Maria Willebrand
NO
S S A P KOM SO
sv i
H채r bor vi
L채rarbok
Omslag_Lararbok_SO-Sverige.indd 1
09-06-12 16.56.09
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 3
09-06-12 11.19.09
Innehåll Kompass – visar vägen genom no och so! 4
Välkommen till Sverige – Här bor vi! 6
Vad tar vi upp i boken? 8
Sverige 10
Kartan 21
HEJ! Välkommen till lärarboken. Här hittar du massor av extramaterial.
Väder 27
Sveriges tre delar 32
Välkommen till Götaland 33
Välkommen till Svealand 41
Välkommen till Norrland 50
Leva tillsammans 60
Regler 61
Tänka och tro 66
Kopieringsunderlag 71
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 3
09-06-12 11.19.09
Kompass – visar vägen genom no och so! Kompass är en serie bÜcker fÜr ürskurs 4–6 som füngar elevernas intresse fÜr natur- och samhällsorienterande ämnen. Texterna och bilderna är elevnära, engagerande och berättande – allt i en layout som ger läsro men som ocksü stimulerar nyfikenheten. I Kompass har vi valt att fokusera mer pü färre saker. Det ger utrymme att berätta och fÜrklara sammanhang pü ett tydligare sätt. BÜckerna innehüller den viktiga gemensamma grundkursen fÜr att nü kursplanens mül i respektive ämne, men büde ämnen och samband integreras där det är lämpligt. Kompass ger pü sü vis en trygghet i att mülen uppnüs men ocksü mÜjlighet till fÜrdjupningar och arbeten efter elevernas och lärarnas egna val. I Kompass finns fÜljande grundbÜcker med tillhÜrande material: Människan (biologi/samhällskunskap) Sverige – Vür natur (biologi/ fysik/ och kemi) Vikingatiden, Medeltiden, Vasatiden, Stormaktstiden, Frihetstiden (historia) Sverige, Europa, Världen (geografi/samhällskunskap/religion) Sverige, Världen (biologi/fysik/kemi)
rgel Karin We tter Gundel We brand Maria Wille
Kom pAs s SVE RIG E
NO
vi – Här bor
PASS KOM
änse Sveriges gr
r
som . De gränser llas Sverige ür 1809. land som ka adana sedan Vi bor i ett g har varit lik norr i da i st r ng ha Lä d . vürt lan mot Norge det nsar Sverige resten av lan I väster grä land. Runt ge mot Fin ge. Sveriges s runt Sveri gränsar Sveri nn fi som aste i haven h den sydlig gür gränsen eriksrÜset oc i punkt är Tr terut ligger väs nordligaste gst län n. . Gränsen r i Bottenvike är Smygehuk i Üster ligge h den längst Skagerrak oc . riksrÜset r ligger Tre , Längst i nor platsen där Sverige rar Det marke ts. Finland mÜ och rge No
SO
Grundbok N
Ă–
V
er Längst i Üst som finns en Ü a. heter Kataj
I grundboken är de berättande texterna i fokus. Texter som är lättlästa och engagerande men ocksü lärorika. Viktiga fakta och begrepp som tas upp i texterna, och som är viktiga fÜr att man ska fÜrstü innehüllet, tydliggÜrs och fÜrklaras pü separata faktasidor. FÜr att hjälpa eleverna med det viktigaste i texterna finns läsfÜrstüelsefrügor sist i kapitlet. S
i. som vi bor er i Sverige t de om hur m finns i vĂĽr vi kan leva
iken gür att Den här fl r finns en fälla ut. Dä a du kan titt karta som er om pü när du läs ! gt eller hur Sverige, fiffi
hällseografi, sam i: om Sverige
ter finns Längst i väs heter ett skär som mmen. Stora Dra
so!
sv i
er ligger Längs i sÜd huk. yge udden Sm
vi Hä r b o r
*4#/
4
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 4
09-06-12 11.19.13
Karin Wergel Maria Willebrand
NO
SS KOMPA SO
Arbetsbok Till grundboken finns en arbetsbok där eleverna arbetar vidare med grundbokens innehåll. Här finns arbetsuppgifter både för att befästa kunskaper och utveckla kunskaperna ytterligare. För att eleverna ska göra kunskaperna till sina egna, är utgångspunkten att eleverna tillämpar det de vet på sig själva och sin situation.
sv i
Här bor vi
Maria W
illebrand
NO
KOMPASS SO
Arbetsbok k
Lärarbok I lärarboken får pedagogen konkreta tips och råd om hur man kan arbeta med materialet och fördjupande information i ämnet. Handledningen är direkt kopplad till sidorna i grundboken, så läraren har vad som behövs i sin egen bok. Lärarboken innehåller även ett antal kopieringsunderlag som är bra och roliga att använda i undervisningen.
sv i
Hä r b o r vi
Lärarbok
Läs mer om Sverige Du kan läsa mer om Sverige i: Landskapen i Sverige Sverige – Vår natur
5
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 5
09-06-12 11.19.19
Välkommen till Sverige – Här bor vi! Ko mp Ass
NO
SV ER IG E Här bo r vi Karin W ergel, Gu nd el Wetter och Maria Willebra Den hä nd r boken handlar Här mÜ om Sveri ter du ba ge, lande rn som och barn t som vi bor pü med oli bor i. olika pla ka religi ser ut i tser i Sv oner. Du Sverige erige , hur vi für läsa natur, hu kan anvä om hur r man hit nda det det tar pü ka tillsamm som finn rtan oc ans. s i vür h hur vi kan lev Sverige a – Här bo r vi inneh kunska üller äm p och rel nena ge igion. Du Landska ografi, kan läs pen i Sve samhäll a mer om rige sSverige Sverige – Vür na i: tur Kompas s – visar vägen ge nom no och so!
SV ER IGE
NO
MPASS ju fÜr att ta reda pü En kompass använderKOman var man befinner sig, och mÜjligen ocksü fÜr att lista ut vart man ska ta vägen. Ungefär sü kan boken om Sverige användas, büde som ett redskap fÜr att att orientera sig hur det ser ut och är i Sverige och fÜr att ge oss kunskap om mÜjliga konsekvenser fÜr framtida vägval. SO
vi
SO
– Här bor
S S A P KOM
Karin W Gundel ergel Wet ter Maria Willebr and
NO
KOMPASS
Sveriges
gränse r
Vi bor i ett land som kalla vürt land s Sverige har i dag . De grän har varit I väster ser som gränsar likadana Sverige sedan ür gränsar mot No 1809 Sverige rge. Läng m ot gür grän sen i have Finland. Runt res st i norr n som fi ten av lan nordligast nns runt det e punkt Sverige. är Treriks är Smyg Sveriges ehuk. Gr rÜset oc h den syd änsen län Skagerrak ligaste gst väste och den rut ligge längst i ri Üster lig ger i Bo ttenvike n.
SO
Längst i norr ligg Det ma er Trerik rke Norge och rar platsen där srÜset . Sverige Finland , mÜts.
N V Ă– S
Längst i Üster finns en Ü heter Ka som taja.
Boken Kompass Sverige – Här bor vi har som mülsättning att sätta den berättande texten i fokus. Det märker du snart när du bläddrar. Eleverna ska fü mÜjlighet att fÜlja med i en lÜpande framställning som är büde saklig och lättläst. En väl komponerad och sammanhängande text fÜrmür fünga elevernas uppmärksamhet, särskilt om den ocksü stimulerar deras fantasi och nyfikenhet. Boken innehüller ämnena geografi, samhällskunskap och religionskunskap. Tyngdpunkten i boken ligger pü geografi. *4#/
sv i
Hä r b o r vi
Illustrationerna
Filuren
Det fÜrekommer rikligt med illustrationer i form av teckningar, foton och kartor. Teckningarna är detaljrika, ofta med humoristiska inslag. Illustrationerna kan användas som utgüngspunkt fÜr samtal i klassen: vad ser man, vad händer i bilderna, hur fungerar det i bilden, vad känner personerna pü bilden och sü vidare. Varje kapitel inleds med ett uppslag med kort text och rikliga illustrationer som anknyter till kapitlets innehüll. Det kan vara kartor, bilder eller teckningar som ska leda till büde aha-upplevelser och frügor fÜr eleverna.
I Kompass Sverige finns en filur som fÜljer med genom boken. Ibland ställer den frügor, ibland kommenterar den innehüllet och ibland funderar den kring nügot. Ofta belyser filurens kommentarer saker som eleverna själva undrar Üver men inte riktigt vügar formulera.
Längst i väster finns ett skär som het Stora Drammeer n.
Den hä r fliken gür att fälla ut. Dä karta som r finns en du kan pü när du titt läser om a Sverige, fiffigt elle r hur!
Längs i sÜder ligg udden Smyge er huk.
InnehĂĽll 4 Sverige Kartan
InnehĂĽllsfĂśrteckningen
24
Väder 36
Box 706, 176 KULTUR tribution, NATUR & r: FÜrlagsdis Kundtjänst /orde 00, Fax 08-453 85 20 m 85 khol Tfn 08-453 102 54 Stoc Box 27 323, 90 Redaktion: 08-453 87 86 00, Fax Tfn 08-453 se info@nok. www.nok.se
27 Järfälla
taland 48 en till GÜ Välkomm ealand en till Sv Välkomm
qvist Katarina Blom Projektledare: Lisa Ă–sth TextredaktĂśr: Inger Haak m, KariDesign BildredaktĂśr: Kari WahlstrĂś Grafisk form: WahlstrĂśm Kari ag: Omsl an Eva Forsm Produktion:
ovsrättslagen! dat av upph kopiera a verk är skyd de rätt att den es begränsa sfÜrbud! Dett kopia och Kopiering , utÜver lärar Bonus Press Den som är fÜrbjuden . t avtal med Kopiering fÜr privat bruk üklagare ingsbruk enlig än fÜr undervisn de rätten till kopiering allm s av änsa tt kan ütala bli skyldig mycket begr om upphovsrä i upp till tvü ür samt lagen fängelse bryter mot avare. till bÜter eller an/rättsinneh as ovsm dÜm och till upph ersättning att erlägga Willebrand och Maria del Wetter Wergel, Gun m khol Š 2009 Karin & Kultur, Stoc och Natur Fälth
70
rrland 88 en till No Välkomm
ala skola skola, Vaks e pü Slussfors ed som hjälpt oss r och lärar Bjärr Tack till eleve llsskolan i och Alfredshä i Uppsala boken. med den här
Värnamo & Hässler,
46 tre delar Sveriges
samma Leva till Regler
ns 108
110
HEJ!
spännande Det ska bli ige och mer om Sver . att fü veta som bor här människorna
Pü bokens fÜrsta uppslag finns en innehüllsfÜrteckning med rubriker och bilder. Uppslaget kan vara värt att fastna fÜr en stund. Man kan säga att rubrikerna tillsammans kan fungera som en snabbgenomgüng av bokens innehüll och ett sätt att ge eleverna fÜrfÜrstüelse.
4 h tro 12 Tänka oc
Register
142
2009 ning
tryck vans fĂśrsta FĂśrsta utgĂĽ 3 91-27-40705ISBN: 978-
6
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 6
09-06-12 11.19.25
som De gränser las Sverige. ür 1809. land som kal adana sedan Vi bor i ett har varit lik norr i dag i st ng har Lä d . vürt lan e mot Norge det nsar Sverig resten av lan I väster grä land. Runt es rige mot Fin rige. Sverig gränsar Sve finns runt Sve som aste lig en syd hav i den gür gränsen riksrÜset och ger i punkt är Tre lig ste ut iga ter rdl väs no längst n. k. Gränsen i Bottenvike är Smygehu i Üster ligger den längst Skagerrak och
vi – Här bor
riksrÜset. r ligger Tre Längst i nor platsen där Sverige, r Det markera and mÜts. Finl Norge och
SO
N
r Längst i Üste som finns en Ü aja. heter Kat
Ă–
V S
iken gür att Haven runt Sverige Den här fl r finns en Skagerrak fälla ut. Dä a du kan titt Kattegatt karta som r om ÖstersjÜn pü när du läse ! Bottenhavet gt eller hur Sverige, fiffi Bottenviken
TeckenfÜrklaring Riksgräns
Välkommen till GÜtaland
Öppen/odlad er finns Längst i väst heter ett skär som mmen. Stora Dra Skog Fjäll Vatten
sv i
f a k ta
mark
De stÜrsta älvarna GÜta älv-Klarälven Dalälven Torne älv Luleälven Ångermanälven Umeälven Kalixälven
Vi är münga som bor i GÜtaland, 4 miljoner! Üarna ligger Det ärernästan hälften av alla som borDei stÜrsta Sverige. gs i sÜd Län .
yge udden Sm Vattendrag/kanal
huk
Här kan du hitta lite fakta kta ge. om oss som bor i Sverige.
Sverige
‌ üka büt Yta: ca 450 000 km2 pü GÜta kanal.
Vür handel med andra ndra länder
Huvudstad: Stockholm ‌ äta Statsskick: monarki polkagrisar i Gränna vid Nationaldag: 6 juni Vättern. (Det datum Gustav Vasa blev vald till kung ür 1523 och vür regeringsform antogs ür 1809.) Vänern
‌ klättra upp pü
‌ ta färjan till Viktiga varor som Omberg ochvi säljer till andra !berget Sveriges stÜrsta Ü spana Üver Vättern. länder är maskiner, r, fordon, papper Gotland och rida länder ! Viktiga varor som vi kÜper frün andra pü Gotlandsruss
besÜka är verkstadsprodukter, kemiska produkter ukter, bränsle,och Hoburgsgubben.
DALSLAND
Vi som bor i Sverige
VĂĽra kommunikationer
! År 2008 var vi 9,2 milj. inv. ! År 2050 tror man att vi är 10,6 milj. inv. BOHUSLÄN ! Vi bor i genomsnitt 22 inv. per km ! I genomsnitt blir vi 81 ür. Om man delar
! ! Vägar: ca 200 000 km ! Telefoner: 88 procent har telefon hemma ÖSTERGÖTLAND ! Mobiltelefoner: 96 procent har mobiltelefon internet ! Internet: 84 procent‌använder mÜta Pippi
GÜta kanalJärnvägar: ca 11 000 km
2
upp män och kvinnor sü blir män 78 ür och kvinnor 83 ür.
i Vimmerby.
VĂ„STERGĂ–TLAND
Gotland 2 994 km² Öland 1 350 km²
Orust. 346 km² Jag heter Victor och kommer frĂĽn Bjärred. De hĂśgsta bergen Det är en ganska liten tätort vid kusten, Stockholm Huvudstad Kebnekaise 2 111 m men vi har nära till era stĂśrre städer. SarektjĂĽkko FrĂĽn ĂĽn 2 089 m VästerĂĽs Tätort > 100 000 invĂĽnare KaskasatjĂĽkko 2 076 m g Bjärred kan vi se det hĂśga huset Turning Karlstad Tätort 50 000 –100 i000 invĂĽnare MalmĂś är den näst stĂśrsta a sjĂśar Torso MalmĂś. Stora Vänern staden000 i GĂśtaland, GĂśteborg är den stĂśrsta. Motala Tätort 25 000–50 invĂĽnare Vättern Mälaren I Bjärred har vi Sveriges längsta Victor Tätort 10 000–25 000 invĂĽnare Hjälmaren Nästan alla som bor i GĂśtaland har Fulufjället Bergsnamn badbrygga. med hĂśjdangivelse StorsjĂśn i meter Ăśvernära havet till havet, fĂśr det är hav pĂĽ tre sidor Hornavan är den av GĂśtaland. djupaste sjĂśn i Sverige. I havet pĂĽ Ăśstra sidan ligger Sveriges tvĂĽ stĂśrsta Ăśar, De stĂśrsta kommunerna Ă–land och Gotland. (om man räknar invĂĽnare) I somras hälsade vi pĂĽ mina morfĂśräldrar. De bor vid Stockholm GĂśteborg Här ser du vad Vättern i Ă–stergĂśtland. PĂĽ vägen dit kĂśrde vi genom MalmĂś färgerna och tecknen i den jättestora skogar i SmĂĽland. Där fanns mĂĽnga vägskyltar här kartan betyder. De stĂśrsta kommunerna som varnade fĂśr älg. Vi stannade ocksĂĽ(om pĂĽman etträknar glasbruk yta) Kiruna och sĂĽg hur man blĂĽser glas. Jokkmokk Morfar och jag gick upp pĂĽ GĂśtalands hĂśgsta berg, Gällivare Omberg, därifrĂĽn hade vi ďŹ n utsikt Ăśver Vättern.
vi Hä r b o r
a k ta
Härf kan du ‌
n
SVE RIG E
PASS
Fäll ut fliken och använd Sverigekartan som komplement till texter och andra kartor i boken. Pü baksidan finns fakta om Sveriges gränser. När boken stängs fungerar fliken som bokmärke.
Vätt er
Kom pAs s NO
KOM
Omslagets ik
änser Sveriges gr
rgel Karin We tter Gundel We brand lle Maria Wi
Det här jobbar vi med ÖLAND
SMĂ…LAND
‌ bada frün klippor och stränder.
‌ta bron Üver till Öland och klättra upp i fyren Lünge Jan.
BLEKINGE
40% arbetar med offentliga tjänster, SKÅNE t ex sjukvürd och skola.
7% arbetar inom byggnadsindustrin.
fa kta
945
Bjärred MalmÜ
N DA
eller i fÜrsäkringsbolag.
lan i K ivi
k.
8% arbetar med olika slags kommunikationer, t ex trafik, telefon och post.
Ă–ppen/odlad
Fjäll
Vatten
Fjäll
Haven run t Sverige ak Kattegatt Ă–stersjĂśn VattBot tenhavet endrag/ kanal Bottenvike n
Stockholm Västerüs Karlstad Motala Visby
Vattendrag/
Stockholm
945
Väder
0 000 invĂĽ
4 Var mäter man luftens temperatur? 6 Vad talar vindflaggan om?
s 39
8 Vad händer när molnen blir fÜr tunga och kalla?
ektjükk Här ser du vad Kaskas o 2 089 m färgerna och atjükko 2 076 tecknen i den m här kartan betydeSto r. ra sjÜar
Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren StorsjÜn Hornavan är den djupaste sjÜn i Sverige. De stÜrst a kommu nerna (om man räkn ar invünare ) Stockholm GÜteborg MalmÜ
s 40
s 40
fak ta
Här kan du hitta lite fak kta ta om oss som bor i Sverige ge..
Sverige
Yta: ca 450 000 km 2 Huvudsta d: Stockholm Statsskic k: monarki Vür handel Nationald ag: 6 juni med and ndrra a länder (Det datum Viktiga varo Gustav Vas r som vi sälj a blev vald ür 1523 och er till andra länder är mas till kung vür regering kiner, ford sform antogs Viktiga varo on, papper ür 1809.) Här kan r som vi kÜp Vi som du hitt är verkstad er frün and bor a ilite Svefak rige kta ra länder sproduk ta om ossÅr uktter, er, bränsle som 200bor , kemiska 8 var i Sve vi rige ge.. . inv. produkter Vüra kom År 2050 tror 9,2 milj munikatio man att vi ner är 10,6 milj Vi bor i gen Järnvägar: . inv. om ca 11 000 I genomsnit snitt 22 inv. per km 2 km Väg ar: ca 200 t blir vi 81 000 km ür. Om man upp män och Tele foner: 88 pro dela kvinnor sü cent har och kvinnor blir män 78 r Mobiltelef 83 ür. ür oner: 96 pro telefon hemma Vür handel cent har mo Internet: 84 med and biltelefon procent anv ndrra a länder änder inte Viktiga varo rnet r som vi sälj er till andra länder är mas kiner, ford on, papper Viktiga varo r som vi kÜp är verkstad er frün and De t ra länder här jobbar sproduk uktter, er, bränsle vi med , kemiska produkter Vüra kom munikatio ner Järnvägar: ca 11 23% tillverka Vägar: ca 200 000 km r 000 km saker i indu Telefoner: strier. 88 procen t har Mobiltelef oner: 96 pro telefon hemma cen Inte40% rnet:arb 84etar medt anv t har mobiltelefon procen offentliga tjänster, änder internet t ex sjukvürd och skola.
De stÜrsta älvarna GÜta älv-Kla rälven Dalälven Torne älv Luleälven Ångermanä lven Umeälven Kalixälven
! !
fa kta
! ! ! !
Sverige
! ! ! ! !
De stÜrsta YtaÜar : 450 000 Gotland 2Hu ca na km 2 994 vudstad: Stockholm Öland 1 350 km² Statss km²kick: monarki Orust 346 Na km² tionaldag: 6 juni (Det datum De hÜgsta Gus tav Vasa blev ber3gen ür 152 vald till kun och Kebnekaise g 2 111 m vür regeringsform antogs ür Sarektjükk 1809.) 2 089 m Viosom bor Kaskasatjü kko 2 076 i Sverige m År 2008 var vi 9,2 milj. Stora sjÜ År 205 inv. ar 0 tror man att vi är 10, Vänern Vi bor i gen 6 milj. inv. om Vättern I genomsnit snitt 22 inv. per km 2 Mälaren upp män t blir vi 81 ür. Om man Hjälmaren och kvin och kvinnor sü blir män delar nor 83 ür. 78 ür StorsjÜn Hornavan är den djupaste sjÜn i Sverige. De stÜrsta kommuner (om man räkn na Det här job ar invünare bar vi me ) Stockholm d GÜteborg MalmÜ
! !
! ! ! !
! ! ! ! !
De stÜrsta kommuner (om man räkn na ar yta) Kiruna 40% Jokkmokk offe arbetar med ntliga tjän ster, Gällivare t ex sjukvürd och skola.
7% arbetar inom byggnadsin dustrin.
23% tillverka r saker i ind ustr 2% arbetar i ban eller i fÜrsäkri k ngsbolag.
2% arbetar med jordbru k, jakt och fiske .
ier.
8% arbetar med olika slags kommunika 7% arb etar inomtioner, t ex trafik, tele byggna dsindusfon trinoch . post.
18% arbetar inom handel, hot ell och restaurang .
Källa: NE och
2% arbetar med jordbru k, jakt och fiske .
2% arbetar i bank eller i fÜrsäkr ingsbolag. 8% arbetar med olika slags kommunika tioner, t ex trafik, tele fon och pos t.
s 40
9 Vattnet gĂĽr runt i naturen. Vad kallas det med ett annat ord?
SCB
18% arbetar inom handel, hot ell och restaurang .
s 41
11 Vad är nederbÜrd? Ge tre exempel.
21
km² km²
De stÜrst a kommu nerna (om man räkn ar yta) Kiruna Jokkmokk Gällivare
s 39
7 Vad är det som trycks ihop i luften sü att moln bildas?
12 Vad är vind?
s 36
gerna och tecknen i den här kartan betyder.
s 38
5 Hur mäter man hur mycket det har regnat?
nare
Tätort 25 000 –50 000 invünare Tätort 10 000 –25 000 invünare Bergsnamn med hÜjdang i meter Üve ivelse r havet
Här ser du 1 VarfÜr kan det vara viktigt att veta vilket väder det blir? Ge tvü exempel. s 36 vad fär
Tätort 10 000 –25 000 invünare De stÜrst a Üarna Bergsnamn hÜjdangivels landmed 2 994 i metGot er e km² ÖlaÜve nd r1hav 350et
De hĂśgsta bergen Kebnekaise 2 111 m Sar
invĂĽnare
Tätort 50 000 –10
(Svaren hittar du om du tittar pĂĽ sidorna som stĂĽr efter frĂĽgan.)
10 VarfĂśr snĂśar det?
norr
Visby
Fulufjället
De stÜrst a älvarna Huvudstad GÜta älv-Kla rälven Dal n Tätort >älve Torne100 älv 000 invünare älven TätoLule rt 50 000 –100 Ångerm anälven 000 invünare TätoUm rt 25 eälv000 en –50 000 invünare Kalixälven
Orust 346
Tätort > 100 000
Karlstad
ka n du ?
945
Huvudstad
Västerüs
Motala
Fulufjället
kanal
fa k ta
VattSka en gerr
d mark
fa k ta Haven run t Sverige Skagerrak Kattegatt Ă–stersjĂśn Bottenhave t Bottenviken
mark
Skog
Ă–ppen/odla
Skog
3 Vilket är ordet som betyder vädret under en mycket lüng tid?
2% arbetar med jordbruk, jakt och fiske.
Källa: NE och SCB
rklaring
Riksgräns
Riksgräns
s 36
Sküne Blekinge Halland Smüland 18% arbetar inom Öland handel, hotell och Gotland restaurang. VästergÜtland ÖstergÜtland Bohuslän Dalsland
‌ besÜka äppelmarknaden i Kivik. 2% arbetar i bank
eltav
TeckenfĂś
Pü omslagets insidor finns kartor Üver Sverige och enkel statistik Te som kompletterar lärobokensckenfÜrklaring Üvriga sto. I lärarboken finns hänvisningar när det är lämpligt att använda omslagens insidor.
2 Vad arbetar en meteorolog med?
Landskapen i GĂśtaland
MA R K
49
Omslagets insidor
Sverige: sommar, hÜst, vinter och nner till är en ürstid en del av üret vädret kommer att vara. ädret med ürstiderna? Jo, det beror e medan den lüngsamt snurrar runt r alltid üt samma hüll. DärfÜr lutar an mot solen och ibland den norra. lvklotet. Pü vintern lutar norra halv. Dagarna är korta och det blir kallt. et tvärtom. Dü lutar vür del av für lünga och varma dagar. stiderna mitt emellan. Dü är det Varma dagar byts snabbt mot regn nätter är ungefär lika lünga under
‌ fiska i MÜrrumsün i Blekinge.
Ă„pp
48
12
23% tillverkar saker i industrier.
HALLAND
Visby
GOTLAND
GĂśteborg
Källa: NE och
s 41
SCB
s 41
13 Vilken dag är vürbreven skrivna?
21s 42–43
s 42–43
14 Vilken bild passar bäst ihop med hur vädret är under den tiden där du bor? 15 Vad är en ürstid?
s 44
16 VarfÜr är dagarna korta hos oss pü vintern?
s 44
17 VarfÜr är dagarna lünga och varma hos oss pü sommaren? 18 Hur lünga är dagarna och nätterna pü vüren och hÜsten?
18
s 44
s 44
18
sĂśd der
45
Kan du? I slutet av varje kapitel finns frĂĽgor som sammanfattar det kapitlets innehĂĽll. FrĂĽgorna lyfter fram viktiga saker att kunna och visar om eleven har fĂśrstĂĽtt innehĂĽllet. 7
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 7
09-06-12 11.19.35
Vad tar vi upp i boken? Kompass Sverige – Här bor vi berättar om vårt land, hur det ser ut, hur det styrs, om oss som bor här och hur vi kan leva tillsammans. Allt detta hör till so-ämnena geografi, samhällskunskap och religionskunskap.
g e o g r A fI Sverige
F I N LA
I Sverige… E
ND
I första delen beskriver vi landet Sverige. Det här tar vi upp:
NO
RG
… finns det gruvor där man bryter järnmalm.
… finns det höga berg i väster som kallas fjäll.
Sverige Den här boken handlar om landet som du bor i. Du vet förstås att det heter Sverige, men vad vet du mer?
… finns stora vattendrag som kallas älvar.
Titta på bilden och jämför med kartan som finns på omslagsfliken. Som du ser är Sverige ett smalt och långt land. Det är 1 572 km långt men bara 499 km brett på det bredaste stället. Sverige sitter ihop med Finland längst upp i norr och med Norge på västra sidan. Runt resten av Sverige är det hav. Om du vill resa till Danmark kan du åka över på Öresundsbron. I Sverige bor det ungefär 9 miljoner människor. De flesta bor i städer i södra delen av landet. Men i Sverige finns också stora skogar, många sjöar och stora brusande älvar som rinner från fjället till havet.
• Sveriges olika landskapstyper. • Ord som beskriver var människor bor,
… finns det stora skogar med gran och tall.
… heter huvudstaden Stockholm.
… bor 9 miljoner människor och de flesta bor i städer.
… ligger många städer vid kusten.
Vill du följa med mig på en upptäcktsresa genom Sverige?
DA N M
•
N
… finns det stora slätter med jordbruk.
K AR
Ö
V
S
4
5
• • •
Vad kul det ska bli att träffa Emilia och hennes klasskompisar i Uppsala.
Jordgloben visar hur jorden ser ut.
Hur långt är det till Uppsala?
Kartan Där är Gamla Stan i Stockholm men var ligger Gröna Lund?
– Var ligger Uppsala? Hur lång tid tar det att komma dit? – Var ligger Emilias skola? Där är järnvägsstationen. – Vem har tagit min linjal? I Markus klass i Slussfors håller de på att förbereda en skolresa till Uppsala och Stockholm. De behöver många olika slags kartor för att kunna planera resan.
Hur ska vi hitta till domkyrkan?
Det finns olika tecken för olika kartor. På en stadskarta kan en kyrka se ut som ett kors. Kan du hitta domkyrkan i Uppsala?
Med hjälp av en linjal och skalan på en karta kan man räkna ut hur långt det är mellan olika platser.
24
12 Det är härligt ärligt med sol men vi skulle ulle behöva mer vind. Äntligen fint väder! Jag sticker och badar.
Väder
Jag längtar efter snö! Varför snöar det inte på sommar sommaren?
Titta på bilderna. Det är varmt och solen skiner. Vad tycker de olika personerna om vädret? Vilket slags väder vill de ha? Varför önskar de sig olika väder, tror du? Det kan vara viktigt att ta reda på vad det ska bli för väder när du ska planera vad du ska göra en ledig dag. För många är det också viktigt att veta vad det blir för väder när de planerar sitt arbete. En fiskare behöver veta hur vindarna ska blåsa, för att inte överraskas av storm på havet. Och de som har en glassfabrik vill ha väderrapporter för att kunna planera hur mycket glass de ska göra. Rapporter om de närmaste dagarnas väder kan vi få genom tidningar, teve, radio eller nätet. Väderleksrapporterna är gjorda av meteorologer som arbetar med att ta reda på hur vädret ska bli.
21
Hoppas det regnar snart igen, växterna behöver mer vatten för att växa.
21
Kli m at
36
id
lån gt
et
18
Rosen tycker om sol men den behöver nog lite vatten i alla fall.
=
r nä
man har ta git
e dr vä reda på hur
arit under e tv
k yc nm
18
Härligt väder i dag! Tur att jag har mycket glass i frysen.
t ex glebygd och tätort. Olika sätt att dela in Sverige, t ex kommun, landskap och län. Vilka naturtillgångar vi har och hur vi använder dem och hur det påverkar vår miljö. Krafter som påverkar landskapet, långsamt som istider och snabbt som våra egna aktiviteter. Allemansrätten
Kartan • Vad en karta är. • Viktiga ord för att förstå kartan, t ex vik, bukt och halvö. • Kartans tecken och färger. • Hur man hittar i en kartbok. • Hur man använder skalan för att räkna upp avstånd mellan olika platser.
Väder • Skillnad mellan väder och klimat. • Hur man undersöker vädret. • Väderfenomen, t ex regn, moln och dimma. • Vattnets kretslopp • Årstider och hur de varierar i vårt land.
37
8
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 8
09-06-12 11.19.38
g e o g r A f I s A m h Ä ll s k u n s kAp
Sveriges tre delar Nu ska du få läsa mer om hur det ser ut i Sverige och hur vi använder våra naturtillgångar.
Norrla
Sveriges tre delar
nd
Först handlar det om hur det ser ut i södra Sverige. Den delen kallas Götaland. Sedan får du läsa om mellandelen av Sverige, som kallas Svealand. Det tredje avsnittet handlar om norra Sverige, den del som vi kallar Norrland. Som du ser på kartan här bredvid är Norrland störst, men här bor faktiskt ganska få människor. De flesta bor i Svealand och Götaland fast de delarna är mycket mindre.
I den andra delen av boken får eleverna använda sig av det som de lärt sig i den första delen av boken genom att läsa om Sveriges tre delar: Götaland, Svealand och Norrland.
Svealand ealand
Landskap, län och kommuner
Sverige kan också delas in i landskap, det finns 25 landskap i Sverige. Landskapen är ett gammalt sätt att dela in Sverige. mer Läs här Man delar också in Sverige i 21 län om deningen indeln an 13. och 290 kommuner. på sid
Götal
and
46
47
Varje landsdel innehåller: • Ett barns beskrivning av sin landsdel. • Kartan – namngeografi och naturbeskrivning. • De största städerna. • Intervjuer som anknyter till naturtillgångarna och hur människor lever och arbetar i Sverige.
Dessutom finns texter om: • Samer • Olika kuster • Vindkraft • Kommunikationer • Från råvara till vara. • Skyddade naturområden.
Hej
He
Hej
Leva tillsammans
Hej
Du bor i Sverige tillsammans med nio miljoner andra människor. Överallt möter du människor – hemma, i skolan och på gatorna. En del känner du väl, andra har du aldrig sett förut. Samhället är ordnat för att vi ska fungera ihop. Och då behövs regler. Det är praktiskt. Regler har vi hemma, i skolan, i trafiken och i hela samhället. I Sverige bestämmer vi ofta reglerna tillsammans. Det är en del av vår demokrati. I ett demokratiskt land får du också säga högt vad du tycker är bra och dåligt och du får tillhöra vilken religion du vill. Det vet Sofi, Rebecka och Reshad som du träffar i den här delen av boken. Sofi är kristen, Rebecka är judinna och Reshad är muslim.
H
Hej
108
Rebecka
Sofi
Hej
Vad är viktigt för att alla människor i ett land ska kunna leva tillsammans?
§§ § §§§§§
§
§§§§
§ §§
§ §
Hej
§§
§
Regler
§§
§§
Vilken röra! Vilka regler tycker du skulle e behövas i den en här staden?
§§
Biografen har öppet men maskinisten har åkt till Amerika.
§ §§ §
Kan vi leva tillsammans utan regler och lagar? I den här staden gör alla som de vill. Vad händer då?
§§
§
§§§§§
§§
§ §§
§§§
§
Polisen jagar mest lösa hundar som stjäl korv i köttdisken.
§ §§§§ § § § §
110
Affärerna öppnar på kvällen när folk har sagt god natt. Bilarna står parkerade mitt i gatan.
På vintern får åtta personer istappar i huvudet. De måste åka till sjukhuset eftersom ingen har skottat taken.
§
§§
§§
§
§§ §§§§
§§§§§ § §§§§ §§
§
§
§
§ § §§
§§
§§
§
§§ §§§§ §
Posten kommer bara när det regnar för brevbäraren älskar att cykla i regn.
Soporna slängs ut genom fönstret.
När solen skiner lämnar de vuxna sina jobb och köper glass.
Del tre i boken innehåller ett kapitel som främst går in under ämnet samhällskunskap och ett kapitel som handlar om religion.
H 109
Reshad
Leva tillsammans
Barnen går bara i skolan när de har lust.
s A m h Ä l l sp k u n s kA Regler Det här kapitlet tar upp: • Regler och lagar i samhället. • Regler i skolan. • Regler hemma. • Demokrati och hur det fungerar i praktiken. • Hur Sverige styrs och hur ett val går till.
r e l I g I o n sp kunskA
-
Tänka och tro Religion handlar om sådant vi känner, tänker och tror. I Sverige får du tillhöra vilken religion du vill och tro på vilken Gud du vill. Eller inte tro på något alls. I Sverige finns det många religioner. Den största religionen är kristendom. Kristendomen har funnits här i tusen år. Andra religioner i Sverige är islam, judendom, hinduism och buddhism. I den här boken får du läsa mer om judendom, kristendom och islam. De här tre religionerna kommer från samma område vid Medelhavet och de har mycket gemensamt. Människor som tillhör de här religionerna tror till exempel på en enda gud och i deras heliga böcker finns berättelsen om Abraham som ledde sitt folk till landet som Gud hade lovat honom. Om att känna och fundera över livet
Varför finns vi? Hur har jorden kommit till? Vad händer efter döden? Sådana frågor har människor alltid funderat på. Många hittar svar på sina frågor i religionen.
124
Vad tror du?
Om att göra saker tillsammans
Religion handlar också om att göra saker tillsammans, till exempel fira gudstjänst, be och sjunga. I de olika religionerna gör man olika saker när något viktigt i livet händer, till exempel när ett barn är fött, när man gifter sig och när någon dör. Det brukar kallas riter. Till alla religioner hör också viktiga helger. Då firar man något som är viktigt för religionen. Påsk och pingst är stora kristna helger. Id al-Fitr är en stor och glad helg för muslimer och Yom Kippur är viktig för judar. 125
Tänka och tro Det här kapitlet tar upp: • Tre barns berättelser om sina religioner: kristendom, judendom och islam. • Korta viktiga fakta om varje religion. • Tankar om hur vi ska leva tillsammans.
9
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 9
09-06-12 11.19.44
F I N LA
I Sverige… E
ND
NO
RG
… finns det gruvor där man bryter järnmalm.
… finns det höga berg i väster som kallas fjäll.
Sverige Den här boken handlar om landet som du bor i. Du vet förstås att det heter Sverige, men vad vet du mer?
… finns stora vattendrag som kallas älvar.
Titta på bilden och jämför med kartan som finns på omslagsfliken. Som du ser är Sverige ett smalt och långt land. Det är 1 572 km långt men bara 499 km brett på det bredaste stället. Sverige sitter ihop med Finland längst upp i norr och med Norge på västra sidan. Runt resten av Sverige är det hav. Om du vill resa till Danmark kan du åka över på Öresundsbron. I Sverige bor det ungefär 9 miljoner människor. De flesta bor i städer i södra delen av landet. Men i Sverige finns också stora skogar, många sjöar och stora brusande älvar som rinner från fjället till havet.
… finns det stora skogar med gran och tall.
… heter huvudstaden Stockholm.
… bor 9 miljoner människor och de flesta bor i städer.
… ligger många städer vid kusten.
Vill du följa med mig på en upptäcktsresa genom Sverige?
DA N M
N
AR
K
… finns det stora slätter med jordbruk.
Ö
V
S
4
ok ndb Gru s 4 –5
5
en
Sverige I den här första delen som består av kapitlen Sverige, Kartan och Väder får eleverna många av de viktiga ord och begrepp som de behöver för att förstå texter i ämnet geografi. Det är viktigt att ägna tid åt de här kapitlen och också återvända till dem för att repetera ord och begrepp när ni går vidare till del två av boken, där de ska använda dessa ord och begrepp. Sverige är vårt avlånga land med skogar, slätter och berg. Just att det är avlångt gör att skillnaderna i klimat är stora mellan norr och söder. Det är också långt att resa genom hela Sverige. Det är kanske inte många elever i varje klass som har besökt alla landsdelar. Att diskutera • Varför heter vårt land Sverige? • Har Sverige alltid sett ut som det gör nu? • Varför är det kallare i norra Sverige än i södra Sverige? • Vad är typiskt för den del av Sverige där du bor? • Vad vill turister som kommer till Sverige se tror du? • Nu ska vi studera geografi, vad lär man sig då? • Titta på kartorna både på s 5 och på omslagets insidor. Vad ser du för skillnader? Vad kan du ta reda på med hjälp av de båda kartorna?
• Se kartan på s 5. Längst ner till höger finns en •
kompassros. Vad är det? Vad är väderstreck? Vad har man för nytta av väderstreck? Vad heter väderstrecken? Vilka länder gränsar till Sverige?
A tt göra Var har du varit? Börja studiet om Sverige med en undersökning av hur långt norr respektive söderut eleverna varit i vårt land. Åskådliggör genom att klistra post-it-lappar med elevernas namn på en Sverigekarta. Typiskt för Sverige Låt eleverna skriva ner två saker som är typiskt för Sverige. Jämför vad eleverna har skrivit med kartan och texterna i grundboken på sidorna 4–5. Sverige – kopieringsunderlag s 71 Låt eleverna rita och skriva om viktiga platser och områden i Sverige. Skriv också i väderstreckens namn på kompassrosen på kartan.
10
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 10
09-06-12 11.19.47
Mer fakta till läraren Sverige kommer av den äldre benämningen Svea Rike. Jämför med namnet på vår lagbok, Svea rikes lag. Ordet Sverige är en hopdragning av orden Svea Rike. Det finns två historiska skolor som diskuterat var Sverige uppstod. Den ena gruppen menar att Sverige bildades i Västergötland medan den andra gruppen menar att det var i Uppland Sveriges vagga stod. Landskapen spelade en stor betydelse förr då många landskap hade sina egna lagar. På 1300-talet kom Magnus Erikssons landslag och en mer enhetlig lagstiftning började sakta att gälla för lite större delar av Sverige. Men fortfarande var det bara landsdelarna Götaland och Svealand som kunde räknas till Sverige. Norrland var glest befolkat och stort. Därför var det svårt för kungarna i södra Sverige att skaffa sig kontroll över de områdena. Götaland och Svealand hade inte heller samma utbredning som i dag. I otaliga krig främst mot Danmark var olika landskap ömsom svenska, ömsom danska. Finland hörde till Sverige ända fram till 1809. Efter att vi förlorat Finland till Ryssland har Sverige i stort sett haft de gränser som gäller nu. Den slutgiltiga gränsen i Norrland mot Norge bestämdes efter 1814. Lästips Läs mer om Sveriges historia i böckerna Kompass Vikingatiden, Medeltiden, Vasatiden, Stormaktstiden, Frihetstiden. Tomas Blom, Natur & Kultur. Repetitionsfrågor I slutet av lärarhandledningen (se s 108 och framåt) finns det kopieringsunderlag med repetitionsfrågor som behandlar de olika delarna i boken som vi kallat Testa dig själv!
Fäll ut fliken och du har alltid Sverigekartan med dig!
11
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 11
09-06-12 11.19.48
Flyg över Sverige Om du kunde flyga över Sverige, skulle du se stora skogar, många sjöar, stora och små städer och höga berg. Allt det här kan du också se med hjälp av en karta. Kartan är som en bild av hur det ser ut i verkligheten.
Mycket skog
Titta på kartan som finns på omslagsfliken och följ med på en resa över Sverige!
På kartan ser du stora områden som är mörkgröna. Det betyder att det växer mycket skog i Sverige. Det är mest barrskogar med gran och tall. Skogar med bara lövträd är inte lika vanliga, men i Skåne finns till exempel bokskogar. Skogar med både barrträd och lövträd kallas blandskogar. Björken är ett vanligt lövträd i blandskogarna. Stora älvar och sjöar
Allt som är blått är vatten. Haven runt Sverige är Skagerrak, Kattegatt, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. De tre största sjöarna är Vänern, Vättern och Mälaren. I norra Sverige rinner många stora älvar från fjällen i väster till havet i öster. Några av de största åarna kan du också se, men bäckarna är för små för att synas på den här kartan. Slätter med jordbruk
I södra Sverige och runt de stora sjöarna ser du ljusgröna områden på kartan. Det är stora, ganska platta områden som kallas slätter. Slätterna används till jordbruk och betesmark för kor och hästar. 6
ok ndb Gru s 6–7
Älven rinner från fjällen ner genom skogen med låga fjällbjörkar.
Fjäll är höga berg
I norra Sverige finns höga berg som kallas fjäll. På kartan har de en rödlila färg. Många av fjällen hör ihop i en kedja av berg. Den här bergskedjan kallas Skanderna. Den ligger på gränsen mellan Sverige och Norge. I fjällen är det ofta kallt och blåsigt, därför trivs inte träden. I stället växer det låga buskar, mossa och lav. Sådana växter klarar kyla och vind bättre än träden. Öar vid kusten
Området där havet möter land kallar vi kust. Eftersom Sverige har hav på tre sidor så har vi en väldigt lång kust. Utanför kusterna finns det både större och mindre öar. De allra största öarna är Öland och Gotland. Områden där många hundra öar ligger nära varandra kallas skärgårdar. 7
en
Flyg över Sverige Nu är det dags att gå in på hur Sverige ser ut. Det finns mycket skog, många älvar och sjöar, en del slätter med jordbruk samt fjällkedjan som vi delar med vårt grannland Norge. Dessutom har Sverige en lång kust mot havet och här och var finns det mycket öar. Arbeta med både med text och bilder i grundboken samt kartan på omslagets insidor parallellt. Låt eleverna få en visuell bild av hur Sveriges natur ser ut. Ställ enkla frågor utifrån det. På det här uppslaget introduceras många viktiga ord och begrepp som återkommer genom hela boken. Se till att dina elever verkligen förstått dessa ord genom att ni samtalar om dem och där det går visar på konkreta exempel, t ex i bild. Viktiga ord Barrskog, lövskog, blandskog, älv, å, bäck, slätt, jordbruk, betesmark, fjäll och kust.
Att diskutera • Vilken färg har skog på kartan? • Hur kan du se att det finns mycket skog i Sverige? • Vilken typ av skog finns det mest i Sverige? • Vad är lövskog, barrskog? • I vilken del av Sverige finns det lövskogar och blandskogar? • Vilken färg har vatten på kartan? • Vad är Skagerrak? • Vad heter de största sjöarna? • Vad är det för skillnad på älv, å och bäck? • Vad är en slätt? • Vad används slätterna till? • Vilken färg har slätterna på kartan? • Vad är fjäll? • Vilken färg har fjäll och andra berg på kartan? • Var i Sverige ligger fjällen? • Vad är en bergskedja? • Vad heter vår bergskedja? • Vad är en kust? • Vad är en skärgård? • Vad heter Sveriges två största öar? • Vad är det man ser på bilden? • Är det barrskog eller lövskog på bilden? • Vilka färger skulle användas i en karta om det som finns på bilden? (fjäll, älv och lövskog)
12
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 12
09-06-12 11.19.50
A tt göra Barrträd och lövträd Titta på barrträd och lövträd genom besök i en skog eller ta med kvistar från olika slags träd. Titta på bilder med olika slags skogar. Ta reda på hur ett bokträd ser ut. Hur ser det ut här, där vi bor? Skriv och berätta om hur det ser ut i närområdet. Finns det skog, fjäll, hav, sjöar, kust öar? Kan du? – kopieringsunderlag s 72 Repetera innehållet på sidorna 6 och 7 genom att arbeta med frågorna. Mer fakta till läraren
Fjäll
I fjällen i västra Sverige finns unika vildmarksområden. Fjällkedjan Skanderna sträcker sig längs gränsen till Norge från allra nordligaste Sverige och en god bit in i Dalarna. Fjällen är mellan 300 miljoner och 400 miljoner gamla och bildades då Nordamerikaplattan pressades ihop med den Eurasiska plattan. Kunskap om plattektonik är inget övergripande mål för elever i skolår 4 men det kan vara spännande att prata om hur berg bildas då två av jordens plattor trycks ihop mot varandra. Rörelserna i jordskorpan sker med hjälp av smält berg som rör sig i jordens inre. Vi flyter alltså omkring på ett stort hav av lava eller magma hela dagarna utan att vi märker det. Klimatet i fjällen är strängare än i lägre liggande områden. Därför är också växtligheten speciell med låga knotiga träd och endast ris och lägre buskar ovanför trädgränsen. Där är det så kallat kalfjäll.
Skogar
Barrskog växer bra på morän som är en mycket vanlig jordmån i Sverige. Jordmånen är det lösa jordlagret som ligger ovan på den fasta berggrunden. Morän är avlagringar efter istiden, som består av osorterat material , från finaste lera till stora stenbumlingar och block. Många elever förknippar ordet jord med jord som finns i krukväxter och rabatter. Men inom geografi/geologi är det alltså all typ av löst material som ligger på jordytan. Barrträd växer bra på morän. De är inte så beroende av näringsrik jord utan klarar näringsfattig miljö. I södra Sverige växer lövskog i en del landskap. Lövskogarna återfinns längs västkusten, i Skåne, Blekinge och på södra Öland. Mest kända är Skånes bokskogar. Trots namnet växer där inte bara bokar utan även ek och lönn. Det finns två typer av bokskog. Hedbokskog som växer i näringsfattig jordmån och nästan helt saknar undervegetation. Ängsbokskogen växer i näringsrikare och fuktigare jord och har en undervegetation av både örter och en del gräs.
Kust och öar
En typisk naturtyp för Sverige är våra skärgårdar. Sådan natur finns inte på så många ställen på jorden. Skärgårdarnas öar är formade av inlandsisen och öarna blir lite större för varje år till följd av landhöjningen. I Stockholms skärgård liksom vid öarna på västkusten är berggrunden hård och består av bergarterna granit och gnejs. På våra två största öar däremot är berggrunden mjuk. Öland och Gotland har berggrund som består av kalksten och sandsten. Dessa bergarter kan lättare slipas ner av jordens yttre krafter som regn, vind och is. Därför finns det också många härliga sandstränder på de här öarna. Raukarna på Gotland är också formade av naturen. Stenpelarna i alla möjliga skepnader har slipats under miljoner år och de hårdaste eller mest kompakta delarna av rauken är det vi ser i dag.
Sjöar och älvar
Sveriges alla sjöar har bildats i sprickor som uppstått efter istiden. De flesta stora älvarna rinner från fjällen mot kusten i öster. Fjällkedjan utgör en vattendelare. Våra svenska älvar rinner ner på östra sidan av fjällen. Från början är de endast små rännilar för att bli större bäckar som i sin tur rinner ut i de stora älvarna. I södra Sverige kallas ofta större rinnande vatten för åar. Ett undantag är förstås Göta älv som rinner ut i havet i väster i Göteborg. 13
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 13
09-06-12 11.19.50
Vi bor i Sverige Markus och Emilia bor i Sverige och de är båda 11 år. Markus bor i Slussfors som är en by i norra Sverige. Där är det långt mellan husen och byarna. De ligger glest, därför kallas det glesbygd. Emilia bor i staden Uppsala, som ligger i södra delen av Sverige. Här bor många människor och husen ligger tätt. Uppsala är en tätort. Bor du i en glesbygd eller i en tätort? Markus i Slussfors Hej! Jag heter Markus. Jag bor i en by som heter Slussfors. Här bor bara 160 personer. Jag känner alla och det är bra. Men det är tråkigt att det inte finns så många kompisar i min ålder. Min klass heter 2--4:an. Där går alla barn från andra till fjärde klass, vi är fyra pojkar och fem flickor i min klass. På hela skolan är vi bara 40 elever. Utanför skolan finns en skog, så vi kan ha en del lektioner i vår egen skolskog. Byn har ett café och en affär. Vi har långt till bio och sjukhus. Men vi kan åka skidor på vintern och bada i sjön på sommaren. Luften är ren och det är inte så mycket trafik och buller.
Emilia i Uppsala Hej! Jag heter Emilia. Jag bor or i en stad som heter Uppsala. Här bor det mer än 100 000 människor. kor. Jag har nära till det mesta, till exempel bio, museer och bibliotek. liotek. an. Min skola heter Vaksalaskolan. I min klass 4c är vi 27 elever. lever. På hela skolan går det 500 elever. n. Jag känner inte alla på skolan. sala. Skolan ligger mitt inne i Uppsala. Det är mycket trafik. Därförr är ården det staket runt skolan. Skolgården äd, är ganska liten. Vi har sju träd, ch en basketkorgar, fotbollsmål och ra lekplats. I närheten finns flera större fotbollsplaner där vi kan ha igt av idrott. På rasten är det bullrigt er. bilar, bussar, tåg och maskiner. and. Det kan vara lite jobbigt ibland.
8
ok ndb Gru s 8–9
9
en
Vi bor i Sverige På det här uppslaget introduceras barnen Markus och Emilia. De kommer att dyka upp här och där genom boken. Markus bor i glesbygd i norra Sverige. Emilia bor i en tätort i södra Sverige. Målet för de här sidorna är att eleverna ska förstå skillnader mellan att leva i glesbygd respektive tätbefolkade områden. Vilka möjligheter och begränsningar finns i de båda barnens bostadsorter?
A tt göra Slussfors och Uppsala Slussfors skola och Vaksalaskolan i Uppsala finns på riktigt men barnen är fiktiva. Gå gärna in på respektive skolas hemsidor och se hur olika miljöer i Sverige de båda skolorna representerar. www.storuman.se/slussforsskola www.vaksalaskolan.uppsala.se
Viktiga ord Glesbygd, tätort, by och stad. Att diskutera • Diskutera i klassen om ni bor i glesbygd eller i ett tätbefolkat område. • Vilka är fördelarna och nackdelarna med att bo på olika ställen? Ta utgångspunkt från vad Markus och Emilia säger i texterna. Kom med fler egna förslag på fördelar och nackdelar. • Många flyttar i dag från glesbygderna i Sverige. Tror du att alla kommer att bo i städer i framtiden? Vad är bra och dåligt med det?
14
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 14
09-06-12 11.19.52
Kompass_SO-Sverige_LHL.indd 15
09-06-12 11.19.54
NO
S S A P KOM SO
SVERIGE Här bor vi Maria Willebrand
I den här lärarboken får du handledning direkt kopplad till de olika sidorna i grundboken Sverige – Här bor vi. Du får fakta, tips och kommentarer samt förslag på saker att göra och att diskutera med eleverna. Längst bak finns kopieringsunderlag med till exempel kartövningar, korsord och repetitionsfrågor. Du kan läsa mer om Sverige i: Landskapen i Sverige Sverige – Vår natur Kompass – visar vägen genom no och so! Läs mer på www.nok.se/kompass
ISBN 978-91-27-41554-6
9
Omslag_Lararbok_SO-Sverige.indd 2
1 0 0 0 0
789127 415546
09-06-12 16.56.22