ARENA 123
Lars-Olof Karlsson
FÖRORD
Bokens titel Arena är tänkt som en metafor för samhället. Det är på arenan vi lever, och allt det vi kallar politik, ekonomi och kultur utspelar sig där.
Arena 123 är i 4:e upplagan anpassad till det centrala innehållet och ämnets syfte i GY25. Boken är ett lämpligt huvudläromedel för nivåerna 1b, 2 och 3 i samhällskunskap, men är också ett bra val som grundbok för ämnena Internationell ekonomi och Internationella relationer på gymnasiet. Arena 123 vill ge såväl stabil grund som ämnesmässig bredd. De olika nivåerna i samhällskunskap kan byggas upp på olika sätt. Inte minst är läsarens förkunskaper viktiga för vad man väljer att läsa. I GY25 är progressionen mellan de olika nivåerna i varje ämne central. Vi har skapat en ny struktur och markerat vilket kapitel som passar till respektive nivå för att man ska kunna få en vettig progression. I innehållsförteckningen är detta markerat med n1, n2 eller n3. Varje kapitel har i stor utsträckning utformats för att stå på egna ben, men vissa, som ekonomikapitlen, är enklare att ta till sig om de blir lästa i den ordning de ligger i boken.
En ambition har varit att skapa ett läromedel som bidrar med kunskaper och verktyg för att läsaren ska kunna förstå också lite svårare samhällsvetenskapliga diskussioner. En annan ambition har varit att väcka intresse och inspirera till fortsatta studier i samhällsvetenskapliga ämnen. Förhoppningsvis leder boken till diskussioner och funderingar som ger anledning till djupdykningar i statistiskt material och annan litteratur.
Varje kapitel avslutas med uppgifter vars huvudsyfte är att hjälpa läsaren repetera och konkretisera innehållet. Uppgifter markerade med ”D” indikerar att uppgiften uppmanar till diskussioner och egna reflektioner, medan ett ”F” indikerar att man behöver fördjupa sig utanför boken för att kunna lösa uppgiften. I flertalet kapitel finns rutor med rubriken ”Samhällsdebatt” som lyfter aktuella samhällsfrågor.
Lycka till med dina studier!
önskar författare och förlag
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
RUTOR:
4 S VENSKT STATSSKICK (n1)
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 67 Successionsordningen 67
Riksdagsordningen (RO) 68
Sveriges riksdag 68
Proportionellt valsystem 69 Riksdagens uppgifter 70 Arbetet i riksdagen 72 Regeringen 75 Regeringens uppgifter 75 Statsförvaltningen 79 Central statsförvaltning 80 Regional och lokal statsförvaltning 81
Kommuner och regioner 82
Kommunernas och regionernas uppgifter 82
Kommunernas och regionernas organisation 85
Kommunernas och regionernas ekonomi 89
Politiska partier 90
Partier i politikens dimensioner 91
Partierna i korthet 92
Partier och strategier 97 Att välja åsikt 97
Partierna och medlemmarna 98
Partiledarens betydelse 99
Ungdomsförbund och kvinnoförbund 99
Partiernas ekonomi 99
RUTOR:
Sveriges nationaldag 68 Folkomröstningar i Sverige 68
Lobbying – ett hot mot demokratin?
säkerhetspolitik
Från utredning till lag – ett exempel
SKR – Sveriges kommuner och regioner 83
Från socknar och bystämmor till kommuner och regioner 86
Samhällsdebatt: Robin Hood-skatter, bra eller dåligt? 90
Samhällsdebatt: Försvinner partimedlemmarna?
5 FN, EU OCH ANDRA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
FN och drömmen om att rädda världen
organisation
Underorgan och fackorgan
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter
verksamhet
budget, regionalpolitik och jordbrukspolitik
Det ekonomiska samarbetet
GUSP – gemensam utrikesoch säkerhetspolitik
Gemnsam klimatpolitik
Övrigt samarbete
institutioner
Europeiska centralbanken, ECB
Starten: ekonomiskt samarbete för fred
Romfördraget och vägen mot den inre marknaden
Maastrichtfördraget med EMU och utökat samarbete
Från 12 till 27 medlemsländer
7 VÄLFÄRDSSYSTEM OCH SKATTER (n2) 160
Välfärdssystemet 161
Välfärdssystemets ursprung 162
Tre olika välfärdssystem 164
Tre olika utbetalningsmodeller 165
Välfärdssystem i Sverige 166
Skydd vid sjukdom 166
Skydd vid arbetslöshet 166
Skydd genom socialtjänsten 167
Pensionssystemet 168
Skattesystemet 170
Skatter på inkomster 170
Moms och punktskatter 172
Sociala avgifter 174
RUTOR:
Vad är rättvisa? 169
Avskaffade skatter 170
Jämlikhetsanden 171
Samhällsdebatt:"Keeping up with the Joneses?" 172
Marginalskatt i olika inkomstlägen 2023 173
Skattekvoten 174
8 ARBE TSLIV OCH PRIVATEKONOMI (n1) 176
Arbetsgivare och arbetstagare
Arbetsmarknadens parter 178
Avtal och lagstiftning 179
Kollektivavtal
Stridsåtgärder
Löneskillnader
Orsaker till löneskillnader
Diskriminering inom arbetslivet
Företagande och innovationer
Näringslivet och entreprenörer
RUTOR:
Ska man vara med i facket?
Ur arbetsmarknadens historia
Samhällsdebatt: Personlig föräldrapenning?
9 IDEOLOGIER (n2)
Konservatism
Det konservativa
Vänster – höger
Internationell – nationell
Sekulär – religiös
RUTOR:
Socialkonservativa och värdekonservativa 204 Marxismen 210
Populister och populism 218 Likhets- och särartsfeminism 221
Samhällsdebatt: GAL–TAN-dimensionen 225
Partier som motståndsrörelser 226
10 MEDIA (n1)
Medias makt
Propaganda, underhållning och marknadsföring
Traditionella medier kontra sociala medier
Media och demokrati
Information och nyhetsförmedling
Granskning av makthavare 239
Forum för debatt 241
Lagstiftning och etiska regler 241
TF och YGL 242
Etiska regler 242
Mediepolitik 243
Två mediepolitiska modeller 243
Den svenska mediemodellen 243
Nyhetens väg till läsaren 247
Vilka nyheter når fram?
Nyhetsbyråerna
Mediekoncerner och mediemoguler 249
Mediernas historia 250
Tidningar i Sverige 250
Radio och television
Internets historia
RUTOR:
”Drick van Houtens choklad!” 234
Visselblåsare 235
Filterbubblan – ett hot mot vår demokrati
Facebooks ansvar för innehållet?
Checklista för källkritik och källtillit på nätet
Publicitetsreglerna
Samhällsdebatt: Vad ska public service producera?
Kvalitetskrav på media – exempel en tidning
Kommunikationsmodellen
11
BNP och BNI
Att jämföra BNP per capita över tid
BNP per capita som välfärdsmått
Andra välfärdsmått
Inkomster och förmögenheter
Fördelning av inkomster och förmögenhet
Tillväxt – BNP ökar
Tillväxten och produktionsfaktorerna
Ökad produktivitet
Recept för tillväxt
Arbetslöshet
arbetslöshet
Konjunkturell arbetslöshet
Inflation och deflation
KPI – så mäter vi inflation
Inflationens orsaker
Inflationens skadeverkningar
Inflation omfördelar pengar mellan låntagare och långivare
Deflation och dess problem
Valutor och växelkurser
växelkurs
Rörlig växelkurs
Pengar och andra betalningsmedel
Pengarnas historia
RUTOR:
ekonomiska kretsloppet
och löpande priser
Räkna med BNP
Arbetsmarknadssituationen 2023
Pund, dollar och riksdaler
15
Frihandel och tillväxt
Världskrig – depression – världskrig
Börskraschen och den stora depressionen
Laissez-faire-politik och protektionism
Andra världskriget
Från tillväxt
Sverige i svårigheter
bankkris och valutakris
Lärdomar av finanskrisen
16 EKONOMISKA TEORIER
Neoklassisk nationalekonomi och marginalteori
– kritik och visioner
– att se hela samhället
och finanspolitik
och penningpolitiken
ekonomi
Tragedy of the Commons
Ekonomisk teori i dagens politik
RUTOR: Kollektivt handlande och sklerotisering
In the long run we are all dead
Hjälpmodell för ekonomisk politik
Bytesekvationen
Samhällsdebatt: Köpcentrum – ja eller nej?
17 BEFOLKNING OCH MIGRATION
Befolkningsutveckling
Demografiska transitionsmodellen
Befolkningspolitik
För befolkningstillväxt
Migrationens orsaker
Svensk invandringspolitik
RUTOR:
(n2, n3)
Demografiska begrepp 381
Rashygien – eugenik 383
Sveriges befolkning fram till 2070 385
Om teknikutveckling som svar på befolkningstryck 385
Urbanisering 387
Samhällsdebatt: Fri invandring mot betalning 388
18 HÅLLBAR UTVECKLING
Agenda 2030 393
Resurser 394
Förnybara resurser 394
Icke-förnybara resurser 394
Tar råvarorna och maten slut? 395
Kollektiva nyttigheter 397
Miljö och klimatförändringarna 398 Klimatförändringar 400
Effekter av ett varmare klimat 402
Politik mot klimatförändring 403
Skatt på utsläpp 404
Utsläppsrätter 404
Subventionera ny teknik 404
Klimatavtal 405
Vad kan vi i Sverige göra? 405
RUTOR:
Peak Oil? 395
CCS koldioxidavskiljning 404
Samhällsdebatt: Hur ska skogen användas? 407
19 FATTIGDOM OCH
UTVECKLINGSFRÅGOR (n3) 410
Orsaker till underutveckling 412
Bakomliggande faktorer 412
Vägar till utveckling 420
”Take off” med hjälp av bistånd 421
Importsubstitution 423
Planekonomi 423
Exportorientering 424
1980-talets skuldkris 424
Skuldsaneringens tid 424 1990-talet 425
Ett nytt millennium 426
Några nyare utvecklingsstrategier 427
Att bygga institutioner 427
Mikrokrediter 427
Person till person-lån 430
Brain drain och remittances 430
RUTOR:
Varför erövrade européerna världen? 418
Samhällsdebatt: Hur ska man ge bistånd? 422
Filantroperna 426
Copenhagen Consensus Center 428 ”Land grabbing” – en form av nykolonialism? 429
Aktörer i internationell politik 435 Stater 435
Etniska grupper 436
Internationella organisationer 438
Civilsamhället 438
Det internationella systemet 440
Hård och mjuk makt 440
Mono-, bi- och multipolära system 443
Olika perspektiv på internationell politik 446
Orsaksperspektiv 446
Aktörsperspektiv 446
Tre olika perspektiv i praktiken 447
Trender i dagens väpnade konflikter 449
Inbördeskrig 449
Proxykrig 450
Inhyrda soldater
hot mot mänskligheten
Försök att begränsa spridningen 452 Billiga och avskräckande vapen
Världen i framtiden
Sidorna 11–15
1 Vad är institutioner? Ge några exempel.
2 Hur kan polisen både begränsa och skydda individens makt?
3 Vad är maktresurser? Ge exempel.
4 (D) Varför har en individ som lever i ett samhälle och inte är medborgare i samhället mindre makt?
Fundera på hur situationen förändras om man dessutom illegalt uppehåller sig i landet.
5 Förklara begreppen:
a) direkt makt
b) dagordningsmakt
c) ”makten över tanken”
Sidorna 15–17
6 (D) Vad är natur och vad är kultur av följande:
a) att dricka när man är törstig
b) att skåla
c) att äta när man är hungrig
d) att äta tillsammans med andra
e) att äta med pinnar
7 Förklara begreppen:
a) subkultur
b) etnisk minoritetskultur
c) mångkulturellt samhälle
8 a) Sverige har fem nationella minoriteter, vilka?
b) Vad vill man uppnå med en särskild lagstiftning som fastslår dessa nationella minoriteters existens?
Sidorna 18–27
9 (D)
a) Vilka grupper ingår i de olika kategorierna på sidan 19?
b) Vilken grupp, om någon, i respektive kategori utgör normen? Hur ser en eventuell maktordning ut.
10 I Marx beskrivning av 1800-talets industrisamhälle menade han att det fanns två viktiga klasser, vilka?
11 Vilka tre klasser brukar man tala om i dagens Sverige?
12 Klasserna skiljer sig åt i tre avseenden, förklara.
13 Förklara begreppen och ge exempel:
a) klasskultur
b) klassmarkör
c) klassresenär
d) underklass
14 Hur kan man argumentera för att klass spelar mindre roll i dagens Sverige än för hundra år sedan?
15 Det gamla klassamhället brukade illustreras med en pyramid, medan dagens klassamhälle ofta illustreras med en cirkel. Varför fungerar cirkeln bättre?
16 Vad innebär påståendet att ”man är norm inom kategorin kön”?
17 Förklara begreppen:
a) patriarkat
b) matriarkat
18 Ge exempel på företeelser som bryter mot vad som betraktas som kvinnligt och manligt.
19 När blev homosexuella handlingar tillåtna i Sverige?
20 Vilket år slutade svenska myndigheter betrakta homosexualitet som en sjukdom?
21 (F) Vad är RFSL?
22 Ge exempel på faktorer som kan särskilja en etnisk grupp.
23 Vilka tre typer av etniska grupper behandlas i texten?
24 Vad är skillnaden mellan integrering och assimilering?
Sidorna 28–30
25 (D) Vilka svarsalternativ hade du själv rankat högst i diagrammet på sidan 28?
26 Vad är hatbrott?
27 Diskutera för- och nackdelar med kvotering av t.ex. kvinnor och invandrare på olika utbildningar och på styrelseposter.
28 Hur kan man försöka minska effekterna av segregering?
29 (F) Vad är apartheid? Ge exempel på var i världen detta har förekommit.
30 (D) På sidan 27 hittar du World Values Surveys ”kulturkarta”.
a) Beskriv vad Sveriges position berättar om vårt land?
b) V ilka länder i EU befinner sig längst ifrån Sverige, och i vilka avseenden?
OLIKA DEMOKRATISKA STYRELSESKICK 6
I detta kapitel ska vi först fundera över vad ett samhälle är och titta på några modeller som använts för att förstå samhället. Därefter följer andra avsnitt som framförallt handlar om olika sätt att organisera ett demokratiskt statsskick. Avslutningsvis fördjupar vi oss i USA:s statsskick som skiljer sig radikalt från det svenska.
Ett samhälle består av ett antal individer som ingår i samma nätverk. Nätverket kan bestå av en gemensam kultur, en gemensam lagstiftning eller något annat som binder ihop individerna. Ett samhälle är något som överlever sina individer, dvs. det fortsätter att existera även när nya generationer ersätter de som dör.
Samhället är också geografiskt begränsat. I stort sett alla stater är därmed samhällen, men det går att hitta stater som inte kan kallas samhällen därför att något gemensamt nätverk inte existerar, ett exempel är Somalia. Det går också att hitta stater som innehåller flera samhällen. Abchazien, Grönland och Åland kan av helt olika skäl beskrivas som samhällen inom den georgiska, den danska respektive den finska staten
Kan man ingå i mer än ett samhälle?
Ja, vi som bor i Sverige kan ju mycket väl ha starka band till andra samhällen. Vi kan ju till och med i vissa fall ha dubbla medborgarskap, eller leva i Sverige men vara medborgare i ett annat land, eller
tvärtom. Eftersom Sverige är medlem i EU kan man säga att vi ingår i ett EUsamhälle samtidigt som vi är en del av det svenska samhället.
MODELLER FÖR SAMHÄLLET
För att beskriva och förstå vissa företeelser behöver vi ibland generalisera och tänka i stora bilder eller modeller. I följande avsnitt ska vi titta på de två viktigaste modellerna som genom historien har använts för att försöka förstå samhället: naturrätten och samhällskontraktet.
NATURRÄTTEN
Är människor av naturen samhällsvarelser eller har vi medvetet bildat samhällen? I det antika Grekland på 300talet f. Kr. argumenterade Aristoteles för att vi av naturen är samhällsvarelser och inte kan existera utan samhället. Så fort vi går in i en gemenskap med andra går vi in i ett samhälle. Samhället är därmed en del av naturen och naturen har dessutom ett ändamål, en mening, resonerade Aristoteles. Det finns alltså ett sätt att organisera samhället som är riktigt eller naturligt. Ur detta synsätt kommer idén om naturrätt. Med det menas att vi som individer i samhället har vissa naturliga rättigheter. I ett gott samhälle ska härskaren följa denna naturrätt. Naturrätten ligger till grund för de tankar om mänskliga rättigheter som formulerades under
”All offentlig makt utgår från folket.”
Bild föregående sida: USA:s författning är världens äldsta, här visas den upp på National Archives i Washington DC.
Ett samhälle kan inte existera om det inte finns klara regler för äganderätt. Som medborgare måste man ha klart för sig: När är jag ägare av något och vad innebär min äganderätt? Men en stark äganderätt kan ibland ställa till problem. Sånär hade bygget av ett stort köpcentrum i Seattle i USA inte blivit av. Den gamla damen, som ägde huset på bilden, vägrade sälja. Hon erbjöds en summa pengar och ett nytt hus. Hon ansåg sig inte behöva pengarna och ville till varje pris bo resten av sitt liv i huset. Så blev det också, men innan hon gick bort hade bygget runt huset kommit en bra bit på väg.
I Sverige är äganderätten inte lika skyddad. Den gamla damen hade troligtvis tvingats sälja sitt hus.
Är människor av naturen
samhällsvarelser?
den franska revolutionen i slutet på 1700-talet och i den amerikanska oavhängighetsförklaringen från 1776, och långt senare i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. De mänskliga rättigheterna är givetvis inte några naturlagar på det viset som tyngdlagen i fysik, utan har mer karaktären av sunt förnuft, att det liksom ligger i vår natur som människor att t.ex. tycka att alla människor är lika mycket värda. Till de grundläggande mänskliga rättigheterna hör rätten till liv och frihet och rätten att sträva efter lycka, och som sagt, tanken att alla människor är lika mycket värda.
SAMHÄLLSKONTRAKTET
Andra antika tänkare, de så kallade sofisterna, menade att människan av naturen inte är en samhällsvarelse utan har blivit det genom en överenskommelse, genom ett kontrakt. Idén om samhällskontraktet blommade åter upp i England på 1600-talet. Filosofer som Thomas Hobbes och John Locke såg samhället som ett kontrakt mellan härskaren och undersåtarna. Kontraktet betydde att
undersåtarna lämnade all makt till härskaren mot att de i utbyte fick trygghet och fred. Bland annat fick härskaren monopol på att använda tvångsmetoder och våld.
Hobbes argumenterade mot naturrätten. Det finns inget ändamål med naturen och inget som i sig självt är rätt. Rätt blir istället det som härskaren bestämmer. Utan ett samhällskontrakt återgår vi till ett naturtillstånd, som innebär en tillvaro i kaos med allas krig mot alla. Hobbes menade att detta nästan alltid är värre än till och med den värsta tyranni. Det är därför alltid fel att göra uppror mot härskaren även när denne missköter sig.
Locke argumenterade däremot för att det finns en naturrätt. Varje individs rätt till liv, frihet och egendom försvinner inte genom kontraktet. Genom kontraktet lämnar människorna istället ifrån sig uppgiften att tillämpa naturrätten till en härskare. Locke såg det inte som avgörande huruvida härskaren var demokratiskt vald eller en diktator Det viktiga var att kontraktet upprätthölls. Också i en demokrati kan kontraktet
Dagens jordbruk i USA är i regel industriellt, med många maskiner och få arbetare. Amish-sekten, som till största delen finns i Pennsylvania där bilden är tagen, sköter dock jorden med enkla maskiner, dragdjur och mycket manuellt arbete. Hela deras livsstil präglas av den religiösa rörelse de tillhör som formades i slutet av 1600-talet i Europa. De tar avstånd från all modern teknologi och får inte äga bilar eller traktorer. Det är också förbjudet att ha telefon, radio, tv och elektricitet. Solidariteten i gruppen är mycket stark. Det amerikanska samhället som omger dem är de avvaktande till och enskilda medlemmar som lämnat rörelsen har de inte någon kontakt med alls. De är en etniskt-religiös grupp som lever sitt eget liv i en egen tid.
brytas, t.ex. genom att neka minoriteter deras mänskliga rättigheter. Bryter härskaren mot kontraktet har undersåtarna rätt att göra uppror, inte för att ta makten utan för att byta härskare, menade Locke.
IDÉER OM MAKTDELNING
På 1700-talet fördes diskussionerna om naturrätten och samhällskontraktet vidare i framförallt Frankrike genom filosofer som Montesquieu, Voltaire och Rousseau. Montesquieu vidareutvecklade idéer om maktdelning. Tanken var att olika maktuppdrag skulle balansera varandra. Montesquieu talade om en styrande, en lagstiftande och en dömande makt som skulle agera oberoende av varandra. Dessa olika maktupp-
drag skulle ha möjlighet att kontrollera varandra genom att kunna lägga in veto mot ett annat maktuppdrag. Om t.ex. den lagstiftande makten vill skapa en lag som bryter samhällskontraktet, kan den dömande makten vägra att godkänna lagen. Montesquieus idéer handlade inte om att införa demokrati men de var ett rejält kliv mot det man kallar pluralism, dvs. att mer än en åsikt ska höras i samhället. Montesquieus idéer fick stort genomslag i bland annat USA:s författning som antogs 1787 efter att landet förklarat sig självständigt 1776.
ROUSSEAU OCH FOLKSUVERÄNITETEN
Vid sidan av maktdelning är begreppet folksuveränitet viktigt. Suveränitet betyder att man bestämmer över sig själv, så
Charles-Louis de Secondat Montesquieu 1689–1755
Pluralism: Mångfald, särskilt kulturellt och åsiktsmässigt. ORDET
Jean-Jacques Rousseau 1712–1778
folksuveränitet betyder alltså att folket bestämmer över sig självt.
Det är framförallt filosofen JeanJacques Rousseau som förknippas med folksuveränitet. Han menade att all offentlig makt måste baseras på ”den allmänna viljan” alltså vad folket vill. Folksuveräniteten anknyter till tankarna i samhällskontraktet att folket har rätt att avsätta en härskare som inte uppfyller kontraktet, men innebär också att folkets majoritet ska utse härskaren, något som ligger mycket nära vårt moderna demokratibegrepp. Folksuveräniteten kan ses som ett komplement till maktdelningsprincipen.
Rousseaus tankar finns bland annat i boken Om samhällsfördraget som börjar med de berömda orden: ”Människan är född fri och överallt är hon i bojor”. Men så behöver det inte vara menar Rousseau om vi låter folket, ”den allmänna viljan”, stifta lagarna.
De nordiska länderna är starkt påverkade av folksuveräniteten. Det märker vi bland annat i Sverige genom att vårt folkvalda parlament (riksdagen) utser den styrande makten (regeringen) och dessutom kan avsätta den. I stater som mer präglas av maktdelningsprincipen är det mycket svårare för parlamentet att avsätta den styrande makten. Vanligen är också den dömande maktens självständighet starkare än i Sverige.
Vi märker också folksuveränitetens betydelse i Sverige genom att majoritetsprincipen är starkare än på andra håll. I val till riksdagen är grundtanken att varje röst ska väga lika tungt. I andra länder t.ex. USA är det nästan lika viktigt att alla delar av landet är lika representerade oberoende av antalet invånare. Det är därför USA:s parlament, kongressen, består av två delar, senaten och representanthuset. I senaten är varje delstat representerad av två politiker. En delstat med stor befolkning har alltså inte fler
representanter än en delstat med liten befolkning, vilket strider mot principen att alla röster ska vara lika mycket värda.
IDEOLOGIERNA OCH DEMOKRATINS GENOMBROTT
Under 1700- och 1800-talet förändrades samhället snabbt. Vetenskap och teknik utvecklades, industrialismen slog igenom. Nu betraktades inte samhället i första hand som något bestående utan något som kan förändras. Det var i denna anda som de stora politiska ideologierna liberalism och socialism såg dagens ljus. Till skillnad från tidigare politisk filosofi ville liberaler och socialister inte förvalta samhället utan förändra det. Med denna syn på samhället som något föränderligt blir det inte naturen utan historien som kan berätta för oss varför ett samhälle ser ut på ett visst sätt Genom liberalismens och socialismens stora genomslag utvecklades samhället i demokratisk riktning. Ser man samhället som ett kontrakt har man genom demokratin ett medel för att förändra kontraktet. Infogar man naturrättstanken kan man säga att det finns vissa saker som kontraktet inte kan ta bort. Inte ens med demokratins hjälp kan vi förändra kontraktet så att mänskliga rättigheter avskaffas.
Under 1800-talet skiljde sig vetenskapen från politiken. Vetenskapen ska förklara resultatet av politiska beslut, analysera hur de kommer till och vilka konsekvenserna blir, menade bland andra den tyske samhällsvetaren Max Weber. Vetenskapen kan vägleda oss men inte säga vad som är rätt och fel. Hur samhället ska organiseras är inte en fråga för vetenskapen utan för politiken.
Vid universiteten uppstod vid denna tid en rad nya ämnen som nationalekonomi, statskunskap och sociologi. Men vilket samhälle vi vill ha är en fråga för politiken inte för vetenskapen.
OLIKA TYPER AV
DEMOKRATIER
I detta kapitels andra del behandlas en rad begrepp som belyser hur olika demokratiska system kan fungera. Varför har flertalet stater valt en representativ form av demokrati? Vad är en statschef och vilken roll har denne? Hur kan monarki vara förenligt med demokrati? Hur kan man i en del länder ha olika lagstiftning i olika delar av landet?
REPRESENTATIV ELLER
DIREKT DEMOKRATI
De flesta demokratier är representativa det betyder att politiska beslut fattas av en grupp politiker som representerar folket.
Ett enda land, Schweiz, har utvecklat så kallad direkt demokrati. Med detta menas att viktigare politiska beslut fattas direkt av de röstberättigade. I mindre byar på landsbygden i Schweiz samlas fortfarande folk på torget och röstar, i större frågor ordnas istället folkomröstningar som är direkt beslutande. Det valda schweiziska parlamentet har därigenom mycket mindre makt än t.ex. vår svenska riksdag.
Den representativa demokratin har stora praktiska fördelar. Dels är politikerna (representanterna) ofta bättre insatta i de olika samhällsproblem som ska lösas än den genomsnittlige medborgaren. Dels tenderar direktdemokratin att bli väldigt nyckfull. Endast medborgare med starkt intresse i en fråga orkar engagera sig och rösta och de som inte direkt berörs uteblir ofta från valet. I Schweiz utnyttjar ofta mindre än hälften av de röstberättigade sin rösträtt.
Olika typer av representativ demokrati Inom den representativa demokratin har två linjer utvecklats vad gäller systemets
Frankrikes president Emmanuel Macron (till vänster) och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz inför ett möte i Paris 2022. Frankrike är en blandform av parlamentarism och presidentstyre, medan Tyskland är en parlamentarisk stat.
TOLERANS OCH INTOLERANS
Demokrati innebär ett öppet samhälle där t.om. intoleranta åsikter tillåts spridas i t.ex. media. Demokratin hotas därmed inifrån om intoleranta åsikter får framgång.
Under senare år har intoleranta åsikter blivit vanligare i stora delar av världen. Det handlar t.ex. om att begränsa homosexuellas frihet, eller att begränsa domstolars och medias frihet.
Filosofen Karl Potter behandlade problemet i sin bok The open society and its enemies, som utkom 1945. Så här skrev han:
”Om vi på ett obegränsat sätt tolererar intoleranta människor, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att gå under, och toleransen med dem. Ett demokratiskt och öppet samhälle är således alltid utsatt för förfall ”inifrån”, från människor som drar nytta av de friheter ett tolerant samhälle erbjuder i akt och mening att bekämpa just dessa friheter (till exempel yttrandefrihet).”
Ge exempel på aktuella politiska frågor som berör problematiken tolerans och intolerans.
OLIKA TYPER AV DEMOKRATIER
Land Represntativ
Sverige
Enhetsstat Federation Monarki Republik Direkt
Parlamentarism
Presidentstyre
Proportionellt valsystem
Majoritetsval
En kammare
Två kamrar
Tyskland
Storbritannien
Finland
Observera att Frankrike, Polen och Finland har en blandform av parlamentarism och presidentstyre.
1 Olika i olika områden.
grundläggande uppgift, deltagardemokrati och valdemokrati. I kapitlet 3 står följande om demokrati:
”I en demokrati gäller det dock att hela tiden sträva mot så utvecklad demokrati som möjligt, dvs. att så många som möjligt deltar i den politiska debatten och röstar i de politiska valen.”
Detta är en vanlig beskrivning av hur ett demokratiskt system bör fungera. Det viktiga ordet är deltar, så många som möjligt ska delta i den politiska debatten. Därför kallas den här synen på demokrati för deltagardemokrati.
Deltagardemokratin är dock inte oemotsagd, några menar att det dels är orealistiskt, dels är olämpligt att alltför många människor tar del i den politiska debatten. Allmänheten har inte tid att sätta sig in i komplicerade frågor. Kritikerna menar att det är bättre att en politisk elit sköter beslutsfattandet. Om de sköter sig dåligt byts de i nästa val ut mot en annan politisk elit. Denna uppfattning brukar kallas valdemokrati eftersom den innebär att det räcker för den breda allmänheten att i allmänna val ge politikerna fortsatt förtroende eller välja andra politiker. Ibland används ordet ”elitister” om de som stödjer valdemokratins idé,
därför att de betonar den politiska elitens roll i samhället.
STATSCHEF: REPUBLIK
ELLER MONARKI
Varje stat har en statschef av något slag. Beroende på om statschefen har valts till sitt ämbete eller ärvt sitt ämbete skiljer man på republik och monarki. En statschef har ofta som uppgift att vara ett slags samlande gestalt för sitt land. Därför är statschefen oftast inte knuten till något politiskt parti.
I en republik är statschefen vald och brukar ha titeln president. Presidenten kan vara direktvald av folket eller indirekt vald av t.ex. parlamentet. Presidenten kan ha stor makt, som i USA, eller endast ha ceremoniella uppdrag, som i Tyskland.
Monarkier
I en monarki är statschefsämbetet ärftligt, med titeln kung, furste eller kejsare om det är en man, respektive drottning, furstinna eller kejsa-
rinna om det är en kvinna. Man skiljer på absoluta monarkier där monarken har verklig makt och konstitutionella monarkier där monarkens makt är reglerad i konstitutionen. I de flesta konstitutionella monarkier, bland annat i Sverige, har monarken endast ceremoniella uppdrag. Reglerna kring tronföljden och statschefsämbetet regleras i en av våra grundlagar, successionsordningen från år 1810. Succession betyder ”följd” och därmed avses att den innehåller regler om vem som ska följa efter en avliden eller abdikerad monark I Europa finns ett flertal konstitutionella monarkier, där monarken i stort är helt maktlös. Monarkin är i Europa en kvarleva från en historisk period då demokrati var något okänt.
Även om vår kung inte har någon formell makt kan vi inte helt komma ifrån att han faktiskt kan ha ett visst inflytande som opinionsbildare om han väljer att uttala sig i någon fråga. Detta händer dock ytterligt sällan i Sverige och brukar då röna en viss irritation i mass-
Oman är en absolut monarki, Norge en konstitutionell monarki. När prins Charles i Storbritannien installerades som kung 2023 deltog kungligheter från många olika länder. På bilden Theyazin bin Haitham, kronprins i Oman (i grått till höger i förgrunden), och kronprins Haakon av Norge med kronprinsessan MetteMarit steget bakom.
ORDET
Republik: Republik kommer från latinets uttryck res publica med betydelsen ”det allmänna”. Härskaren ska representera allmänheten.
ORDET
Parlament:
Parlament från franska parler = prata, alltså ett ställe där man ”pratar” lagstiftning och politik.
DEN DEMOKRATISKE TRONPRETENDENTEN
Frankrike har inte varit monarki sedan 1870, men detta hindrar inte att en rad släktingar till gamla franska kungahus pretenderar på (gör anspråk på) den franska tronen.
En av dessa, Henri d´Orleans, utmärkte sig genom att föreslå att en ny modern kung skulle väljas av folket i allmänna val för att på livstid representera Frankrike. Han var själv övertygad om att han skulle ha goda chanser att vinna ett sådant val och bli kung Henri VI.
Henri var god vän både med president Charles de Gaulle och med president François Mitterrand. De Gaulle gav honom till och med en del diplomatiska uppdrag. Henri dog 1999, han hade 11 barn och 41 barnbarn, kanske vill någon av dem ta upp kampen för att införa en demokratisk valmonarki?
media. Detta, att en person blir ”kändis” genom att födas till det och därigenom få mer uppmärksamhet än flertalet av oss, är givetvis inte försvarbart strikt demokratiskt sett. Inte heller statschefens immunitet mot åtal är förstås demokratiskt utan en kvarleva från äldre tider. Men enligt många opinionsundersökningar vill en majoritet i Sverige behålla monarkin, därför kan man förstås också hävda att det är demokratiskt enligt majoritetsprincipen.
Utanför Europa finns flertalet monarkier i Asien, absoluta såväl som konstitutionella, t.ex. Japan, Thailand, Malaysia och Saudiarabien. En kuriositet i sammanhanget är att en del före detta brittiska kolonier, bland annat Kanada, Australien och Nya Zeeland, fortfarande har den brittiske monarken som statschef.
ENHETSSTATER OCH FEDERALA STATER
Beroende på hur makten fördelats mellan central och regional nivå skiljer man på enhetsstater och federala stater (även kallade federationer).
De flesta stater är enhetsstater. Det betyder att makten i princip ligger på central nivå. All makt som finns på lokal eller regional nivå har delegerats till dessa från central nivå och kan dras in till central nivå igen. Enhetsstater kan vara ganska olika beroende på hur mycket makt som delegerats till regional nivå. Sverige är en enhetsstat med ganska långt gången maktdelegering, Frankrike är ett exempel på en mer centralt styrd enhetsstat, där centralregeringen genom sina ombud, ”prefekter” och ”underprefekter”, har stort inflytande i de regionala folkförsamlingarna. Diktaturer är ofta enhetsstater med nästan inget regionalt självbestämmande.
I federala stater har regionerna eller delstaterna rätt att sköta en omfattande del av det politiska beslutsfattandet själva. I USA, som är en utpräglad federal stat, har t.ex. delstaterna egen lagstiftning. Utrikespolitik och utrikeshandel sköts på central nivå medan andra frågor antingen sköts på både central och regional nivå, eller sköts enbart på regional nivå. Sju av världens till ytan största åtta stater är federala: Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Indien, Ryssland, och USA. Andra viktiga federala stater är Österrike, Tyskland, Schweiz, Nigeria, Venezuela, Mexiko och Malaysia
MAKTDELNING: PARLAMENTARISM
ELLER PRESIDENTSTYRE
Den moderna demokratin har sina rötter i politiska diskussioner och omvälvningar under senare delen av 1600-talet och 1700-talet i framförallt Storbritannien och Frankrike. Filosofer, som engelsmannen John Locke (1632–1704) och fransmannen Charles-Louis de Secondat Montesquieu (1689–1755) m.fl. lanserade idéer om maktdelning som grund för styret av ett land. Deras tankar vann först insteg i Storbritannien, Frankrike och USA.
Parlamentarism – presidentstyre
BLANDFORM Frankrike
PRESIDENTSTYRE USA
P RESIDEN T
PARLAMENTARISM
Sverige
REGERING
RIKSDA G
Den politiska makten skulle enligt Locke delas mellan:
en lagstiftande
en styrande
en dömande makt
P RESIDEN T
utser
utser godkänner
REGERING
REGERING
PARLAMEN T
PARLAMEN T
FOLKET
Den styrande makten ska tillämpa de lagar som stiftats av den lagstiftande makten. Den dömande makten ska kontrollera att den styrande makten styr enligt lagarna och att den lagstiftande makten inte bryter annan lagstiftning när nya lagar stiftas. Den dömande makten ska också se till att lagen följs med hjälp av domstolar och straffsystem. De politiska organ som sköter respektive uppdrag bör enligt Locke göra detta oberoende av de andra organen.
FOLKET
Montesquieu byggde vidare på Lockes idéer och ville se ett ömsesidigt beroende mellan de tre maktuppdragen, så att t.ex. den styrande makten kan lägga veto mot den lagstiftande maktens förslag.
I många av dagens författningar skiljer man på de tre maktuppdragen, lagstiftande, styrande och dömande. Det demokratiskt valda parlamentet (i Sverige riksdagen) har den lagstiftande makten. Regeringen, med premiärministern (i Sverige statsministern) eller presidenten som ledare, har den styrande makten. Medan domstolarna har den dömande makten. I många länder har man särskilda författningsdomstolar som kontrollerar att de övriga maktuppdragen inte bryter mot författningen. Beroende på hur förhållandet ser ut mellan de olika maktuppdragen skiljer man på parla-
Parlamentarism innebär att det är parlamentet som godkänner regeringen, så är det i Sverige. Regeringen är då också ansvarig inför parlamentet. I USA däremot är regeringen ansvarig inför presidenten.
mentarism (t.ex. Sverige) och presidentstyre (t.ex. USA).
Parlamentarism
I parlamentariska stater är den styrande regeringen beroende av parlamentets godkännande. Detta är tankar som förknippas med begreppet folksuveränitet. En regering ska ha stöd eller åtminstone accepteras av en majoritet av ledamöterna i det folkvalda parlamentet för att få uppdraget att regera.
Man talar i dessa sammanhang ofta om olika typer av regeringar beroende på vilken typ av stöd de har i parlamentet: Majoritetsregering innebär att det parti eller de partier som bildar regering har majoritet i parlamentet.
Minoritetsregering innebär att det parti eller de partier som bildar regering inte har en majoritet av mandaten i parlamentet. Regeringen har likväl blivit godkänd av parlamentet. Ofta blir en sådan regering svagare än en majoritetsregering och måste ofta kompromissa med andra partier för att få igenom sina förslag
Såväl minoritets- som majoritetsregeringar kan bestå av ett eller flera partier, dvs. vara enparti- eller koalitionsregeringar Ibland talar man om samlingsregeringar. Det är regeringar där samtliga eller åtminstone nästan samtliga partier ingår. En sådan regering hade vi i Sverige under andra världskriget. Samtliga riksdagens partier utom kommunistpartiet (som inte erbjöds medverka) ingick då i regeringen. Anledningen var att man ville samla nationen kring en gemensam politik och undvika splittring med tanke på den allvarliga utrikespolitiska situationen.
Presidentstyre
I presidentstyrda stater är det den folkvalde presidenten som själv utser regering, oberoende av parlamentet. Presi-
denten är också oftast regeringens chef. Parlamentet har det lagstiftande uppdraget. Men såväl parlament som president har olika typer av vetomöjligheter, vilket leder till många kompromisser mellan de olika maktuppdragen. USA är en presidentstyrd stat.
De flesta stater i Europa är parlamentariska stater – statschefen i form av en monark eller president, har endast representativa uppdrag. Ett undantag är Frankrike som brukar beskrivas som ett mellanting mellan parlamentarism och presidentstyre. Många av de länder som tidigare var kommunistiska stater har presidenter med viss makt. Ett exempel är Polen.
EN- ELLER TVÅKAMMARSYSTEM
Det folkvalda parlamentet, vare sig det rör sig om en parlamentarisk eller presidentstyrd stat, består i de flesta länder av två avdelningar, kallade kamrar eller hus.
I federala stater (som USA) är den ena kammaren vald på folkmängdsbasis, dvs. den ska representera folket i sin helhet, medan den andra kammaren är vald på regional basis och ska representera de regioner som valt att ingå i den federala staten. Varje region, oberoende av storlek, ska i den andra kammaren ha lika stor representation.
I enhetsstater är tanken med en andra kammare att denna ska göra det politiska beslutsfattandet mer genomtänkt. Den andra kammaren har ofta inte någon annan makt än att lägga in veto eller fördröja beslut fattade av den första kammaren. Så var det i Sverige fram till 1971 då enkammarriksdag infördes.
I vissa fall är den andra kammaren ett arv från äldre odemokratiska dagar, ungefär som monarkin. Det brittiska överhuset är en icke folkvald andra kammare där en del ledamöter har ärvt sina ämbeten tack vare att de tillhör adliga familjer.
VAL OCH VALSYSTEM
För att en stat ska vara demokratisk ska det råda allmän och lika rösträtt. Med allmän rösträtt menar vi att alla medborgare ska få rösta. I Sverige hade merparten av den manliga befolkningen fått rösträtt till riksdagens andra kammare 1907. Men allmän rösträtt fick vi först i samband med att också kvinnor fick rösträtt till andra kammaren 1919. De enda som idag saknar rösträtt är medborgare under 18 år. Utländska medborgare från EU-länder, Norge och Island har rösträtt i kommun- och regionval om de är folkbokförda i Sverige. För utländska medborgare från andra länder krävs att de varit folkbokförda i tre år innan de får rösträtt i dessa val.
Med lika rösträtt avses att alla ska ha en röst vardera vid de allmänna valen. Det låter ju självklart men så har det inte alltid varit. I Sverige var t.ex. antalet röster till kommun- och regionval fram till 1918 beroende av inkomsten. Ju större inkomst desto fler röster hade man. De med riktigt hög inkomst kunde
ha upp till 40 röster. Detta motiverades med att ju mer inkomst man hade desto mer skatt betalade man och bidrog på så sätt mer till samhällets bästa. Då borde man också ha mer makt över samhället i form av fler röster. Systemet avskaffades i samband med att allmän rösträtt infördes 1919.
I princip finns det två olika system för att välja representanter till parlament: majoritetsvalsystem och proportionellt valsystem
MAJORITETSVALSYSTEM
Majoritetsvalsystemet kan sammanfattas med uttrycket ”vinnaren tar allt”. Systemet används dels i parlamentsval men också i t.ex. det amerikanska och franska presidentvalet. Ett enkelt majoritetsvalsystem skulle kunna beskrivas så här: Vi tänker oss att vi har ett parlament med 100 mandat. Landet delas då in i 100 valkretsar, helst så lika i storlek som möjligt. I varje valkrets nominerar partierna var sin kandidat. Den kandidat som får flest röster vinner mandatet i parlamentet. Detta valsystem används t.ex. i
Senaste presidentvalet i Frankrike ägde rum 2022. Tolv kandidater ställde upp. Eftersom ingen fick mer än 50 procent av rösterna ordnades en andra valomgång där endast de två kandidater som lyckats bäst i första valomgången fick ställa upp. Den sittande presidenten Emmanuel Macron fick då 59 procent av rösterna och sitter alltså kvar som president.
ARENA 123 – Samhällskunskap för gymnasiet Fjärde upplagan
Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet omfattar nivåerna 1, 2 och 3 i samhällskunskap, men ger också en bra grund för ämnena Internationell ekonomi och Internationella relationer.
Arena 123 ger verktygen för att kritiskt och självständigt kunna reflektera över fakta och värderingar. Ett särskilt kapitel ägnas åt metodfrågor. Läroboken presenterar ett stort antal modeller och teorier och ger en bra grund för alla som vill fortsätta studera samhällsvetenskap. Spännande fördjupningar och ett omsorgsfullt bildval väcker intresse och lust för ämnet.
Arena 123 finns dessutom att köpa som digitala läromedel.
Författare till Arena-serien är Lars-Olof Karlsson som är gymnasielärare i samhällskunskap. Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel. Han har också skrivit Arena – Internationella relationer, Arena – Internationell ekonomi och Arena 50p.