9789147114924 by Smakprov Media AB

Tryck.nr 47-11492-4

Lakemedelsberakn_OMSL.indd 1

Läkemedelsberäkning

Träna Läkemedelsberäkning

Best.nr 47-11492-4

Molin • Therborn • Andersson

Läkemedelsberäkning upplevs av många studenter som svårt, men myten att matematik handlar om talang stämmer inte. Alla studenter har de förutsättningar som krävs för att lära sig att räkna, men det är viktigt att hitta en strategi för uträkning som fungerar och att tro på sin förmåga. Denna bok vänder sig främst till studerande på sjuksköterskeprogrammet men kan även användas under utbildning till andra yrken där ordinationer av läkemedel behöver omsättas i praktiken. Detta är en reviderad och uppdaterad upplaga som innehåller repetition av matematiska grunder användbara inom läkemedelsberäkning, grundläggande begrepp, förslag på räknemodeller, genomgång av speciﬁka lösningar vid olika typer av beräkningar och övningsuppgifter med facit. Träna läkemedelsberäkning har reviderats av Beata Molin, leg. farmaceut och barnmorska och Marie Therborn, leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom akutsjukvård och anestesi. Båda är lärare i läkemedelsberäkning och verksamma på Sophiahemmet Högskola.

Träna

Beata Molin Marie Therborn Ingegerd Andersson

27/03/15 12:38 PM

Tr채na L채kemedelsber채kning Beata Molin Marie Therborn Ingegerd Andersson

Lakemedelsberakn_INL.indd 1

27/03/15 1:10 PM

Innehåll Förord 6 Inledning 7 1. Matematiska grunder 9 Avrundning 9 Situationsanpassad avrundning 10

Rimlighetsbedömning och överslagsberäkning 11

2. Enheter och enhetsbyten 13 Enheter för massa 13 Enheter för volym 15

3. Begrepp 18 Verksam substans 18 Styrka 18 Mängd verksam substans per tablett, kapsel eller suppositorium 18 Mängd verksam substans per milliliter 18 Internationella enheter (E) 19 Millimol per milliliter 19 Procent % 19

Dos 19

4. Räknemodeller 20 Formel 20 Ordination/dos/styrka 20 Läkemedelsförbrukning per tidsenhet 21 Infusionshastighet per mängd verksam substans per tidsenhet 21 Spädning 22

Ekvation 22 Att lösa ekvationer 23 Att ställa upp en ekvation 24

Lakemedelsberakn_INL.indd 3

27/03/15 1:10 PM

Innehåll

5. Konvertering av tid 27 6. Läkemedelsförbrukning per tidsenhet 31 7. Dos 35 Perorala läkemedel 35 Injektioner 40 Kombinationspreparat 45 Byte av beredningsform eller styrka 49

8. Styrka uttryckt i procent 56 9. Infusioner 63 Infusionshastighet 63 Milliliter per timme 63 Droppar per minut 65

Tidsåtgång 68 Timmar 68 Minuter 70

Mängd verksam substans per tidsenhet 74 Infusionshastigheten i mängd verksam substans per tidsenhet 76

10. Spädning 80 Torrsubstans 81 Lösning 84 Tvåstegslösning 90

11. Disponibel mängd gas 96 12. Blandade övningsuppgifter 99

Lakemedelsberakn_INL.indd 4

27/03/15 1:10 PM

Innehåll

13. Facit till övningsuppgifter 107 1. Matematiska grunder 107 2. Enheter och enhetsbyten 107 5. Konvertering av tid 108 6. Läkemedelsförbrukning per tidsenhet 108 7. Dos 109 8. Styrka uttryckt i procent 110 9. Infusioner 110 10. Spädning 111 11. Disponibel mängd gas 112 12. Blandade övningsuppgifter 112

Lakemedelsberakn_INL.indd 5

27/03/15 1:10 PM

Förord Denna bok innehåller de grunder i läkemedelsberäkning som är representativa för sjuksköterskans kliniska verksamhet. Boken vänder sig till studerande på sjuksköterskeprogrammet men kan även användas under utbildning till andra yrken där ordinationer av läkemedel behöver omsättas i praktiken. Boken innehåller repetition av matematiska grunder användbara inom läkemedelsberäkning, grundläggande begrepp, förslag på räknemodeller, genomgång av specifika lösningar vid olika typer av beräkningar och övningsuppgifter med facit. En omarbetning och revidering av boken har skett under 2014– 2015. Nytillkomna författare är Beata Molin, leg. farmaceut och barnmorska och Marie Therborn, leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom anestesi. Båda är lärare i läkemedelsberäkning och verksamma på Sophiahemmet Högskola. Läkemedelsberäkning upplevs av många studenter som svårt, men myten att matematik bara handlar om talang stämmer inte. Alla studenter har de förutsättningar som krävs för att lära sig att räkna, men det är viktigt att hitta en strategi för uträkning som fungerar och att tro på sin förmåga. Läkemedelsberäkning är ett färdighetsämne och avgörande för att behärska detta ämne är att öva mycket. Lycka till! Stockholm 2015 Ingegerd Andersson Beata Molin Marie Therborn

Lakemedelsberakn_INL.indd 6

27/03/15 1:10 PM

Inledning De räkneuppgifter som ofta förekommer i samband med läkemedelshantering är beräkning av hur många tabletter eller hur många milliliter lösning som ska ges till patienten. Sjuksköterskan behöver även kunna göra beräkningar på infusionshastighet, spädningar och verksam substans per tidsenhet. Ibland beräknas hur länge läkemedlet i förpackningen eller disponibel mängd syrgas kommer att räcka. Säker läkemedelshantering regleras i Socialstyrelsens författningssamling. Enligt författningen ska en läkemedelsordination vara skriftlig och innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering. Doseringen ska anges som tabletter alternativt andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. I originalhandlingen ska klart framgå vilka läkemedel som är aktuella. Ett läkemedel får även ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon ska tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen ska anges. En ordination kan även ske enligt generella direktiv. I de generella direktiven anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Sjuksköterskan ansvarar för iordningställande och administrering av läkemedlet. Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen. Sjuksköterskan som administrerar ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt.

Lakemedelsberakn_INL.indd 7

27/03/15 1:11 PM

Inledning

Iordningställande av ett läkemedel kan innebära uppdelning av tabletter, kapslar och andra avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska. Det kan vara upplösning av torrsubstans och tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska. Här ingår flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av medicinsk gas till en patient. Ett iordningställt läkemedel ska på förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets namn, styrka och dos samt de övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. Sprutor märks med patientens namn, födelsedatum och läkemedel. Infusioner och tillredda injektioner märks också med tidpunkt för iordningsställandet. Gör dig förtrogen med läkemedlen genom att läsa i FASS om effekter, dosering, biverkningar etc. för att minska risken att begå misstag i samband med läkemedelshantering och för att kunna ge patienten korrekt information om läkemedlen. Läs texten på läkemedelsförpackningen omsorgsfullt. Där finns t.ex. information om hur mycket verksam substans som finns i varje tablett, kapsel, suppositorium eller i varje milliliter lösning. Förpackningen anger också antal tabletter, kapslar etc. som finns i förpackningen. Överlämnandet av patientmedicin bör normalt ske av sjuksköterska som signerar i originalhandlingen varje given dos. Sjuksköterskan får då också tillfälle att ge patienten information om läkemedlet. När det gäller tider för överlämnandet är det viktigt att läkemedlet fördelas så jämnt som möjligt över dygnet samt att tiderna finns angivna i originalhandlingen. För utförligare information, se aktuella författningar i Författningshandboken (Liber, senaste upplagan).

Lakemedelsberakn_INL.indd 8

27/03/15 1:11 PM

1. Matematiska grunder Avrundning I samband med läkemedelsberäkning kan situationer uppstå då man behöver avrunda. Vid avrundning förkortas det ursprungliga talet till ett tal med färre antal (eller inga) decimaler, men som är så nära det ursprungliga talet som möjligt. Enklast är att alltid använda sig av avrundningsregler. Beroende på vilket antal decimaler som man vill avrunda till, börjar man med att titta på vilken siffra som ska avrundas (avrundningssiffra) och sedan på siffran närmast till höger (bestämmande siffra). Ska ett tal avrundas till två decimaler blir avrundningssiffran den andra decimalen och bestämmande siffran den tredje decimalen. Avrundningsreglerna som gäller är att om den bestämmande siffran är 0, 1, 2, 3 eller 4 avrundar man nedåt. Det betyder att avrundningssiffran inte ändras. Om den bestämmande siffran är 5, 6, 7, 8 eller 9 avrundar man uppåt, vilket innebär att avrundningssiffrans värde ska ökas med 1.

Avrunda nedåt!

4 3 2 1 0

9 8 7 6 5

Avrunda uppåt!

Obs! Avrundning bör göras bara en gång och alltid sist. Avrundar man tidigare i uträkningen kan de relativa felen i värsta fall adderas.

Lakemedelsberakn_INL.indd 9

27/03/15 1:11 PM

1. Matematiska grunder

Exe m pe l 1

Avrunda talet 58,823 till en decimal. Eftersom du ska avrunda till en decimal är den siffra som ska avrundas den första decimalen 8 och bestämmande siffran är den andra decimalen 2. Enligt avrundningsreglerna om den bestämmande siffran är 0–4 avrundar man nedåt, alltså: 58, 823 ≈ 58,8 Tecknet ≈ läses ”är ungefär lika med”. Exe m pe l 2

Avrunda talet 5,916667 till två decimaler. Den tredje decimalen (bestämmande siffran) är 6. Därför avrundar du den andra decimalen (avrundningssiffran) uppåt. Ettan blir en tvåa. 5,916667 ≈ 5,92

Situationsanpassad avrundning Om avrundningen rör sig om exempelvis droppar per minut eller milliliter per timme är den praktiska skillnaden inte stor om patienten får 54 droppar per minut eller 55 droppar per minut. Antal milliliter per timme och antal droppar per minut anges enklast i heltal. Vid t.ex. injektioner till vuxna patienter avrundar man till en decimal (beroende på volym) men däremot om små doser av ett läkemedel ska administreras är skillnaderna betydligt större, t.ex. vid dosering till barn, då två decimaler anges. Om avrundningen behöver situationsanpassas, kontrollera alltid med ordinerade läkare om frågetecken kring dos och avrundning uppstår.

Lakemedelsberakn_INL.indd 10

27/03/15 1:11 PM

1. Matematiska grunder

Rimlighetsbedömning och överslagsberäkning Vid läkemedelshantering ska alltid, förutom en exakt uträkning av talet, en bedömning göras av talets rimlighet och sannolikhet. För denna extra kontroll kan t.ex. överslagsberäkning användas. Vid överslagsberäkning används avrundning eller utjämning, som innebär att ett tal förenklas genom att det avrundas uppåt eller nedåt. Försök avrunda så mycket att en huvudräkning kan utföras utan problem. Att räkna ut 32,41 × 287 (= 9 301,67) är svårt utan att man använder papper och penna eller miniräknare, men om talen avrundas till 30 ×300 kan resultatet lätt uppskattas då svaret ligger nära det rätta (≈ 9 000). Exe m pe l 1

22 × 78 ≈ 1 716 Är detta resultat rimligt? 22 ≈ 20 78 ≈ 80 22 × 78 ≈ 20 × 80 ≈ 1 600 Ja, resultatet är rimligt – svaret ligger nära det rätta. Exe m pe l 2

Gör en överslagsberäkning: 2,84 × 54 2,84 ≈ 3 54 ≈ 50 2,84 × 54 ≈ 3 × 50 ≈ 150

Lakemedelsberakn_INL.indd 11

27/03/15 1:11 PM

1. Matematiska grunder

Övn i ng su ppg i ft UPPGIFT 1

Gör en överslagsberäkning: a) 0,8 × 80,4 b) 2,2 × 78 c) 1,87 × 3,123 d) 5,95 × 4,12 e) 102 × 8,85 f) 4,02 × 1,8 g) 3,8 × 93 h) 5,8 × 30,2 i) 2,3 × 6,9 j) 20,4 × 5,3 k) 800 × 2,2 l) 9,1 × 0,8

Lakemedelsberakn_INL.indd 12

27/03/15 1:11 PM

2. Enheter och enhetsbyten Grunden i läkemedelsberäkning är att kunna de olika måtten för massa och volym och att behärska enhetsbyten, dvs. förvandla större enheter till mindre och tvärtom.

Enheter för massa De vanligaste enheterna för massa som används i läkemedelssammanhang är följande: kilogram

= kg

gram

milligram = mg mikrogram = µg Vid enhetsbyte kan följande tankeschema vara ett hjälpmedel. kg

µg

1 kg

1 000 g

1 000 000 mg

1 000 000 000

1 000 mg

1 000 000

1 mg

1 000 µg

Lakemedelsberakn_INL.indd 13

27/03/15 1:11 PM

2. Enheter och enhetsbyten

1 kg är 1 000 g och 1 g är 1 000 mg. Om en större enhet ska omvandlas till mindre, t.ex. kg till g eller g till mg, multipliceras talet med 1 000. Om mindre enheter däremot ska omvandlas till större dividerar man med 1 000.

× 1 000

× 1 000 g

÷ 1 000

× 1 000 mg

÷ 1 000

µg ÷ 1 000

Exe m pe l

0,005 kg = 0,005 × 1 000 = 5 g 0,005 kg = 0,005 × 1 000 × 1 000 = 5 000 mg 0,005 kg = 0,005 × 1 000 × 1 000 × 1 000 = 5 000 000 µg 2 500 µg = 2 500 ÷ 1 000 = 2,5 mg 2 500 µg = 2 500 ÷ 1 000 ÷ 1 000 = 0,0025 g 2 500 µg = 2 500 ÷ 1 000 ÷ 1 000 ÷ 1 000 = 0,0000025 kg Uttryck i gram: 0,5 mg = 0,5 ÷ 1 000 = 0,0005 g 10 µg = 10 ÷ 1 000 ÷ 1 000 = 0,00001 g Uttryck i mikrogram: 3 mg = 3 × 1 000 = 3 000 µg 0,08 g = 0,08 × 1 000 × 1 000 = 80 000 µg Uttryck i milligram: 40 µg = 40 ÷ 1 000 = 0,04 mg 1,25 g = 1,25 × 1 000 = 1 250 mg

Lakemedelsberakn_INL.indd 14

27/03/15 1:11 PM

2. Enheter och enhetsbyten

Enheter för volym De mest användbara enheterna för volym som används inom läkemedelshantering är följande: 1 liter (l) = 1 000 milliliter (ml) 1 ml = 1 000 mikroliter (µl) Nedanstående tankeschema kan användas när det gäller enheterna för volym. l

µl

1 000 ml

1 000 000 µl

1 ml

1 000 µl

1 l är 1 000 ml och 1 ml är 1 000 µl. Om 1 l ska omvandlas till ml eller ml till µl multipliceras talet med 1 000. Om mindre enheter däremot ska omvandlas till större dividerar man med 1 000.

× 1 000 l

× 1 000 ml

÷ 1 000

µl ÷ 1 000

Exe m pe l

0,005 l = 0,005 × 1 000 = 5 ml 0,005 l = 0,005 × 1 000 × 1 000 = 5000 µl 2 500 µl = 2 500 ÷ 1 000 = 2,5 ml 2 500 µl = 2 500 ÷ 1 000 ÷ 1 000 = 0,0025 l

Lakemedelsberakn_INL.indd 15

27/03/15 1:11 PM

2. Enheter och enhetsbyten

Uttryck i ml: 0,5 l = 0,5 × 1 000 = 500 ml

20 µl = 20 ÷ 1 000 = 0,02 ml

3 l = 3 × 1 000 = 3 000 ml

Övn i ng su ppg i fte r UPPGIFT 2

Omvandla följande enheter för massa: a) 200 µg = ? mg b) 2 500 mg = ? g c) 0,2 g = ? mg d) 700 mg = ? g e) 3,5 g = ? mg f) 2 µg = ? mg g) 0,08 mg = ? µg h) 2 mg = ? g i) 0,05 g = ? µg j) 30 mg = ? g k) 900 µg = ? mg l) 1,5 mg = ? µg UPPGIFT 3

Omvandla följande enheter för volym: a) 2 l = ? ml b) 0,005 l = ? µl c) 400 µl = ? ml d) 0,02 l = ? ml e) 0,005 ml = ? µl f) 5 µl = ? ml

Lakemedelsberakn_INL.indd 16

27/03/15 1:11 PM

2. Enheter och enhetsbyten

g) 0,2 ml = ? µl h) 0,007 l = ? ml i) 4 ml = ? µl j) 0,025 l = ? µl k) 30 µl = ? ml l) 2 l = ? ml

Lakemedelsberakn_INL.indd 17

27/03/15 1:11 PM

3. Begrepp Verksam substans Verksam substans är den farmakologiskt aktiva substansen i ett läke medel, dvs. den beståndsdel i ett läkemedel som ger farmakologisk effekt i kroppen.

Styrka Styrka definieras som mängd verksam substans per enhet, t.ex. per tablett eller milliliter lösning.

Mängd verksam substans per tablett, kapsel eller suppositorium Denna mängd anger hur mycket av den farmakologiskt aktiva substansen uttryckt i g, mg eller µg som finns i exempelvis en tablett eller en kapsel.

Mängd verksam substans per milliliter Ett vanligt sätt att uttrycka lösningens styrka är att ange hur mycket verksam substans (uttryckt i g, mg eller µg) som finns i en milliliter lösning.

Lakemedelsberakn_INL.indd 18

27/03/15 1:11 PM

3. Begrepp

Internationella enheter (E) Internationella enheter (E) är ett standardiserat mått på den biologiska aktiviteten hos vissa läkemedel, bland annat insulin, heparin och vitaminer. En internationell enhet är den mängd av ett preparat som har samma biologiska verkan som en bestämd mängd av ett känt standardpreparat. På grund av risken för feltolkning rekommenderar Socialstyrelsen att förkortningen E ska användas, dvs. 1 IE = 1 E. En annan rekommendation är att insulinsprutor med gradering i Internationella Enheter (E) alltid ska användas vid administrering av insulin.

Millimol per milliliter Molaritet anger antalet partiklar (atomer, molekyler eller joner) av ett ämne per volymenhet lösning. Grundenheten är mol, men den enhet som man oftast kommer i kontakt med i vården är millimol (mmol), t.ex. i samband med elektrolyttillsatser till infusionslösningar. 1 millimol = en tusendels mol.

Procent % Numera är det ovanligt att läkemedels styrka anges i procent, men begreppet förekommer fortfarande i vården. Procenttalet anger antal gram eller milliliter verksam substans i 100 ml lösning (massa/volymprocent respektive volymprocent) eller antal gram verksam substans i 100 g salva/kräm (massaprocent).

Dos Dos är den mängd av ett läkemedel som ordineras till patienten. Dosen ska anges som antalet avdelade läkemedelsdoser, t.ex. tabletter eller läkemedlets volym per doseringstillfälle.

Lakemedelsberakn_INL.indd 19

27/03/15 1:11 PM

4. Räknemodeller I denna bok presenteras två förslag på uppställningssätt av räkneuppgifter. Dessa benämns som uträkning med formel/resonemang respektive uträkning med ekvation. Har du redan en matematiskt korrekt och bra strategi för att ställa upp talen, använd den! Om inte, så kanske något av de förslag som följer passar dig.

Formel Ordination/dos/styrka I denna modell utnyttjas relationen mellan ordination, dos och styrka. Ordination är ordinerad mängd verksam substans av läkemedlet. Med styrka menas mängd verksam substans t.ex. i varje tablett av läkemedlet. Dos är exempelvis antal tabletter av ett läkemedel. Detta är en variant på modellen som ibland även benämns som läkemedelstriangeln. Ordination = Dos Styrka Dos × Styrka = Ordination Ordination = Styrka Dos

Lakemedelsberakn_INL.indd 20

27/03/15 1:11 PM

4. Räknemodeller

Läkemedelsförbrukning per tidsenhet När man räknar ut hur länge läkemedlet räcker kan följande formel användas: Förpackningens storlek = Antal dagar/dygn läkemedlet räcker Dygnsdos

Infusionshastighet per mängd verksam substans per tidsenhet En liknande formel kan användas vid uträkning av infusionshastighet, både ml/timme och droppar/minut, men då med relationer mellan ordinerad mängd infusionslösning, tidsaspekt och infusionshastighet (ml/timme, droppar/minut). Ordinerad mängd infusionslösning i ml = Tid angiven i timmar Antal ml/timme Tid angiven i timmar × Antal ml/timme = Ordinerad mängd infusionslösning i ml Ordinerad mängd infusionslösning i ml = Antal ml/timme Tid angiven i timmar Ordinerad mängd infusionslösning i droppar = Tid angiven i Antal droppar/minut minuter Tid angiven i minuter × Antal droppar/minut = Ordinerad mängd infusionslösning i droppar

Lakemedelsberakn_INL.indd 21

27/03/15 1:11 PM

4. Räknemodeller

Ordinerad mängd infusionslösning i droppar = Antal droppar/ Tid angiven i minuter minut

Spädning Vid spädning utgår man från följande delar i formeln: Mängd verksam substans till förfogande är den mängd verksam substans av läkemedlet som används vid spädningen. Önskad styrka innebär styrkan som lösningen ska ha efter spädningen. Mängd lösning är den mängd lösning man får efter spädningen (total mängd lösning = ursprungslösningen + tillsatslösningen). Mängd verksam substans till förfogande = Mängd lösning Önskad styrka Mängd lösning × Önskad styrka = Mängd verksam substans till förfogande Mängd verksam substans till förfogande = Önskad styrka Mängd lösning

Ekvation Ett bra verktyg för att strukturera och förenkla lösningen av olika problem inom läkemedelsberäkning är ekvationer. Ekvationer är ett sätt att beskriva verkliga situationer och översätta ett problem med hjälp av matematiska tecken och symboler. Syftet med ekvationen är att finna det obekanta talet (lösa ekvationen) som ofta betecknas med bokstaven ”X”. En ekvation är alltid en jämvikt mellan en vänstersida och en högersida med likhetstecken emellan.

Lakemedelsberakn_INL.indd 22

27/03/15 1:11 PM

Karin Sjögren Marklund och Margareta Widegren Ellen Demérus

omslag och g rafisk for m :

Fjärde upplagan 2015 1 r e pro: t ryc k :

Integra Software Services, Indien People Printing, Kina, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm. tel 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

Lakemedelsberakn_INL.indd 2

27/03/15 1:10 PM

Tryck.nr 47-11492-4

Lakemedelsberakn_OMSL.indd 1

Läkemedelsberäkning

Träna Läkemedelsberäkning

Best.nr 47-11492-4

Molin • Therborn • Andersson

Träna

Beata Molin Marie Therborn Ingegerd Andersson

27/03/15 12:38 PM