9789127451629 by Smakprov Media AB

ÅK 4–6 LÄRARENS GUIDE TILL

MUSIK

LÄRARENS GUIDE TILL PREST ÄR LÄRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNENA I ÅK 4–6.

teori · praktik · bedömning

I Lärarens guide till musik får du som lärare stöd i hur du kan arbeta med det teoretiska innehållet inom ämnet och koppla detta till de praktiska momenten i din undervisning. Du får lektionsupplägg till sex stycken större projekt, med både teoretiska och praktiska övningar, samt bedömningsstöd kopplat till de olika momenten som gås igenom. I boken finns kopieringsunderlag till gemensamma genomgångar men även ord- och begreppslistor och prov till eleverna. Eleverna har även tillgång till digitala övningar där de kan öva mer på ord och begrepp. Till boken medföljer en lärarwebb som gäller i 365 dagar. Här hittar du bilder och kopieringsunderlag för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Tänk på att ladda ner innehållet till din dator innan tiden går ut. Koden till lärarwebben hittar du på insidan av omslaget. Ann-Sofie Levén är musiklärare, förstelärare och entreprenör och har undervisat elever från förskoleklass upp till och med högstadiet.

Boken fortsätter på webben

ISBN 978-91-27-45162-9

ann-sofie levén 9 789127 451629

27-45162-9_MUSIK 4-6_OMSLAG.indd 1,3

2021-04-22 12:09

Innehåll Förord. . ....... ............................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

om musik

. . .................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Innehåll och upplägg .. ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Musik – om ämnet............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Musik – vad säger Lgr 11?.............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Syfte.. ....... ............................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Musik – kunskapskrav årskurs 6.. ................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Musik – centralt innehåll årskurs 4–6...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Bedömning............................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Skolverkets allmänna råd med kommentarer, betyg och betygssättning.. ............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Formativ bedömning...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Att arbeta formativt i musik......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Summativ bedömning i musik..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Dokumentation.. ............................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Planering............................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Att våga följa elevernas intresse................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Gör en terminsöversikt. . ................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Utgå från det centrala innehållet. . ............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Utgå från syftet................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Utgå från kunskapskraven............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Att arbeta med centrala begrepp................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Inkludering........................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Universal Design for Learning (UDL). . ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 NFP.. ......... ............................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Ljud.......... ............................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Flipped classroom/Det flippade klassrummet. . . . . . . . . . 23 Time Timer........................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Sitta eller stå...................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Bildstöd. . . ............................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Minnesstöd......................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Fokus....... ............................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Dokumentation.. ............................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Kooperativt lärande........................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Ämnesövergripande arbete. . ......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 3

Musiksalen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Digitala verktyg för ljud och musikskapande.. . . . . . . . . . . . 28 Make Music Matter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Musikordlista.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

musikprojekt

.............................................................

Bedömning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Översikt del 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Intro Exempellektion sång. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Introduktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Centralt innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 P1 Melodispel och improvisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Introduktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Centralt innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 P2 Ackordspel, genre, sång och dans. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Introduktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Centralt innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 P3 Digitalt skapande, resonemang om musikens påverkan samt egna musikupplevelser. . . . . . . . . . . . . . . 57 Introduktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Centralt innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 P4 Instrumentkännedom, instrumentgrupper, digitalt musikskapande.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Introduktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Centralt innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 P5 Instrument, instrumentgrupper och genre. . . . . . . . 70 Introduktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Centralt innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 P6 Rytmer, noter, improvisation, skapande . . . . . . . . . . . . 76 Introduktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Centralt innehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Slutligen… en berättelse ur vardagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

bilagor

............................................................................

2021-04-22 12:07

Förord Något av det mest inspirerande med att vara musiklärare är att möta elevernas tindrande ögon. Att bjudas in och att få vara delaktig i deras utveckling är en ynnest. Det är en fantastisk förmån att vara lärare och så härligt att dagligen stå mitt i utforskande och nyfikenhet. Det finns så många olika vägar att prova och uttryck att utforska. Alla vi musiklärare har vårt eget förhållningssätt som hör ihop med allt vi redan har utforskat och upplevt. Varje elev har sitt unika sätt att möta musikens språk på, som i sin tur beror på deras förhållningssätt till musik samt vad de tidigare har upplevt. Musik kan verkligen vara glädjens språk och delad glädje blir dubbel glädje. När vi möts i musiken känner vi gemenskap samt blir sedda för dem vi är och för den gemensamma känsla vi känner, alla på vårt eget sätt. När vi möts i musiken kan vi känna gemenskap genom att vi delar samma känsla och genom att vi delar samma känsla bekräftar vi varandra. Detta inger en känsla av samförstånd. Detta stärker i sin tur både den egna identiteten och den gemensamma känslan för gruppen. Att prata om det som berör oss är en resa i sig som gör ämnet musik viktigt för många elever och deras personliga utveckling. Några frågor att ställa sig är: – Hur kan jag möta eleverna i deras eget intresse i musik? – Hur kan eleverna möta varandra? – Hur kan eleverna möta sig själva och hur kan de känna samhörighet med andra genom att spela, sjunga, samtala eller lyssna på musik?

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 4

2021-04-22 12:07

OM MUSIK

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 5

2021-04-22 12:07

Innehåll och upplägg Syftet med den här lärarhandledningen är att på ett så enkelt sätt som möjligt inspirera och visa förslag på hur du kan tänka kring planering, bedömning och lektionsinnehåll. Ämnets karaktär gör att vi musiklärare har stor frihet i att följa gruppens intresse. Det spelar egentligen ingen roll i vilken ordning vi lär ut det som står skrivet i det centrala innehållet, progressionen sker naturligtvis oavsett ordningsföljd av dessa områden. Det vi eventuellt tänkt göra i årskurs 6 kan vi lika gärna göra i årskurs 4 om vi märker att detta gynnar elevgruppen och deras intresse. Det går alltid lättast att lära ut är eleverna själva är med och får önska vad de vill utveckla. Alla lektionsförslag går att använda i årskurs 4–6. Du väljer själv till vilken/ vilka årskurser du vill använda dem. Lektionsförslagen innehåller både teori och praktik, då dessa delar är nära sammankopplade inom musikämnet. När vi jobbar på detta sätt får eleverna ett helhetsperspektiv till ämnet och får lättare att förstå alla delar som vi lär ut. Allt hänger ihop och är beroende av varandra. Denna lärarhandledning ger dig även förslag på hur du kan möta alla elever så att de får samma möjlighet att utvecklas och lära sig, det vill säga inkludering. Med inkludering menas här att alla elever kan delta efter sin förmåga. Detta arbetssätt kallas även för tillgängligt lärande, det vill säga att göra undervisningen tillgänglig för alla. Lektionerna och projekten är skrivna så att kopplingarna till centralt innehåll samt kunskapskrav är tydliga. Lärarhandledningen är anpassad eller Lgr 11 och dess revidering.

6 om musik

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 6

2021-04-22 12:07

Musik – om ämnet Det första som mötte mig som nyexaminerad musiklärare var att varje elev tydligt visade en bild av hur de tyckte att just deras musiklektion skulle gå till. Alla ville ha sin musiklektion på sitt sätt. Alla ville att lektionen skulle följa just deras intresse. Detta var således ett viktigt ämne där eleverna redan hade en anknytning, en anknytning till det som de kände till och gillade. Alla elever ville ha sin ”roliga timme”. Jag gissar att fler än jag har mötts av detta. Det här var verkligen en stor utmaning för mig som lärare, men jag har senare kommit på hur jag ska använda detta intresse som en tillgång. Att musik berör, det vet vi. Att utgå från det som berör och utveckla vidare är en spännande resa. Det är därför nödvändigt som jag ser det att skapa möjligheter där jag som lärare visar mitt intresse för varje enskild elev så ofta det går. Självklart varje lektion, men den stunden kan vara olika lång beroende på lektionsplaneringen. Det är bra att ha som rutin att alltid ropa upp elevernas namn vid uppstarten av varje lektion, så att du kan försäkra dig om att du har sett alla. Se till att du tittar på var och en under uppropet. Varje elev behöver bli bemött och sedd. Att bli sedd skapar anknytning, samhörighet, förståelse och möjlighet att utvecklas. Det är tydligt beskrivet i det centrala innehållet i Lgr11 vad eleverna ska få möjlighet att utveckla. Det är vanligt att tycka och ifrågasätta hur vi som musiklärare ska hinna med allt detta, så om du känner på detta sätt är du förmodligen inte ensam. Förhoppningsvis ska denna lärarhandledning synliggöra att det absolut är möjligt. Verktygen dit är:

• Att planera lektionerna så att alla elever är delaktiga efter sin förmåga. • Att använda sig av verktyg som gör det enkelt att bedöma.

• Att skapa projekt där eleverna utvecklar fler arbetsområden samtidigt. • Att samspela med eleverna och låta dem vara delaktiga i planeringen. • Att utgå ifrån det klingande, det som berör.

Det här är ett arbetssätt där inspiration, nyfikenhet och skapande, inte resultatet, är det viktigaste. Enligt min mening är det nyckeln till verklig utveckling.

om musik 7 27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 7

2021-04-22 12:07

Musik – vad säger Lgr 11? Syfte I syftets uppbyggnad finns beskrivet vad ämnet syftar till, det vill säga vilka kunskaper eleverna ska utveckla. Det handlar inte om specifika årskurser utan vad som ingår i ämnet musik. Denna text är viktig att återkomma till för att göra oss påminda kring vårt uppdrag. Lektioner ska alltid ha detta som utgångspunkt.

Musik – kunskapskrav årskurs 6 e

Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med viss säkerhet. Dessutom anpassar eleven i huvudsak sitt musicerande till det musikaliska sammanhanget.

Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med relativt god säkerhet. Dessutom anpassar eleven väl sitt musicerande till det musikaliska sammanhanget.

Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med god säkerhet. Dessutom anpassar eleven sitt musicerande mycket väl till det musikaliska sammanhanget.

Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven komponerar musikaliska uttryck som har en i huvudsak fungerande form.

Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett fungerande sätt. Eleven komponerar musikaliska uttryck som har en fungerande form.

Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett väl fungerande sätt. Eleven komponerar musikaliska uttryck som har en väl fungerande form.

Eleven urskiljer och ger med viss säkerhet exempel på instrument och musikaliska karaktärsdrag i olika typer av musik. Dessutom uttrycker eleven viss förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i något sammanhang.

Eleven urskiljer och ger med relativt god säkerhet exempel på instrument och musikaliska karaktärsdrag i olika typer av musik. Dessutom uttrycker eleven relativt god förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i något sammanhang.

Eleven urskiljer och ger med god säkerhet exempel på instrument och musikaliska karaktärsdrag i olika typer av musik. Dessutom uttrycker eleven god förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i något sammanhang.

8 om musik

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 8

2021-04-22 12:07

Musik – centralt innehåll årskurs 4–6 Det centrala innehållet är viktigt eftersom det tydligt framgår vad lektionerna ska innehålla. Med syftet som långsiktigt mål har du i det centrala innehållet precis det som du tar med i dina lektionsplaneringar och bygger dina lektioner kring. De tre rubrikerna och innehållet i kursplanen är:

Musicerande och musikskapande • Sång, melodispel och ackompanjemang i olika genrer, unisont och i stämmor. • Imitation och improvisation med röst, rörelse och instrument med utgångspunkt i musikaliska byggstenar. • Komposition med utgångspunkt i musikaliska byggstenar.

• Gestaltning av idéer genom att musicera och genom att kombinera musik med andra uttrycksformer.

Musikens verktyg • Rösten och hur den kan varieras och användas musikaliskt i olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap. • Ackord-, melodi-, bas- och slagverksinstrument samt digitala verktyg för musicerande och musikskapande. • Röstvård och hörselvård vid musikaliska aktiviteter i olika miljöer.

• Musikaliska byggstenar: puls, rytm, tempo, taktarter, klang, tonhöjd, dynamik, fraser, perioder, musikalisk form och ackord.

• Musiksymboler, grafisk notation, ackordbeteckningar och grundläggande notkännedom.

Musikens sammanhang och funktioner • Musikens påverkan på och betydelse för människa och samhälle. Hur musik kan uppfattas och användas i vardagliga och högtidliga sammanhang.

• Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika uttrycksformer kan samspela. • Musikinstrumentens funktioner i olika ensemble- och orkestertyper.

• Musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer.

om musik 9 27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 9

2021-04-22 12:07

Bedömning Bedömningen blir tydligare och enklare att göra när du undervisat eleverna i samma kunskapsområde på olika sätt. Fördelen med att undervisa på olika sätt är att du når fram till fler elever. Använd bilder, rörelse, text, diagram, lekar, film, skapande, sjung och spela. Se till att alla elever blivit godkända i varje projekt som du jobbar med (undantag finns alltid) innan ni går vidare i nästa projekt. Var tydlig med vad du förväntar dig av eleverna, både under genomgång och under pågående lektion. Som lärare vill du kunna bemöta alla elever på en lagom inlärningsnivå, vilket ställer krav på att din undervisning ska fungera både för de som behöver längre tid och för de som lär sig snabbare. Även de som är mer av det nyfikna slaget och som vi skulle kunna kalla snabba med att lära sig gynnas och stärks av detta arbetssätt, eftersom de hela tiden får nya utmaningar inom projektet. Upprepningar fast på olika sätt är alltid bra. Lektionen innehåller därmed både upprepning och/eller fördjupning. När eleverna blir medvetna om sina kunskaper, är delaktiga i processen att lära och har verktygen att veta vad som krävs för de olika betygsstegen blir bedömningen en naturlig del av undervisningen. Då sker bedömningen både av varandra av dig som lärare och via sig själva. Tänk på att vara noggrann när du visar vad betygssteget godkänt innebär, det vill säga E. Tydliggör även vad eleverna kan göra och utveckla för att nå betyget C och A. De behöver veta både hur du bedömer dem samt när du bedömer dem. På det sättet blir bedömningen ett redskap för lärandet. I vissa projekt kan du i samband med uppstarten be eleverna att själva ta ett beslut över vilket betyg de har som mål. Det brukar uppskattas!

10 om musik

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 10

2021-04-22 12:07

Var då noga med att inte favorisera något steg. Alla steg är likvärdiga och alla ska känna sig nöjda med sig själva och sitt beslut. Gäller det bedömning i årskurs 4–5 så kan du i stället använda G eller G+ när du noterar elevernas kunskapsnivå. G betyder godkänt. Denna handledning visar hur du kan planera och bedöma fler arbetsområden och kunskapskrav/projekt. När eleverna får träna på samma arbetsområden vid flera tillfällen ökar deras möjlighet att höja sitt betyg och utvecklas mer. Det blir en lugnare arbetsmiljö för alla. Arbetsbelastningen för dig som musiklärare minskar.

om musik 11 27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 11

2021-04-22 12:07

Skolverkets allmänna råd med kommentarer, betyg och betygssättning I oktober 2018 publicerade Skolverket nya allmänna råd om betyg och betygssättning. Denna lärarhandledning följer dessa råd. Det är viktigt att komma ihåg att bedöma eleverna utifrån ett helhetsperspektiv med andra ord att göra en holistisk bedömning. Kunskapskraven är inte avsedda att vara grunden för undervisningen. Det är syftet och det centrala innehållet som är utgångspunkten. I de allmänna råden står följande:

Kunskapskrav ”Kunskapskraven är således inte mål för undervisningen utan medel för att sätta betyg. De är därför inte avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen. Inför betygssättningen behöver läraren samla in ett brett och varierat bedömningsunderlag. Det innebär att läraren då och då behöver kontrollera sitt bedömningsunderlag mot kunskapskraven för att säkerställa att det kommer att finnas tillräckligt underlag för en allsidig utvärdering av elevens kunskaper vid tiden för betygssättningen.”

Läsa och tolka kunskapskraven ”Till övervägande del innebär att läraren bedömer att elevens kunnande i högre grad återspeglar det överliggande betygssteget än det underliggande. Det är en kvalitativ bedömning av hur omfattande och betydelsefulla de delar som eleven visat var i förhållande till det överliggande kunskapskravet. Det är därmed inte möjligt att tolka till övervägande del som att det handlar om en bestämd omfattning av texten i det överliggande kunskapskravet. /…/ Bedömningen är ett professionellt avgörande, där läraren behöver fatta beslut från fall till fall.”

Avgöra vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper ”Bedömning i förhållande till delar kallas även analytisk bedömning. Det innebär att läraren tittar på ett underlag i taget, och jämför vad det visar att en elev kan i förhållande till kunskapskravens delar. Bedömning i förhållande till helheten kallas även holistisk bedömning. Det innebär att läraren tittar på underlaget i sin helhet, och jämför vad det visar att en elev kan i förhållande till den sammantagna beskrivningen för ett betygssteg.”

12 om musik

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 12

2021-04-22 12:07

Formativ bedömning Formativ bedömning handlar om att ge eleverna kontinuerlig feedback genom att prata om och visa var de befinner sig i sin kunskapsutveckling samt synliggöra nästa steg i deras lärprocess. När eleverna är medvetna om sin lärprocess är det ofta lättare för dem att förstå och själva ta ansvar för sitt eget lärande. Elever som får ta eget ansvar för sin process känner större förståelse över lektionsinnehållet, de får större lust att lära och får bättre självförtroende. Detta brukar dessutom smitta av sig till fler i gruppen då klasskompisar blir inspirerade av dessa goda förebilder och kommer därav lättare till insikt om sina egna lärprocesser. Låt gärna eleverna stötta varandra i detta arbete! Träna dem i hur de kan ge varandra feedback och varför. Vinsten blir mycket stor då formativ bedömning blir en del av din metod och eleverna ger feedback till varandra på ett medvetet sätt. Förutsättningen för att arbeta på detta sätt är att eleverna har de ord och begrepp som behövs. Därför är det viktigt att lära ut de begrepp och musikord eleverna behöver i varje enskilt projekt. När du lär eleverna formativ bedömning kan du ställa ledande frågor så att de själva tränar på att sätta ord på vad de utvecklat och vill bli bättre på. Det enklaste sättet är att prata med eleverna, men ibland kan det vara bra att göra detta skriftligt. Utgå gärna från det som är positivt. Då kan det se ut så här:

 Berätta vad du har tränat på och hur det gick!  Vad vill du utveckla och bli bättre på?  Skriv vad du gav för beröm till en kompis!  Vad har du själv fått för beröm?

om musik 13 27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 13

2021-04-22 12:07

Att arbeta formativt i musik Följande nyckelstrategier inom det formativa arbetssättet och bedömning kan vara bra att ha i åtanke när du planerar.

Tydliggöra mål och kunskapskrav I starten på varje lektion och även i början av varje projekt berättar du tydligt för eleverna vad projektet ska leda till, vad projektets mål är samt vad dagens mål är.

Synliggöra lärandet Det är viktigt att du som lärare föregår med gott exempel och visar uppskattning när eleverna utvecklas i sin process. Det blir på så sätt tydligt för eleverna vad och när de utvecklas. Ge sedan eleverna utrymme att utvecklas i detta förhållningssätt. Be dem uttrycka i ord vad de tränar på och vad de just för stunden skapar eller presterar. På så sätt synliggör du och eleverna lärandet.

Återkoppling Återkoppling betyder här feedback. Detta gör vi för att eleven ska bli bekräftad i var hen är i sin process. Målet är att eleven lär sig att själv äga sin egen lärprocess. Vinsten med att utveckla denna rutin är även att eleverna då stärker både relationen till dig som lärare samt till deras egen lust att fortsätta lära. Bekräftelse behöver alla för att känna sig betydelsefulla och för att stunden/lektionen ska kännas värdefull.

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Eleverna når oftast högre kunskapsresultat när vi låter dem lära av varandra.

spela tillsammans

Två stjärnor och en önskan Namn:

Klass:

Det här gick bra:

Ett exempel när eleverna kan vara lärresurser för varandra är när de ska träna ackordspel på gitarr. Gör din introduktion och dela sedan in eleverna två och två med varsin gitarr. Därefter instruerar och inspirerar du eleverna att hjälpa varandra. För den som kan mer blir kunskapen fördjupad då eleven befäster den genom att lära ut den. Den som behöver mycket hjälp får på detta sätt mer hjälp av både klasskompisen och av dig som lärare. Alla hjälps åt, för allas bästa. Läs mer om detta som kan förklaras med modellen kooperativt lärande under rubriken ”Inkludering", s. 22.

två stjärnor och en önskan Det här kan bli bättre till nästa gång:

Låt eleverna i par, ge varandra två stjärnor, det vill säga två saker som var bra, och en önskan, det vill säga en sak att utveckla, utifrån kunskapskraven. Vill du att eleverna ska skriva Två stjärnor och en önskan, finns bilaga 1 att tillgå. Se även Hur känner jag?, bilaga 2.

14 om musik

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 14

2021-04-22 12:07

Summativ bedömning i musik Summativ bedömning används då du summerar vad eleverna kan kring varje enskilt moment eller projekt samt då du sätter betyg. Förbered en matris eller mall där du kan föra in bedömningen. Du kan till exempel använda den bedömningsmall som finns i den här handledningen. Tänk på att eleven kan uppvisa kunskaper i andra områden än det som du har som huvudfokus på din lektion. Var därför lyhörd och öppen för att bedöma något du kanske inte förväntat dig.

om musik 15 27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 15

2021-04-22 12:07

MUSIKPROJEKT Den här delen av boken inleds med ett exempel på hur du kan lägga upp en sånglektion. Sedan presenteras sex olika musikprojekt som du kan genomföra eller inspireras av i din undervisning. Här arbetar ni med melodispel, ackordspel, digitalt skapande, instrumentkännedom, instrument samt rytmer (se mer under översikt på nästa sida). Projekten är uppbyggda på samma sätt. Varje projekt har en introduktion så att du ser vad detta kommer att innehålla. Innehållet kopplas därefter till de delar i det centrala innehållet som passar in på projektet. Därpå kommer förberedelser inför arbetet och slutligen kommer själva upplägget och genomförandet. Alla lektioner inom projekten beräknas ta cirka 60 minuter vardera. Röstvård och hörselvård ingår i varje lektion, eftersom sång och/ eller instrumentspel innebär att man behöver påminna eleverna om hur starkt de kan spela och/eller sjunga i det rum de befinner sig. Om du vill ge eleverna djupare kunskaper kring hälsosamma ljudnivåer samt hörselskydd finns det bra filmer på internet att använda, till exempel ”Tinnitus – tystnaden som försvann”.

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 34

2021-04-22 12:07

Bedömning I projekten hänvisar jag till de bedömningsmallar som finns i Bedömningsportalen på Skolverkets hemsida. I dessa synliggörs vad du bedömer eleverna i under tiden lektionerna/projektet pågår. Du gör din bedömning direkt in i bedömningsmallen under eller efter varje lektion när en elev har presterat. Skriv A, C, E eller G+, G eller G- beroende på vilken årskurs du har. Om du vill göra en övergripande bedömning kan du läsa mer om detta under rubriken "Dokumentation" på s. 16.

Översikt del 2 intro: Exempellektion sång. projekt 1: Melodispel och improvisation. Här finns förslag på två olika

upplägg så att du kan välja det som passar dig och din elevgrupp bäst.

projekt 2: Ackordspel, genre, sång och dans. Här finns förslag

på två olika upplägg så att du kan välja det som passar dig och din elevgrupp bäst.

projekt 3: Digitalt skapande, resonemang om musikens påverkan samt

egna musikupplevelser. Här är sista lektionen uppdelad i två nivåer, en för årskurs 4–5 och en för årskurs 6. Detta för att föreslå hur du kan göra i årskurs 6 eftersom de får betyg.

projekt 4: Instrumentkännedom, instrumentgrupper

och digitalt musikskapande.

projekt 5: Instrument, instrumentgrupper och genre.

projekt 6: Rytmer, noter, improvisation och skapande.

35 27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 35

2021-04-22 12:07

intro

Exempellektion sång Introduktion Den här lektionen är ett exempel på hur du kan jobba med sånger med hjälp av rörelse, eget skapande, ord och begrepp, improvisation, samspel och timing. Lektionen bygger på att eleverna inför denna lektion redan har tränat på sången/sångerna som används så att ni nu kan jobba vidare med dessa. Ni har även övat in rörelser till sången/sångerna. Du kan självklart använda vilka sånger du vill till detta upplägg.

Målen för lektionen • Det första målet för lektionen är att sången och texten du valt ut repeteras och befästs. Eleverna ska visa hur mycket de kan av sången.

• Det andra målet är att eleverna tränar på att följa varandra när de sjunger, gör rörelser och spelar tillsammans. • Det tredje målet är att eleverna får möjlighet att i gemensamma samtal fundera på hur musik påverkar dem själva och oss människor i stort.

36 musikpRoJEkT iNTRo

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 36

2021-04-22 12:07

Centralt innehåll Det centrala innehållet är också viktigt eftersom det tydligt står vad lektionerna ska innehålla. Med syftet som långsiktigt mål har du i det centrala innehållet precis det som du tar med i dina lektionsplaneringar och bygger dina lektioner kring. Ta hjälp av överstrykningspenna och markera det ni kommer att jobba med i det centrala innehållet. Denna exempellektion innehåller alla delar av det centrala innehållet. De tre rubrikerna i kursplanen för musik är:

Musicerande och musikskapande • Sång, melodispel och ackompanjemang i olika genrer, unisont och i stämmor.

• Imitation och improvisation med röst, rörelse och instrument med utgångspunkt i musikaliska byggstenar.

Musikens verktyg • Rösten och hur den kan varieras och användas musikaliskt i olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.

• Ackord-, melodi-, bas- och slagverksinstrument samt digitala verktyg för musicerande och musikskapande. • Röstvård och hörselvård vid musikaliska aktiviteter i olika miljöer.

• Musikaliska byggstenar: puls, rytm, tempo, taktarter, klang, tonhöjd, dynamik, fraser, perioder, musikalisk form och ackord. • Musiksymboler, grafisk notation, ackordbeteckningar och grundläggande notkännedom.

Musikens sammanhang och funktioner • Musikens påverkan på och betydelse för människa och samhälle. Hur musik kan uppfattas och användas i vardagliga och högtidliga sammanhang.

• Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika uttrycksformer kan samspela. • Musikinstrumentens funktioner i olika ensemble- och orkestertyper.

• Musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer.

musikpRoJEkT iNTRo 37

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 37

2021-04-22 12:07

centrala begrepp:  piano, forte, legato, staccato, improvisation, claves, handtrumma och maracas.

det här behöver du: – – – – –

ord- och begreppslista– sång, bilaga I:1 slagverksinstrument till eleverna ett elpiano till dig att spela på text och noter till sången "Janssons frestelse blues", bilaga I:2 valfri sång med budskap, exempelvis "We Are the World".

Förberedelser Du behöver ha förberett och plockat fram de slagverksinstrument som eleverna ska använda så att du lätt och smidigt kan dela ut dem. Det är alltid du som bestämmer vem som ska spela på vilket instrument och detta bör eleverna veta så att momentet när instrumenten delas ut, blir tryggt och glatt. Skriv klockslagen på lektionen samt ordningen på lektionen på tavlan så att det syns tydligt. Detta gör du innan eleverna kommer till lektionen. Skriv förslagsvis schemat på vänster sida av tavlan och de ord du vill att de ska lära sig på tavlans högra sida, gärna i en annan färg.

38 musikpRoJEkT iNTRo

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 38

2021-04-22 12:07

Genomförande 1. beskriv målen för dagens lektion 2. uppvärmning Tidsåtgång: 5 minuter.

Använd sången ”Blinka lilla stjärna”, första versen, och sjung den på olika sätt. Ni står upp när ni sjunger.

• Först sjunger ni helt avslappnat och masserar käkarna och sträcker på er lite när ni sjunger.

• Nästa vända koncentrerar ni er på att komma igång med munnen och tungan, så du säger till eleverna att de ska tänka på att artikulera tydligt.

• Därefter sjunger ni svagt och legato och sedan svagt och stackato. Hänvisa till orden från det centrala innehållet som du har skrivit på tavlan. • Ni sjunger till sist forte och legato och avslutar med forte och stackato.

• Berätta att forte inte är detsamma som att skrika, vilket aldrig är okej när ni sjunger. Forte betyder att ni sjunger starkt på en nivå som är hälsosam för öronen. 3. sång och spel Tidsåtgång: 15 minuter.

Övningen går ut på att träna skapande tillsammans med improvisation samt samspel mellan varandra. Det handlar mest om att locka fram glädjen i att våga skapa tillsammans och att eleverna ska känna sig trygga. Det är under lekfulla övningar utan krav på ett resultat som ska låta på ett särskilt förutbestämt sätt som stimulerar till verkligt fina musikaliska upplevelser.

• Ställ dig vid eleverna utan att kompa och be dem i ett långsamt tempo sjunga och visa dig vilka rörelser ni övat till sången ”Janssons frestelse blues”. Eleverna sjunger på detta sätt igenom hela låten i lugn och ro.

• Därefter kompar du och eleverna sjunger och gör rörelserna i det ”riktiga” tempot.

Förslag på rörelser till Janssons frestelse blues Jag (man pekar på sig själv) gillar att fixa i mitt lilla (man ritar en pytteliten fyrkant i luften) kök. Skalar potatis … (man låtsas hålla i en potatis med ena handen och skalar med den andra handen) och jag hackar lök (man låtsas hacka en lök i luften). Sen river jag upp en anjovisburk (man river upp locket).Och toppar det hela med en gräddslurk (man gör en hällande rörelse). In i min ugn (man öppnar ugnen och stoppar in Janssons frestelsen). Var bara lugn (man gör stopptecken med ena handen). För ut kommer, ut kommer, ut kommer Jansson (man vinkar mot sig i takt till musiken, varannan höger och vänster hand i riktning ut från ugnen). (Sedan kan man dansa på lite som man vill till musiken men i slutet sätter man ner ett knä i golvet och håller med en arm nedåt och en arm uppåt och så viftar man på händerna på sista ordet) Yeah!

musikpRoJEkT iNTRo 39

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 39

2021-04-22 12:07

• Dela ut olika slagverksinstrument såsom maracas, handtrumma och claves. Dela ut instrumenten så att de som har samma instrument står bredvid varandra. Inom varje instrumentgrupp får eleverna i uppdrag att improvisera fram ett komp, en rytm som de sedan ska spela gemensamt. Uppmana dem även att göra rörelser till ( se sidan 39). • Ni sjunger sången från början och du berättar under sångens gång vilka instrument som får spela, dock sjunger alla hela tiden. Du kan med fördel ha bestämt ordningen på när de olika instrumenten ska spela och skrivit upp detta på tavlan. Då behöver du kanske bara visa med en rörelse när nästa instrumentgrupp ska få spela. 4. improvisation Tidsåtgång: 10 minuter.

Som introduktion till den här övningen kan du säga att alla kan improvisera för att alla har ett finger de kan spela med.

• Eleverna kommer fram och ställer sig i en cirkel runt elpianot och dig i samma ordning som de har sina sittplatser. Berätta att du ska spela kompet till ”Janssons frestelse blues” på elpianot och att detta är ett blueskomp. • Säg till eleverna att de en och en ska få spela med ett finger och att de kan sätta ner sitt finger någonstans på din högra sida så att det låter en ton. De kan spela en enda ton eller välja att spela fler toner. När de sedan är nöjda ställer de sig sist och turen går vidare till nästa elev. • Påpeka att när ni improviserar är alla toner rätt, ingen vet riktigt hur det kommer att låta, så det får låta precis hur som helst.

• Börja därefter spela kompet om och om igen. Första eleven börjar spela på din högra sida i cirka 5-30 sekunder, sedan ställer hen sig sist och det blir nästa elev på tur som spelar. Låten tar slut först när alla har fått spela. Det brukar bli lagom med två-tre varv så att alla elever får spela två–tre gånger. • Andra varvet kan du säga att de får spela med fler fingrar om de vill. Detta sätt brukar kunna locka fram dem alla att våga spela och känna sig glada och nöjda.

40 musikpRoJEkT iNTRo

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 40

2021-04-22 12:07

5. sång Tidsåtgång: 10 minuter.

Syftet med val av sång här är att eleverna kan relatera till dess betydelse i samhället och hur den påverkat människor samt dem själva.

• Här används sången ”We Are the World” som exempel men du kan välja vilken låt du vill. Huvudsaken är att budskapet är tydligt. • Gå igenom texten även om eleverna redan sjungit sången tidigare. Du säger före och eleverna säger efter, fras för fras.

• Efter det sjunger ni sången två gånger. Ni pratar därefter om varför denna sång är så känd, hur den påverkar dem och hur de tror att den påverkar/påverkat andra människor. Denna metod är bra för att det går snabbt för dig att få överblick av hur var och en ligger till i sin förmåga att beskriva musikens sammanhang och funktioner. Det är förstås viktigt att eleverna själva är delaktiga och får visa/säga hur det går för dem. Detta blir en individuell liten utvärdering. Vinsten är även att de själva får lära sig var de ligger i sin utveckling och att i förlängningen ta ansvar för den.

Tips! Be eleverna efter varje sång som ni har sjungit, i det här fallet ”Janssons frestelse blues” samt ”We Are the World” att visa med tummen hur pass bra de tycker att de kan sången. Säg även till eleverna att om någon är osäker på hur bra de kan sången, så ska de visa tummen åt sidan. Tumme upp = mycket bra Tumme åt sidan = ganska bra Tumme ner = behöver träna mer

musikpRoJEkT iNTRo 41

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 41

2021-04-22 12:07

Bedömning 3

Övergripande bedömningsmall

Jag hänvisar till de bedömningsmallar som finns i Bedömningsportalen på Skolverkets hemsida. I dessa synliggörs vad du bedömer eleverna i under tiden lektionerna/projektet pågår. Du gör din bedömning direkt in i bedömningsmallen under eller efter varje lektion när en elev har presterat. Skriv A, C, E eller G+, G eller G- beroende på vilken årskurs du har. Vid gemensam sång ska eleverna veta att de bedöms i hur väl de sjunger rytmiskt samt hur de intonerar. Ställ förslagsvis eleverna tre och tre när de sjunger. Då får du en god uppfattning om hur väl de kan den sång du vill bedöma dem i. Instruera eleverna att de alla ska sjunga sången hela tiden (om och om igen) tills du säger stopp. Alla hjälper då varandra. Du lyssnar och gör en bedömning på de tre elever som står längst fram. Låt dem sjunga en ganska kort stund så att det känns lättsamt, då sjunger de bättre. Sedan ska dessa tre ställa sig sist, fortfarande på ett led. Nu lyssnar och bedömer du dem som tagit ett steg fram och sjunger närmast dig. Fortsätt på detta sätt och låt dem gärna sjunga längst fram två till tre gånger. För att eleverna själva ska veta om de sjunger bättre i en ljusare eller mörkare tonart är det bra om ni tränar på sången i olika tonarter. De känner ganska snabbt vilket läge de sjunger bäst i. Tänk på att du vid bedömningen anpassar sången efter den tonart som passar dem. Ställ eleverna tre och tre bredvid dem som behöver samma tonart.

42 musikpRoJEkT iNTRo

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 42

2021-04-22 12:07

Melodispel och improvisation Introduktion Målet med detta projekt är att eleverna får träna på melodispel, improvisation, stamtonerna, musikuppförande och hur musik påverkar dem. Du kommer att få två variationer på detta projekt där du väljer den variation som passar din grupp bäst. Variation 1 är riktad till en grupp som behöver mer styrning för att klara av att behålla fokus. Variation 2 är riktad till en grupp som klarar självständigt arbete. Eleverna får gärna sjunga samtidigt som de spelar melodierna. Fråga gärna eleverna innan projektets första lektion vilka låtar de vill lära sig. Då kan du starta projektet med att ha utgått från elevernas intresse.

Centralt innehåll Musicerande och musikskapande • Sång, melodispel och ackompanjemang i olika genrer, unisont och i stämmor. • Imitation och improvisation med röst, rörelse och instrument med utgångspunkt i musikaliska byggstenar. • Komposition med utgångspunkt i musikaliska byggstenar.

• Gestaltning av idéer genom att musicera och genom att kombinera musik med andra uttrycksformer.

• Musikaliska byggstenar: puls, rytm, tempo, taktarter, klang, tonhöjd, dynamik, fraser, perioder, musikalisk form och ackord.

• Musiksymboler, grafisk notation, ackordbeteckningar och grundläggande notkännedom.

musikpRoJEkT p1 43

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 43

2021-04-22 12:07

Musikens sammanhang och funktioner • Musikens påverkan på och betydelse för människa och samhälle. Hur musik kan uppfattas och användas i vardagliga och högtidliga sammanhang.

• Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika uttrycksformer kan samspela. • Musikinstrumentens funktioner i olika ensemble- och orkestertyper.

• Musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer.

centrala begrepp  melodi, toner, ljust/mörkt, flyt/oflyt, takt, improvisera, stamtonerna: ABCDEFG, rytm.

det här behöver du: – ord- och begreppslista, bilaga P1:1. – Variation 1: två keyboards, kopior på låtar med utskrivna noter som eleverna önskar lära sig, datorer eller andra enheter att spela improvisationsbakgrund med. Eventuellt keyboards och hörlurar till alla elever. – Variation 2: keyboards och hörlurar till varje elev, kopior på låtar med utskrivna noter som eleverna önskar lära sig, datorer eller annan enhet till de elever som vill lära sig melodier via Synthesia och overheadpenna att skriva på tangenterna med.

Förberedelser till lektion 1–3:

Ta fram två keyboards. Bestäm dig för en låt eller en del av en låt som du lär ut till alla innan eleverna sedan får vara med och påverka vilken låt de därefter vill lära sig. Tänk igenom vilken genre eller från vilken kultur som du utgår från. Du kan med fördel ha frågat eleverna innan lektionen så att även denna första melodi kommer från någon av eleverna i gruppen. till lektion 4–6:

Förbered en improvisationsövning som eleverna själva kan byta till då de behöver variation och/eller paus från sitt melodispel.

44 musikpRoJEkT p1

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 44

2021-04-22 12:07

Genomförande lektioN 1 • Beskriv målen med hela projektet samt målen för dagens lektion. • Börja med att förklara och visa vad stamtoner är och vad dessa heter. Skriv dem på tavlan. Det är också tacksamt att visa dessa på ett piano/keyboard då stamtonerna utgörs av de vita tangenterna. Be eleverna ställa sig runt pianot/ keyboarden så att de ser tangenterna. När de fått lära sig att se mönstret i de svarta tangenterna och kan orientera sig tack vare dem får alla elever träna på att hitta tonen C. Eftersom de står runt pianot kan de den ordning som de står turas om att visa och spela tonen C för dig. När alla visat att de hittar tonen C får de gå ett varv till. Detta varv ska de få spela den stamton som du säger till var och en att de ska spela och träna på att hitta. Du anpassar givetvis till var och en så att alla lyckas hitta den ton som du säger. • När alla lärt sig stamtonerna är det dags för nästa steg. Du lär nu ut den låt du bestämt dig för. I det här förslaget är det ”Blinka lilla stjärna”. Eleverna står så att de ser tangenterna. Visa först hur hela låten går. Spela sedan bara CC GG AA och prata om hur många tangenter det är mellan tonen C och tonen G, så att de både har hört och sett hur många toner de ska hoppa över. Alla provar detta ett varv. • Dela upp eleverna i två grupper, en grupp vid varje keyboard. Fördelen med att vara en grupp som lär sig är att det naturligt blir en paus då eleverna återhämtar sig samt att de lär sig då de andra spelar. Det är bra om du berättar att man lär sig snabbare av att se andra spela, och att det därför är bra att titta aktivt på när de andra spelar. • Du går nu mellan grupperna och visar hela ”Blinka lilla stjärna”, men du visar låten i delar enligt nedan. – Visa CC GG AA G. Eleverna provar ett varv. – Visa därefter CC GG AA G FF EE DD C. Eleverna provar ett varv. – Sedan visar du GG FF EE D. Eleverna provar ett varv. – Visa till sist hela låten och låt eleverna träna två varv. • När eleverna tränat i grupp ska de få öva själva, om det finns möjlighet för detta i din musiksal. Låt dem få spela och träna på denna låt vid varsin keyboard med hörlurar. • De elever som redan kan spela låten kan till exempel spela med den hand som de inte är van vid eller likadant med båda händerna. Ett annat alternativt är att du samlar dem som redan kan låten och lär ut hur de kan spela med två händer, det vill säga med ackordstamtonerna i vänster hand och melodin i höger.

musikpRoJEkT p1 45

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 45

2021-04-22 12:07

lektioN 2 • Beroende på hur elevgruppen är och vilken årskurs det är kan du inför lektion två planera utifrån dessa två variationer så att eleverna är delaktiga i lektionsplaneringen. ✱ Variation 1

• Här jobbar ni vidare i två grupper vid två keyboards och eleverna tränar på samma låt. Du frågar dem innan lektionen är slut vilka låtar de är intresserade av att få lära sig nästa lektion. De berättar för dig och du väljer ut vilken låt du lär ut. Alternativt väljer du ut två låtar, en vid varje keyboard.

✱ Variation 2

• Berätta att eleverna själva kommer att få välja vilken låt de vill lära sig nästa lektion.

• Kopiera och skriv ut elevernas låtar på papper med noter/notnamnen/ färger/annan notering till nästa lektion. Eleverna får även använda sig av datorer/surfplattor och söka på Synthesia på YouTube. Synthesia är ett videospel där du på ett tydligt sätt ser hur du ska spela. Det finns anpassningar till olika nivåer och du kan själv ställa in hastigheten på YouTube så att den passar varje elev. Eleverna ska välja en låt på deras nivå till nästa lektion som de vill prova att lära sig. Det är bra om eleverna får dessa två olika sätt att lära sig, via papper och via dator. Vissa lär sig bäst via rörlig bild, det vill säga film, andra via papper då bilden är helt still.

lektioN 3 ✱ Variation 1

• Repetera stamtonerna och låt eleverna visa att de kommer ihåg det som de lärde sig föregående lektion.

• Visa och beskriv vad det betyder att spela med flyt/oflyt. För att kunna spela med flyt krävs det att eleverna tränar långsamt. Berätta att målet är att de ska spela med flyt.

• Alla elever börjar vid samma keyboard för att repetera låten från lektion 1. • Dela sedan in eleverna i de två grupper som de ska arbeta i, en grupp vid varje keyboard. Om du valt samma låt för alla så går du mellan grupperna och visar ett lagom kort stycke på den nya låten. Eleverna får turas om att träna i den ordning som de står i runt instrumentet. Du säger till eleverna att de ska fortsätta att träna flera varv tills du kommer tillbaka till deras grupp för att visa ett stycke till av låten.

46 musikpRoJEkT p1

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 46

2021-04-22 12:07

• Om du har valt två olika låtar som eleverna får välja mellan kan du med fördel be dem blunda och räcka upp handen på den av de två låtarna som de helst vill lära sig. Du delar sedan in dem i två grupper utefter låtvalet. • Avsluta lektionen med att låta de elever som vill, spela upp för gruppen. De väljer själva om de vill spela upp endast en del eller allt det som ni har tränat på. Målet här är att träna på att våga spela upp inför varandra. ✱ Variation 2

• I denna variation på arbetssätt anpassas uppgiften till varje elev. Eleverna väljer en låt på sin nivå. De får själva välja hur lång del av låten som de tränar på och de väljer även om de vill spela med en eller två händer. Eftersom eleverna har olika upptränad förmåga att spela med fingersättning eller med en viss hand är det bra om du låter dem spela på sitt vis. Visa olika sätt och låt dem själva få välja hur de spelar. Melodispel kan till exempel spelas med båda händerna och växla mellan händerna i olika mönster, spelas med bara vänster eller bara höger hand eller spelas med en exakt fingersättning. Eleverna kan även träna på att spela basstämman eller ackord till melodin. • Repetera stamtonerna och låt eleverna visa att de kommer ihåg det de lärde sig föregående lektion.

• Visa och beskriv vad det betyder att spela med flyt/oflyt. För att kunna spela med flyt krävs det att eleverna tränar långsamt. Berätta att målet är att de ska spela med flyt.

• Vid varje keyboard finns hörlurar som eleverna kan använda. Du har även förberett och kopierat upp några av elevernas egna låtförslag med den notering/noter/notnamn du anser passar dem. Välj för säkerhets skull ut en låt via Synthesia till de elever som har svårt att välja ut en egen låt. • Eleverna har nu tre lektioner på sig att lära sig den låt som de själva har valt, alternativt flera kortare låtar. Du förklarar och visar så att de förstår hur du gjort på de olika pappren som du har kopierat upp. Du ger de elever som har svårt med fokuset, då målet är för långt bort för dem, ett mål/lektion.

• Placera eleverna i par eller vid varsin keyboard och låt dem välja låt samt träna. Använd gärna overheadpenna och låt eleverna få hjälp av att de kan skriva/ rita på tangenterna. Självklart ska de torka rent efter sig. Färgen går bort med torrt papper. Möjligen behöver du placera en elev med dig själv. Du får då växla mellan att hjälpa denna elev med att gå runt och hjälpa de andra.

musikpRoJEkT p1 47

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 47

2021-04-22 12:07

lektion 4–6 Här är det dags att visa improvisationsövningen som du förberett.

• Berätta för eleverna att du vill höra hur de improviserar någon gång under lektion 4–6.

• Efter att du har visat och berättat om improvisationsuppgiften så fortsätter lektionerna med att ni jobbar vidare på liknande sätt som lektion 3. Skillnaden nu är att eleverna även har en improvisationsuppgift att utforska och utvecklas i. Avsluta varje lektion med att ge eleverna möjligheten att visa upp för varandra.

• När du går runt och hjälper eleverna kan du passa på att prata med dem om valet av låt, hur de påverkas av den, hur de tycker att den låter och varför de tror att den låten är känd. Anteckna hur de svarar i bedömningsmallen. ✱ Variation 1

• Visa eleverna hur de kan improvisera och leka med den melodi som ni lär er. • Fortsätt sedan med att i grupperna repetera vad ni gjorde förra lektionen.

• Lär sedan ut mer på låten som eleverna jobbar med alternativt lär ut en ny melodi som de önskat. ✱ Variation 2

• Visa eleverna en sida på internet där det finns färdiga komp där det passar att improvisera med de svarta tangenterna. Eleverna kan här välja vilket komp de vill improvisera till, alternativt hitta ett komp från YouTube eller spela in något själv.

48 musikpRoJEkT p1

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 48

2021-04-22 12:07

I:2

Janssons frestelse blues

92 iNTRo:2 |

Lärarens guide till musik, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45162-9

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 92

2021-04-22 12:07

P1:1

Ord- och begreppslista mEloDispEl oCH impRoVisaTioN Namn:

Klass:

När du spelar eller sjunger: melodi Toner till en text. toner Ljud och klang. ljust/mörkt När du sjunger eller spelar ljust eller mörkt. flyt När du sjunger eller spelar utan att haka upp dig eller tappa takten. oflyt När du sjunger eller spelar och hakar upp dig och tappar takten. takt Ett bestämt antal slag under en viss tid. improvisera När du skapar musik för stunden. stamtonerna A, B, C, D, E, F, G. rytm När musiken följer ett regelbundet mönster.

C B A G F E D C

kopieringsunderlag

27-45162-9_Musik 4-6_inlaga_tt.indd 93

| p1:1 93 2021-04-22 12:07

ÅK 4–6 LÄRARENS GUIDE TILL

MUSIK

LÄRARENS GUIDE TILL PREST ÄR LÄRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNENA I ÅK 4–6.

teori · praktik · bedömning

Boken fortsätter på webben

ISBN 978-91-27-45162-9

ann-sofie levén 9 789127 451629

27-45162-9_MUSIK 4-6_OMSLAG.indd 1,3

2021-04-22 12:09