blommor!
k u lt u r h i s t o r i a o c h o d l i n g
”Har blommor öron? Nyare forskning visar att blommor är känsliga för ljud och faktiskt växer bättre till klassisk musik! Det måste ju betyda att det gamla tricket att tala till sina blommor — och nu vet vi att det måste ske i klassiskt ljudomfång — verkligen kan få dem att växa bättre.” Blommor! är en bok att läsa för nöjes skull, men den ger samtidigt handfasta råd och förslag till odling av blommor på ängar, i rabatter botanik och hur de samverkar med naturen runt omkring sig. För den som vill fördjupa sig kulturhistoriskt finns också texter om till exempel Shakespeares blommor, det subtila blomsterspråket och blomman genom årtusenden. Sammanlagt presenteras drygt 80 blommor i text och bild — från vårens vackra kungsängsliljor till höstens trogna och tåliga astrar. Till varje blomma finns odlingsinformation om bland annat plantering, jordmån, växtplats, blomning och härdighet.
är skribent med trädgård, historia och arkitektur som ämnesområden. Hon har tidigare skrivit böckerna Dahlior (2010) och I trädgårdsmästarens spår (2012), som båda blivit nominerade till Årets trädgårdsbok. Elisabeth undervisar trädgårdsmästarelever, är ciceron på trädgårdsresor och åker land och rike runt och föreläser.
FOTO : MIA CARLSSON
ELISABETH SVALIN GUNNARSSON
elisabeth svalin gunnarsson
och i krukor på balkongen. Vi får en introduktion till blommornas
elisabeth svalin gunnarsson
ISBN 978-91-27-13595-6
9 789127 135956
Blommor-Omslag-Tryck.indd Alla sidor
2014-02-07 14:45
INLEDNING
Blomman genom årtusendena Botanik Blommornas hemliga liv Linnés blomsterur VåRBLOmmOR SOmmaRBLOmmOR HöSTBLOmmOR
7
8 15 17 21 23—69 71—139 141—165
FöRDjUpNINGaR
Great Dixter – att väva med blommor Att driva blommor Iskonvaljer och hur man driver dem till jul Växter som rådjur, snäckor och sniglar inte gillar Mrs Delany och hennes pappersblommor Shakespeares alla blommor 1600-tal – Krig och blomsterquarter Maria och alla hennes kläder Det subtila blomsterspråket Annueller 1700-tal – Herrgårdsträdgården 1800-tal – Blommor för alla! Constance Spry Att smycka hemmet Bordets dekoration Flanderns blomma 1900-tal – Trenderna kommer Blomsterhantverk Torkade blommor Ätbara blommor Blomman som politisk symbol Fönsterbrädets blommor
26 34 38 51 52 60 67 68 87 92 108 109 115 126 126 136 146 149 159 160 166 167
Litteraturlista Tack Register
168 168 169
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 4
2014-02-07 15:42
Bland min samling av favoriter hittar du perenner, annueller, ätbara blommor och till och med buskar. Alla blommar och de flesta är i min smak vackra, de andra är användbara och intressanta på olika sätt och för all del vackra de med. Och visst blir det många superlativ – vacker, skön och underbar – men så är det bara. Varför skulle man annars skriva en blombok? De passar för trädgårdens rabatter, en del för kruka, altan eller korgar och som buketter i vas. Olika arter presenteras men för det ständigt ökande antalet sorter hänvisas till Sveriges Kulturväxtdatabas SKUD där man finner dem alla. Kortare odlingsråd finns med för varje växt. Bokens indelning i vårblommor, sommarblommor och höstblommor måste ses ur ett vitt perspektiv. Blommor som i södra Sverige slår ut redan i april kanske inte blommar förrän i slutet av juni i Lappmarken. Andra blommar igenom alla tre säsongerna eller hinner inte blomma alls längst i norr. Men indelningen ger ändå en indikation på var växten hör hemma i tiden. Jag återkommer ofta till Olof Rudbecks Blomboken (utgiven som ett utdrag av både den och växtlistor för trädgården i Uppsala) från 1658. Det är så intressant att se de gamla svenska namnen och de ger också god information om växtens historia. Karin Martinsson och Svengunnar Ryman som gjort urval, satt samman boken och skrivit dess texter har verkligen gjort en kulturgärning. Planscherna är också mycket vackra och illustrativa, det är svensk blomsterhistoria av bästa slag. Där nämns ibland att en växt finns i Stockholmsfarmakopén – apotekets medikamentlista på den tiden. Växterna som Rudbeck och sen Linné odlade i Akademiträdgården i Uppsala, sedermera Botaniska trädgården var ju mestadels tänkta för medicinskt bruk även om de oftast står som prydnadsväxter.
SvenSk kulturväxtdatabaS (Skud) Namn, arter och sorter i boken följer de man finner i SKUD, den förnämliga databasen där över 80 000 vetenskapliga och hortikulturella namn samt mer än 25 000 svenska namn och över 4 500 växtproduktnamn. www.slu.se/skud.
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 5
2014-02-07 15:42
Blo mm an geno m årt usen dena Jag ser ner i vallmons lilla blomsteransikte. Det är betagande. De florstunna kronbladen, som ett lätt skrynklat siden, den röda färgen som pulserar av liv. Ståndarnas nattsvarta stänglar, pistillens runda märke med ett mönster av sammetsränder, redo att ta emot pollen. De gröna bladens perfekta form, den fint håriga stjälken och de magnifika frökapslarna i immigt blågrått. Jag ser alla detaljer som skapar den perfekta helheten och inser plötsligt att jag betraktar ett litet underverk. Detta är ett koncentrat av absolut skönhet. Längre bort i trädgården växer ljusrosa vallmor, mindre och mer sköra. Andra är cerise, laxrosa, vita eller ljust lila. Somliga bär prassliga kjolar i flera lager, andra är asketiskt enkla. Men alla är de lika vackra. Blommans historia är människans historia. Överallt har de vuxit in i vår historieväv. Vi har fyllt deras väsen med betydelser, låtit dem tala för oss och med oss. Vi har skrivit om dem – poesi, romaner, fackböcker i hundratusentals hittills – målat av dem, inspirerats till musik, tankar och allegorier. Blommorna har följt oss från vaggan till graven och på vägen däremellan. De har skänkt oss glädje och – som Carl von Linné visar – även tröst. Han berättar om sig själv att när ”… gossen war otålig och på intet annat sätt blidkas kunne, töstnade han strax, så snart man gaf honom en blomma i handen.” Blommor har givits i present till sjuka och tillfrisknade, till älskade och efterlängtade, resande och hemkommande vänner. Vid middagar och statsbesök, till skolfröknar och kungligheter och till oss själva! Galenskap har uppstått genom blommor liksom girighet, hat och död. Barnböckerna lämnar en lång girland av blomsterbilder efter sig, Den hemliga trädgården, Toms midnattsträd gård, Blomsterfesten i täppan, Linnea i målarens trädgård och många andra, och skolpjäsens blåsippskostym eller prästkragedräkt är det många som minns – med skräck eller glädje. Vi är omgivna av blommor och kärnan till vår blomsterkärlek stavas skönhet. Från första stund har vi trollbundits av den – oavsett geografi, levnadsvillkor, tid och rum. Berättelser och 8
myter runt blommor verkar flyta motståndslöst mellan olika kulturer med bara små förändringar. Blommans betydelse verkar vara arketypisk. Det är som om blommans förmåga att beröra alla våra sinnen genom färg, form, doft, funktion och mer därtill träffar oss rätt i solar plexus. Som om vi helt intuitivt tar in blomman, känner dess skönhet som en del av vårt mänskliga DNA. Förmodligen har mänskligheten ägnat fler timmar åt att begrunda blommor och därmed skönhet, än åt andra och kanske nyttigare ämnen. ”Tingens skönhet existerar endast i sinnet hos den som begrundar dem”, skriver David Hume i Essays, Moral and Political, 1742. Kanske är det därför nästan alla kulturer har en kärlek till blommor. I den närmast outsinliga artrikedomen kan vi hela tiden skapa vår egen skönhetsbild. Pythagoras och hans efterföljare såg ett samband mellan skönhet och matematik. Det gyllene snittets proportioner tilltalar oss, känns harmoniskt för oss och representeras bland blommorna. Titta bara på rosornas kronblad eller solrosens fantastiska spiraler som så elegant visar upp Fibonaccis tal; antingen 21 och 34, 34 och 55, 55 och 89 eller 89 och 144 frön i spiralerna. Förhållandet mellan dem är exakt det gyllene snittet som i sin tur är den gemensamma faktorn mellan tusentals biologiska organismer inklusive människans DNA. Då verkar det naturligt att många kulturer finner blommor vackra. Men skönhet i all ära – blommor fascinerar också genom sin mångfald, sin historia och sina ”hemligheter”. DE FöRSTa BLOmmORNa
En sensommarbukett med blommor innehåller ofta alla de färger, former och storlekar man kan tänka sig. De är skrikiga och milda, prickiga och randiga, flikiga och runda. Själva blommans natur verkar utmärkas av mångfald. Men hur började det egentligen? Hur såg den allra första blomman ut och vad hände sen? Archaefructus kallas den örtlika, vattenlevande lilla växt som enligt forskarna var en av de första blomväxterna på jorden. Den finns bara kvar som ett 125 miljoner år gammalt fossil, hittat i nordöstra Kina. Det är helt fascinerande att man så väl kan se hela växten, dess rötter, stjälkar, blad och blommorna som sitter i änden av varje
inledning
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 8
2014-02-07 15:42
inledning
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 9
9
2014-02-07 15:42
22
inledning
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 22
2014-02-07 15:42
vår blommor Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparne hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom … August Strindberg, Röda rummet
Vårens blommor gör sig bäst när de växer vilt i stora flockar. De glimmar blått, vitt eller gult under nyutspruckna lövträd som silar ljuset ner över de modiga små blommorna som trotsar väder och vind. I trädgården är de också vackrast när de planterats i mängd, kanske är det närheten till vintern som får oss att längta efter mycket färg och stor effekt när våren väl kommer. Kinesen Lin Yutang skriver ofta om blommor i sin bok Konsten att njuta av livet. I trädgården bör de helst avnjutas i sällskap av en kopp te, därefter kommer konversation och till sist vin som kamrat till blomstren. Blommor under den kalla årstiden bör avnjutas i början av en snöstorm, när himlen just blivit klar efter ett snöfall eller då månen tilltar. Under våren bör blommorna njutas klara dagar eller i en vacker sal under en litet kylig dag. I vår vardag njuter vi gärna vårens blommor på fönsterbräden och balkonger – gärna i mängd även här – på våren behöver vi en överdos av blommans skira men samtidigt tuffa väsen och den söta doften som får minnen av varmare väder att vakna.
julros Helleborus x Orientalis
vå r b l o m m o r
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 23
23
2014-02-07 15:42
Kungsängslil ja Fritillaria meleagris
På våren blommar de i tusental på Kungsängarna nära Uppsala. Aldrig är de så vackra som där – mängden ökar skönheten. De schackrutiga klockorna rasslar lite svagt i morgonvinden när man vandrar förbi och lägger man sig ner befinner man sig i en skog av dem. Att de hamnat där har med Olof Rudbeck d.ä. att göra. Han planterade dem i Akademiträdgården i Uppsala, och i sin Blombok avbildade han den Purpurletta Daamblomman som han kallade den, redan 1658. Den vita Daamblomman är känd i odling redan 1605, också den via Rudbeck, och båda sorterna blev snart populära i slott och herrgårdar. Från Akademiträdgårdens kompost kan lökar ha hamnat i Fyrisån och sedan flutit i land borta vid de fuktiga ängarna söder om staden. Baron Bielke på Funbo-Lövsta beskrev Kungsängarnas blomsterprakt redan 1742 och Linné nämner växtplatsen 1745 i Flora Svecica. Kungsängsliljan är Upplands landskapsblomma. Det lustiga namnet Daamblomma kommer av mönstret som påminde om Damspelets schackrutiga spelplan. Latinets Fritillaria betyder tärningsbägare och Linné byggde på med pärlhönans mönstring – meleagris. Både de röda och de vita blommorna är rutiga, men det syns knappt hos den vita. Idag är kungsängsliljan nästan en trendblomma. Alla lökfirmor säljer den och på Chelsea Flower Show ser man dem ofta i intressanta kombinationer, men vackrast är de nog på en våräng, som på Hill House i Helensburgh i Skottland. Där växer de tillsammans med narcisser och andra vårblommor. Trädgården och huset skapades av arkitekten och konstnären Charles Rennie Mackintosh 1902 och han tecknade och målade ofta denna blomma; dess geometriska mönster var perfekt för hans jugendstil med blandningen av det stiliserade och det mjukt organiska. Kungsängsliljan är giftig som de flesta andra Fritilla ria-arter. Löken innehåller olika alkaloider som kan ge kräkningar, kramper och hjärt- och kärlproblem. Det kräver dock ganska stora doser hos vuxna, små barn är känsligare. 36
akvarell av konstnären Charles Rennie mackintosh
odlInG Jordmån: Fuktig, mager ängsmark eller torvig kompostjord. läge: Älskar ljus och sol men även vandrande skugga. vattning: Jämn fuktighet, får ej torka, inte heller stå i vatten. blomningstid: Maj—juni, 20—30 cm hög. Härdighet: I stort sett i hela landet.
KRUKa
På våren säljs kungsängsliljor i kruka på plantskolorna, men man kan själv plantera lökar i krukor på hösten, ställa dem svalt och utan direkt solljus under vintern – glöm inte att hålla dem lite fuktiga – för att sedan ta fram och driva dem till våren.
vå r b l o m m o r
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 36
2014-02-07 15:43
v책 r b l o m m o r
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 37
37
2014-02-07 15:43
SHakeSpeareS alla bloMMor Få har som Shakespeare förstått att använda växter
violen dansar genom blankverserna och stod för ödmjuk-
i sitt bildspråk och i sin diktning. Ett 30-tal scener
het och det ringa — blå för trofasthet och vit för mått-
utspelas i trädgårdar, hela England liknas vid en trädgård
fullhet. I dramerna med sagoton som En vintersaga och
i Richard II — en ovårdad och ogräsrik trädgård. Hans
Stormen spelar blommor stor roll och i En midsommar-
figurer rör sig i gläntor och på ängar, kanske i Ardens
nattsdröm möter vi gullvivan som står för skönhet och
skog nära Shakespeares födelsetrakter i Warwickshire.
budskap om vårens glädje. Den kallas älvors skål och älvan
Han använde blommorna som poetiska — och ibland rätt
Ärtblomma smyckar med ”en pärla uti var gullvivas öra”.
burleska inslag, men framför allt talade de ett symboliskt
I den förtrollade skogen stryker älvan Puck Titanias
språk till åskådarna. De fungerade som metaforer för
ögonlock med saft från styvmorsviolen, som Shakespeare
känslor, politik, människans väsen och stundtals för hela
kallar ”love-in-idleness”, dess folkliga namn. Därför för-
världsalltet. De anspelade också rätt grovkornigt på sex
älskar hon sig i den första hennes blick faller på — oturligt
och lockade till skratt bland de ofta berusade åskådarna.
nog en åsna.
Shakespeare föddes 1564 i Stratford-upon-Avon, son
I pjäsernas lövsalar och bersåer användes ofta kaprifol
till en handskmakare men också med släkt som ägde och
flätad med rosor. Det växte snabbt och blev en tät
brukade jord. Hans kunskap om de lokala växterna och
vägg mot sol och insyn, mötesplatser och hemliga rum
odlandets konst är tydliga och trots åren i London glömde
för älskande.
han aldrig hemtraktens landskap. De cirka 180 växter han nämner i sina verk ger ett stycke elisabetansk växthistoria.
Jag vet en sluttning, där vild timjan rörs av vinden,
I Stratford bodde han i flera hus, alla med trädgård. De
Där vivor och nickande violer gror
sista åren av sitt liv när han återvänt till Stratford, skaffade
Helt dolda under valv av härlig kaprifol
han flera fruktträdgårdar och 120 tunnland mark med
Av ljuva myskrosor och äppelros.
trädgårdsmästarstuga i stadens närhet. Han dog 1616.
Där sover Titania en stund i natten
Rosen förekommer ofta i pjäserna. I Henrik VI möts de konkurrerande ätterna i Tempelriddarnas trädgård och
Av dessa blommor vaggad in i sömn. en midsommarnattsdröm akt II, scen 1.
väljer som sina kännetecken en vit Rosa arvensis för huset York och den röda apotekarrosen Rosa gallica ’Officinalis’
Lavendel var ännu ovanlig. Den introducerades först 1568
för huset Lancaster. Så startar Rosornas krig och vid
och nämns bara i En vintersaga. Vinruta däremot, Ruta
freden 30 år senare visades detta symboliskt med en ny
graveolens, ingår i Ofelias bukett och symboliserade Guds
ros — ’York and Lancaster’ Rosa damascena versicolor
nåd. Växtens bittra smak förknippades med ånger som det
med både rosa och vita blommor på samma buske.
gamla svenska namnet ångerört säger. På engelska heter
Vallmo, alruna och smörblomma växer i versraderna
den Rue, samma ordstam som svenskans ruelse, ånger.
liksom rädisor, björnbär, svarta vinbär och ringblommor
Ofelia tar från sin bukett även rosmarin för hågkomst,
som var en dåtida salladsväxt. Jordvivan med sin bleka
penséer för tankarna och fänkål mot melankoli. Sista blom-
färg och snabbt överståndna blomning stod för död
man i buketten var akleja, en symbol för försakad kärlek
och användes för att smycka gravar. Shakespeare verkar
och otacksamhet. Så förmedlade Shakespeares bukett
ha älskat violen; den är med i Kärt besvär förgäves,
genom blomsterspråket något om Ofelia och hennes mot-
Richard II, Pericles, Hamlet och Trettondagsafton. Doft-
spelare till den elisabetanska publiken.
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 60
2014-02-07 15:43
”En korrekt och regelbunden författares verk är som en trädgård, omsorgsfullt och flitigt planterad, omväxlande av ljus och skugga och given en doft av blommor …” Ur förordet till Dr Samuel Johnsons Shakespeareutgåva 1765
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 61
2014-02-07 15:43
Martin Birck var ett litet barn, som låg i sin säng och drömde. Det var sommarafton och skymning, en tyst och grön skymning, och Martin gick vid sin moders hand genom en stor och underlig trädgård, där skuggan låg mörk i alléernas djup. På båda sidor om vägen växte sällsamma blå och röda blommor, på smala stänglar vajade de av och an för vinden. Han gick och höll sin moders hand och såg förvånad på blommorna och tänkte på ingenting. Martin Bircks ungdom, Hjalmar Söderberg
70
sommarblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 70
2014-02-07 15:44
sommar blommor I minnet är sommarlovet oändligt långt – och oändligt blomsterfyllt. Vår österlenska trädgård var rågad av dem, allt från försiktig bergnarv till hårdflirtad rosenspirea, mindre fält av sommarblommor och jätteprästkragen som ständigt ville ta över hela trädgården. Stockrosor och borstnejlika, akleja och stormhatt och mängder av rosor, där tidens trender gjorde sig gällande genom de moderna sorterna. Buketterna följde säsongen och innehöll det vackraste för dagen. Min mor gjorde dessa ”sillsalladsbuketter” med ditt och datt sommaren lång och på min födelsedag i slutet av juli brukade några röda rosor ackompanjeras av brudslöja, lavendel, luktärter, klockor, salvia och ofta även blommor i både gult och orange. Mångfalden blev vacker och buketten härligt ofriserad – så långt från blomsteraffärens strikta buketter man kunde komma. Idag äger jag inte längre ett tunnland trädgård, men det är fantastiskt vad man kan få plats med om man bara vill. I radhusträdgården lyckas jag ständigt hitta nya små platser för fler blommor och grönsaker – gärna blandade i en potager – medan gräsmattan minskar. Glädjen av att omges av blommor, att kunna plocka dem när man vill och hur man vill och stundtals att äta upp dem är oslagbar. Att få följa de små fröna från sådd till stora praktfulla rabatter eller den piriga perennstarten där växten kan utvecklas till meterhöga exemplar är fascinerande. Men allt är inte sol och värme. Norrväggens skuggrabatt kräver sina speciella invånare och faktum är att de nästan överträffar alla de andra i trädgården. Det vita och silvriga av lammöron, sockblommor, fingerborgsblommor, vita löjtnantshjärtan och vita flox bryts av röd och rosa astilbe och mot sommarens slut av vädd och funkia. Sommaren är också kort och stundtals ganska regnig så trädgården behöver även en dos av blommor som gör sig i blöta, som har en lång säsong så att ingen tid blir blomsterlös och som skimrar magiskt i sommarkvällen.
sommarblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 71
71
2014-02-07 15:44
’Constance Spry’
114
sommarblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 114
2014-02-07 15:45
conStance Spry Bläddrar man i ett heminredningsmagasin eller i en trädgårdstidning finner man genast spår efter Constance Spry. Buketter med prydnadskål, vilda växter och chica lådor eller plåtburkar som del av arrangemanget — allt är hennes förtjänst. Hennes liv är en fascinerande historia. Född i Derby 1886 som äldsta dotter till en fattig men ambitiös järnvägstjänsteman fick hon en vårdutbildning på Irland dit familjen flyttade. Under sitt första giftermål skaffade hon sig ett minst sagt passionerat förhållande till trädgårdsodling, medan passionen till den våldsamme maken försvann. Efter att ha arbetat för Röda korset i Dublin under första världskriget flyttade hon med sin son till England där hon startade en skola — Homerton and South Hackney Day Continuation School i östra London. Där gjordes ett fantastiskt arbete för att utbilda unga och fattiga fabriksarbeterskor en dag i veckan. De fick lära sig sömnad och matlagning, men hon upptäckte snart deras ökade intresse när de fick göra enkla buketter av de blommor hon tog med hemifrån. På den tiden var det endast över- och medelklass som hade råd med snittblomsodling, men Constance missionerade att allas liv kan livas upp med blommor. Även i fattiga hem kan fantasi och tillgängligt växtmaterial skapa blomsterglädje. Efter att ha glatt bekanta med blomsterarrangemang av vildblommor och gamla kärl som hon hittat i antikaffärer och på loppmarknader fick hon i slutet på 1920-talet ett uppdrag att göra en utställning i ett skyltfönster hos den fashionabla parfymbutiken Atkinsons på Old Bond Street i London. Hon använde enkla växter från dikesrenar och häckar och det blev sensation. 1928 öppnade hon eget på Belgrave Road, senare i exklusiva Mayfair. Hennes kunder var de radikala och de rika, som inredningsarkitekten Syrie Maugham, berömd för det helt vita vardagsrum hon skapade 1932 och den skandalomsusade Mrs Simpson. Hon hade nu över 70 anställda, öppnade Constance Spry Flower School för unga kvinnor och gav ut den första av 13 böcker, Flower Decoration. Här skrev hon om blomsterarrangemang på ett enkelt, opretentiöst sätt, grundat på egen erfarenhet. Hon visade hur de olika säsongernas trädgårdsblommor, vildblommor och ogräs kunde användas i alla hem, oavsett klass och inkomst. Jordgubbsblad, grässtrån, grönkålsblad, pinnar, nässlor liksom gamla fågelburar, bakformar, plåtburkar och soppskålslock — allt gick an! En ny butik öppnade i New York strax före andra världskriget och efter kriget kom boken Come Into The Garden, Cook där hon lärde britterna att odla och laga sin egen mat. Hon startade även en Domestic Science School i Winkfield Place, Ascot, tillsammans med en väninna. Där växte hennes intresse för ovanliga och gamla rosor till en passion och en stor samling av rosor. 1952 fick hon sitt dittills största uppdrag — att dekorera hela processionsvägen mellan Buckingham Palace och Westminster Abbey inför Elizabeth II:s kröning. Det följdes av många societetsbröllop. Dessvärre slutade hennes liv mycket abrupt 1960 då hon halkade i en trappa och dog en timme senare. Hon lämnade efter sig ett tankesätt och en stil som lever kvar än idag. Undertiteln till hennes sista bok sammanfattar hennes liv — A millionaire for a few pence. Med några få blommor och mycket fantasi kan man göra underverk och förgylla sitt liv. David Austin gjorde alldeles rätt när han ett år senare döpte sin första ros efter denna märkvärdiga dam.
sommarblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 115
115
2014-02-07 15:45
130
sommarblommor
Bl책 bolltistel
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 130
2014-02-07 15:45
T ist el o ch m artorn Det vi kallar tistel i Sverige är egentligen flera olika släkten, till exempel bolltistelsläktet (Echinops), mariatistelsläktet (Silybum) och piggtistelsläktet (Carduus). Martornet Eryngium maritimum får vara med under samma rubrik eftersom den har samma egenskaper i trädgårdens rabatt. Men vill man ha en tistel i sin trädgård? Är det inte bara ogräs som man ständigt kämpar mot? Tistel och törne har ju alltid varit människans följeslagare och plågoris och setts som ett straff och en symbol för det onda. Men som i de flesta växtfamiljer slinker vissa genom nålsögat och blir plötsligt vackra. De utgör spännande kontraster – deras grafiska, skarpa profil kan vara en befrielse bland allt gulligt. Som bukettblomma är de fantastiska och torkade som eterneller för vinterbuketterna. Bolltistel Echinops bannaticus blev en värdig Årets perenn 2012. Få växter glädjer så länge och på så många sätt – i rabatten, i buketten och framför allt för humlor och fjärilar som flockas runt de blå bollarna nästan berusade av lycka. Låter man fröställningarna stå kvar kan fåglarna ta del av dem genom vintern. De är stadiga och tydliga i sin stickiga och samtidigt runda form. Namnet Echinops kommer av grekiskans ekhinos, som betyder igelkott, och ops som betyder utseende. Den har funnits i Sverige, odlad som prydnadsväxt, sedan 1600-talet.
odlInG bolltIStel Jordmån: Väldränerad, lätt och kalkhaltig jord. läge: Full sol, men klarar lite skugga. vattning: Tål torka. Har svårt med längre regnperioder. plantering: Självsår sig lätt så man får klippa av blomställningarna om man inte vill ha fler. Härdighet: Zon 1—7. blomningstid: Från juli tills frosten kommer.
Silvermarton och axbetonica ’Rosea’
Martorn Eryngium maritimum Ett litet maritimt getskägg – ja det är faktiskt denna växts namn på grekiska. Vild växer den längs havet och sprider sina skäggiga blågrå blad över sanden. Den klarar blåst och uttorkning genom det vax som täcker bladens yta. Martorn blir cirka 60 cm hög och passar bra i en blandad perenn- och sommarblomsrabatt. Även på vintern kan den sticka upp över snötäcket och pryda trädgården. 1753 beskriver Linné det vilda martornet han hittade på norra Öland. Han vågade sig på att smaka de taggiga bladen, åtminstone de spädare skotten och menade att de smakade sparris. Dessutom var de urindrivande och uppiggande. Martornssläktet har flera anslående medlemmar: blå martorn Eryngium amethystinum i en mycket speciell blå färg, bollmartorn Eryngium x tripartitum som verkligen blir ett samtalsämne i rabatten – mycket spretig och flikig i vitt. Silvermartorn Eryngium giganteum är
sommarblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 131
131
2014-02-07 15:45
Vallmo Papaver
’Beth’s poppy’ på Great Dixter.
”Vallmon är som målat glas och värmer vinden som en exploderande rubin” Ruskin: Proserpina. Studies of Wayside Flowers, 1888.
134
Vallmosläktet, särskilt opievallmon Papaver somniferum, har odlats i tusentals år. I Mesopotamien och Egypten liksom i Norden fanns den tidigt och användes som läke- och sömnmedel. Den bar sömnen till brukaren; latin somnus, sömn och ferre bära. I matlagning och som krydda är den väl känd. Fröna innehåller fermenter som främjar matsmältningen om de äts råa. Vallmon var fruktbarhets- och skördegudinnornas blomma, de avbildades ofta med en vallmokrans runt huvudet. Mycket vallmo på fälten tolkades som att skörden skulle bli stor. Vackert Waldmod är en smärtlindrande och lugnande växt enligt Rudbeck 1658. Opievallmon hette Gul Waldmod med warachtig root och han tar även upp prydnadsväxten Engelsk vallmo, Meconopsis cambrica. Rudbeck fick hela 13 olika sorters vallmo från Henrik Gyllenanckar i Jena. Det finns 120 arter i vallmosläktet, både ett-, två- och fleråriga och de är ofta mycket frosttåliga. Några arter räknas in bland de nordligaste landlevande kärlväxterna. Blommorna är enkla eller dubbla, lila, vita, gula, orange, röda, rosa eller blå och de är som japanskt silkespapper. Frökapseln innehåller mängder av pyttesmå frön som kan spridas med vinden eller falla rakt ner under blomman. Den vildväxande kornvallmon ses som ett ogräs i åkrarna men kan odlas i trädgården. Den användes förr som ett milt, lugnande medel. Fjällvallmon eller laestadiusvallmon Papaver laestadianum lyser blekgul på fjället men är ovanlig. Den blå bergvallmon, Meconopsis betonicifolia, är svårodlad men oemotståndlig. I våra trädgårdsland blommar idag mängder av förädlade vallmo, både små och stora. Mest populära är nog gruppen Papaver pseudoorientale, jättevallmon, som har upp till 10–15 cm stora blommor. Här finns namnsorten ’Perry’s White’ som upptäcktes av förädlaren Amos Perry på Perry’s Hardy Plant Farm i Middlesex 1913. Han hade länge försökt få fram en helt vit vallmo när han av en slump fick höra att en kund som köpt röda och rosa vallmo fått en vit blomma bland de andra. Kunden blev
sommarblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 134
2014-02-07 15:45
ilsken men Perry glad. Vallmon började säljas i Sverige på 1930-talet. Perry var också upphovsman till en laxrosa jättevallmo, ’Mrs Perry’ som introducerades 1903. En röd kornvallmo med vitkantade kronblad hittades i ett fält invid byn Shirley i England av odlaren William Wilkes. Han tog frön, sådde och fortsatte att spara de mest avvikande exemplaren som så småningom blev Shirley-sorterna. Opievallmon odlas idag världen över för sitt narkotiska innehåll. Alkaloiderna är bland annat morfin, kodein och noskapin och av mjölksaften görs råopium. De många förädlade sorterna vi har i våra trädgårdar har mycket lägre halter av alkaloider.
sorter i många färger; orange, rött, rosa, vitt, blått och nyanser däremellan. I amplar, balkonglådor och krukor ramar hängverbenan in andra växter i kompositionen och finns i många färger och med vackra blad.
odlInG Jordmån: Väldränerad, gärna en aning sandig. Behöver jämn näringstillförsel under sin intensiva växtperiod. läge: Full sol och lätt skugga. Ska stå luftigt, inte instängt mot plank eller mur. vattning: Jämn fuktighet. Tål inte uttorkning. Vattna runt rötterna, inte på bladen. Härdighet: Perenn i varma lägen i zon 1, annars ettåring som frösås på våren.
odlInG
blomningstid: Juni—september.
Jordmån: God, väldränerad jord. Kompostgödsla.
Storlek: 20—100 cm hög, 20—50 cm bred.
läge: Soligt.
Skötsel: Jätteverbenan blir lätt alltför ranglig om
vattning: Jämn fuktighet.
den får för mycket näring. Toppa den då och då så
Härdighet: Zon 1—8.
blir den stadigare. Ta bort det som blommat över.
Övrigt: Frösår sig lätt men tycker inte om att flyttas.
Verbena Verbena
Järnört är det gamla, vackra svenska namnet på den här växten. Det känns strävt och nordiskt på något sätt och det passar Verbenan som lätt glöms bort bland mer utsvävande växter. I Stockholmsfarmakopén fanns järnörten Verbena officinalis redan på 1600-talet. Traditionellt trodde man den botade sår från vapen av järn. Verbena beyder helig kvist eller flätat spö och minner om Jesu spöstraff. På engelska kallas den Holy cross. Jätteverbenan når över de flesta andra i perennrabatten och har ett ganska spretigt växtsätt. Kantverbenan avslutar som snygg rabattkant. Nu finns Verbena hybrida-
jätteverbena
sommarblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 135
135
2014-02-07 15:45
140
hรถstblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 140
2014-02-07 15:45
höstblommor Överjordiskt sköna störta blommorna samman. Till alla vrår sig tränger förgängelsens våta nos. Himmelen spottar: kallt i krassens öppna klocka, Tvättar häftigt sönder sommarens sista ros. Harry Martinson
Först på höstkanten tycker jag att trädgården kommer till sin rätt och då når mitt intresse för trädgårdens blommor sin höjdpunkt. Man vill plocka fler och fler och ställa in dem i stora, generösa vaser för att lysa upp därinne när sommaren börjar gå mot sitt slut och höstskymningen närmar sig. Höstens blommor är ofta starka i färgerna, mustiga och uppfriskande långt från allt det samstämt romantiskt ljuva som driver genom sommaren och nästan verkar menlöst när man jämför med dahlior, gladiolus eller monbretia. De flammar genom dimmiga höstmorgnar och ger liv åt trädgården.
höstblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 141
141
2014-02-07 15:45
Solbrud Helenium
Sen augustikväll i botaniska trädgården i Göteborg. De sista solstrålarna förgyller luften och den stora bädden av solbrud verkar ha fattat eld. Brinnande orange, varmt gulrött mot ett bladverk av skirt grönt. De lockar både människor och insekter att slå sig ner och bara njuta. Ständigt på jakt efter höstblommor och då helst i höstens färger finner jag solbruden både varm och glädjande. Den motsvarar alla förväntningar – fyller villigt större rabatter, finns i många färger i rödskalan och blommar långt in på hösten. Liksom rudbeckian kommer de från Nordamerika. Redan på 1600-talet gladde de våra trädgårdar, som ”Wirginsk gullblomma med wingar på stjiälken” blommade den hos Rudbeck. Arten var mycket högre än nutida hybrider och färgerna har blivit många fler. Ett engelskt namn är Sneezeweed eftersom man gjorde luktsnus av de torkade, söndersmulade bladen. De gör sig kanske allra bäst i ensamt majestät. Det blir en sådan fantastisk verkan när kvällsbrisen drar genom ett helt fält av solbrud. Men de passar även tillsammans med illröda montbretian ’Lucifer’ eller bågmonbretia i bronsrött, dahlior i mjukt orangegult, alstroemeria, bronskål eller brutna mot djupt blå salvia, stormhatt eller en kruka agapantus intill rabatten. Det gör hösten värd att vänta på! Solbrud ’Rubinzwerg’ (både vänster och höger sida)
odlInG Jordmån: Lös, näringsrik jord, behöver kontinuerlig tillförsel av gödsel. läge: Sol, gärna morgon eller eftermiddagssol. vattning: Jämn fuktighet, ej för torrt. Höjd: 50—100 cm. blomningstid: Juli—oktober eller fram till frost. Övrigt: Behöver viss uppbindning om den står öppet, särskilt de högre sorterna. Bör delas vart 3—4 år på våren för att fortleva länge. Härdighet: God härdighet.
156
höstblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 156
2014-02-07 15:46
hรถstblommor
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 157
157
2014-02-07 15:46
ätbara blolMMor cikoria Cichorium intybus. (Vägvårda) Cikorians himmelsblå blommor ses längs vägar i södra Sverige. Den är både vacker och ätbar. Torkade och malda rötter blev till kaffesurrogat på 1700-talets förbudstid då kaffe var lyx och under världskrigen, då det rådde kaffebrist. Härligt besk är sallatscikorian — rossi, frisée och den roliga sorten ’Grumola verde’ men godast är 1800-talets favorit endiven. Den tas upp på hösten, toppen skärs av 2—3 cm och roten putsas. Sen förvaras den mörkt och svalt och sätts i december i krukor, med torvmull, sand eller i hel sandbänk, vattnas och drivs i mörker i 13—14 grader. Den ätfärdiga bladknoppen skördas efter några veckor. Jordärtskocka Helianthus tuberosus. De nordamerikanska indianerna odlade den så att bergen lyste av de gula blommorna, enligt en reseberättelse från 1600-talet. Då var den också en delikatess hos fransk överklass. Även Linné blev förtjust över denna det ”ekonomiska tidehvarfets” trädgårdsväxt. Men potatisen tog överhanden, utom under 1840-talets potatissjuka. Få odlar den idag, trots sina underbara solrosliknande blommor och imponerande höjd som pryder blomsterkvarteret. Knölarna kan man plocka tills marken frusit. Halma eller lövtäck landet och plocka till jul. Klarar zon 7 men eftersom den är en kortdagsväxt och behöver mörka nätter för att blomma, brukar den sällan blomma längre norrut. kronärtskocka Cynaria cardunculus. En matig tistel med ljuvliga lila blommor. Det är själva blombottnen man äter, gärna doppad i smör eller en god olivolja, men innan dess får man njuta av en stor och ståtlig växt som pryder sin plats i trädgården. Den ska skördas strax före blomning, men låt några stå kvar för praktens skull. Den måste frösås tidigt om man ska hinna få skörd och den tål inte vinterkyla. Jag gräver upp och krukar några plantor och förvarar dem i växthuset under vintern för att få tidigare start. Den är perenn i zon 1 om man täcker väl — dock inte för tidigt eller för tätt — och vintern inte blir för sträng. Artichoke eller artiskock i äldre svenska, tros komma från det arabiska ordet för jordtagg: ardi-schauki. Zucchini Cucurbita pepo. Den godaste blomma jag vet är zucchinins. Stor och gyllengul dyker den upp bland de gröna bladmassorna och får det att vattnas i munnen. Tack och lov är ju zucchinin en givmild växt som ger stora skördar, så det räcker till själva zucchinin också. Alla sorter är lättodlade och rankar sig glatt iväg flera meter om de får tillräckligt med vatten och hästgödsel. Bäst trivs de direkt i komposthögen! Njut blommorna friterade i olja och med en liten bit parmesanost instoppad i dess mitt. Underbart! Sockerärtor Pisum sativum. Många sockerärtor har mycket vackra blommor som liknar släktingen luktärta. På sistone har många fina äldre sorter av sockerärta dykt upp och de har ofta både stora och stiliga blommor. Den franskättade sorten ’Carouby de Mausanne’ blommar med fantastiska tvåfärgade blommor i rosalila och djupt rött. Söta rosalila blommor och söt smak har också ’Gigante Svizzero’ och ’Norli’ har praktfulla vita blommor. Goda att knapra på råa direkt, lättkokta med olivolja eller med stekta kantareller.
160
vå r b l o m m o r
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 160
2014-02-07 15:46
Kronärtskocka ’San Erasmo’
vå r b l o m m o r
Blommor-Inlaga-Korr11-140207.indd 161
161
2014-02-07 15:46
blommor!
k u lt u r h i s t o r i a o c h o d l i n g
”Har blommor öron? Nyare forskning visar att blommor är känsliga för ljud och faktiskt växer bättre till klassisk musik! Det måste ju betyda att det gamla tricket att tala till sina blommor — och nu vet vi att det måste ske i klassiskt ljudomfång — verkligen kan få dem att växa bättre.” Blommor! är en bok att läsa för nöjes skull, men den ger samtidigt handfasta råd och förslag till odling av blommor på ängar, i rabatter botanik och hur de samverkar med naturen runt omkring sig. För den som vill fördjupa sig kulturhistoriskt finns också texter om till exempel Shakespeares blommor, det subtila blomsterspråket och blomman genom årtusenden. Sammanlagt presenteras drygt 80 blommor i text och bild — från vårens vackra kungsängsliljor till höstens trogna och tåliga astrar. Till varje blomma finns odlingsinformation om bland annat plantering, jordmån, växtplats, blomning och härdighet.
är skribent med trädgård, historia och arkitektur som ämnesområden. Hon har tidigare skrivit böckerna Dahlior (2010) och I trädgårdsmästarens spår (2012), som båda blivit nominerade till Årets trädgårdsbok. Elisabeth undervisar trädgårdsmästarelever, är ciceron på trädgårdsresor och åker land och rike runt och föreläser.
FOTO : MIA CARLSSON
ELISABETH SVALIN GUNNARSSON
elisabeth svalin gunnarsson
och i krukor på balkongen. Vi får en introduktion till blommornas
elisabeth svalin gunnarsson
ISBN 978-91-27-13595-6
9 789127 135956
Blommor-Omslag-Tryck.indd Alla sidor
2014-02-07 14:45