9789147084852

M I LJÖ FÖR HÅLLBAR UTVECKLI NG Den här boken riktar sig till alla som vill bredda sina kunskaper inom miljö- och klimatområdena.

MILJÖ FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Den lämpar sig väl för projektinriktad undervisning tillsammans med Libers webbplats Miljö för hållbar utveckling.

Boken förklarar begreppet hållbar utveckling, vad klimatförändringar, växthuseffekt och global uppvärmning innebär och hur effekterna kan påverka naturen och oss människor. Miljöavsnitten är kopplade till de16 miljömål som Sveriges riksdag har beslutat om. Ett sjuttital projektidéer i boken kan utgöra starten till projektarbeten på olika nivåer.

Webbplatsen har fördjupningar till bokens kapitel, direktlänkar till miljö- och klimataktörerna, klimattester och metodiska tips för elever och lärare. Där finns alla projekt noggrant beskrivna och förslag på hur projektarbetet kan gå till. Webbplatsen bevakar också nyhetsflödet inom miljö- och klimatområdena.

Best.nr 47-08485-2 Tryck.nr 47-08485-2

SUNE SUNDSTRÖM

ISBN 978-91-47-08485-2 © Sune Sundström Redaktör: Margareta Nordmark Form och layout: Svante Ahlsén, Illustrator AB Bildredaktör: Svante Ahlsén Tecknare: Svante Ahlsén Bildleverantörer: Hans Strand/Briljans 4, Felix St. Clair-Renard/Briljans 6ö, Hans Strand/Briljans 8ö, Jacob Svensson/Briljans 9ö, Jan Lindblad/Briljans 11, Torbjörn Skogedal/Briljans 14, Peter Gerdehag/Briljans 15, Felix St. Clair-Renard/Briljans 16. Lasse Eklöf/Briljans 17n, Fredrik Sandberg/SCANPIX 18ö, Vectus AB 21ö, Mark Earthy/SCANPIX 22, Claudio Bresciani/SCANPIX 24, Niclas Albinson/Briljans 28, Hans Strand/Briljans 30, Stefan Estassy/Briljans 33n, Terje Rakke/Briljans 34, Torbjörn Skogedal/Briljans 40, Jacob Svensson/Briljans 42, Jan Lindblad/Briljans 44, Magnus Pysander/Briljans 46, Felix Oppenheim/Briljans 48. Övrigt foto: Svante Ahlsén.

Omslag: Lotta Rennéus Omslagsbild: Jan Lindblad/Briljans Första upplagan 1 Repro: Resultat Grafisk Form & Produktion AB Tryck: Elanders Ungern 2008

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundtjänst@liber.se

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 2

08-11-12 11.05.49

Förord

5

Klimatförändringarna

6

Vi måste skydda naturen

8

Östersjön – marina miljöer

12

Ekologiska tjänster

14

Miljövänlig energi

16

Resor och transporter

20

Avfall i kretslopp

24

Miljövänliga livsmedel

28

Konsumtionssamhället

30

Forma framtidsmiljöer

34

INNEHÅLL

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 3

Undersök miljöläget!

38

Klimatförändringarna

40

Naturen – Östersjön – Ekotjänster

42

Miljövänlig energi – Resor och Transporter

44

Avfall i kretslopp – Miljövänliga livsmedel – Konsumtion

46

Bygga framtidsmiljöer – Möjligheter och utmaningar

48

Möjligheter och utmaningar

50

Register

54

Projektöversikt

55

08-11-12 11.05.49

D E N G LO BA L A U PP VÄ R M N I N G E N

4

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 4

08-11-12 11.05.50

– EN OVANLIGT TUFF UTMANING! Miljöfrågorna är ständigt aktuella! Ofta möter vi begreppen klimatförändringarna, växthuseffekten och den pågående globala uppvärmningen. De flesta forskare – samlade i FN:s klimatpanel – bedömer, att varmare atmosfär och hav utgör ett reellt hot mot människor, djur och natur på jorden. De anser också att vi snabbt behöver vidta en hel del åtgärder för att möta de stora utmaningarna.

Men miljöfrågor berör inte bara ett förändrat klimat. Att värna om jordens alla livgivande ekosystem, den biologiska mångfalden och att förhindra att vår planet totalt utarmas, är lika viktiga frågor. En bra grund för allt miljöarbete är de 16 miljömål som vår riksdag beslutat om. De syftar till att skydda människors hälsa och vår natur; att verka för att vi ska få en långsiktigt hållbar utveckling på vår planet.

Läromedlet är avsett för projektinriktad undervisning på gymnasienivå.

Boken Miljö för hållbar utveckling sammanfattar klimat- och miljöfrågorna, belyser viktiga miljö- och klimatfaktorer och tipsar om hanterbara miljöprojekt lämpade för undervisningen.

På webbplatsen Miljö för hållbar utveckling finns fördjupningar till bokens miljöavsnitt med länkar till många av de professionella miljöaktörerna. Där finns också projekten specificerade, olika klimattester, aktuella nyheter och en hel del tips för elever och lärare.

Oktober 2008 Författaren

Hållbar utveckling: Begreppet definierades 1987 av Brundtlandskommissionen: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina”.

Begreppet har tre dimensioner – social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling, som alla har samma värde.

5

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 5

08-11-12 11.05.59

KLIMATFÖR ÄNDRINGARNA

Det kommer allt oftare rapporter om att vi är på väg mot ett varmare klimat som kommer att påverka livet på jorden! Orsaken är – anser de flesta klimatforskare – människans påverkan på växthuseffekten. Olika åtgärder har satts in, men många forskare anser att vi måste agera ännu mer kraftfullt. Uppvärmningen kan bromsas, men gör vi insatserna för sent blir det både svårare och dyrare!

Växthuseffekten Vårt jordklot värms upp av solen. Ett skikt av växthusgaser i atmosfären ser till att värme hålls kvar runt jorden. Utan växthusgaserna skulle jorden vara ca 33 grader kallare och obeboelig. Den värmebalans som blir kallar vi växthuseffekten.

6

Liber – Miljö för hållbar utveckling

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 6

08-11-12 11.06.01

Men nu är det på väg att bli för varmt – därför att balansen rubbats! FN:s klimatpanel* konstaterar att jorden det senaste 150 åren fått drygt 0,7 º C högre årsmedeltemperatur. Forskarna har bedömt vad som kan hända när temperaturen ökar. Allt pekar på att vi snabbt måste sätta in åtgärder för att bromsa värmeökningen.

Forskarna är också överens om att det med stor säkerhet är vi människor som betett oss oförnuftigt. Genom att vi förbränt stora mängder fossila bränslen (kol, olja och naturgas) för att få energi, har mängden växthusgaser ökat. Koldioxid (CO2) är en av de växthusgaser som påverkar växthuseffekten mest.

* FN:s klimatpanel, IPCC; Intergovernmental Panel on Climate Change, har uppgiften att utvärdera den omfattande klimatforskning som pågår världen över.

IPCC:s rapporter ger underlag till politiska beslut.

Naturvårdsverket representerar Sverige i IPCC. Även SMHI och Energimyndigheten deltar i arbetet som expertmyndigheter.

FN:s Klimatpanel kom med sin första utvärdering av klimatforskningen 1990, och har under de senaste åren kommit med flera nya rapporter om klimatförändringarna. Det handlar om rimliga orsaker, effekter för människor, djur och natur och vilka åtgärder som måste sättas in.

Mer värme - vad kan hända? Ökad global värme påverkar hela vår planet men särskilt utsatta är Arktis samt delar av Asien och Afrika. Följderna kan bli svår torka eller stora mängder regn inom stora områden. Brist på livsmedel och dricksvatten kan bli några direkta effekter. Även haven blir varmare. Det kan leda till att vi får kraft igare tropiska orkaner som kan orsaka stora skador. Blir haven varmare tar de också mer plats vilket gör att havsnivån höjs. Även små höjningar av havsytan tillsammans med mycket kraftiga vindar kan orsaka stora översvämningar.

Ett varmare klimat får också jordens glaciärer och isen i Arktis och på Grönland att smälta. Det påverkar livet för både människor och djur.

Bergens snö- och ismassor har under årtusenden försett floder, älvar och sjöar med smältvatten till jordbruk och bosättningar. Nu ökar risken för vatten- och livsmedelsbrist. Det kommer framför allt att drabba jordens fattiga länder. Även Sverige påverkas. Vi har redan fått ett varmare klimat med mer nederbörd och flera kraftfulla oväder. Vi måste mer än tidigare förbereda oss på perioder då älvar och insjöar kan svämma över och en högre havsnivå kan förstöra stränder runt våra kuster, framför allt i södra Sverige.

Vad görs i Sverige och EU?

Ozonsk ik kan de tet, då… t påver ka?

Jordens sk

skikt ha yddande ozo nro oss män ckså skadats a v niskor.

Repara pågår, m tion en tar t id.

O m hur ozonet kan påv vår häls erk a ao kopplin ch om dess g till jor dens kli mat, se web bplatse n

Sveriges regering 2008: ”En hållbar utveckling ska säkras. Naturens rike-

domar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn”.

Se också Sveriges miljömål på Miljömålsportalen.

Många länders regeringar – men ännu inte alla – har visat att de tar hoten på allvar! I Kyoto-protokollet, som ett stort antal länder skrivit under, finns mål och åtaganden fram till 2012. Nästa steg är skärpta mål fram till 2020. EU är en av de drivande krafterna för ett globalt samarbete för miljön.

Sveriges miljömål 1: Begränsad klimatpåverkan.

7

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 7

08-11-12 11.06.07

VI MÅSTE SKYDDA NATUREN

Vi måste skydda vår natur, växter och djur för vår egen skull – vi behöver naturens resurser för att överleva. Det är därför som så många arbetar aktivt med naturskydd för att förhindra skövling, minska utsläpp av skadliga ämnen och för att bevara en rik, biologisk mångfald. Att arbeta för att öka kunskap och engagemang hos fler människor är en nödvändig investering för framtiden.

Naturskyddsområden Det finns 28 nationalparker och cirka 2 700 naturreservat i Sverige. En nationalpark kan bestå av fjällområden, urskogar, myrar, skärgårdar och äldre odlingslandskap. Sarek och Padjelanta i Lappland är våra två största nationalparker.

I en nationalpark har alla rätt att vistas, men ingen får störa eller förstöra!

Natura 2000 är värdefulla naturområden som EU-länderna gemensamt

vill skydda. Sverige har drygt 4 000 Natura 2000 områden. Varje område har en plan som beskriver de naturvärden som skall bevaras och de skyddsåtgärder som behövs. Länsstyrelserna tar fram planerna utifrån EU-direktiv tillsammans med kommunerna och t ex markägare.

8

Liber – Miljö för hållbar utveckling

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 8

08-11-12 11.06.09

Levande skogar Skogen har ett mycket stort miljövärde för oss människor och ger oss dessutom värdefulla råvaror. Den växande skogens förmåga att binda koldioxid gör den extra viktig för miljön. Men skogen påverkas ständigt av nedfall som på ett skadligt sätt kan försura eller gödsla växtligheten. Djur som betar av unga, växande träd skadar också skogen.

Skydd av skog ingår i Sveriges miljömål nr 12, Levande skogar.

Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap är nr 13 av Sveriges 16 miljömål. Strävan är att bland annat att skydda marken så att jorden kan brukas samtidigt som den biologiska mångfalden kan bevaras. I dag hotas odlingslandskapen av ökad specialisering och nedläggning av jordbruk – därför behöver de skyddas.

Biologisk mångfald Att arbeta för biologisk mångfald innebär att tt vii sk skyddar ddar växter, djur och de livsmiljöer (ekosystem) som finns i ett landskap så att ingen art utrotas.

Naturvårdsverket, som har ett övergripande ansvar för naturskyddet, har ett stort antal program som syftar till att bevara Sveriges fauna och flora.

Bland andra ger de ut en så kallad rödlista som visar vilka växt- och djurarter som riskerar att försvinna.

Försurning, övergödning och miljögifter Försurning av mark och vatten sker i ett smygande förlopp. De sura nerfalf l

len på marken och i vattnet kan skada växtlighet och djur. Speciellt kan vattendrag och fisken som finns där skadas. En stor del av nedfallen (surt regn) förs hit med vindar från andra delar av jorden.

Orsaken är bland annat utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider från den stora mängd fossil olja som används vid energiproduktion och transporter. Kväve kommer också från skogs- och jordbruk. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten bevakas av Naturvårdsverket. Målet är att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte ska påverkas.

Rödlistade arter Naturvårdsverket fastställer den rödlista över växt- och djurarter i Sverige som är sällsynta eller hotade. Rödlistan, tas fram av Sveriges Lantbruksuniversitet, ur ArtDatabanken (sökbar).

Rödlistan förnyas vart femte år. Den senaste listan från 2005 omfattar 3 563 arter.

Miljögifter har under lång tid hotat naturen och oss människor. Det finns

hundratusentals skadliga, kemiska ämnen i vår vardag. Ett tydligt exempel är kvicksilver som förorenat vatten över hela världen. Gravida kvinnor avråds t ex att äta vissa fiskarter därför att kvicksilver kan skada de centrala nervsystemen på barn.

Vår natur berörs av samtliga 16 miljömål.

Se nästa sida !

9

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 9

08-11-12 11.06.14

Sveriges miljömål Sveriges 16 miljömål omfattar hela vår miljö. Målen syftar till en på lång sikt hållbar utveckling; bland annat genom att bevara våra ekosystem, skogsoch odlingslandskap samt att skydda sjöar och vattendrag. Miljömålen följs upp av Miljövårdsrådet och ansvariga myndigheter – ner på kommunnivå. Du och jag måste hjälpa till!

Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

10

Liber – Miljö för hållbar utveckling

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 10

08-11-12 11.06.19

11

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 11

08-11-12 11.06.34

ÖSTERSJÖN – MARINA MILJÖER

Utsläpp av näringsämnen och gifter från städer, industri, jordbruk och en omfattande trafik har under lång tid orsakat stora skador på livsmiljöerna i Östersjön.

Ett speciellt hårt tryck sker inom kustområdena där bebyggelse, industrier, hamnar och friluftsliv finns. Nationella och internationella förbättringsprogram har tagits fram men fortfarande är den marina miljön allvarligt hotad.

Östersjön mår inte bra. Östersjön är ett unikt innanhav som omges av nio länder. Befolkningen runt Östersjön beräknas till drygt 80 miljoner. Vattnet är bräckt och utbyte av vatten med Västerhavet och Atlanten är begränsat.

Vattnet ser inte alltid inbjudande ut, stränderna har blivit mindre badvänliga och hobbyfisket ger allt sämre resultat. Vattenmiljön är dålig för både växter och djur. De arter som lever i Östersjöns bräckta vatten är också känsligare än arter som lever i saltare miljöer.

Fisken försvinner Fisken i Östersjön är en unik blandning av saltvattens- och sötvattensfisk som har stor betydelse för ekosystem och fiskerinäring. Under lång tid har exempelvis torsk, vild lax och ål varit allvarligt hotade. De har haft svårt att föröka sig. Överfiske och ”svartfiske” har bidragit till att fiskbestånden minskat katastrofalt.

Fiskarter som abborre och gädda har lämnat vissa områden kring våra kuster. Orsakerna är inte helt kända, men misstankar riktas bland annat mot småbåtarnas tvåtaktsmotorer som släpper ut mängder av oförbränt bränsle i vattnet.

12

Liber – Miljö för hållbar utveckling

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 12

08-11-12 11.06.45

Miljöm

ål 10:

Hav i b a lans sam t levand skärgår e ku d.

Se ocks

å miljö

målen

4, 7 och

st och

16.

Övergödning Övergödning är ett stort problem. Den har gjort att det marina växt- och

djurlivet förändrats; blågröna alger blommar allt kraft igare och bottendjur har försvunnit inom stora områden på grund av syrebrist. Svavelväte har bildats, och det har lett till många helt döda bottenpartier.

Orsaken till övergödningen är stora utsläpp av fosfor- och kväveföreningar från skogs- och jordbruk, fordonstrafi k, bebyggelse och industrier.

Trots att utsläppen av gödande ämnen runt de svenska kusterna har minskat markant under senare år, sker totalt sett inga stora förbättringar i den marina miljön.

Miljögifter Kemiska produkter används allt mer i vårt samhälle och utsläpp av giftiga kemikalier är ett hot mot naturen – och därmed Östersjön.

Ett annat bekymmer är de organiska miljögifterna, t ex DDT, PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. Det är gifter som samlas i vattnets växt- och djurliv – och så småningom i fiskätande fåglar och däggdjur. Även trafi ken med lastfartyg har sin del i skadorna. Fartygens oljeutsläpp och utsläpp av ballastvatten är en allvarlig fara för den marina miljön.

Olja och skräp skadar badstränder, båtar och havsbottnar. Vissa delar av Västerhavet har liknande problem

När elektronisk utrustning skrotas läcker ofta gifter som bromerade flamskyddsmedel ut i vattendrag.

Övervakning och åtgärder I ”Regeringens havspolitik – Åtgärder för Östersjön och Västerhavet” prioriteras insatser för att återställa miljön. Naturvårdsverket har ansvaret för den nationella övervakningen.

Miljöförbättringsarbete tar lång tid. Hoppet ligger i att länderna runt Östersjön numera har EU-direktiv att följa och är tvingade att skärpa sina miljölagstift ningar.

13

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 13

08-11-12 11.06.50

Register A

I

P

ArtDatabanken 9 Avfall Sverige, branschorg. 25 Avfallsplan 24

Internethandel 36 Infrastrukturer 36 IPCC, FN:s klimatpanel 7

B

J

Pellets 17 Plutonium 18 Producentansvar 25 Projektarbete 38, 39 Projektförteckning 55 Plug-in-hybrid 22

Biobränslen 17, 21, 22 Biodiesel 22 Biogas 22 Biologisk mångfald 9, 15 Biosfären 15 Boverket 35 Bruntlandkommissionen 5 Bränsleceller – vätgas 19, 22 Bygga-Bo-dialogen 35

Jordbruksverket 35

C Cleantech 52

D Dieselolja 22

E Earth Overshoot Day 33 Ekologiska fotavtryck 15 Ekologiska livsmedel 29 Ekosystem 14, 15 Energibehov 16 Energiutvinning 25 Etanol (E 85) 21, 22

F Farligt avfall 26 FN:s klimatpanel, IPCC 7 Fossila bränslen 16, 18, 22 Fussionskraft 19 Försurning 9 Fissionskraft 18

G Globala utsläpp 32 Globalt miljöarbete 51

K Kemikalier 26 Koldioxid 7 Kolets kretslopp 15 Kollektivtrafik 21 Konsumentverket 29 Konsumera smartare 33 Kraftvärmeverk 19 Kretsloppsrådet 25, 30 Kärnkraft 18

Hushållsavfall 25 Hybridfordon 22 Hållbar utveckling 5, 51

54

Radioaktivt avfall 26 Renhållningsordning 24 Riksantikvarieämbetet 35 Rödlistade arter 9

S Solenergi 17 Svartfiske 12 Sveriges miljömål 10

L

T

Livscykelanalys 37 Luftföroreningar 26 Långsiktig hushållning 36

Tillväxt 31 Transportsystem 21

M Marina miljöer 12 Miljöaktörer – källor 39 Miljöbalken 24, 27 Miljöbilspooler 21 Miljöfordon 21 Miljögifter 9, 13 Miljökonsekvensbeskrivning 37 Miljökvalitetsmål 10 Miljömärkning 29 Miljöteknik 51, 52 Miljötester 39

N Nationalparker 8 Natura 2000 8 Naturskyddsområden 8

O H

R

Oljekommissionen 18 Overshoot day 33 Ozonskiktet 7

U Uran 18 Utsläpp per capita 32 Utsläppsrätter 19 Utvecklingsområden – teknik 52

V Vattenföroreningar 26 Vattenkraft 17 Vegetarisk mat 28 Vindkraft 17 Vågkraft 17 Välfärd och miljö 31 Världsnaturfonden 15, 29 Värmepumpar 17 Växthuseffekten 6 Växthusgaser 7, 28

Å Åtgärdslista 53 Återvinning 24 Återanvändning 24 Övergödning 9, 13

Liber – Miljö för hållbar utveckling

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 54

08-11-12 11.19.49

Projektöversikt Klimatförändringarna 1 2 3 4 5 6 7 8

Ozonskiktet ger oss lagom solbränna, eller…?

Sveriges miljömål – vart är vi på väg?

Miljöturister och miljöflyktingar – hot eller möjlighet ?

Kyotoprotokollet – vad är det?

Hur jobbar FN:s klimatpanel, IPCC? Fredspriset 2007 till miljöaktörer Hur hanterar vi risken för översvämningar?

Tillgång till rent vatten

Vi måste skydda naturen – Östersjön – Ekologiska tjänster 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

Möbler av svenskt trä – eller importerat?

Vilken nytta kan ekosystem göra? ”Earth Overshoot Day” Hotade arter - värdet av biologisk mångfald?

Ekologiska fotavtryck – hur stora är de?

Hur arbetar miljöorganisationer ?

Vad händer med fisken Östersjön ?

Vad föreslår Havsmiljöutredningen?

Vilka utombordsmotorer är mest miljövänliga?

Vilken information ger HFI om Östersjön?

Bottenfärger till båtar – vilka regler gäller?

Miljövänlig energi – Resor och transporter 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57

Finns ”grön el” – och i så fall, hur ser eluttagen ut? Är kärnkraft bra eller dålig för Sverige?

Hur hanteras utbränt kärnbränsle ? Är det vettigt att bygga energisnåla (och dyra!) hus?

Biobränslen – hur miljövänliga är de?

Blir solvärme framtidens energilösning?

Vindkraft i Sverige och inom EU Fussionskraft – framtidens energilösning?

Vilken nytta gör värmepumpar ?

Hur minskas utsläppen från trafiken inom EU? Varför kör en del bilar utan bensin i tanken?

Att resa miljövänligt – med bil, buss, tåg, båt eller flyg?

Hur reser man klimatvänligt till utlandet?

Blir Gröna tåget mer miljövänligt än X2000? Är eldrivna bilar snart på gång?

Hur fungerar en miljöbilspool?

Hur fungerar bränslecellsdrivna fordon?

Avfall i kretslopp – Miljövänliga livsmedel – Konsumtionssamhället 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Vart tar allt vårt avfall vägen?

Triclosan i tandkräm – vad händer i naturen?

Hur hanterar vi medicinskt avfall säkert? Återanvändning av varor Återvinning av elektronikskrot Återvinning av byggmaterial Återvinning av bilar och däck Hur pass miljövänliga är jeans?

Kan våra matvanor påverka växthuseffekten?

Kostar miljömärkta varor mer?

Kranvatten eller flaskvatten – vad ska jag välja ? Är köttkonsumtion ett miljöhot?

Maträtter som ger och tar energi Hur dyrt är det att handla ekologiskt?

Hur ska kemikalier hanteras?

Vad gör vi med partiklar i luften?

Forma framtidsmiljöer – Möjligheter och utmaningar 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118

Botniabanan – en miljövänlig järnväg ?

Miljöteknik – en bra affärsidé?

Vilka intressekonflikter finns kring miljön?

Livscykelanalyser, LCA – vilken nytta gör de?

Hur arbetar EU-länder med klimatfrågorna?

Utsläppsrätter – effekter på klimatet?

Energisparprogram till vardags Att skapa bra information om miljö och klimat Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Företagens engagemang i klimatarbetet Hur klimatplanerar min kommun?

Kommunernas miljöbilar Praktiskt lokalt miljöarbete ”Klimp” – investeringsprogram för miljön Miljöengagerad företagsgrupp Utbildningar i miljökunskap Hur kan man mäta miljöframgångar?

Egna projektidéer och arbetsformer

55

Miljö för Hållbar Utv_4.indd 55

08-11-12 11.19.50

M I LJÖ FÖR HÅLLBAR UTVECKLI NG Den här boken riktar sig till alla som vill bredda sina kunskaper inom miljö- och klimatområdena.

MILJÖ FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Den lämpar sig väl för projektinriktad undervisning tillsammans med Libers webbplats Miljö för hållbar utveckling.

Boken förklarar begreppet hållbar utveckling, vad klimatförändringar, växthuseffekt och global uppvärmning innebär och hur effekterna kan påverka naturen och oss människor. Miljöavsnitten är kopplade till de16 miljömål som Sveriges riksdag har beslutat om. Ett sjuttital projektidéer i boken kan utgöra starten till projektarbeten på olika nivåer.

Webbplatsen har fördjupningar till bokens kapitel, direktlänkar till miljö- och klimataktörerna, klimattester och metodiska tips för elever och lärare. Där finns alla projekt noggrant beskrivna och förslag på hur projektarbetet kan gå till. Webbplatsen bevakar också nyhetsflödet inom miljö- och klimatområdena.

Best.nr 47-08485-2 Tryck.nr 47-08485-2

SUNE SUNDSTRÖM