Åke Truedsson ISBN 978-91-27-11672-6
ODLA DINA EGNA
”Att bruka jorden är ett sätt att leva. Det kan ge dig nyttig god mat, motion och hälsa.”
I min trädgård växer en mängd olika grönsaker. Jag odlar många välkända och användbara sorter som lök, tomater och morötter. Men jag har också plats för mer udda grönsaker som haverrot, koregi och portlak. Den här boken är både praktisk och lättillgänglig och innehåller allt du behöver veta om sådd, plantering, skötsel och skörd för att du också ska lyckas med din egen grönsaksodling.
ODLA DINA EGNA GRÖNSAKER Åke Truedsson
Åke Truedsson är ordförande i Riksförbundet Svensk Trädgård med ca 32 000 medlemmar och driver sedan många år en tomatklubb som har en genbank med 600 olika sorter och ett medlemsantal på ca 2 500. På sin gård i Håslöv producerar han ekologiskt odlade grönsaker, frukt och bär. Åke har gett ut flera böcker på Natur & Kultur, bland annat Odla tomater (2007) och Frukt och bär (2007).
Åke Truedsson
GRÖNSAKER
9 789127 116726
omslag2.indd 1
10-12-09 10.10.30
odladinaegnagronsaker.indb 4
10-12-08 14.38.00
innehålL
odladinaegnagronsaker.indb 5
7 10 15 16 19 21 21 22 23 24 30 54 74 88 116 132 152 164 172 172 174 181
Åke har ordet Odlingens grunder: att lyckas med sin odling Viktiga regler för sådd Viktiga skötselråd Djupsängar Fotosyntesen Våra vänner i jorden Övriga vänner i trädgården Nyttoämnen i jorden Året i mitt odlingsland Odla lökväxter Odla rotgrönsaker Odla knölväxter Odla sallatsväxter Odla fröväxter Odla fruktgrönsaker Odla kålväxter Övriga perenna grönsaker Ta vara på skörden pH-värde Näringsinnehåll i grönsaker Register
10-12-08 14.38.00
Tr채dg책rdslandet ska vara en plats att vara p책.
10-12-08 14.38.05
odladinaegnagronsaker.indb 6
ÅKE HAR ORDET
Nya trädgården i Håslöv, Skåne, 2010.
Köksträdgården hade, historiskt sett, ett stort värde i Sverige eftersom den gav mat åt de ofta stora familjerna med många barn. Kunskapen att odla satt djupt rotad och gick i arv från föräldrar till barn. Säkert var det hustrun i familjen som skötte trädgårdslandet även om maken hade hand om några tunga sysslor. Men så kom moderna tider till vårt land och vi fick mer pengar i plånboken. Trädgårdslandet glömdes bort allt mer till förmån för vintergröna prydnadsbuskar, gräsmatta, några ettåriga blommor och utströdda perenner. Grönsaker av god kvalitet kunde köpas året runt även om de under några år var besprutade med till exempel DDT. Då trodde vi att fina grönsaker måste vara av hög kvalitet, även hälsomässigt. Visst fanns det en del trädgårdsodlingar kvar, men de var inte framträdande och ofta saknades det rätt kunskaper och förutsättningar för att det skulle bli bra. En odlingskunskap som byggts upp under många generationer dog ut under bara några få årtionden. Sedan dess har våra trädgårdar gradvis skiftat karaktär. De vintergröna prydnadsbuskarna har nästan försvunnit, de öppna gräsytorna har i många fall besegrats av mer spännande trädgårdsrum, sten, dammar och de många vackra perennerna har gjort sitt intåg. Även kryddväxter odlas alltmer. Raka linjer har ersatts av kurviga vackra och många tänker också på färgval och långa blomningar som avlöser varandra. Men var kommer våra grönsaker in i denna nya värld? Intresset tycks ha ökat på senare år, speciellt för växthusodling av gurka, tomat, chili och även annat matnyttigt. Vänder vi blickarna västerut ser det ut som om grönsakslanden sakta är på väg tillbaka i England och USA, om än så länge bara för en motiverad skara. Fast numera säljs det faktiskt grönsaksfrö för högre belopp än blomsterfrö i England, så något är på gång. Drivkraften kan vara att odla egen, giftfri mat och därtill ligger det kanske också en viss status i att kunna berika det egna kulinariska köket med färska, nyskördade, delikata, obesprutade, egenodlade grönsaker och kryddor. Det har även kommit fler och fler hembutiker där man säljer lokalt odlade grönsaker, frukter och bär. Ofta är dessa också biologiskt odlade utan konstgödning och giftbesprutning. Den ökande medvetenheten om matens betydelse för hälsan spelar säkert en roll i de förändringar som sker. Att leva med naturen och utnyttja dess möjligheter till att producera egen mat känns bra. Det ger en form av meditation, tid att tänka medan dina händer och din kropp arbetar med skörd, sådd, anläggning eller skötsel, eller medan dina sinnen bara njuter av det du skapat i din trädgård. En trädgård kan vara 7
odladinaegnagronsaker.indb 7
10-12-08 14.38.05
till glädje för alla dina sinnen och så också ett vackert grönsaksland. Ofta flyttar fåglar in och vill ta del, och även hjälpa till med att ta bort ohyra och, om boplats finns, sjunga under vår och försommar. Dessutom kommer din skörd att ge dig och dina nära och kära bättre matvanor och mer näringsriktig mat utan giftbesprutning. Det kan betyda mycket för din hälsa och drömmen om egna grönsaker kan gå i uppfyllelse. Men grönsakslandet är inte på väg tillbaka i samma skepnad som förr med uppradade odlingssängar där det bara gäller att producera mat utan stil. Nu ska det dessutom vara vackert med diverse inslag av blommande växter. Förutom vanliga ettåriga grönsaker ska där även finnas perenna sådana, gärna i kombination med frukt och bär. Trädgårdslandet har ändrat karaktär och är på väg att bli en vacker plats, ett utrymme att studera det sköna som växer, en plats att skörda och bara få vara på. Om du är ensam i familjen om att vara intresserad av odling så involvera ändå familj och vänner på något sätt, inte bara för att rensa ogräs utan också i skördefester och provsmakning av det goda. Låt dem känna glädjen som finns där när man lyckas! Härliga middagar, efterrätter och goda sallader från det egna trädgårdslandet är aldrig fel. Allt för att främja gemenskap i familjen och sprida kunskap. Kunskap föder intresse och det ger resultat i odlandet. Skapa gärna samhörighet med andra som odlar genom att vara medlem i trädgårdsföreningar, ha plantbytarträffar, provsmakning eller bara genom att besöka varandras trädgårdar. Ett stort problem är att mycket odlingskunskap har gått förlorad; människorna i den generation som senast odlade har blivit så gamla att de kanske inte längre minns och kan lära oss trädgårdsodlingens ABC eller så är de borta för alltid. Lite positivt har dock hänt. Invandrare från andra länder bidrar med odlingskunskap och dessutom en ökning av sortimentet, eftersom trädgårdsodling fortfarande är mycket viktig för hushållet i många länder. Denna kunskapsöverföring sker speciellt i koloniområdena där olika kulturer ofta möts. Trädgårdsintresset ökar på så sätt och nya generationer trycker på, vilket betyder att det finns mycket att lära ut och stor kunskapstörst. Kunskapen om hur man lyckas med sin odling är mycket viktig oavsett om du har blommor, grönsaker eller frukt och bär i din trädgård. Vi vill ju lyckas med det vi gör och vi vill absolut inte börja om från början. Här kan trädgårdsvänner och trädgårdsföreningar bidra. Följ med mig till mitt grönsaksland. Kanske kan du öka din kunskap och få ett längre och lyckligare liv. Åke Truedsson
8
odladinaegnagronsaker.indb 8
10-12-08 14.38.05
odladinaegnagronsaker.indb 9
10-12-08 14.38.08
ODLINGENS GRUNDER – ATT LYCKAS MED SIN ODLING
odladinaegnagronsaker.indb 10
10-12-08 14.38.08
odladinaegnagronsaker.indb 11
10-12-08 14.38.11
Paradiset finns d채r du odlar. odladinaegnagronsaker.indb 12
10-12-08 14.38.15
En bra start ger ofta ett bra resultat.
För att lyckas med din odling behöver du få grepp om helheten, se vad som är viktigt och förstå hur allt påverkar och hänger samman. Lite biologikunskap är bra, samt att tänka på att leva med naturen och inte mot den. På sidan 21 kan du läsa om fotosyntes, växtbetingelser och jordegenskaper. Lite kort kan man dock säga att för att växter ska trivas måste de ha tillräckligt med näring, vatten, ljus och utrymme, men också en lös, djupluckrad jord att breda ut sina rötter och söka näring i, utrymme att växa, ingen konkurrens från ogräs – och lite omsorg. För att tillfredsställa växternas behov är djupsängar mycket bra, läs mer om det på sidan 19. Tänk på att växter är levande väsen precis som vi, fast annorlunda. De har också behov för att trivas och utvecklas. Om din täppa ska bli riktigt bra är det också viktigt att odla det som familjen har behov av och önskar sig. Dessutom gäller det att få grönsakslandet vackert, så att du själv, och förhoppningsvis även andra, tycker om det. Men hur ska du nå dit? Börja med att skissa upp ditt planerade eller befintliga odlingsland. Rita in odlingssängar eller djupsängar, gör plats för någon ståtlig wigwam eller två som fångar ögat då man kommer in i grönsakslandet. På dessa kan du odla klätterbönor, småpumpor, gurkor och bärbuskar eller något annat trevligt. När skissen är klar kan du planera in din odling. Gör gärna en sittplats i ett hörn där du skapar lä med buskar eller träd, kanske en hörna för en soffa eller ett par stolar, ställ dit ett litet bord för fika eller att hantera fröer och grönsaker på eller något annat som gör ditt odlingsland speciellt. Skapa rumskänsla med häckar och plantering av fruktträd och bärbuskar. Det kan till exempel vara rumsväggar av Actinidia kolomicta (minikiwi – ’Anna’, ’Paula’
och ’Oskar’ – hon- och hanplanta behövs), röda och vita vinbär som lätt spaljeras eller spaljerade busksurkörsbär, men tänk även framåt: de växter som är små när du sätter dem blir större och större och ska även då passa in. Prata igenom vad familjen längtar mest efter och om det odlades för lite eller för mycket av något under året som gick. För gärna en odlingsbok, där du skriver ner vad du ska komma ihåg och vad du ska tänka på. Skriv framför allt ner vad du odlade och vilka sorter som lyckades eller inte lyckades, så kan du chansa på en annan sort kommande år och dessutom få underlag för att kunna ha bästa möjliga växelbruk. Anpassa och kombinera så att du tror att landet blir lyckat och skörden eftertraktad i köket. Det är alltid enkelt att ändra på en planritning men svårare när den blivit verklighet. Är det något som tycks svårt så försök läsa på i olika trädgårdsböcker. 13
odladinaegnagronsaker.indb 13
10-12-08 14.38.17
ODLA ROTGRÖNSAKER
odladinaegnagronsaker.indb 54
10-12-08 14.39.38
Majrova.
odladinaegnagronsaker.indb 55
Rödbetor (Formanova, Gulbeta, Detroit Nero).
De rotgrönsaker vi odlar idag är förädlade vilda växter. De innehåller näring, vitaminer och mineraler, och är både goda och hälsosamma ingredienser på vår meny. Rotgrönsaker är oftast tvååriga växter. Näringen samlas i en rot som året därpå ger upphov till blomning och frösättning, varefter växten dör. En stenfri jord ger fina, välväxta rötter. Bäst odlingsresultat blir det om man naturgödslar på hösten året före odling. De nyttiga rotgrönsakerna kan bli ännu nyttigare om man tillsätter 3–5 dl vedaska per m² – då höjs mineralhalten, och smaken förbättras också. Växelbruk är viktigt för god skörd och för att undvika en anrikning av angripande insekter och svampsjukdomar.
10-12-08 14.39.41
Morotsmix.
morot Moroten (Daucus carota ssp. sativus) är en tvåårig, flockblommig växt. Det första året samlar den näring i form av mineraler och vitaminer i roten. Året därpå blommar den med fullt av små vita blommor på ca 1 meter höga stänglar, och ger mängder med frön. Därefter dör plantan. Odlingsförutsättningar Morötter är tåliga och växer på alla jordar, även om sandjord passar allra bäst. Den bästa jorden är porös, lucker, stenfri, näringsrik, djupgrävd och väldränerad. Jordens pH-värde (se faktaruta s. 172) bör inte vara för lågt, eftersom morötterna då kan ta upp oönskade metaller ur jorden. Vid pH-värde lägre än 6 bör jorden få tillskott av kalk. Du kan gärna gödsla med naturgödsel, men gräv inte ner färskt gödsel på våren, eftersom det kan försämra smaken och ge upphov till mer grenade rötter. För mycket kvävegödsel kan också ge sämre smak. Stenig jord ger oftast mer grenade rötter. Består jorden av tung lera kan djupsängar med tillsats av kompost och lite fingrus eller stenkross på 0–3 mm göra så att morötterna trivs bättre. Växelbruk är viktigt eftersom skadegörare övervintrar i jorden. Gräv därför heller inte ner köksavfall som innehåller morötter där du ska odla morötter kommande år, eftersom eventuella skadegörare kan finnas kvar.
hybridmorötter har utvecklats. På senare år har sorter med viss motståndskraft mot morotsflugan framställts, liksom morötter i flera härliga färger: gula, lila, vita, röda. En del av dem har också odlats historiskt. Sådd Morötter kan sås tidigt, faktiskt redan på hösten, men vårsådd är att föredra. Fröna gror redan vid ca +5° C. Så fröna 0,5–1 cm djupt, med ca 3 cm mellan fröna, i bredsådda rader (se s. 22) och med 25 cm mellan raderna. För tät sådd kan orsaka missformade, grenade morötter med underutvecklade rötter, och kräver gallring. Vattna efter sådd och täck genast med fiberduk för att skydda småplantorna mot morotsflugan.
Sorter Det har utvecklats olika huvudtyper av morötter. Den grova tjocknackiga ’London Torg’ som är bra att lagra, cylindriska trubbiga ’Nantes’ som är perfekt i storlek att äta färsk, nästan runda ’Karott’ och den spetsiga lite äldre ’Flakker’ en fjärde. Av dessa morotstyper finner man många tidiga sorter för sommarskörd och andra som passar bättre för vinterlagring. Även jämnstora
Skötsel Behåll fiberduken på hela tiden fram till midsommar. Rensa ogräs och vattna vid behov. För lite vatten kan ge sämre kvalitet med lite
56
odladinaegnagronsaker.indb 56
10-12-08 14.39.43
odladinaegnagronsaker.indb 151
10-12-08 14.44.29
ODLA KÅLVÄXTER
152
odladinaegnagronsaker.indb 152
10-12-08 14.44.30
Spetskål. Röd grönkål.
Kålväxterna bildar idag en stor familj med ca 3 000 arter. För några tusen år sedan var det som skulle bli våra europeiska kålformer en vild bladväxt, som fanns på stränder från Medelhavet till södra England. Denna ”urkålform” utvecklades på relativt kort tid till huvudkål av sommar- och vintertyp, rödkål, savojkål, spetskål, brysselkål och grönkål. Sannolikt fanns det en form med blomhuvud som växte kring nordöstra Medelhavet som avskilde sig förhållandevis tidigt och varifrån vi har fått blomkål, broccoli och romanesco. I Asien fanns besläktade former som utvecklades till kinakål, pak choi och flera andra asiatiska kålformer. Majrova och kålrot har troligen utvecklats från ytterligare en linje, där släktskapet till raps ligger närmare. Kålväxterna har genom vidare förädling gått igenom en mycket stor utveckling de senaste 200 åren. Kålväxterna är till stor del tvååriga växter. Första året samlar de näring i blad, stam eller blomhuvud för att andra året använda näringen till frösättningen.
153
odladinaegnagronsaker.indb 153
10-12-08 14.44.34
Kål
sort som kan väga upp till 5 kg. God som kokt smörad grönsak.
Brassica oleracea (europeisk kål) Blomkål En populär god kål där en outslagen blomsamling är det som skördas. Kan odlas i flera omgångar och därmed ge skörd under lång tid. Så från april till början av juli. God att använda rå i sallader, till soppa, som kokt grönsak och i wok. Normalt vit men det finns även gröna, gula, orange och violetta sorter. Normalt sett används bara blomhuvudet men även de inre bladen är goda som kokt grönsak eller till soppa.
Spetskål En tidig spetsig huvudkål som är mild och god och lämplig som kokt eller wokad grönsak och i kålsallad. Det finns även lite senare sorter som inkluderar en röd form. Huvudkål Det finns sommarsorter som är tidiga och vintersorter som kan lagras. Bra till bland annat kålsallad, kåldolmar och kålsoppa.
Broccoli Ytterligare en populär kål som först bildar ett centralhuvud med blomknoppar och därefter, fram till frosten, små sidohuvuden från bladvecken. Detta gör att man kan skörda juli–oktober. Används bland annat rå i sallader, som kokt grönsak och wokad. Extra nyttig form av kål som odlats i 2 000 år. I England odlas sorter med gröna, röda och vita blomhuvuden som planteras under vår och sommar och skördas våren därpå. I vårt klimat är det dock svårt att övervintra dem. Det finns även en perenn form med små vita blomhuvuden.
Rödkål En röd huvudkål som är bra till brunkål, i kålsallader och att göra soppa på. Savojkål En veckad speciell bladform av huvudkål som är god att göra bland annat soppa på. Brysselkål Variant med många små kålhuvuden i bladvecken på stammen. Måste sås redan i april för att hinna utvecklas. Kan behöva stöd eftersom den blir ungefär 1 meter hög och tung. Även en röd sort finns. Används som kokt grönsak.
Romanesco En kål besläktad med blomkål och med blomknoppar med fantastiska spiralmönster. Används rå i sallader, till woken eller som kokt grönsak.
Grönkål En bladkål som finns både som krusbladig grön eller röd och som slätbladig. Används som dekoration, till långkål, som kokt grönsak och finskuren i sallader. Extra nyttig form av kål.
Brassica rapa (asiatisk kål) Kinakål En asiatisk avlång huvudkål som används främst till wok och rå i sallader. Bör inte sås för tidigt på våren eftersom detta kan medföra att den blommar istället för att sätta huvud.
Kålrabbi Kål med uppsvälld stam. Finns i grön och rödlila färg och skördas i äppelstorlek. Det finns även en 154
odladinaegnagronsaker.indb 154
10-12-08 14.44.34
Romanesco.
Broccoli.
Röd brysselkål ’Rubine’.
10-12-08 14.44.40
odladinaegnagronsaker.indb 155
Blomkål ’Stor dansk’.
155
Åke Truedsson ISBN 978-91-27-11672-6
ODLA DINA EGNA
”Att bruka jorden är ett sätt att leva. Det kan ge dig nyttig god mat, motion och hälsa.”
I min trädgård växer en mängd olika grönsaker. Jag odlar många välkända och användbara sorter som lök, tomater och morötter. Men jag har också plats för mer udda grönsaker som haverrot, koregi och portlak. Den här boken är både praktisk och lättillgänglig och innehåller allt du behöver veta om sådd, plantering, skötsel och skörd för att du också ska lyckas med din egen grönsaksodling.
ODLA DINA EGNA GRÖNSAKER Åke Truedsson
Åke Truedsson är ordförande i Riksförbundet Svensk Trädgård med ca 32 000 medlemmar och driver sedan många år en tomatklubb som har en genbank med 600 olika sorter och ett medlemsantal på ca 2 500. På sin gård i Håslöv producerar han ekologiskt odlade grönsaker, frukt och bär. Åke har gett ut flera böcker på Natur & Kultur, bland annat Odla tomater (2007) och Frukt och bär (2007).
Åke Truedsson
GRÖNSAKER
9 789127 116726
omslag2.indd 1
10-12-09 10.10.30