9789144117669 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33054 ISBN 978-91-44-11766-9 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2010, 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Författarfoto: Tomas Bergman Fackgranskare: Erik Jonasson och Hans Bjurek Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2017

Till Stephanie

ÖVERSIK T

Förord till första upplagan 15 Förord till andra upplagan 17 Förord till tredje upplagan 19 1. Introduktion 21 I Inledning 2. Marknaden 49 3. Elasticiteter 87 4. Marknaden och välfärden 111 5. Marknadsingripanden 147 II Hushåll 6. Nyttoteori 199 7. Hushållens efterfrågan 239 8. Hushållens utbud 263 9. Beteendeekonomi 293 III Företag 10. Produktionsteori 323 11. Kostnader 357 12. Företagens utbud under fullständig konkurrens 397 13. Företagens efterfrågan 429 IV Marknadsmisslyckanden och allmän jämvikt 14. Monopol, monopsoni och prisdiskriminering 453 15. Oligopol och spelteori 483 16. Externa effekter, kollektiva varor och asymmetrisk information 535 17. Allmän jämvikt och ekonomisk effektivitet 575 Matematiskt appendix 595 Förkortningar 619 Svensk-engelsk-svensk ordlista 621 Definitioner och förklaringar 625 Sakregister 635

INNEHÅLL

Förord till första upplagan 15 Förord till andra upplagan 17 Förord till tredje upplagan 19 K apitel 1

1.1 1.2 1.3

1.4

1.5

1.6 1.7

Introduktion 21

Att tänka kritiskt 23 Det ekonomiska kretsloppet 24 Ekonomiska system 25 Marknadsekonomi 26 Planekonomi 29 Viktiga begrepp och koncept inom nationalekonomi 31 Marginalkoncept 31 Alternativkostnad 33 Nationalekonomi som vetenskap 34 Ekonomiska modeller 34 Fallgropar i arbetet med ekonomiska modeller 37 Positiv och normativ analys 38 Att läsa och förstå figurer 39 Hur är figurerna uppbyggda? 39 Regressionsanalys – ekonometri* 41 Estimering av ekonomiska samband 42 Digitalt material Sammanfattning kapitel 1

Plugga smartare digitalt med sammanfattningar, övningar och tester. Använd aktiveringskoden på omslagets insida.

Innehåll Del I

INLEDNING

K apitel 2

2.1

2.2

2.3

2.4 2.5

Marknaden 49

Efterfrågan 50 Efterfrågad kvantitet 50 Förhållandet mellan efterfrågad kvantitet och pris 52 Efterfrågekurvan 53 Efterfrågefunktionen* 59 Utbudet 61 Utbjuden kvantitet 63 Förhållandet mellan utbjuden kvantitet och pris 63 Utbudskurvan 64 Utbudsfunktionen* 68 Marknadsjämvikt 70 Marknadskrafterna 72 Förskjutning av utbuds- eller efterfrågekurvan 74 Matematisk härledning av marknadsjämvikten* 77 Marknadsjämvikt på faktormarknader 84 Förhållandet mellan varu- och faktormarknader 85 Sammanfattning 86 Digitalt material Sammanfattning kapitel 2 Övningar kapitel 2

K apitel 3

3.1

3.2

3.3 3.4 3.5

Elasticiteter 87

Efterfrågans priskänslighet 88 Efterfrågans priselasticitet 90 Elasticiteten längs en efterfrågekurva 93 Efterfrågeelasticiteten har ett negativt värde 95 Efterfrågeelasticiteten över tiden 95 Utbudets priskänslighet 97 Utbudets priselasticitet 98 Elasticiteten längs utbudskurvan 100 Utbudselasticiteten över tiden 101 Korspriselasticitet 101 Inkomstelasticitet 104 Sammanfattning 108 Digitalt material Sammanfattning kapitel 3 Övningar kapitel 3

Innehåll K apitel 4

4.1

4.2

4.3

4.4

Marknaden och välfärden 111

Konsumentöverskott 111 Härledning och beräkning av konsumentöverskott 112 Konsumentöverskott på en marknad 115 Konsumentöverskottet vid prisförändringar 117 Konsumentöverskottet vid en förskjutning av efterfrågekurvan 120 Konsumentöverskott och efterfrågans priselasticitet 121 Producentöverskott 125 Härledning och beräkning av producentöverskott 126 Producentöverskott med linjär utbudskurva 128 Producentöverskott vid prisförändringar 130 Producentöverskottet vid en förskjutning av utbudskurvan 131 Producentöverskott och utbudets priselasticitet 136 Välfärdsanalys och allokeringsförluster 138 Konsument- och producentöverskott 139 Allokeringsförluster 140 Sammanfattning 144 Digitalt material Sammanfattning kapitel 4 Övningar kapitel 4

K apitel 5

5.1

5.2

5.3

5.4

5.5

Marknadsingripanden 147

Skattesystemet i Sverige 148 Skattesystemet terminologi 148 Vad är det för skillnad mellan skatt och avgift? 150 Skatter i Sverige 151 Skatt på arbete 151 Skatt på kapital 154 Skatt på konsumtion och insatsvaror 154 Marknadsanalys av skatter och subventioner 159 Maximering av skatteintäkten 159 Punktskatt 161 Subventioner 168 Mervärdesskatt 170 Jämförelse mellan punktskatt och mervärdesskatt 176 Fördelning av skattebördan – skatteincidensen 177 Andra typer av marknadsingripanden 182 Prisregleringar 182 Importhinder 185 Välfärdseffekter av marknadsingripanden 190 Välfärdseffekter och allokeringsförlust av skatter 191 Välfärdseffekter och allokeringsförlust av prisreglering 192

Innehåll

5.6

Sammanfattning 195 Digitalt material Sammanfattning kapitel 5 Övningar kapitel 5

Del II HUSHÅLL K apitel 6

6.1

6.2

6.3

6.4 6.5 6.6

Nyttoteori 199

Preferenser 200 Rationalitetsantagandet 200 Rationalitetsantagandet och verkligheten 201 Preferenssystem 204 Perfekta substitut och komplement 208 Den marginella substitutionsbenägenheten (MRS) 210 Nytta 213 Nyttofunktionen 214 Marginalnyttan 216 Kopplingen mellan marginalnyttan (MU) och den marginella substitutionsbenägenheten (MRS) 218 Budgetrestriktion 219 Budgetlinjen 220 Vad händer om priserna förändras? 222 Vad händer om inkomsten förändras? 223 Budgetekvationen* 224 Konsumtionsval 225 Optimal varukorg 226 Avslöjade preferenser 231 Sammanfattning 235 Digitalt material Sammanfattning kapitel 6 Övningar kapitel 6

K apitel 7

7.1 7.2 7.3

Hushållens efterfrågan 239

Härledning av efterfrågekurvan 240 Marknadsefterfrågan 243 Prisförändringar 244 Beräkning av efterfrågeelasticiteten 245 Inkomstförändringar 248 Förhållandet mellan efterfrågan och inkomst 249 Normal och inferior vara 251

Innehåll

7.4

7.5

Inkomst- och substitutionseffekt 253 För en normal vara 255 För en inferior vara 257 Inkomst- och substitutionseffekternas riktning 259 Sammanfattning 260 Digitalt material Sammanfattning kapitel 7 Övningar kapitel 7

K apitel 8

8.1

8.2 8.3

8.4

Hushållens utbud 263

Arbetskraftsutbudet 263 Efterfrågan på fritid 264 Inkomst- och substitutionseffekterna 267 Utbudet av arbetskraft 269 Arbetskraftsutbudet för en yrkeskategori 271 Inkomstskatt och utbudet av arbetskraft 273 Utbudet av kapital* 278 Livscykelmodellen 278 Humankapital* 286 Varför investerar vi i humankapital? 286 Hur fattas investeringsbeslutet? 287 Sammanfattning 292 Digitalt material Sammanfattning kapitel 8 Övningar kapitel 8

K apitel 9

9.1

9.2

9.3

Beteendeekonomi 293

Beteendeekonomins grunder och målsättning 294 Preferenser 295 Föreställningar 295 Begränsningar 295 Avsteg från fullständig rationalitet 296 Experimentell ekonomi – en metod 298 Fördelarna med experiment 298 Nackdelarna med experiment 300 Strategiska spel/experiment 301 Tumregler 303 Gruppklassificering 304 Minnesnärhet (invanda tankemönster) 305 Förankring 307

Innehåll

9.4

9.5

9.6 9.7 9.8

Status quo 310 Besittningseffekt 310 Standardalternativ 311 Inramningseffekter 312 Presentation av valalternativ 312 Utgift och värde 313 Gruppering av beslut 314 Tidsinkonsistenta preferenser 315 Prognoser på framtida behov och smak 316 Sammanfattning 319 Digitalt material Sammanfattning kapitel 9

Del III FÖRETAG K apitel 10

Produktionsteori 323

10.1 Ett företags övergripande mål 324 Vinstmaximering 324 10.2 Företagens produktion 326 Produktionsfunktionen 326 Produktionsfunktionen på kort respektive lång sikt 327 10.3 P roduktion på kort sikt: en rörlig produktionsfaktor 330 Totalprodukten (av arbete) 332 Marginalprodukten av arbete 333 Styckprodukten av arbete 334 En grafisk återgivning 335 Lagen om avtagande marginalavkastning 339 10.4 P roduktion på lång sikt: två rörliga produktionsfaktorer 340 Isokvanter 340 Substitution mellan produktionsfaktorer 345 Produktivitet och teknisk förändring 349 10.5 Skalavkastning 350 Konstant skalavkastning 351 Avtagande skalavkastning 351 Stigande skalavkastning 353 10.6 Sammanfattning 355 Digitalt material Sammanfattning kapitel 10 Övningar kapitel 10

Innehåll K apitel 11

Kostnader 357

11.1 Vad är en kostnad? 358 Ekonomiska kostnader 358 Alternativkostnad 358 Bunden kostnad 360 Fasta och rörliga kostnader 361 Marginal- och styckkostnad 362 Transaktionskostnader 364 11.2 Kortsiktiga kostnader 364 Grafisk representation av kortsiktiga kostnadskurvor 366 Produktionsfunktionen och de kortsiktiga kostnadskurvorna 368 11.3 Långsiktiga kostnader 372 Kostnadseffektiv kombination av produktionsfaktorer 374 Minimering av de långsiktiga kostnaderna 377 Härledning av den långsiktiga totalkostnadskurvan 382 Långsiktiga marginal- och styckkostnader 384 Stordriftsfördelar 386 11.4 F örhållandet mellan kort- och långsiktiga kostnader 389 Inlärningseffekter och blandproduktion 391 11.5 Sammanfattning 394 Digitalt material Sammanfattning kapitel 11 Övningar kapitel 11 K apitel 12

Företagens utbud under fullständig konkurrens 397

12.1 Vad menar vi med fullständig konkurrens? 398 De grundläggande antagandena 398 Marknadsstrukturer 401 12.2 Vinstmaximering 402 Marginalanalys för vinstmaximering 404 Grafisk illustration av vinstmaximering 407 12.3 Ett företags utbud på kort sikt 408 Ett företags kortsiktiga utbudskurva 408 Marknadsutbudet på kort sikt 411 12.4 Ett företags utbud på lång sikt 413 Ett företags långsiktiga utbudskurva 413 Härledning av den långsiktiga utbudskurvan 414 Jämförelse mellan den långsiktiga och den kortsiktiga utbudskurvan 415 Marknadsutbudet på lång sikt 418

Innehåll

12.5 Sammanfattning 427 Digitalt material Sammanfattning kapitel 12 Övningar kapitel 12 K apitel 13

Företagens efterfrågan 429

13.1 Grundläggande begrepp 430 Faktorefterfrågan: en härledd efterfrågan 430 Produktionsfaktorer är komplement eller substitut till varandra 430 Avtagande skalavkastning 430 13.2 Faktorefterfrågan på kort sikt 431 Förhållandet mellan varu- och faktormarknaderna 433 Marknadsförändringar 436 13.3 Faktorefterfrågan på lång sikt 438 Produktions- och substitutionseffekter på lång sikt 439 Arbetsmarknadsefterfrågan 442 Investeringar och kapitalefterfrågan 444 13.4 Naturresurser 445 Förnybar naturresurs 446 Icke-förnybara naturresurser 448 13.5 Sammanfattning 450 Digitalt material Sammanfattning kapitel 13 Övningar kapitel 13

Del IV MARKNADSMISSLYCK ANDEN OCH ALLMÄN JÄMVIK T K apitel 14

Monopol, monopsoni och prisdiskriminering 453

14.1 Ett monopols produktionsbeslut 454 Intäkter och efterfrågan för ett monopol 455 14.2 Grafisk presentation av ett monopols intäkter 457 Vinstmaximering 459 Naturliga monopol 462 Monopol och fullständig konkurrens 465 14.3 Prisdiskriminering 466 Olika typer av prisdiskriminering 469 När är prisdiskriminering möjlig? 474 Konsekvenserna av prisdiskriminering 475

Innehåll

14.4 Monopsoni 475 Grundläggande antaganden 476 Vinstmaximering 476 Allokeringseffekter av ett monopsoni 479 14.5 Sammanfattning 481 Digitalt material Sammanfattning kapitel 14 Övningar kapitel 14 K apitel 15

Oligopol och spelteori 483

15.1 Spelteori 484 Grundläggande aspekter av spelteori 485 Dominant strategi 489 Flera jämviktslösningar 492 Upprepade spel 493 Sekventiella spel 496 15.2 Monopolistisk konkurrens 498 Grundläggande antaganden 499 Vinstmaximering 500 Allokeringseffekter av monopolistisk konkurrens 504 15.3 Oligopol 508 Cournotmodellen 509 Allokeringsförluster av Cournotmarknad 513 Bertrandmodellen 517 Kartellsamarbete 521 Den brutna efterfrågekurvan 526 Jämförelse av marknadsformer 527 15.4 Marknadskoncentration 528 Koncentrationsindex 528 Herfindahl-Hirschman-indexet 530 15.5 Sammanfattning 533 Digitalt material Sammanfattning kapitel 15 Övningar kapitel 15 K apitel 16

Externa effekter, kollektiva varor och asymmetrisk information 535

16.1 Marknadsmisslyckande 536 16.2 Externaliteter 539 Privat- och samhällsekonomisk kostnad 540 Produktionsnivå och graden av föroreningar 541 Värdering av externa effekter 544

Innehåll

16.3 Kollektiva varor 548 Optimal produktion av en kollektiv vara 549 Snålskjutsproblemet (freerider-problemet) 551 16.4 Asymmetrisk information 551 Negativt urval 551 Beteenderisk 553 16.5 Ekonomiska styrmedel 554 Samhällsekonomisk effektivitet 557 Kostnadseffektivitet 557 Marknadsbaserade styrmedel 560 Administrativa styrmedel 566 Informativa styrmedel 568 Att välja ett lämpligt styrmedel 568 16.6 Sammanfattning 572 Digitalt material Sammanfattning kapitel 16 Övningar kapitel 16 K apitel 17

Allmän jämvikt och ekonomisk effektivitet 575

17.1 Allmän jämviktsanalys: utbud och efterfrågan 576 17.2 Effektivitet i konsumtionen 578 Edgeworthboxen för konsumtion 579 Byteshandel 580 Paretooptimalitet och budgetlinjen 583 17.3 Effektivitet i produktionen 585 Edgeworthboxen för produktion 585 Produktionsmöjlighetskurvan 587 17.4 Total effektivitet 589 17.5 Sammanfattning 592 Digitalt material Sammanfattning kapitel 17 Övningar kapitel 17 Sluttest kapitel 1–17 Matematiskt appendix 595 Förkortningar 619 Svensk-engelsk-svensk ordlista 621 Definitioner och förklaringar 625 Sakregister 635

Introduktion

De flesta av oss har gått förbi ett skyltfönster och sett den där oemotståndliga tröjan som vi bara måste ha, men som vi tvingas avstå från att köpa efter en snabb titt i en tom plånbok. I det här fallet är det inkomsten (eller förmögenheten) som begränsar vad vi kan köpa. Enkelt uttryckt är det en stor skillnad mellan vad vi vill och vad vi kan köpa. Det borde inte komma som någon överraskning. Även för företag och till och med för länder finns det skillnader i vad de vill och vad de kan göra. Skillnaden uppstår på grund av att de resurser som samhället har till sitt förfogande är begränsade, samtidigt som våra begär är näst intill obegränsade. Begäret kan betraktas som alla de varor och tjänster som samhällets aktörer eftertraktar inklusive mat, kläder, boende, olja, arbetskraft och alla andra varor och tjänster som förbättrar levnadsförhållandena. Tyvärr är de resurser som används för att tillverka dessa varor och tjänster begränsade. Vi säger att resurserna är knappa. Det vill säga, det finns inte tillräckligt med resurser för att uppfylla allas begär och behov. Alternativt uttryckt innebär resursernas knapphet att vi ställs inför olika val. Ett hushåll med en begränsad inkomst måste kanske välja mellan en utlandssemester eller en ny tv; företaget måste välja mellan att anställa en person till eller att köpa en ny maskin; staten måste välja mellan en högre pension till pensionärerna eller ett högre anslag till skolan. Våra resurser räcker helt enkelt inte till för att tillfredsställa alla begär. Det är konflikten mellan de obegränsade begären och de begränsande resurserna som ger upphov till resursernas knapphet. Det är i dessa konflikter som de flesta ekonomiska problem uppstår. På grund av knappheten tvingas individer att välja mellan olika alternativ. Oftast består valen i att balansera nyttan av att få mer av någonting och kostnaden för att avstå från något annat. Varje val en individ gör innebär att han eller hon måste försaka någonting annat. Ekonomer använder sig av begreppet alternativkostnad för © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

kapitel 1 Introduktion

att belysa hur resursernas knapphet innebär en kostnad när individerna gör sina val. Alternativkostnaden för ett givet val är det alternativ som försakas på grund av valet. Om en individ till exempel måste välja mellan en apelsin och ett äpple och väljer apelsinen, är äpplet alternativkostnaden. I kapitel 11 kommer vi mer ingående att studera begreppet alternativkostnad. Resursernas knapphet innebär att vi är begränsade i våra produktions- och konsumtionsval och därmed också i vilka av våra begär vi kan tillfredsställa. Knappheten innebär att inget samhälle har tillräckligt med resurser för att tillverka alla de varor och tjänster som är nödvändiga för att tillfredsställa alla individers alla begär. Resursernas knapphet genomsyrar hela ekonomin. Nationalekonomi är den vetenskap som metodiskt försöker beskriva hur fördelningen av begränsade resurser fungerar för att tillfredsställa obegränsade begär. Generellt kan ämnet nationalekonomi delas in i två grenar: makroekonomi och mikroekonomi. Inom mikroekonomin studerar man det ekonomiska beteendet hos enskilda individer och företag. Man analyserar också beteenden hos enskilda hushåll, industrisektorer, marknader, fackföreningar och handelsorganisationer. Inom makroekonomin studerar man, som prefixet antyder, hur en nationell ekonomi fungerar. Grundläggande frågeställningar berör till exempel nationella inkomst- och prisnivåer, arbetslöshet, inflation, räntor och hur konjunkturcykler påverkar ett lands ekonomi. Detta är givetvis en förenkling av skillnaden mellan mikro- och makroekonomi, men den kan fungera som en fingervisning. Det finns tre grundläggande frågor som varje ekonomiskt system måste besvara:

■■ Vilka varor och tjänster ska tillverkas, och i vilka kvantiteter? ■■ Vem ska tillverka varorna och tjänsterna, och hur ska de tillverkas? ■■ Vem ska konsumera varorna och tjänsterna? Med hjälp av mikroekonomisk teori försöker vi svara på dessa frågor genom att studera beteendet hos enskilda ekonomiska aktörer. Mikroekonomisk teori ger svar på frågor om hur enskilda konsumenter och producenter fattar sina konsumtions- och produktionsbeslut. Mikroekonomisk teori kan också användas för att analysera statens roll i ett ekonomiskt system och hur olika styrmedel påverkar olika marknader. Mikroekonomisk teori kan därför hjälpa oss att analysera och förstå många av de frågeställningar som möter samhället i dag.

kapitel 1 Introduktion

1.1 Att tänka kritiskt Kritiskt tänkande, eller kritisk reflektion som det också kan kallas, är ett begrepp som många talar om, men få egentligen preciserar. Begreppet används till vardags och bör inta en central plats i alla akademiska utbildningar. Oavsett om man arbetar eller studerar till nationalekonom, lärare, kemist, fysiker eller läkare behöver vi utveckla vår förmåga att tänka kritiskt. Vad menar vi med kritiskt tänkande? Vad innebär det att ha ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och värderingar? I grunden handlar det om att söka efter nya och bättre lösningar på ekonomiska problem. I många avseenden handlar det om att granska vedertagna ”sanningar” och föreslå alternativa lösningar. Det har alltså ett positivt syfte. Ett kritiskt förhållningssätt betyder inte att man är emot något (som ”att vara kritisk” normalt betyder i vardagstal). I stället bygger kritiskt tänkande på att man ska lära sig att bedöma betydelsen och relevansen av observationer, uttryck eller argument. Det kritiska tänkandet kan betraktas som en metod att mångsidigt pröva kunskap, färdigheter och värderingar för att finna sådana förhållanden och processer som kan ge ett annat resultat än det redovisade. Kritiskt tänkande utgår ifrån att våra kunskaper och levnadsvillkor är hypotetiska, det vill säga de är möjliga att förändra och förbättra. Vi lever inte i en förutbestämd värld, utan i en föränderlig värld som vi själva kan påverka. Kunskap och värderingar behöver därför prövas, exempelvis genom att reflektera i diskussioner, i skriftlig form eller genom experiment. Kritiskt tänkande är ett sätt att vidga och fördjupa kunskap och att lägga grunden för förbättringar genom förändringar. Kritiskt tänkande är en förutsättning för att du ska lyckas med dina studier och är en färdighet som du kommer att ha stor nytta av efter studietiden. Genom att utveckla det kritiska tänkande lär du dig att skilja fakta från åsikter, resonera utifrån alternativa försättningar, förstå underliggande premisser och utvärdera dessa med informerade och motiverad förklaringar. Med andra ord är det viktigt att du som blivande akademiker kan ifrågasätta antaganden, syntetisera information, utvärdera bevis, dra slutsatser och formulera motiverade argument. Kritiskt tänkande förbättras dock inte utan träning, varför det är viktigt att du utmanar dig själv genom att besvara frågor och lösa problem som du stöter på under utbildningen som under din vardag. Mycket av universitetsundervisningen baseras också på övningar. Du förväntas under utbildningen söka efter, ta ställning till och lära dig en betydande mängd ny kunskap. Du förväntas också bearbeta information i olika former och dokumentera den i skrift eller muntligt framställning. Din förmåga att självständigt söka kunskap, förmåga att analysera problem och att tänka kritiskt är något denna bok försöker stimulera. © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

kapitel 1 Introduktion

Går det att lära sig tänka kritiskt med hjälp av nationalekonomiska teorier och metoder? Som i många andra vetenskapliga ämnen är logiskt tänkande centralt i nationalekonomi. Teoribildningen ger en struktur och ram kring vilket det kritiska tänkandet kan utvecklas. Det är därmed redan på introducerande kursnivå nödvändigt att träna på att resonera kritiskt och dra slutsatser. En viktig del av inlärningen är att lära sig använda språket på ett lämpligt sätt i resonemang och hypoteser. När du tar del av nationalekonomiska teorier, metoder och analyser märker du att ekonomer använder olika språkliga redskap för att stödja vissa ståndpunkter. Att lära sig dessa redskap är värdefullt för förmågan att tänka kritiskt. Det gör att du kan ställa dig över själva argumentationen och tänka på hur resonemanget är upplagt. Ett sätt att undvika partiskhet är att medvetet försöka skapa balans mellan olika sidor i resonemanget. Även med olika förutsättningar och förkunskaper är det viktigt att tidigt i utbildningen träna på att ställa kritiska frågor om exempelvis hållbarheten i slutsatser och antaganden. Ju längre du kommer i studierna, desto viktigare är det att kunna analysera ekonomiska samband, komma fram till en slutsats och belägga den med relevanta fakta. Det är inte längre fråga om att bara återge fakta, i synnerhet om arbetet ska resultera i en projektrapport eller uppsats. Om du förstår den underliggande processen bättre, är det lättare att uppfylla de krav som ställs.

1.2 Det ekonomiska kretsloppet Genom det ekonomiska kretsloppschemat i figur 1.1 kan vi enkelt illustrera strukturen på en marknadsekonomi. Vi kan dela in ekonomin i två sektorer: hushållssektorn, som inkluderar enskilda hushåll eller individer, och företagssektorn, som inkluderar enskilda företag eller industrisektorer. Varje sektor antas uppträda som en beslutsfattande enhet. Ibland används synonymerna ”konsument” och ”producent” för hushållet respektive företaget. Detta kan ibland vara förvirrande eftersom även företagen kan betraktas som konsumenter och hushållen som producenter när det gäller produktionsfaktorer. Det ekonomiska kretsloppet visar hur hushållen uppträder som köpare av varor och tjänster och som säljare av produktionsfaktorer. Omvänt gäller att företagen köper produktionsfaktorer och säljer varor och tjänster. Detta kretslopp motsvaras också av ett pengaflöde (eller monetärt flöde som det också kallas). Ersättning till hushållen och företagen för utförda prestationer utgår inte in natura, utan i kronor och ören. Från hushållen går alltså ett penningflöde till företagen som betalning för inköpta varor och tjänster. Från företagen går på motsvarande sätt ett penningflöde som ersättning för hushållens levererade faktortjänster. 24

kapitel 1 Introduktion

r ste

n tjä

Företagssektorn

Lö n

, rä

ft ra tsk l be ita Ar Kap

nt a, hy ra

Hushållssektorn

ch ro ro Va

Be ta ln oc ing h tjä för v ns ar te or r

Varumarknader

Faktormarknader FIGUR 1.1 Det ekonomiska kretsloppet. Hushåll eller individer samt företag eller industrier utgör de enskilda beslutsfattarna i det ekonomiska kretsloppet. Hushållen köper på varumarknaderna varor och tjänster som tillverkas av företagen. Företagen köper produktionsfaktorer av hushållen på faktormarknaderna.

Den övre delen av figur 1.1 motsvaras av varumarknaderna, medan den undre delen representerar faktormarknaderna. Marknaden är den institutionella formen för transaktioner mellan köpare och säljare. Det är genom samspelet mellan köpare och säljare på marknaden som priser och omsatta kvantiteter bestäms. Vi kan till exempel tala om bostadsmarknaden, oljemarknaden, arbetsmarknaden eller pappersmarknaden. Den mikroekonomiska teori som vi ska studera baseras på förutsättningen att produktionsmedlen är privatägda. Vi utgår alltså från kapitalistiska produktionsförhållanden. Detta betyder dock inte att mikroekonomisk teori enbart kan användas för att studera kapitalistiska marknadsekonomier. Marknadsprissättning förutsätter inte privatägda produktionsmedel. Såväl teoretiska som empiriska resultat och praktiska erfarenheter visar att marknadsprisbildning kan förenas med kollektivt ägande av naturresurser och realkapital.

1.3 Ekonomiska system Ett ekonomiskt system består av knappa resurser som kan användas till att tillverka en begränsad kvantitet varor och tjänster, en befolkning med obegränsade begär och en mekanism som allokerar (fördelar) resurserna mellan konkurrerande användningsområden. Ekonomiska system är komplexa och © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

kapitel 1 Introduktion

inkluderar producenter och konsumenter, både privata och offentliga, samt en rad institutioner som alla påverkar vad som ska tillverkas, hur det ska tillverkas och åt vem det ska tillverkas. Trots att varje land har ett unikt ekonomiskt system kan det vara pedagogiskt att dela in länderna i olika grupper efter deras utmärkande drag. Vanligtvis sker denna indelning i fyra grupper, beroende på hur ägandestrukturen ser ut och hur de ekonomiska besluten fattas. Tabell 1.1 visar hur indelningen av olika ekonomiska system kan se ut. Skillnaden mellan de ekonomiska systemen ligger i hur de ekonomiska besluten fattas och koordineras. De flesta verkliga ekonomiska system har dock inslag som ligger inom ramen för både planekonomi och marknadsekonomi, och kallas blandekonomier. Kapitalistisk planekonomi existerar inte renodlat i något land i dag. Det ekonomiska systemet som existerade i Nazityskland är ett exempel på ett sådant system. Socialistisk marknadsekonomi är också ovanlig. Det bästa exemplet på detta system är det forna Jugoslavien. Kina kan också betraktas som en socialistisk marknadsekonomi. MARKNADSEKONOMI

Sverige är en marknadsekonomi, vilket betyder att vi tror på ett ekonomiskt system med decentraliserat beslutsfattande. En marknadsekonomi fungerar så att individer och hushåll reagerar på prissignaler, samtidigt som marknaden skapar förutsättningar för en effektiv allokering av våra resurser. Hur effektivt en marknad kan allokera resurserna i ett samhälle beror på en rad faktorer, som utövandet av marknadsmakt (antingen av konsumenter eller producenter), ofullständig information eller på externa effekter. Om en marknad inte på ett fullgott sätt kan allokera samhällets resurser effektivt, kan ett marknadsmisslyckande uppstå. Om ett marknadsmisslyckande föreligger, finns det samhällsekonomiska motiv för statliga marknadsingripanden. I en marknadsekonomi är det prismekanismen som bestämmer vad som tillverkas, hur det tillverkas och åt vem det tillverkas. Oftast medför prismekanismen att ekonomin fungerar effektivt, men det finns situationer där prismekanismen slutar att fungera. Det är prismekanismen som utför uppgiften att koordinera alla decentraliserade konsumtions- och produktionsbeslut. TABELL 1.1 Indelning av ekonomiska system.

Privat ägande

Kollektivt ägande

Centraliserade beslut

Kapitalistisk planekonomi

Socialistisk planekonomi

Decentraliserade beslut

Kapitalistisk marknadsekonomi

Socialistisk marknadsekonomi

kapitel 1 Introduktion

DEN OFFENTLIGA SEK TORN I SVERIGE

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var den svenska bruttonational produkten (BNP), det vill säga värdet av alla varor och tjänster som producerades i Sverige under ett år, lika med 4 158 728 miljoner kronor under 2015 (uttryckt i löpande priser). Ett sätt att mäta den offentliga sektorns storlek är att beräkna hur stor andel av BNP som är offentliga utgifter finansierande via skatter. Tabellen anger skattekvoten i procent av BNP.

Skattekvot

2009

2010

2011

2012

2013

2014*

2015*

44,1 %

43,2 %

42,5 %

42,6 %

42,9 %

42,8 %

43,2 %

* Detta är preliminära årsuppgifter vid tryckning

Den offentliga sektorns storlek kan också mätas genom andelen sysselsatta. Enligt Ekonomifakta var sysselsättningen i Sverige fördelad mellan privat och offentlig sysselsättning enligt tabellen. Under år 2015 var 3 301 000 personer sysselsatta inom den privata sektorn och 1 342 200 personer i den offentliga sektorn.

Privat sektor Offentlig sektor

2011

2012

2013

2014

2015

3 203 000 1 288 000

3 222 000 1 280 000

3 250 400 1 286 000

3 264 000 1 316 500

3 301 000 1 342 200

Det finns olika förklaringar till att vi har en offentlig sektor. Dessa förklaringar har sin grund i nationalekonomiska och andra samhällsvetenskapliga teoribildningar. Marknadsmisslyckanden är en förklaring till varför en offentlig sektor behövs. Dessa kommer att analyseras utförligt i bland annat kapitel 16, men kortfattat kan man säga att det finns situationer då en marknad inte själv kan åstadkomma en effektiv resursallokering. Detta kan bero på förekomsten av externa effekter. En extern effekt saknar ett marknadspris, varför den samhällsekonomiska och den privatekonomiska kostnaden kommer att skilja sig åt. Även kollektiva varor och asymmetrisk information kan ge upphov till marknadsmisslyckanden. Public choice-teorin förklarar uppkomsten och existensen av en offentlig sektor genom antagandet att väljare vill maximera sin välfärd, politiker antalet röster och byråkrater storleken på förvaltningen. Som en konsekvens kommer politiker att anpassa politiken till medianväljarens preferenser. Därmed missgynnas individer som har andra preferenser. Slutligen finns det olika normativa perspektiv som kan förklara varför vi har en offentlig sektor. De normativa åsikterna varierar, men den offentliga sektorn är tänkt att fungera som det verktyg som ska driva samhället mot önskade mål.

kapitel 1 Introduktion

Det var av denna anledning som Adam Smith beskrev prismekanismen som den osynliga handen som styr de ekonomiska aktiviteterna. Generellt har prismekanismen tre viktiga funktioner:

■■ Prismekanismen överför information till konsumenter och producenter och hjälper dem med deras ekonomiska beslut.

■■ Prismekanismen skapar incitament. Till exempel kan prissignaler på ■■

arbetsmarknader i form av löner fungera som incitament för individer att utbilda sig inom vissa yrkeskategorier i stället för andra. Prismekanismen bestämmer vem som får vad av det som produceras. Med andra ord: prismekanismen bestämmer hur inkomstfördelningen ser ut.

I en marknadsekonomi sker transaktioner mellan producenter och konsumenter helt frivilligt. Detta leder till att det slutliga priset beror på hur mycket konsumenten vill betala och på hur lite producenten vill sälja för. För att en marknadsekonomi ska fungera behövs dock lagar och regler: dels för att säkerställa människors äganderätt, dels för att garantera att kontrakt och dylika överenskommelser efterföljs. Det finns en del områden där man inte kan använda sig av priset som styrmedel. Ett exempel är kollektiva varor som försvaret, som det är ytterst svårt att sätta ett pris på. En annan svaghet som prismekanismen har är att den ibland inte tar hänsyn till alla kostnader, som exempelvis miljökostnader. Många ekonomiska aktiviteter ger upphov till externa effekter. Om kostnaden för dessa externa effekter är osynliga för producenten, det vill säga det saknas en prismekanism, kommer marknaden inte att fungera samhällsekonomiskt effektivt. På grund av marknadsmisslyckanden blir det omöjligt att ha en ren marknadsekonomi. Det blir i stället mer intressant att diskutera i vilken utsträckning prismekanismen bör kontrolleras. Det vill säga, till vilken grad som vi vill blanda element från planekonomin med marknadsekonomin till en blandekonomi. Hur mycket vill vi att staten ska styra prismekanismen på olika marknader? Vilken inkomstfördelning vill vi ha? Även förekomsten av olika institutioner påverkar hur väl en marknad fungerar. Termen institutioner har skilda betydelser. En institution kan vara en överenskommelse som samhället har skapat för att lösa återkommande problem. Det kan vara regler som begränsar beteendet hos individer under vissa omständigheter. Gemensamt är att de oftast utvecklas för att öka effektiviteten. Exempelvis har vi i Sverige en överenskommelse om att köra på höger sida om vägen. I Storbritannien och många andra länder kör de på vänster sida. Om vi inte skulle ha denna överenskommelse, skulle det resultera i 28

kapitel 1 Introduktion

kaos på våra vägar. Institutionen om att köra på höger sida utvecklades för att vi ska kunna köra från punkt A till B effektivt – och med livet i behåll. Varför institutionen utvecklades som den gjorde (höger eller vänster sida) är en separat fråga. Sett ur detta perspektiv kan en marknad också betraktas som en institution eftersom den skapats för att hjälpa till att lösa återkommande transaktionsproblem. Det finns många andra institutioner som har utvecklats av samma orsaker. De två mest grundläggande institutionerna – utöver marknaden – som berör ekonomiska system är de statliga och privata äganderätterna. Det finns en rad viktiga funktioner dessa institutioner uppfyller. Det legala systemet tvingar individer till vissa beteendemönster. Det är allmänt accepterat att den roll staten har att skydda rätten till privat egendom och upprätthålla ingångna kontrakt är avgörande för en effektiv marknadsekonomi. Staten i många marknadsekonomier reglerar också vissa delar av varumarknaderna, arbetsmarknaderna och de finansiella marknaderna. Dessa regleringar påverkar marknadernas effektivitet och inverkar både på resursallokeringen och på marknadstransaktionerna mellan konsumenter och producenter. Vilken uppgift, omfattning och vilket rättfärdigande statliga regleringar har på olika marknader är områden som ekonomer har svårt att komma överens om. PLANEKONOMI

I en planekonomi bestäms de ekonomiska besluten av en central myndighet, oftast staten. Det är denna myndighet som fattar de ekonomiska besluten om vad som ska tillverkas, hur och för vem. Denna typ av ekonomiskt system användes i Sovjetunionen och många av de kommunistiska länderna i Östeuropa under efterkrigstiden fram till början av 1990-talet. Den beslutsfattande myndigheten samlar in information och bearbetar den för att avgöra vad som behövs och inte behövs. Därefter tilldelas produktionsålägganden till företagen om vad och hur mycket de ska tillverka. I teorin kan arbetslösheten därmed helt elimineras och en jämn inkomstfördelning kan upprätthållas. I verkligheten uppstår emellertid en rad problem. Det mest avgörande problemet har att göra med information. Att samla in och bearbeta den information som behövs för att centralt fatta produktions besluten är en mycket komplex och tidskrävande uppgift. När informationen väl är behandlad har situationen förändrats, varför produktionsbesluten blir felaktiga: företagen tillverkar därför inte de varor som efterfrågas.