ODLA MATEN
Våga så! 9
Hanna 11
Vackebol 12
Mimmi 15
Lagnö Gård 16
Frö
19
Så ett frö & skapa liv 20
Planera din köksträdgård 25
Hur vill du odla? 30
Köksträdgårdar i olika storlek 34
Säsongsplan 44
Gro
47
Att så 48
Förkultivera 50
Direktså 57
Vinterså & kallså 62
Sådden 66
Flytta ut 69
Livet i jorden 70
Odla jorden 73
Kompost 73
Växtföljd 80
Gödsel 81
Härda grödorna 88
Plantera ut 91
Utflytten 94
Slå rot 97
Biologisk mångfald 98
Ogräs 101
Yttre hot 102
Vatten 106
Vårda köksträdgården 110
Sommarså 118
Etableringen 120
Skörda
123
Matglädje 126
Förädling 130
Recept 142
Frukt & bär 144
Sensommargöra 145
Skörden 154
Flytta in 157
Sätta lök 158
Vinterså 159
Kärlek åt redskapen 159
Bädda in 161
Odling som beredskap 161
Slutet gott 170
Register 174
Våga så!
Det fina med trädgård är att det egentligen inte finns några rätt och fel. Du kan göra på en massa olika sätt och det blir bra ändå. Men det är också det som gör det svårt för den som känner sig osäker från början. Vems ord ska man lyssna på? Det finns lika många sätt att trädgårdera på som det finns trädgårdsmästare … Du måste hitta ditt sätt. Eller inte fundera så mycket.
Var inte så orolig för att göra fel, kör bara på! Slå dövörat till när någon med en herrans massa åsikter kommer och tycker. Man misslyckas många gånger när man håller på med trädgård, men det är en del av resan. Man lär sig och utvecklas hela tiden och blir aldrig fullärd.
I den här boken vill vi förmedla kunskapen om att våga så och odla sina egna grönsaker. Vi vill göra det enkelt, lätt och roligt att närma sig odling och skapa en nyfikenhet att vilja lära sig mer, testa sig fram och se trädgården med ny blick. Se potentialen i att ha en bit mark och vad man kan skapa av denna plätt på jorden.
Dela glädjen med att skörda sina egna grödor och göra sin egen mat, från gräsmattan in till köksbordet. Se din trädgård som ditt skafferi. Tänk att du stoppar ett litet frö i jorden, vattnar, vårdar och sen skördar något gott eller något vackert. Känslan att äta en tomat, sallat eller att plocka den där första majsen som du själv har odlat är magisk. Att förädla och dela med sig av överflödet till nära och kära.
Vi hoppas kunna väcka kreativiteten i att planera, nöjet av att följa växtligheten och skapa i landskapet, förinta en platt gräsmatta, ta vara på en snårig slänt, utnyttja klimatet bland varma stenar och riskera att få starka biceps på köpet.
Det behöver inte vara svårt att odla, det handlar mest om att våga. Att våga så. Det värsta som kan hända är att det inte gror och då går det alltid att så en gång till.
Hanna & Mimmi
Nu är det dags att flytta ut, sätta fingrar och grödor i jorden. Det är nu du skapar förutsättningarna utomhus för din odling och det finns många sätt att odla din jord, använda kompost, gödsel och skapa cirkulära processer på din plätt. Beroende på var du odlar och hur utgångsläget ser ut i just din jord behöver du behandla den utifrån dess behov. Vi djupdyker i jorden och alla dess komponenter. Först flyttar vi själva ut och krattar manegen för våra grödor som är redo att flytta efter. Odla din jord och få goda grönsaker på köpet!
Flytta ut
Härda grödorna
Innan du planterar ut dina växter som har stått inne i värmen behöver de avhärdas. Med det menas att de långsamt måste vänja sig vid kallare utetemperaturer och solens starka strålar. Faktum är att solen nästan är det största problemet. Sköra och små plantor blir lätt solbrända, bladen blir gula och torkar in. Oftast klarar de sig, men kan bli försvagade och mer mottagliga för sjukdomar och skadedjur senare under säsongen. Ställ därför växterna i skuggan eller låt en fiberduk ligga över dem under dagen. Det kan vara bara att ha på den även nattetid de första nätterna.
Gör man enligt konstens alla regler ska plantorna sakta acklimatiseras under cirka en veckas tid. Det görs genom att de i början är ute på dagarna och tas in på kvällarna. Skyddas mot väder och vind, för att i slutet av veckan kunna klara sig helt själva.
I teorin gör man så här, men verkligheten är ofta en helt annan. Livet pågår parallellt med odlandet och tiden räcker inte alltid till. Den verkliga avhärdningen görs ofta snabbare. Det som inte dödar härdar …
VÄCK JORDEN
Nu är det dags att skrida till handling! Idealiskt är om du har bäddat ner din jord på senhösten. Försök undvika att låta jorden ligga bar, framförallt under vintern. Man kan likna det vid att jorden andas, och ligger den bar släpper den ut mycket av näringen i luften. Inte så bra för klimatet … Du kan använda gräsklipp, halm, hö, växtrester eller löv som förmultnar sakta och blir till fin jord. Maskar, mikroliv och mullhalt ökar.
Börja med att lyfta på ditt täcke och klia jorden på ryggen med en kratta. Spräck skorpan som blivit efter vintern så att luft kommer ner. En grep är bra att ha till hands här!
Innan utplantering är det dags att tillföra kompost, gödsel eller både och, som med fördel myllas eller krattas ner i jorden. Att gräva ner en hink med bokashikompost några veckor innan utplantering är fantastiskt bra.
Se till att det går några veckor emellan så du inte planterar med en gång. Innan komposten har brutits ner kan jorden upplevas lite sur och ”råka” stjäla näring från växten för att nedbrytningen ska fortlöpa. Då blir det lite motsatt effekt.
Gödslas det för tidigt, innan det finns några växter (eller rötter rättare sagt) som kan ta upp näringen, går den förlorad och lakas ut av regnvattnet.
Cirka två veckor innan utplantering eller direktsådd är lagom att förbereda sin jord.
Bakom växthuset har Hanna gjort i ordning en idealisk plats där växterna kan härdas. Här får de lagom mycket sol och vind i skydd av den murade väggen och de glesa trädkronorna.
Potatisen är redo att täckas av jord i landet. Vi gräver djupa fåror där vi placerar dem, för att sen portionera ut jorden och kupa den över potatisen i omgångar i takt med att bladen börjar kika upp. Läs mer om att kupa på sidan 116.
Fiberduk
Att täcka sina grönsaksplantor de första dagarna kan vara klokt. Det är tråkigt om det kommer en oväntad frostknäpp som skadar dem. Järnnätter är ett uttryck för nätter under vår och försommar med plötslig frost. I Mellansverige kan det vara ända fram till andra veckan i juni.
Plantera ut
Det är en stor omställning för de små växterna att gå från en skyddad miljö i en liten kruka till verklighetens mer karga miljö. Det är viktigt att ge dem en så bra start som möjligt. Vattna alltid igenom dina växter innan de ska ut i landet och vattna gärna även i landet där de ska stå. Plantera inte ut mitt på dagen i full sol, utan hellre på kvällen.
För att plantorna snabbt ska komma igång och växa kan det vara bra att gödselvattna dem direkt efter utplantering. Lägg till exempel hönsgödsel i en hink med vatten och späd sen sörjan med 1 till 10 delar och vattna ut på jorden.
Om grödorna har fått stå lite för länge i sina krukor och stampat (det händer nästan varje år med någon grönsak), blir rötterna som en hård klump eller snurrade i en tät spiral. Då tar du fram en kniv, eller hårda nypor, och sliter försiktigt hårdhänt isär rötterna. Självklart ska du vara rädd om rötterna, det är ju de som suger upp vatten och näring ur jorden. Men om rötterna kapas eller klipps av stimuleras de till att göra nya, fler rötter.
PLANTERINGSAVSTÅND
Avståndsråden på fröpåsar är ofta anpassade efter storskalig odling. I en liten odling kan avståndet mellan rader och plantor vara lite tajtare än i en produktionsodling. Nedan följer några vanliga grönsaker och deras planteringsavstånd.
Busktomat 30 cm
Bönor 10 cm
Grönkål 40–50 cm
Huvudsallat 20 cm
Kronärtskocka 80–100 cm
Lök 7–8 cm
Mangold 15 cm
Morot 7 cm (så tätare och gallringsskörda efterhand)
Persilja 10 cm
Plocksallat 5–10 cm (skörda efterhand)
Potatis 25–30 cm
Pumpa 1–1,5 m
Rödbeta 6–8 cm (så tätare och gallringsskörda efterhand)
Spenat 5–10 cm (skörda efterhand)
Zucchini 40–50 cm
Ärtor 4 cm
Prisa jorden, nu kommer återbäringen! Känslan är som Broder Tuck utbrister i Robin Hood. Det bästa med att odla är ändå att belönas av skörden. Att få plocka, dra upp och fylla korgarna med sina egna grönsaker, bamsiga rotfrukter och färska bär. Att få frossa i överflödet och glädjas över resultatet av vårens och sommarens omsorg. Men mycket ska tas om hand på en gång. Att skörda och förädla är sensommargöra – odlingens crescendo är här.
Skörda
Skörden byggs på och sorteras i hamstrande Hannas jordkällare. I år satte Mimmi också så pass mycket potatis att även den får ta in på potatishotell här.
ökar näringsinnehållet. Det är en process som sker spontant med hjälp av bakterier och svampar.
Nästan alla grönsaker går att mjölksyra och det enda som behövs är grönsaker, salt och tålamod. Den renaste av alla konserveringsmetoder. Enklast är att fermentera grönsaker med hög sockerhalt, som vitkål och morot, då har bakterier och mikroorganismer mycket att äta av.
JORDKÄLLARE
En jordkällare är en fristående källare som delvis eller helt är täckt av jord. Det gör att den bildar ett isolerande skikt som ser till att den är svalare än den omgivande temperaturen sommartid (+10 till +12 grader) och frostfri (+4 till +6 grader) under vintern. Men med dagens klimatförändringar kan man se att höstarna blir varmare och längre. Det kan resultera i att temperaturen inne i källaren inte hinner sjunka tillräckligt lågt innan det är dags att stoppa in rotfrukterna efter skörd. Vi får se om det här är den bästa lösningen på grönsaksförvaring i framtiden …
STUKA
En minivariant av jordkällare. Gräv en stor grop och lägg dina grönsaker, antingen rakt ner i hålet eller i en korg eller back. Täck allt med något som isolerar bra, som halm, löv, granris eller jord. Trasmattor eller gamla ullfiltar går också bra. Det kan vara klokt att slå in alla grönsaker i någon form av nät, så att gnagarligan (möss, råttor och sork) inte hittar skatten och äter upp allt. Välj en plats där du med säkerhet vet att det inte samlas vatten på vintern. Om allt går som det ska kan grönsakerna ligga i gropen till våren. Det här är inte är den smidigaste förvaringen, men det kan vara en lösning om man inte har något annat alternativ. Att gräva ner grönsakerna i växthuset, om man har ett, kan vara enklare för att slippa eventuell snö och tjäle.
EFTERMOGNA GRÖNSAKER
Vissa år kommer höstens kyla tidigare än andra år och gör att tomater och paprikor inte hinner mogna klart ute. Då kan de tas in gröna och få eftermogna i rumstemperatur. Lägg dem på en plats utan direkt solljus. Vill du skynda på den röda färgen lägger du några äpplen bland grönsakerna. Äpplen avger nämligen etylengas som påskyndar mognadsprocessen. Allteftersom tomater och paprikor skiftar färg plockas de bort och äts upp. Efter några veckor har de allra flesta tomater mognat. Pyttesmå frukter, som inte är helt utvecklade, eftermognar inte. De ska helst ha fått sin slutgiltiga storlek innan de tas in.
Att gå ut i sin odling och skörda en morot, tomat eller persika är 100 procent matglädje.
När du väl har upptäckt vilken rikedom det är att odla din egen mat finns en risk att du aldrig vill köpa grönsaker i en vanlig matbutik igen.
Det fina med odling och trädgård är att det egentligen inte finns några rätt och fel. Du kan göra på en massa olika sätt och det blir bra ändå. Det värsta som kan hända är att det inte gror och då går det alltid att så en gång till. Med Odla maten vill Hanna Hofman-Bang och Mimmi Staaf ge kunskap om och inspirera till att våga så och odla egna grönsaker och att du ska se på trädgården som ditt eget skafferi.
I boken får du följa Hanna och Mimmi under en säsong i Vackebol och på Lagnö Gård i Sörmland där de odlar mat för de egna hushållen. Läs om hur du sår och förkultiverar, om kärleken till jorden och din bästa vän komposten, om hur du tar hand om ditt trädgårdsland och får grönsaker som vill växa sig stora, om hur du vattnar klokt, klämmer kållarver och kupar potatis.
Hanna Hofman-Bang är trädgårdsmästare och driver företaget Ekobang. Hon ritar, planerar och skapar trädgårdar till andra – och smyger alltid in några ätbara växter.
Mimmi Staaf har en karriär inom inredning. Nu har hon hamnat mitt i spenaten i Sörmland och är inne på sin fjärde odlingssäsong med Hanna som odlingsmentor.