9789144160924

MÄNNISKANS TEXTER SPRÅKET

Elevpaket – Tryckt + Digitalt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS

MÄNNISKANS TEXTER SPRÅKET

Elevpaket – Tryckt + Digitalt

Utmana eleverna och låt dem fördjupa sina kunskaper med hjälp av Människans texters andra upplaga - uppdaterad och anpassad till Gy25!

ELEVBOK

Människans texter är ett heltäckande läromedel - för gymnasiesvenskans nivå 1, 2 och 3 - som ger din undervisning tyngd och flexibilitet samtidigt som det ger eleverna gedigna kunskaper.

Människans texter Språket är en fyllig bok med ett stort urval av uppgifter som inspiration till analys, reflektion och egen produktion. Det ger dig och dina elever stora möjligheter att välja med vad och hur ni vill arbeta.

DIGITALT LÄROMEDEL

I Språket ingår även ett digitalt läromedel som eleverna har stor nytta av i sina studier. I det finns en digital version av den tryckta boken (inläst med textföljning), faktafördjupningar, interaktiva uppgifter, mönstertexter, mallar för eget skrivande och mycket mer.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning klicka på bilden och prova

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

SPRÅKET

MÄNNISKANS TEXTER

Bengt Sjöstedt Tomas Jeppsson Lene Mejlgaard

Omslagsbilden visar en gatumålning föreställande författaren Oscar Wilde som rymmer från ett fängelse med hjälp av en skrivmaskin. Målningen är antagligen gjord av konstnären Banksy och återfinns på utsidan av Reading Prison i Reading, Storbritannien.

MÄNNISKANS TEXTER

SPRÅKET

Bengt Sjöstedt Tomas Jeppsson Lene Mejlgaard

Studentlitteratur AB Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Utdraget ur ”Mannen har ordet” (strof 1, 2 och 5) av Göran Palm har licensierats genom ALIS.

Produktionsstöd har erhållits av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus

Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33270

ISBN 978-91-44-16092-4

Upplaga 2:1

© Författarna och Studentlitteratur 2024

Redaktör: Henric Arfwidsson

Bildredaktör: Sara Jonasson

Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard

Printed by GPS Group, Austria 2024

Innehåll

DEL I. INTRODUKTION

1.

3.

DEL II. MUNTLIG OCH SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING

DEL III. SVENSKANS BRUK

OCH UPPBYGGNAD

12. Sammanhang och variation i text 172

Sammanhang 172

Inferens 173

Textbindning 174

Hjälp läsaren med sammanhangsord

175

Tema-rema 178

Styckeindelning 178

Precision genom förtätning 179

Precision genom utökning 180

Variera meningsbyggnaden i dina texter 182

Variera med synonymer .

183

Stilfigurer 183

13. Språkriktighet .

184

Bra och dåligt språk 184

Lånord i svenskan 190

Stavning 194

Avstavning 198

Skiljetecken 199

Typografi

14. Grammatik .

Varför grammatik?

Tal och skrift

Fonem – svenskans ljudsida 1 211

Prosodi – svenskans ljudsida 2

Grafem – när talet blir skrift

Skriftens andra enheter

Ordklasser – hur orden kan användas

Fraser – hur orden hänger samman

Satser – hur orden och fraserna används

Subjektsled och predikatsled

och bisats

DEL IV. SVENSKANS VARIATIONER OCH HISTORIA

15. Språksociologi

förenar och skiljer

och språket

vi tillägnar oss språk

olika -lekterna

16. Språkförhållanden i Sverige .

namn

Språklagstiftning

Minoritetsspråk

Det mångspråkiga Sverige

17. Språk i Norden

En kort nordisk antologi

18. Språkhistoria

Språkhistoria på webben

svenskan

1225–1526

1526–1906

DEL V. TEXTANALYS

19. Läsaren och texten

Faktorer som påverkar läsupplevelsen

Att läsa gestaltande texter .

Tre huvudgenrer

20. Analysera gestaltande texter

lever!

21.

DEL VI. MEDIETEXTER

22. Analysera

23.

Webbdelen I läromedlets webbdel finns en digital version av boken, inläst med textföljning I webbdelen finns även fördjupningar, extramaterial och digitala övningar

Vi har valt att ange förslag på vilka nivåer som kapitlen främst är tänkta för i de övre sidhörnen Men du kan givetvis behöva använda delar av kapitel även i andra kurser

En förteckning över kreativa uppgifter hittar du på webben

Välkommen till Människans texter Språket

Denna lärobok täcker de språkliga delarna av ämnet svenska i gymnasiet och förbereder för analys av texter något som hänger samman med andra delar av svenskämnet. Tillsammans med Människans texter Antologin och Människans texter Litteraturen/Människans texter Litteraturens väg till idag täcks största delen av gymnasiets svenskämne.

Språkets första del introducerar svenskämnet och presenterar begreppet text som är centralt för ämnet. Här finns också tankar om kunskap, fakta och källkritik samt råd för hur du på olika sätt kan arbeta för att lära dig.

I bokens andra del får du arbeta mer med två av svenskans största områden – att tala och skriva. Här hittar du genomgångar av de olika delarna i muntliga och skriftliga texter, en presentation av hur du kan arbeta med texter och flera kapitel om olika texttyper.

Övningar i och texter om kreativt skrivande finns i flera kapitel, till exempel i 5. Texthandlingar, 8. Informerande och instruerande texter, 20. Analysera gestaltande texter, 22. Analysera lyrik och i W26. Analysera reklam

Hur du på olika sätt kan variera ditt språk och skapa sammanhang i dina texter är tema för bokens tredje del. Här får du också lära dig om språkriktighet och grammatik. Vi har försökt presentera grammatiken så att du ska ha nytta av den när du skapar olika slags texter.

Även bokens fjärde del handlar om språkets variation. Du får göra bekantskap med språksociologin samt språkliga förhållanden i Sverige och Norden. Dessutom får du lära dig om hur svenska språket har utvecklats genom historien.

Bokens två sista delar är fokuserade på analys. I den femte delen får du arbeta med olika sätt att analysera gestaltande texter och retorik. Det är analyser på flera nivåer och som ingår i flera av svenskämnets kurser. Bokens avslutande del handlar om analys av bilder, medietexter och analys av film.

Kreativt skrivande ingår inte bara i gestaltande texter utan även i faktatexter. Därför hittar du uppgifter i och texter om kreativt skrivande (talande och lyssnande!) i de flesta av Språkets kapitel.

Läromedlets webbdel

Till Språket hör en webbdel som du kan ha nytta av på många sätt!

Där finns en digital version av den tryckta boken, inläst med textföljning.

Du kan alltså läsa bokens text på skärm samtidig som du lyssnar på den.

I webbdelen finns också

✴ faktafördjupningar

✴ mönstertexter

✴ mallar för eget skrivande och som stöd för respons

✴ fler uppgifter, bland annat ordträning

✴ ett avsnitt om stilfigurer

Boken och webbdelen kan användas tillsammans eller var för sig.

Ny upplaga

Denna upplaga av Människans texter Språket skiljer sig något från första upplagan. De största skillnaderna är:

✴ Till de allra flesta texttyper och analyser finns mönster och exempel.

✴ Boken har kompletterats med ett antal PM-uppgifter (se s. 169).

✴ Vi har flyttat ett par kapitel i del 1 och källkritiken har fått större utrymme.

✴ Muntlig och skriftlig framställning presenteras i gemensamma kapitel utifrån texttyp. Del 2 ersätter därmed första upplagans block 2 och 4. Här finns också ett nytt kapitel om texthandlingar – vad vi gör i våra texter.

✴ Del 3 inleds med ett nytt kapitel om sammanhang och variation i språket. Det gör att detta har samlats på ett ställe i stället för att vara utspritt i flera olika kapitel. Grammatikkapitlet är omarbetat för att bli ett kapitel som är tänkt att kunna användas för att både se skillnad på olika slags texter och för att kunna användas till att skapa bättre texter.

✴ Variationen i språket har i del 4 fått tydligare kapitel om språksociologi och språkförhållanden i Sverige och Norden. Även kapitlet om språkhistoria har bearbetats.

✴ Analyserna av gestaltande texter, i del 5, har strukturerats så att analysexempel tydligare illustrerar analysernas olika begrepp. Här finns två nya kapitel om jämförande litterär analys samt retorik och talanalys.

✴ Den sjätte delen inleds med ett omarbetat kapitel om bildanalys, som kompletteras med ett stort kapitel om reklamanalys på webben.

Första upplagan

Block Kapitel

Introduktion

Skriftlig framställning

Svenskans bruk och uppbyggnad

Muntlig framställning

Svenkans variationer och historia

Textanalys

Medietexter

1. Texter

2. Vilket svenskämne

3. Lär dig lära

4. Från information till kunskap

5. Skrivprocessen

6. Berätta och beskriva

7. Faktatexter

8. Argumenterande texter

9. Utredande texter

10. Vetenskapliga texter

11. Praktiska texter

12. Språkriktighet

13. Grammatik

14. Samtala

15. Lyssna

16. Sammanträde och klassråd

17. Olika slags tal

18. Retorik

19. Variationer i språket

20. Språkhistoria

21. Läsaren och texten

22. Analysera gestaltande texter

23. Epik

24. Lyrik

25. Dramatik

26. Bilder

27. Film

28.Medier och texter

29. Reklam

Nya upplagan Delar

Introduktion

Muntlig och skriftlig framställning

Kapitel

1. Svenskämnet

2. Texter

3. Kunskap och källkritik

4. Lär dig lära

5. Texthandlingar

6. Retorik och skrivprocess

7. Faktatexter och referat

8. Informerande och instruerande texter

9. Argumenterande texter

10. Utredande texter, pm-uppgifter

11. Vetenskapliga texter

Svenskans bruk och uppbyggnad 12. Sammanhang och variation i text 13. Språkriktighet

14. Grammatik

15. Språksociologi

16. Språkförhållanden i Sverige

Svenskans variation och historia

Medietexter

17. Språk i Norden

18. Språkhistoria

19. Läsaren och texten

20. Analysera gestaltande texter

21. Analysera epik

22. Analysera lyrik

23. Analysera dramatik

24. Jämförande litterär analys

25. Retorik och talanalys

26. Analysera bilder

27. Medietexter

28. Analysera film

Textanalys

Del I.  Introduktion

kronologisk i tidsföljd Litteraturen från forntiden till idag

bildning goda allmänna kunskaper på många områden

kanon här: de verk eller urval av litterära verk som vid en viss tid läses i skolor, är föremål för forskning, hålls aktuella genom nyutgåvor osv Omfattar idag även annat än skrivna verk, som film och bild

klassiker verk som anses ha ett bestående värde rangordning ordning efter betydelse värdegrund grundläggande gemensamma värderingar

1. SVENSKÄMNET

Du har säkert din bild av hur svenskämnet ser ut. Du har ju nio år av svenskundervisning bakom dig. Nu har du börjat dina gymnasiestudier och kommer säkert att känna igen dig på svensklektionerna. Men du kommer också att få möta helt nya moment i undervisningen.

Vad svenskämnet ska innehålla bestäms av ämnesplanen för ämnet. Och det är regeringen som fattar beslutet om den. Denna ämnesplan behöver ni i klassen gå igenom, för att tillsammans med läraren kunna bestämma mer i detalj vilket innehåll kurserna ska ha och på vilket sätt ni ska arbeta.

Olika svenskämnen

Svenskämnet är ett mycket omfattande ämne, som av tradition ofta har delats upp i två delar: arbete med texter och arbete med språk. Och dessa delas ofta i sin tur upp i olika moment, som behandlas var för sig. Exempel är grammatik respektive texter från en viss litteraturhistorisk epok.

Men svenskämnet kan också ses som en helhet, där olika texter utgör grunden även för språkliga iakttagelser. Ofta presenteras texterna kronologiskt, men de kan också ingå i olika former av teman.

Ett annat sätt att dela upp svenskämnet är att se det främst som ett bildningsämne eller främst som ett färdighetsämne. Bildningsämnet associeras ofta med litteraturstudier av äldre, oftast kanoniska texter, det vill säga ”klassikerna”, som alla ska ha mött i sin svenskundervisning. Färdighetsämnet förknippas med färdigheter som att kunna skriva eller tala.

När svensklärare på gymnasiet frågades om hur de definierar svenskämnet hade de följande rangordning:

✴ bildningsämne

✴ färdighetsämne

✴ ett ämne som utvecklar läslust

✴ ett demokrati- och värdegrundsämne

✴ ett ämne för kritiskt tänkande

inhemsk som tillhör det egna landet

Jämför vi med hur modersmålsundervisningen ser ut i andra länder, är undervisningen i svenska unik i det att den behandlar texter från hela världen (även om tonvikten läggs på västerländska texter). Det har varit inskrivet i kursplanerna ända sedan Läroverksstadgan 1905! Under första halvan av 1900-talet dominerade visserligen svensk litteratur, men efter andra världskriget släpptes den europeiska litteraturen in på allvar. I andra europeiska länder dominerar inhemska texter. Som ett exempel kan nämnas Danmark, där man nästan enbart läser dansk litteratur.

Dessutom har politikerna där beslutat om en dansk kanon, det vill säga bestämt vilka danska författare som alla gymnasieelever måste läsa. En stridsfråga i svenskundervisningen har alltsedan 1905 varit om vi ska läsa om litteratur, det vill säga litteraturhistoria, eller läsa litteraturen och diskutera den.

1.1 Vilket svenskämne?

Skriv först ner dina åsikter Diskutera därefter i grupper och jämför era erfarenheter och åsikter Diskutera slutligen i helklass

1. Vad gjorde ni under svensklektionerna i grundskolan? Vilket innehåll bestod svenskundervisningen av?

2. Vilka av indelningarna på förra sidan tror du kan vara mest givande i undervisningen i svenska under din gymnasietid?

3. Vad kan vara bra med att bestämma vilka författare som tas upp i svenskämnet, det vill säga ha en kanon? Vilka nackdelar kan finnas med det?

4. Vilket tycker du är viktigast: att läsa om texter eller att läsa texter och diskutera dem?

Ämnesplanen i svenska

Undervisningen i svenska styrs, som alla andra ämnen, av en ämnesplan. För ämnet svenska fattas beslut om ämnesplanen av regeringen. För att du ska klara studierna så bra som möjligt är det viktigt att känna till vad du ska lära dig. I ämnesplanen definieras vad som ska ingå i undervisningen, men hur det ska behandlas avgör ni tillsammans i klassrummet – elever och lärare.

1.2 Studera ämnesplanen i svenska

1. Arbeta gemensamt och studera hur ämnesplanen i svenska är uppbyggd Ni hittar den på www skolverket se

2. Dela därefter in er i olika grupper och studera vilka olika mål och delar svenskämnet innehåller Ta reda på vad ni ska kunna och vilka krav det finns på era kunskaper .

3. Redovisa vad ni kommit fram till i helklass

4. Avsluta med att planera hur ni ska arbeta

Skolklass och lärare i skolsal, Uppsala 1939.

Paul Sandberg/Upplandsmuseet/Public domain

2. TEXTER

I centrum för Människans texter står de texter som vi människor har skapat. Men ordet text har här en bredare betydelse än den som du kanske är van vid. Det kallas för det vidgade textbegreppet. Vad det innebär kommer du att få se många exempel på i detta kapitel och genom hela läromedlet.

2.1 Vad är text?

1. Diskutera i grupp Är ni överens om vad som är text?

2. Studera dessa tre bilder Vilken eller vilka av dem föreställer text? Finns det någon möjlighet att se alla bilderna som texter? Finns det annat, som inte finns på bilderna här, som skulle kunna ses som text? Vad?

3. Samla klassens åsikter på tavlan

törnrosasömn flera år lång och djup sömn, efter sagan om Törnrosa

2.2 Törnrosa i dag

Arbeta i grupper Diskutera vad en person som legat i törnrosasömn i tjugo år behöver lära sig för att klara sig i dagens samhälle Vad har förändrats de senaste tjugo åren?

Redovisa för klassen

Tips: Utgå från tekniknyheter på kommunikationens område de senaste tjugo åren; fråga föräldrar eller andra, lite äldre personer

Jeremy Bezanger/Unsplash

PixSaJu/Shutterstock

Ett vidgat textbegrepp

I övning 2.1 fick du fundera på vad som egentligen är text. Ett annat sätt att närma sig text är att fråga vad text har för funktion. En av textens viktigaste funktioner är att kommunicera, så kanske ska vi i stället fråga vad som kan kommunicera.

Människan kommunicerar bland annat med ord och bilder. Ord kan vara talade eller skrivna. Det kan vara berättelser, fakta eller mediala texter. Bilder kan vara målade, digitala, stilla och rörliga. Text är alltså mer än tecken på ett papper eller en skärm! Även arkitektur kommunicerar, och talar till exempel om hurdana vi är som människor. Från Egyptens pyramider och Colosseum i Rom till dagens skyskrapor och arenor har hus använts för att skicka signaler. Ganska ofta handlar signalerna om vem som har makt.

Du kan skapa text med talade och skrivna ord, med bilder, med kläder, med form och mycket mer. Vad du väljer beror på vad du vill säga och varför, det vill säga vilket syfte du har.

Med hjälp av detta vidgade textbegrepp är det lättare att beskriva och förstå till exempel en tidsepok. Genom att inte bara läsa litteratur från en viss tid, utan också se på exempelvis arkitektur, konst och design blir människorna och historien tydligare.

arkitektur byggnadskonst, byggnadsstil

tidsepok bestämd tidsperiod, till exempel medeltiden

Exempel på syften med text. Samma text kan ha flera olika syften.

genre uttalas [sjanger] Betyder: slag, sort

hällristning förhistoriska bilder och tecken inristade på berghällar

Att text kan vara mer än tecken på papper eller på en bildskärm blir allt mer tydligt. Det kommer nya genrer och blandade kommunikationsformer in i svenskan. Men detta är egentligen inget nytt. Redan innan skriften fanns kommunicerade vi med bilder som hällristningar

Människan tycks också i alla tider ha haft ett behov av att utsmycka vardagsföremål. Vi har gjort mer med föremålen än vad som behövs för att de ska fungera – de ska vara snygga också och uttrycka något om oss som personer. Det gäller allt från dekorerade stenyxor till dagens mobiltelefoner med olika skal.

Privata och offentliga texter

Vi skriver på olika sätt om vi ska skicka ett sms till kompisen eller skriva en jobbansökan.

En anledning till att texter kan se så olika ut är, att vi har flera sidor av våra liv. Vi har privata sidor som rör familj och vänner. Hit släpper vi inte in alla. Men vi har också offentliga sidor av våra liv, som skola och arbete. Här har vi kontakt med fler människor. Dessa sidor påverkar hur vi talar och skriver. De påverkar våra texter. Och mottagarna förväntar sig att en text ska se ut på ett visst sätt.

blogg förkortning för webblogg, ett slags webbdagbok

ledig naturlig, otvungen formell uppfyller vissa krav på den yttre formen som inte nödvändigtvis är sakligt betydelsefulla

I dag är gränserna mellan det som är privat och det som är offentligt inte självklara längre. Exempelvis internet har lett till att de suddas ut. En blogg kan ses som en privat text, men den publiceras och är offentlig. Med möjligheterna att blogga och göra egna webbsidor flyttas gränserna. Det offentliga blir mer privat och ledigare i stilen. Det privata blir öppnare och ibland lite mer formellt.

En man går förbi framför en kosmetikareklam i Tokyo. Var går gränsen mellan privat och offentligt?

Eugene Hoshiko/AP

Photo/TT

Inte ens ett så privat område som sms saknar offentliga användningsområden! Vi får till exempel sms om att vi kan hämta beställda varor eller har tandläkartid. Vi kan prenumerera på sms om väderprognoser med mera.

Men också det offentliga språket närmar sig som sagt det privata. Nyhetsprogram i tv blir allt mer ”snackiga”. Tydliga exempel på det är nyhetsprogrammens morgonsoffor. Nya blandformer av nyheter och underhållning, också kallat infotainment, blir allt vanligare. Nyheterna närmar sig faktion (se längre fram i kapitlet).

2.3 Väcka intresse

Diskutera olika texter i grupper, till exempel sms, nyheter, sociala medier, filmer, romaner, tv och reklam Vad i texterna väcker er uppmärksamhet och får er att läsa/lyssna/betrakta något en lite längre stund ? Vad behöver texten i en lärobok innehålla för att ni ska läsa vidare? Redovisa för klassen

Olika slags texter

Det finns många sätt att dela in texter. Vi har här valt att dela in dem i gestaltande texter, faktatexter och medietexter. Dessutom finns det en grupp av texter som kan sägas höra till flera av dessa grupper – faktion

Gestaltande texter

Gestaltande texter brukar också kallas litterära. Sagan som du hörde som barn, sången du sjöng på skolavslutningen, romanen om Robinson Crusoe och dramat av Shakespeare är alla exempel på gestaltande texter. Gestaltande texter brukar delas in i genrerna epik, lyrik och dramatik. Dessa genrer kommer du att möta på andra ställen i boken. Även tvprogram, film och konst är gestaltande texter och kan analyseras som sådana.

14 december 2020 skickade MSB och Folkhälsomyndigheten ut ett sms angående covid-19 till allmänheten.

infotainment information som serveras på ett underhållande sätt Sammandragning av engelskans information och entertainment (information och underhållning)

faktion en blandform av fakta och fiktion (som är något påhittat, uppdiktat)

Du kan läsa mer om gestaltande texter och vad som kännetecknar dem i kapitel 19. Läsaren och texten och 20. Analysera gestaltande texter

litterär som har med skönlitteratur att göra, boklig

protokoll redogörelse för vad som förekommit och beslutats vid sammanträde eller klassråd

CV en kort levnadsbeskrivning med de meriter (utbildning, erfarenheter och så vidare) som man vill lyfta fram vid en anställningsansökan Från latinets curriculum vitae som betyder levnadslopp eller levnadsteckning

kriterier villkor, avgörande kännetecken

konventionell vedertagen, gängse, som det brukar vara

PM kort minnesanteckning ofta i punktform, från latinets promemoria (för minnet)

Faktatexter

Det finns olika typer av faktatexter: allt från protokoll och CV till vetenskapliga texter räknas hit. Du kan läsa mer om faktatexter i kapitel 7. Faktatexter och referat. Faktatexter brukar kunna beskrivas med följande kriterier:

✴ De ska vara kommunikativa; läsaren ska kunna begripa dem.

✴ Författaren har ett syfte med texten.

✴ De använder ord för att förmedla ett budskap.

✴ De ska vara stabila. I motsats till tal som är flyktigt stannar den skrivna texten kvar.

✴ Sammanhangen i texten ska synas och texten hänga ihop som en helhet.

✴ De ska vara konventionella, inte nyskapande. Olika genrer följer olika mönster. Det är till exempel skillnad på en avhandling och ett PM.

✴ De är kreativa. Alla texter innehåller skapande inslag och det går att känna att det är en person, författaren, som står bakom texten.

Faktionstexter

memoarer nedtecknade minnen (ofta i bokform) av privata upplevelser eller historiska händelser, jämför med engelskans memory dokumentär bygger på verkligt material

Faktion är ett mellanting mellan gestaltande texter och faktatexter. Ibland ser de ut som faktatexter, men ofta berättas de med den gestaltande textens uppbyggnad. Bland texterna märks allt från memoarer och dokumentärer till de så kallade BOAST-texterna (based on a true story). De är skrivna för att få oss att tro att det som berättas är sant.

FAKTION

Faktion har fått en egen grupp, eftersom de texterna är ett mellanting mellan gestaltande texter och faktatexter

En del faktion räknas som offentliga, eftersom de publiceras Till dessa hör essä, krönika, memoarer, ”sanna” texter och dokumentärer Privat faktion är till exempel dagbok, brev och vykort

Essä

En essä är en utredande text som behandlar ett aktuellt eller vetenskapligt ämne på ett personligt sätt En essä bygger på fakta, men uttrycker också författarens åsikter för att göra texten mer läsvärd

Krönika

stil sättet att skriva, uttrycka sig

En krönika är en personligt utformad text som diskuterar ett allmängiltigt och aktuellt ämne på ett sätt som kan intressera många Krönikans stilnivå kan variera beroende på det sammanhang där texten publiceras Jämför med blogg

Blogg

En personligt hållen text på webben om ett aktuellt ämne Bloggen kan ses som en blandning av krönika, memoarer och dagbok Omfång och språknivå anpassas till det sammanhang där texten publiceras .

Memoarer

I memoarer och självbiografier skriver människor om sina liv Att de skriver om sådant som hänt i deras liv (som de ser det) får texten att likna faktatexter, men samtidigt utelämnar de medvetet och omedvetet en hel del Ibland är memoarerna berättade för en skrivare

”Sanna” texter, autofiktion och dokumentärer

Vissa texter gör anspråk på att berätta Sanningen, med stort S Hit hör böcker som Pojken som kallades Det av Dave Pelzer och Gömda av Liza Marklund

Från 1970-talet har det vuxit fram en genre som kallas autofiktion, berättelser, dikter, filmer, TV-serier som skildrar något självupplevt Ett av de mer kända exemplen är Karl Ove Knausgårds Min kamp-serie (2009–2011) .

Andra texter försöker dramatisera historiska personer eller händelser dokumentärt eller så trovärdigt som möjligt Oftast utger de sig inte för att berätta hela sanningen Till dessa räknas exempelvis filmer om hur människor levde på vikingatiden eller Primo Levis skildringar av sin fångenskap i koncentrationsläger under andra världskriget .

Dock måste vi komma ihåg att det är fiktion, eftersom det är en författare som skrivit eller en regissör som gjort filmen . De beskriver verkligheten så som de har valt att framställa den, vilket alltid innebär att de har gjort en sållning, ett urval I en berättelse väljs alltid vissa saker bort och andra framhävs

Dagbok

Dagboken är ett exempel på en privat text, som i allmänhet ingen annan får läsa Men det finns en hel del dagböcker som publicerats efter författarens död

Brev och vykort

Den brittiska TV-serien

Ett brev är en personligt utformad text Oftast innehåller även ett privat brev datum, hälsnings- och avslutningsfras Även brevväxlingar har publicerats efter författarens död

Till de privata faktionstexterna räknas också vykorten Men du behöver nog inga regler för hur vykort ska skrivas .

The Crown,som började sändas 2016, är ett tydligt exempel på faktion. Olivia Colman spelar drottning Elisabeth II.

Sophia Mutevelian/©Netflix/ Everett Collection/TT

Noterna till ”Miserere Mei” av Orlando di Lasso (ca 1532–1594), nederländsk kompositör. Färglagd ca 1560/71, av Hans Mielich (1516–1573).

Här möts notskrift, låttext och illustrationer och skapar en text med flera beståndsdelar.

Medietexter

Foto, film, tidningstexter och många av texterna från internet brukar räknas till medietexter. En del filmer ligger nära gestaltande texter om vi ser på hur de berättas. En dokumentärfilm kan ligga nära både faktion och faktatexter. Det är alltså inte lätt att dela in texter i tydligt avgränsade och enhetliga grupper.

Medietexterna har fått några egna kapitel längre fram i boken: kapitel 26. Analysera bilder, kapitel 27. Medietexter samt kapitel 28. Analysera film

Kunskap om texttyper

Ett villkor för att kommunikation ska fungera på ett bra vis är att du både känner igen olika texttyper så att du tolkar budskapen rätt, och kan välja rätt texttyp när du ska producera egna texter. Därför kommer du under din tid i gymnasiet att träffa på och arbeta med en hel rad olika texttyper.

Några av dem har vi samlat i tabellen nedan.

2.4 Vilka texttyper?

Testa vad du kan om texttyper på webben

Texttyper

Gestaltande texter Faktion

Offentliga texter

EPIK roman novell myt saga

LYRIK psalm sång, visa musiktext centrallyrik tillfällighetsdikt

DRAMATIK tragedi komedi historiskt drama fars

Offentliga texter essä krönika memoarer ”sanna” texter dokumentär kåseri

Privata texter dagbok brev vykort

Faktatexter Medietexter

Offentliga texter vardagstexter CV personligt brev platsansökan meritförteckning protokoll reklamation skadeanmälan intyg fullmakt recept blankett broschyr

Texter för jobb, fritid och skola instruktion bruksanvisning PM rapport utredning referat gymnasiearbete svenskuppgift loggbok talmanus

Offentliga texter tv, radio och tidningar annons artikel notis insändare horoskop väderprognos recension reportage blogg cd/dvd/film

Blandtexter chat e-post sms/mms

Du kan läsa mer om gestaltande texter i del V. Textanalys

Mönster för faktatexter hittar du i del II. Muntlig och skriftlig framställning I del VI. Medietexter kan du läsa mer om bland annat film och tidningsartiklar

kåseri lättsam och roande text

centrallyrik koncentrerad dikt som ofta handlar om kärlek, död, natur

Översikt över olika texttyper som du kommer att möta i gymnasiet och i arbetslivet efter skolan. Gestaltande texter kan ses som offentliga eftersom de publiceras. Naturligtvis kan alla dessa texttyper publiceras i olika medier.

sms står för short message service och är korta textmeddelanden som skickas mellan framför allt mobiler mms står för multimedia messaging service och är text, musik, digitala bilder och videosekvenser som skickas mellan framför allt mobiler

publiceras ge ut i tryckt eller digital form, göra offentlig

Gå till webbdelen om du vill träna på kapitlets ämnesord

e = mc2 Relativitetsteorins formel som säger att energin (e) i ett föremål är lika stor som föremålets massa (m) multiplicerad med ljushastigheten (c) i kvadrat

3. KUNSKAP OCH KÄLLKRITIK

Vad kan du egentligen när du kan något? Du visar olika slags kunnande när du cyklar, slår i en spik, läser, skriver, när du vet att jorden är rund och cirklar runt solen, att e = mc2 och så vidare. Det ser ut som om kunskap kan vara både praktisk och teoretisk. Men oavsett vilken form kunskapen har, så kan du lära dig den! Men du måste se upp. Tyvärr är världen full av falska och förvrängda fakta. Du måste lära dig att vara källkritisk.

Information och kunskap

relevant som har med saken att göra

Dagligen får vi mer information än vi kan hantera. Signaler i trafiken, nyheter på radio, tv och internet, tidningsartiklar, böcker, vänner, lärare och föräldrar förser oss med information. Allt detta ställer stora krav på dig, för information är inte detsamma som kunskap. Du måste omvandla delar av informationen till kunskap och i samband med det välja ut vad som är relevant och viktigt. Kraven som ställs på dig för att skaffa dig ny kunskap är, att du är nyfiken, kritisk och ställer frågor.

3.1 Gymnasievalet

Du har säkert blivit översköljd med information från olika skolor när du skulle välja gymnasieutbildning Hur gjorde du för att kunna välja? Arbeta i par och intervjua varandra Presentera för klassen hur den, som du intervjuat, gjorde sitt val

Kunskap

Att ha kunskap innebär alltså att kunna något. Det kan vara att kunna göra något, som att cykla, men kan också vara att veta något. I snart två och ett halvt tusen år har vi i västerlandet diskuterat vad kunskap är och hur vi kan veta något. Ofta har den praktiska delen av kunskap – hur vi använder kunskapen – lämnats utanför den diskussionen. Men låt oss börja från början. Var börjar kunskapen?

Några har föreslagit att vi föds utan förutbestämda egenskaper och lär oss allt under livets gång. Andra har ansett att våra arvsanlag från början avgör vad vi kan eller kommer att kunna.

De flesta anser att både arv och miljö formar oss. Vi ärver möjligheter, och en god miljö runt om oss hjälper oss att utveckla dem. Våra grundläggande behov måste tillgodoses för att vi ska kunna erövra nya kunskaper och utvecklas. Om du svälter eller känner dig otrygg så har du svårt för att lära dig något nytt.

Johner Royalty-Free/Getty Images

3.2 Arv eller miljö?

1. Läs H C Andersens Den grimme Ælling och Henrik Pontoppidans Ørneflugt på webben

2. Diskutera i grupper vilken text som övertygar mest Samla gruppernas argument på tavlan

3. Kom därefter fram till två argument för arv och två argument för miljö som viktigast för hur människor blir som de blir

3.3 Grundläggande behov

1. Vilka grundläggande behov behöver du ha tillgodosedda för att kunna lära dig nya saker? Skriv ner dina tankar och jämför i en grupp .

2. Jämför med Maslows behovspyramid i kapitel W26. Analysera reklam på webben

3. Gå sedan ut på internet och läs om FN:s barnkonvention Vilka av era förslag på grundläggande behov finns med i barnkonventionen?

Förförståelse

För att vi ska kunna lära oss något måste vi ha en aning om vad det är vi ska lära oss. Vi måste ha en förförståelse. Detta innebär att inhämtandet av kunskap redan har börjat innan vi lär oss den! Du kan jämföra med hur det är när du går på bio. Hur ofta har du strömmat en film eller gått till en biograf, köpt biljett och satt dig i salongen utan att ha en aning om vad det är för en film? Förförståelse handlar bland annat om vilka förväntningar vi kan ha. Du har lättare att ta till dig och förstå det som du förväntar dig än helt oväntade händelser.

Till viss del styrs vår förförståelse av de sammanhang vi ingår i. Våra förkunskaper styr vad vi kan se. Det som vi har ord för har vi lättare för att lägga märke till. En ornitolog ser fler fåglar, en musiker hör fler skillnader i

En ornitolog lyssnar efter fåglar tillsammans med en grupp i Tolima i Colombia.

fördomar uppfattningar som inte bygger på fakta

musiken och en kock och en vinkännare kan känna igen flera olika smaker. Våra erfarenheter och vårt språk tycks styra hur mycket av världen vi kan uppfatta!

En stor del av vår förförståelse får vi från vår uppväxt i ett samhälle och en kultur. Vi ingår i sammanhang som får oss att förvänta oss vissa saker.

Blanda dock inte samman förförståelse med förutfattade meningar och fördomar. Till viss del fungerar de på samma sätt. Men en fördomsfull person värderar också innan hen vet.

Referensramar och kompetens

All kommunikation som vi deltar i påverkas av våra referensramar. Dessa referensramar bygger på erfarenheter, kunskaper, åsikter och fördomar som vi skaffar oss allt eftersom i livet. De bygger upp vår förförståelse.

Våra referensramar är uppbyggda av bland annat:

✴ Kulturell bakgrund. När vi talar om kulturer i stora drag görs skillnad mellan vi-kulturer, där släkten och traditionen har stor betydelse, och jag-kulturer, där individen och hens val och åsikter står i fokus. Denna skillnad på hur vi ser på individen och gruppen spelar roll när vi kommunicerar.

✴ Utbildning. Olika utbildningsnivåer kan spela roll när vi kommunicerar.

✴ Erfarenheter. Våra erfarenheter av livet, situationer vi varit med om och hur vi klarat ut dem medverkar till hur vi ser på oss själva, vad vi tror oss klara av; det vi brukar kalla vår självbild. Denna självbild har betydelse i olika kommunikationssituationer.

✴ Ålder. Vi anpassar vårt språk och ibland vårt ämnesval till den ålder vår samtalspartner har.

✴ Religion. Kan spela roll i ett samtal, bland annat eftersom olika religioner framhäver olika förhållningssätt som väsentliga. Till exempel hur det talas om etik och moral, samt inställningar till svordomar.

✴ Professionella roller. Har betydelse för hur vi talar till eller med andra människor. Tänk på hur du samtalar med en polis, en läkare och ett affärsbiträde. Naturligtvis har sammanhanget här också betydelse; det är skillnad på om du frågar en polis om vägen eller om du blivit tagen för fortkörning.

✴ Sociala klasser. Medvetet eller omedvetet byter vi mellan att samtala med och tala till människor som tillhör olika sociala klasser.

✴ Fördomar. Även om vi försöker att inte ha några, så har vi fördomar, som betyder en hel del för hur och med vem vi samtalar.

kompetens utbildning, erfarenhet, färdighet som krävs för en viss verksamhet

Vi har också olika kompetenser. Dessa spelar stor roll för hur en kommunikation gestaltar sig och gäller för både talare och lyssnare. Personer, som exempelvis är vana att tala inför många människor, gör det på ett

annat sätt än de som aldrig tidigare har haft anledning att tala inför en större grupp.

3.4 Dina referensramar och kompetenser

Fundera över dina egna referensramar och kompetenser Oftast är vi inte medvetna om dem, men försök vara så ärlig mot dig själv som möjligt Fundera ett tag på var och en av de referensramar vi nämnt ovan och skriv ner resultatet av dina funderingar . Gör på samma sätt med dina kompetenser Vilka för- och nackdelar har du som samtalspartner?

ANDRA HINDER FÖR KOMMUNIKATION

• språkliga – främmande ord, facktermer, dialekt, slang

• psykologiska – stress, rädsla, blyghet, dagdrömmeri

• fysiologiska – nedsatt syn och hörsel, trötthet, hunger

• tekniska – olämpliga lokaler, buller, temperatur

• värderingar – social titel, utbildning och politisk uppfattning

• attityder – åsikter, reaktioner på talarens stil, röst, dialekt

3.5 Minns samtal

1. Tänk på samtal som du hört mellan olika människor och beskriv dem utifrån de referensramar och den kompetens du tror att människorna har Du kan också titta på en tv-serie eller dokusåpa och beskriva samtal därifrån .

2. Gör också en lista på de hinder för kommunikation som du upptäcker i samtalen

Olika former av kunskap

Vi brukar prata om teoretisk och praktisk kunskap.

Med teoretisk kunskap menar vi oftast kunskap om något, och att det går att ha denna kunskap utan att tillämpa eller använda den. Praktisk kunskap är kunskap som tillämpas eller används, men som vi oftast inte sätter ord på, till exempel förmågan att simma eller åka slalom.

Från teoretikernas utgångspunkt finns en övertygelse om att kunskap avbildar verkligheten och att kunskap kan formuleras i ord och med matematiskt språk. Från praktisk horisont är kunskap något som används.

Denna kunskap är ofta tyst, men ord och matematik kan ibland vara till hjälp när vi ska skaffa oss denna kunskap.

Det finns också andra sätt att beskriva kunskap. Kunskap kan uttryckas med fakta – jorden är rund. Den kan vara färdigheter, att vi kan göra något som att skriva eller cykla. Kunskap kan även vara att förstå det som lärs in. Men den kan också vara en förtrogenhet med olika fenomen, till exempel en vana vid att se och jämföra.

förtrogenhet djup, ingående kännedom om något

Bolognamodellen en överenskommelse mellan ett 40-tal länder i Europa om att organisera den högre utbildningen på ett sådant sätt att examina blir jämförbara, oavsett i vilket av dessa länder de har utfärdats

klokskap klokhet, att vara klok

Kunskap kan alltså ibland vara detsamma som fakta. Påståenden är ofta formulerade som fakta: Gustav Vasa blev kung 1523. Men det räcker inte med att vi kan enskilda fakta för att ha kunskap. Vi måste se hur olika fakta hänger samman och kunna värdera dem.

Kunskapsformer

Läroplanens fyra F Fakta

Förståelse Färdighet Förtrogenhet

Aristoteles Vetande Kunnande Klokskap

EU:s nyckelkompetenser

Kunskaper Färdigheter Attityder

Bolognamodellen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt

Läroplanens fyra kunskapsformer – de fyra F-en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) har en lång historia. De går tillbaka på kunskapsfilosofin hos Aristoteles på 300-talet f.v.t. De kan också jämföras med nyckelkompetenserna som EU tagit fram och högskolans Bolognamodell.

3.6 Vad kan ni?

Arbeta i grupper . Diskutera olika former av kunskap . Redovisa diskussionen med en lista där ni under rubrikerna Teoretiskt och Praktiskt skriver upp sådant som ni kan Låt listan bli max en sida

Jämför klassens olika listor och lägg märke till likheter och skillnader Vad kan ni?

Sant och falskt

När vi diskuterar kunskap kommer begreppen sant och falskt förr eller senare upp i diskussionen. Kunskap kan nämligen med tiden bli falsk. Ta till exempel vår världsbild. Att jorden inte är i centrum av universum visste forskare i flera hundra år, men kyrkan var motståndare till denna kunskap och förhindrade den från att spridas. Makt kan alltså förhindra korrekt kunskap från att spridas.

3.7 Sant eller falskt?

Kartor är ett sätt att beskriva världen Det kan dock diskuteras om kartor verkligen ger en rättvisande bild av världen Studera utdraget nedan ur Eduardo Galeanos bok Bakvända världen Finns det något i Galeanos text (både kartan och skriften!) som överraskar dig?

Världskartan

Ekvatorn delar inte världen på mitten som vi lärde oss i skolan. För mer än ett halvsekel sedan upptäckte den tyske vetenskapsmannen Arno Peters något som alla hade sett men inte uppmärksammat: geografins kejsare hade inga kläder

På den världskarta vi lärt oss har nord två tredjedelar och syd en. Europa är större än Latinamerika, fast Latinamerika i verkligheten är dubbelt så stort som Europa. Indien ser ut att vara mindre än Skandinavien, trots att det är tre gånger större. USA och Kanada upptar en större yta än Afrika, men i verkligheten uppgår deras gemensamma yta till knappt två tredjedelar av Afrikas.

/- - -/

Ur Eduardo Galeano Bakvända världen, Ordfront 2003

3.8 Fler kartor

Arbeta i grupper Studera kartorna på www worldmapper org Välj en karta som överraskar er och presentera den för klassen

En karta med två tredjedelar i nord och en tredjedel i syd. Bardocz Peter/Shutterstock

geografins kejsare hade inga kläder en anspelning på H C Andersens konstsaga ”Kejserens nye Klæder” från 1837 Alla såg att kejsaren var naken men endast ett barn vågade påpeka vad alla såg

public service offentligt ägd radio och tv som bedrivs självständigt såväl i förhållande till staten som till olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället destabilisera rubba jämvikten, göra osäker, göra att något faller sönder artificiell intelligens, AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag, som att till exempel resonera, lära in, planera och visa kreativitet

Källkritik

Var kritisk mot allt du läser, ser och hör. Fråga dig vem som är avsändare, vad hen vill och varför. Eller helt enkelt: Vem kan du lita på? Med nätets snabba möjligheter att publicera text – och manipulera den – har källkritik blivit ännu viktigare.

FALSKA NYHETER

Bluffnyheter

Falska nyheter kallas ibland för fejknyheter eller bluffnyheter .

• Sociala myndigheter kidnappar barn

• EU legaliserar pedofili

• Sverige bygger koncentrationsläger för flyktingar

• Sverige accepterar sex med döda

Ovanstående är exempel på falska nyheter som spridits på nätet Ordet kommer från engelskans fake news, som betyder just falska nyheter Inget av det som påstås ha hänt i exemplen har något med verkligheten att göra Inget av det som påstås ha hänt i dem har hänt De har tillkommit för att läsarna ska tvivla på den officiella sanningen, det vill säga nyheter som finns i dagstidningar och public service Ingen behöver tro på de falska nyheterna; det räcker att folk börjar tvivla Målet är att destabilisera samhället

Djupfejk

En ibland svårgenomskådad variant av bluffnyheter är djupfejk (från engelskans deep fake) Det är datorframställda bilder och filmer som utger sig för att vara sann information Namnet kommer från djup som är avancerad maskininlärning inom artificiell intelligens, AI, och fejk som syftar på att informationen är falsk

Det rör sig om falska videor som gör så att du ser äldre eller yngre ut eller som till och med kan klä av dig . Du måste alltså tänka till mer än en gång när en alltför ”bra” video landar i ditt flöde på sociala medier

Med AI kan en persons sätt att tala eller röra sig läsas in och placeras in i ett annat sammanhang Även röster kan återskapas med djup .

Djupfejk har funnits på sociala medier sedan början av 2000-talet Från början handlade det mest om att byta ut personers ansikten i förfalskade videor Numera finns det exempel från konst, media, politik och nyhetsrapportering där information utges för att vara äkta Idag pågår också ett arbete med att utveckla programvara för datorer och mobiler som kan upptäcka djupfejk

Djupfejk är vanligt på internet idag Vissa vill bara roa, men andra har till syfte att skada Det är inte bara kändisar som drabbas, utan även privatpersoner drabbas i bedrägerier och utpressningar Även inom politiken blir det allt vanligare med djupfejk I takt med att det blir allt lättare att manipulera filmer och bilder riskerar allt fler att drabbas .

Var (käll)kritisk

Taktiken är att skapa massor av ”alternativ” information eller ”alternativa” fakta, ofta om sådant som redan skrivs om i media Målet är att rikta misstankar åt andra håll än mot de skyldiga genom att förvränga sanningen och därmed skapa en ökad polarisering i samhället

Genom att sprida sådana nyheter genom delning, hjälper du naturligtvis de som lagt upp de falska nyheterna att skapa förvirring och rädsla! Du måste alltså vara kritisk och lära dig skilja på sann och falsk information Annars agerar du nyttig idiot åt de som sprider lögner

Du måste skilja på vad folk tror och på fakta Dina åsikter om företeelser måste vara baserade på fakta Åsikter och tyckande får inte försöka ändra fakta – det är fakta som ska förändra åsikter

Ofta utpekas så kallade trollfabriker från Ryssland, Kina eller andra länder när det gäller politiska destabiliseringsförsök i Europa och USA

Sverige är ett av de mest uppkopplade länderna i världen och därför ofta drabbat av den här typen av desinformation Det är alltså viktigt att du lär dig genomskåda bluffkampanjerna!

Algoritmer styr och påverkar

En algoritm är en uppsättning regler Dessa används för att hantera stora mängder information, eller data Algoritmer är programmerade att bestämma hur datan ska hanteras, och vad datan ska leda till All infrastruktur runt omkring oss behöver algoritmer för att fungera

Det är algoritmer som ger dig tips om ny musik och som ser till att du får erbjudanden om olika varor som du tidigare visat dig intresserad av Det är också algoritmer som styr priset på tågbiljetter och de används av kraftbolag för att förutspå hur mycket el som behöver produceras på vintern

Allt du gör på sociala medier genererar data Utifrån vad du tidigare har gjort låter algoritmen dig se vad den tror du tycker är viktigast utifrån vad du klickat på, vad du gillat, hur länge du sett på en annons, en bild, en film eller en nyhetsartikel

Algoritmerna påverkar också medieklimatet Tidigare styrde redaktörer vad som publicerades Idag kan de inte längre styra hur nyheter prioriteras Algoritmerna styr på grund av dina aktiviteter på sociala medier

polarisering skapa motsättningar, sätta grupp mot grupp

nyttig idiot en person som springer andras ärenden utan att vara medveten om att hen gör det och i stället tror att det är de egna intressena som värnas

Källkritik är en metod för att granska information av olika slag. Men det handlar också om att du ska träna dig på att tänka kritiskt, kunna dra egna slutsatser och fatta självständiga beslut. Eftersom alla texter ingår i olika sammanhang kan det vara bra att fundera över i vilken kommunikationssituation texten ingår.

Eftersom få människor har råd att flyga privatjet har The Private Jet Experience skapat moduler där vi kan låta oss fotograferas som om vi vore på ett privat jetplan. En fejkbild av verkligheten.

Nick Stern/Wenn/TT

Text i kommunikationssituation

KOMMUNIKATIONSSITUATION

sändare/mottagare

budskap

tid

En kommunikationssituation består av många beståndsdelar. Jämför bilden av kommunikationssituationen med kommunikationsmodellen i kapitel 6. Retorik och skrivprocess

medium TEXT

Modeller är alltid förenklade bilder av verkligheten. En kommunikationssituation består av flera beståndsdelar. Sändaren (talaren) är ofta bara en person, medan mottagarna (lyssnarna) kan vara många. Både talare och lyssnare måste vara motiverade för att kommunicera. Båda måste ha ett mål/syfte med sin kommunikation. Ett syfte kan vara så enkelt som att talaren vill vara trevlig i förhållande till lyssnaren. Andra syften kan vara att sändaren vill lära ut något eller få något. För att samtalet ska fungera bra, ska sändare och mottagare helst ha samma mål/ syfte. Om sändaren exempelvis vill föra fram en åsikt, övertyga någon, bli förlåten eller berätta vad som hänt, gäller det att lyssnaren är med på noterna. Om inte, kommer kommunikationen sannolikt inte att fungera så bra.

mål/syfte

Mer om diskussion, debatt och dialog kan du läsa i kapitel 8. Informerande och instruerande texter (under sammanträde och klassråd)

genre

Mer om icke-verbal kommunikation kan du läsa i kapitel 6. Retorik och skrivprocess

Både sändare och mottagare måste också vara medvetna om att det finns olika genrer, olika taltyper. Det är till exempel skillnad på en diskussion, en debatt och en dialog. Mediet bestämmer också hur vi utformar samtalet. Det betyder en del om vi talar i mobil, via mikrofon, via webbkamera eller om vi befinner oss i samma rum. Tiden vi har på oss när vi kommunicerar avgör till exempel hur många detaljer vi kan ta med. Centralt i kommunikationssituationen är naturligtvis budskapet. Vad vill vi ha sagt?

Slutligen förs alla samtal i en kontext, det vill säga i ett sammanhang. Förberedelser och tal blir annorlunda om det gäller en redovisning, ett tal till någon som fyller femtio eller om vi ska berätta för någon hur mycket vi tycker om hen.

Mera om kommunikation

Ofta måste vi ta med flera faktorer, till exempel vad sändaren menar att säga och vad hen verkligen säger, och vad mottagaren hör och hur hen tolkar det. I många talsituationer förekommer dessutom två andra faktorer – verbalt och icke verbalt språk. Verbalt språk är ljud, ord och fraser. Icke verbalt språk är gester, kroppsspråk, tonfall och mimik. Dessa olika faktorer i ett samtal gör att problem kan uppstå i kommunikationssituationen.

Tänk dig ett samtal mellan två personer – Lisa och Pelle

1. Det Lisa menar att säga (Det Lisa har tänkt sig säga )

2. Det Lisa verkligen säger (Det verbala och icke verbala språk som Lisa använder )

3. Det Pelle hör och registrerar (Det verbala och icke verbala språk som Lisa har använt)

4. Det Pelle tror att han hör (Hur Pelle tolkar det verbala och icke verbala språk som Lisa har använt )

5. Det Pelle menar att säga (Det Pelle har tänkt att säga )

6. Det Pelle säger (Det verbala och icke verbala språk som Pelle använder )

7. Det Lisa hör och registrerar (Det verbala och icke verbala språk som Pelle har använt )

8. Det Lisa tror att Pelle säger (Hur Lisa tolkar det verbala och icke verbala språk som Pelle har använt )

3.9 Lyssna på samtal

Lyssna på några samtal, som förs med talarna i samma rum eller i ett mobilsamtal (lyssnar du till ett mobilsamtal måste du gissa dig till vad den andre säger), till exempel i skolans kafeteria, i matsalen, i en affär, på bussen eller på ett café Beskriv samtalet utifrån kommunikationssituationen och tankarna om kommunikation ovan

Vem säger vad till vem och i vilket syfte?

Källkritik går att sammanfatta med en fråga som i detta styckes rubrik. Denna fråga kan ställas till olika slags texter. Den går att ställa till texter som är skriftliga, muntliga eller i form av olika slags bilder. Alla texter har en avsändare och ett budskap. När du använder en källa behöver du se vilket budskapet är för att kunna avgöra om källan är äkta, oberoende, trovärdig, tendentiös eller aktuell.

oberoende som inte är beroende av någon eller något för sin förekomst eller sitt handlande

tendentiös [en text] som tydligt och ensidigt uttrycker en viss ståndpunkt

Vilket syfte och vilka mottagare har vaccinmotståndarna som här demonstrerar mot vaccinpass i Göteborg 2022.

Björn Larsson Rosvall/TT

MÖNSTER för källkritik

opinion gemensam åsikt hos grupp av människor desinformera avsiktligt sprida falsk eller vilseledande information

Källkritiska principer

Du kan arbeta utifrån de fem punkter som presenteras här nedan för att bedöma om din källa går att lita på:

1. Samtidighet eller när?

En samtida källa är mer trovärdig än en källa som är tillkommen långt efter händelsen. En samtida berättande källa, till exempel en ögonvittnesskildring eller en dagbok, är mer värd än något som skrivits många år efteråt. Med andra ord är ett dokument eller ett föremål, från när händelsen utspelat sig mer trovärdigt än senare texter.

2. Tendens eller varför?

Alla avsändare har ett syfte. Detta syfte påverkas av vilken grupp avsändaren hör till. Tillhör hen en intressegrupp, till exempel ett politiskt parti eller en särskild samhällsgrupp, så kan denna grupps värderingar och åsikter påverka informationen. Ett sätt att fundera vidare är att fråga varför informationen finns i källan. Är det till exempel för att sälja en produkt, att skapa opinion, för att informera eller kanske för att desinformera?

3. Pålitlighet?

Att samma uppgift finns i flera olika tidningar och på internet innebär inte att den är sann. Både tidningarna och webbplatserna kan ju utgå från samma falska källa. Det är alltså viktigt att du försöker spåra ursprungskällan och värderar hur sann denna är.

algoritm en algoritms uppgift är att hantera stora mängder information efter på förhand inprogrammerade instruktioner

Hur du hittat sidan kan ha betydelse. Alla sökmotorer är sponsrade, vilket innebär att den som betalar mest hamnar först. Många sökmotorer kommer genom algoritmer ihåg vad du sökt tidigare och kan koppla samman med dina andra program på datorn och presentera träffar som de ”tror” att du vill ha.

4. Vad?

Nästa steg i källkritiken är att studera källans innehåll. Låt dig inte luras av en flott layout på en hemsida. Innan du bestämmer dig för att använda källan är det lämpligt att du kontrollerar:

✴ om innehållet ser ut som fakta och verkar rimligt.

✴ att det går att kontrollera.

myndighet samhällsorgan som har makten att bestämma över ett visst område, som passmyndigheten, försäkringskassan och skolverket organisation en grupp med en viss målsättning som fackliga organisationer, bransch-, idrottsoch intresseorganisationer

✴ hur innehållet valts ut och om det finns hänvisningar till ursprungsmaterialet.

✴ hur gammal källan är och om det går att hitta samma information i andra källor.

5. Vem?

Vem är avsändaren? Är det en enskild person, ett företag, en myndighet eller en organisation? När du vet detta är det lättare att avgöra hur trovärdig källan är. Går det inte att hitta en avsändare, kan det vara svårt att lita på källan.

När du kontrollerat avsändaren bör du fråga dig vilken kunskap avsändaren har om ämnet. Kunskapen skiljer sig mycket mellan ett skolarbete av en gymnasieelev om nya miljövänliga bilar, en populärvetenskaplig artikel i samma ämne av en forskare vid LTH (Lunds Tekniska Högskola) och en artikel i Toyotas informationsmaterial.

Skriftliga källor

Börja med att jämföra olika källor. Stämmer innehållet i de olika källorna överens. Ta sedan reda på mer om vem som skrivit dokumentet och om vilka som använt det. Har de haft en speciell avsikt med att skriva eller använda det som gör att du kan säga något om dokumentets trovärdighet.

Nyhetskällor

Du bör också kontrollera nyhetskällor. Är det till exempel tidningens egna journalister eller en nyhetsbyrå som står för nyheten?

Ofta går det att få mer detaljerad källinformation i en artikel. Det kan vara ett ögonvittne, någon form av intervju, ett pressmeddelande eller en presskonferens som är nyhetskällan. Även om källan inte anges, brukar det ofta gå att räkna ut vilken den är.

Det är vanligt att flera tidningar skriver om samma nyhet. Undersök då om de har samma källa.

Har källan något speciellt syfte och vill få nyheten vinklad på ett visst sätt? Får alla komma till tals i artikeln, eller saknas något perspektiv?

3.10 Är det farligt att äta?

Arbeta i grupper och diskutera mat Vad är farligt att äta idag? Hur presenteras förslag om vad vi bör äta? Vilka experter framträder med budskapet? Läkare, kostexperter, myndigheter? I vilka medier diskuteras mat mest?

Redovisa gruppens resultat för klassen

populärvetenskap lättillgänglig, i viss mån förenklad framställning som bygger på vetenskapliga undersökningar avsikt inriktning av viljan mot ett visst mål, till exempel att skriva en artikel med avsikten att väcka debatt

nyhetsbyrå företag som förmedlar nyheter och bilder till press, radio och tv pressmeddelande meddelande till läsarna via pressen ofta från politiker, företag eller idrottsklubbar Läs mer om nyhetskällor i kapitel 27. Medietexter Grillade skorpioner – en delikatess?

Vandringssägner

Följande berättelse är en vandringssägen och alltså inte sann. vandringssägen en modern sägen som uppfattas och förs vidare som om den vore sann, men inte går att koppla till verkliga händelser

”Efter en stor skogsbrand i norra USA gick chefen för släckningsmanskapet och skogvaktaren ut för att studera skadornas omfattning. Plötsligt fick de syn på en förkolnad man som hängde högt uppe i ett avsvett träd. När de kom närmare, såg de att den döde mannen hade en komplett dykardräkt på sig. En undersökning visade senare att mannen hade dykt i ytan på en närbelägen sjö, då han sögs upp i ett av de släckningsplan som hämtade vatten där …”

Efter Illustrerad vetenskap

3.11 Vandringssägner

1. Läs i Bengt af Klintbergs böcker, till exempel Råttan i Pizzan eller Glitterspray och 99 andra klintbergare, om fler sådana här vandringssägner och historierna bakom dem

2. Vilka andra vandringssägner känner du till? Återberätta några vandringssägner i grupper .

Evgeny Dubinchuk/Shutterstock

Bildkällor

För bilder gäller samma form av källkritik som för andra texter. Studera bildens delar. Finns det symboler i bilden och om så är fallet, hur används de? Från vilket perspektiv återges bildens innehåll? Fundera över vilka grupper som kan tänkas sympatisera med budskapet i bilden och vilken bakgrundsinformation som du skulle behöva för att analysera och förstå bilden. (Se också kapitel 26. Analysera bilder.)

Carin Carlsson/Ritbolaget

Internationella flaggspråkets n (för nuclear) och d (för disarmament) kombinerades med en cirkel (för jorden) till en symbol för kärnvapennedrustning på jorden som snabbt kom att bli en symbol för fred.

3.1 Rita om bilden men ur motståndarsidans synvinkel.

Utgå från en bild (till exempel en politisk valaffisch eller en annons) och skapa en egen bild med motsatt budskap Använd samma slags komponenter som i ursprungsbilden

3.13 Jämför bilder

Jämför flera bilder med samma typ av ämne (till exempel affischer från olika politiska partier eller reklam för samma slags produkter)

✴ Gör en lista över likheter och skillnader

✴ Diskutera i grupper om vilken bild som mest framgångsrikt får fram sitt budskap och varför

✴ Redovisa i helklass

3.14 Mer källkritik

Lär dig mer om källkritik med hjälp av Källkritikbyrån Gå in på Källkritikbyråns hemsida (https://kallkritikbyran se) Läs mer om hur du kan granska källor och bilder Finns det granskningar på sidan som överraskar dig?

Gå till webbdelen om du vill träna på kapitlets ämnesord

18. SPRÅKHISTORIA

Också språk har sin historia! De uppstår i ett socialt sammanhang och påverkas av allt som händer under århundradenas lopp i samhället och med människorna. Dessa språkliga förändringar kan berätta mycket för oss – bland annat om vilka som haft makten under olika perioder och hur olika folkgrupper har haft kontakt med varandra samt hur grupper av människor vandrat genom världen.

I detta kapitel får du lära dig mer om hur språk uppstår, om indoeuropeiska språk och om svenskans historia från urnordiska till dagens svenska.

Språkhistoria på webben

Egentligen börjar språkhistorien med att människorna börjar tala. I webbdelen kan du läsa om:

✴ Hur uppstod språket?

✴ Stora och dominerande språk

✴ Språk är jämlika men olika

✴ Språk föds och dör och återuppstår ibland

– Pidginspråk

– Kreolspråk

– Konstgjorda språk

– Kontrollerat språk

– Skriftspråkets födelse

– Indoeuropeiskan och släktskap mellan språk

Före svenskan

Om vi ska spåra svenskan utgår vi från indoeuropeiskan, som blev urgermanska, som i sin tur delades i en västlig och en nordlig gren. Den nordliga grenen blev urnordiskan, ur vilken det svenska språket har formats. Jämför med med bilden över de olika språken i Norden i kapitel 17. Språk i Norden

Danska, norska och svenska skulle egentligen kunna kallas dialekter av samma språk. Så stora är likheterna. Alla tre språken härstammar från urgermanskan, som talades för 2000 år sedan. Från urgermanskan kommer också dagens tyska, engelska och nederländska.

För ungefär 1800 år sedan började urnordiska växa fram ur urgermanskan. Från urnordiskan har sedan de nordiska språken växt fram. Men

det var först för omkring 700 år sedan som svenska kan sägas ha blivit ett eget språk, och kanske först för omkring 500 år sedan som skillnaderna mellan danskan och svenskan började bli riktigt tydliga.

Men innan de germanska språken kom till det område som idag kallas Sverige fanns det människor med andra språk och andra texter. Spåren efter dem syns i hällristningar runt om i landet.

RESTER AV SPRÅK FÖRE INDOEUROPEISKAN

Det finns också rester kvar i dagens svenska språk från de språk som talades här före de germanska språken etablerades Det nordiska ordet ost har en motsvarighet i finskans juusto, men inte i andra germanska språk Jämför med engelskans cheese och tyskans Käse som är släkt med varandra, men inte med ordet ost Ett annat ord som finns kvar är tall Det är ett nordskandinaviskt ord som finns i svenskan, norskan och isländskan, men inte i danskan . På danska kallas tall för fyrretræ, vilket kan jämföras med engelskan fir och fir-tree (ord som ligger närmare fur, det andra svenska ordet för tall)

I Skandinavien har vi också pronomen som skiljer sig från andra germanska språk Vi har han, hon och någon Han och hon är släkt med finskans hän Hän är ett praktiskt litet pronomen som kan översättas med han eller hon Ett ord som nyligen börjat användas även i svenskan i formen hen

Hällristning från Tanums Hede i Bohuslän. Barnabas Davoti/Shutterstock

Exakt när urgermanskan spreds till Norden vet vi inte, men runt år 200 började språken i norr skilja sig från urgermanskan i söder

Urgermanska –200

De germanska språken har fått sitt namn från romarnas beteckning på folkslagen i norra Europa. Typiskt för dessa språk är att de oftast har betoning på den första stavelsen i ett ord.

År 0

Urgermanska

För ungefär två tusen år sedan talade människorna i stora delar av Skandinavien olika varianter av urgermanska. Dessa språk var länge så lika att det gick att göra sig förstådd i hela det område som i dag är England, Nederländerna, Tyskland och de skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige.

Urnordiska 200–800 År

Urnordiska

Urnordiskan började skilja ut sig från urgermanskan på fyra olika sätt. Det första innebar att vissa ljud i början av ord försvann. J-ljud och w-ljud slutar troligen att uttalas och lämnar oss med nutida ord som:

svenska engelska tyska

år year Jahre

ung young jung ord word Wort

ull woll Wolle

En annan förändring är att obetonade stavelser stryks. WulfaR blir ulvr. Här stryks alltså både w-ljudet i början och den obetonade stavelsen i slutet. Så småningom har vi dagens ord ulv (varg).

En tredje skillnad kallas brytning. Den innebär att vokaler i slutet av ett ord påverkar uttalet av ordets första vokal. Ord med ett a som slutvokal får ia som förstavokal:

a → ia

helpan hialpan (hjälpa) herta hiarta (hjärta)

Ord med u i slutet får io i början:

u → io

bernu biorn (björn) erđu iorþ (jord)

En fjärde förändring är att vi hittar roten till dagens omljud i urnordiskan. En ljudförändring där uttalet av en vokal påverkas av en annan vokal som kommer senare i ordet. Spåren syns i en del substantiv med omljud i plural: till exempel hand-händer, fot-fötter. Det syns också i ordpar som val och välja eller i verb som haft stark böjning.

urnordiska fornsvenska idag

a > ä lasian læsa läsa

o > ö domian døma döma

u > y knutian knyta knyta

iu > y liusian lysa lysa

Den urnordiska runraden

Den runrad som kallas den urnordiska är egentligen en samgermansk runrad med okänt ursprung. Troligen har de som skapade den hämtat inspiration i de latinska och grekiska alfabetena. Runraden innehöll 24 runor och kallas ibland för den 24-typiga futharken. Ordet futhark kommer från de sex första runorna i runraden.

F u T a R k g W h n i j á 4 Y s t B e m l 5 d o f u th a r k g w h n i j p e R s t b e m l ng d o

Runornas form, med raka linjer, antyder att de konstruerats för att skäras eller ristas in i trä. Varje runa representerar ett ljud, men runorna hade också namn och betydelser. Runorna tycks från början mest ha använts till inskrifter på bruksföremål (redskap, vapen, smycken) eller guldmynt med prägling på ena sidan (så kallade brakteater). I Sverige och Norge började människorna rista in runor på stenar och klipphällar och skapade minnesmärken, till exempel de tre blekingska stenarna från 600-talet: Stentoftenstenen, Istabystenen och Björketorpsstenen. De båda stenarna från Stentoften och Björketorp har dessutom förbannelseformler. Stentoftenstenens inledande tre rader: niu hJborum7 niu hAborumR nio bockar Med nio bockar Niu hageStum7 niu hagestumR nio hingstar med nio hingstar hJQuwolJf7 gJf j hAÞuwolAfR gAf j HaÞuwolfR gav j gav HaÞuwolfR gott år

runor forngemanska skrivtecken

Stentoftenstenen, som idag finns i Sölvesborgs kyrka, inleds med raderna ”niu hAborumR/niu hagestumR/hAÞuwolAfR gAf j”. En tolkning, som presenterats av Lillemor Santesson, är att det står ”nio bockar”/”nio hingstar”,/”HaÞuwolfR gav j”. Alltså ”Med nio bockar/med nio hingstar/ gav HaÞuwolfR gott år.” Här har j-runans betydelse jara (år) lästs in i tolkningen.

Henrik Sendelbach, CC BY-SA 3 0 via Wikimedia Commons

Den urnordiska runradens 24 tecken På bevarade inskrifter varierar ibland runornas utseende förbannelseformel en formel som ska skydda stenen mot åverkan

RUNORNAS LJUDVÄRDE SAMT DERAS NAMN

I DEN URNORDISKA RUNRADEN

OCH BETYDELSER

runa ljud namn betydelse F u T a R k g W h n i 1 á 4 Y s t B e m l 5 d o f u th a r k g w h n i j p e R s t b e m l ng d o

Arvorden

fehu uruR thurisa ansuR raidu kauna gebu wanju hagalaR naudiR isaR jara perthu iwaR algiR sowilu TiwaR berkana ehwaR mannaR lagaR IngwaR dagaR othala

få, gods, lösöre, rikedom yr, dagg, duggregn, uroxe turs, jätte, troll asagud

rida, vagn böld, sår gåva glädje, lycka hagel nöd is äring, god årsväxt jord, sten idegran älg sol guden Tyr björk, björkkvist häst

man, människa vatten Ing (en gud?) dag odal, arveland, fast egendom

Runristningarna är våra äldsta skriftliga källor, men de flesta har försvunnit, eftersom de ristades i trä. Orden som kan läsas i runtexterna är arvord, som betecknar människans grundläggande behov och levnadsförhållanden.

EXEMPEL PÅ ARVORD

barn jord arm gå björn dag åker far sten ben älska hund natt äng mor vatten huvud äta häst kvinna vind blod dricka ko man leva dö

18.1 Hur levde man under urnordisk tid?

Studera arvorden Vilka upplysningar ger de dig om hur människor levde under urnordisk tid? Skriv utifrån orden en berättelse om livet på vikingatiden

Runsvenska 800 –1225

År

Runsvenska 800–1225

Vikingatiden ca 800–1050

Ansgar 829–830, missionsresa, nytt försök 850, kyrkor i Danmark

Sverige kristet ca 1050

1100-talet Hansan etableras i norra Tyskland och sprider sig till Norden

ca 1160 äldsta bevarade handskriften på latin

Språkhistoriskt kallas tidsperioden mellan år 800 och 1225 för runsvenskan. Men det går knappast att säga att det fanns någon svenska (eller för den skull något Sverige) under denna period. Snarare var det så att de som skrev ansåg sig skriva på danska! Danmark hade tidigt en centraliserad makt i det som vi idag kallar Skandinavien.

Under denna period började de nordiska språken att delas upp i en östnordisk och en västnordisk gren. Till de östnordiska hör idag danska och svenska (och norskt bokmål). Till de västnordiska hör (ny-)norska, färöiska och isländska.

Under den runsvenska tiden börjar diftongerna försvinna ur skriftspråket. Till exempel blir stein till sten. Diftongerna lever dock kvar i gotländskan.

Arunas Gabalis/Shutterstock

Runor från den urnordiska runraden som är gjorda för att skäras i trä, men svåra att hugga i sten.

Runraden förändras

Den urnordiska runraden med 24 tecken byts under denna period mot en runrad med 16 tecken. Kanske beror detta på att en del tecken var svåra att hugga i sten, eftersom de var konstruerade för att skäras i trä. Den nya runraden förekommer i två former: normalrunor och kortkvistrunor. Normalrunorna är en sydlig variant som också kallas för danska runor. Kortkvistrunorna kallas också för svensk-norska runor. Även dessa runor hade namn och betydelser.

den vikingatida runraden (normalrunor, danska runor)

f u Q Ä R ß H n i N S t B Y l Z f u th ā r k h n i a s t b m l r

den vikingatida runraden (kortkvistrunor, norsk-svenska runor)

F u Q a R ß E n i a s t › 4 l § f u th ā r k h n i a s t b m l r

normal f u Q Ä R ß H n i N S t B Y l Z

kortkvist F u Q a R ß E n i a s t › 4 l § ljud f, v u, v, o, y, ö th o, a, ä r k, g h, g n i, e, ä, y, j a, ä, e s t, d b, p m l R, e

namn

fé

úr thurs óss reid kaun hagl naud iss ár sól týr bjarkan madr logr ýr

betydelse fä, gods, pengar, lösöre, rikedom yr, dagg, duggregn, slagg turs, jätte, troll asagud, åmynning ritt, vagn böld, sår hagel nöd, träldom, tvång is år, god årsväxt sol gud, Tyr björk man, människa vatte, kokande vatten idegran, älg

formelaktigt efter ett bestämt mönster

Från ca 800 till mitten av 1000-talet restes runstenar till minne av framstående personer ur förnäma familjer. Språket på stenarna är kortfattat och formelaktigt. Under 1000-talet införs fler typer av runor för att komma tillrätta med att tal och skrift inte stämde överens. Med kristendomen kom det latinska alfabetet på 1000-talet. På tolvhundratalet görs försök med ett j j m m 5 ng d d o o

Jörgen

runalfabet som skulle kunna ersätta det latinska alfabetet, men det kom aldrig att få någon större användning.

Kunskapen om runorna har varit ganska spridd. Det märks i bland annat ett antal öländska kyrkor, där någon på 1300-talet har klottrat ord med runor i kalkväggarna och inte minst i de många runkalendrar som levde kvar. I Älvdalen gjordes den sista runkalendern i början av 1900-talet!

18.2 Påverkar antalet tecken?

Vilka nackdelar tror du fanns det med vikingatidens runalfabet med 16 tecken jämfört med vårt alfabet med 28 bokstäver? Diskutera i grupp eller helklass

18.3 Skriv runskrift

Skriv ett meddelande till en klasskamrat på runskrift Låt hen översätta

18.4 Runstenar

Finns det någon runsten nära dig? Gå in på riksantikvarieämbetets webbsida, www raa se Sök på runstenar Se om det finns en runsten nära din skola Om det gör det, presentera runorna och översättningen för klassen

Kristendom och latin

Med missionärerna kom kristendomen på 800-talet till Norden. Men det var inte bara religionen de hade med sig. De hade också ett nytt alfabet, det latinska. Dessutom innebar kristendomen att en ny skrivteknik infördes. Det ristades inte längre runor på trästavar och stenar – nu användes bläck och pergament. Handskriften var med gotisk stil, och det var framför allt kyrkans män som använde det latinska alfabetet.

”RUBRIK ”

Av tradition skrevs de latinska texternas överskrifter och delar av inledning i rött bläck Härifrån kommer ordet rubrik! Från latinets ruber som betyder röd

En svärdsformad runkalender skuren i ett stycke askträ tillverkad under 1600-talet.

runkalender en typ av kalender där beteckningarna för bland annat veckodagarna utgörs av runor

Kyrkan tog hand om all utbildning och nästan all bokutgivning, och därför skrevs det mycket religiös litteratur. Det mesta skrevs på latin, men det var också vanligt med översättningar från latinet till den tidens svenska. Kyrkans makt över människan påverkade språket, och svenskan tog nu emot flera lånord från latinet och grekiskan:

döpa kristen kyrka präst djävul alfabet brev skola skriva mässa

SVENSKANS FYRA PERIODER

Från och med fornsvenskan kan vi tala om svenskan som ett eget språk och begynnelsen till nationen Sverige Det finns lite olika sätt att dela in svenska språket i perioder Här väljer vi en indelning som utgår ifrån olika händelser med stor betydelse för språkutvecklingen:

Fornsvenska 1225–1526

Landskapslagar skrivs från 1225

Nysvenska 1526–1906

Nya testamentet på svenska 1526

1900-talssvenska 1906–1960 Stavningsreform 1906

Dagens svenska 1960–

Under 1960-talet skapades förutsättningarna för dagens svenska med tv, arbetskraftsinvandring, du-reform och en allt starkare ungdomskultur

Här skildras med gotisk handstil hur Fredrik I Barbarossa (1123–1190) drunknar under ett korståg. Från Saxiska världskrönikan. AKG/TT

Fornsvenska 1225–1526

År 1200 1300 1400 1500

Fornsvenska 1225–1526

Äldre fornsvenska 1225–1375 Yngre fornsvenska 1375–1526

Kalmarunionen 1397–1523

Fornsvenskans början brukar bestämmas till år 1225 eftersom det är då som den Äldre Västgötalagen skrivs. Under 1200-talet är det landskapen som är de större politiska enheterna. Detta syns tydligt i den Äldre Västgötalagen, som exempelvis kräver olika straff för dråp på en man som kommer från Västergötland respektive från andra områden. Ju längre ifrån den dödade mannen är, desto lägre blir straffet. Historiskt infaller fornsvenskan under medeltiden, som i Sverige sträcker sig från cirka år 1000 till 1523.

Äldre Västgötalagen

ur Om mandråp

[5] Dræpær maþar svænskan man · eller smalenskæn, innan konongsrikis

· man eigh · væstgøskan bøte firi atta ørtogher · ok þrettan markær · ok ænga ætar bot · Niu markær · a kononger a mandrapi ok sva allir mæn

· Dræpar kona man · þa skal mælæ · a man · þén skyldæstæ · han skal botum var þæ ællær frid flyia · Dræpar · m · danskan man · allæ noræn · m · bøte niv markum · Dræpær · m · vtlænskan man · eigh · ma frid flyia · or landi sinu · oc · J · æth · hans · Dræpær · m · vtlænskæn prest · bø[te] · sæ74 · mykit firi sum hærlænskan man · Præstær skal · i · bondalaghum væræ · Varþær suþærman dræpin allær ænskær · m · þa skal bøta firi marchum fiurum · þem sakinæ søkir · ok tvar · marchar · k[onongi] · bondæ hvar gaf · þer af aþrum sin · ræt

Dräper en man en svensk man eller småländsk inom kungariket men ej västgötsk, (han) skall böta därför åtta örtugar och tretton marker och ingen ättebot. Nio marker äger kungen vid mandråp och så alla män. Dräper en kvinna en man, då skall (man) tala mot man den mest närbesläktade. Han skall för böter svara eller fred fly. Dräper en man en dansk man eller norsk man, böta skall (han) nio marker. Dräper en man en utländsk man, ej må (han) freden fly ur sitt land och i ätt hans. Dräper en man en utländsk präst, böta skall (han) så mycket (där) för som (för) inländsk man. En präst skall i bondelag vara. Blir söderman dräpt eller engelsk man, då skall (man) böta därför marker fyra till den (som) saken söker och två marker till kungen. Varje bonde gav därav åt den andre sin rätt.

Källa: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn: nbn:se:lb-lb12200280-faksimil

En örtug från Erik av Pommerns tid, präglad 1396–1439.

örtug och mark medeltida svenska mynt ättebot böter till den dödades släkt m runan för ”m”, används i stället för ”man” bondelag bondegemenskapen

Thomas Adolfsson/Nordiska

kungöra tillkännage, göra offentligt

blodshämnd dråp eller mord som utförs som hämnd för ett svårt brott mot en nära släkting valplats plats där en strid har utkämpats

baneman person som har dödat någon annan

Språket i lagarna är enkelt, meningarna är korta och varje lag inleds med en beskrivning av ett typiskt rättsfall. Texten nedan är hämtad ur Upplandslagen, som stadfästes (började gälla) 1296.

§ 6. Nu riþær man at wæghi, hittir lik ærræt ok undæt; han a atær wændæ ok lysæ j by þem þær næst ær. Ær oran fore hanum j þem by, lysi j by andrum; ær ok þær oran, lysi j by þriþiæ. Standi swa j þem by sum j fyrstæ, ok sighi: ”jæk hawær fynd hitt: liggær lik a wighwalli ærræt ok undæt, ok wet ængin manz banæ.” Swaræ þe sum fore æru: ”hwar ær likæri manz banæ æn þu?”

”Ne”, sighær han, ”jæk ær æi manz bani.” Synis bloþ j spiuzfali, undi øxæølum, synis spiæl a klæþum ællr oddær wiþ und, han ær likær manz banæ. Dyl han giærning, þa aghu tolff mæn han antwiggiæ wæriæ ællr fællæ. Wæriæ þer han, wæri sakløs. Fællæ þer han, bøte hundæþæ markær ok fiurætighi.

18.5 Vad säger lagtexten?

§ 6. Nu rider en man på vägen och finner ett ärrat och sårat lik; han skall vända tillbaka och kungöra det i den by som är närmast. Ligger han i släktfejd med folket i den byn kungöre han i nästa by; är också där blodshämnd, kungöre han i tredje byn. Han skall stå så i den byn och säga: ”Jag har gjort (hittat) ett fynd: ett lik ligger på valplatsen ärrat och sårat och ingen känner till mannens baneman.” De som är där svarar: ”Vem är mera sannolikt mannens baneman än du?” ”Nej,” säger han, ”jag är inte mannens baneman.”

Syns blod i spjuthylsan (eller) under yxremmarna, syns reva på hans kläder eller (passar hans) spjutspets till (likets) sår, är han sannolikt mannens baneman. Nekar han till gärningen, då skall tolv män antingen fria eller fälla honom. Friar de honom vare (skall han vara) saklös.

Fäller de honom, böte (skall han böta) hundrafyrtio marker.

Studera lagtexterna ovan och svara på följande frågor:

1. Hur kan du se att lagarna hade bevarats muntligt innan de skrevs ner?

2. Vilka bokstäver fanns då, som vi inte har idag?

3. Vad säger lagar som dessa om det medeltida samhället?

– kvinnosyn

– syn på människor utanför kungariket

– syn på präster

– släktens betydelse

Inga stavningsregler

För en nutida läsare tycks den äldre fornsvenskan sakna stavningsregler. Och det stämmer! Varje skrivare skrev på sitt sätt. Samma skrivare kunde stava ett ord på olika sätt i samma text. I landskapslagarna skrivs till exempel ordet med på följande sju sätt: med, medh, mæd, mædh, met, mæt, mæth. Det var också vanligt att ord som användes ofta förkortades för att spara på det dyra pergamentet: mædh → mz, thæt (det) → tz. Bokstäverna æ och ø används. De lever än idag kvar i de andra nordiska språken.

Alla varianter var dock inte lika möjliga i den yngre fornsvenskan. Under senmedeltiden var det religiösa skriftspråket på väg att bli en etablerad norm. Vadstena kloster blev viktigt för hur medeltidssvenskan kom att se ut i skrift. Klostren fungerade som en motpol till kanslispråket som var påverkad av tyskan.

I slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet ”översattes” de fem Moseböckerna till svenska. Denna bibelöversättning visar på hur texter översattes under medeltiden. Det viktiga var inte att göra en så trogen bibelöversättning som möjligt, utan att berätta innehållet så livligt och medryckande som möjligt och anpassat till svenska förhållanden.

18.6 Fri översättning?

Ibland är det svårt att få med både formen och innehållet när en text översätts Diskutera vad som är viktigast Textens form eller (fakta-)innehåll? Gäller de regler som ni kommer fram till för alla texter eller kan det vara så att olika regler gäller för olika typer av texter?

Tyskans tid

Hansan hade etablerats redan under runsvenskans tid på 1100-talet.

Under 1200-talet flyttade många tyska köpmän och hantverkare (med tjänstefolk) till Sverige. Under 1300-talet hade Hansan blivit en stark makt i Sverige; främst i städerna var tyska handelsmän och hantverkare tongivande. De talade lågtyska eftersom de kom från norra Tyskland. Det lågtyska inflytandet kom att förändra hela språket. Det lågtyska inflytandet ledde till att svenskan fick en stor mängd lånord, nya prefix och suffix, nya adjektivändelser samt förändringar i ordföljden.

Exempel på lånord från tyskan:

betala kosta köpa måla räkna skicka byxor fängelse fönster makt strumpor resa skomakare snickare vinst

Vadstena kloster ett medeltida kloster som planerades och ritades av den heliga Birgitta (ca 1303–1373) Klostret invigdes 1384

Läs om kanslispråk i kapitel 15. Språksociologi

Läs om översättning och arbeta med uppgifter på webben

Hansan förbund av framför allt tyska städer som från mitten av 1300-talet till mitten av 1600-talet bedrev gemensam handel som utestängde andra

prefix förstavelse suffix ändelse

TYSKA PREFIX, SUFFIX OCH ADJEKTIVÄNDELSER I SVENSKAN

Att det tyska språket har haft stort inflytande på det svenska språket syns bland annat på många av svenskans prefix, suffix och adjektivändelser:

Prefix: an-, be-/bi-, er-, för-, und-: anfalla, bevara, bifalla, erkänsla, förtvivla, undgå

Suffix: -inna, -ska, -het, -bar, -aktig: furstinna, värdinna, tvätterska, värdighet, falskhet, dyrbar, skenbar, delaktig, varaktig

avog negativ till något, fientlig sinnad idog flitig

danism kopierande av danskt språkbruk i annat språk

till syvende och sist när allt kommer omkring

dombrev texter där domar förkunnas

kvotera fördela något i bestämda andelar

Adjektivändelser: tyska -ig ersätter -og: ævog → ævig (evig), nyttugh → nyttigh (nyttig) Två ord har fortfarande kvar den äldre adjektivändelsen: avog, idog

Engelskans påverkan på svenskan under 1900-talet är liten om vi jämför med tyskans inflytande under 1300- och 1400-talet. Att Sverige 1397 blev en del av Kalmarunionen ledde dessutom till att det fanns danska skrivare i städerna och på så sätt kom det även in danismer i det offentliga skriftspråket. I vissa ord blev konsonanten mjuk. Till exempel blev det svenska ”bakare” ersatt av det danska ”bagare”. Även fasta uttryck som till syvende och sist härstammar från danskan.

Svenskan och Sverige ”föds”

Någon gång mellan 1300 och 1310 nämns det svenska språket för första gången. ”Hertig Fredrik av Normandie” översätts från tyska till svenska: ”aff thysko och j swænskæ thungo”. Begreppet swænskæ thungo (svenskt tungomål, språk) visar att svenskan nu existerar som språk!

Den stora inflyttningen av tyskar under 1200-talet fick konsekvenser för hur landet och städernas styrdes. För att motverka det tyska inflytande finns det i Magnus Erikssons Landslag (1347) och Magnus Erikssons Stadslag (1351) lagar som föreskriver att svenska ska användas av kungen, lagmän och häradshövdingar i alla dombrev:

Skulu ok all breff, kunungx, laghmanz ok hæræzhöfÞonga […] a suensko skriuas.

Alla brev från konung, lagman eller häradshövding […] ska skrivas på svenska.

Ur Magnus Erikssons Landslag Eghni balkrin XXII

I landslagen sägs också uttryckligen att det är suerike/suæria (Svea rike/ Sverige) som är den överordnade enheten. Det är inte längre landskapen. Med stadslagens bestämmelser om hur många svenskar och tyskar som ska finnas i städernas styrelser kommer den första kvoteringen till Sverige. Annars skulle det inte funnits svenskar nog i styrelserna! Och dessutom definieras där vad en svensk är: En svensk har en svensk fader, men modern kan vara svenska eller tyska.

Ur Magnus Erikssons Stadslag

Borghamestara sculu vara alz siæx, thre swenske oc thre thyzske, oc twe skulu vara hvart arith.

Radhmen sculu wara thretighi altz, halft aff hvario. Then scal wara swensker borghamestare ellær radhman, sum war födder aff swenskum fadher, ææ hwat modher var swensk eller thyzsk. Thydzsker borghamestare scal vara thæn, sum var födder aff thyzskum fadher, ee hwat modherin war thyzsk eller swensk; oc aldre skal thet adhraledhis skiptas.

Borgmästarna ska vara sex, tre svenska och tre tyska, och två ska vara varje år. Rådmännen ska vara trettio totalt, hälften av varje. Den ska vara svensk borgmästare eller rådman, som är född av svensk fader, och vars moder är svensk eller tysk. Tysk borgmästare ska den vara som är född av tysk fader och vars moder är tysk eller svensk, och aldrig ska det skiftas annorlunda.

Illustration ur Magnus Erikssons Stadslag till kapitlet som handlar om ”Dråp med vilja” (mord) 1351

Erich

Lessing/AKG/TT

Fornsvenska språkförändringar

Den äldre fornsvenskan (1225–1375) kännetecknas av att stavningen är annorlunda, att samma ord kan stavas olika i samma text och att grammatiken har ett rikt böjningsmönster och annorlunda ordföljd – allt jämfört med hur svenskan ser ut idag. Med det tyska inflytandet från 1300-talet och ett par århundraden fram kom många förändringar.

Stavning och uttal ändras

Under slutet av 1300-talet förändras stavningen. Dels byts en del gamla bokstäver som Þ ut, dels införs nya stavningar med q, x och z:

Þ → th u → v/w j → i k → q eller c ks/gs → x ts/ds → z

Det sker också förändringar i uttalet av ord. Detta kan vi veta eftersom det finns brev bevarade där stavningen avslöjar att skribenten uttalar orden på ett annat sätt jämfört med de officiella texterna:

kort a → å langer → lång, aker → åker

kort i → e skip → skepp, liva → leva

kort u → o sumar → sommar

kort y → ø fyl → föl ”slappt” k → gh Swerike/swea Rike → Sverighe

Fornsvenskans grammatik

I den äldre fornsvenskan fanns det tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Idag talar vi i svenskan bara om två genus: utrum (n-ord) och neutrum (t-ord). Det gamla genustänkandet lever däremot kvar när vi säger hon om klockan eller solen.

Äldre fornsvenska Idag

tre genus två genus maskulinum häst utrum (n-ord) en häst femininum bok utrum (n-ord) en bok neutrum hus neutrum (t-ord) ett hus

FYRA KASUS BLIR TVÅ

Från början hade fornsvenskan fyra kasus: nominativ, genitiv, dativ och ackusativ

Men redan i mitten av 1400-talet finns enbart de två kasus som vi känner igen idag: grundform och genitiv

en (ett)

maskulinum femininum neutrum

nominativ en en et genitiv ens ennar ens dativ enum enni enu ackusativ en ena et

Men skillnaderna var egentligen större än så Räkneorden för ett till fyra böjs efter både genus och kasus Idag använder vi en eller ett beroende på genus

Fornsvenskan krävde också att genitiv användes i alla led:

Genitiv i alla led 1400-tal Idag ens godhs manz en godh mans en god mans ennar godhra konu en godh qvinnas en god kvinnas

Troligen omvandlas genitiv-s under 1400-talet till en fog mellan sammansatta ord Ett bergs topp blir en bergstopp (berg + s + topp) Ett års skifte blir ett årsskifte (år + s + skifte) En vagns hjul blir ett vagnshjul (vagn + s + hjul)

Några prepositioner styrde genitiv, där till + s ännu lever kvar i en del uttryck: till sjöss, till havs, till bords, till sängs.

Person- och numerusböjningen av verb förändras under den fornsvenska tiden

Under 1400-talet börjar den försvinna (i tal om än inte riktigt i skrift)

Äldre fornsvenska Yngre fornsvenska Idag jag

ær

ær

är

du æst ær är

han/hon/den/det

ær ær är

vi ærum

ni ærin

de æru

æro, ære är

æro, æren är

æro, ære

är

Fornsvensk böjning av räkneordet en (ett) efter både genus och kasus

Gå till kapitel 14. Grammatik, om du känner dig osäker på de grammatiska begreppen

En jämförelse av personböjningen under fornsvensk tid med dagens svenska.

Gustav Vasa mottar år 1541 bibelöversättningen av bröderna Petri. Oljemålning av Julius Kronberg, 1870.

Meningsbyggnad och annan påverkan på språket

I våra äldsta texter var meningarna korta och enkla. Under inflytande från tyskan och latinet blir meningsbyggnaden under medeltiden mer komplicerad. Det blir vanligt med långa meningar med många inskjutna bisatser. Grunden läggs till den moderna kanslisvenskan (som ibland kallas byråkratsvenska, se kap 15. Språksociologi).

Under 1300-talet introduceras papper i Sverige. Från 1500-talet tillverkas papper också i Sverige. Då blir det billigare att skriva och böcker blir tillgängliga för fler människor. Under senare delen av den fornsvenska perioden grundades universitet i Norden. Det första i Uppsala 1477 och det andra i Köpenhamn 1479. Detta innebar att fler texter producerades i både Sverige och Danmark, och att kyrkan och staten inte längre var de enda som producerade texter.

18.7

Genus och böjning

Diskutera i grupper Vilka andra språk känner ni till som fortfarande har kvar tre eller fyra genus och har personböjning av verb?

18.8 Modernisera ordspråk

Arbeta i grupp Översätt följande ordspråk från 1400-talet till modern svenska Vilka av ordspråken används idag? Ta också reda på vad ordspråken betyder och hur de används

Mædh lagh skal man land byggia

Mange bæggia ok sma gøra stora aa

Bætra ær stæmma bæk en aa

Bætra ær thæt træ, som bøghis, æn thæth, som bristir

Skogh hawir øron, ok mark hawir øghon

Man skall ey giffnom hæste i mun se

Bætra ær een fughil ij hænde æn fyre i skoghe

Ey kombir skadhi een til by Lithin thwua væltir opta Storth las

Bridgeman images/TT

Nysvenskan 1526–1906

År 1500 1600 1700 1800 1900

Nysvenska 1526–1906

Äldre nysvenska 1526–1732 Yngre nysvenska 1732–1906

1526 Nya testamentet

1842 Folkskola 1541 Gustav Vasas Bibel

1645 Ordinarie Post Tijdender 1685 Kyrkolag 1691 Universitetsföreläsning på svenska 1732 Then Swänska Argus 1739 Kungliga vetenskapsakademien 1786 Svenska Akademien

1500-talets upplösning av Kalmarunionen innebar att två stater utvecklades i Norden: Danmark och Sverige. Den politiska makten koncentrerades till Köpenhamn och Stockholm, som blir de nya centralorterna. Uppdelningen i två stater gör att språket blir en viktig markör för vad som är danskt respektive svenskt.

Lite tillspetsat skulle vi kunna säga att svenskarna började tala svenska på 1500-talet. Om du kunde göra en tidsresa, skulle det troligen vara omöjligt att förstå den svenska som talades på 1400-talet. Men Gustav Vasa skulle du nog förstå, även om du fick anstränga dig en del! Svenskarna skrev som de talade. Lång vokal dubbelskrevs ofta: book, saak. Konsonanter enkelskrevs i enstaviga ord: at, til

18.9 Läs kungens brev

Kan du förstå den svenska som skrevs under 1500-talet? I följande brev från 1556 skriver Gustav Vasa till sonen Erik:

… Käre sonn, vij haffve bekommet tin scriffvelsse, udi hvilke tu giffver tilkenne, att thet lider fast åth jull, och tine tiänere ähre icke försedde med cläder och andre nödtorffter etc., och ähr förthenskuldh begärendes, att vij ther um bestelle skulle medh Hendrik skreddere, såsom tin scriffvelsse vijdere förmeller. Så käre son, kan tu väll sielff tenckie, hvadt förmögenhet vij haffve till ath uträtte alth thet, som ske skall her i riket /…/ och effter tu äst kommen till så stor ålder, at tu tine egne lägenheter väll sielff bestelle kan, såge vij förthenskuldh gerne, at tu ville förskone oss medh bekymber, så mykit som mögeligt ähr.

Studera Gustav Vasas brev och svara på följande frågor

1. Varför hade Erik skrivit till sin far?

2. Får Erik någon hjälp av Gustav Vasa? Förklara!

3. Vad säger stavningar som tiänere, tu och sielff om hur dessa ord uttalades på 1500-talet?

4. Vilket exempel kan du finna på att samma ord stavas olika i brevet? Vad säger det om stavningsreglerna under 1500-talet?

Argus i grekisk mytologi en jätte med hundra ögon

fast snabbt nödtorft det som behövs för livsuppehälle förmeller omtalar förmögenhet möjlighet äst är lägenheter förhållanden

Babels torn (1594), olja på trä av Lucas van Valckenborch (ca. 1535–1597)

nationalism synsätt/ åskådning som hyllar den egna nationen och dess kultur och historia

patriotism kärlek till det egna landet, fosterlandskärlek

efter Babylon anknyter till berättelsen i Bibeln om Babels torn i Babylon För att hindra att människorna byggde tornet upp i himlen gjorde Gud så att de inte längre förstod varandra, och så tänks världens många olika språk ha uppstått

vtan al faners tak absolut tu åhran två åren

Sverige som stormakt

Sveriges deltagande i 30-åriga kriget under 1600-talet lade grunden till en svensk stormakt. Ur denna makt spirar nationalismen, patriotismen och idéer om svenskan som ett av huvudspråken efter Babylon! Det hävdades till och med att Adam och Eva hade talat svenska. I samband med reformationen fanns det även planer på att börja trycka böcker med runor, som ett sätt att ta avstånd från katolicismen och den sydeuropeiska romerska kulturen.

Följande 1600-talstext skrevs av Agneta Horn. Hon är känd för sin unika självbiografi som beskriver den svenska högadelns vardagsliv under stormaktstiden. Hennes självbiografi är skriven med humor och humör.

lel likväl

braf modig

(Anno 1644) Så war thet inte nog af theta larmet för mig, vtan at gudh skule sända mig ändå en störe plåga, heler hwem thet war, som sände mig then elaka erick spare på halsen, kan iag intet weta, tÿ han wile vtan al faners tak, at iag skule lofwa, at han skule få thet som inte föl mig lägeliget. Tÿ iag wile inga lunda hafwa honom. Och war han mig så mÿket emot, at iag heler såg skam än honom. Och war then mäniskan mig til et så stort beswär, at iag inte kan säÿa. Och hwad iag slet i di tu åhran för hans skul både af then ena och then andra, thet wore en hel bok ful til at skrifwa der om. Och ledh jag så mÿket för hans skul, efter iag intet kune bringa öfwer mit samwet til att bli kiär åt honom. Och lel wile di, at iag skule säÿa honom ia. Och har iag så när aldrig måta blifwa af mädh honom, om icke gudh har hulpit mig ifrån honom. Och drog han vp til ståkholm. Män han skref mig altidh til. Och iag swara honom aldrig. Och aldrig tog iag hans bref vtan badh min stÿfmor behåla både kar och bref. Män iag sade: ”En braf såldat wil iag hafwa och inte en sån där, som han är.”

18.10 Den oönskade friaren

Fundera över självbiografin och svara på följande frågor

1. Vad hade Agneta Horn emot Erik Sparre?

2. Hur lyckades Agneta Horn bli kvitt uppvaktaren?

3. Idag säger vi hjälpa–hjälpte–hjälpt Vilka former användes på 1600-talet?

4. Ge exempel på några skillnader i stavning mellan då och nu

NI – ETT MISSFÖRSTÅND?

Under 1600-talet ersätter Ni det fornsvenska I som tilltalsord för att dels visa respekt, dels markera både socialt avstånd och avstånd mellan generationer

Troligen är Ni en sammandragning av uttryck som sägen I och kommen I och alltså kanske ett missförstånd!

Under den nysvenska perioden får svenskan fler språkliga domäner. Den används i religiösa sammanhang från 1500-talet, i vetenskapliga texter från 1700-talet och i undervisningen från 1800-talet. Svenskan blir ett språk för alla sammanhang!

Svenska som kyrkospråk – med Bibeln som mönster

Reformationen är från början en utveckling inom kristendomen för att reformera eller förändra den katolska kyrkan. Men den kom att leda till att det utvecklades flera olika protestantiska kyrkor. En stridsfråga var om mässan skulle hållas på latin eller på folkspråk. I den protestantiska kyrkan kom folkspråken att dominera och inte förrän långt in på 1900-talet har den katolska kyrkan följt efter.

1523 valdes Gustav Vasa till kung i Sverige. Han genomförde reformationen, vilket ledde till att Sverige blev protestantiskt. En svenskspråkig kyrka kräver Biblar och andra texter på svenska. Redan 1526 fanns Nya testamentet och 1541 fanns hela Bibeln på svenska. Med protestantismen erövrade svenska språket ytterligare en domän: den religiösa.

Ungefär samtidigt med att Bibeln översattes till svenska kom boktryckarkonsten till Sverige. Därmed gick bokframställningen oändligt mycket snabbare än tidigare och det skrivna ordet kunde nu nå fler personer. Det nya sättet att tillverka böcker ställde nya krav på dem som skrev. Det blev viktigt att inte stava och skriva hur som helst. Det fanns dock inga ordböcker. I stället blev Bibeln det viktigaste språkliga mönstret.

Gustav Vasas Bibel (1526 och 1541)

Stavningen i Bibeln är mer konservativ än vad 1500-talssvenskan var i andra skrifter. En orsak är stilistisk: Det är mer högtidligt med ett lite

reformationen en rörelse för att förändra/modernisera den katolska kyrkan protestantism alla kyrkor som uppstod som en följd av reformationen, och som bröt med påvekyrkan

glop illa uppfostrad yngling

spjuver skojare, skämtare

e e

oaUrsprunget till dagens ä och ö.

Uppslaget ur Gustav Vasas Bibel, 1541, där "Julevengeliet" inleds längst ner på högersidan.

ålderdomligare språk. Detta har lett till att en del gamla uttryck från fornsvenskan har bevarats ända till idag:

genitiv plural:

till handa till väga till orda böjningar av svaga femininer lever kvar: utan återvändo i min ägo till salu av furu

gamla ackusativformer av adjektiv: i ljusan låga i högan sky

gamla neutrum plural av pronomen: ingenting någonting

Den har också bevarat ett suffix, -er (från nominativ av starka substantiv), i ord som dager, hoper och skällsord som toker och gloper. Ändelsen används för ordbildning ännu idag: slarver, spjuver. I Gustav Vasas Bibel används bokstaven å i stället för aa. Denna förändring genomförs inte förrän på nittonhundratalet i våra grannländer

Norge (1938) och Danmark (1948). Därför har de också å sist i sina alfabeten! I Bibeln finns också ursprunget till dagens ä och ö. Det är a respektive o med ett litet e ovanför. (Här har både danskan och norskan ännu de äldre bokstäverna æ och ø.)

KNULLA

Ordet knulla räknas till de fula orden Men även fula ord har ett ursprung Från början var knulla inte särskilt märkvärdigt Det kommer från det germanska ordet knuzla – att trycka ihop eller stöta

Innan ordet blev fult fanns det i betydelsen kuttra eller sucka i Gustav Vasas Bibel 1541: ”Iagh lät såsom een Trana och een Swala, och knulladhe såsom een Duffna.”

Karl XII:s Bibel (1703)

Karl XII:s Bibel är egentligen bara en revidering av Gustav Vasas Bibel. Den byggde vidare på de förändringar i språket som kommit i slutet av 1600-talet:

✴ Stavningen av vanliga ord hade förenklats: hvad → vad blifwer → blir tagher → tar tigh → dig

Språket i Bibeln moderniserades genom att

✴ onödiga h togs bort sadhe, hadhe, någhra → sade, hade, några (dock fanns jagh, medh och godh kvar)

✴ ffu stavades nu v eller fw haffua → hafwa

✴ fft skrevs ft affton → afton scrifft → scrift

✴ ff blev f gaff → gaf aff → af

Men den största förändringen av stavningen är att substantiven i Karl XII

Bibel inte längre skrivs med stor begynnelsebokstav.

Svensken lär sig läsa

Religionens betydelse för svenskarnas läskunnighet ökade med Kyrkolagen 1686. Denna lag föreskrev att prästerna skulle förhöra invånarna på Bibelns innehåll. För att kunna lära sig Bibeln behövde de kunna läsa.

Detta ledde till den första allmänna läsundervisningen i Sverige, som prästen eller klockaren skulle förmedla.

revidering bearbetning, modernisering klockare den som ansvarar för att vårda kyrkans inventarier och som ringer kyrkklockan

Den första bok som trycktes i Sverige, Aff dyäfwlses frästilse av Jean Gerson (1363–1429). Boken trycktes år 1495.

Boktryckarkonsten kommer till Sverige

Uppsala Universitetsbibliotek

Den första boken trycktes i Sverige redan i slutet av 1400-talet, men först med tryckningen av Gustav Vasas Bibel blev det fart på tryckerierna. Under 1500-talet trycktes cirka 450 titlar i Sverige. De flesta texterna var religiösa. Men antalet tryckta böcker ökade snabbt:

1500-tal: cirka 450 titlar

1600-tal: cirka 4 500 titlar

1700-tal: cirka 45 000 titlar

(2010 hade Kungliga biblioteket i Stockholm, dit allt tryck ska levereras i ett exemplar, cirka 2,7 miljoner böcker och tidskrifter – cirka 67 500 hyllmeter!)

Boktryckerierna koncentrerades till Stockholm och Köpenhamn, för att myndigheterna lättare skulle kunna kontrollera vad som trycktes och förhindra, att det som myndigheterna inte accepterade spreds (det vill säga censurera det). Stavning och grammatik blir mer enhetliga genom de kunniga tryckarna.

Franskans tid

Inom adeln hade det alltsedan 1600-talet varit populärt att använda franska ord och uttryck. I slutet av 1600-talet blir sje-ljud vanligare i svenskan. Det berodde dels på många lånord från franskan, som marsiera/ marschera, dels på att fornsvenska ords uttal förändras så att ski och sti blir sje-ljud: skiuta blir skjuta och stierna blir stjärna.

Franskans popularitet spred sig under 1700-talet till borgarklassen, och svenskan fick ta emot många nya ord. De flesta är lätta att känna igen, eftersom betoningen ligger på sista stavelsen. Nästan alla orden är hämtade från områden som mode, mat eller kultur: frisyr garderob kostym modern parfym choklad dessert scen journalist konsert roman maräng ingenjör intressant paraply trottoar

Men det fanns de som protesterade mot det utländska inflytandet på svenskan. 1732 började författaren Olof von Dalin ge ut veckotidningen Then Swänska Argus. I den försökte han använda svenska ord och skriva så enkelt som möjligt.

Här följer ett utdrag ur Then Swänska Argus:

Wårt Söta Modersmål blir dageligen bland oss så missvårdat, at det är en ömkan: De Swenskas Ord och Meningar äro nu högdragnare, än at de munteligen eller skriffteligen kunna uttydas på Swenska; Derföre äro nu de Swenska så owande wid Swenskan, at de rättnu inte stapla så mycket när de tala andra Språk, som när de tala sitt Eget. /…/ Om hwar och en Swensk förstodo Swenska Språket af grund; så skulle wårt liufwa Foster-måhl få sin tilbörliga wördnad. Jag wet intet hwad rasande Dårskap hindrar oss derifrån: Språket är i sig sielf intet hårt som Tyskan, intet hopplåckat som Engelskan, intet upblåst som Spanskan, intet wekligt som Italienskan, intet obändigt som Pålskan, intet wildt som Ryskan, intet bräkande som Danskan etc. Det är Lent, och likwäl Starkt, Rent och likwäl Rikt, Enfaldigt och likwäl Högt, Tappert och likwäl Läckert.

18.11 Granska språkgranskaren

Besvara följande frågor om Olof von Dalins text .

1. Vilka slags ord är skrivna med stor begynnelsebokstav?

2. Vilka andra ord borde ha skrivits med stor bokstav i början, om Olof von Dalin hade varit konsekvent?

3. Vad klagade Olof von Dalin på?

4. Vilka ord skulle du själv välja för att beskriva dagens svenska språk?

5. Hur tycker du att språk som spanska, norska, ryska och japanska låter?

18.12 Franska låneord

Arbeta i små grupper och kom på så många franska låneord ni kan För sedan upp dem på tavlan i helklass

stapla stappla/tveka enfaldigt enkelt

collegium föreläsningar om ett visst ämne, här språkvårdsfrågor

ortographia ortografi, hur språket skrivs, till exempel stavning, interpunktion, stora och små bokstäver somma somliga

E:g: exempli gratia, till exempel

Svenska som vetenskapsspråk

Redan under våren 1691 kommer den första föreläsning på svenska vid Uppsala universitet. Det är professor Petrus Lagerlöf som bryter latinets dominans som undervisningsspråk med ett ”collegium” om svenska språkvårdsfrågor. Det dröjer dock över 300 år innan hans manuskript trycks!

Ur Petrus Lagerlöfs collegium 1691 angående wårt

Swenska språks cultiverande

Om Ortographia eller om literis et earum valore [bokstäverna och deras ljudvärde] kunde säijas något, men effter tillfälle så får man in ipsis exemplis [i själva exemplen] nämbna sådant.

Thet är sandt lijkwähl, dhet iag will förekomma genast att somma Bokstäfwer finnas i Swänskan, som intet äro Swänska Bokstäfwer, ok aldrig warit i bruk hoos wåra Förfäder. E:g: C giör ingen annan tiänst än som K, men effter ther medh distingveras [åtskiljas] somblige ordh ifrån andra, ok thet är sedan inkommit consvetudine [sedvana], så är ey ens Mans att uthrotat. Så är ok medh Q, dhet somblige ok willia uthsluta ok skrifwa K; men wille man så giöra, så skulle orden blij främmande för andra.

X ok Z anseer iag icke som Bokstäfwer, uthan som compendia scribendi [kortare sätt att skriva], som x är samma som ks; z som ts eller ds.

18.13 Om ortografin

Arbeta i grupp med att översätta Petrus Lagerlöfs text på ovan till modern svenska Diskutera i klassen hur moderna eller omoderna hans tankar om svensk stavning är .

domän område där språket kan användas

Under 1700-talet vinner svenskan mark som vetenskapsspråk och har nu ännu en domän. Den första avhandlingen på svenska kommer 1738. Först nästan hundra år senare, 1836, kommer den första avhandlingen på danska. De två största bidragen till svenskans starkare ställning som vetenskapsspråk är grundandet av Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien.

Kungliga Vetenskapsakademien

Kungliga Vetenskapsakademien bildades 1739 efter utländska förebilder. Dess tillkomst var en tidstypisk företeelse, eftersom lärda sällskap blivit på modet i 1700-talets Europa. Akademiens mål var från början att

”i Sverige upparbeta och kringsprida kunskaper i matematik, naturkunnighet, ekonomi, handel och nyttiga konster och manufakturer.” Akademien skulle ge stöd åt forskning och vetenskaplig utveckling. I ett längre perspektiv skulle en sådan utveckling dessutom stärka Sveriges ekonomi. I Vetenskapsakademiens handlingar publicerades läsvärda rön som skrevs på enkel svenska. Dessa gjorde akademien känd i landet och snart också i Europa. Bland akademiens första ledamöter fanns Carl von Linné, Anders Celsius och Christopher Polhem.

Kungliga vetenskapsakademien betalade forskare, till exempel Linné, för att skriva på svenska. Vetenskapsakademiens beslut att använda teckensnitt i antikva i stället för frakturstil innebar, att texterna blev lättare att läsa. Dock lever frakturstilen kvar i religiösa och juridiska texter ända in på 1900-talet!

UPPLYSNINGENS

PÅVERKAN PÅ SVENSKAN

Upplysningens tankar om jämlikhet (se Människans texter Litteraturen eller Människans texter Litteraturens väg till idag) innebar, att den kunskap som fanns skulle göras tillgänglig för många människor Vetenskapliga skrifter blir mode Almanackor förses med uppsatser av olika slag om till exempel historia, naturvetenskap och hushållning Dessa konkurrerar på sikt ut astrologin Världsberömda svenska vetenskapsmän som Anders Celsius, Jonas Alströmer, Christopher Polhem och Carl von Linné medverkar alla i almanackan

När Kungliga Vetenskapsakademien får ensamrätt på att ge ut almanackor innebär det en betydande inkomstkälla 1749 trycks den i 135 000 exemplar Almanackan var så billig att den kunde köpas av nästan vem som helst, men den stora upplagan gjorde att akademien ändå fick en bra inkomst av den

Almanack för skott-året efter Frälsarens Christi födelse 1880. Utgiven av Kungliga Vetenskapsakademien och förvarad på Miliseum i Skillingaryd.

Nobelkommittén för kemi (utsedd av Kungliga Vetenskapsakademien) tillkännager Nobelpriset i kemi.

manufaktur en enklare form av tillverkningsindustri där flera olika hantverk kunde samarbeta rön upptäckter, iakttagelser

Fraktur Antikva

Carl von Linné 1707–1778 svensk biolog som la grunden till den moderna systematiken som grupperar växter och djur

Anders Celsius 1701–1744 mest känd för celsiusskalan

Christopher Polhem 1661–1751 svensk uppfinnare, ”den svenska mekanikens fader”

upplysningen europeisk tankeströmning, kulturrörelse, under 1700-talets senare hälft, som betonade förnuftet och vetenskapen

astrologi tron på att stjärnornas positioner kunde påverka människors liv

Jonas Alströmer 1685–1761 en av den industriella revolutionens föregångsfigurer, introducerade potatisodling i Sverige

Christine Olsson/TT

statuter stadgar, bestämmelser

1800-talsmönster för svenskans stavning!

Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) svensk författare, lärare och präst

Akademiens nuvarande struktur med uppgift att främja vetenskaperna, främst matematik och naturvetenskap, skapades av den kände kemisten

Jöns Jacob Berzelius på 1820-talet. Berzelius var akademiens ständige sekreterare 1818–1848.

Svenska Akademien

Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustaf III, efter fransk förebild.

Även Akademiens stadgar, som till stor del har skapats av Gustaf III, påminner om statuterna för den Franska Akademien.

1801 gav Svenska Akademien ut Afhandling om det svenska stafsättet

Följande är några av reglerna i denna bok:

✴ Lånord ska anpassas till svensk stavning och svenskt uttal.

✴ Håll svenskan ren – rensa ut onödiga lånord.

✴ Konsonanter ska dubbeltecknas efter kort betonad vokal: att, ett, brunn, hinna (undantag: vän, man, men, mun).

✴ Stavningen ska vara så lik uttalet som möjligt.

Avhandlingen låg till grund för Svensk rättstafningslära av Carl Jonas Love Almqvist, 1829. Hans bok användes i många skolor under resten av 1800-talet.

SVENSKA AKADEMIENS BÖCKER

Grammatik och språkläror

• Svensk språklära utg. af Svenska Akademien 1836

• Svenska Akademiens grammatik 1999

• Svenska Akademiens språklära 2003

Ordböcker och ordlistor

• SAOL (Svenska Akademiens ordlista) 1:a upplagan 1889, 14:e upplagan 2015

revidera omarbeta, bearbeta, förbättra

• SAOB (Svenska Akademiens ordbok) blev klar december 2023 Den innehåller omkring 500 000 ord Den behöver dessutom revideras, eftersom första häftet kom 1893 och första bandet 1898

• Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien 2009

SAOB, SAOL och Svensk ordbok finns på webben – www svenska se SAOL och Svensk ordbok finns dessutom som appar (SAOL är gratis!)

TEMAUPPGIFTER

A. Linnés resor

Naturforskaren Carl von Linné gjorde flera resor i olika delar av Sverige Välj en av Linnés resor Läs om hur det såg ut där på 1700-talet (I Människans texter Antologin finns ett kort utdrag ur Linnés lappländska resa )

B. Akademierna idag

Ta reda på mer om vad Kungliga vetenskapsakademien och Svenska Akademien sysslar med idag

C. Gammalsvenskby

I webbdelen finns ett exempel på bevarad 1700-talssvenska Där finns en text om språket i Gammalsvenskby i Ukraina Studera materialet och diskutera likheter och skillnader med dagens svenska

Industrialismens tid

Under 1800-talet ökade Storbritanniens och Amerikas betydelse för världsekonomin. Detta ledde till att svenskan mer och mer började låna ord från engelskan. Men, de första låneorden från engelskan kom faktiskt redan under 1700-talet. Då handlade det om ord för mat, dryck och sjöfart. Några exempel på lånord från 1800-talet:

jobb snobb sport strejk intervju klubb tennis tunnel

Under 1800-talet närmade sig stavningen uttalet, och ord som hade lånats från andra språk försvenskades (billet → biljett; famille → familj; affair → affär).

Det språk vi träffar på i många 1800-talstexter känns ofta tungt och omständligt. Meningarna är långa, med många bisatser.

Emma Malmas med sin familj i Gammelsvenskby i Ukraina år 2000.

Benkt

Eurenius/DN/TT

Första sidan av Aftonbladet nr 1, 1830.

Dagstidningarna kommer

Den 6 december 1830 kommer första numret av Aftonbladet, den första moderna tidningen i Sverige. Texter blir nu en allt vanligare del av vardagen för allt fler människor. Nyheter sprids snabbare och åtminstone städernas framväxande medelklass har råd att hålla sig informerad.

Folkskola 1842

prestige högt anseende, inflytande

väckelserörelse en från början inomkyrklig rörelse som blev grunden till frikyrkor

nykterhetsrörelsen en rörelse som verkar för nykterhet och en restriktiv alkoholpolitik

En bild från nykterhetsrörelsens barndom. På fanan står ”Bort med rusdryckerna. Världen vårt fält”.

I och med att folkskolan införs 1842 vinner svenskan ytterligare en domän: svenska som undervisnings- och skolspråk. När svenskan blev skolspråket fick den ökad prestige och blev ett skriftspråk för de flesta sammanhang. Svenskan kom nu att uppfattas som det ”riktiga” språket. Utbildningen och bildningen når därmed allt fler människor i Sverige.

Demokratins utveckling i Sverige gick hand i hand med att allt fler i Sverige fick utbildning. Under 1870-talet växer folkhögskolorna fram. Här utbildades de som framöver skulle delta i kommunal- och rikspolitiken. Lägg till de olika folkrörelsernas framväxt: väckelserörelsen under 1850-talet, nykterhetsrörelsen från 1860-talet och arbetarrörelsen från 1890-talet. Här skolas medlemmarna i att uttrycka sig i tal och skrift. Med folkskola, folkhögskola och folkrörelser ökade antalet användare av språket i formellt tal och skrift och det blev därmed också fler som påverkade språket.

Vänersborgs

museum/Public domain

18.14 Täfling i velocipedåkning

Läs tidningstexten från 1800-talet

1. Vad betyder dugtigt regn?

2. Försök förklara formerna deltogo och fingo

3. Hur kunde det komma sig att deltagaren med den långsammaste tiden vann tävlingen?

18.15 Stavning på 1800-talet

På vilka sätt stavas v i texten om velocipedanter? Skriv om de två första meningarna till enklare svenska

18.16 Andra uttryck

Läs följande två texter

1. Vad betyder följande uttryck: underhålla samtal, telefonens duglighet, temligen vidt skilda rum?

2. Vilka skillnader gentemot dagens svenska kan du finna?

3. Flera ord i texten har används i en betydelse som är ovanlig i dag Vad säger vi i stället för ömsa skjorta, olägenhet, begagnade linneskjorta, underlåtit, elak?

urbanisering när allt fler flyttar till städer

Läs mer om internationalisering, visualisering, intimisering, teknifiering och kommersialisering på webben

parodi förlöjligande afterapning

föregripa göra något i förväg

1900-talssvenska

År 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020

1900-talssvenska Dagens svenska

TV PC Internet

ecklesiastikminister tidigare (1840–1967) namn på utbildningsminister

1879 Strindberg Röda rummet

1967 Du-reform 1 juli 2006 Språkrådet 1 juli 2009 Språklag 1906 Stavningsreform 1925 Radiotjänst

1944 Nämnden för svensk språkvård 1945 Plurala verbformer försvinner

1972 Svenska språknämnden

Dialektutjämning

Urbanisering Enspråkstänkande

Internationalisering Visualisering Intimisering Teknifiering Nya förhållanden mellan tal och skrift

Stavningsreformen 1906 innebar en stor förändring av svenskan, men 1900-talssvenska skulle kunna sägas börja redan några decennier före sekelskiftet. Det var nämligen då som August Strindberg utmanade med texter som gjorde parodi på de etablerade textmönstren. Han utmanar både innehållsligt, genom att ta upp dagsaktuella frågor, och språkligt genom att föregripa närmandet mellan talat och skrivet språk.

Lärarna, tidningarna och de olika folkrörelserna trycker vid denna tid på för att förenkla stavningen. Det stora flertalet vill ha en mer lättstavad svenska. Stavningen skulle vara mer ljudenlig, så att fler hade lättare för att använda språket i skrift. Lärarna ville ha en helt ljudenlig stavning, men det blev en kompromiss som vann 1906.

Stavningsreformen 1906

1906 beslutar ecklesiastikministern om en reform av stavningen. Mycket av vår nuvarande stavning fick vi då. Det var då dt blev t/tt och f, fv och hv blev v:

dt → tt/t hv, fv, f → v rödt → rött hvem, hvarför → vem, varför ondt → ont blifva, öfver → bliva, över sagdt → sagt haf, af → hav, av

Det är den hittills enda reformen av svenskan. Förändringen accepterades inte av SAOL förrän i nionde upplagan 1950!

Pluralformerna försvinner

Verbens pluralformer berörs inte av reformen 1906. I talspråket hade former som de äro och de komma försvunnit redan på 1800-talet. De började försvinna ur talspråket redan på 1600-talet. Men TT och tidningarna slutade använda dem först 1945. De hade stöd av den nybildade

Nämnden för svensk språkvård, men inte av Svenska Akademien, som ville behålla pluralformerna. Pluralformerna försvann i ny lagtext 1967, men inte ur SAOL förrän 1976.

Dialektutjämning, urbanisering och enspråkstänkande

Under 1900-talet fortsätter skillnaderna mellan talad och skriven svenska att minska. Detta har skett på olika sätt:

✴ Skriftspråket har påverkat talet, så att exempelvis å uttals som av. Andra exempel är

ve → vid kasta → kastade å → och

✴ Talspråket har påverkat skriften. Skriftspråkets meningar har därmed blivit kortare och enklare, och många ord har ersatts av talspråksformer:

icke/ej → inte ehuru → fastän blott → endast emedan → eftersom skall → ska alldenstund → eftersom

Både att talet närmar sig skriften och att dialekterna utjämnas hänger samman med att radion slog igenom från 1925. Med radion kom ett mönster för hur talad svenska ska låta och det mönstret byggde på ideal från manliga akademiska (populär-)föreläsningar. Men också urbaniseringen, de stora omflyttningarna under 1900-talet där människor flyttade till städer och till arbete, har betytt att dialekterna har gått tillbaka.

I förlängningen innebar denna dialektutjämning och urbanisering att mönstret för talad svenska blev så starkt att man började se framför sig att alla skulle tala på samma sätt. Alla skulle tala samma svenska. Det ledde till att språkliga minoriteter började förtryckas i allt större utsträckning. Samiska och meänkieli var inte tillåtna ens på raster i skolan förrän in på 1960-talet.

Engelskan kommer

Efter Andra världskrigets slut infördes engelska som andraspråk i svenska skolor. Att det svenska språket påverkades av detta och av övriga exponering av engelska ser vi tydligast på alla nya ord vi får in vid denna tid från engelskan. Men ordlånen är av olika karaktär: Det engelska inflytandet märks tydligast inom områden som vetenskap, teknik, ekonomi, sport och underhållning. Det finns många exempel: delete, default och cyberspace. Flera svenska storföretag har engelska som

TT Tidningarnas Telegrambyrå, sedan 80 år tillbaka Nordens största nyhetsbyrå

urbanisering inflyttningen in till städerna

Läs mer om samiska och meänkieli i kapitel 16. Språkförhållanden i Sverige

exponering att bli utsatt för något

Läs mer om lånord i kapitel 13. Språkriktighet

koncernspråk. Meddelanden inom företaget skrivs alltså på engelska. För den sportintresserade är termer som red line offside, tiebreak eller time out självklara begrepp, och på underhållningsområdet är det vanligt att filmer får behålla sina engelska titlar.

Engelskan ger oss inte bara nya ord. Ords betydelser kan också ändras. Maximera är ett exempel på ett ords innehållsförändring. Det hade länge som huvudbetydelse att bestämma högsta gränsen för något. Under inflytande från engelskan har den vanligaste betydelsen i stället betydelsen blivit att göra något så stort som möjligt. Påverkan på stavningen ser vi när till exempel dagarnas och månadernas namn felaktigt skrivs med stor bokstav.

Engelskans inflytande kan också ses i meningsbyggnad, ordbildning och ordböjning. Sådana så kallade konstruktionslån verkar bli allt vanligare. Några exempel:

Du kan aldrig så noga veta. (Vi kan …)

Eva's lägenhet är på två rum. (Evas …)

Han är en affärsman. (Han är affärsman.)

Jag träffade henne en skön sommar natt. (sommarnatt)

Det är hans största hit någonsin. (Det är den största försäljningsframgång han någonsin haft.)

Det är helt upp till dig. (Det får du bestämma själv.)

Ha en bra dag! (Ha det så bra!)

En ishockeydomare ger tecken för ”Time Out”.

Andreas Hillergren/TT

18.17 SAOL under mer än hundra år

Jämför den allra senaste upplagan av Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) med till exempel upplagorna från 1874 och 1950, som du hittar på svenska se under länken ”SAOLhist”

1. Ge exempel på ord som har försvunnit ur språket

2. Ge exempel på ord som har tillkommit

3. Vilka slags ord har kommit in i språket (ordklass, ämnesområden)?

4. Vilka allmänna slutsatser kan du dra om hur ordförrådet har ändrats under de senaste 100 åren?

18.18 Jämför översättningar

Jämför följande Bibelöversättningar från olika tider Samtliga är hämtade ur Lukasevangeliets andra kapitel Undersök hur språket har förändrats beträffande

1. stavning

2. ordböjning

3. ordförråd

Thet begaff sigh j then tijden, at aff Keysar Augusto vthgick itt bodh, at all werlden skulle skattskrifwas. Och thenna beskatning war then första, och skeedde vnder then Höffdingen offuer Syrien, Kyrenio. Och the gingo alle whar vthi sin stadh, til at läta beskatta sigh. Så foor ock Joseph vp aff Galilea, aff then stadhen Nazareth in vti Judeska landet, til Dauidz stadh, som heter Bethlehem, Ty han war aff Dauidz hws och slecht, på thet han skulle låta beskatta sigh medh Maria sijn troloffuadha hustru, hwilken haffuandes war.

Gustav Vasas Bibel 1541

Thet begaf sigh i then tiden, at af Keisar Augusto vthgick ett budh, at all werlden skulle beskattas: Och thenna beskattning war then första, och skedde vnder then höfdingen öfwer Syrien, Cyrenio. Och the gingo alle, hwar vthi sin stadh, til at låta beskatta sigh. Så foor ock Joseph vp af Galileen, af then staden Nazareth, in vthi Judeska landet, til Davidz stadh, som heter BethLehem: ty han war af Davidz huus och slächt: På thet han skulle låta beskatta sigh medh Maria sin trolåfwada hustru, hwilken hafwandes war.

Karl XII:s Bibel 1703

Du kan också läsa om dagens svenska i kapitel 15. Språksociologi och 16. Språkförhållanden i Sverige

Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien. Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig. Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen, för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.

1917 års översättning

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Bibel 2000

förflackas blir ytligare, enklare på ett negativt sätt visualisera åskådliggöra med bild

intimisera göra offentligt det som förut ansetts privat

Läs mer om internationalisering, visualisering, intimisering, teknifiering och kommersialisering på webben

Dagens svenska

Språket befinner sig i ständig förändring. En del tycker att språket förflackas, ”blir sämre”, men det är faktiskt naturligt att språk ständigt förändras. Det gäller även svenskan, som idag bland annat påverkas av engelskan och de olika modersmål som talas i Sverige.

Tendenserna för hur svenskan förändras är av lite olika slag, som du kan läsa om i det här kapitlet. Den globalisering som pågår med allt mer kontakter mellan människor, organisationer och företag från olika delar av världen påverkar också svenskan. Men också visualisering, intimisering, teknikutveckling och kommersialisering är orsaker till förändringar. Förhållandet mellan tal och skrift tycks ständigt ändras.

1960-talet – tv och du-reform

Under 1960-talet kommer nya stora medier in i de svenska hemmen. Vi blir med tv! Nu kan alla samtidigt ta del av samma händelser och ta ställning till dem. Här börjar gränserna mellan privat och offentligt att suddas ut. Politiker förekommer inte bara i debattprogram, utan också i soffprogram där de förmodas visa en privat sida av sig själva. Tv innebar också en standardisering av svenskan.

Nästa stora steg mot dagens svenska kommer i skarven mellan 1960tal och 1970-tal. Svenskarna säger du till varandra. Bort ryker titlarna: ingenjör Nilsson, fru Hansson och herr Maioli. Även tilltalsformen Ni försvinner. Detta Ni skiljer sig från dagens artiga niande. Det var antingen ett nedlåtande Ni, riktat neråt för att markera avstånd och status eller ett respektfullt Ni riktat uppåt för att markera underdånighet.

Sverige klarade sig ifrån förstörelse under andra världskriget så bra att industrin under 1960-talet behövde importera arbetskraft. Med denna invandring förändrades svenskans situation och grunden lades till dagens mångkulturella samhälle.

1960-talet är också den tid då ungdomskulturen får stort utrymme. Popmusiken slår igenom och studenterna revolterar. I dessa förändringar hänger språket med. Med dessa förändringar har grunden lagts för dagens svenska.

Hängivna fans lever sig in i musiken när den brittiska popgruppen The Beatles uppträder i Kungliga Tennishallen i Stockholm 1963.

Se också kapitel 27. Medietexter

Nya förhållanden mellan tal och skrift

Idag används skriftspråk ibland på ett mer talspråkligt sätt i till exempel e-post, sms och chatt. Men det är trots det inte talspråk! Exempelvis smajlisarna från chatten är inte talspråksdrag. Möjligtvis illustrerar de hur en talare gör, men inte vad hen säger ;-). SMS används också på ett mer skriftspråkligt sätt när vi skriver till människor vi inte känner. Även mötesformerna har förändrats. Idag sker många möten, utbildningar och konferenser via olika digitala plattformar. Människor träffas via en skärm i stället för på fysiska möten.

Nya krav på språkbrukarna

I takt med att nya former av tal och skrift används – anpassade till nya medier – förändras kraven på språkbrukarna. Kraven blir större. Det blir till exempel viktigare att veta vilket språkbruk som passar i vilken situation. Platsannonsens önskemål om god behärskning av svenska i tal och skrift kan kanske översättas med att du ska behärska svenska väl i bland annat

✴ e-brev

✴ sms

✴ webbsidor

✴ tryckta böcker

✴ chatt

✴ tidningar

✴ sociala medier

Du ska helt enkelt kunna avgöra vilket språk som passar bäst i situationen. Det svenska språksamhället har därmed blivit krångligare. Det finns fler språksituationer, fler normsystem, fler genrer och fler tekniker.

runeer/Getty Images

HEN

Svenskan har berikats med ett könsneutralt pronomen – hen Det används på samma sätt som uttrycket ”han eller hon” som till exempel i meningen ”Om en elev vill vara ledig ska hen ha goda skäl” Pronomenet kan också användas när könstillhörigheten är okänd Hen har väckt mycket uppmärksamhet och både hyllats och kritiserats

Hen föreslogs redan 1966 med finskans könsneutrala pronomen hän som förebild Under 2000-talet har hen blivit allt vanligare och mer accepterat efter att det kom med i SAOLs fjortonde upplaga 2015

Att ett nytt pronomen har hittat vägen in i svenskan är kanske det mest dramatiska som hänt svenskans pronomen sedan 1600-talet då I ändrades till Ni ! Pronomen har länge ansetts som en stängd ordklass, alltså en ordklass som inte tillåter nya ord

Hen har väckt starka känslor Till exempel förbjöds användningen i DN 2012 Då lanserade journalisten och programmeraren Oivvio Polite webbplatsen DHEN se där alla ”han” och ”hon” automatiskt byttes ut mot ”hen”

2014 beslutade fackförbundet Byggnads att använda hen i sina stadgar 2019 konstaterade en undersökning att hen ingick i de flesta svenskars ordförråd

Hen är ett produktivt nytillskott i svenskan . Det går alltså att skapa nya ord med ”hen” som grund 2012 användes ordet ”henifiera” med betydelsen att anpassa till hen

Ordet har också börjat användas i Norge som könsneutralt pronomen Här är dock användningen som ersättning för uttrycket ”han eller hon ” ovanlig I Danmark används ibland det könsneutrala høn men det är inte lika accepterat som hen I finlandssvenskan används ibland hen, bland annat i Ålands körkortslag från 2015 . Finskan har som redan nämnts pronomenet hän med samma betydelse

I denna bok har vi konsekvent försökt använda hen i stället för ”han eller hon” Vi har också försökt använda hens i stället för ”hans eller hennes”

TEMAUPPGIFTER

A. 1960-talet

Arbeta i grupper Beskriv hur samhället förändrades när det gäller politik och kultur under 1960-talet Försök hitta förändringar som påverkar svenskan

B. Nya krav

Vilken betydelse har nya förhållandena mellan tal och skrift på dig som språkbrukare för undervisningen i svenska och andra ämnen Skriv en artikel där du lägger fram dina tankar Publicera gärna era artiklar på nätet

C. Framtidssvenska?

Sveriges folkskollärare föreslog redan1943 radikala förändringar av svensk stavning Ännu har de inte genomförts:

1. Ta bort c, x och z: sykel, frakk, byksa, senit

2. Stava j-ljudet med j: järta, järna, jöra

3. Stava sje-ljudet med sj: sjuta, sjärna

4. Stava långt å-ljud med å: dåv, sån, såva

5. Dubbelteckna inte m/n i ordslut: dam, san Diskutera förslaget i grupper Grupp 1 jämför med stavningen i danska Grupp 2 jämför med stavningen i nynorska Grupp 3 jämför med stavningen i bokmål Skriv ner argument för och emot de fem olika förslagen

Ge också egna förslag till önskvärda förändringar av svenskan Samlas i helklass och presentera dansk och norsk stavning, era argument och era förslag Avsluta med en helklassdiskussion

PM OM SPRÅKHISTORIA

1. Arbeta i grupper och sammanfatta de viktigaste förändringarna under respektive språkhistorisk tid Er gemensamma sammanfattning utgör grunden för faktadelen i ert PM

Rubrik: Språkförändringar förr och nu

Bakgrund

Redogör för den språkhistoriska bakgrunden med urgermanska och urnordiska

Avhandling

Redogör för de viktigaste förändringarna i svenskan under de olika språkhistoriska perioderna:

A. Runsvenskans förändringar

B. Fornsvenskans förändringar

C. Nysvenskans förändringar

D. 1900-talssvenskans förändringar

E. Förändringar i dagens svenska

2. Skriv utifrån er gemensamma sammanfattning egna individuella avslutningar Det är viktigt att det inte bara blir vilda gissningar utan att du kan motivera dina förslag utifrån avhandlingsdelen

Avslutning

Dra slutsatser utifrån de förändringar som inträffat om

A. Hur svenskan kommer att förändras på kort sikt, 5–10 år

B. Hur svenskan kommer att förändras på längre sikt, 10–50 år

3. Diskutera era slutsatser i mindre grupper och ge respons på varandras texter

4. Bearbeta din text utifrån responsen och lämna in .

Hur kommer svenskan att förändras i framtiden? Denna bild skapade AI-verktyget Midjourney utifrån texten ”Spoken language in the future”.

Gå till webbdelen om du vill träna på kapitlets ämnesord

Midjourney Bot

MÄNNISKANS TEXTER

SPRÅKET

Människans texter är ett läromedelspaket som stödjer och utmanar dig att nå målen i svenska 1, 2 och 3. Språket är en av Människans texters tre delar, anpassad för svenskämnets tre nivåer i enlighet med Gy25.

I Språket möter du litterära, faktainriktade och vetenskapliga texter – och du får träna din förmåga att muntligt och skriftligt producera egna texter, som förberedelse för högre studier. Du kommer här att arbeta med svenskans mer traditionella delar som språksociologi, språkriktighet, språkhistoria, grammatik och retorik, men också med textanalys, kreativt talande och skrivande, källkritik, och (sociala) medier.

Språket är en fyllig bok med ett stort urval av uppgifter som inspiration till analys, reflektion och egen produktion. Det ger dig och din lärare stora möjligheter att välja med vad och hur ni vill arbeta.

I Språket ingår även ett digitalt läromedel som du har stor nytta av i dina studier. I det finns en digital version av den tryckta boken (inläst med textföljning), faktafördjupningar, interaktiva uppgifter, mönstertexter, mallar för eget skrivande och mycket mer.