har däremot inte kunnat hämma sina reaktioner tillräckligt länge för att den ska kunna utvecklas till fullo. Om både förmågan att hämma egna reaktioner och förmågan att föra en inre dialog saknas, är det inte särskilt förvånande att personer som har ADHD handlar impulsivt (det vill säga snabbt och utan att tänka efter). • Arbetsminne syftar på de tankar och föreställningar som vi kan hålla aktiva i medvetandet i ett visst ögonblick. För att till exempel lära av våra misstag behöver vi kunna väga in inte bara hur situationen ser ut i stunden utan också vad som hänt tidigare, när ett visst handlingssätt antingen fungerat eller slagit fel. I arbetsminnet ingår förhoppningsvis också en medveten föreställning om framtida mål (till exempel ambitionen att komma in på en bra utbildning, inte bara hoppa på den 21

ADHD – ATT LEVA UTAN BROMSAR

•

mest lockande sysselsättning som erbjuds för stunden). Tack vare arbetsminnet kan vi bryta ner ett problem i mindre delar och hålla kvar dem i medvetandet medan vi fogar ihop dem till en ny lösning. Att hämningsförmåganbrister innebär att arbetsminnet aldrig utvecklas till att fungera tillfredsställande hos dem som har ADHD. Det går ut över förmågan till planering och problemlösning. Förutseende (att förutse och planera för framtiden) är en funktion som påverkas negativt när ett bristande arbetsminne kombineras med en bristande förmåga att filtrera bort sådant som distraherar i stunden. För människor med ADHD existerar inte framtiden. De är fångna i nuet – framtiden överrumplar dem. I själva verket är den överraskande svaga förmågan till framförhållning kanske det som ställer till mest problem i deras tillvaro. ”Eftertänksamhet” (att erinra sig tidigare erfarenheter) är en förutsättning för att vi ska kunna lära av de erfarenheter vi gjort tidigare i livet. Varje gång vi ställs inför att fatta ett beslut har vi nytta av att dra oss till minnes vilka handlingssätt som fungerat respektive slagit fel i det förflutna. Brist på eftertänksamhet är en av anledningarna till att personer med ADHD tenderar att inte lära av sina misstag. Tidsuppfattning är en exekutiv funktion som är starkt nedsatt vid ADHD. Det är väl känt att personer som har ADHD har väldigt svårt att uppskatta tid – åt båda hållen. Ordning är en fråga om förmåga. Vissa människor är bra på att ordna och organisera. De som har ADHD är det inte, nästan per definition. Fem av de totalt nio kriterier för ADHD som avser bristande uppmärksamhet handlar, som vi kommer att se längre fram, enbart om organisationsförmåga – och man behöver bara uppfylla sex kriterier för att få diagnosen ADHD. Flexibilitet är förmågan att mitt i alltihop ändra sina planer när förutsättningarna ändras. Verkligheten är oförutsebar, och

ADHD – ETT ISBERG SOM RYMMER FLER PROBLEM ÄN VI TROR

allt går sällan enligt planerna exakt på det sätt som vi tänkt oss. Saker inträffar på vägen. För att kunna anpassa vårt handlande efter det behöver vi vara flexibla. • Att byta från dagordning A till dagordning B, framför allt på någon annans begäran, är svårt och kräver god exekutiv funktion. Att växla från en sysselsättning till en annan är något vi har svårt för ända från födseln. Det kräver kraft och självkontroll. Oförmågan att byta dagordning (att till exempel lämna det man håller på med och komma och äta) är en vanlig orsak till utbrott hos dem som har ADHD. • Att skilja känslor från fakta kräver tid för reflektion. Sett ur ett neurologiskt perspektiv finns för varje händelse i våra liv en objektiv verklighet och dessutom en ”känsloetikett” som vi, med tinninglobens hjälp, förser händelsen med. Till exempel kan det hända att vi hittar en parkeringsbot på vindrutan när vi kommer tillbaka till bilen. Känslomässigt kan vi då reagera med totalt raseri över att ha fått parkeringsböter, men den objektiva sanningen är att vi kanske bara behöver betala några hundralappar. Vi förmår inte skilja mellan vår enorma och laddade känsloupplevelse och det som i själva verket är ett ganska begränsat problem. Vi tänker att vi råkat ut för något fruktansvärt, trots att vi faktiskt inte har det. Det här resulterar i en bristande förmåga att bedöma betydelsen av det som sker. • Att tillföra känslor till fakta är ett viktigt inslag i det vi brukar kalla motivation. Det är svårt att känna sig motiverad om man inte har några känslor för den uppgift man har framför sig. Därför är det önskvärt att arbetsminnet inte bara ska erinra sig den objektiva och faktiska verkligheten när det gäller våra tidigare erfarenheter och våra förhoppningar för framtiden, utan också den känsloetikett som finns förknippad med den verkligheten. Vid minnet av exempelvis en bestraffning i det förflutna kan personer med ADHD ha svårt att erinra sig 23

ADHD – ATT LEVA UTAN BROMSAR

den hemska känsla som omgav den, och vid minnet av ett högt betyg de fått i skolan kan de ha svårt att återuppleva den härliga känsla som infann sig i samband med det. Att arbetsminnet fungerar dåligt hos dem som har ADHD kan alltså innebära att de inte återfår de svallande känslor som borde ha gett sig till känna tillsammans med minnet av de faktiska händelserna – vilket i sin tur innebär att de upplever en fru strerande distansering och avsaknad av motivation. Kort sagt styrs alltså förmågan att reglera det egna beteendet framför allt av hjärnans främre delar, som främst ska klara av att hejda sådant som inte passar in. Att personer med ADHD saknar den stora förmånen att ha väl fungerande bromsar innebär inte bara att de agerar ohejdat – de kan inte heller utnyttja frontallobernas övriga exekutiva funktioner till fullo.

Vilka slags problem uppstår vid ADHD? Personer med ADHD drabbas oftast av problem inom tre olika områden: 1) exekutiva funktioner, 2) överlappande diagnoser och 3) påfrestningar inom familjen. Vi ska nu titta närmare på vart och ett av de här områdena. 1. Symtom på exekutiv dysfunktion I förra avsnittet beskrevs de olika aspekterna av exekutiv dysfunktion i vetenskapliga termer. Vi ska nu översätta de här problemen till symtom som uppträder i verkliga livet. Att omdefiniera ADHD till att omfatta även bristande hämningsförmåga (inhibition) kan, som vi kommer att upptäcka, förklara många av de svårigheter som personer med ADHD upplever till vardags. Det här vidgade spektrumet av symtom kan få förödande effekter. För mer detaljerade beskrivningar hänvisas läsaren till de viktiga och inspirerande arbeten som utförts av Barkley (2000, 2005), Greene (2005) och Silver (1999). 24

Om författaren och illustratören

Martin L. Kutscher är medicine doktor och legitimerad specialist läkare i pediatrik och neurologi med särskild inriktning på barnneuro logi. Han tog sin filosofie kandidatexamen vid Columbia University och sin medicine doktorsexamen vid College of Physicians and Surgeons vid Columbia University. Han fullgjorde sin allmäntjänstgöring och specialisering i pediatrik vid St. Christopher’s Hospital for Children vid Temple University. Specialiseringen inom neurologi och barnneurologi genomfördes vid Albert Einstein College of Medicine. Han är för närvarande knuten till Departments of Pediatrics and Neurology vid New York Medical College. Martin Kutscher har också arbetat som privatpraktiserande läkare i över 20 år. Hans verksamhet omfattar numera enbart barn med neuropsykiatriska problem och sker vid mottagningar i Rye Brook, Middletown, Wappingers Falls och West Nyack, samtliga i delstaten New York. Martin Kutscher har på senare år skrivit tre böcker: ADHD BOOK: Living Right Now!, Barn med överlappande diagnoser – ADHD, inlärningssvårigheter, Asperger, Tourette, bipolär sjukdom med flera samt 216

OM FÖRFATTAREN OCH ILLUSTRATÖREN

Children with Seizures: A Guide for Parents, Teachers, and other Professionals. Hans hemsida finns på www.kidsbehavioralneurology.com, och han skriver även på www.pediatricneurology.com. Martin Kutscher är internationellt verksam som föreläsare för läkare, lärare, terapeuter och föräldrar. Douglas Puder är medicine doktor och illustratör för tidskriften The New York State Pediatrician samt redaktör/illustratör för Clarks town Pediatrics Parentletter. Han är verksam som barnläkare vid Clarkstown Pediatrics i Rockland County i delstaten New York.

217

• ha ett positivt förhållningssätt • bevara lugnet • hålla ordning i skolarbetet • inte ge upp

att leva utan bromsar

ADHD

Martin L. Kutscher

ADHD

Martin L. Kutscher

ADHD

att leva utan bromsar

ISBN 978-91-27-12156-0

E n p r a k t i s k väg l E d n i n g

Kutscher.M.ADHD.hela.5.indd 1

10-05-20 10.22.58